Gervėčių tarmės frazeologizmai

LEKSIKOS TYRINĖJIMAI LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA FRASEOLOGISMER I GERVĖČIŲ-DIALEKTEN J. LIPSKIENĖ Staden Gervėčiai och de närliggande byarna (Gaigaliai, Galčiūnai, Girios, Gėliūnai, Gudinykai, Knyštuškės, Miciūnai, Milcėjos, Mėckos, Pelegrinda, Pėtrikai, Rimdžiūnai) utgör en av de litauiska öarna i Republiken Belarus. På denna ö talar man en östlig dzūkisk dialekt. Dialekten i Gervėčiai-trakten har ännu inte undersökts och beskrivits allsidigt, trots att ett stort antal lingvister, däribland även framstående forskare från andra folk, har intresserat sig för eller fortfarande intresserar sig för den1. Hittills har man främst ägnat uppmärksamhet åt dialektens fonetiska och grammatiska särdrag, som bidrar till att tydligare fastställa dess plats bland det litauiska språkets övriga dialekter. Man kan säga att Gervėčiai-dialektens lexikon, och i synnerhet dess fraseologi, ännu inte har studerats. Fraseologismer är i själva verket också mycket viktiga för studiet av dialekten och dess lexikon, eftersom ord som inte längre används i sin grundbetydelse ofta bevaras just i dem. Dessutom är fraseologismer fasta förbindelser som, liksom folkloren (sånger, ordspråk och talesätt), förs vidare från generation till generation och ofta bevarar även sällsynta morfologiska särdrag i dialekten. I P. Arumas texter från Gervėčiai förekommer endast följande jämförelser, huvudsakligen från en enda visa: tai· ma· akə·lės ka.b žerkolė·lei ”mycket vackra, glänsande”; tai· ma· aušelės ka.p trūbė·lės ”mycket fina, stora”; tai· ma· ragė·lei ka.b i·la·lės ”mycket spetsiga”; tai· ma· paustė·les ka.b adate·lės ”mycket spetsiga”; tai· ma· kojelės ka.p tšėbatė·lei ”mycket nätta”; tai·ma·vuodegė·le ka.p šluotėle ”mycket yvig, stor” (Aruma L.M. s. 9). I andra visor och sagor finns ytterligare sådana fraseologismer, till exempel: abrin·ko džiė·du ka.p pə·nu, ē· b·əbu ka.p pə·nu ”klädde upp, prydde mycket vackert” (Aruma L.M. s. 15). da. ka.s ai·s pro· man’ — ašarėlēm apsilė·s ”kommer att börja gråta” (Aruma L.M. s. 8). Även två fasta uttryck förekommer: ka.p kar’tas ”precis” (Aruma L.M. s. 13) (jfr vitryska как раз); un ga·lo ”slutligen, till sist” (Aruma, L. M. s. 14) (jfr ryska наконец). I de texter från Gervėčiai som E. Volter återger finns följande fasta ordkombinationer nedtecknade: Dūmais traktaruoja (vaišina), kačėrga vītójau ”jag slog” (Volteris L. Chr. s. 397); žālijas medžjas, juodos viūgos, nēt šakėlės lūnīksta ”mycket mycket” (Volteris L. Chr. s. 400); Pririšau žirgų paū žalijų grūšių, pririnkau panu, kap sāvo dūšju ”en mycket vacker” (Volteris L. Chr. s. 398). 1 Plg. Э. Вольтер, Литовская Хрестоматия, Санктпетербург, 1904, т.2, р. 396—402 (Toliau — Volteris L. Chr.); P. Arumaa, Litauische Mundartliche Texte aus der Wilnaer Gegend, Dorpat, 1931, p. 7—18 (Toliau — Aruma L. M.); E. Fraenkel, Apie Vilniaus krašto lietuviškų tarmių ypatybes. — Lietuvių Tauta, Vilnius, 1936, kn. 5, p. 256—262. 111 De fasta ordkombinationer som P. Aruma och E. Volter har nedtecknat ger naturligtvis inte en fullständig bild av fraseologin i Gervėčiai-dialekten; därför är avsikten med denna artikel att presentera den något mer ingående2. Om den lexikala sammansättningen hos fraseologismerna i Gervėčiai-dialekten kan man säga att de flesta av dem har samband inte bara med fraseologismer i andra litauiska dialekter utan ofta också med fraseologismer i andra språk, eftersom deras kärna oftast utgörs av ord med samma lexikala betydelse: ögon, öron, tänder, huvud, tunga, näsa, händer, hjärta och så vidare. Så motsvaras fraseologismen i Gervėčiai-dialekten hänga med huvudet ”bli nedstämd” i andra språk av följande uttryck: lettiska nokārt galvu, ryska повесить голову, polska opuścić głowę, tyska den Kopf hängen lassen, engelska hang down one's head, franska baisser la tête; hand tvättar hand ”de stöder och hjälper varandra, skyddar varandra”: lettiska roka roku mazgā, ryska рука руку моет, polska ręka rękę myje, tyska eine Hand wäscht die andere; gnaga på hjärtat ”plåga”: lettiska sirdi graužt, ryska грызть (точить) сердце, tyska sich das Herz schwer machen, engelska break somebody’s heart; visa tänderna ”skratta, le”: lettiska zobus rādīt, ryska скалить зубы, polska pokazać zęby, tyska die Zähne zeigen och så vidare. ”Denna fraseologi är sannolikt den mest utbrett använda i folkspråkets talspråk, eftersom dessa slags fraseologiska ordkombinationer har en bildlig betydelse som är lättast att tyda och samtidigt är mycket uttrycksfulla”3. Vid sidan av fraseologismer som består av ord kända från andra dialekter används i Gervėčiai-trakten ett stort antal fasta uttryck där en, och mer sällan två, av komponenterna är ord som är karakteristiska för denna dialekt. a) substantiv: an pačios spūrgos (knoppens) ažlipti; (fick lust) kap būba sunkėnė (bärerska); kap medžias (skog); kap šepetynas (borste); per smūrgaini smūrglas (trynet) gauti; kap plōstais (i stora bitar) veršti; rakštis (i hets) regėti; skālsinykas, (husande?) ataneša; skiedos (flisor) lāksto; saldumōs (sött) och gardumōs (gott) matyti; skystumōs (förstånd) galvōj turėti; šiltis (värme) kaulų nelāužia; b) adjektiv: krikštytine (fadders) duktė; medinōja (skog-) ožka; lig šōnų šlapiānkas (blöt); c) verb: akis apstūmti (dåra); būza sriaubti (sörpla); burnā susimainė (förändrades); kriōkščia (snarkar) kap gyvulys; kap vainiką vyti (fläta); kojas aždirti (övertäcka); eglūtė pririnkti (smycka); palėidus blūsą užvysi (du får se); per duoną duonos veizdėti (leta); kap vėlnias prikliūvo (hängde sig fast, blev efterhängsen); per gaižio žangsnį pribūti (förlängas); rankom masnōti (skaka, ruska); galvōn prieidīti (komma); iš proto išsikraustyti (bli tokig); liežuvius raznešdīti (sprida ut); smertis paeido (kommer, närmar sig); žydai pavažiūodo (kommer åkande); iš skūros griūti (falla omkull); akysa prisidavinėti (spöka, visa sig); d) particip: kelias atklōtas (öppen, fri); kap trūbā sušlije (ihopflätade); e) verb och substantiv, mer sällan verb och adjektiv eller particip: pėnčius (hälarna) apsivōti (slå sig); kap apušės lākštas (blad) lāpsi (för- 2 De fraseologismer som återges i artikeln nedtecknades huvudsakligen av författaren under en dialektologisk expedition år 1970. De har kompletterats med material från folkloresamlingar nedtecknade av K. Aleksyn och A. Dzetavečkaitė, K. Grigas, A. Juška, L. Sauka och R. Šliogerytė samt N. Vėlius, vilka förvaras i Institutet för litauiska språket och litteraturens folktraditionsmanuskriptsamling. 3 B. Kalinauskas, Natūralinė ir konvencionalinė Žemaitės raštų kalbos frazeologija. — VVPI Mokslo darbai, Vilnius, 1960, t. 11, p. 120. 112 pa, darrar); niùnią (nosì) nuniáukti (sänka); rakštis paskum tąsosi (släpar sig); spirginiai (fläsksidor) aukštai kāro (hänger); (krūta) (arbetar) som en svartkalv (oxe); (krūta) kap ga išas (latmask, usling); kap virvė pavijóta (ihoptvinnad) vijasi (kommer överallt). Liksom i andra dialekter är inte heller alla fraseologismer i Gervėčiai-dialekten lika gamla. De äldsta anses sannolikt vara sådana som bildats med ord för människokroppens viktigaste delar, till exempel: akįs plėšti ”motsäga, gräla”; burną praverti ”börja tala”; dantį griežti ”vara arg”; galvą imtis ”oroa sig, bekymra sig”; kojas pakratyti ”dö”; liežuviu loti ”prata mycket”; nosį kišti ”lägga sig i sådant man inte har med att göra”; rankas laužyti ”sörja, gräma sig”; širdį sugrąžinti ”gå en på nerverna, bli påträngande” och så vidare. Sådana fraseologismer används i nästan alla litauiska dialekter. Förmodligen skulle man hitta en del av dem också i äldre skrifter, vilket också vittnar om deras ålder. Till de äldre hör sannolikt också fasta ordkombinationer som har samband med områdets gamla dialektala seder, till exempel: ažgavėti an linų ūgio (en sed under fastlagen att gunga så högt som möjligt, så att linet skulle växa sig långt); dantis plauti nog mėsos ”dricka brännvin på askonsdagen för att skölja bort köttet”; der̃liaus kiaušinis ”ett ägg inbakat i en bulle som man går runt åkrarna med under jörgsdagen.” Nyare är kanske de fasta uttryck som uppkommit när ordspråk och talesätt förkortats, till exempel: nevýk dievo médin (jfr dialektens ordspråk: Nevýk dievo médin su rančia, ba nesupra[s]ysi ir su pyragù), eller: Médy áugo (jfr dialektens talesätt: Medý gimęs, medý áugęs). Men här kan processen också ha varit den omvända — fraseologismen kan som fast enhet ha uppkommit tidigare och först senare införlivats i ett talesätts eller ordspråks sammanhang. Som inte särskilt gamla dialektala fraseologismer bör man kanske betrakta lokalt förekommande fasta ordkombinationer, som huvudsakligen är utbredda endast i Gervėčiai-trakten, till exempel: (blev skrämd) kap Šūtai cerkvėj (en jämförande fraseologism som härstammar från berättelsen om hur en lokal invånare med efternamnet Šuta gick till kyrkan och där oväntat fick ihop pengar). Eller: (det blir) kap Šūtai su džėgoriu (uttrycket härleds ur berättelsen om hur samme Šuta, efter att ha hittat en klocka, blev rädd när den tickade och kastade bort den, eftersom han trodde att det var djävulen). I dialekten förekommer också fraseologismer som sannolikt bildats med nyare ord hämtade från standardspråket, till exempel: ar vestùvėsna prašyti atėjai (dialekten har veseilia), liežuvius dirbti (dialekten har krutėti), kai vieną dieną (i dialekten används kap), už pečių stovėti (dialekten föredrar prepositionen až). Sannolikt är också sådana konstruktioner som kommit från böcker och inte är typiska för dialekten: į mėles pánčius pakliūti; į šalis išsimėtyti; į trūbą susisūkti och andra. Även om fraseologismer kännetecknas av stabilitet och de flesta också av hög ålder, kan vissa ändå förändras med tiden, liksom enskilda ord: en del på grund av nya sociala och ekonomiska förhållanden, andra av andra orsaker. I dialekten kan en ny fraseologism eller en enkel ordkombination uppstå i stället för en äldre fraseologism och tränga undan den gamla4. Till exempel beskrivs det ”dansande” myggsvärmet (som snurrar runt i cirklar, upp och ned), vilket man ser före ett väderomslag, i Gervėčiai-dialekten med fraseologismen aguoną grūda. Det har observerats att de flesta dialekttalarna numera använder ordkombinationen utan den första komponenten aguona, till exempel: uodai grūda. Det är möjligt att uttrycket med tiden helt kommer att förlora 4 Plg. dar Фразеологический словарь русского языка, Москва, 1967, p. 19. 8. Leksikos tyrinėjimai 113 den första komponenten, som har upphört att vara en del av ett fraseologiskt uttryck och kommer att ersättas med en vanlig ordkombination uodai grūda. Vid en jämförelse av detta fraseologiska uttryck med fasta, bildliga orduttryck med samma betydelse i andra dialekter (čiūlkinį grūda, grūce grūda m.fl.) verkar uttrycket aguoną grūda inte vara ett nytt fraseologiskt uttryck som uppstått i dialekten i modern tid. Slutligen ger även själva verbet grūda (i kontexten uodai grūda), som vanligtvis kräver ackusativ, anledning att anta att det en gång stod ett substantiv här. I denna dialekt förekommer fall där användningsområdet för en viss betydelse av ett fraseologiskt uttryck begränsas. Till exempel hade Gervėčiai-dialekten bevarat ett annat, sedvanebundet användningsfall av uttrycket kūlius versti, känt i många dialekter (i betydelsen ”kasta kullerbyttor” under lekar): när rågen hade skurits färdigt brukade man också slå kullerbyttor, för att rågen skulle bli god nästa år och ”välla upp ur jorden”. Medan fraseologismen kūlius versti sannolikt kommer att användas länge än i dialekten när man talar om leken, kommer den troligen att försvinna i det andra fallet, som hör samman med avslutningen på rågskörden, eftersom själva seden numera nästan har försvunnit. Utan en grundlig undersökning av dialektens samtliga fraseologiska uttryck är det svårt att avgöra vilka av dem som kommer att försvinna snabbast. Kanske kan man hävda att sådana fasta uttryck som de redan nämnda: ažgavėti an linų įgio; dantis plauti nog mėsos; derliaus kiaušinis snart kommer att glömmas bort och med tiden försvinna, eftersom de sedvänjetraditioner som gett upphov till dem håller på att dö ut. Nästan alla fraseologiska uttryck med ursprung i sedvänjor, vilka är särskilt talrika i dessa trakter, kommer sannolikt att gå samma öde till mötes. Liksom i andra litauiska dialekter finns det också i Gervėčiai-dialekten många synonyma fraseologiska uttryck. Material från andra dialekter visar att fraseologiska uttryck som beskriver ungefär samma naturfenomen eller likartade handlingar i regel nästan saknar synonymer inom en och samma dialekt eller ett visst dialektområde. De är spridda i regelbundna geografiska områden. Det tidigare nämnda fraseologiska uttrycket aguoną grūsti har till exempel i enskilda dialekter synonymer som används på ett förhållandevis regelbundet sätt: čiūlkinį grūsti; grūce grūsti; mažalą gróti (šokti); mažalojų gróti (šokti); pipirus trinti, sviestą mušti m.fl. I Gervėčiai-dialekten har man emellertid lagt märke till att samma eller likartade fenomen och handlingar ofta uttrycks med separata synonymer eller varianter av samma fraseologiska uttryck, till exempel beskrivs snöfall med mycket stora flingor, blötsnö, i dialekten så här: kap plóštais (vištom, vyžais) drėbia (verčia, sniega); plóštais (žvaigždėm) krinta (verčia, sniega). Intressant nog förekommer uttrycket kap vištom sniega i större utsträckning i västdzūkiska dialekter kring Alovė, Daugai, Kalesnykai, Punia och Valkininkai. Det bör nämnas att Gervėčiai också har fler fraseologiska uttryck som är gemensamma med västdzūkiska dialekter, men inte med de närmare östaukštaitiska eller östdzūkiska dialekterna. I dialekten används också ofta varianter av fraseologiska uttryck vars olika komponenter är stilistiskt besläktade5, till exempel: ašaras braukti — ašaras lėti; kojas aždirti — kojas pakratyti; liežuviu málti — liežuviu lóti. Dessa ordkombinationer ersätter verben gråta, dö, prata mycket. I dessa fraseologiska uttryck är de utbytbara komponenterna (verben) inte synonymer i fritt sammanhang och kan inte ersätta varandra, men i det fraseologiska uttrycket ger de det en mycket likartad, ja rentav samma stilistiska prägel. Detsamma gäller ordkombinationer som kãklą láužti — sprándą láužti; per akis ažšvilinti — per lūpas ažšvilinti. Här betecknar de utbytbara komponenterna dock ett objekt. 5 Jfr Н. А. Кирсанова, О некоторых семантических признаках фразеологических единиц. — Проблемы фразеологии, Москва, 1964, р. 97. 114 Bland varianter av fraseologiska uttryck förekommer mer sällan sådana där de olika komponenterna inte är stilistiskt besläktade och där den ena är neutral medan den andra har en nedsättande eller föraktfull klang6, jfr: kap gaidys — kap glinda ”mycket liten”; (prilipo) kap lākštas — (prilipo) kap spirā ”hängde sig envist fast, klängde sig på”. Fraseologismernas struktur i Gervėčiai-trakten är mycket varierad, men liknar strukturen hos fraseologismer i andra litauiska dialekter. Den rikaste och största gruppen utgörs av fasta ordkombinationer bestående av ett böjbart ord och ett verb. I vissa fall styr verbet det böjbara ordet direkt, i andra fall via en preposition. De flesta fraseologiska uttrycken i denna grupp består av ett substantiv, ensamt eller tillsammans med en preposition, och ett verb, till exempel: akis pamėsti ”bli blind”; kojas judinti ”arbeta, inte sitta still”; nagùs kišti ”röra vid, ta”; ratùs patėpti ”ge mutor”; an akių mesti ”förebrå”; pro gómuri pravaryti ”supdricka”. Fasta uttryck som består av andra böjliga ord (adjektiv, räkneord, pronomen) eller ibland adverb tillsammans med verb förekommer relativt sällan i dialekten, till exempel: storãi vaikščioti ”vara gravid”; ilgas rankàs turėti ”vara tjuv”; dviejų būti ”vara gift”; atgalion veršti ”må illa, vilja kräkas”; baisù pažiūrėti ”väldigt mycket”; sā galva vēsti ”sköta sig själv, bestämma”. Många fasta ordkombinationer är uppbyggda av två substantiv som förhåller sig till varandra som ett oböjt attribut till sitt huvudord, till exempel: dievo rasa ”svag, torftig mat”; kàtino ašara ”mycket lite”; svieto liežiuviai ”skvaller, prat”. Sammansatta benämningar är uppbyggda på samma sätt; komponenternas bokstavliga betydelse har ofta också gått förlorad, och uttrycken betecknar olika företeelser, till exempel: meškos šonai ”en viss skogsväxt”; velnio barzda ”svarta rötter från små ormbunkar, som kokas mot skrämsel”. Det finns också fraseologiska uttryck som består av ett substantiv och ett particip, mer sällan kanske av ett substantiv och ett adjektiv, till exempel: kirvis animesta (sägs om en soppa som inte smakar gott); kėlias atklotas ”man kan välja vad man vill”; mažos dienos ”barndom”; senà uodega ”en gammal människa”; medinis bučys ”ollonborre”. Något enstaka fraseologiskt uttryck består av ett substantiv och ett räkneord eller pronomen, till exempel: vienù kvapù ”utan att hämta andan, i ett enda andetag”; gālas jų ”låt gå”. Det finns också fasta, bildliga ordkombinationer som börjar med olika oböjliga ord (prepositioner, konjunktioner, nekande eller jämförande partiklar) och innehåller endast ett självständigt ord, vanligen ett substantiv, till exempel: po vežimu ”gravid”; nė gurūčio ”det finns ingenting alls”; ne tas galvōj ”det är inte det som bekymrar”; nors ažsidaužk ”gör vad du vill”; tik ašaros ”mycket lite”. Jämförande fraseologiska uttryck i dialekten, som bildligt framhäver människors sinnesstämningar eller egenskaper hos föremål och omgivande företeelser, börjar oftast med jämförelseordet kap, mer sällan med de slaviska formerna loč, koč, kot. Som sammansättningsled ingår oftast ett substantiv i nominativ singular, mer sällan ett particip, ibland ett adverb eller olika verbformer, till exempel: kap špygà ”mycket liten”; kap kultuvaitės ”platta, stora”; kap suteptà ”mycket fet”; kap šiandien ”mycket snabbt”; kap regì ”i ett nafs, mycket snabbt”; loč žagrē ”mycket mager”. Ofta är sådana jämförelser 6 Jfr samma ställe, 98. 8* 115 kan ha inte ett utan flera självständiga ord, t.ex.: kap iš (v)andenio vagė viršta ”mycket slät”; koč tu an šunio láj ”mycket sur (om soppa)”; koč tu atsigut an jós ”mycket fet”. En annan liten grupp av fraseologismer utgörs av jämförande ordkombinationer, som får en eller annan konkret betydelse endast tillsammans med ett visst verb, t.ex.: (växa) kap an mielių ”växa mycket bra”; (sitta) kap an yłų ”sitta mycket oroligt”. Andra jämförande uttryck är mycket nära förbundna med verb i överförd betydelse, t.ex.: kap šuniuo lóti ”skvallra mycket”; kap girnom málti ”prata mycket”. Verben lóti, málti fungerar här som en oskiljaktig del av jämförelsens huvudord. Till en separat grupp hör sannolikt de utvidgade fraseologismerna av jämförande karaktär i Gervėčiai-dialekten, utan några jämförande småord, t.ex.: dangùs regėti ”mycket dålig, tunn (om soppa)”; gali an nugarõs gulėti ”mycket fet (om ett djur)”; paléidus blùsą ažvỹsi (sägs om en dålig, kal betesmark). I Gervėčiai-dialekten finns fraseologismer byggda på eufoni (rim-rytm), där det semantiska sambandet mellan de rimmande orden ibland är svårt att urskilja7, t.ex.: nė šėn, nė ten ”ett mycket dåligt, dåligt utfört arbete”; (kläga) nei šió, nei tõ (nei šei, nei tei) ”prata strunt”. Ibland finns det semantiska sambandet mellan orden fortfarande kvar i enskilda fraseologismer, medan rimmet endast är ett hjälpmedel, t.ex.: susraukus, kap linùs braukus ”mycket rynkad, missnöjd”. Det förekommer också fasta ordkombinationer där två motsatta begrepp ställs mot varandra med negation, förstärkt av rytmisk klanglikhet, t.ex.: nė klausit, nė bėgt; nei gyvas, nei damiręs; (plėnčia) nei žiema, nei vasara. I andra fraseologismer ställs begrepp mot varandra som inte nödvändigtvis är motsatta, t.ex.: nėrà nė pūsti, nė dušinti; ir prie svėčio, ir prie pěčio. I dialekten förekommer enstaka fraseologismer som innehåller slaviska lånord, t.ex.: drenà akìs; bacėnas atānėse; čiėnių ažmušti aukščiai nósiės; koŕkon žiūrėti. Gervėčiai-dialektens fraseologismer presenteras i denna artikel i alfabetisk ordning. Sammansatta termer placeras sist, separat. I runda parenteser anges vanligen, omedelbart före själva fraseologismen, de nödvändiga komponenterna (den nödvändiga fraseologiska omständigheten). Det är ord utan vilka fraseologismens betydelse inte är tydlig och som därför i ett visst sammanhang är oskiljaktiga från själva fraseologismen, t.ex.: (viena) kap kėlmas. I olika sammanhang kan dock denna nödvändiga omständighet variera och är därför inte en strukturell del av den fasta ordkombinationen. I runda parenteser anges även varianter av fraseologismer, t.ex.: išėti (išrūkti) iš galvòs; kãklą (sprãndą) láužti. En icke-nödvändig fraseologisk omständighet, dvs. en komponent utan vilken fraseologismen ändå är lätt att förstå, anges inom hakparenteser, t.ex.: ašaros [pačios] byra. Verbformerna i en fraseologisk ordkombination, vilka vanligtvis varierar i olika sammanhang, dvs. kan användas både i finit form och som infinitiv 7 Jfr B. Kalinauskas, Folklig prägel, semantisk och strukturell sammansättning i språket i Žemaitės skrifter. – Kalbotyra, Vilnius, 1962, bd 4, s. 20–22; В. В. Виноградов, Об основных типах фразеологических единиц в русском языке, в. сб.: Академик А. А. Шахматов, Сборник статей и материалов АН СССР, 1947, стр. 339–364. 116 former, anges i uppslagsfrasen i infinitiv, t.ex.: lägga ihop ögonen ”somna”: Aš visu˙ naktėlb˙ akū nesudėjau, pavargau, ė raika krutėc. ta upp nålen [ta] ”börja sy; ta nålen i handen”: Kap cik ādatu8 naguõšan [imu], tai mikaju (dainuoju) dainas ir mikaju. tränga sig upp mot himlen ”flyga runt i cirklar, upp och ner”: Vaikai, pažūrekīt, kap vuodai aguõnų grūda. Vuodai aguõnų grūda prieš lietu; ka par vakarų grūda — bus lietūs, ka iš rito — bus padė (= pagada) džidele. ögonen öppnade sig (sägs när en gammal människa mot slutet av livet börjar se bättre): Mā jau ākis acidārė, jau aš miršu. ögonen flöt över av tårar ”synen försvagades av gråt”: Āki:s āšarom išplaukė— akulōru raika. ögonen var ljusa ”såg bra”: Kap senāu āki:s būvo šviesos, ė darkos (dabar) nėragū, nemacīc. förblinda någon (någon) ”förvilla, lura (någon)”: Tāu jau akis apstūmė, tai nieko nėregi. ögonen höll på att trilla ut ”bli mycket förvånad”: Akis išvėlce gal [iš nuostabos]. förlora synen ”bli blind”: A jau, verkau ir akelas až tai pamėčiau. riva om ögonen (med någon) ”invända, gräla (med någon)”: Akis plėša močínai dukrė. slita ut ögonen ”förlora god syn, inte längre se; vara gammal”: Nėmenu jau giestū, mā jau ir akis pražiūrėtos. lägga ihop ögonen ”somna”: Aš visu˙ naktėlb˙ akū nesudėjau, pavargau, ė raika krutėc. tårarna rinner ur ögonen ”gråter mycket”: Akȳsa ašaros lājasi ir lājasi. inbilla sig (inbilla sig) ”inbilla sig”: Mān akȳsa prisidavinė. Jām akȳsa prisiduodė. ögonen mörknar ”bli svag”: Oi, tāmšu akȳsa paždārė, nieko neragėc. ögonen blixtrar ”vara mycket svag, t.ex. av smärta”: Skaudėjo, tep migo galvu, tep žėibė akȳsa. åskdunder som Ali̇jōšius (färdas över stenar) (sägs när åskan mullrar): Alijōšus dū.nda — det blir regn. Alijōšus åker över stenarna; hästpar spänns för och hjulen slamrar. klampa med klackarna som på en andarōkas fötter (sägs om en kvinna som går fort): Så fort [du går] — du slår hälarna (klackarna) mot marken som med andarōkas fötter. vara framför ögonen ”vara i vägen”: Jag behöver inte den där fårungen nu — så att den inte är framför ögonen på mig (ps)9. kasta i ögonen (åt någon) ”förebrå, klandra (någon)”: Hela livet kastar de det i ögonen på mig när jag har gjort något fel. stå på benen ”stiga upp, gå till arbetet”: Det är dags, det är nödvändigt att gå upp. Så snart det gryr stiger alla kvinnor upp. åka på lin (fastlagssed att åka omkring så att linet skulle växa sig långt): Nå, alla gör sig redan redo: det är dags att åka på lin; ju längre man åker, desto längre blir linet. sitta på någons nacke (åt någon) ”bli försörjd av (någon)”: Är det verkligen värt att skaffa en sådan, jag arbetar och hon sitter mig på nacken. Han har satt sig på min nacke och vill inte göra något. 8Fraseologismerna återges med förenklad fonetisk transkription. Tecknen för akut och cirkumflex betecknar även vokallängd. 9ps. — saga, d. — sång. 117 an namų duoti (nuėiti) ”låta en son gifta in sig som måg på en främmande gård”: Raika sūnų un namų duóc. Ānas būvo un namų nuėjis. an pirštėliu eiti ”gå försiktigt och tyst”: Kap ānas acikela, tai vis an pirštėliu āina, kad vaikų nepažādzint. an pačios spūrgos (viršūnės) ažlipti ”skryta mycket”: Ānas jau un pačios spūrgos (pumpuro) ažlipo besigirdamas. Jau un viršūnės ažlipsi, ali gali nuo viršūnės nukrisci. an ponu išēiti ”bli bortskämd och vek”: Visi un ponu išēj. an vienōs šakōs gali kabintie ”vara mycket lika, likna varandra”: Abū un vienōs šakōs gali kabincie. an višōtku likti (palikti) ”förbli ogift”: Tó mergōkė un višōtku paliko. Anā un višōtku liko. apinastri vyti ”utföra onödigt arbete för tidigt, innan det är dags”: Ānas per unksci apinastri vēja. apžiójus turėti ”inte låta någon få något”: Tu, sako, — turi apžójis pievu. (reikia) armōtą pastatyti (kam) ”vara svår att väcka”: Jám raîka armōtu pastacīc, kad pabūdzincie tókī miegāli. ar [gal] [ne]pardūdai dantis? (hånfullt, när någon skrattar utan anledning): Ār nepardūdai duncis, ko tep sėdzi duncis išstācīs. Ir stōvi kap vēlnas, gal duncis pardūdai? O tu, neparduodzik duntų, nėr kám pērka. kom du för att be om en inbjudan till bröllopet? (sägs när en granne som kommit på besök inte vill sätta sig). ašarom ažsilėti ”brista i gråt”: Anīs ašarom asilēji. ašaros bėga ”gråter”: Kám papāsakoc, kap mán būvo, tai ča ašaros bėga. ašaros nurito ”började gråta”: Mán ir ašaros nurito — medelāčius panulāužė, dziegelūs (groddarna) panumindė. ašaras braūkti (lėti) ”gråta”: Mergōkaitė ašarėlās braūka. Rutelās ravėjau, ašarėlās lėjau (d.). ašarosa praūštis (paplūti) ”gråta mycket, leva ett svårt liv”: Visu gi vēnimu cik ašarosa anā praūsas. Dabār anā ašarosa paplūvus (översvämmad av tårar). tårarna [själva] rinner ”utan att vilja gråta”: Dāgunčan undeniñ ūnkišau runkās, taī nēverku, ir ašaros pāčios bira. djävulen ska komma och raka skägget (sägs när man slipar en lie i onödan, men sedan inte skördar mer med den): Kai galūnda dalgī i jau daugāu jau nepjāuna, tai sāko — atais vēlnās barzdōs skūscie. vända sig bakåt ”må illa, vilja kräkas”: Kap sūvalgė kū, tai atgalón vērča. avskuren bit ”en bortgift dotter eller en gift son”: Danūtė jau atriekta riekė, kū daric. lägga sig för att sova ”somna”: Momā miegān acigutė. guld faller (regnar) (sägs när det regnar så att grödan får det vatten den behöver): Āuksas mūsū dzirvōsun bīra, ča ne lietūs, vaikai. Vaikai, vaikai, ča gi ne lietūs, ča āuksas kriñta. gunga på linornas höjd på fastlagstisdagen (sed att gunga så högt som möjligt under fastlagen, så att linet växer sig långt): Sūplaukes (gungor) dāro pie Āžūgavēnes: gālvū balkin suduōc — ažgavēc un linū ūgo. på andra sidan havet är fisken och kon värda ett öre ”det är bra där vi inte är”. ha sömniga ögon ”vara ouppmärksam”: Neraīka ažrūkus(i)oms akīms būcie i paci paragēsi (du får se). 118 arbeta sig fördärvad av arbete ”ha väldigt mycket arbete, vara mycket upptagen”: Vi var fördärvade av arbete. Du kommer att bli utarbetad – det är så mycket arbete. i mitt minne ”i mitt minne”: I mitt minne kallades det så. ta i hjärtat ”bli mycket rädd, få ett hugg i hjärtat, känna en ilning genom hjärtat”: Det högg till i hjärtat när jag såg det. en korg har kommit med (sägs när ett barn föds i familjen): Och min svärmor sade: ”En korg har kommit med.” Vad har du för korg som kommit in genom fönstret? se mycket ”väldigt mycket”: Du har så många kor – det är mycket att se. På Barbaradagen börjar nätterna vända (sägs när nätterna börjar bli kortare och dagen längre den 22 december): På Barbaradagen: de vände, nu har nätterna slutat växa. ligga med skägget vänt uppåt ”ligga och slöa, inte göra någonting”: Varför ligger du med skägget i vädret? Sätt fart och gör något. skorna är för tunga (sägs om en gammal, svag person): Nu är jag också sådan, skorna är redan för tunga för mig. sörpla i sig surkål ”snarka i sömnen”: Han är redan full – han sörplar i sig surkål. Jag är så rädd att han ska sörpla i sig surkål när han är full. Jag hör hur han sörplar i sig surkål. När han somnade snabbt – då sörplar han redan i sig surkål. Han kom hem och äter redan surkål. fly från [någons] ögon ”ge sig av, dra sig undan, gå därifrån”: Gå ur min åsyn, så att jag inte ser dig. olycka efter olycka kommer ”väldigt många olyckor och bekymmer”: Olycka efter olycka kommer, men man kan ändå leva. onda ögon (onda ögon) (sägs om någon vars ögon kan förhäxa eller kasta onda ögat): Hon har onda ögon, hon kan förhäxa en. Akta dig för den där människan med de onda ögonen. en gumma skulle kunna ta sig till Vilnius (sägs om något mycket slött, till exempel en kniv): En slö kniv – en gumma skulle kunna ta sig till Vilnius med den. spå i sanden ”göra upp orealistiska planer”: Han spår för mycket i sanden, han vill för mycket. munnen förändrades ”blev blek”: Jag blev alldeles blek, vad ska vi göra? öppna munnen ”börja tala”: Hela kvällen öppnade de inte munnen. spy ur munnen ”spy efter att ha druckit sig full”: Förr i tiden drack litauerna mindre; även om de som unga drack sig fulla, spydde de. lägga i munnen ”äta”: Det du lägger i munnen, det har du också ätit upp. ta på flaskan ”dricka lite i taget”: De där ungdomarna började ta på flaskan. slå smöret ovanför näsan ”höja priset mycket”: När man kör smör till marknaden, då höjer de priset högt över näsan. smaka lite ”dricka en smula”: När man talar, om man smakar en smula, då talar man bättre. se himlen (sägs om en mycket dålig soppa): Jaså, du har kokat soppa – den ser ut som himlen. Dåliga rödbetor – de ser ut som himlen – man kunde åtminstone ha smulat i lite smör (för att förbättra den). titta mot himlen (sägs när man vill hälla vatten innanför ärmen på någon som går och tittar mot himlen): Vill du titta mot himlen? Kom hit. prata bort tänderna ”övertala”: Varför pratar du bort hans tänder? gnissla tänder ”vara arg”: Brodern gnisslade tänder och var arg på sin syster. slå ut tänderna ”slå någon ordentligt”: Nu ska jag slå ut tänderna på dig. visa tänderna ”le, visa tänderna”: Hon visar tänderna vare sig det passar sig eller inte. lägga tänderna på hyllan ”inte ha något att äta”: Det finns inget kvar att äta; du sitter där med tänderna på hyllan (= hyllorna), och det finns inget foder eller någon mat kvar åt dem. 119 tvätta tänderna från köttet (sägs när man dricker brännvin efter att ha fastat på askonsdagen): Reĩka ir mán duncìs praplauč nog mešõs. O pelanų dienõj, aina, gãra, duncìs plãuna nog mešõs. klappra med tomma tänder ”inte ha något att äta”: Táu brolãĩ priklegdzinėjo (övertalade), sätt igång att arbeta, Petras, annars kommer du att klappra med tomma tänder (skramla), eftersom du inte lyssnade. världen vände upp och ner (sägs när en yngre syster gifter sig före den äldre): Katarà liko duktė, tai sãko dzieškų ápvertė. farfar står i hörnet ”det skymmer”: Dziedaĩ kampuõša stóvi, parà gi·vulám duóc. Jau dziedaĩ kampuõša, ė vaikų nẽra. Gud gav oss ett kors (sägs när man har en alkoholiserad man): Kur jaũ girtuõklis irà, tì jau kryžus: dėvas dãvė mums kryžų, itokì· laidõku... en stor muns sliter sönder halsen ”den som vill ha mycket får ingenting”: Kap jau kas per daug bėga, krūta, sãko: didelis kūsnis gérklb· plėša. Didelis ku·snìs gérklb· pérpleša. salt i dina ögon (sägs av rädsla för att någon ska kasta onda ögat): Jėigu gražų árklų jója ir sãko kiči: — o, o, kokìs tà gražùs arkìs, [jojantysis] sãko: — druskà táu akìsan, nenudzìv·k manì. Ot, gražãi aprinkdėi mergõkaiti: — druskà táu akìsan. fånga andan ”hämta andan, återhämta sig, komma till sans”: Negalù, dũko sugáudzì·c. få brödet att räcka till ”klara sig; få inkomsterna att gå ihop”: Uždarbai būvo menki, bet sudùrdavau dũonu su dũonu. åka för att besiktiga herrgårdar ”åka för att spana”: Àš ir pãc važavaũ su sã dukteru apskaĩcė dvãru. bli två ”gifta sig, ingå äktenskap”: [Kap] javuõsa rañda vãrpas dvi — sporìžu, merginà ar bérnas suskaũpa — būs dviejũos. gå under eldarna ”gå bort, ge sig av”: Eĩkit po laužaĩs, dajėdet jūs mán. gå och slå hö till hundarna (sägs när någon inte lyder): Jei neklausai mùsu, tai aĩte šunìms šėko šienauc: prisšienáusi kūgi; tai pac isibaigsi an kūgo. det får väl vara så: Vi åker hemåt, det får väl vara så, det finns ändå inget behov. kan ligga på ryggen (om ett djur – mycket fett): Riebi kaũlė, gãli un nugarõs gulėc. man kan till och med svälja tungan ”mycket gott”: Ot gerai padarėi — gãlima ir liežùvi prarũc. Tai gãrdu·s batvìniai — galì liežùvi prarũc. göra slut på någon ”göra slut på”: Varför tog du inte livet av mig – sådana barn finns det många av. sätta sitt huvud på spel ”högakta, älska mycket; vara beredd att dö för någon eller något”: Numera är de mycket goda människor — de sätter sitt huvud på spel för litauerna. ge någon huvud ”ge förstånd, begåvning”: Gud har gett mig förstånd, och jag sköter gården och är till lags överallt. hänga huvudet ”bli nedstämd”: Varför hänger du huvudet? Det finns ingen anledning att sörja. lyfta huvudet ”titta”: Lyft på huvudet, har det redan börjat ljusna? (d.). bära huvudet lågt ”ödmjuka sig”: Jag kunde inte … bära huvudet lågt inför de överordnade. (d.). ta sig för huvudet ”oroa sig, bekymra sig”: Du, mamma, är inte van att vara ensam; vad ska du ta dig för huvudet? Vi klarar allt [arbete]. Oroa dig inte. Ingen tar sig något för huvudet. komma till huvudet ”komma ihåg, minnas”: Jag minns, när det kom till mig, jag vet – de litauiska sångerna har nu gått förlorade. 120 galvón vytis ”lägga på minnet väl”: Tas viškas galvón vijosí: ir ūšč (groti) mokėjo ir giedóč (dainuoti) dziedūkas. galvój prieidýti ”falla en, dyka upp, slå en”: Kas galvój priaidó, tū ir švì.rkštauna (švilpauja) atgalóna áidamas. galvój sūktis ”veta, men inte minnas ordentligt”: Kad ažgìršcak, pagiedóčak, dar — sūkasi galvój ir nėmenu. galvój ne tep virti ”inte längre vara vid sina sinnens fulla bruk, inte förstå, inte minnas ordentligt”: Sėnas, jau bemàžākō (beveik) sepcì:nasdešimt pinkeli — galvój jau ne tep vérda, nusmainė (pasikeitė) galvà. galvój [daũg] skystumõs turėti ”vara lite dum”: Vìras galvój daug ski·stumõs turė, paverkėjau gerai. gavendàs pinti (pustyti) ”prata på, säga strunt”: Kad tù cik gavendàs pini, kap pasilikdai namuōsa. Priskōrei (prisikabinai) priek žmoguo ir pustai gavindàs. gėrą galvą turėti ”vara begåvad”: Dziedūkas gėru· galvu· turėj. gerklė suėdė ”supte upp”: Įto gerklė suėdė viskų — ānas darkos vỹžais apsaūdė. gerklė pavìlyti ”ta en liten sup”: Pari·vėlais aš kap kadù gėrklōi pavìlgau. Ānas dalėkde iš ažvacū (iš užpakalio) — àmete gėrklb· pavìlgi·ė. gyvas žėmen nelìsti ”det finns inget att göra”: Kap apzdairė višuosna šōmuosna, ažvido sūnu· i vaivóč (dejuoti) pradėj, ali gyva žėmen nelìsti. gyvybė baigti ”ta sitt liv”: Apsipikcino andà, net sāu gyvīb· baigė galvójo. į mėiles pànčius pakliūti ”bli kär”: Tai mūsu· bernėlis į mėiles pùnčus paklūvo. į šalìs išsimėtyti ”spridas ut, gå till spillo”: Uneido gaspadorius, pažiūri kluōnu·, kad lik Kalėdū ažtėkt, kad į šalìs neisimėcit [šienas]. į trūbą susisūkti ”växa frodigt och ge god skörd”: Kōkus 5 rugelūs [nepiauna] palìeka ir sūsuka, kad kitu·mēt grāžus· rugēlai būtu· — į trūbu· susisūki·. iki āšarų pilna ”ha lust att gråta”: Susrińkom draugėn, ē man jau iki āšarū· pilna. ilgas plāukas ”kvinna”: Kām tu klausai ī·lgo plāuko, turi gālvu·. ha långa händer ”vara tjuv”: Jos vìru· išvarinēdė — ānas ī·lgas rankās turė. både till skäran och till soppskålen (singular dativ) ”en person som passar överallt”: Anà ir prìeg pãėdo, ir prìeg svėčo, o ānas cik pì.rmini·ko pašikinīs (smickrare). både till lien och till soppskålen (singular dativ) ”en person som passar överallt; en god arbetare”: Betgi vìras lìüksmo būdo, ir prìek dalgei, ir prìek bliūdo (d.) och inte ett hårstrå ska falla ”inget ont kommer att hända”: Be mā rūnkoś — ir plāukas nenukrīs. och skit flyger ur munnen ”sägs om en person som pratar mycket i onödan, pladdrar”: Kap suaido dzyėju, tai ir šūdas un liežūvio iškėps, plėnija ir plėnija. och flugorna biter inte ”mycket smutsig”: Suskrińdis (suskretęs) kvartūkas — ir šūva neunkāstu·. inte ens djävulen vill ha ”ingen behöver det”: Manì ir vėlnias nėima, vìsu gi·vėnimu· cik vargīcinas (vargas) žmogus buvau. Manì tōko kańkinì·ko (kankinio) ir vėlnias neimīs. Sėnas — jo ir vėlnias nėimīs. inte ens djävulen kan lura ”ingen kan lura (sägs om någon driftig, slug)”: Įtos bóbos ir vėlnias neapšukuōs (neapgaus), anà ir vėlno skėltinu (pliauska) skūru· ištvōs. gå upp i rök ”förgäves, utan nytta, gå om intet”: Vìsu· gi·vėnimu· mā sopulis, kū ažkrūtėjau, išėjo vėjais. 121 gå ur huvudet (sinnet) ”glömma bort”: När den där gäddan for iväg, gick den ur huvudet, jag minns den inte. Så försvann den ur huvudet – den där gäddan sprattlade. Det går redan ur minnet, jag kan inte säga det. ur röken ”alla utan undantag”: Barnen, alla ur röken – ut på ängen! gå ur huvudet ”glömma”: Mor berättade för mig en massa dumheter – det har redan gått ur huvudet. se sig fördärvad av skratt ”hålla sig för skratt”: Jag kunde inte hålla mig för skratt när han åt de där sötsakerna (söta, sura). komma fram genom tal ”komma på något medan man talar”: När det dyker upp i samtalet, då säger man det också. göra sig tokig ”bli galen, tappa förståndet”: Den där pojken kan bli alldeles tokig. krypa ur skinnet ”vara mycket rastlös, springa omkring, inte veta var man ska ta vägen”: När den lilla kalven sprang runt på gården; den bara= (helt enkelt) kröp ur skinnet. rycka ur hjärtat ”glömma”: Se, ingen har ryckt sångerna ur hjärtat. ur hjärtat 1. ”komma mycket bra överens, leva tillsammans”: Jag levde med min man ur hjärtat. 2. ”säga uppriktigt, öppet”: Jag säger det från hjärtat – gamla (gammaldags) sånger minns jag inte, kanske tycker ni inte om dem. i lugn takt ”långsamt, småningom”: När hon går så försiktigt, i lugn takt, märker man inte att hon haltar. (ropa) med full hals ”ropa mycket högt”: Varför ropar du med full hals? Kurleivai (skördefolk) ropar med full hals. om jag skulle ha dina ögon (sägs när någon kritiserar någons hustru eller man för att vara ful): Hos oss säger man så: om jag hade dina ögon, då skulle du vara vacker. skrattet kom ”började skratta”: Så snart skrattet kom, föll hon ihop. hitta på skämt (skämta) ”skämta”: Min man kunde hitta på skämt. När de samlas skämtar de om allt möjligt. så att brödet inte tar slut i händerna ”så att skörden blir god och räcker länge (en sed när rågen skärs).” Rågskörden blir mindre och mindre; i mitten lämnar man en liten bit bröd, så att brödet inte tar slut hos oss. vänd tröja ”en som ofta ändrar uppfattning”: De är sådana – vända tröjor. att jag skulle spotta först som en påve (sägs när läpparna skållas när man äter soppa): Piū! Att jag skulle spotta först som en påve (=popas). att era ord måtte komma till Guds öron (sägs när man inte tror någon): Må era ord komma till Guds öron. så att brödet inte tar slut på bordet ”så att det finns något att äta”: Vi skördar råg med skära; så att brödet inte tar slut på vårt bord. må dina händer torka bort! (förbannelse): När det blir riktigt hårt (starkt, våldsamt) och vad då, säger hon: må dina händer torka bort! må Pierūnas torka ut för dig! (förbannelse): Så säger hon själv: må Pierūnas torka ut för dig! må du få hökar! (mild, vänlig förbannelse): Åh, du med dina hökar! Var har du hämtat den där gökande djävulen? må du gå under! (förbannelse): Må du gå under! Hur du har plågat mig. må du fara åt skogen! (förbannelse): Må du fara åt skogen, du ville ha pengar utan mig! må vargen äta dina ben! (förbannelse): Må vargen äta dina ben — så välsignar gumman. bena ur led ”springa iväg”: Så fort jag sprang iväg började de slåss. 122 en dag ”mycket snabbt”: Nå, och sedan gick två år och så en dag redan. när skiten börjar krypa ”att lägga sig i i onödan, krypa in någonstans eller avbryta i ett samtal”: Varför lade du dig i, när skiten börjar. Ungdomen (ungdomarna) kryper in, varför kryper du in som skit som börjar krypa. [bekymmer] nacken (halsen) vrider (vrider) ”mycket illa, svårt”: Bekymren jagar varandra, och den tredje vrider nacken. Hela livet vred bekymren min nacke, men nu är jag inte längre bekymrad, jag var stark (kraftig) . Ett bekymmer är inget bekymmer, två bekymmer, och det tredje vrider redan nacken. Ett bekymmer är inget bekymmer, det andra är obehagligt, och det tredje vrider halsen. en Golgataväg ”vedermödor, bekymmer på vägen mot något”: Så började min Golgataväg. slå av ett ben, slå av en arm ”göra dåligt”: Ett ben här, en arm där slår han av — vad är det för slags arbete — han gör det riktigt dåligt. (vacker) som en vallmo (blomma) ”mycket vacker”: Hon är vacker som en vallmo. Åh, vilken vacker flicka som kom — som en blomma. (svart) som kol ”mycket svart”: Tre flickor kom ut, och alla var svarta som kol (ps.). (sitta) som på nålar ”sitta mycket oroligt, vara mycket rastlös”: Jag sitter här och väntar som på nålar. (växa) som på jäst ”växa mycket bra”: Flickan växte som på jäst och blev vacker. som i minnet ”mycket välbekant, väl ihågkommet”: Helt enkelt som i minnet är ett sådant tal för mig. Som i minnet säger hon sådana ord till mig. som om en hund hade slickat det, håret skulle resa sig ”mycket surt (om soppa)”: Som man säger hos oss: den här borsjtjen är sur som om en hund hade slickat håret och fått det att resa sig. som ett asplöv darrar ”vara mycket rädd”: Hon darrar som ett asplöv. Varginnan blev rädd och hoppade över, och jag darrar som ett asplöv. som en häst 1. ”ha druckit sig mycket full, vara mycket berusad”: Han sitter där, full som en häst, och ändå är han bara en liten pojkspoling. 2. ”äta mycket”: Du äter också så mycket som en häst. som bakom en mur (vara) ”ha en bra man, leva gott”: Då hade jag det som bakom en mur: mannen var bra — det fanns både bröd och fläsk. som bakom en ugn (få skydd) ”få en bra man, leva gott”: När jag gifte mig fick jag det som bakom en ugn, fast mannen var fattig och bara flätade små korgar. som en baron (dum) ”obildad, föga skolad”: Han är dum som en baron. (fick ett begär) som en havande kvinna ”fick ett starkt begär efter något”: Åh, hon fick ett begär, som en havande kvinna. (ensam) kap bugelė (kälke, varg) ”helt ensam”: Vienā gi·veni kap bugelė. Aš jau nieko neturū·, vienā kap kėłmas. Aš ča vienā kap vilkas; apsirinķč (apsirengti) jau i·rā mán blogāi, kōju· trauklis (skaudulys) trāuko, runkā sōpa. kap cviekučių kopōti ”bita mycket smärtsamt”: Bitāle krūmto smagāi, kap cviekučių kopōja. (svart) kap dunkstis ”kal, utan gräs”: Juodā pieva kap dunkčis — kokā tī ganēvā (ganykla). (fläta) kap diedu· vyžūs ”prata strunt”: Kad tu ir pini kap dziedas vižūs. (vit) kap drōbė ”mycket blek”: Mergōkė baltā kap drōbė. (vara) kap duobėj ”leva mycket illa”: Dabarōkos asū kap duobėj — žabarėlių negālū pasriŋkcie, duonaitės parsneščie. 123 (utbuktade) kap gyvātės ”mycket krokiga, vindlande”: Ažāt, kad ju· dži rv os nėra cie-sos, ali unēji· pono dvaran ir isuktos kap gi·vātės. kap gaidys (glinda, kubėizdalius, malipūtas) ”mycket liten”: Kas tī zo žmogūcis — kap gaidīs. Koks tai žmogus — kap glinda. Kōkis itai žmogus — kap kubėiz-dalus (pumpotaukšlis). Itas kur aina — kap malipūtas. (kruta) kap gaišas ”arbetar mycket dåligt”: Ānas cī.ngi — kap krūta, tai kap gaišas (padvėsėlis), cik aina. (hjärta) kap geležīs ”mycket okänslig, skoningslös”: Anō širdzis kap geležīs — naktiūc (nakvoti) nieko neprīmido, nė vienas tī neažnaktūjo. Momā gaudzinė dionos, ali anō širdzis kap geležīs. kap girnom (maltuvei, melnyčiai) malti ”prata mycket”: Tai jau tararaika — māla ir māla kap gi.rnos. Tu māli i māli kap maltuvė, ir nepabōsta. Ānas māla kap mēlnīcā, kap cik žmogū susicikdo. (babblade) kap girtas ”sa illa, pratade strunt”: Kap gi.rtas paklegē, ir ganā. (snarkar) kap gyvulys ”snarkar mycket högt när han sover”: Ko tu krókši kap gi·vulis. (pratade på) kap Gražūlo rātai ”kom igång med pratet, började prata på, gav sig helt in i samtalet”: Ot rasitararāvo, kap Gražūlo rātai. (sitter) kap Gudinīkai an kapū ”sägs om dem som sitter vid bordet utan att vare sig äta eller dricka”: Āni·s sēdzi kap Gudzinīkai (kaimo vardas) un kapū, ar vālgi·c nēr? (tysta) kap indīkas pasipūtes ”säger ingenting”: Itas žuvinis (žvejys) čīli kap indīkas paspūcis — baisū prikludzīc (paliesti). kap iššluota ”tomt, ingenting finns”: Iš kiemū visi išvažāvi — kap iššluota. kap iš [v]āndenio virsti ”vara helt jämn”: Jēigu artōjas vāgu pravārē, tai tūri būc, kap iš ūndēno džirvā viršc. (krūta) kap juodas (juodasiai) veršis ”arbeta mycket”: Sāule jau ažšilāistė (nusi-leido), ē ānas dār džirvōsu krūta kap juodas veršis (jautis). Pakol laukūs apsēdo, ānas krūta ir krūta kap juodasai veršis. (išējo) kap kanāpēs ”gifte sig snabbt, en efter en”: Išē mā dūkteris kap kanāpēs: itā, katarā liko, mán padēdo. kap kapuōsan ”mycket sorgset, smärtsamt, tungt”: Kap išēido vaikai, tai aš kap kapuō-san. (susniēžē) kap karōstinis arklys ”mycket orolig, obstinat, arg”: Kap karōstinis arklis susniēžēs, tai itu· vaikū stūkteli, tai itu·. (gyvēna) kap kēlmas ”mycket ovårdad”: Paspī.rdo cik kōjom ir gi·vēna kap kōkis kēlmas. kap kepūrē ”mycket stora”: Tōki rapūkē kap kepūrē karvi· žī.nda. kap kerēplā ”fula, vämjliga”: Senā bōba kap kerēplā. (nuējo) kap klauālē ”gick utan att hälsa”: Ānas nuvē kap kaūlēs. kap kiaūlei rāščinōn [į]sti ”tränga sig på någonstans eller hos någon på ett påträngande sätt”: Ko tu lindai kap kaūlė rāščinōn (=duonos raugan). kap kopūsto galvā ”mycket dåligt (minne)”: Mincis (atmintis) kap kopūsto galvā, negalū priminīc. kap kuolai ”mycket tunga, orörliga”: Mā kōjos kap kuolai pazdārē, grāitai šmirinēc (vaikščioti) negalū. kap kultuvāitēs ”platta, stora”: Karōsai kap kultuvāitēs lū·nuosu irā. 124 (frustar) som en hingst som fått korn i näsan (sägs när en man kurtiserar en kvinna på offentlig plats): Vad frustar du som en hingst som fått korn i näsan. som en skorsten ryka ”röka mycket”: Dziēdukas röker som en skorsten. som ett hönshus (smutsigt) ”mycket smutsig, stökig”: Jag gick in i rummet – som i ett hönshus (hönsgård) – varken barnen hade städat eller kläderna tvättats. Deras rum är som en svinstia. som en dåre som skrattar åt sitt finger ”skratta utan anledning”: Han kan skratta som en dåre åt sitt finger. Skrattar som en dåre åt sitt finger. (fastnade) som en kardborre (tjära, kåda) ”hängde envist efter, klängde sig fast vid någon”: Fastnade som ett löv vid vattnet. Han klängde sig fast som tjära vid den yngsta dottern. Ko tu prilipai par man kap spirā. Som löv fastnade. som lejon ”mycket stora, feta”: Kalvarna är verkligen (=bokstavligen) som lejon. (vara mulen) som en säck ”vara mycket molnig”: Det mulnade till och blev som en säck. som skog (mur, vägg) ”mycket bra”: Skörden blir god: vår råg är som en skog (skog). Och kornet är bra – som en mur. God råg är som hö – det blir gott om bröd. som en sävstängel ”mycket mager, tunn”: Min dotter var som en sävstängel, hon kunde knappt stå på benen. som en fluga ”bräcklig, kortlivad”: Människan är som en fluga. (tala) som hemma ”tala öppet, frimodigt, enkelt”: Jag talar enkelt, som hemma; ingen kan förbjuda mig (förhindra mig). (växa) som om det inte vore ens egna år ”växa mycket snabbt, inte i takt med sin ålder”: Hon växte som liten, som på jäst, som om det inte vore hennes egna år. (röra sig) som om det inte vore ens eget ”(arbeta) mycket dåligt”: Hon går omkring (är ute och går) bland kvinnor, och allt hon gör – gör hon som om det inte vore hennes eget. som om det inte vore ens egna ben ”om gång – mycket långsamt och tungt”: Hon går nu som om benen inte vore hennes egna: stannar här, går där. som om hon lyfts bort från korset ”mycket utmärglad, förtvinad”: Dottern är som om hon lyfts bort från korset. som en kniv ”mycket vass”: Yxan är vass som en kniv. (visslar) som en liten fågel ”visslar mycket vackert”: Hennes pojke visslar så vackert som en liten fågel. som en hästkrage ”mycket stor”: Kaunierūs har sytt fruktansvärt stora – som en hästkrage. som en påle till rygg ”mycket mager”: Jag såg en där borta – en ko, mager som en påle till rygg. (hals) som en gryta ”kan dricka mycket”: När hans hals är som en gryta kan han också dricka så mycket. som med bastskor (vỹžais, höns) att klä (att regna, snöa) ”snöa mycket med stora, våta flingor”: Det snöade hela dagen med stora flingor, och det var blött och slaskigt. Det snöar i dag som med bastskor. Det snöar som bastskor ute på fälten. Se, det snöar som höns. (stammar) som en osmord vagn ”talar otydligt och hackigt”: Han stammar som en osmord vagn. som en syn ”omedelbart, mycket snabbt”: Som en tråd snurrar ihop sig. (sitter) som om han fått en rubel i gåva ”mycket nedstämd”: Han sitter som om han hade fått en rubel i gåva. [Fraseologismen sägs ha sitt ursprung i seden att de nygifta skulle få pengar under bröllopet.] som täckt med gräddfil ”helt vita, fulla av blommor”: Äppelträdet är som täckt med gräddfil. (lång, smal) som ett grässtrå ”mycket lång och smal”: Han är så stor, lång och smal som ett grässtrå; han skar också rönnkvistar åt mig och mycket annat. 125 (vit) som snö ”mycket vit, vacker”: Runkinītis (nasal) är så vacker och vit som snö. som en slät planka ”mycket jämn”: Vägen är bra, jämn som en planka. som en gevärskula ”mycket snabbt”: Skynda på, skynda på, gå hem, gå hem: korna går som gevärskulor — de är fulla av mjölk. som du lade dig, så steg du upp ”hela tiden samma sak, det går inte att ändra”: Så är det ju: som du lade dig, så steg du upp. (vacker) som en sufflé ”mycket vacker, fet”: Kāulaitė är vacker som en sufflé. (täta) som en borstskog ”mycket täta”: Tomaterna håller ännu på att växa, men de är täta som borst. (gå förbi) som i dag ”gå förbi mycket snabbt”: Tre år, skörden gick förbi som i går. (få lust) som att dricka ”vilja ha något mycket starkt”: Hon fick sådan lust att gå, som om hon måste dricka. Du fick sådan lust efter en mössa, som om du måste dricka. som våt ved brinner ”arbeta, göra något mycket dåligt”: Du arbetar som våt ved brinner. som en spik (en såg) ”mycket mager, liten”: Kon har blivit mager som en spik. Benet är som en spik. Den där flickan är mager som en såg. som en hund (sing. anv.) skälla ”skälla mycket”: Hon skällde på henne som en hund och skällde. Vem än det var, skällde hon som en hund på den, vad den än hade gjort. som en hund vill ”vilja mycket (äta)”: Jag är så hungrig att jag vill äta som en hund; ge mig åtminstone en brödbit. som en hund (sing. anv.) anklag ”tala illa om, ange”: Du baktalade och angav mig som en hund. Varför behövde du ange mig som en hund, vad hade jag gjort dig? (det lyckades) som för Šūtai i kyrkan (sägs när något lyckas oväntat): Det lyckades, som för Šūtai i kyrkan. (du blir) som Šūtai med en klocka (sägs när man inte lyckas dra nytta av en vinst): Det blir så för dig också, som för Šūtai med klockan. som ett rör har böjt sig (sägs när fin råg vajar och böljar vackert): Oj, vilken råg, vilken råg — den böljar som ett rör (sammanflätad). kap ūbago botāguo (sing. bruk.) bli lat ”börja lata sig, vara lättsinnig”: Du har blivit lat som en tiggarstav. Om man blir så lat, som en tiggarstav, rör man inte ett finger och går inte till kolchosen. kap vainikū āpvestā ”mycket välgjort”: Åh, välgjort – som en krans som har bundits. kap vainiką vyti (nuvyti) ”arbeta, utföra något mycket bra”: Han arbetar bra – som när man flätar en krans och gör den till en girlang. Petras gjorde det fint – som när man flätar en krans. kap vāndeniu išlieta (om en fåra – mycket jämn): Fåran ska vara jämn – som om den hade gjutits med vatten. kap vēlnīs (prikļuvo) ”hänga på någon utan anledning”: Han hängde på [honom] som en djävul. (springer) som vinden ”springer mycket fort”: Tjuren rusade efter dem som vinden och sprang iväg. (gjorde) som vargen i Murkonys (sägs när man ser att arbetet kommer att bli dåligt utfört): Nå, nu kommer du att göra det som vargen i Murkonys. som på en dag ”mycket kort”: Människans liv är som en dag. som en varg i fårakläder ”en dålig människa, en skurk”: Usch, han är en varg i fårakläder. som när vargen flyr med fåren ”få åtminstone någon liten vinst eller inkomst”: När folk går till arbetet tjänar de alltid något, om än lite, som när vargen flyr med fåren. 126 kap virvė pavijóta vijasi (kan ta sig fram överallt – om en person som tar sig fram överallt): Vijasi kap virvė pavijóta. (ažkrutėjo) kap Zabláckas (an muìlo) su mylù ”förtjänade ingenting”: Tai jau tu ažkrutėsi kap Zabláckas su mi'lu. Krutė, krutė ir ažkrutė kap Zabláckas un muìlo. kap žalià málka dėga ”lever mycket dåligt”: Tokis gi·vẽnimas – kap žalià málka dėga. (stor) som en ljusstake ”mycket lång, stor”: En stor karl står som en ljusstake, som sticker ut ur den. kap žẽme pardàves ”mycket ledsen, nedstämd”: O karālus vaikščoja, kap žẽmi pardàvis (ps.). kap žẽbà pasipùtė ”är högfärdig, inbillar sig saker”: Ana pasipùtė kap žẽbà. (lever) kap žìrnis prie kẽlio ”lever mycket dåligt”: Gi·vẽna kap žìrnis prie kẽlo, lapelaižus (kantareller), višogas cik renka ir pardùodo. kap žlùgtas ”helt genomblöt”: Pérmirkis visas kap žlùgtas. kap žvakẽlės ”mycket ljusa (ögon)”: Mà akẽles dár kap žvakẽlės, cik minčìės nẽrà. kap žveriùtei (pùli) ”skälla ut ordentligt”: Anà kap žvẽriūtė pùole, až tai, kad pìrci smagài prikūrìnam. kampė šluotẽlė ”någon som alla kör med och ingen håller på sin plats”: Kap ištekėjai ažu viro kap až mūro, e kap až blogo viro — kampi šluotẽle. Moteris cik gali būc kampi šluotãle, vīras nebūs. kàtino ašara ”mycket lite”: Kiẽk to piẽno — kàtino ašara. kẽlią (ūlvyčių) akėti (baranùti) ”gå och vingla (om en berusad)”: Ragi, itas jau kãlu-akẽja. Aina namòna ir kãlu-baranùja. Aina ir akẽja visù ùli·cù, tai negràbnas žmogus. kẽlias atklõtas ”man kan välja välja vad man vill”: Jauniem kẽlas atklõtas. kepùrė dėga ”är rädd”: Ir tã vīruo kepùrė dėga — rugùs ānas padẽ vògcie. kepùrė kilióti ”hälsa genom att ta av sig hatten”: Nemokėjau... prieš vi·rašni kepurālės kilóc (d.). driva (jaga, hitta) grisar ”gå ostadigt och stappla (om en berusad)”: När en berusad kommer gående, säger man då: ”Han jagar grisar.” Var inte rädda, tänd lampan och vänta, kanske jagar en berusad grisarna någonstans och kommer tillbaka. Han har redan hittat grisarna, säger man när han vaknar berusad. hur många hundar (vargar) som jagade dig (sägs när någon som varit borta länge kommer tillbaka): Så, hur många hundar jagade dig? Så, hur många vargar jagade dig? (plötsligt) har en stark röst ”skriker mycket högt”: Och om hon stöter på en varg (varginna), då skriker kvinnan plötsligt så högt hon kan. en yxa har kastats (sägs om smaklös soppa): När rödbetorna är = magra och smaklösa, säger man: ”En yxa har kastats i den.” yxa flyter (sägs om dålig, tunn soppa): Om man häller en yxa i någon soppa, flyter yxan. jaga haren ”förföra en flicka”: Han förförde flickan med en enda harjakt, och det var allt. slå med en klubba ”spöa”: Vill du att jag ska slå dig med en klubba? som en hunds tunga ”mycket sur (om soppa)”: Vilken surkålssoppa, den är =sur som en hunds tunga. 127 koc tu jī su ánielu paguldž (liep. nuos.) ”mycket bra, ordentlig”: Ot bērnas vōžnas, koč (= även om) tu jī su ánielu paguldž. kōjas atiẽšti (fortsätta) ”gå, komma långsamt”: Čūt kōjas atāti sau, tōkis klumpinas. Ot pavargau miestī, čūt kōjas tīšu. Žūr, kap ānas āina kōjas tīsdams. kōjas aždūrti (skaka) ”dö”: Pristvālino (eldade upp) pirči· drūčai (kraftigt), nuē ir aždžīre kōjas. Jau nēr, jau ānas sēnas būvo, jau dar kōjas pakrātė. kōjas jūdinti ”arbeta, inte sitta still”: Kas kōjas jūdžina, tai ir duonu· valgo. kōjom žēmēs nesiekti ”vara död”: Īta bobālė jau kōjom žēmēs nesieka. Tam pētni·ča, kas kōjom žēmēs nesieka. kōrkon žiūrēti ”vilja dricka”: Kap cik dzyvējų suscińka, tep kōrkon ir žūri. kōšēs prašo (sägs om skor som gått sönder och har öppna sulor): Ragi, tā čebātai kōšēs prašo. kruopēle [v]jandēnio pasivērti ”ta sig en liten klunk”: Lēkaũ per upēlb! — pasvēriau ūndēno kruopēlb· (ps.). koṭ tu atsiguļ (liep. nuos.) an jōs (dem) ”mycket fet”: Kārve graži, nīgara placi, koṭ tu aciguļ an jōs. Dabālkos (suggorna) mekūru· (agnar) ger man inte — alla är feta, koṭ tu aciguļ an jū. koṭ tu jām trūbīji (liep. nuos.) ausī ”gör vad du vill (när någon sover djupt)”: Koṭ tu jām trūbī ausīn, neprabūs, ot gadnai (=gott, hårt) sover. koṭ tu priēš jūos kepūrē nusiīm (pakėl) (liep. nuos.) ”mycket goda, vackra”: Ot grāžū·s rūgāi, koṭ tu priēš jūos kepūrē nusiīm. Suscińka vīrai ir klēga: tai mā grāžū·s javāi, koṭ tu priēš jūos kepūrē pakēl. kranklys krankliuo (sing. bruk.) (en kråka till en kråka) pickar inte ut ögat ”den rike stöder den rike”: Tep visi sāko: krunkļis krunkļuo akū nėlasa. Vārna vārnai akies nėlasa. kryžių nēšti ”ha det mycket svårt, leva dåligt”: Anā visu· gi·vēnimu· krīžu· nēša: vaikū pinkelī, ē vīras cik izgērė — pijōkas. kryžių pamēsti ”börja leva bättre, ta sig ur misären”: Dar jau gerāũ — krīžu· pamēte: vaikai jau dźideli, pāci·s ažkruta. kruopās suvalgē až jī (sägs om en död): Kat jō jau nērā — kruopās suvalgē až ji. Jau kruopās suvalgē až ji. kūčia (vīlkas) kuodēli apšīko (prišīko) (sägs om man inte hinner spinna allt garn före jul): Priēš Kalēdās verpēm, verpēm, nesuverpēm, tai sāko — Ku·ča prišīko kuodēli·. Dalēkdo bōbos ir klēga: tā kuodēli· vīlkas apšīks. där en bjälke ligger ”mycket gammal”: Susrińko bobutēs cik kur ūn pālkos līpa. där sågar de, där ben ”det är ruttet överallt, mycket dåligt”: Kalēdos, ē mán visos bēdos — kur pjāuni, tin kāulas. vända kullerbyttor ”kasta sig huvudstupa”: Kai baiga pjāuc rūgūs, un pabaigōs pasvolōja un likūsa, kat kci rūgāi kitu·māt būt geri, išgūli·: ku·lius vērča, kat rūgāi iš dzīvos virstū, ir šāuka — „sparčiau, ū ū ū“, — kat dūona sparni· būt, kat grait nesusvalgīt. upphöjd kvartū-kaitis ”gravid”: Senāũ moteri·s tep klegzdinē: anā dār veipa, ali kvartū·kaitis jau pakēltas. ge en god dag ”hälsa på varandra; hälsningsfras på dagen”: Anā mā lābu· dźēnu· dāu, ir nuvā. Lapacinskas ska dö ”man måste dö”: Ko tu nesžēniji? Taũ jau Lapacīnskas apžēni·s. 128 Lapacinskas kom med en liten bit ”döden är nära”: Kū darič, jau mán Lapacinskas su paseckų (plg. brus. nącok) ateido. räven tänder eld på en fena, fisken bakas (sägs när dimma stiger): Kap kadū sãko: lãpė ažkūrė pirčį, žuvis kėpa. (sitta) med tungan vilande på skägget ”inte göra någonting”: Sėdzi liežūvi· un barzdõs pas-dėjus, nieko neveika. (springa) med tungan vilande på skägget ”springa snabbt omkring överallt”: Lāksto pasdėjus un barzdõs liežūvi· ir pletkūja. ha tungan trång 1. ”anpassa sig, behaga”: Kataras mõka liežūvi· unkišė, kur raika, tám gerai gi·v.nė. 2. ”säga, yttra sig”: Ūnkišam liežūvi· ir· męs kap kadū, kur raika kur neraika. ha tungan trång som Tuvėlis i röven ”göra sig ur stånd att tala”: Ītas liežūvi· unkišė kap Tuvėlis šik-nėn. (gå) med tungan utsträckt ”prata strunt”: Niėko nedzi.rba, cik aina per kiėmu· liežūvi unstačis. slå med tungan (mala) ”prata mycket”: Anà cik liežūviū lõja. Mãla ir mãla liežūvū, gerāi sā pirku· apruõšt (städat). svänger tungan som en hundsvans ”pratar tomt, säger strunt”: Ko tu liežūviū tabaluoji kap šuva vāodega. tungorna utspridda ”prata strunt”: Nepaciīška mán itā bõba, anà cik liežūviūs raznešdo. arbeta med tungan ”att tala sig in, anpassa sig”: Dabar jau ciė gi·vėna, kur liežūvais dži.r-ba. genomblöt ända in på sidorna ”mycket blöt”: Parė visas šlãpankas lig šõnu·. ända till mättnad 1. ”tillräckligt, så mycket man orkar”: Nusmānom (pris isotinam) ligi vālos, viskõ īrā. 2. ”väldigt mycket”: Mãedzi· gri bu· lig vālos, kiek cik nõri. sitta i en lergryta ”vara omgiven av någon från alla håll”: Mãs loc blū-dėli· sėdzim. (om sömnen) ha svalt en skopa ”sova mycket länge och hårt”: Kurū velnū tu miegi, loc drignū apsirijis. (går) utan att ha ätit eller druckit ”gå mycket långsamt”: Kap ānas aina, loc nevalgīs, nė gėris. i en liten musöppning ”mycket liten”: Lampelītė mažā, loc pelītės akītė. (gråter) som en behornad get ”skriker och ropar mycket högt”: Ko tu blāuni loc raguotas ožis, kārvi· unvezdzik pu·nõn (på gårdsplanen). (går) efter att inte ha sovit på tre nätter ”går mycket långsamt, orkar knappt gå”: Āina loc tris nakcis nemiegõjis. (förstår varandra) som en gås med ett ben ”förstår varandra dåligt”: Bõba nõri paklegėc, susikalbam loc žu·sis su kaulbi. det är dags att lägga sig ”döden är nära (om en gammal människa)”: Lopacinsko jau raīka, ė tu pie bernõkus kleġi. snart kommer det att bli slut ”snart måste man dö”: Jau lõpetu per pilvu· būs. Kap jau, sāko, kad mirsi, tai dár pataiso: lõpetu per pilvu· gāusi. slagen med en [mjöl]säck ”halvdum”: Jāegu biški· kvāilas, sāko, maišų mūštas. Mu-suk sāko: itas vīras mi.lcīnu maišų mūštas. född i en säck, uppvuxen vid ugnen ”okunnig, som inte förstår någonting”: Kad aš niėko nežināu, aš maiši gimis, papečėj augis. Maušas kryper in i ögonen (sägs när man börjar bli sömnig): Mán jau Maušā akīsūn līnda. putsa Maušas skägg ”slumra”: Va, jāu ānas Maušos bārzdu· tūso. små dagar ”barndom”: Från små dagars visor, sagor. 9. Leksikos tyrinėjimai 129 född i trädet, uppvuxen i trädet ”mörk, okunnig”: Han är född i trädet, uppvuxen i trädet. kasta brödet tillbaka ”inte hämnas, besvara ont med gott”: Om någon kastar en sten på dig, kasta brödet tillbaka. Nå, du bör hellre kasta bröd åt honom. växa i trädet ”vara mörk, okunnig”: Har du kanske vuxit upp i ett träd, eftersom du inte vet någonting? björnen kokade gröt över gärdesgården (stängslet) ”halvfasta (vanligen måste barnen stiga upp tidigt den morgonen; om de stiger upp sent får de ingen gåva, som björnen sägs lämna när den kokar gröt)”: Under halvfastan säger föräldrarna (till barnen): I natt kokade björnen gröt över gärdesgården, ni skulle ha låtit bli att försova er. Björnen kokade gröt över stängslet. sömnen kryper in i ögonen ”vara sömnig”: Jag börjar redan bli sömnig. mjukt hjärta ”barmhärtig, känslig”: Den människan är godhjärtad, har ett mjukt hjärta — en ynklig stackare; han ger oss inte ens ett öre. inte kasta bort minnet ”inte förlora minnet”: Jag tappar inte minnet, fastän jag är sjuk. kvinnan når upp med en sopkvast (sägs när solen inte längre står högt och kvällen närmar sig): Solen står redan lågt — kvinnan når redan upp med en sopkvast. Solen — kvinnan kommer att nå upp med en sopkvast. modersmjölken har inte torkat från läpparna ”ung, omogen”: Din slyngel, modersmjölken har inte torkat från dina läppar, och du vill gifta dig! man kan till och med räcka fram handen ”mycket nära”: Girvena ligger nära — man kan till och med räcka fram handen. man kan till och med syra kål ”mycket surt”: Rödbetsbladen är sura — man kan till och med syra kål. man kan rida ända till staden ”mycket oskarp, slö”: Lien är så slö att man kan rida ända till staden. man skulle till och med kunna hänga upp en yxa ”mycket kvavt (om luften i stugan)”: Luften i stugan är dålig — det är så kvavt att man till och med skulle kunna hänga upp en yxa. slagsmål pågår ”slåss, grälar”: De är alltid i slagsmål med varandra. sticka fram klorna ”röra, ta”: Varför sticker du fram klorna där du inte ska? namai blīnais dēngta (sägs när någon som kommit skyndar sig att gå): Musēt namai blīnais dēngta, kad tep skubi. nasrūs šiepdīti ”håna, skratta utan anledning”: Ko tu vis nasrūs šiepdaī. Ānas šiepdo nasrūs ir šiepdo. naujo botāgo ašigeisti ”en gammal man gifter sig med en ung kvinna”: Ragi, ānas naujo botāgo asigeide. naujas kōjas pasistatyti ”gifta sig med en ung kvinna”: Ānas sēnas, ali, kap paci pamirē, ašigeidē naujas kōjas pastacīc. neduoti smertēs (genitiv singular) ”inte låta dö, inte åsamka döden”: Sēnas, nesūgali jau, nedūoda dzīevās ir smertēs. neduoti praeiti (åt någon) ”försvara, gräla, ta någons parti”: Āzgīrs kū an dziedō, tai neduōs praeic. nei gyvas, nei damiręs ”varken det ena eller det andra (om en odugling)”: Ānas nei gyvas, nei damiris. nei kōjų neapšilti ”vara på plats en mycket kort stund”: Suvāicis dār nei kōju neapšilo. (klegeti, plėnčyti) nei šeī, nei teī (varken det här eller det där) ”tala dåligt, prata strunt”: Ānas plencija nei šeī, nei teī. Kat tu klegį nei šo, nei to. nei šis, nei tās ”en obegriplig sak, nonsens”: Kap neišdēsū gerai, bus nei šis, nei tās. (supinti, plėnčyti) nei žiemą, nei vāsarą ”tala dåligt, prata osammanhängande, röra ihop allt”: Nē paci's nerazrinksit, plēncija nei žiemū, nei vāsarū. Supinē nei žiemū, nei vāsarū. 130 man kan varken ändra på det eller komma ifrån det ”man kan inte ändra på det” (sägs när man har en dålig make eller maka): Kū padarīc, vīras ne rankové, neišverši. har du redan blivit jagad av hundar?! (sägs när någon kommer men inte sätter sig, utan skyndar sig att gå): Ne šūnes jau tavī ažvijo?! inte det jag har i tankarna ”jag tänker inte på det, det är inte det som bekymrar mig”: Ne tas galvōj, tai ir nėmenu. inte långt kommer du att färdas ”inte få något, inte få ut något”: Om du inte får något av dig, kommer du inte långt. Utan att smörja hjulen kommer du inte långt; skynda dig, smörj först, så åker du sedan, javisst. (släppte) inte ens på tredje gången ”har svår diarré”: Släppte på magen — inte ens vid tredje gången. (äter) inte ens öronen lämnar han/hon ”äter mycket glupskt och häftigt”: Så äter han/hon, att öronen nästan faller av. (går) inte ens med hälarna mot baken ”går mycket snabbt och raskt”: Flickan går så snabbt att hälarna slår mot baken. (hade ätit) så att magen knakar ”mycket, ordentligt (hade ätit sig mätt)”: Nu har jag ätit så mycket att magen knakar. så att grenarna bryts ”mycket”: Mitt lilla äppelträd i trädgården har så många äpplen att grenarna bryts. gå inte till Guds snår (skog) (sägs när någon blir högfärdig och inte nöjer sig med det hen har): Gå inte till Guds snår, ät det du har. Gå inte till Guds skog efter en större bit, för då klarar du dig inte ens med en bit bröd. Gå inte till Guds skog. har förts bort till judarnas grav (sägs när någon sover mycket länge): Kanske har du förts bort till judarnas grav, eftersom du sover så länge. varken att lyssna eller att fly (sägs om fult och oanständigt språk): Du pratar redan sådant strunt, det går varken att lyssna på eller fly ifrån; vad är det för slags tal? inte ett uns ”inte alls”: Det finns inte ett uns av den där drycken. varken här eller där ”mycket dålig, illa utförd”: Hennes arbete duger inte — varken här eller där. varken att se själv eller att visa för folk ”mycket dålig, dålig”: Nå, hon har valt ut en åt sig själv: inte värd att se själv, inte heller att visa för folk. det finns inget att blåsa på eller att öronbedöva ”ingenting finns”: Här finns det för marknaden varken något att blåsa på eller något som öronbedövar. gå åt skogen ”bli olydig, bortskämd, förfallen”: Isiteršē visai, visai svietas — visai niekais išājo. förvandla till ingenting ”göra till intet, förnedra”: Ba kap ažpūls visi vienu, suvarīs niekuōsan. hänga med näsan (hänga) ”bli nedstämd”: Ītas vaikāicis sēdzi niūnū (med näsan) hängande. Varför sitter du så där med näsan hängande? Det är arbete vid varje steg. kungöra från predikstolen ”kungöra lysning i kyrkan”: Mūs jaunūōsus jau nusviēdē nog ambōnijos. inte vara bland de levande ”döda”: Tadū sako: — kap nubūcie jī nog sviēto. från gryning till skymning ”hela dagen, från tidig morgon till kväll”: No tāmsos prieġ tāmsai par linūs vāikščoju [arbetar med lin]. förlora hälsan ”förlora hälsan, bli svag”: Mā vīras kap nugrīvo nog sveikātos, tai ir tūrtas pragaīšo, paslikdēm biedni. du kan slå dig ”gör vad du vill”: Va, i'rā anā, nors tu asidaušk, neklaīso ir ganā. Nors asidaušk, nēmenu, kap šaūkas. spring ur huset ”mycket illa”: Visos bēdos apipūola, nors iš namū bēk. sticka in näsan ”komma”: Ānas cik tep ir gāli priskārē — vakarī vėl nōsi unkišo. 9* 131 nósi kišti ”sticka sig i, lägga sig i”: Om du sticker dig i sådant som inte angår dig får du känna på hur det är att bli bortkörd. (gå) nóši nukórinus ”vara nedstämd”: Ānas aina nukórinis nósi. nósia žėmę árti ”vara full och ragla omkring”: Den där lättingen har ännu inte kommit hem, du vet, han går och plöjer jorden med näsan. När vi går in på krogen plöjer vi jorden med näsan hela kvällen. gå (färdas) till hundarna för att slå hö ”gå åt skogen”: Sådana barn är olydiga, lyssnar inte, då säger man: de for till hundarna för att slå hö. Han for till hundarna för att slå hö. Han lyder inte pappa och mamma, så han ska fara till hundarna och slå hö. for iväg efter en skopa och en skopa till (sägs när någon gått ut en kort stund men är borta länge): När han for iväg efter en skopa och en skopa till. åh, måtte ni gå under! ”åh, måtte fan ta er”: Åh, måtte ni gå under! Var är den lilla krukan? åh, måtte det gå illa för dig! ”måtte fan ta dig (förbannelse).” Órčikas anlände 1. ”skämdes”: När någon skäms säger man: Órčikas anlände. 2. ”ljög”: ”Har Órčikas redan kommit till dig?” frågar fadern dottern så, eller något liknande [när han ertappar henne med att ljuga]. men du, gumman, vilket elände! (sägs när något misslyckas): Men du, gumman, vilket elände! Och du får det inte gjort. slita ut kräk ”spy”: När gumman ser någon komma mot staketet och falla omkull säger hon, du vet: den där spyr redan. Somliga säger: han spyr, andra säger: han kräks, han är alldeles eländig. När man har druckit mycket kräks man. Du har druckit så du är uppsvälld som en oxe, och ändå kräks du. kudden har lagts (sägs när lysningen kungörs i kyrkan): Vi har redan lagt kuddarna; de har redan kommit ihop. med sulorna slår han på hälarna ”går mycket fort”: När hon går slår hon sulorna på hälarna. sätta tänderna på potatisblast ”inte längre ha något bättre att äta”: De har redan satt tänderna i potatisblasten, de små flickorna har ätit upp allt. Det finns inga stekta fläsksvålar kvar — sätt tänderna i potatisblasten. höja ett nödrop ”ropa på hjälp”: Haren blev skrämd, höjde ett nödrop, och djuren hörde det (ps.). släpper du en lus hittar du en blåsfluga (sägs om dålig, kal betesmark eller äng): Vilka betar där — släpper du en lus hittar du en blåsfluga. En dålig äng — släpper du en lus hittar du den. Gräset är dåligt: släpp en lus så hittar du den. född vid spisen, uppvuxen vid spisen ”mörk, okunnig, trögfattad”: Han är född vid spisen, uppvuxen vid spisen. lämna spår ”lämna ett spår”: Var du än är och vad du än gör lämnar du spår överallt. Vart du än går lämnar du spår: säg att jag ordnar bröllop där eller något – det blir utgifter. lägga en hämsko om halsen ”gifta sig före en äldre syster”: Jaså! Den yngre lade hämskon om halsen på den äldre. bära hämskor ”slita med livet, utföra dåligt och tungt arbete”: Både jag och min syster slet hela livet och bar hämskor. Har man fötts till plogen får man också bära hämskor, hur skulle det annars vara. bränna någon över ögonen (läpparna) ”göra någon skamsen”: Jag gjorde honom skamsen, sedan teg han. Han lydde inte sin mor; när jag gjorde honom skamsen inför folk kanske han lyder nästa gång. söka bröd på bröd ”inte vara nöjd med det man har; vilja ha ännu bättre när man redan har det bra”: De söker bröd på bröd. Det är inte bra att en människa söker bröd på bröd. växa med en tuppsteg ”bli lite längre (om dagen)”: Efter jul växte dagen med ett tuppsteg. 132 supa genom strupen ”dricka bort sina tillgångar; bli utarmad genom sitt drickande”: Han söp bort både korna och plogarna genom strupen. Hon blev arg och sade: den där slarvern har supit bort både harvar och hackor genom strupen. dansa någon genom kättingen ”belasta med bekymmer; hålla efter”: [De] har ingen som dansar dem genom kättingen [när hon bor ensam och inte har barn]. råg som mynta ”mycket dålig och gles”: Han sådde, men när det skulle skördas var rågen som mynta. få (ge) genom smurgáini (smúrgłas) ”slå”: Du får smaka på smurgáini tills du ger plogstången åt plogen. Du fick bara stryk när du lurade oss. långt över ett spann (om avstånd – nära, alldeles intill): Det var bara ett spann ifrån henne, men han slog inte. gå igenom gärdesgården ”gifta sig”: De gick igenom gärdesgården. vara kring benen ”vara i närheten, vara i vägen”: Slakta den, så att han inte är kring benen (ps.). sörpla sur mjölk ”snarka”: Så fort han lade sig började han snarka. lade hämskor på den förste (sägs när det efter att en grupp friare kommit även kommer en andra grupp, och man kommer överens med den): När en grupp friare kom och sedan även en annan, och man valde den senare, sade man att man lade hämskor på den första. fisst till och är borta (sägs när någon dör snabbt och oväntat): Och han dog plötsligt – fisst till och var borta. sticka fingret i ögat ”mycket mörkt”: Nu ser man ingenting – det är så mörkt att man kan sticka fingret i ögat, men ingen såg mig. inte ett hårstrå faller från huvudet ”inget ont kommer att hända”: Utan Guds vilja faller inte ett hårstrå från huvudet. håret reste sig på huvudet ”blev mycket rädd, håret reste sig”: — Hon säger: så hemskt det var, håret reste sig på huvudet. rycka håret från huvudet ”sörja mycket, gräma sig, ångra sig”: Mor rycker håret från huvudet och gråter, för hon slog barnen. skvallra ”prata illa om andra”: Mannen skvallrar så mycket, jag har ordnat allt. (jag har ställt i ordning). stora flingor (stjärnor) faller (snöar, vräker ner) ”det snöar med mycket stora, våta flingor”: Hela dagen i dag faller det stora flingor. Titta, det snöar med flingor stora som stjärnor, man kan knappt se något. Se, utanför fönstret vräker det ner stora flingor; då blir det snö. under en liggande sten rinner vattnet inte fram (kommer inte in) ”den som inte arbetar, åstadkommer ingenting och har ingenting”: När någon är så där, då säger man hos oss: under en liggande sten rinner vattnet inte fram. Vattnet kommer inte in under stenen, och den som går sysslolös får inget gjort. sticka en gammal piska under unga ben (sägs när en gammal man gifter sig med en ung kvinna): Varför ska man sticka en gammal piska under unga ben? åka under granen ”dö”: Döden har redan kommit nära mig — jag säger: jag ska åka under granen. vara under ett gammalt skägg ”gifta sig med en gammal man”: Jag var rädd för en ung man ännu mer än för helvetet; det är ändå bättre att vara under ett gammalt skägg. ligga under torvan ”vara begravd”: Om det inte vore för medicinerna skulle jag ha legat under torvan. under vagnen ”gravid”: Han slog henne med sin käpp, och hon är gravid — stackaren. ett tecken visade sig ”ett barn föddes”: Det har redan visat sig ett tecken på henne, hon går inte till kolchosen. intill en gammal stubbe (används i singular) tända eld ”gifta sig med en gammal man”: Hon har blivit mycket sämre (förändrats, blivit sjuklig), det är bättre att hon tänder eld intill en gammal stubbe. blåsa mot vinden ”göra motstånd, inte lyda”: Och vi blåser nu mot vinden. 133 man kan inte blåsa mot vinden ”man kan inte stå emot en starkare”: Prieš vėjų nepapūsi, cik grinas liksi. fyll på spannmålsboden – samma sak, fyll på tunnan – samma sak (sägs om någon som lever slösaktigt): Ānas nemoka gi·vinc: pripi.lk aruodu· — tas pats, pripi.lk pūodu· — tas pats. låta det gå genom strupen ”supsa bort”: Ānas visku· pro gómuri· pravāro. född i en stubbe (uppfödd) ”mörk”: Ānas gimis kokōj pu·nōj, lietuviškai numiršis. Ītas pu·nēj augīntas, nieko nežino. blåsa i ändan ”strunt, en tom sak”: Mūm atrōdo, kad pu·sci galāi ca sakīc. se kistan ”döden är nära”: Rakščis (karstas) regēc, o vis pē bernōkus amānija (= kalba). Prapūole jau mā pasākos, jau rakščis ragēc, aš neprijū·nkis daūg klegēc. kistan följer i hasorna ”döden är nära”: Ē kū jau, aš ainū ir rakščis paskūm tū̄sosi. du får inte med dig något i kistan ”man tar det inte med sig när man dör”: Ē, kám mán pinigai — rakštin nesudēsi, katari jauni, tebū jauniejīem. nå med handen ”nära”: Ānas arci — runkā gali pasiekė. hand i hand ger de varandra stöd ”hjälpa varandra, skydda varandra”: Mān netēko šaudū, žinai runkā runkū praūzdo, ē kū aš galū. arbeta lite då och då ”arbeta kortvarigt och oseriöst”: Vīras ca rūnku· dū·rstēri, tī dū·rstēri, kokis tī anō dárbas — riṅkadosi ir riṅkadosi. händerna vill inte röra sig (lyfta sig) ”man har ingen lust, man känner ingen dragning”: Gērklv· ažstōjo (užėmė, užkimo) nepogalū, rūṅkos neniēšči krutēc. Darmai rūṅkos dži.rbčē neniēšči. Kap pamirė vīras, rūṅkos nekīla krutēc. hålla något för sig själv ”vilja ha egen vinning och fördel”: Ir švintāsai rūnkās an savī laikō. Visi švincejī rūnkās ungī saū laikō. Pīrminī·kas cik rūnkās un savī laikō. händerna [benen] blir stela ”bli mycket trött”: Tep krutējau smagāi (greitai), net rūnkās ažkrūtēu, cik unbrozdējau pīrkon. Ot priskrutēu, rūnkās kōjas ažkrūtēu. vrida händerna ”oroa sig mycket, sörja, gräma sig, känna sorg”: Mócima runkās laūžė, ē vaiko jau nėr. gnida med händerna ”inte gå med på, göra motstånd”: Anā rūṅkom masnōja, neina. ha arbetet i händerna täckt (övertäckt) ”arbetar dåligt, långsamt”: Låt mannen vara hemma – då täcks arbetet i hans händer. Han är så flitig att arbetet i hans händer blir övertäckt. Om han väl arbetar, blir arbetet i hans händer övertäckt. Var inte rädd, gode arbetare – arbetet i hans händer blir inte övertäckt. smörja hjulen ”ge en muta”: Först smörjer man hjulen, sedan får man se hur det går. vara i den eviga vilans mun ”dö”: Snart är jag i den eviga vilans mun (jfr lat. requiem aeternam). ge ris ”slå”: Herren ska ge mig fler ris när jag skvallrar om att en liten höna har nämnts. inte bära ut en rock [ur huset] ”inte supa bort”: Mannen bär inte ut rocken ur huset. se sötma och läckerheter ”leva gott”: Jag har sällan sett sötma och läckerheter; jag har fått utstå mycket möda. göra skam ”göra generad”: Jag skämde ut den där pojken när vi for till skogarna. med sitt (eget) huvud ”ur minnet”: Inte från skrifterna, utan allt minns jag med mitt eget huvud. hålla sitt (eget) huvud ”vara förståndig, ha en egen åsikt”: Om man håller sitt eget huvud behöver man inte heller lära sig. 134 föra (sin egen) talan ”själv sköta, leda”: Min farfar levde i åttiosex år och styrde allt själv. gammal svans ”gammal människa”: En sådan gammal gubbe, och han går förbi en ung — det är något för flickorna. skalsinīkas (sparyžius) atanēša (nēša, prinēša) (sägs när någon lever väl och välbärgat): Kanske kommer skalsinīkas – hästen hans är så fin. När någon lever gott säger man: skalsinīkas kom med honom. De rika får också sparyžai. Den som är snål får inga sparyžai. utgifter flyger ”det blir förluster, utgifter”: Hur man än försöker leva, flyger utgifterna ändå iväg. Om man ger sig på att slåss blir det också utgifter. ha dumhet [mycket] i huvudet ”vara lite korkad, trög”: Han har mycket dumhet i huvudet. Mannen hade dumhet i huvudet, han grät ordentligt. inte ha några klagomål ”inte klaga”: Ännu har jag inga klagomål när det gäller barnen. döden bakom ryggen ”döden är nära (om en gammal person)”: Döden är bakom ryggen, men hon behöver fortfarande själv sköta det. döden gick förbi ”slumrar”: Titta, far har redan börjat slumra. be med dödens död (sägs när någon gått ut en kort stund men inte kommer tillbaka på länge): Han är dödens död: när döden har tagit honom blir det bra – då kan man leva vidare. sömnigheten kommer (tar tag) ”man blir sömnig, vill sova”: En sådan sömnighet kommer över honom, och då börjar han snarka. Vad är det som har hänt mig – sömnigheten kommer, jag kan inte sitta. fläsksvålarna hänger högt ”har inte längre kött, fläsk”: Hos dem hänger fläsksvålarna högt (de hänger). gå tjockt ”vara gravid”: När hon gifte sig gick hon redan tjock efter ett år. skräck grep ”det blev skrämmande”: Han slog blixten så nära med åskan, bakom tallarna – en sådan skräck grep mig. vrida på huvudet ”överväga, tänka”: Jag hade ingen häst, så jag sålde klockan och började fundera på hur jag skulle sköta gården. med en krok får du inte ett ord ur honom (dra ut det) ”få honom att börja prata”: En är en pratkvarn, en annan talar lite då och då, men ur honom får du inte ett ord ens med en krok. När han inte pratar drar du inte ett ord ur honom ens med en krok. vara i besvär ”vara gravid”: Jag var då gravid, så den kvällen såg jag hur en liten eld vandrade över åkrarna. skiljas från detta liv ”dö”: Jau ānas ski·rasi su šuo āmžu. bli kvar med en enda rock ”vara ovårdad”: Neženōtas buvau vienu autū, kap apsženijau vēl likau su vienu autū — drenā bōba. med en enda tand och den vickande ”mycket gammal”: Aš jau senā — su vienu dunčiu ir tuo pačiu klibunciu. (sitta) hopkrupen som linfrön (sägs när någon är missnöjd): Ko sēdzi susrāukus, kap linūs braūkus. världens tungor ”skvaller, prat”: Sviēto liežūvai daūg žmonių raskīrē. skatan (kråkan) har tagit den (sägs när någon tvättar sig länge): Paragēsi, tavi knāpc ir nunēš šārka. Tavi jau vārna nunēš. skeden behövs inte längre efter middagen (sägs när något görs för sent): Galējai nevažiuoc — šaukštas nebereikalingas po piētų. 135 en ung gäddas stjärt bryter igenom isen ”kylan är inte längre sträng (om den annalkande våren)”: Per Juozapų ščūpokas vuodegu lādu pradaužia. Vuodegu ščūpokas lādu pradaužia, tai jau būs pavasaris. det finns varma gryn (sägs när man anar vems begravningsmåltid det blir): Jau greit būs šiltų kruopų. Ė tu sargi, sargi ir nemi.ršči – būt šiltų kruopų. värmen knäcker inte benen (slår inte sönder dem) (sägs när någon klagar över att det är varmt): Nebijok, šilcis (šiluma) kaulų nelauža. Šilcis kaulų nemulauš. hjärtat tillåter det inte ”det gör ont, känns obehagligt, är mycket synd”: Mā širdzis nedalāidza, kap tas jaunas medėlis pamulāužis tas, ē ānis pašalāužis ir kitus. äta upp hjärtat ”såra”: Raskurdau viena ūgni; sėdžu ir verkū, ānas tep mān ši.rdzi išėdė. gnaga på hjärtat ”gå en på nerverna, bli tjatig”: Acipikenai tu, cik ši.rdzi mā sugrāužei, nenōru primdzic tavī. få hjärtat att värka ”bli ledsen och orolig”: Šaukū, šaukū, nėkas neacišaukdo, nieko nesragė – tēp ši.rdzi sumigdē. hjärtat värker ”ha ont, vara ledsen”: Jām gal ši.rdzi sopēc, kad paliko sā vaikuš. ha en orm i hjärtat ”vara listig”: Aš apcilau, dar aždaūš mani – ānas širdzī vėlniu turi. šōnus apkapōti ”slå någon”: Sonen kom hem, de slog honom så att han blev blåslagen, knuffade omkull honom och körde iväg honom. Jag fick blåmärken på sidorna av att bli slagen så där. štukās parōdytie (vedžiōti) ”skämta”: Jag ville också skämta lite, men de dök upp. Mannen sitter längst fram och skämtar. šuva kraujū nepalaižīs (sägs när det råder osämja inom familjen): De bara slåss där, de kommer inte överens; säg mig, vad är det för ett liv – inte ens hunden skulle slicka i sig blodet. šūnio (sing. bruk.) kāili nuvarvītu ”mycket sur (om dålig soppa)”: Usch, vilken sur kålsoppa – den är sur som hundkiss. šūniuo (sing. bruk.) an uodegōs sudėti ”gå om intet, vara till ingen nytta”: Allt det där arbetet gick om intet, allt slösades bort. De lärde sig, lärde sig, men det gick om intet, och nu har de kommit tillbaka – och ändå kan de inget. šunis ganȳti ”slita, leva under dåliga förhållanden”: Om barnen inte lyder säger föräldrarna: om ni inte lyder får ni slita hund. tabōka uostyti ”snarka när man sover”: ”Varför”, säger hon, ”snusar du på tobak?” Så säger hon: ”Du drar in luft genom näsan, om och om igen, medan du sover.” tan svīetan nenusinēšti ”du tar inget med dig när du dör”: Så har livet redan lärt människan: hur mycket hon än har, så får hon nöja sig med det – hon tar inget med sig härifrån. tan svīetan nueiti ”dö”: Den där människan var redan gammal, och nu har det gått så långt att hon redan har lämnat den här världen. tebūi (tebūna) an tāvo bāmbos kermōšius ”må du få som du vill” (sägs när man inte vill fortsätta gräla länge): Må det då bli som du vill, gör som du behagar. tiek viršūj, tiek žemėj yrā (sägs om en slug person): En listig kvinna: hon finns både uppe och nere. tik an šūnio išlėti ”mycket dålig (om smaklös soppa)”: Det går inte att äta – den smakar bara hundkiss. Vad är det här för mat – den smakar bara hundkiss. tik āšaros ”mycket lite”: Det där med rödbetorna är bara en tår. tik būtelin ankimšēi ir kórka ažkisei (sägs om en drinkare): Det finns ingenstans att göra av den eländiga pojken; han har bara hunnit tömma en flaska och stoppa korken i fickan. 136 bara tuppens (singularis allativ) på benen ”mycket lite”: Jag spann och spann bara en tupp på benen. bara en liten smula ”mycket lite”: En så liten bit äng, kon vandrar omkring, hon har inget att äta. bara slå barnen ”slå utan att skada”: När modern slår — slår hon bara barnet lätt. Modern slår alltså bara barnet lätt. bara möss har varit här ”mycket smutsigt”: Vad är det här för smuts hos oss — bara möss har varit här. bara råttor har gjort bo här ”mycket stökigt”: Sängen är slarvigt bäddad — bara råttor har gjort bo här. bara göra till en odugling ”värdelös (om en gammal, skröplig person)”: Jag är gammal, så jag har bara blivit en odugling. bara slå hö åt hundarna ”värdelös”: Det blir inget av honom, bara hö att slå åt hundarna. (tjäna ihop) bara sniffa på tobak ”tjäna mycket lite”: Jag har tjänat ihop så jag bara kan sniffa på tobak, vad ska jag då leva på? bara far och mor fattas ”mycket stökigt”: Här fattas det bara far och mor [om ett stökigt bord], en enda röra. bara beta lamm ”mycket dåligt, utan gräs”: Vad är det där för äng — bara lamm att beta på. bara väva en krans (sägs när någon gör något mycket bra eller vackert): Hon bara väver kransar, så vackert gör hon det. göra tyst ”tystna”: Alla tystnar och lyssnar när lärkan sjunger. tre månaders överskott (singularis allativ) hornen går av (sägs om den starka köld som kan komma i mars): Marskylan går utöver tre månaders mått (på oxen), hornen går av. flå tre skinn (på någon) ”utnyttja någon mycket hårt”: Han vill själv flå tre skinn. gå (växa) som ett rör ”växa mycket bra”: Vilken gröda, allting växer som ett rör. Allt växer riktigt bra och frodigt. ha alla öron med sig (lyssna) ”alla måste lyda”: Hon började sjunga; när jag säger ett ord måste alla lyssna. Alla måste lyssna till mina ord. tuščia jō ”det är inte mycket, strunt samma”: Tuščā jo, tebūi kap ānas sāko. tvartė gimės ir ažāugės ”mörk, okunnig om allt”: Mā vīras tvartī gimīs, tvartī ir ažāugīs. tvorā žagarinė ”värdelös”: Tokis jau tvorā žagarinė, tokis ultėlus (= latmask). ugninī kištie ”skada, göra något ont”: Kām tu nóri mani ugninī kiščie, āšei cik mēnasīs, kap ča. ūodas snūkio neankīs ”mycket goda, täta; om spannmål”: Ot rūgai — vūodas snūko neunkīs. užkandī kočėlū davinėti ”slå”: Pōnas užkundzi kočėlū davinē. už pečių stovėti ”vara nära”: Kū darisi, jau ir kitā bēdā už pečių stōvi. vaiką padėngti ”samla in pengar och gåvor till barnet vid dopet”: Sāko — raika vaikū padinkė — kūmas dūoda pinigū, kumā pirščināites, kū. vākaras ataido ”döden närmar sig”: Kap jāunas buvau, [per Užgavēnes] sūplaukėsa (sūpuoklēse) na aukščāusai, kuom na aukščāusai sūpauis, kat cik linai mā būt ilgi, ē dārkos jau vākaras ateido, nieko nebgālū. vālgýti dūoną su druskā ”leva torftigt”: Neklausai tatōs, mamōs, vālgai dūonu su druskū. Asikōrei vārgu, tai ir pavargēk — vālgai dūonu su druskū. vargōnai susigadino ”kan inte längre sjunga”: Kad jau vargōnai susgadzino. vā rnas vārno (vns. naud.?) akiēs nēlesa ”lika barn leka bäst”: Ānas kaltas, perdaig pritvālino pāču, i viskas sūdegē, ali vā rnas vārno akiēs nēlasa. 137 várna kavójas (om säden – när den vuxit lite, blivit ganska stor): Jau didelìl rugai — várna kavójasi. Un Jū.rgo várna rugúosa kavójas—geri rugai. Jū.rgo dzìenu átmenu tókūs metūs, ka rugúosa várna kavójos. várna matytis (om säden – dålig, småväxt): Plaukà rugai, è várna matìcis. várnas šáudyti ”spana efter något”: Raìka ne várnas šáudži.c, è karavalatàiti· súkcie, tep sakinè momà, kap ažpìksta. vèlnas [šìkti] nujójo ”gick om intet, utan nytta”: Surinkdė, surinkdė túrtu, ir nèr — vèlnias nùjo. Kad ir jù· túrtu· vèlnias šìkè nujojo, è rìnkėdė, rìnkėdė. vèlnas šáudo iš dubeltkòs (sägs när det regnar): Kap lietùs lìja, tai vèlnas šáudo iš dubeltkos (jfr pol. dubeltówka, vitry. дубальтоўка). vèlnio nèštas ir pãmestas ”helt oduglig”: Kap vìras negėras, tadù klėga: tà vìras vèlnio nèštas ir pãmestas. vèlnio sèklos ”dåliga gärningar, dåliga människor”: Vèlno sèklos neraìka sėc, acidziksta: jū naikini, è viscièk áuga. vèlnio veseilìà ”gräl”: Kadù vìras ir paci nesùtara, tai, sãko, par jùos vèlnio veseilà. vèlniai nemàtė ”det gör inget”: Vèlnai nemàtė, nèmėnu. vèlniai pirtìn eina (sägs när det blåser hårt): Kap pùca didelis vėjas, tadù sãko — vèlnai pircìn àina. vèlniai veseilìą kèlìa (sägs när det blåser hårt): Nu, šùndzien vèlnai veseilù kèla. vèlnus žènyti ”gräla, svära”: Kad cik kàs — vèlnus žènija. veršio laidymai (sägs när solen inte längre står högt, när den passerat över höjden med en kalvs höjd): Per veršo laidzìmus gùsim namòna. Jau veršo laidzi·mai. vèžimais neišvėžti ”mycket, i stora mängder”: Knìgu tù jù — vèžimais neišvėži. vėjas išèiti ”gå om intet, vara till ingen nytta”: Visù grìvànumu mà sopulìs: kù ažkrutèu, vėjas išè. vienas kitàm rankàs pláuti ”försvara varandra, hjälpa varandra”: Áni·s vienas kitàm rankàs pláuna. kvävas av en enda tugga (sägs när man inte längre vill gifta sig en andra gång): A, nu räcker det för mig — jag kvävdes av en enda tugga. i ett andetag ”utan att hämta andan, i ett svep”: Han berättade allt i ett andetag. röka och spotta ut en enda tobaksbit ”mycket lite”: Hur mycket jag än försökte få loss det — han rökte och spottade ut bara en enda tobaksbit. den ena över den andra ”i stor brådska”: När det blir Sankt Georgs dag går [människorna] upp och alla skyndar sig den ena över den andra, var och en för att komma först. helt ensam ”alldeles ensam”: Pojken dog; han hade varit alldeles ensam, utan sina föräldrar. leva med en hand ”komma överens, leva tillsammans”: De lever tillsammans i samförstånd. blåsa i samma pipa ”komma överens, leva tillsammans”: De blåser i samma pipa. det ena ögat gråter, det andra skrattar ”en och samma människa får uppleva allt”: Så är det ju: det ena ögat gråter, det andra skrattar. växa upp till en vargs skalle ”vara olydig”: Han växte upp till en vargs skalle. hönorna [om tio år] gräver fram det ur gödselhögen ”jag får det även efter tio år”: Å, en sådan friare har jag ändå: hönorna kommer att gräva fram honom ur gödselhögen om tio år. 138 att gå i bastskor ”att orka ta sig fram”: Simplas (= svag) fader kan redan inte ens gå ordentligt i bastskor. att klä sig i bastskor ”att bli utblottad”: Under krigen klädde också han och de andra sig i bastskor. magen skäller på magen ”mycket utsvulten, hungrig”: Jag vill äta — magen skäller på magen. tarmarna spelar marsch ”mycket utsvulten, hungrig”: När någon är hungrig, klagar hen då också: ”Åh, jag vill äta” — tarmarna spelar marsch. lägga i jorden ”begrava”: Hon hade en enda [dotter] och lade henne då i jorden. juden hackar bakom näsan ”slumrar”: Se, juden hackar redan bakom näsan på dig. judarna kryper (sägs när näsan är smutsig och snorig): Judarna kryper, snyta dig, lille vän. judarna har åkt förbi (sägs när någon slumrar): Judarna har redan åkt förbi dig. judarna har ont i huvudet (sägs när det regnar medan solen skiner): Det regnar medan solen skiner — juden har ont i huvudet. se på sin egen näsa ”inte lägga sig i sådant man inte bör”: Äh, det angår inte dig; se bara på din egen näsa och titta inte på andras. gapa över hela fältet ”ropa, skrika och tala högt”: Varför ropar du över hela fältet? orden faller som kort ”gråter mycket bra och vackert”: Orden faller som kort. inte leta efter ord i skräphögen ”vara vältalig”: Han letar inte efter ord i skräphögen. träffa rätt med orden ”undvika fula ord”: Med gäster försöker jag välja orden väl. fiskarna gav (sägs när ett barn föds i familjen): Nu säger man att en gammal gumma har kommit med en pojke; förr sa man att fisken gav honom många pojkar eller en flicka. stjärnor syns i ögonen (det svartnar för ögonen) ”mycket svag”: När jag böjer huvudet ser jag stjärnor i ögonen. Jag går fortfarande, men det bara susar, susar i öronen, och stjärnorna blixtrar i ögonen. hästsyra ”hästsyra, en örtartad växt”: Hästsyra skjuter ut med tunna blad när den växer upp, då blir fröna röda. valla får ”en sorts barnlek”: När barnen leker leken — att valla får. gummans ben (aska) (sägs när snön glittrar i månljuset): Och nu, när det är vintermåne och snö, då är det gummans ben här (ps.). Och när det är frost, då far hennes små askor omkring i snön, de där gummorna (ps.). den lille gubbens tårar ”brännvin”: Jag ville också ha den där lille gubbens tårar. rena torsdagar ”skärtorsdagen före påsk, då man brukade tvätta sig och göra sig ren”: På rena torsdagen, innan solen går ner, ska man redan ha tvättat sig; torsdagen före påsk är ren. Jurgisägg ”ett ägg som bakats in i en bulle, med vilken man går runt fälten på Jurgisdagen”: Innan husmor kommer tillbaka äter ingen bullar, men när hon kommer tillbaka skär hon bullarna — husmor själv har Jurgisägget att äta. Guds lilla ko ”nyckelpiga”: Fånga Guds lilla ko, lägg den på handflatan och säg: om det blir regn, sitt stilla, om det inte blir regn, flyg iväg. Guds dagg ”svag, torftig mat”: Vad ska du äta här med den där mjölken — Guds dagg: du dricker mjölk, men blir inte mätt. hämta vedträn ”en sorts barnlek; knacka pannan mot dörren”. plocka ihop en liten gran ”en sorts barnlek”: Vad ska du samla ihop (pynta) den lilla granen med — godis. Och sedan ger alla något, som godis, som något annat, och allt möjligt fult. Gervėčiai-kråka (sägs om någon dum, trögfattad, oduglig): Så fort de ser honom säger de: ”Hördu, Gervėčiai-kråkan är på väg.” 139 Jóno rasa ”daggen på Jonatonsdagsmorgonen”: På Jõnų får man inte släppa ut boskapen på morgonen, så att den inte går ut i Jõno-daggen; för om den går ut i daggen på Jõno, sinar mjölken, och då blir det ingen mjölk. Juozapōtas melāgis (om det växlande vädret efter Josef (19 mars): Juozapōtas ljuger: han ljuger om vintern, han ljuger om våren. Júrgio rasa ”den första daggen på våren; daggen på Sankt Görans dags morgon”: Raika kan redan driva ut korna på åkern i Júrgo-daggen. Korna står i det våta gräset ända till Júrgo-daggen. kiškio bulbōs ”stor fetknopp (Sedum maximum)”: Kiškios lök är tjocka blad, de växer på åkern. kiškio ruškinai ”gökblad (Oxalis)”. kiškio pūpos ”en sorts skogsväxt”: Kiškios pūpos, liksom bönor i skogen, är låga, som små bönblad. krēsliniai dantys ”kindtänder”: Barnet har ont i kindtänderna nu. krikštytinė duktė ”flickan som bars till dopet; guddotter”: Hon är min guddotter. kruglūtēs mētōs ”en sådan sorts mynta (Mentha)”: Kruglūtēs mētōs är en medicinalväxt. kurčios nōtrēs ”plister”: Döva plistrar är ofarliga, de bränns inte vid beröring. laukinēs pelýnos ”gråbo”: Vild gråbo växer sig stor: den är en medicinalväxt. margūtis kasočius ”en trädgårdsväxt som liknar starr, med vita längsgående ränder på bladen”. meškōs šōnai ”en sorts skogsväxt”: Meškōs šōnai växer i skogen, de är sådana som växer som ärter. Vi går till skogen och plockar meškōs šōnai; korna äter dem gärna. medinis bučýs ”ollonborre (Melolontha melolontha)”: Medzinis bučīs kravlar omkring på kvällen. medinōji oškā ”rådjursget”: Medzinōji oškā finns i skogen, vacker sådan: den hoppar och hoppar över vallen. pauʹkščių tākas ”ett ljust band som går över himlen”: Där det finns många stjärnor kallas det pauʹkščų tākas. Ja, alla fåglar flyger längs den vägen mot de varma trakterna. plāčios mētōs ”en sådan myntasort (Mentha)”: Plāčos mētōs luktar starkt, bladen är breda. ruginē ragana ”ett skrömt, en häxa som bor i rågen”: Ruginē ragana, när rågen börjar blomma så där (jfr vitryska красоваться), stryker hon omkring och letar efter något att slå till, så att hon kan fånga ett barn någonstans [så skräms barnen]. kalla (kallmynta) ”pepparmynta (Mentha)”: Myntan är kall — vad man än äter smakar det beskt. Kallmynta — när man tuggar på den — känns det kallt, kallt i munnen. skathår (kråkbär) ”skumört”: Skathår är en sådan ört. Kråkbär, med vilka man kan färga betor svarta. den allra heligaste fruns lin ”en sådan ängsblomma”: Lin, nä, den allra heligaste fruns lin, blommar i klase, som en blomma. Sankt Hans lin ”en sådan vild växt”: Sankt Hans lin blommar gult i juli månad — i slutet av juni börjar det blomma ute på åkern. bygga en bro ”en sådan lek”: — Jag står, jag står — vi bygger en bro. — Vad behöver du? — Bjälkar... djävulens skägg ”svarta rötter av små ormbunkar, kokade mot skrämsel”: Djävulens skägg, när man blir skrämd. sparvax ”en sådan vild växt”: Sparvax är en vild växt, större; de växer tunna i rågåkern, tunna, tunna, glesa. 140 FRASEOLOGISMER I GERVĖČIAI-DIALEKTEN И. ЛИПСКЕНЕ Sammanfattning I artikelns första del ges en kort översikt över fraseologismerna i den litauiska Gervėčiai-dialekten. Det påpekas att flertalet av dialektens fraseologismer, med avseende på sin lexikala struktur, är besläktade med fraseologismer i andra litauiska dialekter och till och med i andra språk, eftersom de innehåller ord med samma lexikala betydelse, till exempel ögon, öron, tänder, huvud, tunga, näsa, hand, hjärta. I fraseologismerna ingår ibland ord som är mer karakteristiska för själva Gervėčiai-dialekten, till exempel akis apstумti (i litteraturspråket apdumti) ”lura”, rakštis (i litteraturspråket karštas) regėti ”snart är det dags att dö”. Dessutom förekommer i dialekten fraseologismer med nyare ord, som troligen har hämtats från det litauiska litteraturspråket. Det anges att dialektens fraseologismer inte har uppstått samtidigt. Man antar att de äldsta är de som innehåller benämningar på människokroppens delar, till exempel akis plėšyti ”säga emot”, burna praverti ”börja tala”. Till de äldre bör också räknas fraseologismer som har samband med dialektens gamla seder. Som nyare kan man kanske betrakta fraseologismer som uppstått genom förkortning av ordspråk och talesätt, till exempel nevyk dievo medin (jämför ordspråket nevyk dievo medin su rančiu (ramčiu), ba nesupraśysi ir su pyragu), liksom rent lokala fraseologismer som endast är kända i en enda Gervėčiai-dialekt. Det påpekas att vissa av dialektens fraseologismer gradvis förändras eller helt faller i glömska. Man antar att framför allt de fraseologismer som är nära knutna till gamla seder med tiden kommer att försvinna, eftersom även sederna själva gradvis försvinner. Det anges att vissa fraseologismer i dialekten används som synonymer, till exempel kar plostais (vištom, vyžais) drebia (verčia, sniega) ”det faller snö i mycket stora flingor”. Några av dialektens stilistiska särdrag hos fraseologismerna nämns också kortfattat. I artikelns andra del presenteras konkreta fraseologismer från Gervėčiai-dialekten. 141