Bevardės giminės forma „tai“ ir jos santykis su kitomis įvardžių formomis

ŽODŽIŲ FORMOS IR JŲ VARTOSENA LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA A. VALECKIENĖ FORMEN AV NEUTRUM TAI OCH DESS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PRONOMENFORMER 001. Neutrumformer förekommer endast hos vissa pronomen, jfr.: tas, ta, tai, tat(ai); šitas, šità, šita, šitai; visas, visà, visa; kitas, kità, kita etc. Av alla neutrumformer av pronomen används tai mest. Dess variant tat(ai) är sällsynt. Även andra pronomens neutrumformer används mer sällan än tai. I denna artikel vill man lyfta fram den allmänna (invarianta) betydelsen hos neutrumformen tai (tatai) och visa denna forms förhållande till formerna tas, ta och andra pronomen. Formen tai används, utöver sin pronominella betydelse, också i stor utsträckning som partikel eller konjunktion. Dessa senare funktioner hos tai kommer inte att behandlas särskilt här, men i enskilda fall blir det nödvändigt att skilja mellan pronomenformens tai och partikelns tai funktioner. 002. Betydelsen hos en viss form kan uppfattas endast inom det språkliga mikrosystem (undersystem) där formen fungerar. Det är viktigt att bortse från kontextuella betydelser och från formens lexikala element och att lyfta fram enbart den allmänna betydelse som den undersökta formen har i relation till de andra former i systemet som är minimalt nödvändiga. För att förstå den allmänna betydelsen hos formen det och dess förhållande till formerna den, de behöver vi först lyfta fram de system (delsystem) där dessa former fungerar. Det bör genast sägas att formerna den, de används betydligt mer omfattande än den neutrumgenusform det. Därför presenteras först delsystemen för hur formerna den, de fungerar, och först därefter anges vilka delsystem för formerna den, de formen det ingår i och vilka den inte ingår i. Undersystemen för formerna tas, ta 003. När man talar om demonstrativa pronomens funktioner brukar man hänvisa till K. Brugmann. K. Brugmann var den förste som i indoeuropeiska språk urskilde demonstrativa pronomens huvudfunktioner: den deiktiska (i snäv bemärkelse) och den anaforiska1. De deiktiska formerna är former som uttryckligen pekar ut ett känt föremål och lokaliserar det i förhållande till talaren (mer eller mindre avlägset från talaren). Anaforiska 1 Förutom den deiktiska funktionen i snäv bemärkelse använde K. Brugmann också termen i vid bemärkelse. Det är den allmänna utpekande betydelse som alla demonstrativa pronomen har. Efter den allmänna deixisens karaktär klassificerade han alla indoeuropeiska demonstrativa pronomen i fyra typer. Se K. Brugmann, Die Demonstrativpronomina der idg. Sprachen, Leipzig, 1904, ”Abhandlungen der Philologisch-historischen Klasse der Königlich Sächsischen Gesellschaft der Wissenschaften”, Bd. XXII, Nr. VI. 3 * 35 Formerna syftar på ett tidigare nämnt eller omedelbart efter formen nämnt föremål utan särskild betoning. K. Brugmann har särskilt framhållit betoningen när man hänvisar till föremål med demonstrativa former. Enligt K. Brugmann är den deiktiska formen som en gest; den åtföljs ofta också av en gest. Anaforiska former saknar sådan betoning. När J. Kurylowicz diskuterade de funktioner som K. Brugmann lyft fram, definierade han mycket träffande skillnaden mellan deiktiska och anaforiska former: deiktiska former hänvisar just till kända föremål, medan anaforiska former hänvisar till ord (kontext)2. Därför kallas anafor ibland också relativ deixis3. 004. Även i litauiskan kan man urskilja dessa två funktioner hos demonstrativa pronomen: deiktisk och anaforisk. Men enbart utifrån semantiken är det ofta svårt att tillskriva en pronomenform den ena eller den andra funktionen, det vill säga att avgöra om formen hänvisar till ett föremål med särskild betoning eller utan sådan betoning. Därför grundas skillnaderna mellan funktionerna hos formerna tas, ta i denna artikel inte bara på betydelsen, utan framför allt på formernas position i satsen och deras paradigmatiska egenskaper, det vill säga på hur dessa former förhåller sig till andra former i samma delsystem. Utifrån de paradigmatiska egenskaperna hos formerna tas, ta kan två huvudsakliga användningsdelsystem urskiljas. 1) Formerna Tas, ta står i relation till formerna šitas, -a; šis, ši; anas, -a. (Det finns även fler former, men de nämnda är delsystemets minimala former.) Alla de angivna formerna förekommer i samma position, underordnad ett substantiv, det vill säga används adjektiviskt. De kännetecknas av en deiktisk funktion. Vanligtvis hänvisar dessa former med betoning till ett känt föremål och särskiljer det från andra. Former­na skiljer sig inbördes genom lexikala nyanser, beroende på hur långt det föremål som de hänvisar till är avlägset från talaren i rum och tid. Former­na Tas, ta är de mest neutrala — de hänvisar till ett känt föremål som befinner sig mer eller mindre långt från talaren, medan šis, ši; šitas, -a hänvisar till det föremål som ligger närmast och anas, -a till ett känt föremål som ligger längst från talaren. Föremålet kan vara känt från ett tidigare sammanhang (det kan till och med ha nämnts tidigare) eller anges efter pronomenet. Exempel: En sade: — Sådan är hennes sjukdom, som min hälsa! En annan: — Din hustru var inte så svag ens när hon dog, som min när hon blev frisk. Petras … hörde de skämten. ŽemR I 185. — Du kan själv gå, om den där gamla svartmuskiga gubben passar dig så bra! — mumlade Marce… med utrop. Ni får inte iväg mig för den där tölpen (det talas om Kurmelis). ŽemR I 173. Det var en gång en tändsticksask, och tändstickorna var mycket stolta över sitt ursprung. BalčAP 201. Petras gick ut ur skogen och svängde rakt över stubbarna åt det håll där det klingade av järn. ŽemR I 178. Husmodern hade redan fåtts av själva frun. Det är den duktiga gamla Karolienė, en änka som är en from liten gumma, en ensam stång, som alla kallar Dėdienė. VaižgP I 140. Jfr: Den saliga Matušė brukade smyga sig på och se på rödbetorna som en katt på en mus. Men den här din husmor (den unga hustrun) — det är ju inte hennes som står där! ŽemR I 186. Sannerligen, den dagen då farfar senast var ute står honom så klart i minnet, som om det hade varit i går. SimonR IV 16. De nämnda pronominen har samma betonade demonstrativa (deiktiska) betydelse och adjektiviska position också i de fall då det inte står något substantiv intill dem, men ett sådant kan utläsas ur sammanhanget. Jfr: 2 Е. Курилович, Очерки по лингвистике, Москва, 1962, p. 204. 3 E. Кржижкова, Anmärkningar om systemet av demonstrativa pronomen i moderna slaviska litterära språk, Русское и славянское языкознание, Москва, 1972, p. 144. 36 … en köpmansson reser runt i världen och berättar sagor, bara inte lika roliga som den om tändstickorna (= som sagan om tändstickorna). BalčAP 203. Deiktiska formerna tas, ta; šis, ši; šitas, -a; anas, -a förhåller sig till varandra som semantiska varianter inom ett visst system. Tas, ta är primära former — de används mest och är betydelsemässigt mest neutrala. Šitas, -a, šis, ši; anas, -a är sekundära, används i mer begränsad omfattning och har särskilt definierade betydelser⁴. Tas, ta kan i detta fall inte ställas i motsats till formerna jis, ji, vilka förekommer i en annan (substantivisk) position. I ett visst sammanhang kan formerna tas, ta ersätta formerna šis, ši, šitas, -a eller anas, -a, men under inga omständigheter formerna jis, ji. De senare formerna kan endast ersätta hela kombinationen av ett substantiv och formerna tas, ta. Jfr: Du kan själv gå, om den där gubben, så vissen och svart, passar dig så bra (= denna, just den här)! men: Det var en gång en liten ask tändstickor; de tändstickorna (= de) var mycket stolta över sitt ursprung. Utöver den deiktiska funktionen (ett tydligt utpekande med en nyans av särskiljande betydelse) används de adjektiviska formerna tas, ta på ett sätt som liknar artiklar i andra språk. I dessa fall har de en bleknad utpekande betydelse och är därför inte nödvändiga; de kännetecknas av en tydlig betonande betydelsenyans och kan ofta utelämnas (särskilt när andra så kallade egenskaper hos den kommunikativa strukturen förekommer — betonande intonation, motsvarande ordföljd, framskjutning av vissa ord och så vidare). I litauiskan fyller de numera, kan man säga, en stilistisk funktion⁵. — Vart tog vår Petras vägen? ŽemR I 206. Och den där lilla vattenhönan — eller är det en liten padda? — vadar genom pölen och skriker: ”Du blir flintskallig! Du blir flintskallig!” Till slut kryper den där skalbaggen, en liten insekt, in i örat och surrar: ”Broder, käre broder! Du ville ha en rubel, en rubel!” ŽemR I 200. Pronomenet šitas, -a används på samma sätt, t.ex.: Nästan bakfull släpar han sig barfota bakåt längs bänken och stöter till sin sittande far. Denne ropar genast: — Är du här igen, måtte hin håle ta dig! Man får aldrig någon ro för de här barnen. BaltPV I 13. 4 Om primära och sekundära former, se J. Kurylowicz, The Inflectional Categories of Indo-European, Heidelberg, 1964, p. 15. 5 A. Valeckienė, Lietuvių kalbos įvardžiai ir jų reikšmės, LKK VI, Vilnius, 1963, p. 41, 42; D. Lukšys, Savotiška įvardžio tas vartosena, „Kalbos kultūra“, Vilnius, 1964, 7, p. 47. A. Rosins påstående (”Kalbotyra”, XXIV (1) att litauiskan har artiklar som härstammar från demonstrativa pronomen, liksom andra indoeuropeiska språk, är tvivelaktigt. Till den bestämda artikeln, som han behandlar närmare, räknar han demonstrativa pronomen även i de fall då de fortfarande har en tydlig utpekande (deiktisk) betydelse (de pekar ut tidigare nämnda föremål), jfr hans exempel: Pons parsivežė paukštį iš usenio (= užsienio)… ūkinėdys pasakė: „Vyrai, kas tą paukštį pavogs,… užplaks bus!“ …eme kilika… biladams… Tas kilikas naujas te(tamentas e)ti mana… (Mž 26–27). …klau(f)ikem… ape ubaga Lažari…. teipo ir apie fchi Lažari kalbedami… turim daboti/fi… Ifch tie fos (kon)te Loza-rio giwenimas… pawargens buwa… (BP II 189). Thie ifch wieno wi(f)adai fteng(e)fi prie(ch f)chi Kri(f)tu (BP I 108). Panna tureio funu… Tą funu žmones Emmanuel wadina (KN I 138) och så vidare. Även i språk som faktiskt har artiklar (t.ex. tyska) kan motsvarande pronomen, och inte artiklar, användas i dessa fall, liksom i litauiskan, jfr: 1) Varför säger du att Människosonen måste bli upphöjd? Vem är då denne Människoson? (Joh 12, 34) — Und wie sage(n) denn / Des men(s)chen Son mus erhohet werden. Wer ift die ser menschen Son (Biblia… Deudsch Auff(s) new zugericht von D. M. Luth. Wittemberg, 1549), 2) David förutsåg allt detta och talade om Messias uppståndelse… Denne Jesus har Gud uppväckt (Apg 2, 32) — Die fen Jhefum hat Gott auferweckt (samma källa). De litauiska pronomenen tas, ta, šitas, -a och andra, när de används med försvagad deiktisk betydelse, närmar sig artiklarna i andra språk och liknar dem i viss mån, men de är ingalunda sådana artiklar som i de germanska språken (tyska, engelska och andra). Exempel där pronomenet behåller en tydlig deiktisk betydelse hör över huvud taget inte till denna ”artikel”-funktion. 37 Dessa pronomen skiljer sig inte längre tydligare åt sinsemellan, inte ens semantiskt. I litterärt språk förekommer formerna ta oftare, som mer neutrala former. De nämnda formerna med emfatisk betydelse har inte heller något samband med pronomenet jis, ji. 2) Formerna Tas, ta används i substantivposition och står framför allt i relation till de substantiviska formerna jis, ji, liksom till formerna šis, ši, šitas, -a; anas, -a osv., när dessa också används substantiviskt6. Alla dessa former kännetecknas av anaforisk betydelse. När de står i substantivposition syftar de vanligen på det tidigare nämnda, kända föremålet utan att särskilt framhäva det och ersätter därmed tidigare nämnda substantiv. Dessa former är rena substitut för substantiv. Alla pengar gick till hans son, och denne började leva glatt. BalčAP 199. Žolys småpratade med lagina Marcelė, och hon, med sänkt huvud och blicken sorgset riktad nedåt, gick därifrån. ŽemR I 172. Maskrosor och rudmėsės (rödbrun stensopp) går inte längre att hålla tillbaka: de spred sig över hela björkskogen. ŽemR I 177. Och prinsessan skänkte honom ett svärd besatt med guldmynt; de kom honom väl till pass. BalčAP 201. Jfr: Fru Gaidienė sitter inklämd mellan Vilius och Martynas. Hon är vacker och glad. Hon talar med Vilius, men han svarar ingenting under tiden. SimonR IV 359. — Ska du kanske också följa med på nattvakt med hästarna? — De tar inte med mig. Jonas brukade följa med, men den här (=Petras) följer inte med. BaltPV 100. I övrigt var de där två (=Lepukas och Ferdukas) vanliga människor, halvintellektuella. VaižgP I 56. Dessa former skiljer sig åt sinsemellan genom lexikala nyanser och utgör semantiska varianter. I detta delsystem är det inte tas, ta-formerna utan jis, ji-formerna som är primära — de används oftast och är helt neutrala till betydelsen. Tas, ta och alla andra former som nämnts här är sekundära; de används mer sällan och har ytterligare lexikala nyanser. Tas, ta skiljer sig från šitas, -a; šis, ši å ena sidan och från anas, -a å andra sidan i huvudsak på samma sätt som de motsvarande formerna med deiktisk betydelse som nämndes ovan i det första delsystemet — efter hur långt det utpekade föremålet befinner sig från talaren. I detta delsystem är dock den trefaldiga oppositionen mellan de utpekande pronomenen redan mycket svag. När dessa pronomen används anaforiskt i substantivposition, utan särskild betoning, förlorar de ofta sina lexikala nyanser och faller ur bruk. Som anaforiskt pronomen är anas, -a numera mycket sällsynt, och även šitas, -a är ovanligt. Jämfört med det senare är varianten šis, ši något vanligare, men även den kan ofta ersättas med de mer neutrala formerna tas, ta⁶. Jfr: Utan att ta av sig galoscherna eller ställa ifrån sig den droppande kärven drog han fram ett fuktigt pappersark ur skjortbröstet och räckte det till Gintautas. Denne (=denne) ryckte girigt åt sig det ur gästens stela händer. VaižgP I 127. Jag körde hästarna av all kraft, och dessa (=de) skulle plötsligt sätta av i språng … PaukštAK 67. Šis, ši brukar bestå när det finns en tydlig kontrast mellan ett närmare och ett avlägsnare utpekat föremål, eller när det i samma mening, förutom šis, ši, också förekommer tas, ta. Jfr: Van vid sina trånga gårdar såg denna gård inte ens ut som en gård, utan snarare som ett öppet fält utan stängsel. VaižgRR I 117. Barnen skrattade tyst. De sprang från trädgården mot stugan. Den äldste sprang fortare och lämnade de små efter sig; dessa jagade efter gråtande, och den där vände sig om och gav en spark i rumpan. ŽemR II 323–324. 6 För en utförligare behandling av de övriga formerna, se A. Valeckienė, Anaforiniai įvardžiai — daiktavardžių variantai, „Baltistica“, VII(2), 1971, s. 139 ff. 38 Å andra sidan är den neutralaste varianten i användningen av alla de former som nämnts ovan i detta delsystem, liksom tas och ta, jis, ji. Det senare pronomenet används så att säga utan begränsningar (särskilt i den neutrala litterära stilen). Jis, ji kan ofta ersätta formerna tas, ta, men det motsatta förekommer mer sällan. Former av Tas, ta kan ofta inte ersätta former av jis, ji, framför allt eftersom tas, ta, utöver den anaforiska funktionen (som är den enda för formerna jis, ji), också har andra funktioner. Jfr: 1) Därmed ville han liksom betona att hans verk inte utan förbehåll kunde hänföras till romanen, eposet, den prosapoetiska dikten eller någon annan genre. VaižgP I 12. 2) Även medborgarnas ögon slocknar, sedan de begravt hoppet om solen. För hans minne återstår bara vax som droppar från taket… VaižgP I 43. 3) Arbete är glädje och hälsans källa, arbetet förädlar och upphöjer människan, tycks författaren säga. Och här kan man inte annat än hålla med honom. VaižgP I 25. Om man i den första meningen byter ut jo mot to (veikalo) förändras pronomenets position och funktion. När vi säger to veikalo syftar vi just på det verk som är känt från den tidigare kontexten. När vi säger jo veikalo syftar vi på den person som är känd från den tidigare kontexten och som verket tillhör. I den andra meningen har jam substantivisk position och anaforisk funktion. Det syftar på en känd, tidigare omnämnd person som är föremål för handlingen (belieka jam). Om jam byts ut mot tam förknippas det senare genast med atminimui (tam atminimui), dvs. det får adjektivisk position och deiktisk funktion. Det syftar på ett känt, tidigare omnämnt minne. I den tredje meningen syftar juo på författaren (negalima su juo, dvs. med författaren, nesutikti). Om juo byts ut mot tuo förändras syftningen i grunden: negalima su tuo nesutikti betyder att man inte kan invända mot att arbete är glädjens och hälsans källa. De anaforiska formerna tas, ta används ofta när flera föremål nämns i en mening; med formerna tas, ta syftar man vanligtvis på det senast nämnda föremålet (personen), jfr: De ställde sig i en ring, en och en, och medan de sprang runt stack de fram en piska åt den som ville ha den; denne slog skamlöst den som stod närmast, gång på gång, och drev honom runt i ringen. Den som blivit slagen tog emot piskan och räckte den vidare till en annan, och den som stod bredvid slog också till med piskan, gång på gång. ValPJ 51. I den här meningen är tas svårt att ersätta med jis. När man syftar på det tidigare nämnda subjektet för handlingen används jis, ji, jfr: Om andra människor från det förflutna, människor med pennan i hand, sade Vaižgantas förmodligen en hel del sanning, men när han talade om sig själv överdrev han tydligt. VaižgP I 30. Den gamle var inte van vid att man inte visade honom respekt. BorMS 18. Men Ulei brydde sig inte alls om vare sig kvinnorna som stannat eller deras prat, och ännu mindre om alla straff, — här på jorden och där — i helvetet. Vad hade hon gjort för ont? Bara därför att hon var ung, vacker och glad flockades alla pojkar kring henne, men ingen ville gifta sig med henne, eftersom hon varken hade hemgift eller brudgåva. BorMS 24. Här kan formerna av pronomenet jis, ji inte ersättas med formerna tas, ta. En mer ingående analys av skillnaden mellan jis, ji och andra anaforiska former ligger utanför ämnets ramar. Här vill man bara framhålla att de lexikala nyanserna hos anaforiska pronomen ofta har bleknat och att användningen av dessa pronomen i många fall beror på satsens struktur. Neutralisering är särskilt vanlig när en form, i en viss kontext, ersätts av en annan. Här bör också nämnas den specifika, strukturellt betingade användningen av formerna tas, ta som korrelat i en bisats med relativa pronomen. Den som vinner billigt, gör sig också lätt av med det. Sln. Det är inte den stark som slår, utan den som uthärdar. PP 213. 39 I meningar av denna typ förklaras tas, ta-formerna av en bisats. Dessa former kan stå både före och efter den förklarande satsen. I sådana meningar står tas, ta-formerna i substantivets kasusposition (särskilt tillsammans med pronomenet kas), men eftersom deras användning är strukturellt bestämd kan dessa former i sådana fall inte ersättas med formerna jis, ji. 005. Den neutrumformen tai har en mycket snävare funktion än genusformerna av samma pronomen, tas, ta. Den ingår endast i det andra ovannämnda delsystemet, det vill säga den används alltid substantiviskt — den intar vissa substantiviska kasuspositioner och har anaforisk betydelse. Denna form syftar på det som nämnts tidigare eller sagts omedelbart efter den, utan särskild betoning. Oftast används formen tai i subjektets nominativ- och objektets ackusativposition. Jfr: Šimoniai har alltid brytt sig om de förtryckta, det är naturligt för dem. SimonAŠL 24. Poeten kunde vara ung med ungdomens hela glömska, illusioner och skratt. Det lyckas få förunnat. KubSNL 171. Ett litet moln av smärta drog över allas pannor när de mindes den döde fadern. När modern såg detta sade hon… ŽemR I 154. … jag hinner knappt stiga av hästen innan pansarvagnen redan grävt sig ner i marken. De ovanligt starka klorna hjälper den med detta. IvanPŽ 60. Det som särskilt slog Hans Cvi var att han bland de anlända korsfararna fick se Kilgailis och Šarka fria. VienPD, K 334. Således kan formen tai utifrån position och betydelse endast förknippas med de maskulina och feminina substantiviska anaforiska formerna (delsystem 2). Med andra ord är endast tre former anaforiska: tas, ta, tai, medan endast två former är deiktiska (i snäv bemärkelse): tas, ta. 006. De anaforiska formerna tas, ta, tai har en gemensam position (de intar substantivets kasusposition) och funktion. Dessa former skiljer sig dock mycket från varandra. Formen tai ställs mot de maskulina och feminina formerna tas, ta. Den skiljer sig från formerna tas, ta framför allt vad gäller sättet att hänvisa till företeelser och antecedenter. När formen tai dessutom ställs mot formerna tas, ta ställs den samtidigt på ett eller annat sätt också mot de semantiska och syntaktiska varianterna av formerna tas, ta, framför allt mot huvudvarianten i detta system, jis, ji. Å andra sidan introducerar formen tai, genom att ingå i det ovannämnda delsystemet av anaforiska pronomen, även nya medlemmar som formerna tas, ta inte samverkar direkt med. Alla dessa skillnader kommer att behandlas nedan. Formernas tai (tatai⁷) invarianta betydelse och förhållande till formerna tas, ta 007. Tai och formerna tas, ta bildar framför allt en semantisk opposition. De kontrasteras utifrån sättet att hänvisa till företeelser. De maskulina och feminina formerna tas, ta används för att specifikt hänvisa till kända företeelser som nämnts tidigare. Oftast används dessa former för att hänvisa till personer. — Levuk! ropade Baltaragis. Han vände sig om och lyssnade. ŽemR II 62. Šlioks — šliokš skvätte vatten på flickorna, och när de blivit blöta skrattade de ki-ki-ki, för de, som var anständigt klädda som till en helgdag, prasslade. ValPJ 83. 7 Formen tatai har samma betydelse som formen tai, men den förstnämnda formen används mycket sällan, se tabell 1. Därför upprepas tatai inte vidare vid sidan av tai. 40 Formerna *tas*, *ta* används också för att hänvisa till andra levande varelser. *Tas capt sugr obė lapei už uodegą, bet ta ištraukusi blyks pasirodė po stalu.* ValPJ 55. *Jis (Pranaitis) nieko neatsakė, tik perliejo botagu kumelę, kad ta net šuoliais leidosi keliu.* Myk-PutS 19. Formerna *tas*, *ta* hänvisar också till livlösa föremål. Maskrosor och skogsriskor [rödbrun stensopp] kan inte längre behärskas: de har spridit sig över hela skogen. ŽemR I 177. Alla hade skor på sig, men de använde dem bara när de gick ut ur kyrkan. ValPJ 30. Jag frågade: ”Vad ska ni dansa?” De svarade: ”Engelskan”. Medan jag spelade den dansade alla… ValPJ 74. I alla dessa fall, när man specifikt hänvisar till ett känt föremål, är antecedenterna till formerna *tas*, *ta* (ord som betecknar samma föremål som pronomenet) vissa substantiv. Vanligtvis nämns föremålet först med ett substantiv, och därefter används ett pronomen för att hänvisa till samma föremål. Således ersätter pronomenet *tas*, *ta* ett visst substantiv, liksom *jis*, *ji* och de andra anaforiska pronomen som nämnts ovan. Formerna i maskulinum och femininum hänvisar på samma sätt till de nämnda föremålen; de skiljer sig inte åt i fråga om hänvisningssätt. Formerna *tas*, *ta* skiljer sig endast åt genom sina antecedenter. De kongruerar med antecedenterna i genus och numerus. Om antecedenten till exempel står i maskulinum singularis, används även pronomenet i maskulinum singularis, och så vidare; jfr: Fadern frågade fadern: ”Tillåter du dottern?” Han svarade: ”Det gör jag.” Hon frågade modern: ”Tillåter du?” Hon svarade åter: ”Det gör jag”… ValPJ 156. Och prinsessan gav honom ett svärd besatt med guldmynt; de kom honom väl till pass. BalčAP 201. På så sätt är skillnaden mellan maskulinum- och femininumformerna rent grammatisk och grundar sig på att formerna kongruerar i genus och numerus med andra former (antecedenter). När formerna *tas*, *ta* används som korrelativa ord i en bisatskonstruktion tillsammans med relativa pronomen, utgörs deras antecedenter av hela den fras som uttrycks i bisatsen. Den som skvallrar om Rimšienė är ännu inte född… ŽemR I 27. Den som inte ser morgonen, den som inte bygger något, får ingen plats i den nya arbetsgruppen. Kors(LKŽ V 363). Den som kör, den får också pisk. JabIRR I 492. Den som har goda naglar har också vid strupe. ŽemR I 203. Det var inte den som fann som gick först, utan den som tappade bort. PP 212. Därför, människa, undvik inte… att tacka den som gav dig eld och värme. DonR 97. Bara de ska skämmas som inte skäms för att vara lata. DonR 39. Jag är med dem som inte är rädda för att segla trots vågornas slag. SNėrP I 223. Den som gick ut för att jaga sköt en räv. JV 1060. Den som inte finns är skyldig. Dkš. Antecedentas – šalutinis dėmuo, gali eiti prieš įvardį ir po jo. Tokiais atvejais tas, ta formos taip pat nurodo tam tikrą konkretų (tik neapibrėžtą) daiktą, paprastai asmenį, kurį apibūdina šalutinis dėmuo. Tas, ta formos derinamos su santykiniais įvardžiais. Su tas vyr. g. vienaskaitos formomis dažniausiai vartojamos atitinkamos kas, rečiau kuris, katras vyr. g. vienaskaitos formos (Tas dar negimė, kas (kuris, katras) Rimšienę apšne kės). Su vyr. g. daugiskaitos (tie) ir moteriškosios giminės (ta, tos) formomis paprastai vartojamos kuris, -i, katras, -a formos (kas šiuo atveju retesnės), atitinkamai suderintos su pirmosiomis gimine ir skaičiumi (Tie (ta, tos) dar negimė, kurie (kuri, kurios) Rimšienę apšne kės). I sådana meningar kan antecedenten till formerna *tas*, *ta* (bisatsen) och själva formerna *tas*, *ta* ersättas med en substantivisk form (particip eller adjektiv) bildad av 41 det underordnade satsledets (antecedentens) verb och dess motsvarighet i denna position (predikatsformen). Jfr: Den som (vilken) skvallrar om Rimšienė är ännu inte född⇒Den som kommer att skvallra om Rimšienė (den) är ännu inte född. I den transformerade meningen betecknar den substantiviska formen den som kommer att skvallra den person som formen den syftar på. 008. Den neutrumformen tai används för att generellt och ospecifikt beteckna företeelser, handlingar eller föremål. Rapolas gjorde ingenting, men detta var för honom själv obeskrivligt motbjudande och tråkigt. VaizgRR I 127. En jamade som en katt, en annan skrek ”ve-ve” som en kalv … När jag hörde detta kunde jag inte hålla mig. ValPJ 67. Hans sätt och hans själ bekymrade honom inte alls, eftersom han inte hade någon uppfattning om detta. VienPD, K 158. Till skillnad från formerna tas, ta, vars antecedent vanligtvis är ett substantiv, är antecedenten till formen tai oftast en hel fras: ett satsled, en hel mening, flera meningar, ett stycke och så vidare. Formen tai syftar på det som hela frasen uttrycker. Antecedenten kan stå både före och efter formen tai. I prepositionell ställning (före formen tai) står en antecedent som består av: a) Ett satsled i en samordnad eller asyndetisk mening, eller flera satsled av detta slag. Han talade till mig som till en vuxen, och detta gladde mig mycket. VenclPU 436. Redan då, när jag privat tog lektioner hos läraren Butauskas, blev jag tillfrågad om att spela i en pjäs, och det var på den tiden en stor sällsynthet och en ära. VenclPU 320. Och ögonen föll ihop; du har blivit en evig latmask och hänger dig åt sömnen – passar det sig för en så ung människa? ŽemR I 69. b) Den överordnade satsen i en underordnad mening. … han utförde alla gårdens sysslor med sådan lätthet och sådan ledighet, som om det för honom vore en riktig ”ulionė” och inte ett slit. VaizgP I 215. Att inte röka någon sorts tobak, eftersom det belastar bröstet. BaranR II 8. c) En bisats i en underordnad mening (i dessa fall kan antecedenten också stå efter formen tai, se nedan). Det som gamle Vidmantas skämtsamt förutsade efter att ha druckit öl inträffade oväntat snart. VaizgP I 67. Hur, när och vem av dem som först kom till Litauen förblir dolt i historiens djupa töcken. VaizgP I 60. Trots att det nämnda arbetet inte blev gjort, gick den tid jag tillbringade med vår språkforskare inte till spillo, trots att jag inte kände till detta. BūgRR I 190. d) Ett eller flera valfria satsled i en mening av blandad typ. Här kom han ihåg att man ännu inte hade talat med Darata själv om den saken, men detta kunde inte ändra smedens planer. VenclR III 108. Området där de nämnda zoologerna verkar (Turkmenien) har sedan gammalt varit känt som ett härd för malaria och leishmanios, men i de trakter där det finns gott om fladdermöss förekommer dessa sjukdomar mycket mer sällan, och man antar att detta är fladdermössens förtjänst, eftersom de rensar området från myggor och andra insekter som sprider sjukdomarna. IvanPŽ 32. e) En enskild mening eller flera meningar. ”Tack, tack, lilla gumma, er visa är mycket vacker!” När gumman hörde detta började hon skratta: hi-hi-hi. ValPJ 20. (Kazelis) Vet du, mor, vad jag skulle vilja bli? 8 Beträffande betydelsen av tai, jfr K. Ambrasas, Några semantiska och morfologiska egenskaper hos personliga pronomen i engelska och litauiska, ”Kalbotyra”, XXI, Vilnius, 1970, s. 227. 42 (Morta) Det är för tidigt för dig att tänka på det. Väx upp först. SruogR II 170. Det kommer inte att finnas två kungar i staten! Den enhetliga kroppen kommer att slitas sönder i delar! Vår enighet kommer att gå under! Krig kommer att bryta ut! Fäderneslandet och kyrkan kommer att dränkas i blod, och fienderna kommer att vanhelga våra förfäders gravar – det är vad du, konung, kommer att få svara för! SruogR II 85. De passiva participen (=particip i passiv form) skiljer sig inte heller på något sätt från våra i lettiskan. Detta kan tydligt ses av de exempel som anförs. BūgRR I 535. f) Ett helt stycke. En liten björk, doftande av ljuvliga aromer, for förbi och försvann som sommardimma. Morgnarna doftar av silverdagg, och en trollslända spelar i gräset. En bäck porlar mjukt med silvervågor i en vacker dal, humlan surrar bland timjanblommorna och de fruktbara sädesaxen mognar. Den kvava hettan håller i sig hela dagen. Liarna klingar med klara röster... Även om detta tröstar, även om det muntrar upp, är min själ ändå olycklig... BaranR II 33. A. Vienuolis hänvisar till en hel episod, där det berättas hur Jogaila, medan han leker med Vytautas, nästan hugger huvudet av denne, med pronomenet tai: Men det var länge sedan. VienPD, K 426. Det finns många sådana fall i litteraturen. I postposition (efter formen tai) står antecedenten, som vanligtvis utgörs av: a) En bisats som är underordnad en annan sats. Hur kan en människa hitta på något som aldrig har hänt i livet? PaukštAK 44.... ingenting nytt har hänt mig, utom det att jag hittills fortfarande är frisk. BaranR II 96. Hon tänkte just på hur hon skulle växa upp och när det skulle ske. SimonOBT 49. Då började gästerna skälla ut Stanislovas för att han hade rövat bort en ung flicka åt dem. ValPJ 111. Det är inte det som intresserar oss här just nu, huruvida berättelsen om Widewut’į är sann eller inte. BūgRR I 187. b) En förklarande satsdel eller ett förklarande led. Det är en tom människas märkliga svaghet – att skryta med sin släkts forntid... VaižgP I 62. Adomukas hade ännu inte riktigt förstått vad det betydde – din farbror finns inte längre. VaižgRR I 154. c) Ett helt förklarande stycke bestående av flera meningar. Det var en storslagen och gripande syn! Han red ut för att möta kungen utanför stadsportarna, lik en yngling på en vit häst prydd med guld. Fanorna vajade, trumpeterna dånade... Kungen började torka tårarna... Men Vytautas häst stannade till, skakade på manen, frustade och satte av över fältet som en vild virvelvind... Och fursten föll som en stock... SruogR II 126. Vaižgantas ”Dėdės ir dėdienės” inleds med det lilla ordet tai, vars förklaring utgör hela berättelsen. Jfr: Det vore lätt om det hade varit farbröder och deras hustrur på fars eller mors sida... Jag måste föra in en annan sorts farbröder och mostrar i det litauiska folkeposet. Det blir en sorglig historia... VaižgRR I 35–36. I alla dessa fall, när tai-formens antecedent är en fras, är formens referens mycket generell. När antecedenten består av en mening eller en satsdel koncentreras tai-formens referens på satsens predikat — verbet eller dess ekvivalent i denna position. Därför kan formen tai i vissa fall ersättas med ett verbalsubstantiv, ett adjektiviskt eller annat substantiv (i enlighet med predikatsformen) som betecknar en abstrakt handling, eller med verbets infinitiv. I sådana fall behövs vanligen ett demonstrativt pronomen (den, denna) före substantivet. 43 Det hade beslutats att tåga mot Lida, fastän endast hertigens närmaste kände till detta (=det beslutet) . VienPD, K 405. Beröringsorganen är mycket välutvecklade, och detta (=denna utveckling av beröringsorganen) är av livsviktig betydelse för valen när de dyker och kommer upp till ytan. IvanPŽ 204. Hasselmöss kallas dessa smådjur därför att de, när vintern kommer, somnar för en lång tid; vissa arter blir feta före detta (=före den insomnandet) . IvanPŽ 108. Tandsystemet liknar insektsätarnas, och detta (=denna likhet) bevisar ännu en gång att dessa två grupper är besläktade. IvanPŽ 28. Ändå ofta, ofta, för så måste det ju vara. Det är sommarens nödvändiga tillägg; det är en samling vackra konserter (=Det där glädjandet…). VaižgP I 223. Men mänsklighetens framsteg skulle avstanna om ingen pekade ut det onda som finns och längtade efter något bättre, fullkomligare. Det är poetens plikt (=Att visa det onda, längta efter skönhet – det är poetens plikt). KubSNL 84. Jfr sådana uttryck: — Vad har du här? — frågade honom en annan gammal trollkarl, som inte hade något namn, och denna namnlöshet var hans största förtjänst (=och detta var hans största förtjänst). BalčAP 93. När de kom fram till tronen där prinsessan sitter blir de helt mållösa, de upprepar bara hennes sista ord, och detta upprepande föll henne inte alls i smaken (=och detta föll henne inte alls i smaken). BalčAP 238. Bara några klentrogna höll fortfarande fast vid sina ringar i yllehandskarna: de var mycket försiktiga, och sådan försiktighet, måste man säga, är ju en tråkig sak! (=och detta, måste man säga, är ju en tråkig sak!) BalčAP 274. I vissa fall kan hela antecedenten, som består av en bisats med ett relativt pronomen, (liksom formen tai) ersättas av en particip- eller adjektivform i neutrum, som fungerar som bisatsens predikat eller bildas av den verb- eller adjektivform som fungerar som predikat i bisatsen. Neutrumformen betecknar ett allmänt fenomen förbundet med en handling eller egenskap. 1) Men varken svårt för Kaz iukas eller besvärligt. Nå, det blir besvärligt att fullfölja det som man själv har tänkt ut, känt, tyckt om och vårdat... VaižgRR I 402. ⇒ Nå, det blir besvärligt att fullfölja det man själv har tänkt ut, känt, tyckt om och vårdat. 2) Varifrån kommer människans förmåga att se i världen det som ingen ser. KubSNL 55. ⇒ Varifrån kommer människans förmåga att se det osedda. 3) Det räcker att ge den behövande det som vi själva inte längre behöver. VaižgP I 73. ⇒ Det räcker att ge den behövande det som vi själva inte längre behöver. Dessa slags ersättningar och transformationer är naturligtvis begränsade både strukturellt och stilistiskt (de är möjliga endast under andra gynnsamma förutsättningar), men de visar hur generell hänvisningen med formen tai är i dessa fall (när antecedenten är en fras), jämfört med hänvisningen med de ovan nämnda formerna tas, ta (jis, ji m.fl. Även i de fall då antecedenten för formerna tas, ta är en bisats med ett relativt pronomen är hänvisningen mycket mer specifik (Den som baktalar Rimšienė är ännu inte född (en viss person avses), än hänvisningen med formen tai. Även deras ersättningar skiljer sig åt (jfr 007). I alla fall där antecedenten för formen tai är en fras kan denna form inte ersättas med tas, ta; jis, ji eller andra genusmarkerade former av anaforiska pronomen. 009. I vissa fall används formen tai också med sådana antecedenter som tas, ta; jis, ji och andra genusmarkerade former med specifik referens, det vill säga tillsammans med ett substantiv som föregår denna form. Men också i detta fall finns en skillnad mellan antecedenterna till formen tai och formerna tas, ta; jis, ji m.fl. Formerna tas, ta m.fl. hänvisar specifikt till ett visst föremål, som också betecknas av antecedenten. Med andra ord, mellan det föremål som formerna tas, ta hänvisar till och 44 det föremål som dess antecedent betecknar sammanfaller helt. Däremot finns det ofta ingen överensstämmelse mellan det föremål som formen tai hänvisar till och det föremål som dess antecedent betecknar. Detta beror på olika kontextuella omständigheter. Det råder ingen fullständig överensstämmelse mellan det föremål som formen tai hänvisar till och det som antecedenten betecknar: a) När antecedenten till formen tai betecknar ett abstrakt föremål vars begrepp inte är strikt avgränsat: det kan tillskrivas fler eller färre egenskaper, förstås i överförd betydelse och så vidare. 1) Som inför en liten operation: fastän man vet att det inte kommer att göra ont, fastän det är kokainat, darrar man ändå och blir nervös. VaižgP I 195. 2) ...hur och för vem ska man bedöma solens goda gärning, när det ju är självklart? VaižgRR I 43. 3) Och vad tjänar det till att visa upp pigorna? Är inte det tillräckligt, säger hon? SruogR II 58. 4) ...de lyssnar uppmärksamt efter stålets hårdhet: slåtterkarlarna känner igen det på ljudet. VaižgP I 223. 5) Han var utmattad, och fruktade också trassel med slagsmål: det anstod inte prästen. Vaižg P I 178. I den första meningen är operation antecedent, men tai syftar inte så mycket på själva operationen som på dess verkningar (man skulle ju inte kunna säga: operationen (den) kommer inte att göra ont, operationen är kokainad). I den andra meningen är darbą antecedent till formen tai, men tai syftar snarare på följderna av solens goda gärning än på själva gärningen. I den tredje meningen, där parodymas är antecedent till tai, förstår man att tai syftar på allt som pigorna har sagt, inte bara på någon enskild konkret utsaga. I den fjärde meningen syftar formen tai inte på stålets hårdhet som sådan, utan på hårdhetsgraden hos lien. I den sista meningen syftar tai på trasslet med alla de följder som detta medför. I många sådana fall är det knappast möjligt att ersätta formen tai med genusformer av anaforiska pronomen, såsom tas, ta; jis, ji och andra. Det förekommer emellertid kontexter där formen tai i sådana fall kan ersättas med genusformer av de nämnda anaforiska pronomina⁹. Jfr: Han var bekymrad också över biktens skull, men när han återigen föreställde sig alla möjliga svårigheter och så många händelser i sitt liv som motsade varandra, sköt han upp det till en senare tidpunkt. VienPD,K 167. När herr Gerulavičius hämtat sig sade han bara till de församlade att han hade sett ett stort under och att han skulle bekänna det endast för en kyrkoherde. VienPD,K 201. I dessa meningar kan man i stället för tai använda motsvarande form av jis, ji (sköt upp den — bikten; skulle bekänna honom — undret). Men när išpažintį ersätts med pronomenformen ją, avser vi främst själva handlingen, den konkreta proceduren, medan hänvisningen med formen tai är vidare och även omfattar det som han kommer att säga under den bikten. Detsamma gäller när undret ersätts med formen ji. Jfr också följande meningar: 1) Nu, tik dabar aš tepajutau tvaiką, ale (= bet) tokį, kad visas miestelis gali nuo jo išdvėsti. O, lieber Gott! iš kur tai, kas tai. VaižgP I 188. 2) Nieko per visą savo amžių, nė šito savo jausmo, Sviestavičius nemėgino pakiloti, kokios tai svaros ir vertybės; pakrapštinėti, iš kur jis, kas jis ir koks? VaižgP I 117. I den första meningen ersätts antecedenten tvaiką av tai; i den andra hänvisar tai först till jausmą och därefter gör jis det två gånger. Jfr liknande uttryck i en likadan si- 9 Det är lämpligare att jämföra formen tai med formerna jis, ji av anaforiska pronomen, eftersom de är mest neutrala och används i störst utsträckning, medan formerna tas, ta, šis, ši och andra är särskilt avgränsade och i många fall också kan ersättas med formerna jis, ji. Dessutom får genusformerna tas, ta inte förväxlas med formerna tas, ta, tam, tą i maskulinum singularis och så vidare, vilka har en motsvarande funktion som formen tai (se nedan). 45 …tuationen med olika pronomen: varifrån kommer det, vad är det (ett barn) och varifrån kommer han, vad är han (en känsla). Här skiljer sig formerna tai och jis, ji så lite åt i sin semantiska funktion att de används parallellt. Det är fall där användningsområdena för tai och jis, ji möts på grund av ett visst sammanhang. b) När antecedenten till formen tai betecknar ett namn. …det kommer att finnas pengar att bygga en gård någon annanstans. – Var? – undrade Sviestavičius… – I Linksmynė. Vet du vad det betyder? – Jag vet, en plats för glädje och nöjen. VaizgP I 133. …den första fursten som nämns i den tatariska krönikan heter Szwejst-Sapandaila. På litauiska betyder det: Den strålande – Najjas’niejszy – Sijatelnyj. – Batvinis? – Är det ett efternamn? I dessa meningar betecknar formen tai inte en plats (Linksmynė) eller en person (Sapandaila, Batvinis), utan endast själva namnet på platsen respektive personen, som kommenteras vidare. Jfr uttrycket: Vet du vad hon betyder för mig (Linksmynė)?, där man endast avser platsen. c) När antecedenten till formen tai betecknar flera föremål av samma slag och formen tai syftar på dem ungefärligt, som företeelser inom den sfären. 1) … och hon gick själv gärna dit och tog med sig inte mindre ”kaka och kvarg” än de andra kvinnorna. Det är trevligt att ta emot det från henne, eftersom man vet att hon tar det från sin herre utan att smussla och inte bär hem det i smyg. VaizgP I 142. 2) Visserligen kom han till det rummet bara för att sova, och på dagen hade han en anvisad plats i ölstugan, men det var ändå bättre än ”labyrinten”. Myk-PutAŠ 62. I den första meningen syftar tai inte specifikt på ”kaka och kvarg”, utan på allt som man vanligtvis tar med sig när man går på besök. (Det är ingen tillfällighet att författarens ”kaka och kvarg” står inom citationstecken.) I den andra meningen syftar tai inte så mycket på rummet och platsen i ölstugan, utan på hans livssituation i allmänhet. Jfr också följande meningar: …ännu står visthusboden full av säd, fläsk, lin och ull? För Er är det ingenting, men för Ansas är det en frestelse, något att avundas. VaizgP I 74. – Och vad ska vi säga om maten och fodret till hästarna? – Det ska vi diskutera gemensamt med magistraten. VienPD,K 399. Hon kunde inte föreställa sig lycka och tillvarons fullhet utan ett jollrande spädbarn, en älskande make och sitt eget hemtrevliga hörn av hemmet. Detta är den första länken i den mänskliga tillvaron. KubSNL 314. I dessa exempel skulle genusformerna (tas, ta; jis, ji osv.) låta onaturliga i stället för formen tai; dessutom skulle hänvisningens karaktär förändras. d) När antecedenten betecknar ett enskilt, konkret föremål och formen tai syftar på det med alla dess egenskaper och de följder som dessa medför. 1) Den där ängsmarken hade herrgården avsiktligt skurit ut åt sig när den frigav dagsverkarna. Men det var olägligt för honom, långt bort; därför delade han ut små stycken till bönderna för rena struntsummor. VaizgP I 86. 2) Ända nere vid marken ligger en tjock, tätt bevuxen ängsvegetation, som en fårskinnsfäll av tät, vassliknande ull. Det är mycket vackrare än när människor plockar ihop en liten bukett av de allra finaste blommorna. VaizgP I 219. 3). På herrgården finns ännu en hel del olika bortglömda saker. Kör bort dem till Linksmynė när du har samlat ihop dem. VaizgP I 134. 4) På sina håll finns naturliga saltstenar i naturen, och sedan gammalt går hjortarna dit för att slicka salt. Sådana platser finns i Sibirien, och de lokala jägarna känner till dem och ligger på lur efter hjortarna som kommer dit. IvanPŽ 261. I den första meningen syftar tai inte bara på själva ängsmarken, utan också på alla olägenheter som följer av att den ligger långt bort, inte intill herrgården. Här skulle man i stället för tai också kunna använda ji, ta- 46 då skulle endast ängen anges konkret. Dessutom finns redan pronomenformen jam i närheten, så en andra form av samma rot skulle också vara stilistiskt olämplig. I den andra meningen avses, när formen tai används, inte bara ängsgräset, utan särskilt dess vackra täta växtlighet. I den tredje meningen skulle man i stället för tai också kunna säga ją (materialet), vilket vore mer konkret, men författaren vill just inte ha en sådan precisering. Här syftar tai inte bara på materialet, utan också på något mer, allt som lämpar sig för byggande på godset. I den sistnämnda meningen skulle tai kunna ersättas med formen jas (dvs. platserna, slickplatserna), men när vi säger tai syftar vi bredare, inte bara på dessa platser eller slickplatser, utan även på att hjortarna kommer dit. e) När antecedenten utgörs av ett substantiviskt ord som saknar genuskategori, eller av ett verb i infinitiv, är tai mycket praktiskt i detta fall. Att köpa mark … beviljade han knappt 60 desetiner. Det är trots allt mycket. VaižgP I 211. Poesin måste engagera sig i allt som sker i världen och känna ansvar för det. KubSNL 126. Att sätta ord på det upplevda ögonblicket – det är lyrikens stora kraft, fördel och utmärkande egenskap. Det är denna genres lag. KubSNL 174. I enskilda fall används formen tai med substantiv som föregår den, men av sammanhanget är det svårt att avgöra om substantivet är antecedent till formen tai. Formen tai kan knytas inte bara till substantivet, utan till hela frasen. …redan hade börjat gå ned för att slå sönder alla båtar; medan han rökte på väg hem sträckte sig en gestalt ut bakom korsen, inte en björn. Det (=det som sträckte sig ut) syntes tydligt genom dimman. VaižgP I 138. Vargen tittar och säger: ”Se, på andra sidan sjön flyger en flock små gäss.” Gåsen svarar: ”Det (=det som flyger) är inte till för dig!” ValPJ 139. … det finns ett (ljus) bakom abrozden (=tavlan), men tai (=det som finns bakom tavlan) är för sitt hem… VienPD, K 24. Kyrkogården är fyrkantig och bevuxen med olika träd, särskilt tallar och granar… De nynnar, liksom förr, också i dag sin evighetssång, hemlighetsfullt och stilla. Och ändå (=det som nynnades) ljuder som en mors röst, när hon söver sitt älskade gråtande barn. SimonAŠL 8. Mikodems min var så fånig att man kunde måla en tavla av honom… Det (=att minen var fånig, minens fånighet) övertygade till slut Vizgirdas om att hans ödesstund hade kommit. VaižgP I 201. Av alla ovanstående kontextberoende alternativfall kan man se att användningen av tai med antecedenter inte är strikt åtskild från användningen av genusformerna tas, ta, jis, ji m.fl. Ibland kan både tai och de sistnämnda formerna användas. Formen tai används vanligen när man hänvisar till föremål utan att vilja avgränsa dem strikt (generell hänvisning). 010. Ytterligare ett användningsfall för formen tai bör anges separat, där dess antecedent är ett substantiv eller ett ord som ersätter ett substantiv. Detta fall definieras strukturellt: tai förekommer i en mening eller en satsdel vars predikat utgörs av ett substantiv i nominativ. Denna nominativform beskriver formen tai och substantivet eller den substantiviska formen som fungerar som dess antecedent. Antecedenten står vanligtvis i den föregående meningen före pronomenet – i preposition, även om den ibland kan stå efter det (inversion). I dessa fall kan tai syfta på (liksom formerna tas och ta, jfr 007): a) En person. Jonukas skulle ha fått mer på annat håll också, eftersom han är en rejäl karl, byggd som han är, och ser ut att vara frisk som en nötkärna. ŽemR I 73. Inte långt från vagnen började någon, som hade fått tag i smeden och slutit honom i sin famn, kärleksfullt kyssas med honom. Det var en ung, vacker yngling klädd i gymnasistrock. ŽemR I 46. Hela Litauen hade just saknat kvinnliga läkare, 47 för det är fortfarande en nyhet. VaižgP I 70. Smeden Bronislovas såg sig omkring, medan den andre stod bredvid och redan förundrade sig över Petronėlė. Det var en mycket ung, lång, smal flicka, graciös som en hind… ŽemR I 52. …sådana slags jord köpte (marken) de samogiter som han länge just hade spanat efter… Det är Vilius Vidmantas, en preussare, med sin dotter Darata, en bildad kvinna. VaižgP I 125. b) Ett djur. Han ser att samma person har ett sådant djur – och det var en varg – till salu. BsRP 40. De flesta däggdjur lever på land, men en del har anpassat sig till mycket varierande landskap. Jämfört med fåglar är de lugna, inte särskilt rörliga varelser. IvanPŽ 9. …alla fladdermöss i Europa, Afrika och Amerika är mycket nyttiga för människan – de är viktiga utrotare av skadliga insekter. IvanPŽ 28. Av alla amerikanska apor är kapucinsläktet kanske bäst känt. Det är medelstora djur. IvanPŽ 46. Ekorrar är vida utbredda i hela Europa och Sibirien ända till norra Kina. De är skogsdjur. IvanPŽ 113. c) En abstrakt sak eller handling. Vad betydde socialismen i S. Nėries ögon? Den innebar ondskans, tvångets och människans egoisms död. Den innebar fattigdomens och ojämlikhetens, förtryckets och krigens slutgiltiga undergång… Den innebar människans uppståndelse ur förödmjukelsens och eländets stoft. KubSNL 108. Då saktar alla deras livsfunktioner in, andningen blir glesare, hjärtat slår mer sällan, kroppstemperaturen sjunker, och detta tillstånd varar i fem–sex månader. Det är vinterdvala. IvanPŽ 31. Hon betraktade inte smugglingen som en synd: det var hela gränstraktens näringsgren. VaižgP I 69. Vi är arga på ogräset för att det är så livskraftigt. Är inte det dumt? Är livskraft en ondska? Det är ett exempel på hur man bör leva för att överleva. VaižgRR I 94. För Vasarus var det en ovanlig händelse: föräldrarnas första besök, hans första möte med dem som klerik. Myk-PutAŠ 36. d) En konkret sak. – En fin liten dryck… – Och god. Vad är det? – Det är hemgjort vin av vaxbär. VaižgP I 116. Jorden var för S. Nėris en försörjare, som man talade till med de allra ömmaste orden av bondsk kärlek. Den är livets källa. KubSNL 373. – Vet du vad de där tornen är till för? – Det är murbräckor för att kasta sten! VienPD,K 261. …några stora hus med spåntak syntes. Det var kommunens och skolans byggnader. VaižgP I 95. Jag skulle sticka ner min ljusa lilla värja. Den är min lilla lampa, mitt ljusa lilla ljus. JD 798. Det förekommer meningar av denna typ, där predikativet utgörs av samma substantiv som antecedenten, men det första har olika attribut (eller en attributiv bisats), genom vilka saken beskrivs. – Nå, vilken ande var det då som genomborrade broder Rudolf med ett spjut? – Å, det var en mycket hemsk ande. VienPD,K 338. I det katolska samhället hade S. Nėries kärlek inga rättigheter. Det var en kärlek mellan partimedlemmar, föraktad, fördömd och förtalad. Det var en kärlek utanför lagen. KubSNL 88. När han hade drömt sig bort tog han fram en bok… och låg sedan med blicken fäst vid den i hela fyra timmar. Det var de enda timmar då Napalys inte var en grinig gubbe. VaižgP I 233. Många arter av smalnäsapor har så kallade kindpåsar – det är en påse som upptar utrymmet mellan kindtänderna och kinderna, IvanPŽ 48. De beordrade dem att inte vara rädda för den döda fågeln, 48 som ligger i den korridoren. Det var en riktig liten fågel med vingar och näbb. BalčAP 183. I meningar av denna och den ovan nämnda typen, där nominativformen av ett substantiv som utgör predikatet beskriver det föremål som antecedenten betecknar, är det svårt att ersätta formen tai med genusformer av anaforiska pronomen (jis, ji, tas, ta med flera). En sådan ersättning begränsas inte av pronomenets betydelse, utan av meningens struktur. Jis, ji kan användas med samma antecedent, men endast i meningar av en annan typ, där predikatet utgörs av ett verb eller en annan form, men inte av en nominativform av ett substantiv med beskrivande betydelse. Jfr: Framför allt får grannarnas adelsjord inte lämnas åt främmande nykomlingar. Adelsmännen sätter inte värde på den, men för oss är den en källa till liv. VaižgP I 211. Här är antecedenten densamma — žemės för både formen jos och formen tai, men formerna används i meningar av olika typer. Jfr också: Först ska vi bekanta oss med räven... Den är inte särskilt skygg för människor och bosätter sig ofta nära en stad. Den är Europas vanligaste rovdjur. IvanPŽ 157. Šešiavilkiukai brukade ta med sig böckerna hem från grannarna, där ingen läste dem, trots att ingen heller kastade dem i ugnen. Nå, i stugan hade de samma rättigheter som psalmboken, som ”Guds ära”, trots att det var Aleknas skillingtryck eller imitationer av Valančius. VaižgP I 229. ... men varken kunskap, idéer eller teorier skapar lyrism. Den springer spontant fram ur psykets djup. Det är ett utflöde och en röst från människans djupaste krafter. KubSNL 141. Jfr ytterligare två sådana meningar: Den bredörade fladdermusen är också vanlig i Litauen; den är medelstor (IvanPŽ 34) och en mer välkänd art är kaguana. Det är ett ganska smalt, kattstort djur. (IvanPŽ 35). I meningar med en beskrivande nominativform av ett substantiv kan formen tai inte bara inte ersättas med genusformer av anaforiska pronomen (jis, ji; tas, ta med flera), utan kan inte heller utelämnas ur meningen. Formen är en nödvändig beståndsdel av meningen. Utan den vore meningen svår att konstruera. Å andra sidan blir användningen av formen tai alltmer fixerad till följd av den angivna meningstypens fasta struktur. Dess funktion motsvarar redan, kan man säga, inte längre ett fullvärdigt ords funktion. Formen tai förbinder, genom sin särskilda position i kontexten, semantiskt antecedenten med det substantiv som beskriver det föremål som antecedenten betecknar. Därför närmar sig formen tai i de nämnda meningarna mer eller mindre en partikel. Jfr meningar där formen tai tydligt är en partikel: Santeklių rūmai — det är ett litet konstmuseum. VaižgP I 108. Det viktigaste vapnet hos bridgen — det är dess främre ben. IvanPŽ 248. ... se, den här norrskensglansen, det är Žiežmariai. VienPD,K 395. Får är något helt annat. Myk-Puts 96. Falken — det är en symbol för den fria, modiga kämpande människan. KubSNL 123. Potatisen blir färdig, men trädgårdarna — det är småsaker: kvinnorna kan rensa dem själva. ŽemR I 186. Nästan alla människor som du såg i kyrkan är adelsmän eller halvadelsmän. ValP J 43. Ära, konung — det är statens ära... SruogR II 39. Dessa meningar är transformationer av den ovan angivna typen av meningar (formen tai med en beskrivande nominativform av ett substantiv), jfr: Jonukas skulle ha fått ännu mer någon annanstans, eftersom han är en stor och kraftig karl (ŽemR I 73) ⇒ Jonukas — det är en stor och kraftig karl; han skulle ha fått ännu mer någon annanstans. 4. 520 49 011. Formen tai används också tillsammans med ett karakteriserande substantiv i nominativ utan uttryckt antecedent. I detta fall kan det som avses endast förstås utifrån kontexten och situationen. Han … hade redan länge undrat vilka andra herrar det var som åkte för sig själva och så tyst i en separat kupé. — Pakulinis är en människa av det slaget! — sade Leopold och uttryckte sitt stora förakt med rösten och en handrörelse. VaižgP I 55. Och vände sig om … helt oväntat. Nej, det är inte det ansikte jag hoppades få se. SimonAŠL 5. — Riddare, är det en dröm, eller är det din ande?! — reste sig Knystautienė från stolen. Och hon trodde verkligen inte att det var riddaren Griežė. VienPD,K 464. Sitter som en uggla, tittar som en kattuggla: det här är din, kära syster, din utvalde. Lika hög som tröskeln, lika stadig som en mortelstöt: det här är din utvalde, kära syster! (ordspr.) ValPJ 109. En gång, när han var på kommunalkontoret, fick han syn på en liten teckning av en kvarn på väggen, som var tapetserad med tidningspapper. Att det var en liten kvarn, det förstod han. VaižgP I 86. Detta är antiretorik (sägs efter ett citat ur en dikt). KubSNL 349. … på kvällen gav sig även Tupikis iväg för att läsa böner, eftersom det var den sista lördagen före fastlagen. ŽemR I 266. I dessa meningar ligger formen tai ännu närmare en partikel, liksom i de ovan nämnda meningarna med ett substantiv i nominativ som karakteriserar det som antecedenten betecknar. Formen tai kan här ersättas med partikeln čia eller, vid en viss intonation, helt utelämnas. Jfr en mening där partikeln čia har samma position som formen tai i de ovan nämnda meningarna: Efter kyssen vecklade blomman genast ut sig helt, och då visade det sig att det var en riktig tulpan. BalčAP 179. Det bör sägas att formen tai i allmänhet används mycket oftare som partikel eller konjunktion än som en pronomenform. Här har vi endast tagit upp gränsfall, där pronomenformen tai närmar sig partikeln tai. Jfr tabell 1 beträffande användningsfrekvensen och funktionerna hos formerna tai och tat(ai). 012. Av alla ovan nämnda användningsfall av tai som pronomenform – de kombinatoriska varianterna – framträder formens allmänna (invarianta) betydelse: att hänvisa till ett föremål på ett generaliserat och obestämt sätt. (Kanske är det därför den ofta kommer nära en partikel.) En generaliserad, ungefärlig och obestämd hänvisning är tai-formens grundbetydelse, genom vilken denna form i språket ställs i motsats till de genusmarkerade formerna tas, ta. Dessa former (tagna tillsammans) saknar just ett sådant drag (generaliserad hänvisning). Tvärtom hänvisar de konkret till vissa föremål. Därmed fastställs en privativ opposition mellan de genusmarkerade formerna tas, ta och formen tai: Konkret hänvisning Obestämd (generaliserad) hänvisning tas, ta tai (tatai) Denna opposition är asymmetrisk. För konkret hänvisning finns former i alla kasus, i maskulinum och femininum samt i singular och plural (tas, ta; to, tos; tam, tai osv.; tie, tos; tų; tiems, toms osv.), medan det för generaliserad hänvisning bara finns en enda oböjlig form, tai, samt dess sällsynta variant tatai. Därför uppstår en annan, rent syntaktisk opposition för att återställa symmetrin. 013. Den andra oppositionen bildar formen tai, till skillnad från den första, inte tillsammans med alla genusmarkerade former tas, ta, utan endast med maskulinumformerna i singular, 50 Funktionerna hos formerna tai, tat(ai) Tabell 1 tai | tat(ai) | Pronomen | Partikel Konjunktion | Mellanting mellan pronomen och partikel | Pronomen | Partikel Konjunktion | Mellanting mellan pronomen och partikel | BalčAP | 39 | 41 | 26 | 2 | 2 | 2 | BūgRR I | 18 | 35 | 1 | 5 | — | — | IvanPŽ | 26 | 27 | 50 | — | — | — | KrėvŠP | 20 | 112 | 13 | — | — | — | KudR | 58 | 220 | 19 | — | — | — | PietA | 67 | 297 | 33 | — | — | — | SimonAŠL | 54 | 110 | 59 | 20 | — | 2 | VaižgP I | 110 | 128 | 44 | 1 | 1 | 1 | VienPD, K | 24 | 102 | 20 | — | — | — | ŽemR I | 12 | 64 | 12 | — | 1 | — | ŽemR₁ I | 1 | 46 | 2 | 10 | 11 | 10 Anmärkning: För denna och de följande tabellerna har text omfattande 180 000 tryckta tecken valts ut, dvs. med formerna tas, to, tam, tą, tuo, tame. Denna opposition omfattar inte femininumformerna i singular och plural eller maskulinumformerna i plural.10 Båda leden i denna opposition — singularformerna tai och tas — har samma betydelse. Både tai och tas-formerna syftar allmänt och ospecifikt på föremål, företeelser eller handlingar. Liksom formerna tai har även tas-formerna i singular vanligtvis en hel fras som antecedent. Särskilt passade det henne att blommorna doftar på land, medan de inte har någon doft alls på havets botten. BalčAP 136. Kära mor, skulle du låta oss dansa lite?… Hon svarade: ”Nå, gott, hoppa omkring, mina döttrar längtar också oerhört efter det. ValPJ 53. Om folket störtade dem, så var det för att ta makten i egna händer. VenclGD 269. Barnen, som var vana att vara ensamma om dagarna och göra vad de ville: sitta, sova, gråta eller skratta, lämnades ensamma också i dag. ŽemR II 188. Det slutade med att Antanėlis också flyttade till farbrödernas lada för att övernatta. Vaižg RR I 148. 10 I dialekterna förekommer också feminina singularformer med betydelsen allmänt syftande, till exempel: Här är det inte t ó (= tas): de delar inte upp sig för att de är arga. Trgn. 4 * 51 Singularformerna av tas, som syftar på en allmän företeelse, fördelar sig på vissa positioner i förhållande till formen tai. De kännetecknas av särskilda omgivningar. 014. Den oböjliga neutrumformen tai, som historiskt är nominativ–ackusativ, används vanligen i nominativ- eller ackusativposition. I nominativposition betecknar formen tai vanligen handlingens subjekt och står oftast i relation till följande predikatsformer: 1) Med adjektiviska neutrumformer som används predikativt: a) Adjektiv. Hon vet att man inte ska glädjas så mycket åt sin skönhet; det är inte vackert. Simon AŠL 63. Barnen nickar och väntar på vad fadern ska säga mer, för det är oerhört intressant. SimonAŠL 19. Alla glömde honom. Ingen behövde honom längre, ingen bjöd honom någonstans längre, ingen meddelade längre att han tänkte komma på besök: det var i själva verket sanningen. VaizgP I 54. Vill du bli mycket, mycket rikare än du var; leva mycket, mycket vackrare än du gjorde; behålla samma fyrspann, om det är så nödvändigt? VaizgP I 132. Nere vid marken är ängsgräset tjockt och tätt bevuxet, helt täckt av tuvigt gräs, likt ett fårskinn med tät sjöull. Det är vackrare än när människor plockar en liten korg med de allra finaste blommorna. VaizgP I 219. Varför sitter de så länge? Vad säger de? – Det är just det som är svårast att förstå. SruogR II 93. b) Particip. Alla gravar har jämnats med marken. Vi får väl bygga upp dem igen på en ny plats... Sådant görs inte för några slantar. VaizgP I 188. – Har du någonsin försökt föreställa dig tydligt vem du kommer att vara, säg om tio år? – Nej. Men det är ju inte heller möjligt. Myk-PutR III 46. Han var ändå så pass nöjd med att preussaren åtminstone var av falsk tro, en otrogen. Enligt en högättad katoliks mening, som inte hade sett människor av andra trosriktningar än ryssar, var detta oförlåtligt. VaizgP I 77. Napalys reagerade inte det minsta på de orden; han log inte ens på sitt vanliga vis mot sin lilla mor: som om orden inte hade riktats till honom. VaizgP I 234. Kvinnor, ni stackare, det här är skrivet till er (att man inte får lata sig). DonR 39. Prästens far talade litauiska lika bra som polska och ryska; det hade han fått med sig från den gamla tiden, då han brukade gräla med folk i krome. VaizgP I 157. ... till helgdagen, enligt tidens mode, fäste flickorna, och särskilt kvinnorna, avsiktligt flera spännen för att få en fylligare bak och därmed se smalare ut i midjan. Det var inte särskilt nödvändigt eller lyckat: de litauiska bondkvinnorna var kraftiga och bredhöftade även utan tillägg, och en stadig mansmidja blir inte smalare hur mycket man än snör åt den. VaizgRR I 43. c) Pronomen. En bikupa utan bin, en herrgård utan folk – det är samma sak. LzPR V 118. I dessa fall är den form som betecknar handlingens subjekt, tai, och de predikatsfunktionella neutrumformerna formellt kongruenta. Eftersom adjektivens och participens predikativa neutrumformer används i stor utsträckning i litauiskan, är typen ”substantivisk neutrumform tai + adjektivisk neutrumform” ganska produktiv i litauiskan. Den understödjer också paralleller med motsvarande kongruenta maskulina och feminina former, jfr: Tas geras, Ta gera, tai gera. 52 2) Med adverb gerai, negerai, daug m.fl. Någon går redan i näbbstövlar; visserligen knyter han långsamt sina bindor, men knyter dem ändå, utan att lossa dem, och gör sig redo att gå ut och se sig omkring. Det är ju bra. VaižgP I 103. Men det är inte bra att han ibland, när han saknar något, klättrar om natten med en lykta in i mörka hörn. DonR99. Han fick bara tillåtelse att köpa 60 desjatiner mark … Det är ändå mycket i slutändan. VaižgP I 211. 3) Med tredje personens former av olika verb: a) Intransitiva. Det är bara synd att jag inte avslutade ett enda av de där breven. Det berodde på att jag kunde så lite polska. BaranR II 24. På min resa kom jag till Sateikiai och fick syn på en liten träkyrka. Det var år 1860. ValIPJ 35. Vilken mängd av dessa bedragare har spritt sig över vårt land som vargar! De förleder folk, ställer till våldsamheter, plundrar! Och ingen straffar dem! De låter sig inte hejdas! De får till och med höga poster vid kronan! Och allt detta händer i den polska staten. SruogR II 32. Vart han än varit, vart han än inte varit, så grep han tag i en bok. Så hade det blivit en vana att Napalys var utan sin lilla bok i handen lika otänkbart som att en luffare skulle vara utan en cigarett mellan fingrarna. VaižgP I 230. Jag har länge känt på mig att detta skulle ske (att Vytautas skulle krönas). SruogR II 82. Gå ni själv och presentera er. Det kommer Sviestavičius att tycka om. VaižgP I 56. Det som bekymrar oss här för tillfället är inte huruvida sagan om Widewut’į är sann eller inte. BūgRR I 187. b) Verb som kräver ackusativ eller genitiv. Och vad gör jag nu? Egentligen ingenting, och det skrämmer mig mest av allt. BaranR II 88. Ändå fångar Napalys öron upp också andra ljud. Det finns många. Bara lyssna. Här smäller det till, där dunkar det; här suckar någon, där stönar någon. Det stör varken grässtrånas böner, bjällrornas klingande eller syrsornas sång. VaižgP I 222. Statens egendomskammare … svarade … att … min ansökan inte kan bifallas. Det gjorde mig förfärligt ledsen. BaranR II 97. … gör vad du vill: jag har inga pengar att ge dig! Och det besvärar mig allra mest. VaižgP I 130. 4) Med nominativ av substantiv eller substantiviskt använda ord (singular och plural, maskulinum och femininum). Men du ska ändå övertala doktorn så att han inte smiter från att fullgöra den plikten, för det är en skandal för hela trakten. VaižgP I 209. … men i de områden där det finns gott om fladdermöss förekommer dessa sjukdomar mycket mer sällan, och man tror att det är fladdermössens förtjänst. IvanPŽ 32. Hon kastade en blick på klockan. Det var ett tecken för honom att gå. PaukštAK 143. — Vi är ändå alltför tålmodiga! — Det är en hög dygd… SruogR II 89. Ädle herre, är det verkligen sant att ädla kvinnor pryglades med spön? SruogR II 58. Att detta är vad du gör tvivlade Rapolas inte det minsta på (att han hade förälskat sig i Severja). VaižgR I 51. Även om detta (= transporten över gränsen) inte var första gången för honom, tog han väl hand om sina kunder för att inte förlora sin utkomst. VienPD,K 190. 5) Med olika kasusförbindelser. — Vet du att det är förbjudet att dyrka gamla gudar? — Det står inte i människors makt. VienPD,K 393. 6) Med verbets infinitiv (se, höra, känna m.fl.). Övergången till den stora episka genren var inte lätt för författaren; det framgår särskilt tydligt av den första romanen. VienPD,K 482. På liknande sätt blir kapucinerapan vän med valpen som den växer upp tillsammans med. Det framgår särskilt tydligt om man försöker skilja dem åt och sedan föra ihop dem igen. IvanPŽ 47. 53 7) Med nollform av predikatet, när meningen endast innehåller bestämningar till predikatgruppen. De andra flickorna rensade ogräs och brände det, och det gjorde de för att rågen och säden inte skulle bli ogräsbevuxna. ValPJ 89. …doktorns popularitet växte och ökade bland judarna i hela trakten. Den ökade dessutom genom allt skickligare behandling; detta till sitt pris. VaižgP 165. Formen tai står i nominativposition och fungerar vanligen som subjekt. I sällsynta fall används formen som nominalt predikativ, jfr: Vi är det som man ännu kan hämta ur livet, det som ännu inte har tagits ifrån dig. BaltR I 113. Här står tai i samma position som substantivet i nominativ lärare i meningen Vi är lärare. I ackusativposition betecknar formen tai handlingens objekt. Den förekommer vanligen: 1) efter verb som kräver ackusativ (transitiva verb). Jankevičius kommer och berättar olika nyheter och dessutom att han lovar att försöka bli skrivare. BaranR II 41. Ju hetare solen bränner, desto mer knastrar och klingar jorden. Napalys ser det. VaižgP I 222. Han ler bara åt att han är en son som övergetts av en snåljåp. Petras kommer att märka det på långt håll. VaižgP I 90. Förgäves brukade Gintautas fråga vad man nu gjorde på godsen och vad man tänkte göra på hösten eller våren. Sviestavičius låtsades inte höra det. VaižgP I 120. …det var viktigare för honom att även få tvätta fram några meningar på tyska, så att Šešiavilkis skulle få höra det. VaižgP I 65. Även jag har satt mina fingrar i stavningsreformen. I dag kan jag säga att jag har gjort det. BūgRR I 399. …hästen hoppade, men drog inte det minsta. När jag såg det frågade jag. ValPJ 65. 2) Med en preposition som styr ackusativ. Att gå mot Ryssland, kanske en sådan sak! Det är inte ditt jobb. Jag förbjuder dig att tänka på det, än mindre tala om det. SruogR II 193. I stället för ”gįsla” och ”skįstas” ska man skriva ”gysla” och ”skystas”, trots att vissa žemaiter uttalar ”(įn)” i dessa ord. BūgRR I 397. …svärdottern… slängde en brudgummens handduk om halsen på honom (=handduken) och visade därmed att hon berättade alla lögner för brudgummen. ValPJ 165. …tacka din gud för detta varje dag, för din häst med två hjul hjälper dig att arbeta. DonR 35. 3) I en gerundivkonstruktion. (Någon) stod en stund, satte sig ner igen, reste sig på nytt och började gå åt det hållet, liksom Ona. Ona förstod att det skulle vara herr Sviestavičius. VaižgP I 138. I sällsynta fall förekommer formen tai i genitivposition. 1) Under tiden grät kvinnorna klagosånger. Detta hindrade inte ens korsriddarna. VienPD, K 337. 2) Under ”Agnus” slog sig Alfons, som hade hämtat andan, på bröstet och rullade bara med ögonen, så att ingen utifrån skulle märka det. Därför skyndade han sig inte att göra som man önskade (presentera dem). — Varför behövs det? — svarade han. VaižgP I 56. 4) Sedan slet han loss halva skägget från hakan och rev upp hela ansiktet med sina trubbiga naglar. Men inte heller det räckte; medan han famlade efter pengar och sprattlade omkull han bordet med maten DonR 27–28. Formen är inte vanlig i genitivposition. Vanligen kan man i dessa fall ännu känna en utelämnad transitiv infinitiv eller gerundium efter ett verb som kräver genitiv, jfr.: 1) hindrade inte att göra detta, 2) skulle inte märka detta medan det gjordes, 3) detta måste göras. Ibland är formen tai helt onaturlig i genitivposition och bör ersättas med genitivformen to (mening 4). Jfr. K. Donelaitis på samma sida: Men inte ens det räcker; han tog en stor kniv och sträckte fram handen för att redan ha skurit av halsen tillsammans med matstrupen. 54 015. Den neutrumformen tai förekommer i praktiken endast i nominativ- och ackusativposition; i andra kasuspositioner, när ett allmänt fenomen behöver betecknas, används utan konkurrens maskulinum singular av pronomenet tas, nämligen: to, tam, tuo, tame (det sistnämnda kasuset förekommer nästan inte alls). Former to, tam, tuo, tame används i motsvarande kasuspositioner med precis samma funktion som den ovan nämnda formen tai i nominativ- och ackusativposition: formerna betecknar ett ting, fenomen eller en handling på ett allmänt och obestämt sätt. Formerna to, tam, tuo, tame skiljer sig från formen tai endast genom användningen i motsvarande kasusmiljöer. 016. Genitivformen to används: 1) Med negerade verb. Ack, det finns inget i världen som Aras, den främste av alla arer, inte skulle våga. KrėvAP 18. Förr, efter apmartavimas, sköts det genast pang-pang; i dag gör man inte längre det. ValPJ 107. Om min åsikt betydde något för dig, skulle du respektera din gamle far, min pojke. Men det har du inte lärt dig. SruogR II 188. När hon får se honom igen vet hon inte. SimonP 25. …de kom på att dra ”vargsvansen”. Men när Justin slog till med käppen, ramlade alla som drog omkull med dunsar… Utan att bry sig om det gjorde de i ordning vargsvansen en andra gång. ValPJ 86. Jag kan inte heller förstå det. Så rädd är han för Vytautas — och ändå höjer han handen mot honom! SruogR II 100. ”Voruta” kan inte identifieras med ”Vered-ava”, eftersom olyckliga taršnybėsnai inte tillåter det. BūgRR I 133. Det var svårt att få tag på så mycket presenningstyg, vattenavvisande tyg, och sy säckar av det. Han skulle inte ha varit Mendelis om han inte hade gjort också det. VaižgP I 172–173. Något sådant hade han aldrig upplevt under hela sitt liv: att någon skulle håna honom eller hans familj! VaižgRR II 21. I de föregående meningarna är bara en av de två verbformer som bildar det sammansatta predikatet negerad. Det räcker för att genitiv ska användas. I litauiskan används genitiv — här formen to — också med jakande verb, om meningen innehåller den negativa partikeln nei, jfr: När han kom tillbaka hade han alltid med sig någon ny påfund, än att harva potatisen vid fel tid, än att gång på gång plöja upp den. Varken våra fäder eller våra förfäders förfäder gjorde så, men potatis hade de, tack gode Gud, trettio pūrai och mer av. VaižgP I 85. Beträffande bruket av formen i genitivposition efter negerade verb och av formen tai i ackusativposition efter jakande verb, jfr: Vem vet inte det? Alla vet det… VaižgP I 163. 2) Med jakande verb som styr genitiv. Kyrkan måste fråntas rätten att stå under Vytautas beskydd… Och han själv ska skiljas från kyrkan! (Zbignievas) Jag tror att Vytautas bara väntar på det. SruogR II 102. …jag ska berätta åtminstone början av min resa, för det önskar min goda lilla mor. Må endast en biskop böja sig för mina fötter… det räcker för mig. SruogR II 10. …på samma sätt måste vi handla med ”šeip”, det vill säga skriva ”šiaip”, såsom ordens ursprung kräver. BūgRR I 102. De började se ut som om det just var det de saknade, det som de nu betalar fadern för att få honom att dö. Gintautas från Paviškelis Sakalynė köpte visserligen inte egendomen, fastän han hade längtat så efter den för dess skönhets skull. Det var just vad som fattades: att fogden från Bendzinas skulle börja härska i kungens palats som hemma hos sig! SruogR II 141. 3) Med kvantitetsord som styr genitiv: gana, negana, daug, maža med flera. För att ha rent samvete föreslår jag: låt drottningen svära i kyrkan… Låt en rad andra ärbara kvinnor svära tillsammans med henne… att drottningen är oskyldig. Det räcker för oss! 55 SruogR II 63. I hörnet skrattar ännu stinkarna; som om man verkligen skulle mullra åt dem, medan de ständigt grälar och svär. Och detta är inte nog; nu har de också beslutat sig för att slåss. DonR 53. I år kan jag ännu inte skaffa fram en skrivlärobok. Och inte nog med det: i dag kan jag inte ens gissa när den efterlängtade läroboken kommer att ges ut. BūgRR I 385. Men kan man verkligen längre hålla tillbaka sin ”lycka”: har den blivit dubbelt så stor när ni satte in ytterligare tiotusen på banken? – Nej, inte … inte dubbelt så stor. – Just det. Tillfredsställelsen var redan mindre, eftersom det redan var för mycket, det behövdes inte. VaižgP I 72. 4) Med substantiv som styr genitiv. Jag är rädd att jag, om jag självständigt väljer att komma, skulle skada mig själv; än mer outhärdligt vore det att känna att jag själv är orsaken till det. Baran R II 91–92. 5) Med prepositioner som styr genitiv. – Visa oss er korrespondens! krävde åklagaren. – Jag försäkrar er att ni inte kommer att vinna något där heller. – En formalitet. Det går inte utan detta, förklarade åklagaren milt. VaižP I 200. Men kommer kungen att underteckna det? (Zbigniew) Det blir alltså inte särskilt besvärligt … SruogR II 100. Så kokade Sviestavičius i sina egna drömmar … Och det var fortfarande oklart om något av det blev kvar i hans hjärta eller om ingenting blev kvar. VaižgP I 120. … började berätta om de målningar han hade sett: vilken riktning och karaktär de hade, på vilken konstutställning de köpts, vilka konstnärerna var och var deras hemland låg. Därifrån gick han över till Europas skönheter och märkvärdigheter. VaižgP I 112. Det är svårt att vänja sig vid sådant som man inte har i sitt eget språk. BūgRR I 396. Kampen mellan det gamla och det nya, mellan det som dör och det som föds – detta är grunden för vår utveckling. T 1952, 284. 6) Med passiva verbformer (genitiven *to* betecknar handlingens subjekt). … det kära ordet ”Bror”, som ljöd för första gången efter avresan från föräldrarna … bredde så att säga ut sig vida i själens tomma rum. Påverkad av det … skrev jag ett svar: ”Till en poet från det underbara Žemaitija”. BaranR II 82. 7) Med olika verbformer i partitiv betydelse. O, naturens krafter må förändras, de går inte under! De ska åter betvinga medborgarnas vilja att hämta ur den det som den själv erbjuder: en annan slags rikedom, men samma kärlek, poesi och skönhet. VaižgP I 48. 017. Dativformen tam används med verbformer för att beteckna handlingens indirekta objekt. … husmodern finns ju till för det i hemmet: för att betjäna familjen, hushålla med brödet och förråden. ŽemR I 165–166. Vem har sett maken: under striden går Skirgailas trupper och adelsmän i skaror över till Vytautas sida, och överallt hälsar de fursten och tar emot honom som sin härskare! Vi måste sätta stopp för detta, ljusaste herre! VienPD,K 409. Det är bättre att i all vänlighet ta hand om Marčė, så trasslar ni in Kurmelis i skogen. – Du behöver inte lära mig det. ŽemR I 175. Och flickan är renhjärtad. Därför tror hon på det hon hör. SNerR I 453. 018. Instrumentalisformen tuo används: 1) Med intransitiva verb för att beteckna handlingens direkta objekt. Jag förstår det bäst och tvivlar inte alls på att det skulle vara mycket nyttigt för oss att ha en skrivlärobok i dag. BūgRR I 385. Här fick han erfara att inte ens preussarna hade tillverkat en sådan underbar liten maskin, och att det krävs en mycket skicklig och uppfinningsrik mästare för att förfalska pengar. Till slut brydde han sig inte längre om det. VaižgP I 168. Jag erkänner att jag är stor, och jag gläder mig åt det, att jag är stor! BalčAP 100. Förutom den aktning som Geišių Geišė hade förtjänat … kunde han också skryta med att alla livegna verkligen var rädda för honom. 56 VaižgRR I 64. Prefixet ”san-” skiljer sig från ”in-” genom att det i alla ord och alla dialekter har bevarat alla tre genus. BūgRR I 390. Och familjen Šešiavilkiai nöjde sig med det den fick. VaižgP I 231. Detta sista nummer brukade behaga klassen så mycket och väcka sådan glädje att även lärarna själva smittades av den. VaižgP I 99. 2) Med transitiva verb, när ett indirekt föremål för handlingen uttrycks. Vem blåser och vem inte, men Krakóws högt aktade biskop – en älskare av blåsinstrument … (Zbigniew) Vad vill biskopen säga med det? SruogR II 60. Och jag gjorde också motstånd mot dem, kastade mig åt alla håll, bevisade med glöd deras skändlighet och kuvade dem med detta. BaranR II 102. De andra, som kom undan oskadda, började springa mot stranden och orsakade därmed stor panik. Vien PD,K 385. Gintautas tyckte att Šumakeris närmande var alltför ovanligt. Detta uttryckte en ovanlig inre upprördhet hos honom. VaižgP I 169. Kaplanen åt nämligen tillsammans med henne och försökte göra intryck på henne. En märklig människa! Vad uppnår du med det, när armar och ben är bundna? PaukštAK 140. 3) Med adjektiv och particip som kräver instrumental för att uttrycka ett objekts egenskap. Domstolen är bättre än sanningen i det avseendet att den är entydig. BūgRR I 110. Men han var misstänkt redan också därför att han lämnade Vilnius utan att avregistrera sig. VienPD,K 198. Jag bad … Bielinskis och skattmästaren, som … går med på att inte skicka mig. Men Nečiajėvas och Gachovičius är inte särskilt nöjda med detta. BaranR II 15. 4) Med prepositionen su följd av instrumental. … en fransk riddare … hade förklarat henne (Margarita Knystautaitė) för sitt hjärtas dam och svurit att med svärd försvara hennes ära och skönhet. – Och den som inte håller med om det, sade han och vände sig till riddarna, honom utmanar jag till duell! VienPD,K 362. Hans högvördighet prästen Stulginskis … försöker befria mig från kommunens drängar, och det sägs att domstolen samtycker till detta. BaranR II 97. Låt honom gärna vara ”präst”; tillsammans med detta är han också ”människa”. VaižgP I 182. 019. Lokativformen tame, när den används för att generellt hänvisa till ett föremål, förekommer sällan: Min personliga lycka ligger alltså inte i att jag skulle förtjäna mycket, utan finns någonstans, jag vet inte var. VaižgP I 73. 020. Maskulina singularformer i nominativ och ackusativ tas, tą, används även med generellt hänvisande betydelse, utan betydelsen av en konkret hänvisning. Då konkurrerar de med formen tai. Framför allt bör det sägas att tas, tą formerna i stället för tai formen med generellt hänvisande betydelse används betydligt mer sällan i dagens skrifter än tai (tatai) formen. Jfr tabell 2. 021. Formerna tas och tą är i jämförelse med tai formen i nominativ- och ackusativposition oftast särskilt (strukturellt och stilistiskt) markerade eller dialektala. Som tabellen visar förekommer de sällan hos vissa författare (särskilt i vetenskaplig litteratur), medan andra använder dem något oftare. 022. Formen tas används vanligtvis. 1) I huvudsatsens subjektposition i en komplex mening, när formen kas står i samma position i bisatsen. I sådana fall är formen tas helt naturlig även när den står i predikativ relation till den adjektiviska neutrumformen (tas gražu; en vanligare modell i en enkel mening är tai gražu). Det som är rött, det är vackert. Ml, Švnč, Auk. Det som är sött, det är gott. Rk, Rd, Avl. Det som är vackert, det är också bra. Škn. Det som är för mycket, det är ohälsosamt. PP 198. Vad som än händer, så händer det? sade den äldste. BalčAP 282. 57 Pastaraisiais trim dešimtmečiais išleisti raštai 2 lentelė Nominativposition | Ackusativposition | Genitivposition Nominativposition: tai | tat(ai) | tas Ackusativposition: tai | tat(ai) | tą Genitivposition: tai BalčAP | 16 | 2 | 9 | 23 | — | 4 | — BūgRR I | 6 | 2 | 1 | 12 | 3 | 3 | — IvanPŽ | 20 | — | — | 6 | — | — | — KrėvŠP | 4 | — | 2 | 16 | — | 2 | — PaukšŪK | 1 | — | — | 9 | — | 1 | — SimonAŠL | 27 | 8 | — | 27 | 12 | — | — VaižgP I | 45 | 1 | — | 64 | — | 1 | 1 VenclGD | 76 | — | 3 | 31 | — | 2 | — VienPD, K | 4 | — | — | 20 | — | — | — ŽemR I | 1 | — | — | 9 | — | 1 | — I alla dessa exempel bevaras symmetrin mellan kas och tas: både kas och tas står före predikatsformen. Denna ordföljd stärker användningen av tas vid sidan av kas. När symmetri saknas används även formen tai (vid sidan av kas), jfr: Det som i livet är den verkliga lögnen kan ibland på papperet vara helt nära sanningen och tvärtom. BielKR 351. Det bör sägas att även när symmetri föreligger, som i meningarna ovan, kan tai stå i stället för tas, men då tenderar den senare formen att degraderas till en partikel, jfr: Det som är rött är vackert. JablRR I 491. Det som är svart är inte vitt. Ds. Det som är sanning är inte lögn. Grz. Det som är sött smakar gott för mig. Kpr. Ack, det jag äger är det bästa… VaižgRR I 114. Jfr: Om det är rött, är det vackert. 2) I huvudsatsen i en sammansatt mening, i predikatets nominativposition, när subjektet står i substantivets nominativ. I detta fall förklaras formen tas av bisatsen. Hästarnas kanske mest karakteristiska egenskap är att benen bara har ett enda tå, nämligen det tredje. IvanPŽ 217. En undergrupp i denna stora grupp utgör en hjord som kallas uddatåiga hovdjur, och deras viktigaste kännetecken är att den tredje tån är mest utvecklad. IvanPŽ 214. Men Alfonso Gerulavičius viktigaste bekymmer var att ingen egentligen visste vad som pågick vid öst- och västfronten. VienPD,K 164. 58 Här understöds formen tas av substantivets nominativ, som den står i predikativ relation till. Formen tai är också möjlig i sådana fall, jfr: Jordgubbarna, i den där så är de ju inte heller så tokiga, men (=bet) ändå inte detsamma som körsbär. Plv. …även om dessa Arminas hästar på andra sätt inte är att klandra, är de ändå ganska bortskämda. De är rädda för kyla, rädda för vatten och rädda för allt möjligt. — Det är inte sådana som våra hästar — vildhästar! PietA 62. I den sistnämnda meningen används tai, trots att det beskriver en annan form av tai. 3) I meningar där formen tai redan förekommer, men har partikelfunktion eller konjunktionell funktion. Jfr: Om vi nu också fick trötta ut oss lite, så är det småsaker; i gengäld blev det något bra av oss. BalčAP 25. I denna mening kan formen tas inte ersättas med formen tai, eftersom det redan finns ett tas intill tai, som tillsammans med jei bildar en korrelativ konjunktion (jei — tai); formen tas kan här endast utelämnas. Jfr också en sådan mening, där formen tas står intill partikeln tai: Det där är inte svårt för mig att göra. Žsl. Här kan även formen tas helt enkelt utelämnas; då blir tai inte längre en partikel utan ett pronomen (det övertar formen tas funktion). 4) I stelnade uttryck och fraser. — Kära svärmor, är han inte av vårt blod? — förringade hon henne. — Just det, han är inte helt av ert blod: ert blod är utspätt med vårt blod. VienPD,K 44. Men fiskarna, som tidigare hade hört den äkta näktergalen sjunga, sade: — Varken det ena eller det andra, det liknar näktergalssång, men ändå är det inte den! BalčAP 69. I många fall är formen tas identisk med formen tai. Skillnaden mellan dem är i så fall endast stilistisk. När formen tas står i subjektets nominativposition, förhåller den sig till samma slags predikatsformer som formen tai (jfr 014): 1) Med adjektivens och adjektiviska ords neutrumformer (”omatchad” modell). Och nu kan du känna dig som hemma här — det kommer att glädja mig mycket. BalčAP 122. — Men du måste ersätta mig! — fortsatte häxan: — och det blir inte billigt. BalčAP 149. Den där feta ankan gillar att skvallra om alla — hon är en riktig pratkvarn; det är något som strider mot vår natur. Men när han fick syn på ett kors på dörren till huset där soldaten bodde, tog han en bit krita och ritade ett kors på alla dörrar i staden. Det var mycket listigt uttänkt, för nu kunde damen i kungens palats inte längre hitta det hus hon hade märkt ut. BalčAP 109. 2) Med adverben väl, inte väl med flera. Tänk om vi nu flög till byn och väntade där på våren!.. Kanske vore det bra, sade en sparv... Men jag har redan slagit mig ner i staden. BalčAP 270. Soldaten började leva glatt: han gick ofta på teater, promenerade ofta i kungens trädgård och gav pengar till de fattiga. Från hans sida var det mycket bra. BalčAP 107. 3) Med tredje personens former av intransitiva och transitiva verb. Du jämför mig med sådant skräp! Om jag brydde mig om det, skulle jag väl kunna hitta någon åtminstone lite mer värd?! ŽemR I 111. Hans färger bleknade, men ingen kunde säga om det hade hänt under resan eller av sorg. BalčAP 198. — Barn! — ropade Stankus, — bara alla tillsammans, pang! — Det tyckte barnen om. ŽemR I 243. Alla ankor som kläcktes ur hennes ägg kallades också portugisiska ankor, och det betyder ju något. BalčAP 121. 59 4) Med substantiv i nominativ. … nu fick han lov att titta genom den på glänt stående dörren på de stojande, glada barnen. Redan bara detta var en stor lycka. BalčAP 327. Jag drog livssaft ur jorden, hämtade näring ur luften, levde som det passade mig, gladdes åt lyckan och blommade — detta var mitt liv, min lycka. BalčAP 22. 5) Med olika andra former och konstruktioner. Nå, låt det nu bli som du säger, att det där går genom min tunga (att Marce övertalades att gifta sig med Kurmelis). ŽemR I 197. I alla dessa meningar kan formen tas lätt ersättas med formen tai. När formen tas används betonas betydelsen ”den saken” mer. Det är typiskt att formen tas i dessa fall oftare används i stället för tai endast i vissa författares skrifter. 023. Formen tą används på ett liknande sätt som formen tas: 1) I huvudsatsen i en komplex mening, i objektposition, när ką står i samma position i bisatsen. Se, barn, vad jag kunde, det sjöng jag. ValPJ 19. Och det som han tog ifrån henne kan hon återta. BaranR II 105. Mamma gör alltid det hon lovar. PaukštAK 6. Vad hon än önskade, det gjorde hon! ŽemR I 19. Orden triumferade: det den förlorade vid Vilnius, det återtog den i Marienburg. VienPD,K 361. Jfr: Barnen, som var vana vid att vara ensamma om dagarna, att göra vad de ville: sitta, sova, gråta eller skratta, lämnades ensamma även i dag. ŽemR II 188. Vad Aršusis än beslutar, det gör han. PietA 16. I dessa meningar används ką — tą på samma symmetriska sätt som kas — tas i meningar av den typ som nämnts ovan. När huvudsatsen med tą står före bisatsen med ką och det saknas symmetri mellan formerna tą — ką, kan formen tą lättare ersättas med formen tai; jfr exempel med tą och tai i motsvarande fall: Gjorde du det som jag sa åt dig? Skn. Den gåvan gav mig förmågan att låta alla dem jag älskar se och känna det som jag själv ser och känner. BalčAP 265. Låt oss se om ens ett enda av Sobolevskis sex ord visar det som det borde visa. BugRR I 412. Ibland uttrycker de mycket exakt och kortfattat det som vi gärna talar om utförligt och invecklat. VendGD 332. 2) I stelnade uttryck. Vem vet, om jag efter att ha levt länge skulle ha förtjänat en sådan rikedom. ValPJ 27. Hon såg hastigt på Dominykas och svarade: ”Vem vet, kanske gifter jag mig ändå.” ValPJ 96. Min älskade gick bort, jag höll utkik vid gränserna. Vem vet om han kommer tillbaka eller stannar hos mig. ValPJ 129. Ofta motsvarar formen tą, liksom tas, helt formen tai, och båda används som synonymer, det vill säga att även tą används utan tai i samma position och med samma betydelse, särskilt hos författare för vilka detta är välbekant från dialekten. Formen tą står i samma relation till motsvarande predikatformer som tai i ackusativposition (jfr 014). Den används: 1) Med transitiva verb. Det saknades verkligen en värdinna. Det anade även Petras. ŽemR I 179. Så blev Jonas, dåren, kung — han fick en hustru och en krona och satte sig på tronen. Det fick vi veta från tidningen. BalčAP 290. Om det åtminstone hjälpte någon att bli frisk, det vet bara den bäste guden; men att det hjälpte honom själv visste alla, trots hans feta hustru. VaizgP I 229. Alla bevis, 60 som språkvetenskapen i dag kunnat samla för att visa det närmare släktskapet mellan de baltiska och slaviska språken, sammanställde och kompletterade med några egna nya belägg den lettiske språkforskaren Jonas Endzelīnas. Det gjorde han i sin skrift ”Славяно-балтийские этюды”. BūgRR I 407. På morgonen återvände de starkare hem och sov hela dagen i stället för att gå till kyrkan. De andra, som sov där vid värdshuset, väntade in nästa kvällsfest. Åter drack de, åter dansade de. Så firade de i tre dagar. När jag såg det blev jag mycket upprörd. ValPJ 86. 2) Med prepositioner som styr ackusativ. Är ni upprörda över Klaipėdaområdet? Det är ingenting jämfört med det som kan hända. VencIGD 29. Han är mycket duktig (barnet), för under dagens lopp dricker han slurk efter slurk av mjölk, en halv kanna, medan gröten knappt hinner visa sig innan han genast tar den och ber mor om mer, sägande ”nam-nam”. Viskantas sade: ”Det finns ingen anledning att bli arg över det: den som äter bra, den är frisk.” ValPJ 11—12. I alla dessa meningar kan formen tą lätt ersättas med formen tai. 024. Av det som sagts om användningen i nutida skrifter av formerna tas och tą i betydelsen tai kan man dra slutsatsen att den generaliserande utpekande funktionen hos tas och tą är sekundär: deras användning bestäms ofta av meningsstrukturen eller motiveras stilistiskt; dessa former förekommer mer sällan än tai. Formen tai är primär i nominativ- och ackusativposition. Eftersom den till sin natur är en nominativ-ackusativform behåller den fortfarande sin ställning, även om formerna tas och tą redan tränger sig in på dess plats analogt med de övriga kasusformerna. Med tanke på hur formerna tai och maskulinum singular av tas fördelar sig på kasuspositionerna kan vi ställa upp följande allmänna paradigm för generaliserande utpekande. Primära former Sekundära former N. tai (tatai) tas G. to D. tam A. tai (tatai) tą I. tuo L. tame Alla former i detta paradigm har en generaliserande utpekande funktion: 025. De generaliserande utpekande formerna tai, tas står i följande relation till formerna för konkret utpekande tas, ta: Konkret utpekande Generaliserande (icke-specifikt) utpekande N. tas, ta — tie, tos tai (tatai); tas G. to, tos — tų to D. tam, tai — tiems, toms tam A. tą — tuos, tas tai (tatai); tą I. tuo, ta — tais, tomis tuo L. tame, toje — tuose, tose tame 61 I systemet med formerna tas, tą, tai är maskulinum singularis tas-formerna homonyma. De har både en konkret och en generaliserande utpekande funktion. Kontexten och antecedenterna hjälper till att skilja mellan formerna tas för konkret och generaliserande utpekande. Former för konkret utpekande kongruerar med antecedentens (substantivets) form i genus och numerus, medan former för generaliserande utpekande inte kongruerar, eftersom deras antecedenter vanligtvis är hela fraser. Jfr: Ingenting syntes till i luften, inte heller skällde någon hund: och även där fanns det någonstans att söka skydd mot kylan. VaižgP I 127. Vi skulle gärna försvara alla dessa småords litauiska ursprung, men det förmår vi inte göra ens med den bästa vilja: emot oss står de olycksaliga ljudlagarna och ordens historia. BugRR I 199. 026. Vid undersökningen av förhållandet mellan användningen av formerna tai och tas, tą i nominativ- och ackusativposition beaktades inte bara skrifter utgivna under de senaste tre decennierna, utan också äldre skrifter (från början av 1900-talet). I de senare skrifterna är förhållandet mellan de nämnda formerna i huvudsak detsamma som i nutida skrifter. Jfr tabell 3. Skrifter utgivna i början av 1900-talet Tabell 3 Nominativposition | Ackusativposition | Genitivposition | tai | tat(ai) | tas | tai | tat(ai) | tą | tai KrėvR II (1921) | 2 | 1 | 4 | 13 | — | 1 | — KudR I (1909) | 15 | — | 1 | 43 | — | 1 | — LzPR₁ I (1921) | 19 | — | 1 | 14 | — | — | 2 Myk-PutAŠ₁ (1933) | 43 | — | 5 | 26 | — | — | — PietA (1905) | 16 | — | — | 50 | — | 5 | — VaižgP₁ I (1926) | 45 | 1 | — | 64 | — | 1 | 1 VienK (1932) | 4 | — | — | 19 | — | — | — ŽemR₁ I (1924) | — | 1 | — | 1 | 9 | 10 | — Som det framgår av schemat dominerar de neutrumformerna tai (tatai) i många skrifter från denna period. Maskulinformerna tas, tą i betydelsen generaliserande utpekande utgör vanligtvis en mycket mindre andel än neutrumformerna. Även i äldre skrifter (1500–1600-talen) är neutrumformer vanligare i betydelsen generaliserande utpekande. Jfr tabell 4. 62 Senieji (XVI-XVII a.) raštai Tabell 4 Nominativposition | BP I | Ch | DP | Mž | SP I | Vln¹; Nominativposition | tai | — | — | 16 | — | 33 | 2; Nominativposition | t atai | 27 | — | 17 | 5 | — | 32; Nominativposition | tei | — | 43 | — | — | — | —; Nominativposition | tas | — | 9 | — | 5 | — | 12; Ackusativposition | tai | — | — | 26 | — | 80 | 6; Ackusativposition | tei | — | 90 | — | — | — | 1; Ackusativposition | tatai | 83 | — | 36 | 38 | 1 | 102; Ackusativposition | tatei | — | 1 | — | — | — | —; Ackusativposition | ta | 1 | — | — | — | — | —; Ackusativposition | tą | — | — | — | — | — | 11; Genitivposition | tai | — | — | 1 | — | — | —; Genitivposition | tatai | 3 | — | — | — | — | 4; Genitivposition | ta | 2 | — | — | — | — | 1 A n m ä r k n i n g: Till formerna tatai, tai och andra finns ibland enclitikor g, gi, gu och så vidare. Ta kan i ackusativ- och genitivposition också vara tą (nasalstrecket har inte skrivits ut). Former i genitivposition förekommer endast efter nekande verb, så de skulle också kunna betraktas som ackusativformer. 027. I dialekterna skiljer sig förhållandet mellan formerna tai (tatai) och formerna för den generaliserade demonstrativen tas, tą i nominativ- och ackusativposition något11. I den žemaitiska dialekten används vid hänvisning till ett generaliserat föremål vanligen maskulinum singularis nominativ tas, ackusativ tą12. 11Dialektmaterialet har samlats in från kartoteket till ”Lietuvių kalbos dialektologinis atlasas”, från de tryckta banden av den stora ”Lietuvių kalbos žodynas” och dess kartotek, samt genom individuella intervjuer. 12Att neutrumformen av pronomenet i den žemaitiska dialekten ersätts av en maskulinumform har redan påpekats av forskare inom dessa dialekter; se P. Jonikas, Pagramančio tarmė, Kaunas, 1939, s. 60; J. Aleksandravičius, Vakarinė pajūrio žemaičių tarmė Vilnius, 1949 (manuskript), s. 62. 63 Det är inte så lätt, säg inte så. Pj. Det är svårt att uthärda. Rt. Det var mycket svårt, men vi arbetade på. Žd. Tio rubel, det är dyrt. Skd. Det är roligt att tröska med slaga. Eig. Det är dåligt att inte vilja studera. Ms. Att behöva studera efter att man gift sig är besvärligt. Dr. Jag vet inte vad det är som gör ont i magen. Klk. Tio kopek, vad är det? Klk. Resan hem kostar tio rubel, det är ingenting. Lnk. Om det regnar lite, är det ingenting. Yl. Det är att minska antalet människor, inte krig (om atomen tillåts). Pp. Att vara en bildad människa – det är en stor lycka. Grg. Du vet, det är gamla tider – vad kan man egentligen minnas därifrån. Lkv. Det beror på mor. Dov. Det var under kriget. Alla kunde inte göra det. Pkl. Formen tas, när den står i subjektets nominativposition, kan förenas med en adjektivform i neutrum som fungerar som predikativ, jfr: Det är hälsosamt för ögonen. Prk. Det är svårt. Als. Men parallellt med denna modell används redan också en modell med kongruerande ord: Det är dåligt att han håller boskap i mängder. Sg. (Jfr: Det är inte bra, inte bra). Det man inte har glöms bort. Krš. (Jfr: Det glöms bort). Det står som skrivet i pannan på mig. Ms (Jfr: Det är skrivet). Det är lögn att hjärtat är friskt. Nd(LKT 146) (Jfr: Det är lögn). Den som är rödhårig är också vacker. Dr, Krtn, Tl, Rt (Jfr: Den som är rödhårig, den (det) är också vacker). Den som är söt är god. Slnt. Denna formen finns, såvitt vi vet, inte i den samogitiska dialekten. I dess ställe används formen tā, mer sällan tatai, och ibland förekommer tei.Men dessa former har vanligtvis betydelsen av en partikel. Vilken dumhet människor kan visa! Klyr (LKŽ V 362). Vilken hetta, vilket klart väder. Slnt (Būg). Vetenskap är bra. Stl. Vad finns det för gott att höra då? Sd. Vad är gammalt då? Plt. Det har regnat i år. Lž. Han/hon kan busa. Kik. Låt dem ge trettio rubel, det blir redan bra för oss. Tl. Om Dapševčičaitė inte vet det, då vet ingen. Sd. Det är alltså inte bra att kalvarna dör. Žr. Att kasta sten på en gammal människa, är det verkligen bra? Žd. Det betyder alltså ingenting. Bdr. Men det är just därför jag säger att det är hälsosamt att äta lök. Vg. Det är en stor lycka. Krš. I den samogitiska dialekten har paradigmen för generell hänvisning, till skillnad från standardspråket, utjämnats — här har alla kasus maskulina former (tas, to, tam, tą, tuo, tame), liksom i lettiskan, där maskulina former också används i stället för våra neutrumformer13. I de aukštaitiska dialekterna används även den neutrumform tai, och maskulina formerna tas, tą. Formerna tas, tą används oftare i de östaukštaitiska dialekterna, men återfinns också i de västaukštaitiska dialekterna. Det där är dyrt. Ktk. På tysktiden var det där inte viktigt. Ar. Det där är min brygga. Slč. Det där är svårt att göra. Lb. Det där är inte bra, att du inte gick till henne. Sdb. Men man får bara inte ligga ner, lilla vän, det där är bra. Slč. Det där är rena struntet. Pg. Det där är sant. Sdr. Jag tycker inte om det där. Klyr. Jag föll från en höjd; kanske känns det där av. Jd. Vad är det där för påhitt (=betyder). Vlkš. Det där kommer inte att gå över så lätt för dig. Kt. Det där stod honom fortfarande i huvudet. Brb. Det där var för länge sedan. Lbv. Det där kunde du väl redan ha vetat. Skp. Jag fick inte betalt för det där, inte för att bära böcker. Kdn. Det är svårt att utan särskilda undersökningar säga vilka former som oftare används i de aukštaitiska dialekterna med betydelsen generell hänvisning — tai eller tas, tą i motsvarande position. (Tai är här också vanligt som partikel). En sak är dock klar: de maskulina formerna tas, tą ... 13 Žr. Mūsdienu latviešu literārās valodas gramatika, I, Rīga, 1959, p. 520. 64 är vanligare med den nämnda betydelsen i de aukštaitiska dialekterna, särskilt de östliga, än i standardspråket. Hos de författare vars skrifter i högre grad återger det levande språket, exempelvis i J. Balčikonis översättningar, förekommer de maskulina formerna tas, tą också relativt oftare vid sidan av tai än hos andra författare. Å andra sidan är de maskulina formerna tas, tą ännu inte lika etablerade i de aukštaitiska dialekterna som i de samogitiska. Till exempel är uttrycken Tas nieks nėr, Kas tas yr och liknande genuint samogitiska. Frågan uppstår varför den primära formen för generell hänvisning i standardspråket i nominativ- och ackusativposition ändå är tai, särskilt i vetenskaplig och publicistisk stil, och inte tas, tą, om de senare formerna används så ofta i dialekterna. Här ska vi inte närmare beröra standardspråkets framväxande14. En av orsakerna, och enligt vår mening den viktigaste, till att tai får större genomslag i standardspråket än tas, tą är att formen tai passar bättre in i det litauiska språkets grammatiska system. Tai yra är en entydig form, medan tas, tą också har andra funktioner — de betecknar inte bara generell utan också konkret hänvisning. Dessutom spelar formdistributionen en viktig roll här. Tas i stället för tai behåller i standardspråket den omgivning som den senare formen förekommer i. Både tai och tas används tillsammans med adjektiv och particip i neutrum, jfr: Tai gražu (en modell där orden kongruerar i genus) och Tas gražu (en modell där orden inte kongruerar i genus). Kongruensen mellan dessa ord är fortfarande så stark i litauiskan att när man till exempel i en samogitisk dialekt använder tas här (i stället för tai), ändras också adjektivets eller participets neutrumform på motsvarande sätt till en maskulin form (tas gražus=tai gražu, tas parašytas=tai parašyta, se exemplen ovan). I den samogitiska dialekten är förutsättningarna för en sådan genusutjämning desto bättre eftersom även neutrumformerna av adjektiviska ord håller på att försvinna här (i deras ställe tränger inte bara maskulina utan framför allt feminina former in, liksom adverb). Därför står kongruensprincipen inte i vägen för analogisk utjämning av formerna i paradigmen för generell hänvisning i den samogitiska dialekten (maskulina former införs i nominativ och ackusativ enligt maskulina former i de övriga kasusen). I standardspråket och de aukštaitiska dialekterna står däremot dessa två principer (paradigmutjämning och kongruens) på sätt och vis i motsättning till varandra — kongruenstendensen hindrar paradigmutjämningen. På grund av sådana inre utvecklingslagar i litauiskans grammatiska system behåller tai alltjämt sin ställning i standardspråket, trots att funktionellt identiska former tas, tą också förekommer. Förhållandet mellan formerna för generell hänvisning tai, tas och andra pronomenformer 028. Neutrumformen tai och de maskulina singularformerna tas, to, tam, tą, tuo, tame, som former för generell hänvisning, står i motsats inte bara till de genusmarkerade formerna tas, ta för konkret hänvisning, utan också till deras semantiska motsvarigheter jis, ji; šis, ši; šitas, -a; anas, -a; tas pats, ta pati med flera (se 004, 2). 14Det bör noteras att D. Kleinas i sin grammatik betraktar uttrycket Tai yra mano sūnus mielasis som en oregelbundenhet i genus (anomalia generis), i stället för Tas yra manas sūnus (se Pirmoji lietuvių kalbos gramatika, Vilnius, 1957, p. 244). A. Schleicher påpekar också att uttrycken tai (yr) mano brolis, tai mano sesuo är mindre korrekta och äldre än: tas mano brolis, ta mano sesuo (se A. Schleicher, Littauische Grammatik, Prag, 1856, p. 300). A. Schleicher använder här ett exempel som berör fallen med tas, ta för konkret hänvisning. 5. 520 65 I denna opposition står den genusneutrala formen tai och maskulinum singularisformen tas, kan man säga, i ett nästan helt konkurrensfritt förhållande till genusformerna av alla de nämnda pronomenen: när man behöver hänvisa generellt till en sak används vanligen formerna tai eller tas (maskulinum singularis), medan olika ovan nämnda genusformer används när man behöver hänvisa specifikt till en sak. Detta beror på att av alla de nämnda pronomenen är det endast pronomenet tas som har en allmänt använd genusneutral form, tai, och endast för detta pronomen används maskulinum singularisformerna (tas, to, tam, tą, tuo, tame) mer allmänt med samma betydelse som den genusneutrala formen. Andra anaforiska demonstrativa pronomen med genusbildning saknar genusneutrala former, bortsett från de ibland förekommande formerna šita, šitai15. Även maskulinum singularisformer av andra pronomen än tas används relativt sällan med generell hänvisning. Utöver tas förekommer även šitas, šis och tas pats16 med denna betydelse. Jfr tabell 5 beträffande hur ofta de nämnda formerna används. 029. Den sällsynta användningen av formerna för generell hänvisning šita(i), šitas, šis (maskulinum singularis) kan förklaras med en neutralisering av deras betydelse. Precis som formerna šitas, -a, šis, ši för specifik hänvisning ofta ersätts av formerna tas, -a, kan formerna šita(i), šitas, šis för generell hänvisning ofta ersättas av formerna tai, tas. Jfr: Jag visste ingenting om detta. Kp. Men det är verkligen inte bra att hunden äter så mycket när man är ensam. Db. Även om de skulle besluta att ta ifrån er den koncessionen, skulle det ändå gå lång tid, och under tiden kan ni förvärva sådan mark som lagen tillåter er att förvärva. Säg detta till direktören. KudR I 122. Men vet du, ni, om det där jag sade om pengarna, så håll tyst, — sade Virpša till sist till Ivonas. — Och tänker ni alltså tiga också om detta? — frågade Ivonas. PietA 33. Någon har avsiktligt kastat en rutten hund åt oss judar för att håna vår tro, som kanske är mycket bättre än själva de kristnas, eftersom den ju har vuxit fram ur vår egen… — Nå, lämna det där åt sidan nu! — avbröt den sårade fogden allvarligt. VaižgP I 188. — Och för att myndigheterna i Kaunas höll mig och min hustru i fängelse, drog oss hit och dit, förhörde oss och körde runt med oss?! Hur mycket jag fick utstå, hur många ansökningar jag lämnade in… jag gjorde av med den sista slanten… — Bra, bra. Ta med även detta. VienPD, K 186. Genom avtalet, furste, skulle Knystautas slott för länge sedan ha förstörts eller överlämnats till oss. Du, furste, har ännu inte gjort detta. VienPD,K 322. Vet du inte att de döda inte bor på kyrkogården, utan i himlen eller helvetet, där var och en genom sina gärningar förtjänat sin plats medan han levde? Har du aldrig hört talas om detta? KrėvŠP 11. I dessa meningar kan formerna šita(i) och šitas, šis lätt ersättas med respektive formerna tai eller tas. Jfr exemplet där šita(i) används parallellt med tai. Säg mig nu, vore det inte bättre att ha antagit katolicismen och blivit sanna kristna?… Jag måste erkänna för dig att också jag mer än en gång har tänkt på detta. Jag har också talat om det mer än en gång. PietA 91. Jfr också exemplet där den genusneutrala pronomenformen šita(i) används bredvid partikeln tai: Formen šiai, som förekommer i stelnade uttryck, särskilt tillsammans med tai, kan också vara en sekundär bildning efter den senare formen, jfr: Du talar både om detta och om det där. KrėvR II 171. I sällsynta fall förekommer betydelsen generell hänvisning också hos den feminina formen ta pati, jfr: Oavsett om du tar den eller inte, så är det redan nu samma sak… — För mig är det ju alltid samma sak… KudR I 101. — Eftersom dessa är enskilda fall tas formen inte vidare med i det övergripande systemet av former som undersöks. 66 Former för sammanfattande hänvisning 5 lentelė BalčAP KrevŠP LzPr I Myk-PutAŠ PaukštAĶ PietA VaižgP I VencIGD tai Vard. 16 4 20 45 1 16 45 76 Gal. 23 16 15 26 9 50 64 31 Kilm. — — 1 — — 1 1 — tat(ai) Vard. 2 — — — — — 1 — Gal. — — — — — — — — Kilm. — — — — — — — — šita(i) Vard. — — — — — 1 — — Gal. — — — — — 5 — — Kilm. — — — — — — — — tas Vard. 9 2 2 5 — — — 3 Kilm. 32 21 25 40 3 49 38 33 Naud. 2 6 — 1 — 1 1 4 Gal. 4 2 — — 1 6 1 2 Įn. 6 3 4 5 2 8 4 4 Vt. — — — — — — — — šitas Vard. — — — — — 2 — — Kilm. — — — — — 20 — — Naud. — — — — — — — — Gal. 1 — — — — 3 — — Įn. — — — — — 2 — — Vt. — — — — — 2 — — šis Vard. — — 1 — — — — — Kilm. — 1 — — — — — — Naud. — — — — — — — — Gal. — — — — — — — — Įn. — — 1 — — — — — Vt. — — — — — — — — tas pats Vard. 1 — — 2 — — 3 1 Kilm. — — — — — — — — Naud. — — — — — — — — Gal. 1 — — 3 1 — 2 1 Įn. — — — — — — — — Vt. — — — — — — — — 5 * 67 Och det jag verkligen uppskattar (= tycker om), är detta: att också du förstår ett sådant förhållningssätt… PietA 88. När det gäller betydelseneutraliseringen hos formerna šita(i), šitas, šis mellan formerna för konkret hänvisning šitas, -a, šis, ši och formerna för sammanfattande hänvisning šita(i), šitas, šis upprätthålls inte symmetrin. Former av typen šita(i), šitas, šis är sekundära varianter av formerna tai, tas. Tillsammans med de senare ställs de mot former för konkret hänvisning med genusdistinktion (å ena sidan tai, tas, šita(i), šitas, šis, å andra sidan tas, ta; šis, ši; šitas, -a; anas, -a; jis, ji etc.). 030. Formen tas pats i maskulinum singularis med sammanfattande hänvisning skiljer sig betydelsemässigt mer från formerna tai, tas (maskulinum singularis), vilket gör att den inte alltid kan ersättas med de senare. Jfr: Samma sak hände honom som den där. BalčAP 50. Varken honom eller hans plats ska du kalla något annat, och beordra de andra detsamma. VaizgP I 137. De såg, lyssnade, tänkte och begrundade samma sak som Edvard. VienPD, K 207. Hur länge sedan var det inte du sade just det här, Jurgis! Bli präst… Så frågade han också! SruogR II 173. Hälsan är människan kär, men inte heller för mycket av den är bra: när man förbrukar det man har för mycket av, förbrukar man ofta allt. Detsamma gäller rikedom. VaizgP I 72. ”Så vacker jag är! tänker han för sig själv. Så intelligent. Alla tittar på mig.” Det förefaller honom som om flickorna, när de tittar på honom, tänker samma sak. PaukštAK 50. …de skulle alla svara likadant: att de känner på samma sätt, är lika bedrövade och gläder sig på samma sätt. VaizgP I 217. I meningarna i det första stycket skulle formerna tas pat(s) också kunna ersättas med formerna tai, tas, medan formerna tas pat(s) i meningarna i det andra stycket svårligen kan ersättas med formerna tai, tas. På grund av sin distinktiva betydelse bevarar maskulinum singularis-formen tas pats, som har funktionen sammanfattande hänvisning, symmetrin med formerna för konkret hänvisning tas pats, ta pati. De senare används dock sällan anaforiskt och uppvisar dessutom en viss stelhet — de förekommer oftast i sådana uttryck som: Framgaveln är liten, densamma utan krubba. ŽemR I 56. Fönstren är gamla, små, likadana och mossiga. ŽemR I 172. Kon är ensam, och just den är gammal och mjölkar lite. Pš. Därför är symmetrin mellan tas pats, ta pati (former för konkret hänvisning) och tas pats (formen för sammanfattande hänvisning i maskulinum singularis) inte heller särskilt stark. För övrigt närmar sig formen tas pat(s) med sammanfattande betydelse i vissa fall adverbet taip pat, jfr: Torsdag. Jag skriver dagboken… Fredag. Detsamma (BaranR II 48) och Tisdag. Jag skrev på kontoret hela dagen. Onsdag. Likaså (BaranR II 43). Men denna sammansmältning av minimala former beror inte på deras funktion, utan uteslutande på kontexten. 031. Förhållandet mellan formerna Tai, tas (maskulinum singularis) och de ovan nämnda formerna för sammanfattande respektive konkret hänvisning kan åskådliggöras på följande sätt: Konkretus nurodymas Nekonkretus (apibendrintas) nurodymas tas, ta; šitas, -a; šis, ši; anas, -a; jis, ji ir kt. tai (tatai), tas; šita(i), šitas, šis tas pats, ta pati tas pats 68 032. Formerna för specifik referens i genus tas, ta osv., som används med antecedenter – föregående substantiv – är dessa substantivs substitut. Satser eller satsled med en antecedent och ett ersättande pronomen som har en funktion av specifik referens kan omvandlas till en relativsats (inskjutande transformation). Då ersätts formerna för specifik referens tas, ta osv. vanligen med former av relativpronomenet kuris, -i. Jfr: 1) Žolys förde med sig Kupstis öl. Samtidigt lämnade han inte ens Petras. Denne, trots att han var motvillig, måste ändå lyda sin farbror. ŽemR I 162. ⇒ … Samtidigt lämnade han inte ens Petras, som, trots att han var motvillig, ändå måste lyda sin farbror. 2) Vi får nyheterna från korgen; den går ofta till marknaden. BalčAP 202. ⇒ Vi får nyheterna från korgen, som ofta går till marknaden. 3) … vargen… hoppade över stubben och sparkade iväg den lille pojken. Honom kallade folk bridaitis. ValPJ 163. ⇒ vargen… hoppade över stubben och sparkade iväg den lille pojken, som folk kallade bridaitis. 4) Hon vände sig ännu mot orarykštė. I den fick hon, tycks det, syn på Janikė. ŽemR I 200. ⇒ Hon vände sig ännu mot orarykštė, där hon, tycks det, fick syn på Janikė. 5) Och prinsessan gav honom ett svärd besatt med guldmynt; dessa kom honom väl till pass. BalčAP 201. ⇒ Och prinsessan gav honom ett svärd besatt med guldmynt, som kom honom väl till pass. 6) Gumman hittade två stora horn. Av dem tillverkade hon två vackra trumpeter. ValPJ 19 ⇒ Gumman hittade två stora horn, av vilka hon tillverkade två vackra trumpeter. Sådana transformationer är möjliga eftersom formerna tas, ta och kuris, -i i dessa exempel är identiska till sin funktion: de intar samma position och ersätter samma substantiv, dvs. har samma antecedent17. Förutom kuris, -i används också katras, -a med samma funktion. Båda är strukturellt bestämda – de får en anaforisk funktion endast i vissa typer av relativsatser – och bör därför betraktas som syntaktiska varianter av anaforiska former som jis, ji; tas, ta; šis, ši osv.18 I sällsynta fall förekommer i stället för kuris, -i, katras, -a även det genusneutrala kas. Jag ser ingen människa som skulle kunna ta flaggan. Lnky (LKŽ V 364). Jag har en ung flicka över fältet, som lugnar mitt hjärta. Všk (LKŽ V 364). 033. Apibendrinto nurodymo formos tai, tas (vyr. g. vn.) ir kt., kurių antecedentai yra visa frazė (paprastai sakinys arba sakinio dėmuo), vartojant įjungiamąją reliatyvinę transformaciją, niekada nepakeičiamos kuris, -i (katras, -a) formomis. Aukščiau minėtos formos reliatyviniame sakinyje gali būti pakeistos tik giminės kategorijos neturinčio santykinio įvardžio kas formomis. Formerna tai, tas ersätts med formen kas (nominativposition). 1) Hon kastade en blick på klockan. Detta var ett tecken för honom att gå. PaukštAK 143. ⇒ Hon kastade en blick på klockan, vilket var ett tecken för honom att gå. 2) Beröringsorganen är mycket välutvecklade, och detta är av vital betydelse för valen när de dyker och kommer upp till ytan. IvanPŽ 204. ⇒ Beröringsorganen är mycket välutvecklade, vilket är av vital betydelse… 3) Därför är också hans gård, trots att den inte är överdådig, föredömlig, och detta är fortfarande en stor sällsynthet här. SimonAŠL 53. ⇒ Därför är också hans gård, trots att den inte är överdådig, föredömlig, vilket fortfarande är en stor sällsynthet här. 4) Den soldaten började leva glatt: han gick ständigt på teatern, promenerade ofta i kungens trädgård och gav pengar till de fattiga. Från hans sida var detta mycket bra. BalčAP 22. ⇒ Den soldaten började leva glatt: han gick ständigt på teatern, promenerade ofta i kungens trädgård och gav pengar till de fattiga, vilket var mycket bra från hans sida. 17 För villkoren för relativtransformationen, se Noam Chomsky, Current Issues in Linguistic Theory, The Structure of Language, New Jersey, 1964, p. 71. 18 Se A. Valeckienė, ibid., p. 145. 69 Jfr dessa meningar med kas i stället för de möjliga tai, tas: [Kyrkoherden] tog nådigt emot, kysste hans hand och strök den andra över huvudet, vilket (=tai, tas) till och med rörde Benedikt. VaižgP I 83. Om alla någon gång måste lämna huset — vilket (=tas) sällan händer — låses dörrarna inifrån, och den siste klättrar ut genom fönstret. SimonAŠL 84. Våra nuvarande efternamn, till exempel sådana som Daukšas, Daujotas, Gedminas, Daugilas, Dargis, Gedvilas osv., var ännu på 1500-talet personnamn, vilket (=tai, tas) tydligt framgår av adelsförteckningen från år 1528. BūgRR I 203. Formerna tai, tą ersätts med formen ką (ackusativposition). 1) När djuret dykt under vatten men fått slut på luft sticker det ofta bara upp näsborrarna för att hämta andan och gör det så stilla att det är svårt att märka det. IvanPŽ 232. ⇒ …djuret sticker ofta bara upp näsborrarna för att hämta andan, vilket det gör så stilla… 2) Ett moln av smärta drog över allas pannor när de mindes sin döde far. När modern såg detta sade hon. ŽemR I 154. ⇒ Ett moln av smärta drog över allas pannor när de mindes sin döde far, vilket modern såg och sade. 3) En sårad žemaitier bars förbi på en bår; en rännil av blod följde honom från fästningens murar till tältet. Varken Vytautas eller de andra adelsmännen och krigarna lade märke till detta. VienPD, K 323. ⇒ … vad varken Vytautas eller de andra adelsmännen och krigarna lade märke till. 4) Det verkade som om han på ett eller två år skulle lysa upp alla som här glödde i mörkret. Han skulle väcka dem till liv, fostra om dem och tända dem med ädla ideal… Och själv skulle han därför vinna respekt, ja ära. PaukštAK 102. ⇒… Han skulle väcka dem till liv, fostra om dem och tända dem med ädla ideal…, för vilket han själv skulle vinna respekt… Jfr dessa meningar med ką i stället för de möjliga tai, tą: …det fanns hjortar i Litauen i forntiden (om vilket (=tai, tą) de lämningar som nämns här vittnar). IvanPŽ 263. Medan jag fortsatte att berätta så länge började åhörarna snarka garr-garr; när jag såg detta (=tai, tą) släckte jag tyst ljuset med ett pip och gick till sängs. ValPJ 117. Ordet Pavojaus har ett etymologiskt ”v” mellan vokalerna ”a” och ”o”, vilket (=tai, tą) visas av dialektologi, ordets historia och ursprung. BūgRR I 107. På samma sätt ersätts formen to med ko, formen tam — kam, formen tuo — kuo osv. 1) Förr i tiden, efter avlivningen, small det genast pang-pang; i dag gör man inte det. ValPJ 107. ⇒ …vilket man inte gör i dag. 2) Šešiavilkis var helt obildad; han kunde varken skriva eller läsa. Därför gick alla slags ”kankulecijos” så trögt för honom. VaižgP I 93. ⇒… vilket gjorde att alla slags ”kankulecijos” gick så trögt för honom. Jfr: Han slog upprepade gånger detta träd med pannan, vilket (=to) fick trädet att luta åt sidan. IvanPŽ 293. … Denna sed bland laumės har flickorna kring Biržai och Pabiržė ännu iakttagit, vilket (=to) sedan gammalt inte längre förekommer i Žemaitija. ValPJ 90. Det beslutades att bygga ett hedersbord och hålla en fest i hedningarnas centrum. För detta valdes också en lämplig plats. VienPD,K 379. ⇒…för vilket också en lämplig plats valdes. … …lovade att anstränga sig så mycket han förmådde, så att hon aldrig skulle sakna något… Han tycks ha bekymrat sig om detta så mycket han förmått ända till nu. ŽemR I 146. ⇒ … vilket han tycks ha bekymrat sig om så mycket han förmått ända till nu. 034. I många fall är det strukturellt begränsat att ersätta de generaliserande demonstrativa formerna tai, tas med former av kas. Kas-formernas användningsmöjligheter är betydligt snävare än för de ovan nämnda formerna tai, tas. Kas kan i en relativsats endast stå i postposition i förhållande till antecedenten. Antecedenten och pronomenet kas måste stå i samma mening. En fristående mening med det relativa pronomenet kas inleder i regel inte- 70 I sådana fall står vanligen också den demonstrativa partikeln štai före det relativa kas-formen, jfr.: De där tsicilikerna är kloka människor. Och de vill människorna väl. Och handlar. Men farliga lösdrivare. Rövare. Som använder tsicilikernas namn och anstiftar våld, bränner gårdar och dödar människor. Det är detta (=tai, tas) som är illa. SruogR II 202. En slyngel möter mig, binder mig vid skeppsmasten och kastar mig i ett stormande hav. Under tiden gläder sig kungens häst åt sina guldbeslagna hovar och rynkar på nosen. Det är detta som gör mig allra mest förbannad! BalčAP 102. Det relativa pronomenet kas med anaforisk funktion är sällsynt och ovanligt i början av en mening, jfr.: Barnen ryckte hägern i näbben och skrattade ki-ki-ki. När jag såg detta (=tai, tą) började jag gnissla tänder. ValPJ 77. Att ersätta formerna tai, tas för generell hänvisning med kas-former är ofta möjligt endast om vissa förändringar görs i satsens struktur – genom att led i satsen flyttas om, satsdelarnas ordning ändras, två eller flera meningar slås ihop till en och så vidare. 1) Det som särskilt slog Hans Cvibakas var att han bland de anlända korsriddarna såg Külgailis och Šarka fria. VienPD,K 334. ⇒Hansas Cvibakas (han) såg Külgailis och Šarka fria bland de anlända korsriddarna, vilket särskilt slog honom (Hansas Cvibakas). 2) Något rovdjur hade dödat hans häst medan den betade i skogen, och Miškinis trodde att det var vargar som hade gjort det. IvanPŽ 186. ⇒Något rovdjur hade dödat hans häst medan den betade i skogen, vilket Miškinis trodde var vargarnas verk. 3) Om hon ändå hade sagt ett halvt ord till mig: om du är en djävul eller vad du nu är, varför slog du sönder det, eller sätt in ett annat? Jag bad enträget om det, men hon sade inte ett knyst! ŽemR I 136⇒. Om hon ändå hade sagt ett halvt ord till mig: om du är en djävul eller vad du nu är, varför slog du sönder det, eller sätt in ett annat (som jag enträget bad om), men hon sade inte ett knyst! I många fall är det av olika kontextuella skäl inte alls möjligt att ersätta formerna tai, tas för generell hänvisning med kas-former. a) När kontexten är längre och det som åsyftas har skjutits undan av andra satsdelar eller uttryckts otydligt. Mellan näsan och ögat finns en viss körtel som producerar en fet salva. Med denna salva smörjer och masserar djuret sina vingar och andra hudutväxter. Denna handling är tydligen mycket viktig för fladdermusen, eftersom den, även när den fångats, tar vara på varje tillfälle att sköta sin toalett. Detta hänger samman med oerhört känsliga sinnesorgan av mikroskopisk storlek, som är fördelade över hela huden. IvanPŽ 29. — — Men vad är du rädd för, lilla svärdotter? frågade svärmodern plötsligt svärdottern i hemlighetsfull ton, kanske för Stašenytė?.. Var inte rädd, kära barn. De hörde ju också att det beställts och att vi förbereder oss… Om hon hade velat… Tänk inte ens på det (att sonen förfört Stašenytė), det har alla redan glömt. VienPD, K 157. b) När formen tai, tas förekommer i en frågesats eller i en relativ bisats med frågepartiklar och frågande–relativa pronomen eller adverb. Såg du själv badstugan, och vill nu bygga en kyrka på den! Vem kan göra det?! ŽemR I 50. Adomukas förstod ännu inte riktigt vad detta betydde – att din farbror inte längre finns. VaizgRR I 154. — Och du då, min son, behöver du inte en likadan? Alla människor förundras!.. — Alfonsiuk, är det verkligen sant (att han tänker gifta sig med Gliaudelė)?! — Vi får hoppas att de kristna åtminstone inte anfaller oss om natten, svarade Knystautienė, och Griezė förstod inte om detta avsiktligt hade påmints honom med tanke på korsriddarnas taktik, eller om det bara var en tillfällighet. VienPD,K 377. …fursten fördubblade sina trupper, och vad har vi för nytta av det? VienPD,K 436. Du gav nycklarna till Siesčencas! Vet du hur förolämpad han blir över 71 alla dessa adelsmän? SruogR II 140. [Ciolekas] Vem blåser och vem gör det inte, men den ärade biskopen av Kraków – en älskare av blåsor … [Zbignievas] Vad vill biskopen säga med detta? SruogR II 60. c) När tai- och tas-formerna förekommer i svar på frågor eller i andra fall där talplanen växlar (direkt tal – författarens språk, en och en annan rollfigurs tal, samma rollfigurs fråga – påstående och så vidare). Har furstarna Mindaugas och Gediminas verkligen umgåtts med de korsriddande hundarna? O urtid, detta är något oerhört! VienPD,K 282. [Ciolekas] En annan, låt säga en sådan som du, käre granne, kan någonstans på ett slagfält, som vid Grunwald, sticka ett sårat riddarspjut genom honom när du stöter på honom, strosa runt i kungens förmak – och så är han redan biskop – en statsman! [Zbignievas] Detta är en elak förtalshistoria, biskopen av Poznań! Vytautas hittade på det av avund! SruogR II 50. — Varför stal du Valulis näsduk? Folk bränner mina ögon för det. PaukštAK 90. ”Tack, tack, lilla gumma, din sång är mycket vacker!” När gumman hörde detta började hon skratta ki-ki-ki. ValPJ 20. Håller du fast vid den gamla seden? Att sopa sig?! Det behövs inte här. ŽemR I 75. d) När en bisats som fyller en satsdelsposition preciserar tai- och tas-formerna. Bisatsen kan inledas såväl med ett relativt pronomen eller adverb som med en konjunktion. Tai- och tas-formerna fungerar som korrelat till de relativa pronomenens och adverbens former. Redan detta gör det svårt att ersätta tai- och tas-formerna med kas-former. Det som gamle Vidmantas förutspådde på skämt efter att ha druckit öl, inträffade oväntat snart. VaižgP I 67. Hur, när och vem av dem som först kom till Litauen, det är höljt i seklernas djupa dimmor. VaižgP I 60. Och det som någon saknar i sitt språk är svårt att vänja sig vid. BūgRR I 396. Jag ska bara kräva det som tillkommer mig. VienPD,K 455. …det räcker att han ser att du inte vill vara lat. ŽemR I 151. Vilken nytta har jag av det, om min herrgård förvandlas till aska? SruogR II 205. Även Šešiavilkiai-familjen nöjde sig med det som den fick. VaižgP I 231. Och fursten skilde sig från sina adelsmän genom just detta: att han var starkare än alla. VienPD,K 328. e) När tai- och tas-formerna förekommer i en bisats som fogas till huvudsatsen med sammansatta konjunktioner såsom kad… tai, jei… tai och så vidare. … att de sina skulle kalla på en gemensam fiende mot de sina, det hade ännu aldrig hänt i Samogitien! VienPD,K 282. … om bonden vill skörda ett rikt korn, då måste han först sprida ut rikligt med gödsel. DonR 49. f) När tai- och tas-formerna förekommer i bisatser av objekt-, orsaks-, villkors-, medgivande- eller annan typ tillsammans med motsvarande konjunktioner. Vytautas är en förrädare! – det var allt invånarna i Marienburg talade om, och de vände sig mot varandra och sade att han länge hade förutsett detta. Snart talade båda … redan enbart litauiska, trots att Gintautas inte krävde det av dem. VaižgP I 163. Riddaren Griezė red också med, och som stadgarna och sedvänjorna krävde stod han hela natten till häst och i rustning på borggården. VienPD,K 349. Det vore bättre för mor att inte träffa honom alls och inte skriva något, eftersom också detta kunde påverka målet … VienPD,K 133. Föräldrarna, systrarna, brudens följeslagare, brudgummens följeslagare, marskalkarna, brudtärnorna, släktingarna och alla inbjudna gäster gratulerade. Eftersom detta var en nyhet för de flesta, tävlade alla och gjorde som den första hade gjort. VienPD,K 148. Om tai- och tas-formerna i dessa meningar ersattes med kas-former skulle orsaks-, villkors-, medgivande- och andra relationer elimineras, och i många fall är det över huvud taget omöjligt, jfr: Sade att han länge hade förutsett detta ≠ (inte detsamma som) Sade vad han länge hade förutsett. 72 g) När formerna tai, tas förekommer i en mening eller satsdel som är sammanfogad med den föregående kontexten med konjunktionen bet (ett motsatsförhållande). … han kände igen samma samogitier som så listigt hade lett dem genom träsket. Han kände igen honom och blev förvånad, men tai fördärvade honom också. VienPD,K 440. Det kan hända att även andra vargarter bidrog till att tamhundens underarter uppstod, men detta är bara en gissning. IvanPŽ 169. Det han hade föresatt sig för tio år sedan… har han nästan uppnått. Men jämfört med andra sysselsättningar som redan mognade i hans tankar var tai bara början. VienPD,K 479. Jag kastade en enda blick på Vičvienaitis, men han märkte det inte. ŽemR I 136. På frågan från slottet svarade man att varken adelsfrun Knystautienė eller hennes dotter var där inne. Men ingen ville tro på det. VienPD,K 394. I vissa meningar skulle formerna det, den kunna ersättas med former av vad om man utelämnade men, men i så fall skulle det kontrastiva förhållandet elimineras. h) När formerna det, den står i en separat mening eller satsdel, som genom förklarande, kontrastiva, objektiva, kausala osv. relationer utan konjunktioner är knuten till den föregående kontexten. När de hittar dem (rådjurskid), tror människor ibland att de har kommit bort och tänker att de gör rätt i att ta med dem hem. Tai är ett misstag. IvanPŽ 242. Man får absolut inte hålla en bock där det finns barn; tai är farligt. IvanPŽ 244. Jämfört med vilda får är tamfåret inte det livliga, vaksamma och modiga djuret, utan bara en trögtänkt varelse. Tai är resultatet av människans ingripande. IvanPŽ 285. i) När formerna det, den står i en mening eller satsdel som är knuten till den föregående kontexten genom en tilläggande relation. Ett utbyte av formerna Det, den mot former av vad skulle upphäva den relationen. När Eduard kom tillbaka en stund senare insåg Alfons genast att han redan var indragen. Det insåg också modern. VienPD,K 144. … men när den engelske riddaren vände sin häst så att det blev lättare att skydda sig med skölden mot motståndarens hugg än att anfalla, förstod alla att den avgörande stunden närmade sig. Det förstod även broder Hansac och riddaren Drankas. VienPD,K 345. Byborna visste att Benedikt hade mist förståndet: de kände också till hans hemlighetsfulla resor till den gamle kyrkoherden och den avlägsna staden. Och det glömde de inte, eftersom resorna till kyrkoherden upprepades. VaižgP I 84. Čia neturima tikslo suminėti visų atvejų, kada tai, tas formų pakeitimas kas formomis ribojamas struktūriškai bei reikšmiškai. Tų atvejų yra daug19. Mums svarbu pabrėžti, kad tai bei tas formų vartosenos sfera yra kur kas platesnė už atitinkamos reikšmės kas formų vartosenos sferą. Tai, tas formos šiuo atveju yra pirminės, kas formos — antrinės. Tarp apibendrinto nurodymo formų tai, tas ir kas yra toks pat santykis, kaip tarp konkretaus nurodymo formų jis, ji; tas, ta; šis, ši ir kuris, -i; katras, -a bei kt. Formos kuris, -i; katras, -a yra formų jis, ji; tas, ta; šis, ši ir kt. papildomas sintaksinis variantas, o kas formos yra formų tai, tas toks pat sintaksinis variantas. Med allt detta i åtanke kan man upprätta följande schema över de nämnda formernas inbördes förhållande: 19I liknande fall är också användningen av formerna kuris, -i; katras, -a begränsad när de används i stället för formerna för konkret hänvisning jis, ji; tas, ta; šis, ši och andra. 73 Konkret hänvisning Icke-konkret (generaliserad) hänvisning han, hon; den där, det där; denna, detta; denna där, detta där; den där, det där och så vidare detta (det där), den där, denna/detta, denna/detta, denna där/detta där och så vidare vilken, vilket; vilken, vilket och så vidare vem Modellen som bildas av dessa korrelerande former kan grafiskt återges så här: A B C D där A = han, hon; den där, det där och så vidare, B = vilken, vilket; vilken, vilket och så vidare, C = detta, den där och så vidare, D = vem. De isomorfa relationerna mellan dessa pronomen är A: B = C: D eller A: C = B: D. Mottaget 1973. III. 26. А. ВАЛЯЦКЕНЕ NEUTRUMFORMEN AV PRONOMENET TAI OCH DESS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PRONOMENFORMER Sammanfattning I artikeln fastställs den invarianta betydelsen hos neutrumpronomenet tai och dess isomorfa relationer till maskulina och feminina former tas, ta samt till andra pronominalformer. Endast pronomen med anaforisk betydelse har former i alla tre genus tas, ta, tai, medan det deiktiska pronomenet (i ordets snäva bemärkelse) endast har två former: tas, ta. Det gemensamma kännetecknet för de anaforiska formerna tas, ta, tai är att de alla intar positionen för en substantivform i ett kasus — de har substantivisk funktion. Formen tai skiljer sig från formerna tas, ta genom deiktisk karaktär: tas, ta är former för konkret, bestämd utpekning, medan den invarianta betydelsen hos formen tai är generell, obestämd utpekning. Former­na har också olika antecedenter. Som antecedenter till formerna tas, ta fungerar vissa substantiv (vanligen i förposition). Formen tai kan ha inte bara substantiv utan också, oftast, en hel fras (ordgrupp, mening, stycke) som antecedent; dessa kan stå både före och efter pronomenet. Former­na tas, ta kongruerar med sina antecedenter i genus och numerus. Skillnaden mellan dem ligger just i dessa kategorier. Formen tai, som är en äldre nominativ–ackusativform, förekommer endast i nominativens och ackusativens positioner. Former för konkret utpekning tas, ta används däremot i alla kasus- 74 positioner. Följaktligen är oppositionen tai: tas, ta inte symmetrisk. Inom området för generell utpekning fungerar inte alla kasusformer. För att återställa symmetrin bildas en annan, rent syntaktisk opposition. Förutom formen tai används även maskulina singularformer med betydelsen generell utpekning: tas, to, tam, tą, tuo, tame. Feminina former och pluralformer har inte denna betydelse. Formen tas är alltså i litauiskan en homonym form: med betydelsen konkret utpekning kongruerar den med substantivet — antecedenten — i genus och numerus, men med betydelsen generell utpekning kongruerar den inte med antecedenten. Tai och maskulina singularformer tas, to, tam, tą, tuo, tame med betydelsen generell utpekning står i opposition till formerna för konkret utpekning tas, ta. Former­na för generell utpekning tai och tas förenas i ett gemensamt paradigm och fördelas, beroende på vilken position de intar, på följande sätt: nom. tai (tas), gen. to, dat. tam, ack. tai (tą), instr. tuo, lok. tame. I detta paradigm är tai den primära formen i nominativens och ackusativens positioner, medan tas, tą är sekundära i motsvarande positioner. De senare formerna är strukturellt och stilistiskt begränsade och har i vissa fall en dialektal prägel. Statistiskt sett utgör användningen av tas och tą i motsvarande kasuspositioner en liten andel. Formerna för generell utpekning tai, tas står inte bara i opposition till formerna för konkret utpekning tas, ta, utan samtidigt också till deras semantiska synonymer jis, ji; šitas, -a; šis, ši; anas, -a; tas pats, ta pati m.fl. Många av de nämnda pronomina saknar helt neutrumformer, eller så förekommer denna form endast sporadiskt (šita(i)) vid sidan av tai. Maskulina singularformer med betydelsen generell utpekning är relativt ovanliga (šitas, šis, tas pats). Därför används formerna tai, tas oftast för att uttrycka generell utpekning, medan en hel rad olika lexem används för att uttrycka konkret utpekning (tas, ta; jis, ji; šitas, -a osv.). På grund av sin betydelses särart är de genusböjda formerna för konkret utpekning tas pats, ta pati och maskulina singularformer med betydelsen generell utpekning tas pats, to paties osv. mer symmetriska. Former för generell utpekning tai, tas m.fl. står också i opposition till formerna kas, på samma sätt som former för konkret utpekning tas, ta; jis, ji m.fl. står i opposition till formerna kuris, -i; katras, -a. Liksom kuris, -i; katras, -a i meningar med en viss struktur ersätter formerna jis, ji; tas, ta m.fl., ersätter pronomenet kas i liknande fall formerna tai, tas. Formen kas är i förhållande till formerna tai, tas en sekundär syntaktisk variant, på samma sätt som formerna kuris, -i; katras, -a i förhållande till formerna jis, ji: tas, ta m.fl. Såväl bruket av kuris, -i; katras, -a i stället för jis, ji; tas, ta m.fl. som användningen av kas i stället för tai, tas begränsas av meningens syntaktiska och semantiska struktur. Användningsområdet för formen kas med betydelsen generell utpekning är betydligt snävare än användningsområdet för formerna tai, tas. I systemet av alla de nämnda pronomina står de genusböjda formerna för konkret utpekning A (tas, ta; jis, ji m.fl.) i samma förhållande till sin syntaktiska synonym B (kuris, -i; katras, -a) som formerna för generell utpekning C (tai, tas m.fl.) står till sin syntaktiska synonym D (kas). Deras isomorfa relationer kan återges så här: A: B = C: D eller A: C = B: D. Mottaget 26.III.1973.