S. Daukanto pastabos dėl G. Neselmano žodyno

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, V LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA S. DAUKANTAS ANMÄRKNINGAR OM G. NESELMANS ORDBOK J. KRUOPAS När S. Daukantos lexikografiska arbeten behandlades nämndes det att han använde G. Neselmans ”Wörterbuch der littauischen Sprache” (1851) och skrev flera tiotal sidor med anmärkningar om enskilda ord hos Neselman1. Dessa omfattande anmärkningar är en intressant källa för studiet av ordförrådets utveckling i det litauiska litteraturspråket. Därför publiceras här, efter att början (s. 1–4) har presenterats i ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd IV2, de återstående sidorna (s. 5–36). [5] Pałəs, stycke eller tygbit av två, tre pałų att lägga / Susti, barnet är torrt, vill sova / att bli sorgsen / Puškas, liten vattnig blåsa på näsan eller på kroppen / pùszkùti, att få en blåsa, en liten blåsa på handen / Popute, utslag på händer eller ben / Papautas, valk på händer eller ben / Dünke pis / Szaszas, sårskorpa / Mitukas, täcke / Stute, gräshoppa / stutes musztė / Riauszis, ett blodigt / Kramas, pl. Kramaj, judisk park / juden nukramis / Kramùtas, att skrapa av / Krame, kräldjurshuvud / Dederwine, ringorm / Strazdanotas, fräknig / kiperšuti, att rida häst / Pakirda, barn /... inte detta [ordets första bokstav oläslig: kanske – priderme] / eržinti wajkej, flickor, eržėn / urdieti, szu urd / Kresnas, glöd, rester av smält fett / nuwiesi ahus nuwiesis / kedenti, att karda ull / Patemėnkas [ordets andra bokstav är oklar – liknar a och o] / ermas, monster / ermùties, att göra monster / Podis, ägg / Podielis / Sùsis, hästen har blivit mager / Susti / Gelžgalis, gammalt järn / Kiriejus / Plienas / Gejszis / Skarda / Gelambie / Pawilne / Bukti, yxan blir slö / Bukis / Krumszlys / Lekis, framför / Pikczùs / Itartic, misstanke; itaremas, misstankar / Itarti, ha misstankar / imajsyti, blanda bröd / imajsžimas / iszmajszyti / sumajszyti / Pamajszyti / Pagires / pagirioti / Walktis, vax och gödsel / Siebierże / Brukstie / iszwepti / kuksznis / skrešti, bli smutsig / suskrešti, bli svart av smuts / Brešti, mogna / Brinsti, vissna, torka bort, t.ex. žiame nubirnda pradėja žiame brinsti / Blakczoti, elden flammar / Blijkterieti / Twaskieti, elden flammar med stora lågor / Bubnoti, elden dånar / Spejgas, frost / Spejgùti, frysa; spejgùta, vintern / Spiginti, det är mycket kallt / Žildinti, värma mjölk / Žildyti / Žildinej, mjölken har blivit varm / Rieszutauti / obùlauti / ùgaunti / grybaùti / grybinieti / obelinas / Gruszynas / Sliwinas / awietynas / Serbentynas / miszyti, blanda ihop / miszinys / Aszoklynas [överstruket: Kugis] / Pakùge / Brùdis / grybinieti / [6] spragis, först en öppning i stängslet, sedan en larv / spręnkti, sprankstyti; spragi uszprankstyti / ardimas, öppning i väv, slits / atardyti, sprätta upp väven / ardaj, arkitaj / Dauba, håla / P. Nesel. kaž. pisa seli Saliklinykas, jag vet inte varför / stijgaras, en bock för rävskinn eller andra skinn, för unga gäss / dyglys, tagg / dygterieti, stickas / prasilukszti, blomman har just slagit ut / łukszyties, blomman slår ut / iżyti, bönor och ärter / iżinas / Rieszutų kiawahaj / rupesnis-nie rupestis / Aglas, ful, grov / Skiemù, pl. Skieminis / Adwerniszkaj / Adwerniszka kalba / Rukszła, ansikte / Rukszłotas, ansikte / Rukszłoti / Žambas, åker / Kastinys, ett slags smör / Kùkole, snor ur näsan / Aszminys, egg / Parugas, vassla / Pasùkas, kärnmjölk / Kerna, kärl där smör kärnas / Kernoti, klandra, förstöra / Dwidugne, kärl / Apsalti, somna / Stauris, människa 1 Se J. K r u o p a s, S. Daukantos lexikografiska arbeten, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd 4, Vilnius, 1961, s. 301–317. 2 Se samma ställe. 227 ohyvlad / Kogalwej / Kogalwes / Kruczkas / Adatinyczia / Agūninas agūningas / Akas žemajtisze, / cketys / adatas bulis ne akis / Knospe, inte auge, betyder knopp / inte ant akiu pazinti, utan nu akiu pazinti, ant akiu nupulti, insjukna i ögonen / Aklei, inte bara Bremze, utan akle betyder en blindande hinna / Lielis, nattkorp, inte aklasis warnas / Anksztumas, trånghet; hos žemaitier betyder det gedrückte Sztime winseldes hundes / iszparpti, hals; iszparpis / Ant antaj, där, hos žemaitierna också den ännu, nikszt destoweniger / Anksztauți, anksztūti, biten anksztū, zwiadi pczuł opatrują miejsca / Anksztara, inte aksztira / Ansa, handtag / Gajgalas / Antrinikaĭ, betyder den andra sädesgrödan / Akminynas, plats där det finns många stenar / stiegaras, akstinas, fjädrar som sticker ut / akstyniczia, platser där akstys läggs / Aktowas, inte aktawa som hos Neselman, åttonde dagen efter fesie / akwata, i stället för ukata / akwatus, glad / aladzios, plincej, på žemaitiska oladi på ryska / [7] Nūwolas, a, kilformig (Sz) / Wocziotas, a, behäftad med sår (Sz) / T / Tadū, därav, alltså (Sz) / Talorus, aus, m. en thaler (Sz)/Suraszimas, verk tillkomna genom åren (Sz) / Tapalas, o, m. (3) papper / Tarma, os, f. tal (3) / Tarme, es, f. dass (3) / Nutartinnes kningas, smädeskrift (3) / Patąrle, ordspråk (3) / Prėsztarninkas, motståndare (3) / Tarpintojis, o, m. häktningsman, domstolstjänare (S) / Taworus daryti, slå läger (S), Taworelis, o, m. tält (3) / Taworine, es, f. kryddbod (3) / Aptaisalas, o, m. matta, förhänge (S3) Kortyna / Taizkius, i (?) ansenlig, ståtlig (3) Okazaly / Tau (3) / Tauszkojis, klaffskodd (3) klapnogi / men i 3 finner man ändå Te / Itakas, o, m. flodmynning (3) / Telinga karwe, dräktig ko (3) / Teletina os m kalvkött (3) / Apsitelinu, inau, isu kalva (3) / Patekte (3) / Terliczia, ett lerkärl (3), en mortel / Terp för Tarp (3) / Nuteru, tåla, behålla, inte släppa / Tiesū kningas, rättegångshandlingar / (3) Tiesas numan̨as, en rättskunnig (3) / Tėsus, sann, riktig (3) / Tėsadaris, domare (3) / Užtėstuwe, täcke (3) / Tetiwa, sena, cięciwa (3) / ukelis, nutruka / [9] Da, oskiljaktig preposition; en sådan preposition finns inte i det litauiska språket. P. Nesselman har infört det polska do hos preussarna; hos oss ersätts det av prie, nu, i stället för da. / Ordet dabinu kommer också från polskans zdobię, ozdobie; hos oss heter det gražinu, išpušti, pūšties, och hos preussarna dabinties. / Daboj betyder jag vaktar; dabok żūsys, awys, jägare säger vanligen dabok tu szmōtu iszejs wilkas. Därav ordet daba, som betyder att vakta något; en sed hos litauer och letter. / Hos oss heter det inte daglas, daglūs daglis, utan degłas deglus, deglis. / Dagūs är inte ett oprecist uttal för dajgūs padaigas, dygus; dagus betyder brännbar, något som lätt fattar eld. / Inte dakaniju, ”ansvara”, utan dakanoju, jag ansvarar, t.ex. wanagas wisztą sudakanojo. / Inte dakaś, utan takas, sawo takū ejti; ett ordspråk som används än i dag. / Inte dakotas, en dukat; hos oss förstår man varken dakotas eller dukatas, utan raudonasis. / I stället för daktaras säger man gydytojas, wajstytojas. / Hos Nesel. Padalgė heter hos oss Pradalge. / Inte dalinū, utan dalijū, jag delar; inte dalinū, utan dalijūš, jag delar med mig. / Inte donis utan dūnis, skatt, arrende. / Inte žuvys izdaryti, utan ežehus [erželus] eller kujlus, tekuis izdaryti i stället för iszromyti. / Padaryste, nedaryste; ett sådant ord finns varken på žemaitiska eller litauiska. / Perdarau V Pardau betyder jag byter kläder, inte omarbetar. Susidarau betyder att klä på sig; flera klädesplagg; så säger man också susidaryk gėraj, kad nesuszałtumi,/ inte smarstwas utan smakswas, / mellan detta darbūjus, jag sysselsätter mig med något, utelämna / Inte darga, utan dargana säger man om dåligt väder. [10]. Uždirbimas, förtjänst; det finns också Uždarbe, förvärvsinkomst; uždirbimas passar bättre för inhägnad eller avspärrning, t.ex. ar tejp rejkieja awims garda uždirbti, men oftast säger man i stället užtjasysti. Apsidirbti betyder att vi har avslutat allt fältarbete – vi har slagit höet, skördat rågen och grönsakerna, och tröskat rågen; då säger vi apsiderbom. / Dawadas, hos oss rieda pariedimas / hos oss inte dažas utan dažive, färg / hos oss inte dažytojis utan daživininkas; dažyti betyder också att tillverka ljus av talg eller vax: att ofta doppa i talg kallas żwakes dažyti. / Padažas betyder hos oss en tunn gröt av hirs mjöl kokt i söt mjölk och med mycket smör; man doppar gröten med en sked, från ordet dažyti, doppa. / Inte dagis utan dajgas; / dajgus betyder något som gror, medan dygus är något som sticker, som dygi erszkėtej. / Inte dajldiziskas, utan dajlidinis. / Dajniczia heter hos oss milžtuwe; daugėlis betyder inte menge utan samma som tuli, / daugnora, V daugnoris / dauba betyder ravin, dūbe betyder grop, / hos oss säger man inte dužėtas utan szukietas, som i szukietas dantis, szukietas sklejniczia. / Dužiš betyder inte brott utan slag / hos oss inte debrūs utan vebrūs, bäver. / Grossvater säger man hos oss boczius, inte dědas; proboczius betyder farfars far / inte dederwinas, fläta, utan dederwine, ringorm / inte pradiedas utan proboczius / destis betyder hos oss händelse, tillfällighet. / dietuwas, pl. waj (dietuwaj), hos oss spaustuwaj. Enligt Zem. BgrābiB betyder det inte iszdiejimas utan ladojimas. / Pasidieti betyder att tillfälligt bo hos någon; vedų esau pasidiejusis pas Pona Smugleciu. [11] Dėdūk heter hos oss Diewedūk, / degloju eller dagioju tycks betyda samma sak för mig, t.ex. / Sakristanen säger i kyrkan dagiok zwakės, tänd ljus; inte ett enda ljus utan många ljus, dagiok. / Degas heter hos oss gajsras. / Degnis heter hos oss degie- 228 hos oss är degsnis växten potentilla tormentilla, / hos oss heter det inte Nedėnis unglücklich, utan nelajmingas, / inte dėna, utan dieni karwe, dieni kumele, / dėndėnu hos oss bildīnu. tonen donnern, t.ex. Perkunije subildėja, tiltas bild waziūnt, / nie uždengte vorhang, lecz užhajdine. / Pridaryste u nas takiegu wyrazu niema, bo to pochodzi od daryti np rejks deszras daryti / Nesuderme Empörungu lecz niezgo da, / Nie sudara lecz sādāras, zgoda [Toliau rankraštyje užbraukta: zawieszenie broni]. Derwa nie Kienhols, lecz smala np derwingas medis, smoliste drzewo. / Nie dešėtine, lecz deszimtine. / Nie dešėtkajs lecz deszimtimis. Nie dešėtnykas, lecz deszimtynykas. Deszimts V deszimtas nie indeclin, lecz znaczy dziesiąty. Nie deszimtina dalis, lecz deszimtoie dalis. Nie Deška, lecz minkytuwis. / Detšėkas takiegu wyrazu niema. Nie diewajcziu garbiniojimas, lecz Diewajcziu poseijimas. / Nie Deiwe, Gespenst, Nachtgeist, lecz Wicle. / Diewieti znaczy nosić, używać odzienie. / Ne dewinos deszimtis, lecz dewines deszimtis. / Dewintines nie Frohnleich namfest, lecz pamiątka po umartym 9 dnia po śmierci. / Deže tego u nas niema. / Nie dyba, lecz dybas ztąd dybawoti ćwiczyć u pregerża. / Didžiulis nie ein Große, lecz dummy piszny. / ztąd didžiuties, pysznić się, byddz dumnym. / Nie didziauj u, lecz didžiūjus. / Nie didzturis, lecz didzturtis. / Dyge, żuwis u nas pūkis; / Nie dygle, lecz dyglýs znaczy koleć. / Padajgas u nas stiegaras. / Dygūs kołący, dygejimas kolenie nie Ekel, dygieli kolić. / Dyselis u nas grūžulas diszel. / Ne Dywas Wunder, lecz stebuklas ztąd stebieties dziwićsię. / Nie Dywžajslis, lecz moninykas, ztąd monioju, udaje, zmyslam. / Nie dobė, lecz dūbe. / Nie dokuczoju, lecz szyzinu. / Nie doleris, lecz musztinis. / Nie dūttas lecz dowinas u nas. / [12] Dūsnus, dosningas u nas znaczy freigebig, nie reich. własnie sam pozniej mówi, że dūsn umas Freigebigkeit / Nie dadūmi, lecz pridūmi. / Nudūmi nie beim Verkauf etwas anpresen; lecz otądaje -np nudūmi sawa dukterį už bajorą, už pilonį, piesni nawet jest „tejp tolij žadieta, tejp tolij nudūta dd. Nusidūmi nie sich stellen i sich verstellen, lecz trafić się zdarzyć się np tejp man nusidawia, tak mnie przytrafiłośię. / Padūtuwes takiegu wyrazu niema, chyba może zastosować do aresztanta, asz jam to jest urzędnikowi, padawiau i rankas, a Verlohungsschmaus. Nudūtuwes. / Nie iszpadūmi ausliefern lecz isz dūmi V padūmi, iszpadūmi, takiegu słowa niema. / Nie pardūtimas lecz pardawimas, takiegu wyrazu pardūtimas niema. / Także Pardūszke, Pardūszkej der verkauf takich wyrazow niema lecz są pardosas pl. pardosaj verkauf. / Nie pradūkas u nas, lecz pradotkas. / Sudūtuwes może bycz składka i to w liczbie pojedinczej sudūtuwė, nie verlobungsschmaus. / Nie uždawimas verpachtung; lecz isznumojimas. / Nie dūjej Daunen, Flaufedern; lecz pūkaj, / Dūninykas niejest właściwie Bäcker lecz dunkėpis to jest Bäcker. / Dūjoju właściwie znaczy drobnutenki deszcz pada, ztąd sam deszcz taki nazywasię wikdūjis, pospolicie w takim dzdżiu wilcy rzną bydlęta. / Duka nie ein Thor, lecz szalenstwo, jak sam powiada dukti tollen, rasen. Dukas u nas niema. / Drugi raz dukas der üble Geruch u nas mówi się dwokimas, dwokti, znaczy śmierdzieć. / Nie dukaunas, lecz dwasizkas. / U nas nie duksas, lecz tukłas od tukti, ztąd mówią stūtūkis. / Iszduktere takiegu wyražu niema u nas augintine nazywa się Pflegetochter; / Unas bulwes ne dule, unas dulis znaczy rodzaj gruszek wielk. / Nie uždudziu ein fundament legen; lecz pamatauju od wyrazu pamatas fundament, albo mówią pamatus dedū swirnuj, griczej. / Nie dulkti lecz dulketi freg. wedle natury pilić się, bo ciągle pilisię nejednotliwie. / [13] Dulkėna takiegu wyrazu niema. Chyba dulkinas dulkina, dūna, znaczy apilony chleb. / U nas dūmi, dumti znaczy kiedy ryby łowią z siecią wrzcie więc jest pakriausza albo łozniak przy brzegu, więc noga bryka w wodzie pod lozniak gdyby ryba wyskoczyła, jeżeli tam jest, to u nas znaczy dūmi dumti, / drugi raz znaczy dumples dumti, miech naciskać, nie zas ich bin in dem Wahne u nas swajtieji znaczy, swajtieju ich bin in dem Wahne, / trzeci raz dumiu dumti, znaczy piasek nanosić np. upe abdumia smiltėmis łankas V piewas. Už dūmia właśnie zaniosło piaskiem stare koryto a nowe zrobiło. / Nie dungstu, lecz dungsnoju, stukam do dna. / Dunklaju, takiegu wyrazu niema. / U nas szirdis sint ne dundą, u nas wielka mucha brzęcząc mówi dun dun, od dundeti, brzęczeć. / Durnas u nas n mulkis. / Dur- nauju u nas mulkinū. / Galwadurejs unas kulwertejnis. / Dusas u nas dusulys ciężki kaszel. Dusu, dusieti ciężko kaszleć. / Dranaras u nas pranaras Maserholz. / Draska gėłžine Eisenschuppe u nas mówi się plostakė. / Drąsa niema takiegu wyrazu lecz drąsybe, śmiałość, odwaga. Nie drastus, drastej, lecz drąsus, drąsej. / Nie drawis: lecz drewe barć. / U nas nie draubinu lecz wizginu, np szu ūdegą wizgen. / Padraubelis, padraubele u nas takich wyrazow niema, zdamsię iż to zrobiono z wyrazow padraugelis, padraugele, od wyrazu draugas, drug z Ros. przyjaciel. / Drauczius, u nas ragotine / Sudrausti, znaczy zgrazić. / Nie draugalas, lecz svetmoris, u nas także nie draugala, lecz swetmoterie, od tego słowo swetmoterauti. / Drėbeles u nas žlaugat. / Drebulu u nas apusze. Drebulynas unas Apuszrotas. / Draugėlie u nas znaczy krowi pomiot letni. / U nas nie Drėžle, lecz 229 grieže, dziergacz och Wachtel, hos oss putnełke, / Drejóju betyder inte glatt stryka, utan att föra i ränder, sådana som driežas, ödlan, har; därav kallas den randiga kanina drėjainis, držiokas, om den är rutmönstrad marginis. / Drejnelieju är inget sådant ord. / Inte drybau [4] boja, bosu, dryboti, utan drėbiu, biau, siu, / drėbti betyder att kasta en våt sak, till exempel driebiau en våt sermėgą och sjal. / Drimbu, dribau, dribsiu, dribti betyder att våt snö faller i stora klumpar, till exempel szłapdraba drimb, kiaura diena szłapdraba driba; för det andra betyder det att vara tung och inte råda över sig själv, till exempel en berusad person driba i łową, eller en sjuk person som försöker gå men är svag och faller på golvet: ligonis eidamas driba i asłą; detsamma gäller när en människa är mycket sömnig och nästan inte längre kan råda över sig själv, till exempel tiewas nuwargis driba i łową. Av detta bildas orden sudribti, padribti, och man säger sudribis esu, padribis esu, det vill säga att jag inte längre kan råda över mig själv och alltså behöver vila. Det finns också det reflexiva verbet pasidrebti: om någon, utmattad, fallit ned någonstans och somnat där, ser en annan förbipasserande att han lagt sig på fel ställe och säger: o tas kami pasidrebis? Därav kallas även att ligga dribsoti, till exempel frågar husbonden: kame Jonas? onska dribsa prisżinykės asfoj; eller dribsa po klewų po wobeli. / Det finns ännu ett frekventativt verb, drabstau, tiau, tysiu, drapstyti, till exempel rudini tekinej drabsta purwus ant ratų, och de sammansatta sudrabstia, apdrabstia, nudrobstia, till exempel drabužej nudrabstyti purwajs eller sudrabstyti purwajs. Alltså betyder det inte ”hänga på något” eller ”hänga ned”. Man kan inte heller säga debesıs dryba, möjligen kawał debesies nudriba; här hos oss säger man allmänt, när svarta moln står åt något håll, debesis nikusa. padribusos akys, ”triefende Augen”, säger man aldrig, utan žlibas akys; substantivet är žlibis, om någon som har nyfikna ögon. Alla hans sammansättningar är felaktigt förklarade, vilket du lätt kan sluta dig till av rötterna ovan. / Inte Drygere: hos oss heter det tekorius, och verbet tekinti betyder att svarva. / Inte Drigna ”ein Hof um den Mond”, utan wogulys apej mienęsi eller Ogulys. / Drigne är inte samma sak, utan drigne, plural [dr]ignes, är en växt som används som krydda och är allmänt känd hos oss; man säger saka bene drigniu ab-sjedis, czy nie blechtu objadęsję, medan det hos honom betyder en ring omkring månen; här har han redan misstagit sig mycket. / Inte driju, utan [Użbraukta: dręsų] drensų; Neselman varierar ibland. / [15] Inte drowiùs, utan drowiùs, / Druczkoju betyder hos oss trisnoju, av triesti, trasioti, / słapdrugis heter hos oss Szłapdrugis. / Drugis betyder hos oss plęsztęke molyt, av verbet plęsdeti eller plasteti, att slå med vingarna. / Drumstas betyder inte Bodensat3, utan grumligt vatten: drumstas wandù. / Drunù, men trunù, till exempel sutruniejis drabuzis, ruttna kläder; sutruniejusi drobe, ruttet linne. Det riktigare är truniejų, mer naturligt, eftersom det inte sker genast utan under lång tid. Om träd säger man treszti, men om alla slags ylle- och linnevävnader trunieti. / Inte sustowieti drutaj, utan sustoti drutai, eftersom sustowieti betyder att producera mycket gödsel, till exempel musu kar-wes szi meta daug miesztu sustowieja. / Hos oss används, förutom drutas, om ett runt föremål även uttrycket druk tas, a, till exempel drukti rūstaj, dukti kažilaj, druk tas wołas, druk tas żmogus, en fet man. Om något är platt säger man storas muras, stora plita, storas stogas, stora siena, storas stiklas. / Drutine deszra kallas hos oss skrandis, inte ”maciek” utan żwacz. / Hos oss betyder druk tinù att jag gör tjock. / Padwarija heter hos oss kicmas. Padworie är ett ryskt ord. / Inte dwasas utan dwasia. / Hos oss säger man inte dwasauju utan dwie-kuju, ”jag andas ut”; därför drar man tydligen ut tänder hos oss för att skilja det från dwasioju, som betyder att dö ofta, till exempel musù kialues iszdwągia, dwesų, ”jag dör”. / Hos oss säger man inte atsidiwestu utan atsidweśu, och oftare dwase atgaunu. / Hos oss säger man inte neidwesu utan ikwiepù, ”anhauchen”. / Hos oss säger man inte nudwestu, padwestu, utan nudwesu, padwesu, ”jag dör”. / Dwaljiu betyder hos oss att binda hästar intill varandra; man säger dwajłus sudiejau arklus eller sudwaljiau. Jszdwajliju betyder ”jag löser upp”. / Hos oss säger man inte dwejste utan dwejiba. / Inte dwejoksaj, utan man säger dwejokaj. / Hos oss säger man inte dwinys, utan dwinaj, plural, ”tvillingar”; det finns ingen singularform: dwinus pagimdias, wienas isz dwinù miria. [6] Jag skulle tro att dwigymis betyder hermafrodit, inte ”mit zwei Gesichtern”, eftersom vi har ordet dwivej-dis. / Hos oss betyder dwylas inte Schwarzköpig, utan mörk kastanjebrun. / Ordet Cypu har också sammansättningar, exempelvis cypinu: kate pełę sucypina, nucypina; detta sägs om hundar, katter och möss. / Om råttor och barn säger man däremot hos oss klykłti, till exempel kudikis klyk; om det inte är gråt utan glädje säger man klykautu: nelejsk wajka kad klykautu. Cz Hos oss säger man ketwergas, inte czetwergas / Cÿstas är hos oss grinas, likaså ketwirtas, inte czetwirtas. / Hos oss säger man inte czaksznoju utan czeksznoju, till exempel kiaułe czekszno. / Hos oss är det czarnyłas, men jūdylas. / Hos oss säger man inte czarniste utan zawietes Schwage Kunst, / Hos oss säger man inte Czarninykas utan zawietinykas, Bur-tinykas. / Hos oss säger man inte czartas utan Welinjas, Welnias. / Inte czaudmi, czaudu, utan man säger cziadmi, cziудu, czekam, / Cziaupaus öppnar oftare och mer korrekt munnen, som om han vill tala, och sluter sedan läpparna igen, till exempel nekalb, tiktaj cziaupos. / Inte czauszkiu, utan cziauszku; hos oss säger man oftast laksztingata gied ne cziuszk, till andra sjungande fåglar [-ptakow] säger man cziuszk. / Hos oss säger man nej 230 cze, nej tin, inte nejcz nej te. / Hos oss säger man, när man räcker fram något, tie eller sze tau. / Czebūtis tycks mig vara czebatis, eftersom ordspråket man czebūtis, tau dyglutis förklaras: jag har en liten sko, och du har en bar fot; det skaver inte på mig som har skor, men det skaver på honom som är barfota. För att få kadens med czebatis har man gjort czebūtis; åtminstone verkar det så för mig. / [17] Hos oss säger man inte Czeczka eller Czyczka, utan Kąkorieżis, Tannenapfel. Även Czeczka heter hos oss kapociūš, Hackmesser. / Czediju säger man hos oss astankaj łajkau. Hos oss betyder Czedieju ’jag tycker om’, till exempel cziediju kopustus, ’jag tycker om kål’; hos oss betyder cziediju en annan gång ’trampa’. / Czekas arklys heter hos oss dułas arklys. / Hos oss säger man inte czekis, utan för ’tecken’ säger man żime, zeichen eller ženklas. / Hos oss betyder Czeklis ’prydlig’, paczeklyti, ’göra hästen fin’, trimma hans man, fläta svansen, svärta hovarna; så säger man czckūs arklys, ’en prydlig häst’. / Hos oss säger man inte Czekiju, utan żimeju eller ženklinu. / Hos oss säger man inte Cżekżstas utan sziekżstas, till exempel wągi i sziekżsta idjeti. / Hos oss säger man inte Pacżelinu erganžen, utan papilau. / Hos oss heter det inte Czeledinykas, utan darbinykas. / Hos oss säger man inte Czemerej utan czemeryczes. / Hos oss säger man inte Čenė, utan baras. / Hos oss säger man inte czėnawojų, utan branginu. / Cžeplýczė heter hos oss Pirtis. / Czeraj säger man hos oss burtis, žawietis. / Czerasłas heter hos oss czeresna, piningu czeresna. / Hos oss säger man inte čzerauju utan gromulu. / Hos oss heter ęehrung gromulys. / Hos oss säger man inte czerepaka utan ropuže. / Hos oss säger man inte Czeresna Kirschen utan wieszne. / Czerka heter hos oss taurele, taurie eller stikklélis. / Hos oss säger man inte czerpe Ofenkachel, utan pudine; Dachżiegel kallar man stiegele. / Czerulnykas heter hos oss kraunlejdys. / Cżesas heter hos oss tajkas. / Czesnis heter hos oss pota eller gierwe. / Cżestis Ehre heter hos oss góda. / Cżestis heter hos oss godingas. / Nėcżestis heter hos oss nelajma. / Cżestnawojų säger vi hos oss wajszinų, raginu. / Cżėtra żelt heter hos oss szietra. / Hos oss säger man inte Czimpu stumpf werden, utan szypū, till exempel atsżypis pejlis. / Hos oss säger man inte czyńczibieraj Kranigs augen, utan kilczibierius. / Czyras Lietuwis säger man hos oss tikras Lietuwis. / Hos oss säger man inte czytas, utan [18] Cziukuras. / Czole heter hos oss smałos eller derwos wandū eller paderwes. / Czopju heter hos oss Cziupu, ’jag griper’, till exempel jis jį nůciūpia, ’han grep honom’. / Czożiniejų säger man hos oss cziužiniejų, vilket betyder ’jag går i dagg eller efter regn’; därav nůcziużis, ’våt’, po rasas nůcziużis, ’våt av dagg’, / Cżószke wažoti säger man hos oss blukę wilkti / Czudas heter hos oss stebūklas, / Cudziùs sich wundern heter hos oss stebūs, / Hos oss säger man inte czulba eine Drobel, utan Cziubutis, och cziubieti betyder ’sjunga som en trast’. Cziuba Cziubutis omnämns ofta i litauiska sånger, / Inte czulka, utan hos oss säger man żekė. / Inte czulpiu, saugen, utan sulpū, žindu; det används bara om bröstet. / Hos oss säger man inte czulpu utan szwiłpū. / Cżurksznoju betyder inte saugen den Saft, utan upalis V upelis: cżurkszno betyder att en bäck flyter stilla och porlande; därav kraujas cżurkszliū tek. / Hos oss säger man burtis, inte cżustas. / Hos oss säger man żynys, inte Cżustininkas. / Inte Cżustu, niesem, utan hos oss cżiaudu. / Inte cżaudau, dziau, dysu, dytl, utan cżiaudu cżiaudian diesiu, cżiadieti. / Hos oss säger man we, till exempel wekakas, i stället för czui, czyu, pfui. / Czwelkkis heter hos oss winis, gelżies winis, media winis. / Cżwerjūs sich verstellen säger man hos oss pasimesti, till exempel mulkiū pasimetis ateja. / Hos oss säger man inte czwoliju hoch achten, utan girū eller godoju. / Inte dzaugiu, utan dziaugūs ’jag gläder mig’; dziuginti betyder ’roa’. / Hos oss säger man inte Dzóla, utan puszka, som utan tvivel fått sitt namn av pauksz, eller puksz. / Inte [Dzauju] Dzowjau utan dziaunu, dziowjau; dziąsiu betyder ’lägga eller hänga upp för att torka’. Dziustu ’jag torkar’, dziutis, ’lungsot’. Inte Dżuawa, utan dziowa, ’torka’. Dziowiniczia Małgdare heter hos oss Salikinikas. / [19] Pamuszas, ’foder’. / Inte pripampu utan pripamstu, eftersom det är ett verbum neutrum; på samma sätt inte užpampu utan užpamstu, neutrum. / Inte pantiju pflanden utan užstatu, inte iszpantiju utan isz wadžiu; därav wadas, ’pant’, en säkerhet för lån. / Paldenikas är ett ord som inte finns i Samogitien; hos oss heter det panedelis, ’måndag’. / Inte heller pampu, utan pamstu. / Inte Gwołta Gewalt, utan warra säger man: waras szauksiu, wara, nekuszink. Även i Grammatiken av Milkis finner jag ordet waryti, gywolus waryti, ’driva, tvinga’; därav också durū waras, parwaras. / Pakala Rücken – vad ska pakalas vara? Det är redan nominativ singular i min lista. / Hos oss säger man inte Paliepe unter dem Dache, utan pastogė. / Inte Pałocius, utan man säger i allmänhet rumas, i plural rumaj, till exempel kas tie par rumaj, ’vad är det där för ett palats?’ / Inte gwołtiju, utan iżsżarginu. / Den heliga tog emot dem stående i kyrkan, det vill säga kyrkan var så full att de varken kunde knäböja eller sitta, utan bara stå. / [Šbraukta: Parugas; syrowatka u niego niema]. Raugieju, ’jag rapar’. / Rūba betyder hos oss ’linje’, till exempel rūbą westi, ’dra en linje över ett fält eller genom en skog’; ordet används vid uppmätning av mark. / Hos oss säger man inte Szwołkeję, utan Aszoklej, ’vinbär’. / Stembras heter hos oss Sitowie, det som växer i vatten hos oss, medan stimberis är en bladlös stjälk på hösten, till exempel [Užbraukta: notrinu] det återstår en enda stimberėj av dilgelu; łapaj nuszała; eller när łapams nuszałus, återstår bara en enda stimberėj av bulbių. / Stiebas betyder ’stjälk’, när det gäller en levande ört.— / Gaszus betyder ’välklädd, elegant’, gaszawoties ’klä sig fint’. / Stoju betyder ’träda in’, till exempel stosu i kunegus. / Pristoti, ’ta tjänst’, till exempel pri dajilidia pristojau, pri gaspadoriaus. / Rune, säl. Ne buvo nej łajdū—Kas belajdojis numerilius, ’det fanns inga gravgrävare — vem skulle begrava de döda?’ / [20] Hos honom betyder tinu, niau, tinsiu, tintį aufschwellen också ’svälla’; en annan gång betyder tinu dalgi ’jag plattar till liebladet med en hammare’; annars säger man också kapinti dalgi, / jag tror att en vit katt ligger bland boskapen — mjölken i ladugården är vit katt som dricker- 231 setipsa./Rukszoti, göra rynkor, aktivum. Subs. rukszłas, gjorda rynkor. Därav runku, åldras, får redan rynkor, neutrum. / Skiatę, betyder en andra gång en kantbit av ylletyg eller linne, t.ex. sermiega isz skiautiu susiuta, kepure isz skiautiu pasiuta. / Satek en räv eller santeklis, där två floder rinner samman. / Hos honom finns bara Myżu, inte majżoti, t.ex. szu akmini apmażioja, pelo apmażiojota duna, / myżterieti, kasta vatten på, t.ex. med ett enda kortslag kirstas myżteriejau. / Myżsčioju, ofta myżinti, t.ex. numyżink kudiki. Miżoju, jau, siu, miżoti betyder att skala barken av unga lindar för störar; en andra betydelse av miżoti är att angripas av maskar, t.ex. kirmys sumižoja szuni padwiesusi, kiszki padwiesusi. / Miżas betyder lindbark som skalats av från en stör. Lyka, avskalad men inte blötlagd, kallas łunkaj; blötlagd kallas płauszas, / han utelämnade ordet bajłauti, kuriogi asz bajłauti turiu, hos Dauksza, fol. 79: ”Vem skall jag frukta?” / Hos Dauksza Pent, i dag apent, på nytt; hos Nes. saknas det. / Szwilpis Gil, fågeln, saknas hos Nes. / Papéntis, från brödkantens kant den första avskurna biten; en andra betydelse av papéntis är opolka. /— Szratas, en stor bit av något, t.ex. mesos szratas, en köttbit. / Szrūtas pl. szrūtaj, en bit till ett gevär, / Pakėlie, ett hus med gästgiveri längs vägen där en resande kan stanna, t.ex. mes turem gėrą pakėle. / Pakėlys, under knäet. / Rażsis V Rūszis, nötkråka, fågeln rażna av Sajka [21] [Išbraukta: Mąkszinti, göra ett hårt ting mjukare, t.ex. mąkszinti odą, makszinti żirgą.] Dziowa är en form, t.ex. sergu, jag är sjuk, sirginėju, jag är ofta sjuk, sargalojū V sargajlojū, jag blir sjuk då och då, sirgterū) sirgteriejau, riesiu, sirgterieti, vara sjuk en kort tid, t.ex. kėles dienas pasirgteriejis ir miria, efter att ha varit sjuk några dagar dog han. / Sarginu, vårdar och ser efter en sjuk. / Miegpuwis, en som ständigt sover. / miegūstas V miegąlotas, sömnig [Išbraukta: detta saknas hos Niesel.].Malone Pona Diewa to dar neprastoja, arba garbie Diewu, kad jo dar neprzwelgia. Ūks, miks, varken sios eller tojes, V ani be, ani me, upphöra, lämna, prażwelgti detsamma. / Gajdigste-o om hönan, borde vara gajdigste, men har förkortats. / Żiulpis blizeruki, / aklis, helt blind; spiritis ser något, men mycket lite, därav spiritinėti, gå som en blind. / Żlibis, en som ögonen rinner på; / wajdinteis, visa sig / Auslinda, majsbagge eller skalbagge / Łajdoju begraver en död; ännu ett hedniskt uttryck enligt den tidens föreställning, som om de släppte den döde till himlen, eftersom prästerna ligusonys sade att de såg honom rida på häst till himlen; därav substantivet łajde pl. łajdes, begravningsredskap, ett minnesvärt ord från pestens tid / hos Nes. saknas det. Łapyne är en soppa av löv, men łapine är en bod byggd av lövträ, där man säljer öl och vodka under marknaden. / Paliepa, sjukdomen zanogica. / Kulkśznis är det lilla benet i foten, medan kulnis är hälen; hos Nesel. är det tvärtom / powiecki, vokaj pl. blakstienaj, ögonfransar, antakej, ögonbryn. / [22] Mażawjkis, en människa som dzienciśnie, alltså mażas wajkas. / Niekdziugis, en som roar sig med dumheter. / Mergwajkis, bastard, detta saknas hos Nes. / Inte pusmirkis utan pusmerkis, kommer från mergiti, inte från mirgti, blöta sig i vatten; pusmirkis betyder halvt genomblöt, t.ex. linaj pusmirkęj./Wajkis är detsamma som bernas, dräng. m. t.ex. wajki sąmdyti, leja en dräng. / Hos Nesel. är smaugu och smogiu detsamma, verfen, [Išbraukta: zacią] szleudern, smaugū, jag börjar strypa någon, t.ex. mażne mani pasmaugia, han höll nästan på att strypa mig; därav nusmaugti pasmąguti. / Inte sasmoga utan sansmoga, Meerenge, men marangé; det vill säga mares anga, därav skapade tyskarna Närungen mellan Królewiec och Memel, eftersom det före 1304, alltså före jordbävningen, fanns många öppningar i havet på denna plats; men senare försvann de i jordbävningen. / Gajda betyder inte Sänger, utan en god röst, t.ex. Gajdys gėras gajdas, medan Sänger betyder giedotojas, Sängerin Giedotoja. Detta är det allra sorgligaste hos Neselman: han upptar första kasus pluralis femininum som ett eget ord, utan att minnas att även i Preussen slutade första kasus pluralis femininum förr på as, inte på os som nu. När han fann ord i ordböcker eller skrifter som slutade på as, trodde han att det var första kasus singularis maskulinum; men han tog grundligt fel. Än i dag säger man t.ex. tas gajdys tur gėra gajdą, to ne reijk pjauti, eller, tos mergajtes arba tie wajkai tur gėras gajdas, jog tej grażej gied arba dajniu, eller tū mergajtiu yra gėras gajdas, kad taip ilgaj gaj giedoti./ Skėrsis betyder egentligen kors; därav betyder skėrskiale korsväg, det vill säga den ena skär den andra. Skėrsaj betyder korsvis. / [23] Mace, hos oss gale, galybe, t.ex. Diewa galybe. / Macnus, hos oss galis, Macnumas hos oss [Išbraukta: stiprus, t.ex. stipri worielka] stiprumas, styrka, t.ex. kas tas stiprumas worielkas. / Macziju, jag hjälper till, syftar endast på läkemedel, t.ex. nie metyles nemaczija, och ett piller hjälpte inte. / Pamaczius, hos oss paszalpa. / Pamaczncykas, hos oss pripadietojas, padietojas, t.ex. padiek mums szięną pjauti. / Magus, hos oss szirdis kùkczio. Magoju, hos oss szelpu, jag hjälper. / Magztas, hos oss Mazgas. / Majėtnastis, hos oss Tiewiszke V – weldieme, / Majeronaj, hos oss Mejronaj. / Makaris, hos oss Makaras, en zigenarisk piska; men Grosse Stab heter hos oss brukłys, alltså en klubba. / Makinu, Mekinu, hos oss Miknoju. Subst. Miknius. / Makna, hos oss kutaj pl. / Maknotas, hos oss Gaurūtas, płaukūtas, kudłotas szwabałdūtas. / Makśzna, hos oss Makśztis. / Mildus, hos oss Diewabimgas. / Inte Numaldoju utan numaldaūju. / Malczius skall betyda sockerbagare, men då är Smalkczius bättre, eftersom sötsaker heter smakłasnumaj. / Malniczia, hos oss på vissa orter patmała, som om det vore pati mal; allmänt mel- 232 nicze. / Malinys betyder inte en skäppa, utan den mängd säd som är avsedd att malas, t.ex. säger husmodern: ”poras malinių dar lika. / Wejmalunis, hos oss Wieja patmala eller wieja melniczia. / Manau, hos oss pojmuję, jag förstår. / Menu V minu, hos oss minu, jag trampar, t.ex. antminia żalti, minioju ziame, minu moli, jag trampar lera, minu linus. / Menu, hos oss minu, jag minns, t.ex. kaj żmogus gal minieti, hur kan en människa minnas. / Miniejimas betyder hos oss hågkomst, / Minietinas, värd att minnas / Minietojis, den som minns, / Minawoj, hos oss jag erinrar mig någon, / Misłys, hos oss Mysle, gåta, / Menūs finns inte hos oss, sich verstehen auf etwas, hos oss säger man parsima nyti / Nesimuną, hos oss neparsimańus. / Atmenu, hos oss påminner jag, atmenūs eller atmenąs, den som påminner. / Atmana, hos oss minawone. / Atmoną, hos oss hämnd, t.ex. atmonysiu asz tau, jag skall ge igen på dig, betyder. / Mintu, betyder hos oss att förbruka vinterförrådet för livets uppehälle, t.ex.: Szi meta prastaj mitau par visa meta mesos neskoniejau arba nekasz tawo jawu, / mitulis, ettåring. / [24] Apmaudą atgietżi V atgijzti, stilla sin vrede, / Atmintinai betyder hos oss att man också senare kommer att minnas, t.ex. kada płaksiu, tada płaksiu atmintinaj, därav atminsi gintūję dieną. / Jszmanau, hos oss pojmuję, jag förstår, kommer på. / Jszmanymas, hos oss förståelse. / Iszmanūs, insiktsfull. t.ex. Jszmania medzia puszkas dirpti. / Jszmintis, hos oss vishet. / Klug på tyska, hos oss bukłūs, klok och förståndig. / Numanus återger korrekt einsichtig. / Nūmone, hos oss förståelse, / numanau, jag förstår, nenumanau, jag förstår inte, t.ex. ligonis nenusimana, den sjuke förstår inte längre / Sumanau betyder hos oss att jag kan göra något, t.ex. sumanau ratus dirbti, trobesius statyti, sumanus żmogus betyder en halvlärd hantverkare. / Użmanau, detta ord finns inte hos oss. / Užmenu, hos oss užminu, jag trampar på, t.ex. užminiau kibirkšti, jag trampade ihjäl en gnista. / Inte Ussiminamas utan issiminamas betyder Erdichtung, Anschlag, t.ex. Nežinau, każika issiminaria dirbti. / Mandalas, hos oss Migdolas. / Mandrus, hos oss Jszmintingas. / Mangalis, hos oss Magles eller koczio-ne; koczio­ti betyder hos oss att mangla linne; därav kallas valsen som linnet lindas på hos oss koczielas. / Mantelis, hos oss kiriejus. / Hos oss heter pluralis inte Jures utan Juras. Margas, hos oss margis, ett mått på jord. / Margimas, Somersprossen, hos oss atżelas, atwaszes, om de inte växer på träd utan ur jorden. / Margaloju, hos oss mirgulūju betyder att det blir fläckar för ögonen; jag ser dåligt, t.ex. mana akys mirgulū. / Margalawimas, hos oss mirgulawimas. / Pamarginu, jag gör fläckig, / strefig machem betyder drżintin, stref betyder [znaczi] drużę. / Matika, hos oss lopeta, spade, / Maczius, hos oss ett mått för spannmål och vätska är sajkas; för längd mastas eller ūlektis. / Mażinykas, hos oss Mażutis, / Mazgas, hos oss wezel nodus, knut. / Maskas, hos oss Maż kas, lite grann; hos oss finns ordet możietes, betyder att ha litet av något, t.ex. mo-ziūs dūnų. / Mażkalba finns inte hos oss. / Pamażi, hos oss Pamażej. / Majtinu, övervintra, sustentare, t.ex. Ar daug bandos majtini? menar du över vintern. / Pawargielis, utmattad / Atlyżti, svalna efter att ha blivit arg. / [25] Om jag säger mezgu skall det alltså vara mezgzycza, inte Mazgzycze, och inte heller Mazgitywe utan mezgtuwe. / Mazgoja magzinus, plaanu kojaś, trenku awys. / Mazginys betyder hos oss inte Aufwaschwasser, utan den syssla som kallas mazginys, t.ex. man dar mazginys nemazgotas. / Mazginej pl. betyder hos oss bordsservis. / Majgas, hos oss krajkas; om det här förstås som en hög säger vi kugis, żagas, / Majgau finns inte hos oss; vi säger krauti kugi, krauti żaga. / Wiermajnis, hos oss atskalunis / Majszas finns också hos oss, men ibland kulis, därav kołyta. / Majsznoju, hos oss musznoju. / Majsze är inte detsamma som Majszas. Majsze betyder sydd av [Isbrankta: breda] två breda drabuli, där hö stoppas in för tre eller fyra dagar till ett par hästar på resa; detta kallas Majsze. / Majtinu betyder hos oss att utfodra, t.ex. ar daug bandos majtini? kommer från Misti, subst. mitas, föda. / Mauda, Sorge, finns inte hos oss. / Maudżiu, hos oss apmaudauju, jag är vred. Apmaudas betyder vrede, inte Sorge eller Mühe. / Mauju, streifen, hos oss maunu eller Mauju, t.ex. maunu kepurę, mauk kepūrę, sätt på dig mössan, pamowia ant baslo kaukole. Betyder att ta sig rakt igenom, t.ex. iszmowia par girę, han gick snabbt genom skogen; antmauk kajlinius, ta på dig pälsbyxorna; parnowę ragotini, stick igenom med sågen. Užmow [a], hos oss Rankialka. / Maukiu, hos oss mauku, jag dricker ur i en enda klunk, t.ex. wisą izbona iszmaukia; därav małkas. / Mieklinu, hos oss mieklinūs, jag betraktar. / Mīkūnu, hos oss Mīknoja, / Mielas, hos oss Gypsas, gips. / Mieras betyder krita på ryska. / Mielinas betyder hos oss Gros-blau, medan Blau är źdrydas. / Mielyne betyder hos oss blåmärke, medan Mielene är Blauberre, blåbär, / Melus, hos oss Blewosas. / Miemi Pamiemi, Pamiędmi, sådana ord finns inte hos oss: Mienajuu betyder hos oss att få eller kungöra lysning, / Mienesininka [s] finns inte hos oss. / Mente, hos oss Petiomente; Mente, hos oss en liten träspade för att gräva upp potatis. / Biksztinti, uppmuntra, förmå någon till något. / Inte drowiūs utan drowiūs, jag gifter mig. / Durinu, jag går omkring utan mål. / Durinieti, liksom söka efter något. / Antsidurti, hitta oväntat det som man sökte efter. / [26] I stället för denna Majsze har andra en likadan säck, men flätad av grova rep, ungefär lika grova som ett lillfinger, flätad på samma sätt som ett nät och kallad regtis. / Mantelis Kiriejus. / Mentūre, hos oss mentūris, det man rör om gröt med. / Miera, hos oss Sajkas, sejkięti. / Mieris, hos oss cielus, eller sykis, att nå, nå fram. / Mierininkas, hos oss pejlis. / Miernas, hos oss widutinis. / Mieri- 233 tojis u nas sejkje tojis. / Merginūs, hos oss erzinu. / Merkiu hos oss Merku jag blöter, jag blötlägger ofta Merkiu mit den augen winken. / Zdami się nie Trimirka, lecz Primirka eftersom ordet primerkti betyder hos oss susimerku. / Mernas feücht hos oss dregnas. / Mersziu hos oss merdėju albo mirsztu. / Messinin-kauju hos oss finns inte. / Mestoj u, hos oss mastuju. / Mestwaldis hos oss Piļeswiras / Pamiestis hos oss Papilis. / Meszkoj hos oss sterinu V styrinu / Mėszunkis, hos oss mieszalunkis Krampf / Mieta hos oss Mietra. / Metas hos oss stuļpas. / Kas met, hos oss kas meta. / Szimet, hos oss szi meta, / Tūmet, hos oss tū metū. / Metele hos oss metyle. / Metkasz hos oss finns inte / Mentlikas hos oss finns inte. / Metra, hos oss Wiele, Szmiečka, av ordet szmajytiės, att visa sig som någon skugga. / Metmenis hos oss Mesmenis. / Metūs hos oss Metas arklys, och metūs zaprowadzić się Ziurkes jisimetia, bites metas i obeli rając się. / Mitinas hos oss Metimas. / Metykle Schleuder hos oss Swilknis. / Metmenei hos oss Mesmenei, / Atmatas, en åker som lagts i träda för att bli äng, singular Atmata. / Pamatas hos oss inte Schweilbalken, utan grund, till exempel swirnuj pamatus padiejau, det förstås för en ny. / Inte pamatuwej wardaj, utan pamatinej wardaj. / Pasimetu betyder hos oss att låtsas, ožiu pasimetis. Ožiu pasimetis, låtsande vara en get. / Twaniju säger man när någon dricker mycket vatten, liksom om han gör en översvämning i sig. Asz szenden twaniju tą wandenį. / [27] Samplata känner man inte till hos oss, men man säger upe isz grewos albo isz wagos iszeja. Samploj u säger man hos oss, małką kėrtu, ar rantau. / Sandalipa Todtenbahre hos oss morinas pl. Sąnosza hos oss sąno-sza, singular sąnoszas plural. / Samata [Sarmata] hos oss gieda. / Sartas hos oss raudas arklys. sartukas hos oss raudelis arklys, / sawizorius verwalter hos oss uriedas. / Sajdis Schnitgras hos oss trejnej-tiszkoje žole, / Sajtaj Gefängniß hos oss Kalinyczia Vszieksztas / sajtaj betyder hos oss bojor, sajt as är det som används för att binda / siaubiu, Possen reissen, betyder hos oss splondrawać, Pronczuj nusiuabia wisą paswiet. / Saubyklą Gespenst, hos oss wiele albo szmiekłas, av ordet szmajytiės, att otydligt visa sig, V szmežiti, till exempel kas tinaj szmežu, szmajzos V szmeksza. / Saukiu klingen säger man hos oss skambu. / Sausa Trockenheit hos oss Sausra. / Sauswėdis hos oss iszdurbis medis. / Pasas hos oss Pasasaues, torkade träd i skogen. Szccias sitzend hos oss besiedis, / Sodas betyder hos oss i plural byar, en soda, många sodas, hos oss säger man sodnas, fruktträdgård. / Sodyba är platsen för byggnaderna, det vill säga hela bostaden. / Apsodinu, hos oss apdajkstau. / Sieklinynkaj batwinei, kopustaj, sådana som blommar och ger frö. / Sieminijis, sångfågel. / Inte pasiejis, utan hos oss pasiele, vilket betyder att husbonden sår ett stycke åker åt en tjänare eller son, och därför kallas han pasielinykas. / Sėklis i en flod, där det inte är djupt, hos oss seklima. / Sajkėzuju, hos oss sajkoju. / Selėzenis hos oss Gajgalas, anddrake /. Hos oss inte sienys, utan primine sienie, / inte Sienojas, utan hos oss sijes, bjälkar av sieti. / Sienausis hos oss Senjausis. / Serdecznykas hos oss szerdesas, sworzen / atsarga Schild, hos oss skyda, +atsarga betyder hos oss försiktighet. [28] / Taj burbulaj szok, kad lin su burbulu lin. — Ar werd wandū? Jau kunkulū, jau met kunkulji. / Nū diek kiauszius i katilajti ir kalbiek, swejka Marya. / Hos oss betyder ślesnas platt, till exempel ślesnas torielus, / hos honom betyder ślesnas Knöchel gelenk am Fuß, men hos oss kallas det lenkminys, till exempel pažeidžia sau kojes lenkminį, rankas V kėla— hos oss śliepsna singular, ljumske, och plural śliepsnas, / hos oss Sżukas. plural kam. / Jėgžlys, der Kaulbars hos oss Pūkis, / Jeknas Leber hos oss kėpenas. / Inte Jenku V Jenkstu, jėksau, jėksu, jėkti; utan jenku, jekau, jeksju, jekti, / inte apiekes, utan apiekis. / Inte Jegėrė, utan medycje och ordspråket, ne wisū mediejū kumpi trubaj. / därav mędžioti, att jaga, / mędžiokle, jakt, / Jędros Masenn hos oss Blusines. / Jent ar as hos oss Gintaras, bärnsten, och Gentar på ryska. / Hos oss inte Szleakū Lispele; utan szwelpu, piau, siu, szwelpti, / likaså säger man hos oss szwelpis i stället för Szleakis Lispeler. / szlaužū žiau, siū, szlaužti, jag kryper, sägs till barn, till exempel mana sunūs par asłą jau parslauž, andra gången sägs det om att rida, szlaužti, till exempel mes it geraj nuslaužiem i bažniczę. / Szlūžiojū, jau, siu szlūzioti, trampa ner högt gräs, till exempel žūsys piewas nuszlūžiojuses, szlūžinieti betyder detsamma, till exempel wisi paupej nuszlūžineti nievežautojū, som fångar kräftor. / Wiežauti, att fånga kräftor, / wiežys, kräfta. / Sultekis, björk, lönn som ger sav, / súlingas, saftig. / Myž sū kampinu, kapinas. Kraus tek sū kepinū. / Saladiu, āžen, hos oss siundau, pjudau. / Salawa fisch Morāne, / hos oss Selawa / Saladzei dajktaj. / hos oss saldi V saldzi dajktaj. / Saldžiausias, hos oss saldziausis / Hos oss säger man cziediju i stället för lubiju / inte Salunka, man säger druskine baczka, / Samanos är mossa för byggande, medan kérpes plural växer på träd och stenar. / Samata Sammet hos oss aksomas. / Om jag hyr en människa säger jag samdau, men om jag hyr ett hus eller en jord säger jag numoju, / betalningen för ett hus eller en jord kallas nūma, till exempel rejk nūmą užmokieti. / [29] Sulpū, inte saugen; utan smogłam, saugen betyder hos oss žindu, och det sägs inte bara om människor utan också om djur och boskap som diar, till exempel Žindau kudiki, werszys žind karwę. / Sultis, inte Bir-ken wasser, utan silkiū, sultis, köttsaft, medan Birken wasser betyder sula, endast i singular. / Ordet sun-czius finns inte hos oss, / inte heller sundau. Chyba siundau, cz wam. / Sunkju, men hos oss sunku, jau, siu, sunkti, jag pressar honung, jag pressar honung, jag pressar olja, jag pressar talg. / Inte sunka Safi, utan sywaj, allt som är flytande och tjockt. 234 / Inte sunklej, utan hos oss Cimbohaj, / Sunkuś, när något tjockt sipprar fram, till exempel smała V degutas isz tekiniu sunkas. / Suppa hos oss putra. / Inte supokle; utan sūpykle Schaukel, V sūpyne / Surgoju hos oss, trusu, szihuś / Surgu wien­schen, hos oss wajtoju. / Surma finns inte hos oss, men sukielis, bypine, finns, / hos oss inte surus; utan suras, Salzig. / Hos oss inte susta, / das Thoben, Wüthen, siutyns / inte sautu, utan sautu, att täcka eller överhölja, till exempel ansiausk mani kušku siaustuwu, med en linda, som man sveper in ett barn med. / Zdami się że siaubimas będzie das Thoben. / Inte pussutis; utan pussiu­tis albern. / Inte sutas, utan siutas, / inte suwu, utan siuwu, syr. / Inte sutinis, utan siuwinys, vad som ska sys. / Skabu hos oss skobů, och detta gäller träsnideri, till exempel isskobk man szauksztą, sumti [samti], ett kärl kallas skaptas. / Skalbinej är inte Menstrua, utan tvätt som lämnats in för att tvättas. / Inte skaltuwe, utan kultuwe, Waschholz / Skalsa, inte Mutterkorn, utan spor, till exempel skalsi dūna, ett bröd som räcker länge. / Skanskanis Leckerbissen hos oss smalkstas plural smalkstaj. / Pusiauskardzej är ett bra uttryck, eftersom även verbet ekzistuje, skardyti, att riva, till exempel Wilkas kumeli apskardia, wanagas wisztas; man säger också wangas wiszta nuskerdia när den dödat en höna men inte tagit den, därav drapieżny, skernagis, skerdnagis. / Hos oss säger man skanskanus för mycket välsmakande. [30] Sżerys, plural Szerej, borst, bara hos svin; ordspråk. Tas sawa sżeri pastatia nadałsie. / Serkołas hos oss Żelkorius. / Serojimas finns inte hos oss, medan sarioti, sarjojimas betyder att kraxa, används om djur, till exempel wilkaj sario po girę. / Sėta hos oss jūsta, / hos oss betyder Sietuwa en djup plats, eftersom där det är grunt i strömmande vatten bildas sriautas, men där vattnet står stilla och liksom inte alls rinner, där finns djupet, och detta kallas sietuwa i singular, medan sietuwas i plural inte betyder die Mitte im Fluß. / Hos oss kallas en sjukdom sejliegeris; saliv rinner, kanske samma som sejlietekis; andra säger att sejliegeris betyder bandmask, men det vet jag inte. / Hos oss finns en sjukdom som får saliv att rinna ymnigt, och man säger riemu pjaun; det är märkligt att den första kasusformen slutar på ū. / Sejniju är inget sådant ord, bara adverbet sej­ne dosyt. / Hos oss Szikszna, inte Siksżna, betyder bearbetat skinn. / Sillis hos oss gėlda. / — Hos oss inte Singanos, Gehim, utan Smaginė, sägs i plural. / Sypnas hos oss smukus, smuki miłtaj. / Inte sosiju, utan sūšu är ett exempel, sūsties, att vara nedstämd, på dåligt humör, till exempel wajkas sūšas nor miegą / inte suboju, utan siubuju. Inte sudijimas utan sudymas, solen ie, medan sudijimas betyder dömande och kommer från sudau: apsudau, persudau, isudau; inte apsudiju, persudiju, isudiju, de orden gäller dömande. / Att låta sy en andra gång, sudau nähen lassen, detta ord finns inte hos oss och man säger siudinu, liksom alla caus och prognans har inu i sig, till exempel dirbinu, sarginu, szankinu, alltså också siudinu, inte sudau. / Sugiu heulen, hos oss Staugiu, till exempel wilkaj staug / Inte Sugszcziu; utan szukszču, adver: szukszču nekuszink, det är inte tillåtet att röra. / Inte Sukstas, sukstu sich umwölken, utan ukties, att bli molnigt, inte Apsuksta; utan apsiułkia, det har mulnat, / ukanas, a, molnig, till exempel ukana diena, en molnig dag. / Sukinys, en sjukdom hos får då huvudet vrider sig. / Apsukalhas, Thirangel hos oss kėngė. / Inte siuliujęs; utan siūtaus. / Inte pasisiuliojimas; utan pasisiulojimas, / inte Suława, Insel; utan sala. [31] Hos oss apskarda, inte apskardas. / Skastu hos oss szokinėju, / Skawiejimas hos oss zlibiejimas, rinnande ögon. / Skajdulis hos oss pieka alltså plijka. / Skajczius hos oss Skajtłus. / Skiadu hos oss Cziaudu, nysa. / Skaugė, avund, / skaugieti, att avundas. / Skaurada hos oss skauragę. / Skėcziu hos oss łapojų. V sprogsłu till exempel medej sprogsta, medej łapo; hos oss pumpuraj luksztos, särskilt om blommor. / Skėldu hos oss skėlu, jag klyver, en vedklabb, / inte skillu spalten plaßen; utan skilstu, tau, skłisiu, skili, men Skliu betyder jag slår eld, därav skłituwaj, eldstål. / Skėlsu betyder inte gedeihen utan att ha rikligt av något, till exempel man szienas skėlsa, mitt hö räcker länge / Skalsūs, riklig, skalsūs szienas, rikligt med hö. / Skelu hos oss skolingas esu arba skolį, / skandorius hos oss skėndinys. / Paskęstu betyder inte ertrinken när något går under vatten, akmū, paskędą, / Lewonskepete hos oss ikapes plural. / skėramedis hos oss atkaksznis. / Skerble hos oss skrejetas Schob. / Skėtura hos oss skėteras, till exempel parsza skėteras, grisnacke. / Skeidieti hos oss skėldieti V plejszieti, till exempel rankas nuskėldiejuses, V nuplejsziejus. / Skylitis betyder inte ein kleine Quaste Weißkohl, utan hos oss Skiltis, akminies, skiltis ridika, sietinia. / Skilwis der Magen der Menschen, men hos oss betyder Skilwis naveln hos fåglar, det vill säga magen; hos människor och djur piłwas. / Skipka hos oss Drugys. / Skirstinelis, men hos oss kerstelis Lancet. / Skaistwaris hos oss Załtawys. / Skubrus hos oss skudrūs, / Skudaunus hos oss menkas, på ryska schudny. / Skudrūs betyder inte scharf, rauh, utan livlig. / Skuja betyder inte Tannzafen, eller Fühten apfel, utan tall- eller granbarr, medan Tanązafen hos oss är kąkoriezej plural och singular kąkoriezis. / Nuskunda hos oss miłaszirdiste / Paskundinu verdammen, inte verurtheilen; hos oss Pasmerku. / Paskundinimas hos oss Pasmerkimas. / Skunė hos oss stoginė. / Skupas hos oss szyksztas. / Skupumas hos oss Szyksztumas, / Skupiju hos oss szykstauju, / skup betyder på ryska szyksztas, snål / szyksztuklis betyder hos oss en girigbuk. / Skura hos oss oda V kajlis. / Nuskęręs hos oss nuskaris, / skuska Taschentuch hos oss skepetas. [32] Skutna hos oss plikgalvis. / Skutykilis hos oss Skuteklis. / Skuzdinu hos oss skłutinu. / Skutule är detsamma som szata. / Skuzbedzalis hos oss Pumpotaukszlis. / Pasklanda hos oss nusklanda. / Skleczis hos oss Bałżienaj, ekie- 235 tio bałzienaj. / Sklempiu, hos oss sklepmbu. / Sklepas, hos oss Rusysis. / Skłindas, hos oss skłastis. / Sklydu, hos oss sklendu, t.ex. usskėnsk [uszkłensk] durys. / Sklypas används bara om en bit kluven sten eller en bit hård jord. / Skluta, hos oss skłutas. / Skraidus, hos oss graudus. / Skrajdau betyder hos oss att springa fort, inte rauh werden, t.ex. kami skrajoje? var sprang du. / Skrebline, hos oss brylūs kapelusz. / Skrebju, hos oss skrabu och det betyder inte att torka, utan att skaka som en torr sak, t.ex. kajlinej sudziuwi skrab. / Hos oss säger man inte skroblus utan skrobła. / Skradiju, hos oss skrōdu. / Skrundzinus, det ordet finns inte hos oss, / Skwalma[s], hos oss formen Skwarma. / Skwerbiu, hos oss ùrbinù, / Skwetas, det ordet finns inte hos oss. / Slardau finns inte hos oss. / Statau, hos oss najraus. / Słaudżiu, hos oss spaudżu. / Słaužiu, hos oss słaužiu pelzam. Słędnas, hos oss ślesnas. / Słoga är egentligen snuva, inte Angst. / Słoginti betyder att ge någon snuva, att förkyla, medan slŭgūti betyder beschweren, t.ex. eldije stūgūti./Slŭgūtojas och słogintois, stor skillnad. / Preśloga är en sjukdom, men Preślūga betyder beschweren. / Slepu, hos oss slepu. ślepūjus, hos oss ślepūs. / Słapaus, hos oss słapstaus. / Słapdrugis, hos oss szłapdrugis. / Sleptėru, hos oss żłebteru, reden. / Sleiktuwe, hos oss bude V Gude. / Słobju, hos oss szłopu. / Śūgsnis, hos oss śłuksnis, ett jordlager, t.ex. cze ziame śłukśnota. / Susismalojū, hos oss susismalinu. / Smałktas, hos oss Smałka, t.ex. smałkos medis, ett träd som har runnit ut mycket i täta snår. / Smaigiu, hos oss smeginu. / Smajgas, hos oss apinwರ್ಪtis av ordet werpti, / hos oss Smegjūs, jag når något. / [33] Smełus, hos oss swełus, / Pasmelys, hos oss Paswilys / Smerdju, hos oss merdėju. / Smerkiu, hos oss Smerku, jag fördömer den skyldige; pasmerktas, fördömd. / Smurt nas, hos oss smurtas. / Smukszt, hos oss szmuksz. / Smulkej betyder hos oss fint, t.ex. smulkej malti, skmulkytelėj, mala mycket fint. / Hos oss säger man också Smulkmes, småsaker, rester. / Smutniju, hos oss łustu, t.ex. nuludau, jag blev bedrövad. / Snarglys, hos oss ibland Snarglis, uttalat kort; / en annan gång smurgis / snaigyti, hos oss snigti, snignoti, snignoti, snajgulieti säger man. / Snėginne, hos oss Snėgina. / Snėgynas, hos oss wieputinis. / Snaigala, hos oss Snajgule. / Snokas, hos oss skepetas. / Snukukotas, hos oss säger man snukūtas. / Spakas, hos oss szpakas. / Spalas, hos oss Spalis, man säger alltid ordet i plural, spalej. / Spange, hos oss wiedras, semtiwas. / Sparas, hos oss kazilas. / Sparis, hos oss Jūdoie pledzinga. / Margspanas, hos oss margsparnis, Rudsparnis. / Spartas, hos oss ryszys, saitas. / Sparus, hos oss skakśus. / Spawėde, hos oss Spawiedne. / Spauda, hos oss spaudyne. Presse, Spaustuwe, Spaustuwaj suriū spaustuwaj. / Specziu, hos oss spietu, / spėczūs, ett sådant ord finns inte hos oss; man säger spiełtisys, Spiellus 4-ty pr. mnog, / Inte Spėtas, utan Spiekas MuBe. / Speclezius betyder hos oss en ram till en behå eller ett fönster / Spėloju, hos oss spyloju. / Hos oss betyder spengū att vissla på ett kycklingben för att locka järpar; därav kallas en visselpipa av ben spenglys, spenglelis. / Spingulieti, ausys spingulie, öronen piper eller visslar. / Spenys, hos oss papas, t.ex. laumės papas. / Spykė, hos oss Skreples, spiaudalas, / Spinginis, hos oss momune, / Spintris, hos oss spitris. / Jszspirgiju, hos oss isspirgau. / Atspirtis, hos oss atsparas / [34]. Spitù uminge, hos oss säger man apstoja eller apsiautu. / Spullūs, hos oss skrubinas. / Spullėju, skrubinu. / Spunta, hos oss kłakas eller szpuntas. / Spłėcziu, hos oss pletu, / Splendu, hos oss platinu / Spłesnoju, hos oss plasnoju, wasnoju, jag flaxar med vingarna. / Inte spragas, utan spragis. / Spragu, hos oss spragczioju, t.ex. krusza sprakcżio i łanga. / sprandu, hos oss sprendū V sprendziu. / Spraunas, hos oss prętki, / Inte sprogū, platzen spalten, sprossen, ausschießen; utan sprogtu, ausschießen, sprossen, t.ex. medeij sprogst, / sprogu, att dö, t.ex. arklys nusproga, betyder också att brista. / Sproga, hos oss sprogymė. / Sprogita, sproginitiej. / Sprogałas, hos oss atžėlas, atwaszes. / Sproklis, omättlig, sprogakis, girig. / Sprugštu, entwischen, hos oss sprunku. / Srowe, hos oss sriautas, / sraubju, V srėbju, hos oss Sriaubu V sriūbu och srebu, / Srūba, hos oss sriuba. / Srėgas, hos oss žwyna. / Srūga, hos oss Sriūga. / Stabdau, hos oss stabau V stabdau. / Staganas, hos oss u kapusty strungas. / Stakėtas, hos oss Statinys. / Stakoteris, hos oss Sakas. / Staldas, hos oss Stalne, V stelingis. / Stamanczoju, hos oss atkachkaju, / atkachus, hartnäckig, / Stambas, hos oss stimberys. / Statey betyder hos oss helt enkelt ważjuk statej. / Jstatymas, hos oss prawo. / Pastate, hos oss tūmas. / Pastatuwe, ett sådant ord finns inte hos oss. / Pristatas [Išbraukta: u nas weldiejs] hos oss pristowas. / Statala, hos oss stadala, / Stawicznas, hos oss tūintimpinis, / stawaris är hos oss ett torrt hängande på ett träd, medan man för eine Knoten, ein Knoren säger pranara, pranarotas medis. / Stajbus, hos oss narsūs. / Stajbumas, hos oss narsybe. / Nustabinu, jag befaller att stanna. / Stajgūs betyder hos oss plötsligt, t.ex.: stajgiu smertiu miria, stajgėj numiria, stajgū betyder samma sak. / [35] Narglinu, nunarglinu, Panarglinu, hos oss klejdu, paklejdu, iszklejdu. / Strawa, hos oss wakartis, något man ger en resande. / Strūga, hos oss strūga, / strugas, hos oss strubas. / Strujus, hos oss boczīus. / Struna, hos oss styga. / Strungas betyder hos oss ett kålhuvud, en annan gång ett rep. / Swagu, hos oss żwangu. / Swambas, hos oss swimbakas. / Swambalou, hos oss swimbaloju. / Swatiju, hos oss ropoju, / swajczioju, hos oss swajtu, fantasiren / Swajgiu, hos oss swajkstu, huvudet snurrar; därför inte swajgulis utan swajginys./ Swajtaus, hos oss Szwajtaus, jag söker efter något med en sticka eller en fackla. / Swelis, hos oss slenkstis. / Swėtyba, hos oss gierine arba pūta. / Swetże- 236 misu nas praszalė jis, sazdra. / Swecziju, hos oss ważsżinu. / Jsżswięteju, hos oss išztremu / hos oss tremtinys betyder landsförvisad. / Swidūs, ett bra ord hos oss: spindąs. / Swikłas, hos oss batwinis./Rugėj jau swyli”, säger man hos oss rugėj jau sużwili, rågen har liksom lagt sig efter regnet, / inte Swirna, utan Swirnas. / Swotas, hos oss pirszlys. / Swogūnatis, hos oss swogūnų ląžskaj, / swodba, hos oss bröllop. / Szakė, hos oss Žekė, / isiszakinju, hos oss isikėru. // Saksinis, sydvästlig vind. / Szaktarpis, hos oss mellan benen eller szakumas (.). / Szalczias, hos oss szaltis, kyla, / Szalna, hos oss nattfrost, medan Reif hos oss kallas Szarma. / Szolis, det ordet finns inte hos oss och jag kan inte förklara det. Jag brukar säga så här: menka V błoga warszkie kelamos karwės. / inte užszalinu utan užszaldinu. / Szambas, hos oss Žambas. / Szancas, hos oss pyła. / Szandau, hos oss giedinu. / Szarkutis, hos oss piedpuse, / Szaudas, hos oss Sziaudas. / Szėbjūs, hos oss szėpłus, / Szienwėże är en draganordning med vilken man kör och pressar ihop hö. / Szienweżys, den som kör bort hö. / inte Sziepas utan sziepas. / Szieporiūs, ejkwotojas. / Szeras, hos oss szerys och pluralformen szerej. / Szerotas, hos oss szeriūtas. / seriūs, hos oss Szerūs / hos oss heter det Spalej, inte Atszūtis Trespe. / Szworta, hos oss papentis. / Szutas, hos oss Ergła, / szutiju, hos oss ergłojus. Szutas är ett ryskt ord, szut, szutit, medan man hos oss säger jūkūti ’skämta’ / ’skämtsam’ heter hos oss jūk darys. / Neru, binder ihop, neru żekę pirsztinę. / [36] Wiralas, m. grönsak, / Szlamasztaj är en samling halm, agnar, gödsel, jord och löv, allt hopskrapat tillsammans; Nūszławas pl. f. är skräp som sopas ut från farstun eller köket. Om detta szlamasztaj läggs i en hög kallas det śmiezi nis; därav ordet mieżti, att smutsa ner med något, oftast med avseende på byggnader: t.ex. om någon täcker vägen eller stugan med bovete, spalejs eller halm, säger man primieżia trobą, primieżia, klėti, numą, klūną. [Išbraukta: Nūszławas nazy] / stajgus betyder hos oss plötslig, t.ex. stajgej numiria, / inte Stebau, aufhalten, utan stabau och därav stabdau. / Stebiūs, hos oss förundras jag; därav stebukłas, under. / Det som de kallar stebiūs kallar vi stiepūs, stiepimas. / Stirta, hos oss kugis. / inte styrų, styriejau, utan styrstu. / Stobas, hos oss wara, / stodas, hos oss pijas. / Stoju betyder att jag antar ett visst tillstånd, t.ex.: stosiu i kunegus, karejwiu pastoja. / Inte stowiūs, utan stojūs. / Prėstolis, hos oss pristowas. / Prėstotis, hos oss pagalba, paszalpa, / Storas, hos oss Stūre Stōr. / Storas betyder tjock i klumpig mening, storas audekłas eller annan väv. / Sturplas, hos oss sturplis; hästens övre bakdel. / Straja, hos oss krajkas, strajis, strajė; hos oss kallas djurs och människors manliga könsorgan i pluralform jądra. / Strajou, hos oss skrajou. Nestraka, hos oss nerieda, sumisimas. / Strangas, hos oss strungas, ett rep. Strajge, hos oss Srajgė. / Strieła, hos oss wilicze. / Strykas, hos oss brauktuwas, / Strykoju, hos oss brauku. / Striktas betyder hos oss lockbete. / Stripinis är en träbit som man kastar med handen på boskap, oftast på en hund. Ordspråk: stripinis netolij nu szunies gul; samma sak betyder strypas. / Stropnus, hos oss Skūdrūs. / Szwentgrauduline, hos oss Gramices pl. Nirstu, blir vild, t.ex. arklys apnirtą. / Kłujka eller Kłujkszis, en glömsk människa; klokti, pakłoti, wajkscio kaj pakłokis zdamiśe, eftersom det kommer av klysti: en människa som inte minns vad hon gör är ett slags dåre. S. Daukantos kommentarer till G. Neselmans ordbok är mycket varierande. Det är värt att noggrant undersöka och bedöma dem. Då kommer det att stå klart vilka av dem som är betydelsefulla för den litauiska språkvetenskapen, särskilt den litterära språkets historia och dialektologin, och vilka som är ogrundade, subjektiva och betydelselösa. Redan vid den första bekantskapen med S. Daukantos kommentarer framgår det att de ger ett betydande material för att belysa ordförrådet och andra särdrag i språket i de litauiska skrifterna i Ostpreussen och Litauen. Ända sedan den litauiska skriftlighetens början uppstod nämligen, i takt med att det litauiska litteraturspråket formades och utvecklades i Ostpreussen och Litauen, skillnader i skrifternas ordförråd och på andra områden. Dessa hade uppkommit ur olika dialekter eller lånats in från polska, belarusiska, ryska, tyska och latinska språk. Några av Daukantos kommentarer anger tydligt vilket ord (t.ex. draugalas, drugys, įdvėsti, dvigymis, čerpė, palėpė, gaidas osv.) som används i skrifterna i Ostpreussen, och vilket (svetmoteris, plėstekė, įkvėpti, dviveidis, stiegelė, pastogė, giedotojas) som är känt för den litauiske författaren Daukantas. I Daukantos kommentarer finns ett betydande inslag av dialektalt ordförråd (t.ex. kastinis ’ett slags smör’, žagas ’en konisk hög’ osv.), som kan användas vid sammanställningen av en regional ordbok över den samogitiska dialekten. 237 Daukantas lade också fram nybildade ord (t.ex. marangė ”näs”, semtuvas ”hink”, spaudynė ”tryck, tryckeri”), vilka visar S. Daukantas strävanden, ibland även misslyckade, att berika det litterära språkets lexik. På många ställen ersatte Daukantas lånord med litauiska ord (t.ex. čystas — ren; čerka — snaps, litet glas; gvolta — tvång; mėra — mått; padvarija — gårdsplan; pamačius — hjälp osv.), i syfte att bidra till att rensa det litterära språkets lexik. I Daukantas anteckningar finner vi också ovanliga ord (t.ex. aglas ”sträv, grym”, malkas ”klunk”, patmala ”kvarn”, veldėmė ”fädernehem”, vara ”tvång”), som lexikologerna kommer att uppmärksamma. I S. Daukantas anteckningar om de ord och former som G. Nesselman angett finns alltså intressant material för språkvetenskapliga undersökningar, och därför är det värdefullt att granska dem noggrant. С. ДАУКАНТАС ANTECKNINGAR OM G. NESSELMANS ORDBOK ”WÖRTERBUCH DER LITTAUISCHEN SPRACHE” (1851) И. КРУОПАС Sammanfattning Artikeln presenterar S. Daukantas arkivanteckningar om G. Nesselmans ordbok ”Wörterbuch der Littauischen Sprache” (1851), vilka är av intresse för forskare inom det litauiska litterära språkets historia och för dialektologer.