Lietuviška audinių pragmonimika

LIETUVIŲ KALBOS SPECIALIOJI LEKSIKA LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXII (1983) Översikter, recensioner LIETUVIŠKA AUDINIŲ PRAGMONIMIKA 1. Inledande anmärkningar 1.1. En pragmonym är ett ord av grekiskt ursprung (pragma ”sak, vara”, onoma ”namn”) som betecknar ett egennamn på en vara. Vissa språkvetare hänför pragmonymik till onomastiken1, men i själva verket är denna typ av ords plats i språkets lexikala system ganska problematisk. Pragmonymer användes redan i det antika Rom, Spanien och Egypten. Man antar att en av de ursprungliga formerna av pragmonymer var ett antroponym – hantverkarens namn. Tillverkaren märkte sina produkter (vapen, musikinstrument, kärl osv.) med sitt namn genom att gravera in märket i dem, stämpla dem och liknande. Sådana märken användes ända fram till 1600-talet. Med tiden ledde emellertid handelns utveckling till att produktionsvolymerna ökade och sortimentet blev mer varierat. Hantverkarens namn räckte inte längre som pragmonym. Därför började man använda namn på kända personer, mytologiska väsen och litterära hjältar, toponymer med mera. Senare kom också de appellativa substantivens tur. Ädelstenar, astronomiska och meteorologiska fenomen, djur och annat fick namn som blev egennamn på varor2. I vår tidsålder av snabb ekonomisk utveckling uppstår, tillsammans med mängder av nya varor, också en stor mängd egennamn som betecknar dem. Numera vore det omöjligt att klara sig enbart med termer som betecknar överordnade begrepp (t.ex. cykel, kamera, television och liknande), eller enbart med benämningar på underordnade typer (t.ex. damcykel, färg-tv och liknande), eftersom många olika varianter tillverkas av varje typ. En pragmonym fungerar alltså numera som ett slags tillägg till varans typbeteckning. Det är inte förvånande att egennamn på varor räknas i miljoner världen över. De är betydligt fler än orden i vilket språk som helst. Enligt gällande regler och standarder får varor i samma grupp nämligen inte ha identiska eller liknande pragmonymer. 1.2. Egennamn har huvudsakligen en utpekande funktion, medan pragmonymer framför allt ska ha en attraktionsskapande (lockande, intresseväckande) och estetisk funktion. Därför är det viktigt att ordet som används som pragmonym förknippas med produkten och direkt eller indirekt anknyter till dess ändamål, egenskaper eller utseende – kort sagt uttrycker dess väsen. Egennamn på varor ska ha en tydlig betydelse, vara entydiga, lätta att komma ihåg, lätta att uttala och så korta som möjligt. Naturligtvis, 1 Комолова З. П. Семантическая мотивированность прагмонимов. – Проблемы семантики. – М.: Наука, 1974, с. 333; Москович В. А. Товарные знаки. – В кн.: Ономастика. М., 1969, с. 251. 2 Москович В. А. Товарные знаки. – Указ. соч., с. 252; Цепелевецкий А. М. Нужная книга. – Вопросы изобретательства, 1967, № 5, с. 54–55. 224 Ord med negativ emotionell valör blir inte pragmonymer³. Man anser att man inte bör skapa abbreviatoriska pragmonymer, eftersom de är svåra att komma ihåg, obekväma att uttala osv.⁴ Vid skapandet av pragmonymer är frågan om deras motivation aktuell. Den sovjetiska språkforskaren Z. Komolova, som undersökte pragmonymer i olika språk, konstaterade att det finns egennamn på varor som har skapats utifrån samma faktorer för semantisk motivation. Enligt författaren gör detta det möjligt att tala om universalier inom pragmonymik. Exempel på sådana universalier ges: 1) produktens storlek, t.ex. skotern ”Malys”; 2) ett material som är en av produktens beståndsdelar, t.ex. konfekten ”Likernaja”; 3) en person eller ett föremål som produkten är avsedd för, t.ex. det portabla gasköket ”Turist”; 4) produktens kvalitet, t.ex. ”Lutčy” — ett rengöringsmedel för metallprodukter; 5) produktens funktion: ”Miechočistka” — ett medel för rengöring av färgad konstpäls; 6) platsen där produkten tillverkas, t.ex. kylskåpet ”Penza”; 7) fabriken som tillverkar produkten, t.ex. traktorn ”Kirovec”; 8) ett föremål ur samma ”skara” som pragmonymens ”bärare”, t.ex. radiolan ”Simfonija”, ”Gama”; 9) en person, ett verk, en händelse, en hjälte, ett geografiskt objekt osv. som produkten är avsedd att uppmärksamma, såsom konfekten ”Spartak” och klockan ”Antarktida”⁵. Med tanke på varornas överflöd och mångfald kan man naturligtvis hävda att listan över dessa universalier inte är uttömmande. Förmodligen var det inte heller författarens avsikt. Hon ville endast visa några allmänna modeller för pragmonymers semantiska motivation. Syftet med denna artikel är att behandla pragmonymiken för en varugrupp — litauiska tyger från perioden 1950–1979⁶. (Före 1950 tillverkades endast ett fåtal tyger med egennamn. Dessa var det ylletyg för klänningar ”Liuks” och drapptyget ”Baltika”.) Huvudvikten läggs vid analysen av de semantiska ordgrupper som utgör källor till tygernas pragmonymer, samtidigt som frågan om dessa källors lämplighet för tygpragmonymik berörs. Artikeln visar förändringen i antalet egennamn på tyger, diskuterar deras motivationsfaktorer och ger rekommendationer för hur pragmonymer för tyger bör skapas⁸. 2. Översikt över litauisk tygpragmonymik 2.1. Enligt uppgifter i prislistor för detaljhandelspriser på tyger, statliga standarder, tekniska villkor och tekniska beskrivningar benämndes 789 tyger pragmonymer i republiken under åren 1950–1979: 411 ylletyger, 358 sidentyger, 11 linnetyger och 9 bomullstyger. ³ Москович В. А. Указ. соч., с. 253. ⁴ Савин-Лазарева Э. С. Вопросы выбора товарных знаков. — Вопросы изобретательства, 1967, № 6, с. 50. ⁵ Комолова З. П. Указ. соч., с. 337–338. ⁶ Exemplen är hämtade ur album med tygprover från Litauens SSR:s ministerium för lätt industri, registret över tekniska beskrivningar vid Litauens SSR:s ministerium för lätt industri (1973–1979), registret över tekniska villkor vid Litauens SSR:s ministerium för lätt industri (1966–1979) samt diverse prislistor för tyger från perioden 1950–1979. 8. 1019 225 Till en början användes pragmonym som benämning på ylletyger. Utöver de redan nämnda ”Liuks” och ”Baltika” började man 1955 tillverka yllekostymtyget ”Drobė”, kapp- och rocktyget ”Vasara” (fabriken ”Drobė”) och drapetyget ”Spalis” (fabriken ”Liteksas”). Egennamn som beteckningar för silkestyger uppträdde något senare. År 1957 tillverkade ”Kauno audiniai” följande silkestyger: ”Berželis”, ”Genys”, ”Gintaras”, ”Kregždutė”, ”Neris”, ”Pavasaris”, ”Snaigė”. År 1959 tillkom några pragmonymer för linnetyger, till exempel klänningstyget ”Banga” och tyger för barnkläderna ”Palanga” och ”Vasara”. Den första pragmonymen för bomullstyger användes däremot först 1966. Då började fabriken ”Audėjas” tillverka gobelängen ”Lietuva”. Förändringen i antalet egennamn på tyger tillverkade i Litauiska SSR under de senaste tre decennierna (1950–1979) visas i tabell 1. Redan från 1960 ökade antalet pragmonymer för tyger avsevärt. De används framför allt för silkestyger och ylletyger, eftersom dessa tillverkas i betydligt större mängd och i större variation än linne- och bomullstyger. 2.2. När det gäller motivationen bakom litauiska pragmonymer för tyger bör det nämnas att de flesta av dessa egennamn är av memorial karaktär, det vill säga att de bygger på benämningar på naturfenomen, ortnamn, växter, djur, produkter, anordningar och annat, samt återspeglar begrepp för människans andliga verksamhet och skapande. Enstaka pragmonymer för tyger har även annan motivation, till exempel produktens kvalitet (tyget ”Liuks” samt ”Kristalas” och ”Perlas” – glänsande tyger), produktens ursprung (tygerna ”Krepas”, ”Bajus”), produktens användningsområde (segeltyget ”Jachta”) eller fabriken som tillverkar produkten (tygerna ”Drobė”, ”Lima”, ”Liteksas”). Pragmonymernas motivation är nära förknippad med deras källor. Vilka semantiska grupper av ord används då för att skapa litauiska tygpragmonymer? Det rör sig om benämningar på naturfenomen, ortnamn, växter, djur, produkter och anordningar, företagsnamn, personnamn samt begrepp för människans andliga verksamhet och skapande (se tabell 2). Tabell 3 och 4 visar en mer detaljerad semantisk klassificering av källorna till pragmonymer för siden- och ylletyger. Väl valda egennamn på tyger spelar en positiv roll när tygsortimentet utformas, ger konsumenten information om produkten och gör på sätt och vis reklam för den. 2.2.1. Benämningar på naturfenomen är vanligast bland silkestyger (65 pragmonymer för silkestyger av de 108 pragmonymerna från denna källkategori). De utgör omkring en femtedel av dessa tygers egennamn. Det rör sig om benämningar på olika naturmaterial (t.ex. ”Gintaras”, ”Perlas”, ”Rubinas”, ”Žėrutis”), himlakroppar (t.ex. ”Marsas”, ”Satelė”), årstider (t.ex. ”Pavasaris”, ”Vasara”), tider på dygnet (t.ex. ”Diena”, ”Rytas”, ”Vakaras”) och andra olika företeelser, såsom ”Aidas”, ”Giedra”, ”Rasa”, ”Verpetas”, ”Žara” med flera. En betydande del av produktionen från ”Kauno audiniai” benämns med dessa pragmonymer. Några av dem anknyter till tygets användningsområde, till exempel aftontyget ”Vakaras”, eller till tygets utseende, till exempel ”Perlas”, ”Kristalas”. De flesta är helt enkelt avsedda att ge uttryck åt naturfenomen. 2.2.2. Pragmonymer för ylletyger återspeglar naturfenomen i något mindre utsträckning (36 pragmonymer för ylletyger av de 108 pragmonymerna från denna källkategori). De utgör endast omkring en tiondel av alla egennamn på ylletyger. Till exempel, 226 ylleklänningstyger ”Banga”, ”Pavasaris”, ”Saulė”, kostymtyger ”Aidas”, ”Gintaras”, ”Rūkas”, kapp- och rocktyger ”Migla”, ”Pūga”, ”Snaigė”, ”Sniegutis”, ”Vaivorykštė”, ”Žaibas”, ”Žvaigždutė”, drapetyget ”Šerkšnas” med mera. Det finns i allmänhet ingen anledning att kritisera valet av naturfenomen som namn på ylletyger. Däremot är det inte att rekommendera att samma grupper av naturfenomen, eller rentav samma namn, används för dessa tyger (särskilt kostym- och kapp- och rocktyger) som för silkestyger, till exempel: ”Aidas”, ”Giedra”, ”Gintaras”, ”Migla”, ”Pūga”, ”Puta”, ”Rytas”, ”Vaivorykštė”, ”Vasaras” med flera. Ylletyger är ju tjockare och grövre, och därför borde deras pragmonymer också väcka något annorlunda associationer. 2.2.3. Ortnamn används oftast för att skapa egennamn på ylletyger (137 pragmonymer för ylletyger av de 190 pragmonymerna från denna källa, och en tredjedel av samtliga pragmonymer för ylletyger). Det rör sig om namn på etnografiska områden, orter, hav, sjöar, floder, fornborgar och annat. Ortnamn väljs allra oftast för kapp- och rocktyger, till exempel: ”Akmenė”, ”Dainava”, ”Dangė”, ”Dubysa”, ”Gondinga”, ”Juodkrantė”, ”Puožas”, ”Sartai”, ”Žeimena”, och för draper, såsom: ”Ančia”, ”Dūkštas”, ”Kaunas”, ”Kauno marios”, ”Neris”, ”Nevėžis”, ”Palanga”, ”Rambynas”, ”Šatrija” med flera. Endast 20 yllekostymtyger har sådana pragmonymer, till exempel: ”Akmena”, ”Kražiai”, ”Merkys”, ”Nida”, ”Naglis”, ”Nosą”, ”Pandėlys”, ”Turmantas”, ”Venta” med flera, och det finns bara några få klänningstyger – ”Dainava”, ”Neringa” med flera. Det finns goda skäl att stödja skapandet av egennamn på ylletyger utifrån ortnamn. Det är en stor lexikal grupp, där det finns många olika namn som lämpar sig för pragmonymbildning. 2.2.4. Ortnamn används för att beteckna endast omkring en sjundedel av alla silkestyger (48 pragmonymer av de 190 egennamnen från denna källa), till exempel: ”Baltija”, ”Dainava”, ”Dubysa”, ”Naglis”, ”Nevą”, ”Nevėžis”, ”Praha”, ”Tokijo”, ”Vilnius”, ”Žalgiris” med flera. För detta ändamål används framför allt namn på orter och floder. 2.2.5. Ungefär en femtedel av egennamnen på ylletyger är växtnamn (81 pragmonymer av de 150 pragmonymerna från denna källa). Det rör sig framför allt om namn på blommor (t.ex. ”Aguona”, ”Jurginas”, ”Raganė”, ”Tulpė”), träd och buskar (t.ex. ”Akacija”, ”Ąžuolas”, ”Ąžuoliukas”, ”Eglė”, ”Eglutė”, ”Liepa”, ”Putinas”, ”Skroblas”, ”Uosis”), frukter och bär (t.ex. ”Avietė”, ”Svarainis”, ”Riešutas”) samt växtdelar (t.ex. ”Lapas”, ”Žiedelis”). Växtnamn används särskilt ofta för att skapa pragmonymer för ylleklänningstyger och yllekostymtyger. 2.2.6. Ganska många silkestyger betecknas med växtnamn (66 pragmonymer för silkestyger av de 150 orden i denna källa till egennamn), till exempel: ”Aguona”, ”Astra”, ”Jurginas”, ”Kamelija”, ”Kaštanas”, ”Lazdynas”, ”Palmė”, ”Riešutas”, ”Uoga”, ”Žilvitis” med flera. Blom- och trädnamn utgör vardera ungefär en tredjedel av egennamnen på silkestyger. Ord som betecknar blommor (särskilt som namn på silkestyger) skulle dock kunna användas i ännu större utsträckning. Blommor kan ju bättre än träd beskriva silketygernas struktur, deras mjukhet och färgernas spel. 8* 227 2.2.7. I industrinomenklaturen för siden- och ylletyger finner man också substantiv som betecknar djur. Med sådana namn har 49 sidestyger och 45 ylletyger betecknats. Vanligast är substantiv som betecknar fåglar samt husdjur och vilda djur, till exempel sidestygerna ”Aras”, ”Dobilis”, ”Garnys”, ”Genys”, ”Geniukas”, ”Pingvinas”, ”Povas” samt ”Avinėlis”, ”Briedis”, ”Zuikis” med flera. Ylletyger: ”Garnys”, ”Genys”, ”Kielė”, ”Pelėda”, ”Pingvinas”, ”Briedis”, ”Stumbras”, ”Šernas” med flera. När det gäller sidestyger bör det nämnas att substantiv som betecknar husdjur och vilda djur är särskilt typiska för konstpälsar, till exempel ”Avinėlis”, ”Katinėlis”, ”Leopardas”, ”Mopsas”, ”Pudelis”, ”Ūdra” med flera. Dessa industrinamn är välfunna och återspeglar konstpälsens utseende väl. 2.2.8. Industrinamn som betecknar produkter och anordningar används främst för sidestyger (30 av de 50 egennamnen på sidestyger i denna källa är industrinamn), till exempel ”Arfa”, ”Fleita”, ”Jachta”, ”Kanklės”, ”Karuselė”, ”Palydovas”, ”Raketa”, ”Skudutis” med flera. En del av dessa industrinamn (till exempel segeltyget ”Jachta”) visar vad tyget är avsett för, medan andra (till exempel musikinstrumenten ”Kanklės” och ”Skudutis”) passar väl för att beskriva tygets utseende, mjukhet och lätthet. 2.2.9. Några tyger har namn efter företag, till exempel ylletygerna ”Drobė”, ”Lima”, ”Liteksas”. Ett sidestyg har fått det förkortade namnet ”Ziko” (Ziberto sidenkombinat). Förkortade tygbeteckningar bör man undvika redan av det skälet att de ofta förstås endast av tillverkarna själva. 2.2.10. Omkring en femtedel av ylletygerna och lika stor andel av sidestygerna har industrinamn som på olika sätt är personbeteckningar. Det rör sig om litterära gestalter (till exempel ”Buratinas”, ”Coliukė”, ”Pelenė”), mytologiska väsen (till exempel ”Aitvaras”, ”Laumė”), invånare i etnografiska områden eller städer i Lietuvos (till exempel ”Dzūkė”, ”Kaunietė”, ”Žemaitis”), beteckningar på grupper av människor och yrken (till exempel ”Medžiotojas”, ”Moksleivė”, ”Pionierius”, ”Žvejys”), åldersperioder (till exempel ”Jaunystė”, ”Mažylė”), släktskapsrelationer (till exempel ”Sesutė”, ”Uošvė”) och liknande. Vanliga personnamn är särskilt populära. De används framför allt för sidestyger avsedda för klänningar, till exempel ”Asta”, ”Gintė”, ”Gražina”, ”Milda”, ”Ona”, ”Silva”, ”Stasė”, ”Vida”, ”Jūratė”, liksom för ylletyger till klänningar, såsom ”Asta”, ”Elvyra”, ”Judris”, ”Jūratė”, ”Lina”, ”Milda”, ”Nijolė” med flera. Historiska personers namn är ganska populära som benämningar på draperityger, till exempel ”Mantas”, ”Margiris”, ”Mindaugas”, ”Vytenis”, ”Žygimantas” med flera. Den del av draperitygernas industrinamn som utgörs av historiska personers namn kan betraktas som minnesnamn. De väcker en känsla av storhet och högtidlighet, vilket passar dessa tygers tjocklek och tyngd ganska väl. I framtiden bör personnamn dock inte användas alltför ofta när egennamn på tyger skapas. 2.2.11. En del tygers egennamn utgörs av begrepp som rör människans andliga verksamhet och skapande. Här återspeglas litterära former och genrer (till exempel ”Baladė”, ”Pasaka”, ”Sakmė”), konstbegrepp (till exempel ”Etiudas”), benämningar på danser (till exempel ”Kepurinė”, ”Rumbo”, ”Suktinis”, ”Tango”), sport (till exempel ”Sambo”, ”Šachmatai”) och modetrender (till exempel ”Midi”). Särskilt framträdande i denna grupp är begrepp som rör mellanmänskliga relationer (till exempel ”Draugystė”, ”Talka”) och mänskliga ideal (till exempel ”Laisvė”, ”Pažanga”, ”Taika”). 228 begrepp samt människans andliga tillstånd (till exempel ”Laimė”, ”Ramybė”, ”Romantika”, ”Svajonė”, ”Viltis”). Flest av dessa (41 av de 53 industrinamnen i denna källa) är sidestyger som fått namn efter begrepp för människans andliga verksamhet eller skapande. Väl valda industrinamn ur denna grupp gör det möjligt att ge tygerna en vacker innebörd. 2.2.12. Det finns få egennamn på linne- och bomullstyger (11 industrinamn för linnetyger och 9 för bomullstyger). Linnetygernas industrinamn utgörs av ord som betecknar naturföreteelser (till exempel ”Aušra”, ”Banga”, ”Pavasaris”, ”Vaivorykštė”, ”Vasara”), ortnamn (till exempel ”Minija-4”, ”Palanga”, ”Širvėna”) och växtnamn (till exempel ”Aguona”, ”Liepa”, ”Rūta”). Tre av bomullstygernas industrinamn är personbeteckningar (”Džūkė”, ”Elzė”, ”Sūduvietė”); några andra sammanfaller med namn på naturföreteelser (till exempel ”Rytas”, ”Ruduo”) och ortnamn (till exempel ”Lietuva”, ”Neris”), medan ett är ett företagsnamn (”Audėjas”). 2.3. En översikt över den litauiska industrinomenklaturen för tyger visar att egennamnen delvis är specialiserade efter tyggrupp och samtidigt efter fabrik. En sådan specialisering bör betraktas som något positivt. Den uppstod när enskilda fabriker började namnge sina produkter med industrinamn från en eller flera semantiska grupper. Exempelvis namnger ”Laisvės” fabrik främst ylletyger för rockar och kostymer efter sjöar, till exempel ”Gelvis”, ”Gilutis”, ”Narutis”, ”Nosas”, ”Puožas”, ”Senkutis”, ”Šlavantas”, ”Vėlys”, ”Žaltytis”, ”Žuvintas” med flera. Ylletyger för rockar och kostymer från ”Nemuno” fabrik har oftast namn efter orter, såsom ”Kelmė”, ”Kražiai”, ”Lieplaukė”, ”Pandėlys”, ”Telšiai”, ”Utena”. Dessa fabriker skulle dock kunna specialisera tygernas egennamn ännu mer, det vill säga efter tygets användningsområde. Om ortnamn förbehålls rocktygerna från ”Nemuno” och sjönamnen rocktygerna från ”Laisvės”, bör man till exempel söka efter nya grupper av industrinamn för kostymtygerna som dessa fabriker tillverkar. Draperityger är huvudsakligen en produkt från ”Litekso”. De är tjocka och tunga tyger, och därför har man valt minnesnamn med en högtidlig klang, till exempel namn på städer (”Kaunas”, ”Vilnius”), historiska och berömda platser (”Pilėnai”, ”Stelmužė”), naturminnesmärken (”Puntukas”), floder (”Neris”, ”Nevėžis”), höjder (”Rambynas”, ”Šatrija”) och historiska personer (”Mindaugas”, ”Vytenis”, ”Žygimantas”). Dessa industrinamn verkar välfunna, men frågan är om man inte borde minska antalet semantiska grupper som draperitygernas egennamn hämtas från. 2.3.1. Största delen av ylletygerna för kostymer tillverkas av ”Drobės” sammanslutning. Dessa tyger benämns oftast med substantiv som betecknar träd (till exempel ”Ąžuolas”, ”Beržas”, ”Gluosnis”, ”Kaštanas”, ”Klevas”, ”Putinas”) och fåglar (till exempel ”Apuokas”, ”Garnys”, ”Gužutis”, ”Kėkštas”, ”Kikilis”, ”Kurtinys”, ”Laukys”, ”Žvirblis”). Sådana industrinamn är ganska väl valda: ett ylletygs mönster kan delvis efterlikna både trädbark och trädets tvärsnitt, liksom fågelfjädrar. Däremot bör fågelnamn inte användas för att benämna ylletyger för klänningar som tillverkas av ”Drobės”, till exempel ”Gervė”, ”Kielė”, ”Volungė” med flera. 2.3.2. Sortimentet av ylletyger för klänningar är smalare än sortimentet av sidestyger. De tillverkas huvudsakligen i enfärgat utförande. De flesta har industrinamn som skapats efter växter. 229 Industriella tyger tillverkade i Litauiska SSR Period Ulltyger antal% Sidentyger antal% 1950–1959 56 13,63 20 ¹5,59 1960–1969 209 50,85 134 37,43 1970–1979 146 35,52 204 56,98 Totalt 411 100,00 358 100,00 Tillverkade i Litauiska SSR 1950–1979 Grupp Ylletyger antal% Sidentyger antal% Naturfenomen 36 8,76 65 18,16 ortnamn 137 33,33 48 13,41 Växtnamn 81 19,71 66 18,43 Djurnamn 46 11,19 49 13,69 Namn på produkter och utrustning 20 4,87 30 8,38 Företagsnamn 4 0,97 1 0,28 Personnamn 76 18,49 58 16,20 Begrepp för människans andliga verksamhet och skapande 11 2,68 41 11,45 Totalt 411 100,00 358 100,00 230 Tabell 1 förändring i antal 1950–1979 Lintyger Bomullstyger Totalt antal % antal % antal % 3 27,27 — — 79 10,01 8 72,73 1 11,11 352 44,61 — — 8 88,89 358 45,38 11 100,00 9 100,00 789 100,00 Tabell 2 industriella tyger efter ursprungskällor Bomullstyger Linjära Totalt antal % antal % antal % 2 22,22 5 45,46 108 13,69 2 22,22 3 27,27 190 24,08 — — 3 27,27 150 190,1 — — — — 95 12,04 — — — — 50 6,34 1 11,11 — — 6 0,76 3 33,34 — — 137 17,36 1 11,11 — — 53 6,72 9 100,00 11 100,00 789 100,00 231 med utgångspunkt i namn på blommor, t.ex.: ”Aguona”, ”Alyva”, ”Flioksas”, ”Lubinas”, ”Petunija”, ”Pipiras”. Även framöver är det lämpligt att kalla dessa tyger efter enfärgade blommor, frukter och bär. Mönstren på sidentyger är mer framträdande och oftast brokiga. För dem passar ord som betecknar brokiga blommor, naturfenomen eller andliga begrepp inom mänskligt skapande. Det är förmodligen inte lämpligt att kalla sidentyger efter ortnamn, träd och i synnerhet inte efter personnamn. 2.3.3. Inte så illa tygpragmonymer för barn. Särskilt lyckade är egennamn på tyger som syftar på litterära hjältar, t.ex.: ”Coliukė”, ”Nežiniukas”, ”Spragtukas”, liksom diminutiv, såsom: ”Drugelis”, ”Kanarėlė”, ”Karosiukas”, ”Putinėlis”, ”Žiedelis” m.fl. 2.4. När systemet för tygpragmonymer förbättras framöver vore det lämpligt att för varje fabriks olika tyggrupper, indelade efter användningsområde, välja en eller flera dominerande semantiska grupper av egennamn på tyger. När tygsortimentet förändras är det svårt att få egennamn på tyger att leva kvar under längre tid, i flera decennier, såsom exempelvis ”Baltika”, ”Lilūks”. En större beständighet hos tygpragmonymerna skulle ändå vara positiv. Tillverkarna bör fundera över hur denna fråga kan lösas. Det är knappast lämpligt att ge ett tyg ett nytt egennamn när materialets struktur bara har ändrats obetydligt. I sådana fall skulle man kunna använda serier av pragmonymer som anger tillverkningsår eller tygets löpnummer. Några liknande försök har förekommit. Exempelvis tillverkade ”Drobė” tyget ”Krepas-65”, ”Liteksas” – ”Neringa-2”, ”Stumbras-2”, och ”Laisvė” – ”Tauras-2” m.fl. En betydande brist hos litauiska tygpragmonymer är att samma ord ofta används för att beteckna flera olika produkter. Enligt artikelns författare finns det så många som 123 sådana namn. Det är vanligast att ull- och sidentyger har samma pragmonym, t.ex. ylletyg för kappor och sidentyg för klänningar med namnet ”Akacija” (1970), ylletyg för kappor och sidentyg för klänningar med namnet ”Asta” (1974), ylletyget för kappor ”Šilas” (1976) och sidentyget för klänningar ”Šilas” (1976). Samma namn (”Neris”) används för ett sidentyg (1957—1979) och en yllebonad (1970). Flera ylle- och linnetyger har också samma egennamn, t.ex. ylletyget för klänningar ”Aušra” (1965) och linnetyget för gardiner ”Aušra” (1966), ylletyget ”Palanga” (1957) och linnetyget för barnkläder ”Palanga” (1959). 29 av 123 tygpragmonymer förekommer till och med tre gånger, t.ex. ”Rytas” – ylletyg för kostymer (1965), sidentyg för klänningar (1967, 1979) och bomullstyg för klänningar (1979); ”Vaivorykštė” är namnet på ett ylletyg för kappor (1965), ett sidentyg för klänningar (1968) och ett linnetyg för klänningar (1969). Sådana återkommande pragmonymer ger köparna knapphändig information om tygets grupp, användningsområde och tillverkare. Därför bör man vara mer uppfinningsrik när man skapar egennamn på tyger. De som skapar litauiska tygpragmonymer använder ibland felaktiga, icke-normerade former av villkorliga namn, t.ex.: ”Astra” (= ”Astras”), ”Dangė” (= ”Danė”), ”Gondinga” (= ”Gandinga”), ”Kadugys” (= ”Kadagys”), ”Kaštanas” 232 3 lentelė Pragmonymer för sidenvävnader (1950–1979) efter ursprungskällor Grupp, undergrupp Antal % I. Naturfenomen: 1) naturliga material 10 15,38 2) himlakroppar 6 9,23 3) årstider 4 6,15 4) månader 4 6,15 5) tider på dygnet 3 4,62 6) diverse 38 58,47 Totalt 65 100,00 II. Ortnamn: 1) etnografiska regioner 5 10,42 2) bosättningar 19 39,59 3) hav 1 2,08 4) sjöar — — 5) floder 15 31,25 6) berg 1 2,08 7) diverse 7 14,58 Totalt 48 100,00 III. Växtnamn: 233 Tabell 3 (fortsättning) Grupp, undergrupp Antal % 1) träd 24 36,36 2) blommor 26 39,39 3) frukter 1 1,52 4) bär 3 4,55 5) diverse 12 18,18 Totalt 66 100,00 IV. Djurnamn: 1) husdjur 18 36,74 2) fåglar 26 53,06 3) insekter 4 8,16 4) diverse 1 2,04 Totalt 49 100,00 V. Produkters och anordningars benämningar: 1) produkter 21 70,00 2) anordningar 9 30,00 Totalt 30 100,00 VI. Personnamn: 1) personnamn 34 58,62 2) litterära hjältar 6 10,34 234 3 lentelė (tęsinys) Grupp, undergrupp Antal % 3) mytologiska namn 7 12,07 4) övriga 11 18,97 Totalt 58 100,00 VII. Begrepp för människans andliga verksamhet och skapande: 1) litteratur 6 14,63 2) musik 6 14,63 3) konst 3 7,32 4) idrott, danser, lekar 10 24,39 5) människors sinnestillstånd, tankar, känslor 13 31,71 6) övriga 3 7,32 Totalt 41 100,00 (= ”Kaštonas”), ”Lavanda” (= ”Levanda”), ”Tokijo” (= ”Tokijas”), ”Topolis” (= ”Tuopa”), ”Žvejas” (= ”Žvejys”) med flera. Varianter och dubletter av tygens handelsnamn för olika tyger kan motiveras, till exempel: ”Eglė” och ”Eglutė”, ”Lakštingala” och ”Lakštutė”, ”Pūkas” och ”Pūkelis”, ”Snaigė” och ”Snieguolė”, ”Svaja” och ”Sv onė”, ”Garnys” och ”Gūžutis”, ”Konvalija” och ”Pakalnutė”, ”Salvija” och ”Šalavijas” och så vidare. Man bör dock inte utgå från polysema ord som används som egentliga tygnamn. De flesta egentliga tygnamn har bildats genom att betydelsen hos namn på djur, naturfenomen och växter överförts. Endast mycket sällan kan ett enstaka handelsnamn hänföras till suffixbildning, till exempel: ”Šviesė”, ”Žiedė”. Sådana avledningar är dock mycket få. I framtiden bör ordbildningen av litauiska tyghandelsnamn varieras. Det finns också få sammansatta handelsnamn, till exempel: ”Jūrinis krepas-74”, ”Kauno marios”, ”Lietuviškas drapas” med flera. Ursprungsmässigt är de flesta industriella tygbenämningar litauiska ord. Enstaka internationella namn förekommer, till exempel: „Akacija“, „Apolonas“, „Floksas“, „Fragmentas“, „Narcizas“, „Marsas“, „Orbita“, „Palmė“, „Reljefas“, „Šachmatai“ med flera. 235 Ulltyger (1950–1979) Grupp, undergrupp | Klänningstyger | Kostymtyger | antal | antal |% | antal I. Naturfenomen: 1) naturmaterial | – | – | 1 | 16,67 | 8 2) himlakroppar | 2 | 28,57 | – | – | 1 3) årstider | 1 | 14,29 | 1 | 16,67 | 3 4) månader | – | – | 1 | 16,67 | 1 5) delar av dygnet | – | – | 1 | 16,67 | – 6) diverse | 4 | 57,14 | 2 | 33,32 | 6 Totalt | 7 | 100,00 | 6 | 100,00 | 19 II. Ortnamn: 1) etnografiska områden | 2 | 100,00 | 1 | 5,00 | 5 2) bosättningar | – | – | 12 | 60,00 | 45 3) hav | – | – | – | – | – 4) sjöar | – | – | 4 | 20,00 | 19 5) floder | – | – | 2 | 10,00 | 16 6) berg | – | – | 1 | 5,00 | – 7) diverse | – | – | – | – | 3 Totalt | 2 | 100,00 | 20 | 100,00 | 88 III. Växtnamn: 236 4 lentelė pragmonymer enligt ursprungskällor Ylletyger Draperier Möbeltyger Totalt% antal% antal% antal% 42,11 1 25,00 — — 10 27,78 5,26 1 25,00 — — 4 11,11 15,79 — — — — 5 13,89 5,26 1 25,00 — — 3 8,33 — — — — — 1 2,78 31,58 1 25,00 — — 13 36,11 100,00 4 100,00 — — 36 100,00 5,68 1 4,17 — — 9 6,57 51,13 10 41,66 2 66,67 69 50,36 — 1 4,17 — — 1 0,73 21,60 4 16,67 — — 27 19,71 18,18 5 20,83 — — 23 16,79 — 2 8,33 1 33,33 4 2,92 3,41 1 4,17 — — 4 2,92 100,00 24 100,00 3 100,00 137 100,00 237 Grupp, undergrupp Klänningstyger Kostymtyger antal % antal % antal 1) träd 5 17,86 19 67,86 13 2) blommor 17 60,71 4 14,28 7 3) frukter — — 1 3,57 — 4) bär 1 3,57 — — 1 5) diverse 5 17,86 4 14,29 3 Totalt 28 100,00 28 100,00 24 IV. Djurbenämningar: 1) husdjur — — 2 7,69 1 2) fåglar 5 100,00 24 92,31 8 3) insekter — — — — 2 4) diverse — — — — 1 Totalt 5 100,00 26 100,00 12 V. Produkt- och apparatbenämningar: 1) produkter 2 50,00 5 100,00 5 2) apparater 2 50,00 — — — Totalt 4 100,00 5 100,00 5 VI. Personnamn: 1) personnamn 18 90,00 1 14,29 25 238 Tabell 4 (fortsättning) Yttertyger | Draper | Möbeltyger | Totalt% | antal |% | antal |% | antal |% 54,16 | 1 | 100,00 | — | — | 38 | 46,91 29,17 | — | — | — | — | 28 | 34,57 — | — | — | — | — | 1 | 1,24 4,17 | — | — | — | — | 2 | 2,47 12,50 | — | — | — | — | 12 | 14,81 100,00 | 1 | 100,00 | — | — | 81 | 100,00 8,33 | 2 | 66,67 | — | — | 5 | 10,87 66,67 | 1 | 33,33 | — | — | 38 | 82,61 16,67 | — | — | — | — | 2 | 4,35 8,33 | — | — | — | — | 1 | 2,17 100,00 | 3 | 100,00 | — | — | 46 | 100,00 100,00 | 3 | 100,00 | 3 | 100,00 | 18 | 90,00 — | — | — | — | — | 2 | 10,00 100,00 | 3 | 100,00 | 3 | 100,00 | 20 | 100,00 67,57 | 3 | 25,00 | — | — | 47 | 61,84 239 Grupp, undergrupp | Klänningstyger | Kostymtyger | * | antal |% | antal |% | antal 2) litterära gestalter | — | — | 1 | 14,29 | 2 3) mytologiska namn | 1 | 5,00 | 2 | 28,57 | 5 4) diverse | 1 | 5,00 | 3 | 42,85 | 5 Totalt | 20 | 100,00 | 7 | 100,00 | 37 VII. Begrepp för människans andliga verksamhet och skapande: 1) musik | — | — | 1 | 50,00 | 2 2) konst | — | — | — | — | 1 3) idrott | — | — | — | — | 1 4) människors sinnestillstånd, tankar och känslor | — | — | — | — | 1 5) diverse | — | — | 1 | 50,00 | — Totalt | — | — | 2 | 100,00 | 5 A. Montvilienė En publikation om fransk medicinsk terminologi Širkienė V. Prancūzų kalbos medicininė terminija. – V., 1977, 88 p. [Lietuvos TSR aukštojo ir specialiojo vidurinio mokslo ministerija. Kauno medicinos institutas]. Lärarna i främmande språk vid Kaunas medicinska institut har sammanställt och gett ut ett stort antal små ordböcker över medicinska termer avsedda för institutets studenter. Denna verksamhet från lärarnas sida är fullt berättigad och bör uppmuntras. Läroböcker och småordböcker över termer är inte bara viktig hjälplitteratur för studenterna – de kan bidra till att ordna, enhetliggöra och införa normriktiga termer i bruk samt avhjälpa brister i terminologin och klarlägga dess luckor. En väl utarbetad terminologisk liten ordbok, samordnad med specialister inom det berörda området (i detta fall medicin) och terminologer med språkvetenskaplig kompetens, kan alltså effektivt bidra till att förbättra terminologin inom området. Detta gäller särskilt terminologin inom sådana vetenskapsområden (däribland medicin) för vilka det saknas omfattande litauiska förklarande ordböcker och normerande termordböcker med motsvarigheter på andra språk. 240