Некоторые направления развития лексики литовского литературного языка в советский период

KALBŲ KONTAKTAI LIETUVOS TSR LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXIII (1983) VIDA SIMONAITITĖ NÅGRA RIKTNINGAR I UTVECKLINGEN AV DET LITAUISKA LITTERÄRA SPRÅKETS ORDFÖRRÅD UNDER SOVJETPERIODEN 1. Sociala faktorer i utvecklingen av det litauiska litterära språkets ordförråd under sovjetperioden Språket uppstod som en historisk nödvändighet ur människors trängande behov av att kommunicera och utvecklades i takt med samhällets utveckling. Marxismens-leninismens grundare betraktade det som ett socialt fenomen ur två dialektiskt sammanhängande aspekter – som ”tankens omedelbara verklighet” (Marx K., Engels F. Verk, bd 3, s. 448) och som ”det viktigaste medlet för mänsklig kommunikation” (Lenin V. I. Samlade verk, bd 25, s. 258). Som medel för kommunikation och tankarnas uttryck är språket förbundet med andra sociala fenomen och spelar en aktiv roll i samhällets liv1. Oskiljaktigt från samhället återspeglar det varje social förändring. Som J. D. Desjerijev (1977, s. 8) påpekar: ”Språket är en säregen barometer för samhällsutvecklingen. I det moderna språket återspeglas dess talares sociala liv som i en spegel.” Ju mer komplex samhällsformationen är, desto mer komplexa är språkets samhällsfunktioner. Utvecklingstakten i dess ordförråd ökar under perioder av revolutionära omvandlingar av samhället, övergång från en samhällsformation till en annan och kvalitativa förändringar i den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Samhällets framsteg ger ofta en impuls till ordförrådets utveckling. Samtidigt varnade F. Engels, som ingående belyste språkets sociala ursprung och dess beroende av samhället, för att förenkla frågan om sambandet mellan språkliga och sociala fenomen och för att förklara alla språkliga fenomen som resultat av ekonomiska processer (Marx K., Engels F. Verk, bd 37, s. 395). Varje språk är en bestämd helhet med sina strukturella särdrag och inre utvecklingslagar, med sina inbördes förhållanden mellan ljudkomplex, morfologiska element och syntaktiska strukturenheter. Det är oriktigt att mekaniskt överföra processer, tendenser och lagbundenheter som kännetecknar andra sociala fenomen till språket. 1 Om den marxist-leninistiska förståelsen av språket, se: Desjerijev J. D., 1977, s. 10–14; Zjirmunskij V. M., 1969, s. 5–25; Hartung W., 1979, s. 27–47; Große R., Neubert A., 1974, S. 9–24; Neubert A., 1974, S. 25–46; Schmidt W., 1972, S. 9–35 m.fl. 124 De flesta språkfakta kan förändras också enligt språkets inre utvecklingslagar, oberoende av människors vilja. Exempelvis är den gradvisa förlusten av substantivens böjningsändelser i de indoeuropeiska språken, som pågår under århundraden, oberoende av yttre sociala förhållanden. Språkets inre utvecklingslagar förklaras av dialektikens grundlag – lagen om motsatsernas enhet och kamp. Begreppet ”språkutveckling” behandlas ur två perspektiv: det så kallade ”intrastrukturella” och det sociologiska, funktionella. I det första fallet avses vanligen sådana förändringar som under olika historiska epoker kan iakttas i grammatisk struktur och ordförråd. Ur sociologisk synvinkel undersöks språkets funktionella utveckling och de processer i språkstrukturen som betingas av sociala faktorer (jfr Isajev M. I., 1968, s. 81–82). Språket utvecklas således enligt sina inre lagar, det vill säga i enlighet med sina egna utvecklingsmöjligheter i en viss riktning, men förverkligandet av dessa lagar bestäms av sociala faktorer och språkets funktionsvillkor. Социальные факторы, по мнению Ю. Д. Дешериева (1968, с. 56), обусловливают функционирование и развитие языка двумя путями: 1) путем стихийного (или самопроизвольного) воздействия социальных факторов на языковую действительность и 2) путем сознательного регулирования обществом процессов языкового развития. Не на всех уровнях языка одинаково отражается его связь с социальными процессами, с развитием общества. Медленнее всего изменяется грамматический строй, а самым подвижным элементом является лексика, так как в ней наиболее выпукло и непосредственно отражаются сдвиги, происходящие в жизни общества. С эволюцией жизни общества, производительных сил и производственных отношений, культуры, науки, искусства меняется и лексика. В каждую эпоху активизируется та часть лексики, которая связана с самыми актуальными явлениями жизни. Для новых реалий необходимы и новые названия. Обычно трудно провести резкую грань между историей реалии и историей слова. Часто история слова помогает проникнуть в историю общественных понятий определенной эпохи (см. Кон И. С., 1970, с. 86—89). När sovjetmakten återupprättades i Litauen 1940 inleddes en ny fas i samhällsutvecklingen för det litauiska folket. Införandet av folkstyre, verkligt demokratiskt styre, samt nationaliseringen av jorden, bankerna och storindustrin skapade förutsättningar för socialistiska omvandlingar av folkhushållningen. Lenins nationella politik öppnade nya möjligheter för den litauiska kulturens blomstring – nationell till formen och socialistisk till innehållet – och därmed också för utvecklingen av det litauiska litterära språket som en integrerad del av denna kultur. Förändringar ägde rum också i det litauiska litterära språket, särskilt i ordförrådet. Detta betingades framför allt av sociala, extralingvistiska faktorer: förändringar i de samhällspolitiska förhållandena, i- 125 industrialiseringen, uppkomsten av nya industrigrenar, kollektiviseringen av jordbruket, utvecklingen av vetenskaplig forskning och ett omfattande nät av folkbildning, tillkomsten av nya massmedier samt förändringen av språkbrukarna själva. Efter återupprättandet av sovjetmakten i Litauen tillkom nya statliga och administrativa organisationer och institutioner, lokala myndigheter och samhällsorganisationer. En ny administrativ-territoriell indelning infördes. En planmässig och snabb utveckling av republikens industri genomfördes. Parallellt med utvecklingen av de traditionella branscherna – livsmedels-, lätt- och träförädlingsindustrin – skapades en energiindustri och en byggindustri. Helt nya industrigrenar uppstod och utvecklades: verktygsmaskinindustri, instrumentindustri, elektronikindustri, foderblandningsindustri, kemisk industri, mikrobiologisk industri m.fl. För att utnyttja lokala natur- och arbetskraftsresurser så rationellt som möjligt började nya industrikomplex anläggas inte bara i stora städer utan också i republikens distriktshuvudorter. Arbetets karaktär förändrades: mekanisering och automatisering av produktionsprocesserna införs överallt, liksom brigadbaserade entreprenadformer. Jordbruket omvandlades på socialistisk grund. Kollektiviseringen öppnade vida utvecklingsmöjligheter för landsbygden. För närvarande förs jordbruket över till en industriell grund: stora boskapsuppfödningskomplex utrustade med den senaste tekniken och automationsutrustningen byggs, allt mer produktiva maskiner tas i bruk på fälten och markavvattning och markförbättring genomförs centralt. Folkekonomins snabba utveckling och uppkomsten av tidigare okända föremål, processer och begrepp krävde en intensiv nybildning av ord, där även lingvister deltar. Under sovjetmaktens år har en betydande vetenskaplig kapacitet byggts upp i republiken. Den vetenskapliga forskningen utvecklas snabbt och forskarkåren växer. Vetenskaplig forskning bedrivs inom olika vetenskapsområden: fysik och matematik, kemi och biologi samt samhällsvetenskap. Republikens forskares framgångar, införandet av forskningsresultat i massproduktionen och den breda populariseringen av vetenskapen ledde till att nya ord och begrepp snabbt ”trängde in” i det litterära språket. Under sovjetmaktens år genomfördes en leninsk kulturrevolution i republiken. I dag är Sovjetlitauen ett land med allmän läs- och skrivkunnighet. Från första början införde sovjetmakten allmän och obligatorisk grundskoleutbildning, och i dag har obligatorisk gymnasieutbildning redan införts. En ny utbildningsform har också fått stor spridning: yrkesutbildning kombinerad med gymnasieutbildning. Även högre utbildning har blivit tillgänglig för alla. 126 Nätverket av kultur- och folkbildningsinstitutioner utvidgas ständigt: klubbar, bibliotek, museer, teatrar och biografer. År 1940 hade republiken 75 klubbinstitutioner, 201 folkbibliotek och 15 museer (Litauiska SSR, 1980, s. 142); i dag finns i Sovjetlitauen 1486 klubbinstitutioner, 2104 bibliotek med över 30 miljoner böcker i sina samlingar samt 38 museer (Griškevičius P., 1980, p. 159; Šepetys L., 1980, p. 8). I republiken finns 11 professionella teatrar och 36 folk teatrar (Баркаускас А., 1980, с. 170). Stor uppmärksamhet ägnas också åt filmkonsten. Över 57 miljoner människor besöker varje år konserter, teatrar, biografer, utställningar och andra kulturevenemang (Šepetys L., 1980, p. 8). Konstnärlig amatörverksamhet i Sovjetlitauen kännetecknas av sin breda omfattning. Åren 1940–1941 deltog omkring 16 000 människor i den (Griškevičius P., 1980, p. 162), och i dag finns 24 000 amatörkörer, ensembler, orkestrar samt koreografiska och teatrala grupper som samlar omkring 400 000 entusiaster (Баркаускас А., 1980, с. 198). En av de viktigaste indikatorerna på kulturnivån är den ökade utgivningen av tidningar och tidskrifter samt utvecklingen av bokförlagsverksamheten. Inte bara pressen, teatern och filmen, utan också televisionen och radion har blivit en självklar del av sovjetmänniskornas vardagsliv. Radio- och tv-sändningar sker på litauiskt standardspråk. Kulturens snabba utveckling skapar gynnsamma förutsättningar för att folkets skapande krafter ska komma till uttryck. Kultur och språk står i nära växelverkan under alla utvecklingsskeden. Kulturens tillväxt, liksom utvecklingen inom andra samhällslivets områden, bidrar till språkets fulländning: till att berika dess ordförråd och fördjupa differentieringen av stilistiska och syntaktiska medel. Kulturutvecklingens tempo bestämmer dessutom det litterära språkets utvecklingstakt och utvecklingstendenser. Kulturens inflytande på språkets utveckling kan således betraktas som ett obestridligt faktum. Det finns emellertid också ett omvänt beroendeförhållande — språkets inflytande på kulturen. Som F. P. Filin (1968, s. 11) framhåller: ”I socialistiska länder som bedriver en leninistisk nationalitetspolitik blir språket en mäktig hävstång för nationella framsteg och kulturellt uppsving.” Det är det främsta medlet för att uttrycka och förmedla kultur. Sambandet mellan språk och kultur framträder följaktligen i deras komplexa växelverkan. Enligt M. I. Isajev (1976, s. 57) fungerar språket å ena sidan som ett redskap för kulturens utveckling, liksom för andra sociala fenomen, och å andra sidan utgör det ofta ett element i kulturens nationella form (när det till exempel gäller litteratur). Det litauiska standardspråkets ordförråd utökades och förändrades under påverkan av förändringar inte bara i samhällslivet, utan också i språkbrukarnas sammansättning. Den aktiva parten är nämligen inte enbart språket självt, genom vilket människors kunskaper och erfarenheter befästs och utvidgas, utan också människornas, språkbrukarnas, inställning till det. Människans inställning till sitt modersmål bestäms 127 redan av språkets sociala natur. Det är en grundläggande förutsättning för samhällets och människans existens som medlem av detta samhälle. Människors aktiva förhållningssätt till sitt språk beror på samhällets karaktär, som vanligen bestäms av dess sociala och ekonomiska struktur. I ingressen till Sovjetunionens konstitution (1977, s. 4) framhålls att det sovjetiska samhället är ”ett samhälle där mäktiga produktivkrafter, avancerad vetenskap och kultur har skapats, där folkets välstånd ständigt ökar och allt gynnsammare förutsättningar för individens allsidiga utveckling växer fram”. Ju mer medvetna och utbildade språkbrukarna är, desto större påverkan utövar de på standardspråket, särskilt på dess ordförråd. Språklig verksamhet, liksom medvetandets verksamhet, bestäms nämligen av det socialistiska samhällets materiella och kulturella behov. Språkprocesserna är följaktligen nära förbundna med individens utveckling. Den nya människan i det socialistiska samhället är enligt K. Marx en allsidig personlighet. Hon ”återskapar sig inte i någon enda bestämd gestalt, utan frambringar sig själv i sin helhet; hon strävar inte efter att förbli något slutgiltigt fastställt, utan befinner sig i en ständig tillblivelse” (Маркс К., Энгельс Ф. Соч., т. 46, ч. 1, с. 476). Under sovjetmaktens år förändrades befolkningens sammansättning påtagligt: antalet arbetare ökade, medan antalet bönder minskade betydligt. Arbetarklassen växte inte bara numerärt; dess utbildningsnivå och yrkesmässiga och kulturella nivå höjdes också. I dag har mer än en tredjedel av arbetarna gymnasie- eller högskoleutbildning, deras kvalifikationer har blivit betydligt högre och yrkesskickligheten har ökat (Griskevičius P., 1980, p. 17). Stadsbefolkningens andel av republikens totala befolkning ökar och överstiger i dag 60%*. Befolkningens migration har fått ett förstärkt inflytande på ordförrådets utveckling i samband med urbaniseringsprocessen: från landsbygd till stad, från distriktscentra till republikens huvudstad och till landets övriga städer. Även bondebefolkningen har förändrats avsevärt. När det gäller social ställning, utbildning och vyer närmar den sig alltmer arbetarklassen. Mekaniker har blivit den största yrkesgruppen på landsbygden. Utvecklingen av det litauiska standardspråkets ordförråd påverkas också av vissa sociala gruppers aktivitet. Under förra seklet användes det litauiska standardspråket främst av intelligentsian. I dag använder både arbetare och bönder det i sin vardagliga kommunikation. Genom att delta i förvaltningen av sovjetstaten och i olika samhällsorgans arbete löser företrädare för alla klasser och skikt i det sovjetiska samhället betydelsefulla problem och diskuterar viktiga frågor i samhällslivet, samtidigt som de försöker förena praktisk verksamhet med teori. I denna kommunikation använder de standardspråket och följer dess allmänt vedertagna, kodifierade normer. 128 Förändringar i livet samt den vetenskapligt-tekniska och kulturella revolutionen skapade också förutsättningar för språkets utveckling. Ty ”ju mer komplicerad samhällets struktur är och ju högre dess utvecklingsnivå är, desto större roll spelar informationen och desto större betydelse har dess främsta förmedlingsmedel — språket” (Андреев Н. Д., 1969, с. 25). Det litauiska litteraturspråkets användningsområde har också vidgats. Här spelar den allmänbildande skolan en viktig roll; under sovjetmaktens år har inte bara antalet elever ökat, utan också kvaliteten på de utexaminerades utbildning förbättrats. Samtidigt ägnas modersmålsundervisningen ständigt stor uppmärksamhet, och ungdomarna har fått gynnsamma förutsättningar att tillägna sig det litauiska litteraturspråket. Litteratur och press är ett viktigt användningsområde för och ett viktigt medel för utvecklingen av det litauiska litteraturspråket. På litauiska ges ett stort antal skönlitterära, vetenskapligt-tekniska, pedagogiska och populärvetenskapliga verk samt tidningar och tidskrifter ut. År 1940 utgavs i republiken endast 336 böcker på litauiska, med en sammanlagd upplaga på 3,2 miljoner exemplar (Tarybų Lietuvai 25 metai, 1965, p. 194), medan antalet år 1979 var 1305 böcker och broschyrer med en sammanlagd upplaga på 13,5 miljoner exemplar (Lietuvos TSR liaudies ūkis per 40 metų, 1980, p. 234). I början av 1979 uppgick antalet tidnings- och tidskriftsexemplar per 1 000 invånare i republiken till 1773 (Griškevičius P., 1980, p. 166). Den litauiska filmstudion bedriver framgångsrik verksamhet i republiken. De viktigaste inhemska filmverken dubbas till litauiska. Utvecklingen inom samhällets olika livsområden, särskilt kulturen, jordbrukets övergång till en industriell grund, utjämningen av betydande skillnader mellan stad och landsbygd samt en fördjupning av den socialistiska demokratin förändrade befolkningens sociala struktur och påskyndade den språkliga integrationsprocessen. I dag är det litauiska litteraturspråket allmänt tillgängligt både i tal och skrift och används överallt. Under dess påverkan påskyndas utjämningen av dialektala särdrag, eftersom dialekterna har blivit ett otillräckligt effektivt medel för massinformation och kommunikation. Under sovjetperioden har kontakterna med landets alla folk och folkgrupper blivit intensiva. Detta påverkar i sin tur inte bara ekonomin, vetenskapens och teknikens framsteg och kulturen, utan även utvecklingen av det litauiska litteraturspråket. Efter sovjetmaktens återupprättande i Litauen intensifierades inte bara de sociala, ekonomiska och kulturella kontakterna mellan folken, utan också språkkontakterna. Ett viktigt kännetecken för det sovjetiska samhällets liv är det ryska språkets ständigt växande roll. Under sovjetperioden blev de litauisk-ryska språkkontakterna mer aktiva. Ryska, som språk för kommunikation mellan olika nationaliteter, påverkar det litauiska litteraturspråkets utveckling, särskilt dess ordförråd och ordbildning. Via ryskan kommer många internationalismer och termer, nya begrepp och 9. 949 129 vissa ordbildningssätt in i litauiskan, till exempel förkortningar och ord med internationella komponenter. Ryskan bidrar till att vissa befintliga betydelser hos ord i det litauiska litteraturspråket aktiveras och att nya betydelser uppstår. De undersökta sociala och extralingvistiska faktorerna främjar således i hög grad uppkomsten av nya ord och ordkombinationer, förändringen av ords betydelser samt aktiveringen av vissa ordbildningssätt och -typer i det litauiska litteraturspråket. Under sovjetperioden utvecklades det litauiska litteraturspråkets ordförråd i följande riktningar: 1) nya ord och ordkombinationer uppstod, 2) ords betydelser förändrades, 3) användningen av ett antal ord och ordkombinationer begränsades eller de övergick till det passiva ordförrådet. 2. Nya ord och ordkombinationer uppkommer En av de viktigaste och mest fruktbara riktningarna i lexikens utveckling är uppkomsten av nya ord och ordkombinationer. De kan uppstå i språket som beteckningar för tidigare okända företeelser, föremål och deras egenskaper, eller som nya beteckningar för redan existerande verklighetsförhållanden. Uppkomsten av nya ord och ordkombinationer i den första gruppen dikteras av ett trängande behov. De som hör till den andra gruppen uppstår vanligen när en strävan växer fram att ge något en mer uttrycksfull och exakt benämning i stället för den allmänt vedertagna. Ett annat språk kan också påverka bildandet av nya ord, vilket leder till att ett lånord eller ett ord bildat efter dess mönster tas i bruk. Att ordförrådet fortlöpande fylls på med nya lexikala enheter är ett naturligt fenomen i språkets utveckling, eftersom behovet av att beteckna nyuppkomna föremål eller företeelser ständigt finns. Den litauiska litterära språkets nya lexik omfattar de mest skilda sidor av samhällslivet. I föreliggande arbete behandlas de lexikala områden som enligt vår mening tillhandahåller tillräckligt mycket material för att återspegla de processer som äger rum i den litauiska litterära språkets lexik under sovjetperioden. Gruppen nya ord och ordkombinationer inom masspolitisk verksamhet. Under sovjetperioden fick det masspolitiska arbetet stor betydelse och berikades med nya former. I samband med detta uppkom nya ord och ordkombinationer2. draugovininkas DLKŽ₁ 128, tarptautininkas DLKŽ₁ 838; agitbrigada T 1974 226, agitkolektyvas T 1975 41; metodininkas visuomenininkas T 1977 225; agitacinis darbas DLKŽ₁ 5, ideologinis darbas K 1978 4 17, internacionalinis auklėjimas K 1978 4 17, komunistinis auk- 2Alla ord och ordkombinationer i denna grupp som betecknar personer kan också ha femininformer, till exempel: draugovininkė, tarptautininkė och så vidare. 130 lėjimas DLKŽ₁ 62, paskaitinis darbas DLKŽ₁ 518, propagandinis diafilmas T 1974 257, teisinis auklėjimas T 1974 269, vaizdinė agitacija K 1978 4 17; masinis politinis renginys T 1975 41, visuomeninis kultūrinis darbas T 1974 263, idėjinis-politinis auklėjimas K 1978 4 28, karinis-patriotinis auklėjimas T 1974 257, marksistinis-lenininis mokymas T 1974 257. Gruppen av nya ord och ordkombinationer inom vetenskap och utbildning. Många nya ord och ordkombinationer som är förknippade med vetenskapens och utbildningens landvinningar har tillkommit. Dessa är benämningar på skoltyper: agromokykla T 1978 243, automokykla T 1975 52; aštuonmetė mokykla DLKŽ₁ 44, internatinė mokykla SA 1974 10 63, pagalbinė mokykla TM 1974 11 14, partinė mokykla T 1975 34, proftechninė mokykla K 1975 6 64; specialioji vidurinė mokykla T 1978 132; partinio ūkinio aktyvo mokykla T 1974 280. Benämningar på nya vetenskapsgrenar och typer av forskningsverksamhet: bulvininkystė MG 1976 4 36, ryšininkystė T 1974 272, runkelininkystė ŽOTŽ 254, žąsininkystė T 1979 114; muziejininkystė T 1976 43; automatika DLKŽ₁ 64, kibernetika STTŽ 91, memuaristika LM 1974 43; aplinkotyra T 1973 99, knygotyra MLTE III 66, medienotyra MATŽ 42, medžiagotyra T 1978 189, upėtyra DLKŽ₁ 877; gruntotyra3 DLKŽ₁ 190, kinotyra KKult 30 48, klubotyra LM 1974 48, landšaftotyra MLTE III 10, mašinotyra MT 1973 11 41, teatrotyra TŽŽ 747; bioelektronika STTŽ 17, bioenergetika ŽOTŽ 18, biogeocenologija T 1974 281, biomatematika STTŽ 17, biometeorologija TM 1980 1 5, elektroakustika FTŽ 70, hidroakustika FTŽ 106, makrofizika FTŽ 174, mikroelektronika MG 1976 4 11, mikrosociologija ŠBSK 18, plazmochemija T 1979 85, radiochemija T 1975 27, radioelektronika T 1974 276, sociolingvistika T 1978 24, vibrotechnika T 1977 282. Även nya benämningar på forskare och specialister inom olika vetenskapsgrenar kom i bruk: dujininkas T 1974 263, šilumininkas T 1975 19, tikimybininkas T 1977 154; vakuumininkas T 1976 117; dokumentalistas T 1977 147, higienistas SA 1974 10 60; ekologas MG 1978 5 43, kinologas T 1978 132, klimatologas VN 1974 265, transplantologas T 1978 127; dailėtyrininkas VN 1974 285; eilėtyrininkas LM 1975 26, menotyryrininkas MG 1975 5 23, pelkėtyrininkas DLKŽ₁ 544, tautotyryrininkas DLKŽ₁ 842, žemėtyrininkas DLKŽ₁ 960; biomedikas Š 1975 15 15, geobotanikas VN 1974 265, geochemikas MG 1978 5 43, radiobiologas MG 1980 2 13. 3 Sammansatta ord med efterleden -tyra bildas som regel med hjälp av fogevokalen -o-, även om ord med stammar på -a- enligt de allmänna ordbildningsreglerna oftare har fogevokalen -a-: gruntotyra. 4 Se fotnot 2. 9* 131 Till en ytterligare undergrupp kan hänföras benämningar på typer och metoder för vetenskapligt arbete och forskning: agrotermofikacija MNV 16 15, makroprogramavimas STTŽ 121, metaprogramavimas STTŽ 133; agroekonominis tyrimas ŽŪTŽ 157, aviacheminis darbas T 1976 189, biosocialinė problema SA 1974 11 49, mikrocheminė diagnostika ŽŪTŽ 58, radiocheminis tyrimas T 1975 27, radioizotopinis tyrimas SA 1974 12 10, rentgenostruktūrinė analizė MNV 14 15, termobranduolinė reakcija DLKŽ 847; loginis-matematinis metodas SA 1974 11 49, matematinis-statistinis metodas T 1974 284. Gruppen av nya ord och ordkombinationer inom rymdområdet. Med rymdålderns början och de första framstegen inom rymdfarten bildas ett nytt lexikalt fält i det litauiska litteraturspråket – rymdlexikonet5. Gruppen av nya ord och ordkombinationer inom kultur och konst. Framstegen i kulturlivet under åren av sovjetmakten ledde till att nya ord inom kultur och konst uppkom i det litauiska litteraturspråket. Det rör sig om benämningar på kultur- och konstinstitutioner och kollektiv: fotoklubas T 1975 3, fotomuziejus VN 1976 10; kultūros klubas DLKŽ 316, kultūros namai T 1975 47, kaimo kapela T 1974 252, saviveiklinis choras DLKŽ 688. En särskild undergrupp utgörs av benämningar på specialister och kultur- och konstarbetare6: estradininkas LM 1974 48 — ”estradartist”, kinininkas PiktJV 168 — ”filmvetare”, klubininkas LM 1975 8 — ”klubbspecialist, klubbmedarbetare”, muziejininkas T 1975 37 — ”museiarbetare”, televizininkas SluckUMN 12 — ”televisionsarbetare”; fotomūnininkas T 1975 37, fotožurnalistas JG 1974 10 18. Benämningar på kulturverksamhet och olika evenemang samt andra ord med anknytning till kulturlivet har tagits upp i språket: fotopuybraiža K 1976 6 51, fotokūrinys T 1976 191, fotomenas LM 1976 6, fotoparoda T 1976 105, teleapybraiža KKult 30 77; fotoekspozicija LM 1976 10, fotoiliustracija T 1976 105, fotomontažas Š 1976 8 17, fotoromanas LM 1975 28, telefilmas BulotSG 64; koncertas-pašnekėsys VN 1975 57, koncertas-susitikimas T 1975 72, paskaita-koncertas LM 1974 44, seminaras-vakaronė T 1975 47, spektaklis-disputas T 1975 3, vaidininmas-vakaronė LM 1974 43, vakaras-susitikimas7 LM 1976 26, portretinė apybraiža LM 1976 26. En grupp nya ord och ordkombinationer inom fysisk fostran och idrott. Under sovjetmakten blev fysisk fostran och idrott tillgängliga för alla. De sovjetiska idrottarnas framgångar på den internationella och allunionsnivån inom idrotten 5 О космической лексике см.: Simonait ytė V. Kosmoso leksika. — Kalbos kultūra, 1981, sąs. 40, p. 7—11. 6 Se fotnot 2. 7 Många sådana benämningar är olämpliga: i stället för vakaras-susitikimas = susitikimų vakaras, spektaklis-disputas = spektaklis su aptarimu osv. 132 arenan, det omfattande nätet av idrottsanläggningar och att alla, från unga till gamla, drogs in i den fysiska fostran (GTO-komplexet) gjorde idrottsrörelsen verkligt folklig, vilket naturligtvis återspeglades i det moderna litauiska litteraturspråkets ordförråd. Alla språkliga nyheter med anknytning till idrott tas, via radio, television och press, i aktivt bruk av större delen av befolkningen. Ord från detta ordförrådsområde är mycket populära i ungdomars vardagsspråk. Militärtekniska idrottsgrenar utvecklades brett, och följaktligen utökades även denna grupp av ordförrådet. Exempelvis tillkom följande ord: motobolas S 1978 37; autožygis T 1975 104; autokrosas T 1978 96, autoral'is T 1978 96, aviamodeliavimas T 1978 96, motokrosas S 1975 14 7, motosportas S 1975 14 7; orientacinis sportas T 1976 110, povandeninis sportas T 1978 96, stendinis šaudymas S 1978 37; karinis-sportinis žaidimas SA 1974 10 63; povandenininkas T 1975 171, skraidyklininkas T 1978 263; motobolininkas T 1976 145, orientacininkas T 1976 110, stendininkas, -ė DLKŽ₁ 740; motolenktynininkas LR 50, motosáulys RamSSŽ; autoralininkas T 1975 41, aviamodelininkas, -ė T 1977 178. Källor till utökningen av idrottens och den fysiska fostrans ordförråd är inte bara ord som bildats i litauiskan, utan också en betydande andel främmande ord, som oftast kommer in i litauiskan via ryskan. Idrottens och den fysiska fostrans ordförråd kan delas in i flera lexikalisk-semantiska grupper. Till den första undergruppen hör benämningar på de grundläggande medlen för fysisk fostran, olika former av idrottslig och fysisk aktivitet samt idrottsliga handlingar. Bland dem kan man urskilja idrottsgrenar och undergrenar samt namn på idrottsspel: badmintonas T 1973 99, biatlonas S 1982 11, dziudo T 1978 74, motobolas S 1978 137, regbis S 1978 37; vandensvydis T 1978 85; autožygis T 1975 104, motosportas Š 1975 14 7; autoral'is T 1978 96, motoralis T 1979 96; figūrinis čiuožimas DLKŽ₁ 154, figūrinis važinėjimas T 1975 16, laivų modelizmas T 1976 140, povandeninis sportas T 1978 96, savigynos imtynės S 1978 37, skridimas skraidyklėmis T 1979 270, stendinis šaudymas S 1978 37; karinis-sportinis žaidimas SA 1974 10 63 och typer av idrottstävlingar och tävlingar: mačas S 1978 37, spartakiada S 1978 37; septynkovė LRKŽ 659, šešiakovė DLKŽ₁ 809; motodangiakovė T 1979 232; mikromačas T 1978 218, motokrosas Š 1975 14 7. Den andra undergruppen omfattar beteckningar för idrotts- och motionsanläggningar, föremål och sportutrustning. Bland dem kan man urskilja beteckningar för idrottslokaler, anläggningar och utrustning för särskilda ändamål: kartodromas T 1979 150; 133 motoklubas LR 6, mototrasa T 1978 96; irklavimo bazė S 1978 37, kroso trasa T 1978 240, olimpinis kaimelis T 1976 176, sporto kampelis S 1978 37, sporto kombinatas T 1978 64, sporto rūmai S 1978 37, treniruotė aikštelė S 1978 37, treniručių bazė T 1978 73; aviacijos sporto klubas T 1978 96; techninių sporto klubų kompleksas T 1978 96; namn på sportutrustning: skraidyklė T 1978 263; mopedas DLKŽ₁ 409, motoroleris DLKŽ₁ 410; ledrogės S 1978 37; motodviratis T 1975 152, motošalmas T 1975 91. Den tredje undergruppen utgörs av namn på personer efter idrottsgren: yrininkas, -ė T 1976 118, povandenininkas, -ė T 1975 171, riedulininkas, -ė T 1978 120, skraidyklininkas T 1978 263; biatlonininkas T 1978 75, motobolininkas T 1976 145, orientacininkas, -ė T 1976 110, regbininkas S 1978 37, stendininkas, -ė DLKŽ₁ 740; kartingistas T 1979 150; vandensvydininkas SluckUMN 35; autoralininkas T 1975 41, aviamodelininkas, -ė T 1977 178; dvira­tininkas plentinininkas T 1979 220, džiudo imtynininkas T 1978 28. Den lexikalisk-semantiska undergruppen av benämningar på personer efter idrottsgren är en mycket dynamisk kategori inom idrotts- och motionsordförrådet. Kvinnors omfattande deltagande i idrotts- och motionsrörelsen har också berikat ordförrådet inom detta område med substantiv i femininum. Kvinnor deltar naturligtvis inte i vissa idrottsgrenar, till exempel judo, rugby och sambo. I sådana fall saknas också motsvarande substantiv i femininum. Gruppen av nya ord och ordkombinationer inom industriell produktionsverksamhet. Detta är en av de mest omfattande grupperna av nya ord och ordkombinationer. Inom den urskiljs en undergrupp av benämningar på nya strukturella produktionsenheter: autogamyкla K 1978 4 74, radijo gamykla (trš.); įmonė tiekėja T 1974 263, įmonė užsakovė SA 1974 10 56; buitinė įmonė SA 1974 10 29; apdailos cechas T 1975 35, štampavimo cechas T 1978 104; detalių apdorojimo cechas T 1978 148. En separat undergrupp utgörs av benämningar på nya maskiner, mekanismer, olika apparater, anläggningar och verktyg: daugintuvas DLKŽ₁ 109, dvigubintuvas STTŽ 326, kaitintuvas (elektrinis) DLKŽ₁ 275, ramintuvas LRKŽ 624, ribotuvas DLKŽ₁ 664, žymėtuvas LRKŽ 872; atskyriklis DLKŽ₁ 58, bandiklis DLKŽ₁ 71, iškoviklis DLKŽ₁ 238, išleidiklis (oro) DLKŽ₁ 240, kibirškiklis DLKŽ₁ 303, šliužiklis DLKŽ₁ 818, niekiklis DLKŽ₁ 848; staklymas T 1975 32; dulkėgaudis LKŽ II 823, purvaguodė DLKŽ₁ 639; bangolaidis LKŽ I 645, šviesolaidis STTŽ 260; vandenlaivis KKult 30 81; bangomatis DLKŽ₁ 71, greičiamatis DLKŽ₁ 184, jėgomatis DLKŽ₁ 267, srovėmatis DLKŽ₁ 735, tankmatis LRKŽ 779; duonvežis KKult 26 28, šilumvežis T 1975 22; atomlaivis LKŽ I 408, elektrolaivis 134 T 1974 300, elektrokaras T 1976 73, elektrovežimėlis T 1979 81, betonmaišė T 1975 90; blokvežis KKult 26 28, cementvežis KKult 30 35, kolonvežis T 1975 36; turbolavis T 1973 241; autokoduotuvas STTŽ 375, autožadintuvas T 1975 56, fotodaugintuvas MNV 60 16, servodaugintuvas STTŽ 264, servostiprintuvas STTŽ 264; fotoskaitiklis STTŽ 358, hidrovariklis MNV 15 5, mikrojungiklis STTŽ 139, mikrovariklis VN 1975 170, servovariklis STTŽ 264, termokeitiklis STTŽ 315, vibrokeitiklis FTŽ 388; autoprie kaba KKult 26 20, autoregės LRKŽ 100, autosvarstyklės T 1976 214, autotr aukinys T 1979 170, autovilkikas T 1975 224, hidrolėktuvas T 1979 8, hidrosiurblys MNV 15 7, hidrostotis MTŽ 70, motevežimėlis T 1975 54, servopavara STTŽ 264, termokrosnis T 1978 32, turbog rąžtas DLKŽ₁ 868, turbosiurblys KS 102, vibropavara T 1977 282; autocisterna K 1979 7 62, autokranas T 1974 304, autoplatforma SluckUMN 14, autovagonas KKult 2 50, elektrofiltras T 1975 52, fototelegrafas T 1974 272, hidroagregatas T 1975 13, hidrošlanga T 1976 224, mikrotelefonas KKult 13 70, teleekranas MG 1975 1 51, videomagnetofonas T 1975 48, videotelefonas LM 1974 46. I takt med den kemiska industrins utveckling uppstod namn på nya produkter: kapronas DLKŽ₁ 283, lavsanas DLKŽ₁ 361, triacetatas DLKŽ₁ 860; kietlydinis T 1974 280, putlydinis MNV 19 12, putplienis MNV 19 12; putaliuminis MNV 19 11, putbetonis DLKŽ₁ 644, putmetalis MNV 19 11; biokuras ŽŪTŽ 18; autobenzinas T 1974 257, autokosmetika T 1977 149, hidrokremas MT 1975 1 14, monokristalas T 1975 147, plastcementas LM 1976 45, polietilenas DLKŽ₁ 582, polieteris T 1975 26, polipropilenas T 1974 304; Till ytterligare en undergrupp kan namn på personer efter yrke, specialitet eller sysselsättning hänföras8. dujininkas T 1974 263, pjūklininkas, -ė DLKŽ₁ 568, šilumininkas, -ė T 1975 19; aparat ininkas T 1975 46, galvanininkas T 1975 61, cementininkas MG 1974 12 15, karbiuratorininkas T 1974 255, konditerininkas DLKŽ₁ 325, lokatorininkas T 1976 85, operacininkas JG 1976 10 18, skreperininkas T 1976 282, trikot ažininkas T 1975 32, tunelininkas T 1978 208, vakuumininkas T 1976 117; autošaltkalvis VN 1977 193, autovairuotojas T 1978 27, hidrostatytojas KKult 4 50, motopjūklininkas T 1977 162, naftotiekininkas T 1977 195; autoelektrikas T 1976 115, autogreiderininkas T 1975 44, autokranininkas VN 1975 58, autotransportininkas T 1975 67, turboremontininkas T 1978 232; betonuotojas-dailidė T 1978 75, darbininkas komplektuotojas MNV 15 13, derintoja-pal eidėjas T 1974 300, dizelininkas-šaltkalvis T 1975 55; elektrikas automatininkas T 1974 284, inžinierius elektrikas T 1974 271, inžinierius mechanizatorius T 1974 271, inžinierius technologas T 1978 132, laborantas aparatininkas T 1978 75, meistras derintojas T 1975 49, meistras operatorius TM 1974 11 11, stalius-dailidė JG 1981 5 18, statybininkas montuotojas T 1974 266, tekintojas karuselininkas JG 1981 5 18, tekintojas revolverininkas T 1976 213, šaltkalvis surinkėjas T 1975 24, šaltkalvis vamzdininkas K 1975 7 47, šturmanas elektrikas T 1975 175. 8 Se fotnot 2. 135 Grupp av nya ord och ordkombinationer inom jordbruket. Kollektiviseringen av landsbygden, som genomfördes under sovjetmaktens år, avspeglades också i det litauiska litterära språkets ordförråd och bidrog till uppkomsten av nya ord och ordkombinationer som betecknade nya samhällsrelationer, nya former för arbetsorganisation och ett nytt vardagsliv på landsbygden. Det ordförrådsområde som återspeglar nya företeelser i landsbygdslivet formades huvudsakligen under perioden av den genomgripande kollektiviseringen, men fylls ständigt på och förändras i takt med att kolchoserna och sovchoserna stärks organisatoriskt och ekonomiskt och med att kolchosböndernas och sovchosarbetarnas politiska, allmänbildande, yrkesmässiga och kulturella nivå höjs. En särskild undergrupp kan utgöras av benämningar på ekonomiska enheter och avdelningar: zoocentras MG 1976 4 40, zooferma T 1976 184; agropramoninis kompleksas T 1976 40, gyvulininkystės ferma DLKŽ₁ 154, gyvulininkystės kompleksas T 1977 266, kiaulininkystės ferma DLKŽ₁ 302, kiaulininkystės kompleksas T 1978 247, kompleksinė brigada T 1974 288, laukininkystės padalinys K 1978 4 37, mechanizuota paukštidė LKŽ IX 647, pagalbinis ūkis ŽŪ 1974 11 5, paukštininkystės ferma TM 1974 11 11, pienininkystės kompleksas T 1974 272, tarybinis ūkis T 1979 9; kolūkinis gamybinis susivienijimas T 1979 86. Till en annan undergrupp kan hänföras benämningar på nya och förbättrade jordbruksmaskiner, mekanismer, olika apparater, anläggningar och redskap: barstytuvas (trąšų) T 1975 47, dalintuvas (pašarų) T 1977 125, draskytuvas (durpių) KKult 25 71, kaupiotuvas ŽŪTŽ 318, kupetuotuvas ŽŪTŽ 107, lietintuvas KKult 30 51, lukštenuvas (kukurūzų) ŽŪTŽ 348, sklaidytuvas (šiaudų) ŽŪTŽ 275, užverst(uvas) (griovių) MTŽ 62, vagotuvas DLKŽ₁ 908, vartytuvas (sieno) DLKŽ₁ 920; metiklis (šiaudų) ŽŪTŽ 276, paisiklis (kuliamosios) DLKŽ₁ 483; kūgiakrovė ŽŪTŽ 287; velėnpjovė ŽŪTŽ 58; šakniarovė DLKŽ₁ 803; kupetvežis ŽŪTŽ 107, piemvežis DLKŽ₁ 560. Nya yrken och specialiteter har fått stor spridning⁹: augalininkas BTŽ 65, kupranugarininkas LRKŽ 351, linininkas T 1975 13; buldozerininkas T 1975 44, kombainininkas DLKŽ₁ 323, silosininkas T 1974 260; hidromelioratorius TM 1974 11 11, zooinžinierius T 1976 278; agronomas daržininkas T 1974 269, agronomas laukininkas MK 1973 9 7, šaltkalvis kombainininkas T 1975 49, traktorininkas-kombainininkas T 1975 49, traktorininkas-mašinistas T 1975 49, traktorininkas-šėrikas TM 1974 11 11, vairuotojas-Kombainininkas T 1975 49. 3. Förändring av ords betydelser Det litauiska litteraturspråkets ordförråd förnyades under sovjetperioden också genom att ords betydelser förändrades. Många ord är inte semantiskt fixerade. Deras betydelser förändras ständigt: ⁹ Se fotnot 2. 136 nya betydelser uppstår, vissa ord faller ur bruk, medan andra överförs från ett begreppsområde till ett annat eller från ett stilistiskt skikt till ett annat. Faktorerna bakom förändringar i ords betydelser, liksom bakom all utveckling av ordförrådet, är både sociala (extralingvistiska) och interna (lingvistiska). De sociala faktorerna är framför allt förändringar i samhällslivet, eftersom ”ords betydelser, liksom förhållandena mellan betydelserna hos ett och samma ord och mellan betydelserna hos olika ord, naturligtvis bestäms av språkets historia, som är förbunden med folkets historia” (Шмелев Д. Н., 1973, с. 22). Samtidigt påverkas ords betydelser också av språkets interna utvecklingslagar, samspelet mellan betydelserna hos själva ordet med mera. Riktningarna för förändringen av enskilda ords betydelser i det litauiska litteraturspråkets ordförråd under sovjetperioden är mycket varierande, ibland till och med oväntade, men de håller sig inom ramen för de grundläggande regelbundenheterna i utvecklingen av hela det lexikalisk-semantiska systemet. Ord får nya betydelser inte bara för att det behövs benämningar på nya föremål eller företeelser, utan också till följd av en socialt betydelsefull omvärdering av den redan existerande verkligheten. Ibland uppstår ett behov av en ny, mer expressiv benämning på kända företeelser. Förändringen av det litauiska litteraturspråkets ords betydelser under sovjetperioden sker huvudsakligen genom att ordens semantiska omfång ökar eller minskar. 3.1. Ökning av ordens semantiska omfång. Ökningen av ordens semantiska omfång, eller ordens förvärv av nya betydelser, sker när de används för att beteckna en bredare krets av begrepp och grundar sig på ordens förmåga att ha flera betydelser. Det påpekas med rätta att ”ordets mångtydighet är grunden för språkets utveckling och tillväxt” (Lyberis A., Ulvydas K., 1958, p. 78). De nya betydelser som orden får omfattar allt fler objekt, handlingssätt och företeelseegenskaper. Naturligtvis får ord nya betydelser genom en ganska lång process. S. Kezite (1972, с. 107) påpekar att ”det i många fall är lätt att se hur nya betydelser under betydelseutvecklingens gång uppstår genom att de gradvis frigör sig från grundbetydelsens konkreta innebörd”. Dessa nyuppkomna betydelser hos orden kallas sekundära betydelser. De kan vara direkta eller överförda. 3.1.1. Ordens direkta betydelser. Ord som används i direkt betydelse benämner endast verklighetens företeelser, men innefattar ingen värdering av det som benämns; med andra ord är de känslomässigt neutrala. Många ord fick nya betydelser under sovjetperioden: apylinkė (omnejd) — ”den minsta administrativa-territoriella enheten i Litauiska SSR: apilinka”; draugas, -ė (vän, kamrat) — ”medlem av en sovjetisk institution, ett företag eller kollektiv; sovjetmänniska”. I det socialistiska samhället användes det särskilt ofta- 137 som tilltal eller som tillägg till efternamnet, i stället för det tidigare ponas i det borgerliga samhället; grandis (en separat del (ring) av en kedja, en länk) — ”den minsta organisatoriska enheten bland arbetande på en arbetsplats; en beståndsdel, medlem av något system”, jfr: linininkystės grandis DLKŽ₁ 182, prekybos grandis K 1978 188, specializuota pašarų ruošėjų grandis T 1978 188; …gamybinė praktika — svarbi specialistų rengimo grandis T 1978 137. Pagrindinė mūsų teismų sistemos grandis — liaudies teismas DLKŽ₁ 182; kraštas (land, trakt, område) — ”en stor administrativ-territoriell enhet i Sovjetunionen”; laukininkystė (åkerbruk) — ”odling av jordbruksgrödor; vetenskapen om jordbruksgrödor”; liaudis (enkelt folk, folk) — ”hela befolkningen, invånarna i en stat eller ett land”; sritis (del av ett land, territorium, område) — ”en stor administrativ-territoriell enhet”; vakarai (ett av de fyra väderstrecken, väster) — ”benämning på de kapitalistiska länderna”, jfr: Bet JAV siekia, kad tokiai vyriausybei (koalicinei vyriausybei) vadovautų toks vienetas, kuris orientuotųsi į Vakarus T 1978 271; milijonierius (innehavare av en förmögenhet värderad till en miljon; miljonär) — ”någon som äger en miljon av något visst”, jfr: kultūros milijonierius MK 1978 1 4; rajonas (område som avgränsas av vissa geografiska, ekonomiska eller liknande kännetecken; distrikt) — ”en liten administrativ enhet i Sovjetunionen”; reidas (razzia) — ”en kontroll som utförs av en grupp aktivister på uppdrag av samhällsorganisationer”, jfr: Autoinpektorių ir visuomenininkų keli ekipažai ruošėsi išvykti į ketvirtą masinį patikrinamąjį reidą T 1978 277; veteranas (veteran) – ”en erfaren, meriterad arbetare inom något område”, jfr: darbo veteranas T 1978 134, gamybos veteranas T 1979 129, irk-lavimo veteranas T 1978 251, kombainininkas veteranas T 1979 200, kolūkio veteranas T 1979 79, mėsos pramonės veteranas Š 1979 4 15, milicijos veteranas T 1978 259, mokslo veteranas DLKŽ₁ 931, muzikos veteranas LM 1979 17, partijos veteranė T 1978 220, spaudos veteranas T 1978 288, teatro veteranas LM 1979 8, traktorininkas veteranas T 1978 150, ūkio veteranas T 1980 15. Betydelseförändringar hos ord framträder vanligen i ordkombinationer. Det har fastställts att ”ständig eller frekvent användning av ett ord i vissa kombinationer, i vissa språkliga kontexter, kan påverka dess betydelse” (Панов М. В., 1968, с. 111). En betydelse hos ett polysemantiskt ord framträder oftast i ordkombinationer och i en situationskontext, eftersom kontexten och situationen under talprocessen begränsar, preciserar och konkretiserar sådana abstrakta, vidsträckta betydelser. Dessutom hänger användningen av ett ord i vissa mer eller mindre fasta kontexter vanligen samman med att denna ordanvändning är aktuell för bestämda grupper av språkbärare. 138 och för vissa genrer inom skriftlig framställning osv. Om en sådan ordanvändning i varje enskilt fall blir en faktor i det allmänna språkbruket och om en självständig betydelse hos ordet kommer att utvecklas på grundval av den, beror ”på många orsaker, däribland sociala faktorer, nämligen dels på samhällets intresse för den realitet som ordet betecknar och dels på den samhälleliga och språkliga bedömningen av den miljö där denna ordanvändning uppstod” (Панов М. В., 1968, с. 112). Samtidigt bestäms möjligheten att kombinera ett ord med andra ord i stor utsträckning av dess betydelse. Ord med olika betydelser har också olika möjligheter till sådana kombinationer. Nya betydelser framträder alltså i olika grad beroende på kontexten. I det litauiska litteraturspråket under sovjetperioden utvidgade många sedan länge kända ord sina användningsområden; nya ordkombinationer uppstod, där orden fick andra betydelser eller nyanser av betydelse: darbininkas, -ė (arbetare, yrkesverksam) – ”arbetstagare, verksam person”, jfr: kultūros darbininkas LM 1979 16, literatūros darbininkas P 1981 1 160, partijos darbininkas K 1978 9 61; kampelis (liten vinkel, vrå) – ”ett särskilt iordningställt rum för pedagogiskt, politiskt, kulturellt, sanitärt och annat arbete i skolor, institutioner och på företag”, jfr: deputatų kampelis T 1978 204, raudonasis kampelis DLKŽ₁ 280, poilsio kampelis T 1978 184; på ryska красный уголок П 1978 260; krūvis (belastning) – ”mängden utfört arbete”, jfr: metinis paskaitų krūvis DLKŽ₁ 341, visuomeninio darbo krūvis DLKŽ₁ 341; metraštis (historisk beskrivning, krönika) – ”beskrivning av någons verksamhet”, jfr: komjaunimo metraštis K 1978 10 4, tautų draugystės metraštis T 1978 215, žygdarbių metraštis T 1978 288; mokykla (skola) – ”det som ger praktiska kunskaper och erfarenhet”, jfr: komunistinio darbo mokykla T 1978 213, meistriškumo mokykla T 1978 150, pažangaus patyrimo mokykla T 1978 202; šaka (gren) – ”del, avdelning, område, bransch”, jfr: liaudies ūkio šaka T 1978 148, pedagogikos mokslo šaka T 1968 150, sporto šaka T 1978 189, žemės ūkio šaka DLKŽ₁ 802; taškas (punkt) – ”plats, punkt avsedd för ett visst ändamål”, jfr: pardavimo taškai DLKŽ₁ 840, prekybos taškai T 1978 207, techninio aptarnavimo taškai T 1978 114; tinklas (nät) – ”grupp av institutioner med samma ändamål, belägna på olika platser”, jfr: gydomųjų įstaigų tinklas T 1979 228, krepšinio sekcijos tinklas T 1980 12, mokslinių įstaigų tinklas K 1978 7 4, partinių organizacijų tinklas K 1978 10 10, prekybos tinklas TM 1978 8 11, statybos kombinato tinklas T 1978 154, vaikų įstaigų tinklas K 1978 6 69; brigada (militär enhet, brigad) – ”grupp som utför produktions- eller samhällsuppgifter”, jfr: agitatorių brigada DLKŽ₁ 88, darbininkų brigada T 1978 189, komjaunimo ir jaunimo brigada K 1978 6 90, 139 skeppsmonterarnas arbetslag T 1979 158, växtodlingsarbetslag DLKŽ₁ 88, elevernas produktionsarbetslag TM 1979 51, specialiserat läkararbetslag T 1978 188; geografija (geografi) — ”ett fenomens utbredningsområde”, jfr: biuro renginių geografija LM 1979 49, gastrolių geografija LM 1979 1, koncertų geografija T 1979 34, konkurso geografija KV 1979 19, regbio geografija T 1978 272, sporto geografija T 1978 235, šventės geografija T 1978 150; gvardietis, -ė (gardist) — ”aktivist, föregångare”, jfr: darbo gvardietis (arbetets gardist), penkmečio gvardiečiai T 1977 227. På uppkomsten av de flesta av de ovan angivna ordbetydelserna eller nya betydelsenyansena har ryskan haft inflytande. Exempelvis på ryska: den viktigaste länken i systemet för arbetarnas kommunistiska fostran P 1979 224; femårsplanens krönika P 1979 285; ett nät av hälsovårdsinstitutioner P 1979 227, ett handelsnät för masskonsumtionsvaror P 1979 282; mekaniserade försäljningsställen P 1979 273; ett arbetslag vid ett motortransportföretag P 1979 285, ett Komsomol- och ungdomsarbetslag СП 1979 232; partiveteran P 1979 277, arbetets veteran P 1979 283. 3.1.2. Överförda betydelser hos ord. I samband med att ordens semantiska omfång ökade under sovjetperioden började orden också få överförda betydelser. Som J. Pikčilingis (1975, s. 234) påpekar: ”Att använda ett ord i överförd betydelse är likvärdigt med att genomföra en omvälvning i dess stilistik, likvärdigt med att förvandla det som varit matt och neutralt till något stilistiskt informativt och färgstarkt.” Användningen av ord i överförd betydelse vidgar deras semantik och berikar språket. Många ord i det litauiska litteraturspråket får under den nämnda perioden en överförd betydelse. Samtidigt minskar användningen av dem i direkt, eller primär, betydelse. Detta sker både till följd av att de föremål eller företeelser som betecknades med ordens direkta betydelser får en mindre roll i samhällslivet, och därför att orden i fråga får sådana överförda betydelser som, genom att vara abstrakta och vidsträckta, utökar möjligheterna att kombinera dem med ord från olika livsområden (jfr Šmelev D. N., 1964, s. 5—6). Dessutom får ord och ordkombinationer från de mest aktuella livsområdena vanligen överförda betydelser. Det är känt att en överförd betydelse uppstår när ett ord som betecknar en viss företeelse i verkligheten (ett objekt, en handling, ett tillstånd, en egenskap osv.) medvetet används om en annan företeelse på grund av något gemensamt kännetecken, en analogi eller ett visst samband (jfr Kėzytė S., 1961, p. 234—235). Och, som J. Pikčilingis (1975, s. 234) hävdar: ”När ordet används i överförd betydelse skyms och undertrycks dess ’arkisem’, dess semantiska kärna; den fortsätter att existera endast latent, medan potentiella semer träder i förgrunden — det som ger ordet ett nytt innehåll och ger ytterligare information om det föremål det betecknar.” Grunden för en överförd betydelse är vanligen ordets mest spridda, mest kända och mest konkreta betydelse. 140 En av de mest uppenbara egenskaperna hos det moderna litauiska litteraturspråket är den breda spridningen av olika termer. Denna process betingas av sociala, extralingvistiska faktorer: vetenskapens ökade betydelse, teknikens spridning, språkbrukarnas högre utbildningsnivå, litteraturspråkets utvidgade samhällsfunktioner samt en omfattande popularisering av vetenskaplig kunskap i pressen, i radio och television och på film. Det är dock naturligt att denna process blir särskilt aktiv under sovjetperioden. Dessutom, som V. V. Vinogradov (1961, s. 6) påpekar, ”framträder här på ett tydligt och åskådligt sätt sambandet mellan språkets utveckling, dess lexikala system och folkets materiella och andliga kulturs historia”. Samtidigt som termer sprids i litteraturspråket ökar också användningen av dem i överförd betydelse. Detta är ett internationellt fenomen som kännetecknar alla språk, däribland litauiskan. I dagens litauiska litteraturspråk används termer från olika särskilt aktuella vetenskaps- och teknikområden i överförd betydelse. Oftast berikar de det samhällspolitiska ordförrådet. Under den undersökta perioden fick termer från biologi, fysik, matematik och medicin, använda i överförd betydelse, störst spridning i ordförrådet10. Utforskningen av rymden gjorde vissa astronomiska termer populära och bidrog till att de började användas i överförd betydelse11. Även andra astronomiska och geografiska termer har fått överförda betydelser: horizontas (horisont) – ”kunskaps-, idé- och handlingsmöjligheternas omfattning”, jfr: darbo horizontai1 DLKŽ 197, kūrybos horizontai LM 1978 26, žmonių sąmoningumo horizontai T 1978 203; klimatas (klimat) – ”stämning, tillståndet i relationerna”, jfr: ideologinis klimatas T 1974 266, partinio gyvenimo klimatas T 1978 194, politinis klimatas T 1960 80, psichologinis klimatas K 1978 6 13, tarptautinis klimatas T 1978 185; meridianai (meridianer) – ”gränserna för spridningen av ett visst fenomen eller en viss verksamhet”, jfr: brolybės meridianai VN 1979 8, marinistų kūrybiniai meridianai T 1978 276, meno ir literatūros meridianai LM 1978 48, tėvynėj žūklės meridianai T 1979 99. Överförda betydelser har också många termer och ord som hör till det tekniska och produktionsinriktade ordförrådet fått: kalvė (smedja) – ”institution eller organisation för utbildning av specialistpersonal”, jfr: filologų kalvė LM 1978 48, sporto kadrų kalvė T 1979, vairuo- 10 Om användningen av dessa termer i överförd betydelse, se: Simonaitytė V. Terminų vartojimas perkelinėmis reikšmėmis. – Kalbos kultūra, 1980, sąs. 39, p. 21–22. 11 På samma ställe, s. 22–23. 141 hantverkarnas smedja T 1978 78, jordbrukets personalsmedja DLKŽ₁ 279, journalisternas smedja LM 1978 43; raktas (nyckel) – ”medel för att förstå eller dechiffrera något”, jfr: darbo sėkmės raktas T 1978 143, minties raktas LM 1979 6, raktas tikrajam, tauriajam menui T 1978 278; smagratis (svänghjul) – ”det som sätter igång och upprätthåller en verksamhet”, jfr: karinių provokacijų smagratis T 1979 260, militarizmo smagra- tis T 1978 139; spyruoklė (fjäder) – ”drivande orsak till en verksamhet, impuls till något, anledning, drivkraft, stimulans”, jfr: darbų, reikalų ir problemų spyruoklė LM 1979 6, darbų spartos spyruoklė T 1974 266; svertas (hävstång) – ”källa eller anledning till att något uppstår och sprids”, jfr: darbo našumo kėlimo svertas DLKŽ₁ 800, laimėjimų didinimo svertas T 1978 273, ūkio ekonominio augimo svertas T 1978 202, žemės ūkio gamybos valdymo svertas T 1978 154; variklis (motor) – ”impuls, drivande kraft”, jfr: gyvenimo variklis KE 209, liaudies ūkio šakų variklis T 1978 148, žmonijos veiksmų variklis DLKŽ₁ 918; cechas (grundläggande produktionsenhet vid ett industriföretag, verkstad) – ”personer med samma yrke eller tillhörande någon gemensam kategori; avdelning eller plats särskilt avsedd för något”, jfr: rašytojų cechas LM 1978 52, sveikatos cechas T 1979 32; konvejeris (transportband) – ”oavbrutet arbete, verksamhet”, jfr: Dėl įvykio darbymetčio konvejeris per daug ilgai nesutriko T 1978 221. Žaliasis konvejeris nesustoja T 1979 165; mašina (maskin) – ”organisation som mekaniskt utför något arbete eller löser någon uppgift”, jfr: propagandinė mašina LKŽ VII 902, valstybės mašina LKŽ VII 902; mechanizmas (mekanism) – ”den inre uppbyggnaden, systemet hos något fenomen”, jfr: asmenybės mechanizmas LM 1979 17, kalbos mechanizmas DLKŽ₁ 390, poezijos kritikos mechanizmas LM 1978 41, psichologinis mechanizmas T 1979 188, valstybės mechanizmas DLKŽ₁ 390; spiralė (spiral) – ”ett oändligt, oupphörligt fenomen”, jfr: laiko spiralė LM 1979 1, raidos spiralė LM 1979 6. Ryskan kan också ha främjat en ökad användning av ord och ordkombinationer i överförd betydelse. I ryska liksom i litauiska har ord och termer från olika områden fått överförda betydelser, jfr: arbete – двигатель культуры LRKŽ 842; ключ к профессиям П 1979 284; кузница кадров LRKŽ 310; … не допускать перебоя в конвейере: fält – транспортировка – приемный пункт СЛ 1979 235; механизм управления П 1979 272, хозяйственный механизм СЛ 1979 234; спираль гонки вооружений СЛ 1979 235; писательский цех СЛ 1979 220. Många termer och ord ur den militära vokabulären används också i överförd betydelse: 142 mūšis (strid) — ”stora ansträngningar för att uppnå eller genomföra något”, jfr: mūšis už derlių T 1978 234; užnugaris (bakre linje) — ”anordningar för att leda någons verksamhet”, jfr: Žemės ūkio valdyboj pasakojo, kad daugiagiriečiams ypač daug padeda apgalvotai tvarkomas kombainų užnugaris, visų pirma džiovyklių ūkis… T 1978 210; armija (armé) — ”en massa människor förenade av gemensamma intressen och levnadsvillkor”, jfr: geležinkelininkų armija T 1979 170, mechanizatorių armija T 1978 154, mokytojų armija T 1978 251, prekybininkų armija T 1978 240, tarybinių mokslo darbuotojų armija T 1979 87; frontas (front) — ”område för statlig, kulturell, ekonomisk eller samhällelig verksamhet”, jfr: darbo frontas DLKŽ₁ 157, ekonomikos frontas K 1978 7 6, ideologinis frontas K 1978 6 71, kovos už komunizmą frontas T 1979 106, literatūros frontas T 1979 230, taikos frontas T 1978 144; manevras, manevravimas (manöver, manövrering) — ”handling som präglas av uppfinningsrikedom och innebär att man tar sig ur en uppkommen situation”, jfr: … ekonominis manevras, operatyviai sprendžiant gamybos pertvarkymo uždavinius vartotojo interesais T 1979 200. Taigi operatyvus, sumanus manevravimas darbymetyje, kuris visada labai svarbus, dabar įgyja tikrai nepaprastą reikšmę T 1978 208; mobilizacija (mobilisering) — ”koncentration av betydande krafter för att lösa någon uppgift”, jfr: mokslinių jėgų mobilizacija DLKŽ₁ 406, pramonės mobilizacija DLKŽ₁ 406; pozicija (position) — ”inställning, principiell hållning i någon fråga”, jfr: Auklėjimo procese svarbu ugdyti aktyvią žmogaus poziciją T 1978 150; strategija (strategi) — ”vetenskapen om ledning av politisk och samhällelig kamp”, jfr: brigados strategija VN 1981 58, didmeistrių strategija T 1978 218, mokslinė strategija MG 1979 12 14; taktika (taktik) — ”metoder och tillvägagångssätt för samhällelig och politisk kamp för att uppnå ett uppsatt mål”, jfr: kovos su vėžiu taktika VN 1978 212, revoliucinė proletariato taktika DLKŽ₁ 833. Jfr också de överförda betydelserna hos motsvarande termer och ord från detta område i ryskan: битва за урожай П 1979 263; умелое маневрирование ресурсами П 1979 284; идеологический фронт П 1979 272, трудовой фронт П 1979 282, хлебный фронт П 1979 272. I dag, i takt med att idrottens roll i våra liv ökar, används termer och andra ord ur idrottens ordförråd allt oftare i överförd betydelse¹². Under sovjettiden fick också många ord från andra livsområden överförda betydelser: aukštuma (höjd) — ”högsta institution, centrum”, jfr: stiprinti socialistinės vadovaujamosios aukštumas DLKŽ₁ 63; diegimas (plantering) — ”spridning, omfattande användning, införande”, jfr: 12 Se även Simonaitýtė V., 1980, s. 23–24. 143 införande av vetenskapliga landvinningar i produktionen T 1978 208, införande av ny teknik och teknologi T 1978 272; jfr. införande: införande av bättre såmaskiner i kolchoserna LKŽ II 499, införande av ny utrustning och ny teknik T 1978 266; mazgas (knut) — ”en plats där något korsas, förenas eller förbinds; en grupp anläggningar för gemensamma ändamål, belägna på samma plats”, jfr.: geležinkelių mazgas DLKŽ₁ 388, transporto mazgas T 1978 170, pramonės mazgas T 1978 137, radijo mazgas DLKŽ₁ 388, sanitarinis mazgas T 1978 151, skirstymo mazgas T 1978 151, tarptautinio telefono mazgas T 1978 262; nukrypėlis (den som avvikit från gränsen, normen) — ”den som avvikit från den politiska huvudlinjen, en avvikare”, jfr.: nacionalistinis nukrypėlis LKŽ VIII 889; plėšiniai (jungfrulig mark) — ”något tidigare orört verksamhetsområde”, jfr.: dramaturgijos plėšiniai T 1979 87; šeima (familj) — ”en grupp människor, en organisation med gemensamma intressen”, jfr.: broliškų literatūrų šeima T 1978 276, inžinierių šeima T 1979 157, kosminių valstybių šeima T 1979 84, medikų šeima KV 1979 51, olimpinė šeima T 1978 155, rajono komunistų šeima T 1979 130, respublikos komjaunuolių šeima T 1978 155, tarybinių tautų šeima T 1978 218; tarpsluoksnis (mellanskikt) — ”en samhällsgrupp som utmärks av sociala och politiska kännetecken”, jfr.: smulkiaburžuaziniai tarpsluoksniai DLKŽ₁ 838; tiltas (bro) — ”det som förbinder, förenar”, jfr.: Metodika – tai pedagogikos mokslo šaka, kuri betarpiškai tiesia tiltą nuo teorijos į praktiką T 1978 150; draugystės tiltai T 1978 190, literatūrų brolybės tiltai T 1978 213; žingsnis (steg) — ”handling, gärning, verksamhet, fälttåg”, jfr.: didžiosios statybos žingsniai T 1978 190, platūs kolūkinio kaimo žingsniai T 1979 38; arena (arena) — ”verksamhetsområde”, jfr.: politinės kovos arena DLKŽ₁ 40, spartakiados arena T 1978 160, tarptautinė arena T 1978 143; autografas (autograf) — ”ett särskilt tecken, ett kännetecken på uppnådda verksamhetsresultat”, jfr.: ”...Gagarinas vingriavo pirmąjį žmonių autografą Visatos akmeninėje erdvėje... T 1979 81; figūristų autografai ant ledo T 1976 160; dinastija (dynasti) — ”representanter för olika generationer i en och samma familj, som utför samma arbete eller har samma yrke”, jfr.: audėjų dinastija T 1979 72, balდინinkų dinastija KV 1979 30, darbininkų dinastija K 1978 4 9, inžinierių dinastija T 1976 22, kalininkų dinastija K 1975 11 58, melžėjų dinastija T 1973 3, kosminė dinastija MADK 253; panorama (vy (vanligen från hög höjd) över ett vidsträckt område, panorama) — ”överblick över verksamheten”, jfr.: kultūros gyvenimo panorama T 1979 265, olimpinių varžybų panorama T 1978 223. Jfr. även på ryska: внедрение автоматического расчета СЛ 1979 232, внедрение демократических принципов и норм в жизнь социалистического общества П 1979 278, внедрение комплексной системы управления качеством СЛ 1979 235, внедрение полученных результатов в практику СЛ 144 1979 235, införande av de bästa arbetslagen vid närstående företag П 1979 277; författarfamiljen СЛ 1979 220, de sovjetiska folkens familj П 1979 276; jättens steg П 1979 285, stegen mot den kosmiska integrationen СЛ 1979 234; den politiska kampens arena LRKŽ 66. I det litauiska litteraturspråket förekommer fall där ett ord i överförd betydelse används endast i lokativ: rikiuotėje (i ledet) – ”som har kommit in i arbetet”, jfr: energetinis blokas — rikiuotėje T 1979 234, ideologinio darbo rikiuotėje T 1979 246, taikaus darbo rikiuotėje T 1979 128, Vilija-komplexet — rikiuotėje T 1979 3; jfr ryska энергоблок в строю СЛ 1979 234; sargyboje (på vakt) – ”med omsorg om något, för att bevara något”, jfr: geros nuotaikos sargyboje T 1978 241, pagrindinio įstatymo sargyboje LM 1978 40, sveikatingumo sargyboje T 1978 220, švaraus oro sargyboje RV 1979 11, taikos ir socializmo sargyboje K 1980 5 19, teisėtvarkos sargyboje T 1979 241; jfr ryska на страже основного закона СЛ 1978 232. Många termer och ord från olika lexikala områden kunde få överförda betydelser redan tidigare, men under sovjetperioden blev deras användning i dessa betydelser intensivare och gav upphov till många nya ordkombinationer: branduolys (kärna) – ”den grundläggande, viktigaste delen”, jfr: idėjinio auklėjimo darbo branduolys T 1978 184, lietuvių literatūros branduolys LM 1979 14, muzikos branduolys T 1978 260; ratas (krets) – ”område; grupp människor som förenas av något”, jfr: gamybos ratas T 1978 208, platus profesijų ratas T 1978 180, veiklos ratas DLKŽ₁, 653; vartotojų ratas T 1978 213; varžtai (skruvstäd) – ”förtryck, begränsning”, jfr: ekonominiai varžtai LM 1978 26, imperializmo varžtai DLKŽ₁, 921, kultūros ir civilizacijos varžtai DLKŽ₁, 921; žvaigždė (stjärna) – ”kändis, mycket berömd person”, jfr: komunistinio darbo žvaigždė K 1978 12 3, tarybinio meno žvaigždė T 1978 208; apogėjus (apogeum) – ”höjdpunkt, högsta uppsving, prestation”, jfr: kūrybinės brandos apogėjus LM 1979 29, mūsų teatrų veiklos apogėjus LM 1979 28, šalies pirmenybių apogėjus Š 1978 12 24, TSRS tautų vasaros spartakiados apogėjus T 1980 12; štabas (stab) – ”ledningsorgan”, jfr: ”Komjaunimo prožektoriaus” štabas T 1978 208, liaudies draugovės štabas T 1979 228, statybos štabas T 1979 228, jfr på ryska: информационный штаб П 1979 278, республиканский штаб по строительству нефтеперерабатывающего завода СЛ 1979 234. Vissa ord som fallit ur aktivt bruk fortsätter att finnas kvar och får nya överförda betydelser eller nya nyanser av överförda betydelser i konstruktioner med ett substantiv i genitiv, jfr: sporto karalienė T 1979 136, upių karalienė T 1978 208, sporto karalius T 1979 138, šachmatų karūna T 1979 265, pasaulio šachmatų sestras T 1979 265. 10. 949 145 I överförd betydelse kan inte bara enskilda ord utan också fasta ordkombinationer användas. I sådana fall lexikaliseras ordkombinationen och blir liksom ett enda ord. Orden som ingår i kombinationen förlorar sin ursprungliga betydelse: apvalus stalas (runt bord) – ”ett öppet, offentligt meningsutbyte om en viss fråga, ett möte där alla deltagare är helt jämbördiga: ingen sitter på en central plats, ingen sitter i ett hörn eller vid sidan”, jfr:... jie eina tarnybines pareigas, po to, sakysime, skaito paskaitas, rašo straipsnius, reiškia mintis prie apvalaus stalo... К 1978 6 78. Numera används ordkombinationerna apskritas stalas, apskritasis stalas som synonymer, jfr: pokalbis prie apskrito stalo КV 1979 51; Gruzijos ir Lietuvos rašytojai susitiko Tbilisyje prie apskritojo stalo tęsti balandžio mėnesį Vilniuje ir Kaune pradėto dialogo apie tarybinės literatūros heroj aus moralinį dorovinį veidą ir jo gyvenimišką poziciją Т 1978 232. I våra dagar blir sådana fasta ordkombinationer allt vanligare, jfr: grandinine reakcija Т 1979 267, problema Nr. 1 К 1978 10 59, visuomeniniais pagrindais К 1978 12 73; jfr på ryska: ценная реакция LRKŽ 193, на общественных началах П 1979 273, проблема номер один П 1979 268. Varje ord kan ha flera överförda betydelser, men alla sprids och etableras inte i det litterära språket. Vissa används av många människor i ofta upprepade sammanhang, andra endast tillfälligt, i vissa fall av enskilda individer. Varje betydelse hos ett ord, även en överförd betydelse, etableras genom vedertaget bruk och spridning. I vissa fall kan en ny betydelse uppstå, i andra endast en betydelsenyans, och i ytterligare andra rör det sig bara om kontextuell användning (jfr Kėzytė S., 1972, p. 113). I språket bör man skilja mellan överförda betydelser som redan har slagit rot och spritts, och snäva, kontextuella betydelser som ofta är tillfälliga, ännu inte har formats eller saknar möjlighet att formas, inte har fått större spridning och användning och inte har införlivats i språkets stabila system av lexikala betydelser. Det är alltså möjligt att skilja mellan ett ords överförda betydelse och dess överförda användning (jfr Jakaitienė E., 1980, p. 39; Kėzytė S. 1961, p. 236; Pikčilingis J., 1975, p. 235–236). Det är nämligen inte varje enskilt fall där ett ord används i överförd betydelse som innebär att det har fått en stabil överförd betydelse. Det är inte alltid lätt att skilja ordets överförda betydelse från dess överförda användning, eftersom strikta kriterier saknas. Dessutom kan en överförd användning av ett ord, som förekommer endast i vissa fall, spridas i språket och etableras, och på så sätt bli en självständig överförd betydelse hos ordet. Överförd användning av ett ord är situationsbunden och tillfällig och ger i regel uttrycket en starkare emotionell och expressiv prägel än ordets spridda, vanliga överförda betydelse. När ord används i överförd betydelse måste man därför ta hänsyn till språkbrukets stilnivå och kontextens stilistiska krav. Exempelvis kan i ny- 146 bildade ordkombinationer ords och termers överförda betydelser användas i skönlitterära verk. Specialterminologi som källa till expressiva språkliga uttrycksmedel tränger i stor utsträckning in i publicistiken. Ord och termer i överförd betydelse kan användas i olika stilistiska syften, men man bör ändå undvika att använda dem på detta sätt medvetet och utan goda skäl: Möbler – människans följeslagare LM 1978 31; ...olympiaden är en symbol för fred och vänskap mellan folken. De som inte förstår detta, eller låtsas att de inte förstår, framträder medvetet i rollen som ”det kalla krigets idrottare”... T 1980 38; ...utlösningsprocessen och brytandet av förbindelsen är inte bara en moralisk personlighetskatastrof, utan också utan tvekan lägre arbetsresultat K 1978 9 88; hälsans och skönhetens citadell Š 1978 28; de olympiska spelens skärm T 1978 223; fredens och vänskapens skärm T 1978 121; ...talteorin är den arena där kraften hos moderna matematiska verktyg sätts på prov MG 1979 11 3; en arena för briljans JG 1979 11 28; ...diplomati i familjen är en sorts familjeterapi TM 1978 8 17; de förverkligade drömmarnas terrass T 1978 180 osv. 3. 2. Minskning av ords semantiska omfång. Det litauiska litteraturspråkets ordförråd under sovjetperioden kännetecknas inte bara av att ett stort antal nya ordbetydelser har tillkommit, utan också av att det semantiska omfånget hos vissa ord har minskat. Exempelvis: pra非常ymas (ansökan) – förlorar den betydelse ordet hade under de tidigare samhällsförhållandena; numera används ordet pareiškimas i denna betydelse DLKŽ₁ 508; seniūnas, -ė (ålderman) – har också förlorat betydelsen av byns administratör; betecknar numera den person som valts till ordförande i en grupp, jfr: Aukščiausiosios Tarybos seniūnas (trš.), kurso seniūnas DLKŽ₁ 693; tarnas, tarnaitė (tjänare, tjänarinna) – betecknar inte längre en anställd tjänare. Nu benämns så en person som gör någons vilja, jfr: deputatas — liaudies tarnas DLKŽ₁ 837. I det officiella ordförrådet används orden merga, bernas, pusbernis, pusmergė inte längre i betydelsen exploaterade lönearbetare. I sådana betydelser förekommer de, liksom andra liknande ord, endast i skönlitteratur och historisk litteratur. 4. Begränsad användning av ord och ordkombinationer Vid sidan av att nya ord uppstår och deras betydelser förändras pågår också en process där användningen av vissa ord begränsas. Många ord och ordkombinationer som var allmänt spridda under borgarklassens herravälde försvinner ur aktiv användning eller dör ut. Detta gäller särskilt den del av det litauiska litteraturspråkets lexikon som var knuten till den gamla regimen, 10* 147 det gamla administrativa och statliga systemet och betecknade samhällsförhållanden som tillhör det förflutna. Först och främst försvann ord och ordkombinationer som betecknade organ för exploatering av de arbetande och den borgerliga administrativa och styrande apparaten ur aktiv användning, det vill säga benämningar på den borgerliga maktens organ, dess institutioner, privilegier, ståndsskillnader, befattningar, rangtitlar och titlar: antstolis DLKŽ₁ 18, nuovada DLKŽ₁ 451, nuovadas DLKŽ₁ 451, ponas DLKŽ₁ 583, ponia DLKŽ₁ 583, prievaiždas DLKŽ₁ 611, urmininkas, -ė DLKŽ₁ 877, valdininkas, -ė DLKŽ₁ 913, verslininkas, -ė DLKŽ₁ 928, viršaitis DLKŽ₁ 944; burmistras DLKŽ₁ 93, departamentas DLKŽ₁ 114, grafas DLKŽ₁ 181, policija DLKŽ₁ 582, policininkas DLKŽ₁ 582; savivaldybė DLKŽ₁ 688; darbo birža DLKŽ₁ 82, policijos viršininkas RLKŽ II 206. Efter kollektiviseringen förlorade också ord som betecknade äldre former av individuellt jordbruk sin aktualitet: dvaras DLKŽ₁ 139, palivarkas DLKŽ 537, pusininkystė DLKŽ₁ 641; bajordvaris LKŽ I 571, bajorkaimis LKŽ I 572. I den socialistiska byn upphörde ord som betecknade landsbygdens exploatörer, den härskande klassen på landsbygden, att användas eller övergick till det passiva ordförrådet: dvarininkas, -ė DLKŽ₁ 139, tijūnas DLKŽ₁ 849, valakininkas, -ė DLKŽ₁ 912; didžiažemis, -ė DLKŽ₁ 118, dvarponis, -ė DLKŽ₁ 139. Ord som betecknade landsbygdens fattiga, de exploaterade och företeelser i deras liv försvann ur aktiv användning: duoneliautojas, -a DLKŽ₁ 137, gry tel ninkas, -ė DLKŽ₁ 188, kampininkas, -ė DLKŽ₁ 280, kumetynis DLKŽ₁ 344, kumetis, -ė DLKŽ₁ 344, palūkanos DLKŽ₁ 496, palūkininkas, -ė DLKŽ₁ 496, prasčiokas, -ė DLKŽ₁ 595, pusininkas, -ė DLKŽ₁ 641, sklypininkas, -ė DLKŽ₁ 712, trobelininkas, -ė DLKŽ₁ 864, varguolis, -ė DLKŽ₁ 918, vekselis DLKŽ₁ 925. Med teknikens utveckling och förbättrade materiella levnadsvillkor har också många ord som betecknar föremål och redskap i hushållet och vardagslivet försvunnit eller håller på att försvinna ur aktivt bruk: arklas DLKŽ₁ 41, aukštinis DLKŽ₁ 63, dūminė DLKŽ₁ 135, kultuvas DLKŽ₁ 343, spragilas DLKŽ₁ 732, mილינys DLKŽ₁ 401, naginės DLKŽ₁ 414, piesta DLKŽ₁ 560, smuklė DLKŽ₁ 724, smuklininkas, -ė DLKŽ₁ 724, spingsulė DLKŽ₁ 731, svirnas DLKŽ₁ 801, vyža DLKŽ₁ 949. Under sovjetmakten genomfördes en grundläggande omdaning av folkbildningssystemet, och därför trängdes ord och ordkombinationer som betecknade äldre tiders läroanstalter undan ur språket: gimnazija DLKŽ₁ 173, progimnazija DLKŽ₁ 632; klासिकinė gimnazija (rš.), mergaičių gimnazija RLKŽ I 174, mokytojų seminarija DLKŽ₁ 691, realinė gimnazija DLKŽ 662. 148 Även ord som betecknade elever vid dessa läroanstalter används alltmer sällan: gimnazistas, -ė DLKŽ₁ 173, seminaristas, -ė DLKŽ₁ 692. Även den religiösa vokabulärens användningsområde har minskat avsevärt: gavėnia DLKŽ₁ 166, pamaldos DLKŽ₁ 496, pasninkavimas DLKŽ₁ 522, vienuolynas DLKŽ₁ 937, vienulis, -ė DLKŽ₁ 937; kapelionas DLKŽ₁ 282, komunija DLKŽ₁ 324, mišios DLKŽ₁ 405, sutana DLKŽ₁ 790; bažnytinė vėliava RLKŽ II 568, paviktinė sutana RLKŽ II 189, vakarinės pamaldos DLKŽ₁ 496. Många andra ord som betecknar inaktuella, föråldrade begrepp används alltmer sällan eller försvinner helt ur språkets aktiva ordförråd: parapijietis, -ė DLKŽ₁ 506, pasaulietis, -ė DLKŽ₁ 512, sodietis, -ė DLKŽ₁ 726. Naturligtvis försvinner inte alla föråldrade ord och ordkombinationer samtidigt ur aktivt bruk; ibland samexisterar de i språket med nya ord på grund av omständigheterna. I Litauiska SSR bestod den gamla administrativa indelningen under en tid, och därför samexisterade orden valsčius, apskritis och apylinkė, rajonas. i det litauiska litteraturspråkets aktiva bruk. När nya former för samhällslivet befästes fick emellertid sådana föråldrade ord ändå ge plats åt nya. Många av dem ingår i den historiska vokabulären eller används ibland för att beteckna företeelser från det förflutna eller livet i kapitalistiska länder. Under de senaste årtiondena har vissa ordkombinationer som uppstod i det litauiska litteraturspråket under sovjettiden blivit föråldrade, börjat användas mindre eller övergått till det passiva ordförrådet: kuopelė DLKŽ₁ 345; baltagvardietis, -ė DLKŽ₁ 69, raudonarmietis, -ė DLKŽ₁ 654, raudongvardietis, -ė DLKŽ₁ 654; ežeras DLKŽ₁ 179, nepas DLKŽ₁ 493; darbininkų fakultetas RLKŽ II 330, liaudies komisaras DLKŽ₁ 323, liaudies komisariatas DLKŽ₁ 323, revoliucinis komitetas T 1978 278; kaimo vargarmenės komitetas DLKŽ₁ 918, Liaudies komisarų taryba RLKŽ II 446. Dessa ord uppstod i litauiskan vid en tid då de föremål och företeelser som de betecknade redan hade försvunnit eller höll på att försvinna. De kan fortfarande användas med hänvisning till det inte alltför avlägsna förflutna under sovjetperioden. Så ser i stora drag de betydelsefulla företeelser ut som ägde rum och äger rum i det litauiska litteraturspråkets vokabulär under sovjetperioden. Den viktigaste av dessa är ordförrådets utvidgning: under den nämnda perioden berikades litauiskan med betydligt fler nya ord och ordkombinationer än någonsin tidigare. Mycket färre ord övergick till det passiva ordförrådet. Studiet av dessa processer har inletts, men många frågor om utvecklingen av det litauiska litteraturspråkets vokabulär väntar ännu på forskarna. 149 Förteckning över använda förkortningar BTŽ – Botanikos terminų žodynas. – V., 1965. BulotSG – Bulota J. Smeigtuko galvutė: Humoreskos. – V., 1973. DLKŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. – V., 1954. DLKŽ1 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. 2 leid., papild. – V., 1972. FTŽ – Fizikos terminų žodynas. – V., 1979. JG – Jaunimo gretos. K – Komunistas. KE – Smolka K. Kaip elgtis. Žmogus tarp žmonių. – V., 1978. KKult – Kalbos kultūra. KS – Keidinas M. Kosmoso spąstuose. – V., 1973. KV – Kalba Vilnius. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas. – V., 1956–1978, t. 1–11. LM – Literatūra ir menas. LR – Kiseliovas V. Linksmasis romanas. – V., 1976. LRKŽ – Lyberis A. Lietuvių–rusų kalbų žodynas. – V., 1971. MADK – Arlაზovas M., Arskis F., Azernikovas V. etc. Maži apsakymai apie didįjį kosmosą: Noriu žinoti. – V., 1965. MATŽ – Aiškinamasis medienos apdirbimo terminų žodynas. – V., 1971. MG – Mokslas ir gyvenimas. MK – Mūsų kalba. MLTE – Mažoji lietuviškoji tarybinė enciklopedija. – V., 1971, t. 3. MNV – Mokslo naujienos visiems. MT – Mokslas ir technika. MTŽ – Melioracijos terminų žodynas. – V., 1960. P – Pergalė. PiktJV – Pikturna I. Jūrų vėjai: Apsakymai. – V., 1975. RamSŠŽ – Ramuckas J. Surask savo žvaigždę: Apyrąžė. – V., 1975. RLKŽ – Rusų–lietuvių kalbų žodynas. – V., 1967, t. 1–2. rš. – skrifter från den för-sovjetiska perioden som saknar egna förkortningar. RV – Raudonoji vėliava. S – Sportas. SA – Hälsoskydd. SluckUMN – Sluckis M. Uostas mano – neramus. – V., 1968. STTŽ – Kairys V., Kaminskas A., Kudirka Z. etc. Rusų–lietuvių–anglų kalbų skaičiavimo technikos terminų žodynas. – V., 1971. Š – Fyren. ŠBSK – Popovas S. Šiuolaikinės buržuazinės sociologijos kritika. – V., 1969. T – Sanning. TLR – Tarybų Lietuvos rašytojai. – V., 1977, t. 1. TM – Sovjetisk kvinna. trš. – skrifter från sovjettiden utan särskilda förkortningar. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas. – V., 1969. VN – Vakarinės naujienos. ŽŪ – Jordbruk. ŽŪTŽ – Anskaitis V., Kilas M. Rusų–lietuvių kalbų žemės ūkio terminų žodynas. – V., 1971. П – Pravda. СЛ – Sovjetiska Litauen. 150 СПИСОК ЛИТЕРАТУРЫ Маркс К. Критика политической экономии (Черновой набросок 1857—1858 годов). — Маркс К., Энгельс Ф. Соч. 2-е изд., т. 46, ч. 1, с. 49—508 Маркс К., Энгельс Ф. Немецкая идеология. — Соч. 2-е изд., т. 3, с. 7—544. Энгельс Ф. Письмо Энгельса Йозефу Блоху в Кенигсберг. Лондон, 21 (—22) сент. 1890 г. — Маркс К., Энгельс Ф. Соч. 2-е изд., т. 37, с. 393—397. Ленин В. И. О праве наций на самоопределение. — Полн. собр. соч. (ПСС), т. 25, с. 255—320. Конституция (Основной Закон) Союза Советских Социалистических Республик. — М., 1977. Андреев Н. Д. Язык в обществе, используемом кибернетические машины. — В кн.: Вопросы социальной лингвистики: Сб. статей. Л., 1969. Баркаускас А. Моя республика. — Вильнюс, 1980. Виноградов В. В. Вступительное слово. — В кн.: Вопросы терминологии: Материалы Всесоюз. терминологического совещания 25—29 мая 1959 г. М., 1961, с. 3—10. Дешериев Ю. Д. Социальная лингвистика: К основам общей теории / АН СССР. — М., 1977. Дешериев Ю. Д. Проблема функционального развития языков и задачи социолингвистики. — В кн.: Язык и общество. М., 1968, с. 55—81. Жирмунский В. М. Марксизм и социальная лингвистика. — В кн.: Вопросы социальной лингвистики. Л., 1969, с. 5—25. Исаев М. И. Языковое строительство как один из важнейших экстралингвистических факторов развития языка. — В кн.: Язык и общество. М., 1968, с. 81—99. Исаев М. И. Языковая политика и языковое строительство в культурной революции. — В кн.: Развитие языков и культур народов СССР в их взаимосвязи и взаимодействии. Уфа, 1976, с. 57—66. Кон И. С. История и социология (О некоторых проблемах современной буржуазной социологии). — Вопросы философии, 1970, № 8, с. 79—90. Литовская ССР / Главная редакция энциклопедий, Гл. ред. Й. Зинкус. — Вильнюс, 1980. Русский язык и советское общество. Лексика современного русского литературного языка / Под ред. М. В. Панова. — М., 1968. Филин Ф. П. К проблеме социальной обусловленности языка. — В кн.: Язык и общество. М., 1968, с. 5—22. Харутюг В. О смысле и содержании марксистско-ленинской концепции языка. — В кн.: Актуальные проблемы языкознания ГДР: Язык — идеология — общество. М., 1979, с. 27—47. Шмелев Д. Н. Проблемы семантического анализа лексики (на материале русского языка). — М., 1973. Шмелев Д. Н. О семантических изменениях в современном русском языке. — В кн.: Развитие грамматики и лексики современного русского языка. М., 1964, с. 4—17. Griškevičius P. TSRS tautų greto­se. — V., 1980. Griškevičius P. Vieningose TSRS tautų greto­se. — Komunistas, 1980, Nr. 7, p. 11—21. Grobė R., Neubert A. Thesen zur marxistisch-leninistischen Soziolinguistik. — In: Beiträge zur Soziolinguistik: Linguistische Studien. Halle (Saale), 1974, S. 9—24. Jakaitienė E. Lietuvių kalbos leksikologija. — V., 1980. Kėzytė S. Perkeltinės žodžio reikšmės ir jų pateikimas „Lietuvių kalbos žodyne“. — Kn.: Lietuvių kalbotyros klausimai, 1961, t. 4, p. 233—253. Kėzytė S. Žodžio reikšmės platėjimo atvejų pateikimas „Lietuvių kalbos žodyne“. — Lietuvos TSR MA darbai. A serija, 1972, t. 2(39), p. 105—120. Lyberis A., Ulvydas K. Lietuvių literatūrinės kalbos leksikos praturtėjimas tarybinės santvarkos metais. — Kn.: Literatūra ir kalba, 1958, t. 3, p. 31—110. Lietuvos TSR liaudies ūkis per 40 metų. — V., 1980. 151 Neubert A. Zu Gegenstand und Grundbegriffen einer marxistisch-leninistischen Soziolinguistik. – In: Beiträge zur Soziolinguistik. Linguistische Studien. Halle (Saale), 1974, S. 25–46. Pikčilingis J. Lietuvių kalbos stilistika. – V., 1975, t. 2. Schmidt W. Das Verhältnis von Sprache und Politik als Gegenstand der marxistisch-leninistischen Sprachwirkungsforschung. – In: Sprache und Ideologie, Halle (Saale), 1972, S. 9–35. Simonaitytė V. Terminų vartojimas perkeltinėmis reikšmėmis. – Kalbos kultūra, 1980, sąs. 39, p. 20–24. Simonaitytė V. Kosmoso leksika. – Kalbos kultūra, 1981, sąs. 40, p. 7–11. Šepetys L. Tarybiniam žmogui: LTSR mokslo ir kultūros pasiekimai bei uždaviniai. – Komunistas, 1980, Nr. 9, p. 7–15. Tarybų Lietuvai 25 metai. – V., 1965. V. SIMONAITYTĖ KURIOS NE KURIOS TARYBINIŲ METŲ LIETUVIŲ LITERATŪRINĖS KALBOS LEKSIKOS RAIDOS KRYPTYS Reziumė Lietuvių literatūrinės kalbos raida tarybiniais metais suintensyvėjo. Tai susiję su daugelio socialinių faktorių. Dideli socialinio, ekonominio ir kultūrinio tarybinės visuomenės gyvenimo pakitimai atsispindi kalboje, pirmiausia jos leksikoje, ir prisideda prie jos raidos. Tarybinių metų lietuvių literatūrinės kalbos leksikai turėjo įtakos ir kalbos vartotojų sudėties permainos. Tarybiniais metais lietuvių literatūrinė kalba išplėtė savo vartojimo sferą. Lietuvių literatūrinė kalba dabar vartojama visose gyvenimo srityse. Tarybų valdžios metais vyksta intensyvus bendravimas ir bendradarbiavimas su visomis šalies tautomis ir tautybėmis veikia ne vien ekonomiką, techniką, kultūrą, bet kartu ir lietuvių literatūrinę kalbą. Suaktyvėję lietuvių ir rusų kalbų kontaktai sustiprino rusų kalbos poveikį lietuvių literatūrinei kalbai, ypač jos leksikai. Per rusų kalbą į lietuvių literatūrinę kalbą ateina daug naujų sąvokų su jų pavadinimais. Rusų kalba daro įtaką lietuvių literatūrinės kalbos kai kurių žodžių darybos tipų aktyvizacijai bei žodžių reikšmių kitimui. Kūrybiškai panaudodami tą įtaką, lietuvių literatūrinę kalbą darome lankstesnę ir veiksmingesnę. Judriausia literatūrinės kalbos dalis yra leksika. Leksikos pakitimai yra įvairūs: kinta žodžių reikšmės, atsiranda naujų žodžių ir žodžių junginių, o dalis jų pasitraukia į pasyviąją žodyno atsargą arba visai išeina iš vartosenos. Kaip ir anksčiau, tarybiniais metais svarbiausia lietuvių literatūrinės kalbos leksikos raidos kryptis yra naujų žodžių ir žodžių junginių atsiradimas. Jais ypač pasipildė tos leksikos sritys, kurios nusako mokslo pažangą, masinį-politinį darbą, kultūrinį bei meninį gyvenimą, pramonės, žemės ūkio raidą. Pasirodė daug žodžių ir žodžių junginių, apibūdinančių fizinio auklėjimo ir sporto sritį, pradeda formuotis ir nauja leksikos sritis – kosmoso leksika. Svarbi lietuvių literatūrinės kalbos leksikos raidos kryptis tarybiniais metais yra ir žodžių reikšmių kitimas. Pagrindiniai lietuvių literatūrinės kalbos žodžių reikšmių kitimo būdai yra šie: žodžių reikšmių gausėjimas, žodžių reikšmių perkėlimas ir žodžių reikšmių mažėjimas. Reikšmių gausėjimui lemiamos įtakos turėjo naujas gyvenimas ir naujos visuomeninių santykių formos. Tarybiniais metais daugelis žodžių įgijo naujų reikšmių arba naujų reikšmės atspalvių. Suaktyvėjo ir reikšmių perkėlimo procesas. Perkeltines reikšmes paprastai įgyja aktualiausių sričių žodžiai bei terminai. Vartojant perkeltinėmis reikšmėmis žodžius, būtina atsižvelgti į kalbos stilių, į stilistinius konteksto poreikius, bet įmantraus ir nepagrįsto vartojimo šiomis reikšmėmis vis dėlto reikia vengti. Tarybinių metų lietuvių literatūrinėje kalboje pastebimas ir kai kurių žodžių reikšmių mažėjimo procesas. Iš žodžių reikšmių mažėjimo pavyzdžių galima nurodyti senūną (dabar reiškia tik išrinktą kokios nors grupės vyresnįjį), plg.: Aukščiausiosios Tarybos seniūnas, kurso seniūnas. 152 Tarybiniais metais pastebima ir kai kurių žodžių bei žodžių junginių vartosenos siaurėjimas arba pasitraukimas į pasyviąją žodyno atsargą. Iš aktyviosios vartosenos pirmiausia pasitraukė tie žodžiai ir žodžių junginiai, kuriais nusakomas buržuazinis administracinis valdymo aparatas, seni visuomeniniai ir politiniai santykiai, praeities ekonomika, kultūra, švietimas, buitis, papročiai. Tokie žodžiai ir žodžių junginiai tampa literatūrinės kalbos istorija. Bendroji lietuvių literatūrinės kalbos leksikos raidos kryptis yra žodyno plėtimasis: lietuvių kalba tarybiniais metais daugiau naujų žodžių ir žodžių junginių įgijo, negu jų prarado. V. SIMONAITYTĖ SOME DEVELOPMENT TENDENCIES OF THE VOCABULARY OF THE LITHUANIAN LITERARY LANGUAGE IN THE SOVIET PERIOD Summary The development of the Lithuanian literary language in the Soviet period has greatly intensified. This intensification is due to many social factors. The vocabulary of the Lithuanian literary language of the Soviet period has also been influenced by changes in the language users’ structure. In the Soviet years the Lithuanian literary language has widened the sphere of its usage: it is being used in all the fields of our life. The contacts between the Lithuanian and Russian languages that have become more active intensify the influence of the Russian language on the Lithuanian literary language, its vocabulary in particular. The creative use of this influence makes the Lithuanian literary language more flexible and effective. Vocabulary is the most lively part of the literary language. Various are its changes: new words and word combinations turn up, the meanings of the words change, some words and word combinations become part of the passive vocabulary or disappear completely. In the Soviet years, as well as in the previous period, the main trend in the development of the Lithuanian literary language is the rise of new words and word combinations. Another important trend is changes in the meanings of the words. The principal ways of changes in the word meanings in the Lithuanian literary language are as follows: increase of the word meanings, division of the word meanings and decrease of the word meanings. In the Soviet years the narrowing of usage of some words and word combinations has also been observed. The general development tendency of the Lithuanian literary language vocabulary is its broadening: in the Soviet years the number of the words and word combinations acquired exceeds that of the lost.