Reguliariųjų išvestinių reikšmių pateikimas aiškinamuosiuose lietuvių ir rusų kalbų žodynuose

MOKSLO KALBOS KULTŪROS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIV (1985) ZOFIJA BABICKIENĖ REDOVISNING AV REGULJÄRA DERIVERade BETYDELSER I LITAUISKA OCH RYSKA ORDBÖCKER 1. Inledande anmärkningar Traditionerna inom forskningen om semantiska processer bidrog till att frågan om regelbunden polysemi uppstod. De allmänna regelbundenheterna i hur deriverade betydelser uppkommer utgör en av de viktigaste frågorna vid analys av polysema ord. Hittills har polysema ord med regelbundna deriverade betydelser undersökts relativt lite inom lexikologisk teori och praktik. I lexikografisk praxis saknas kriterier och principer för hur dessa betydelser ska väljas ut till förklarande ordböcker. Därför är en av lexikografins svåraste frågor att utforma den semantiska strukturen hos ett polysemt ord och fastställa dess betydelser och betydelsenyans­er. Den här artikeln undersöker hur regelbundna deriverade betydelser hos polysema substantiv redovisas i förklarande litauiska och ryska ordböcker. Ur fem förklarande litauiska (LKŽ — 528, DŽ — 330)1 och ryska (DAŽ — 577, MAŽ — 524, RKŽ — 478) ordböcker valdes sammanlagt 2437 polysema substantiv ut. De klassificerades i lexikal-semantiska grupper, vilka i sin tur ordnades i större klassificeringsenheter — typer 2. Resultaten av undersökningen redovisas i en tabell i slutet av artikeln. I den övre delen av rutorna anges den undersökta lexikal-semantiska ordgruppens andel i procent, medan den nedre delen visar andelen (%) av orden i vars artiklar regelbundna deriverade betydelser, deras nyanser och bruk har noterats. Undersökningen visar hur produktiva typerna av regelbunden polysemi är i förklarande litauiska och ryska ordböcker. Genom att jämföra siffrorna i rutornas övre och nedre delar kan vi fastställa följande regelbundenheter: a) regelbundna deriverade betydelser kännetecknar alla polysema ord i den lexikal-semantiska gruppen (siffrorna i rutans övre och nedre del sammanfaller); b) deriverade betydelser anges inte för alla undersökta ord i de förklarande ordböckerna på båda språken (procenttalen i rutans nedre del är lägre än de övre); 1 Förkortningar, se i slutet av artikeln. 2 Den semantiska strukturen hos ett polysemt ord är så komplex att det inte var möjligt att föra samman alla lexikal-semantiska ordgrupper till typer. 223 c) Förklarande litauiska och ryska ordböcker anger inte alls regelbundna deriverade betydelser i artiklarna för substantiv i en viss lexikal-semantisk ordgrupp (rutans nedre del är noll). I många fall visar ett lägre resultat i den nedre delen för en lexikal-semantisk ordgrupp att regelbundna deriverade betydelser registreras olika i dessa förklarande ordböcker. Vad avgör hur deriverade betydelser hos polysema ord redovisas i lexikografisk praxis? 2. Faktorer som avgör hur regelbundna härledda betydelser markeras i förklarande ordböcker av olika typer Hur polysema ord med semantiskt likartade betydelser presenteras i förklarande ordböcker av olika typer beror på lingvistiska faktorer (produktiviteten hos lexikal-semantiska ordgrupper, ordens och deras betydelsers aktualitet, brukets frekvens osv.) och extralingvistiska faktorer (ordbokstyp). Hur regelbundna härledda betydelser presenteras i förklarande ordböcker avgörs av produktiviteten hos lexikal-semantiska ordgrupper. Forskningsresultaten visar att de allra största typerna [”helhet”—”en del av denna helhet”, ”föremål för en handling (material som något tillverkas av)”—”resultatet av handlingen”, ”volym, kapacitet”—”dess innehåll”] behandlas mer utförligt i stora och medelstora förklarande ordböcker och betydligt mer sällan i ordböcker av liten typ. Mindre produktiva lexikal-semantiska grupper (”mått för lösa material”—”behållare för mätning av material”, ”avbildningsredskap, material”—”konstverk”) och regelbundna härledda betydelser är däremot proportionellt sett fåtaliga i förklarande ordböcker av alla typer. Regelbundna härledda betydelser av vissa ord används i icke-standardiserat språk (till exempel i den lexikal-semantiska gruppen ”fågel”—”fågelns kött som livsmedel”—”en maträtt tillagad av det”: höna, gås), medan suffixavledningar är vanliga i standardspråket (kycklingkött, gåskött). Därför visade sig de statistiska resultaten för vissa rutor vara insignifikanta. Förklarande ordböcker av medelstor och liten typ sammanställs vanligen utifrån allmänna urvalsprinciper för ord. Till exempel tar DZ inte upp följande substantiv: bimbiras, čibuliokas, laišis, panelė, patisonas, pepinas, medan RKZ utelämnar sådana sällan använda ³ ord som: некан, тернослив, патиссон, мангостан, тамаринд. Bruksfrekvensen är inte alltid det viktigaste kriteriet vid urvalet till MAŽ och RKZ, eftersom dessa ordböcker också innehåller ord som används ganska sällan, till exempel: тмин, чечевица, маслина, каштан, кабачок, абрикос osv. I sådana fall bör man ta hänsyn till hur etablerade och aktuella orden och deras betydelser är. Betydelser och betydelsenyanser som inte längre är aktuella i dagens språkbruk tas inte med i ordböcker av liten typ. Till exempel registreras inte betydelsen ”bröd av orensat rågkorn” i ordet bėralas i DZ. När levnadssätt och förhållanden har förändrats bakas sådant bröd i själva verket inte längre. När själva realian har försvunnit finns det inte längre 3 Частотный словарь русского языка.— М., 1977. 224 något behov av att registrera dess språkliga uttryck heller. Ett ords aktualitet och bruksfrekvens avgör inte alltid hur viktig en regelbunden härledd betydelse är. I ryskan anges i ordet медведь (relativt hög bruksfrekvens — 40) i MAŽ:s artikel ”björnpäls” inte bara som inaktuell utan också som stilistiskt konnoterad. (Björnpäls används i själva verket ganska sällan i rysk vardag, och därför är inte heller den betydelse som uttrycks med detta ord utbredd, utan stilistiskt konnoterad.) Inaktuella härledda betydelser och deras nyanser markeras i förklarande litauiska och ryska ordböcker med etiketten psn., устар. Till exempel anges betydelsen ”produkter av dessa material” i artiklarna för orden мускус och пенка i MAŽ med etiketten устар. Det antas att dessa etiketter lagts till eftersom orden används sällan. Ibland används etiketten psn. inte helt korrekt; till exempel har ordet grafas i LKŽ etiketten psn., medan DŽ med rätta inte använder denna etikett, eftersom ordet grafas i litauiskan knappast är föråldrat, utan hör till kategorin historismer. Det lägre resultatet för den lexikal-semantiska ordgruppen ”territorium”—”människor som bor eller befinner sig där” (0,9%, 0,7%) är betydligt lägre än det övre (2,4%, 2,9%), eftersom de undersökta orden hade förlorat sin betydelse i dagens språk (till exempel seniūnija). Den lexikal-semantiska ordgruppen ”institution”—”dess byggnad, lokaler”—”människorna som arbetar där” har en treledad struktur. Men inte alla undersökta ord har tre komponenter. (Det är tydligen därför det lägre beräkningsresultatet är betydligt mindre än det övre.) Regelbundna härledda betydelser av vissa ord används flitigt i standardspråket. Till exempel återges en betydelsenyansering i artikeln för substantivet salė som ”publiken som samlats i ett sådant rum, åskådare, lyssnare”. Sådana uttryck är i själva verket ganska vanliga i skönlitteraturen, till exempel Salė vis tebėšlamėjo, bet jau nebe taip garsiai P 1976 12. En sal som lokal kännetecknas av att vara fylld av människor, vilka vanligen utför vissa funktioner. Därför rekommenderas att denna regelbundna härledda betydelse tas med även i en ordbok av liten typ när en ny upplaga av DŽ utarbetas. Den lexikal-semantiska ordgruppen ”byggnad, lokal”—”människor som befinner sig där” är särskilt omfattande. Människor föredrar så korta uttryck som möjligt, vilka har fått stor spridning i talspråket, till exempel: Efter en stund hävdade hela vårdavdelningen att jag då grät. Förvåningen övergår i kommentarer. Avdelningen vaknar till liv. ”Kör ut”, sade läkaren till undersköterskan. Avdelningen teg. Att förstå döden är verkligen mycket svårt Mač LN 113; Det är naturligtvis nödvändigt att differentiera publiken och känna till dess behov och bildningsnivå LM 1979 4; Vilka möjligheter har konstnären att lära känna publiken inför en turné? LM 1979 4; Vi får veta publikens åsikter vid åskådar- och lyssnarkonferenser LM 1978 32. I lexikografiskt arbete är hela ordets och dess betydelsers stilistiska karakteristik särskilt viktig. Utifrån påståendet att ett polysemt ords överförda betydelser uppkommer i tre skikt (ett övre, ett mellersta och ett 15 Užsak. Nr. 1007 225 undre 4 visar regelbunden polysemi hur ordets semantiska struktur utvecklas i riktning mot det undre skiktet; därför är de flesta regelbundna härledda betydelser och deras nyanser stilistiskt neutrala. Härledda betydelser som uppkommer genom metonymi återspeglar vanligen helt enkelt verkligheten och är överförda till sin uppkomst. Dessutom betecknar metonymiskt uppkomna betydelser hos polysema ord sådana företeelser i verkligheten som inte präglas av den talandes subjektiva värdering; därför är betydelser som uppkommer på detta sätt oftast stilistiskt neutrala. Trots den allmänna tendensen till stilistisk neutralitet har regelbundna härledda betydelser hos substantiv i vissa lexikal-semantiska grupper i litauiskan och ryskan en viss stilistisk konnotation, som bestäms av egenskaperna hos deras grundläggande nominativa betydelser. För lexikografer är det särskilt viktigt att den stilistiska märkningen av ord i förklarande ordböcker motsvarar det faktiska läget i hela språksystemet 5. Härledda betydelser är stilistiskt konnoterade hos ryska substantiv som ingår i den lexikal-semantiska gruppen ”musikinstrument”—”person som spelar instrumentet” (till exempel флейта, скрипка, фагот, кларнет). Härledda betydelser bildas särskilt produktivt i professionellt talspråk. Det lägre statistiska resultatet för den lexikal-semantiska ordgruppen ”djur”—”djurets päls” i LKŽ och DŽ är betydligt mindre än det övre. En orsak kan vara den utbredda användningen i standardspråket av avledningar med suffixet -ena för att beteckna päls från vilda djur (br iedena, kiaurena, lapena, vilkena). Regelbundna härledda betydelser förekommer hos orden audinė, nutrija, som saknar suffixavledningar. I icke-standardiserat språk används även litauiska substantiv i betydelsen ”djurets päls”: lapė, šuo osv. Det är mycket viktigt att ta hänsyn till stilistisk konnotation när ord och deras betydelser väljs ut till förklarande ordböcker. Substantivet kinka i den lexikal-semantiska ordgruppen ”kroppsdel”—”plagg som täcker den” används vanligen endast i talspråk. Därför tar DŽ endast upp den mer utbredda betydelsen ”ben; vad; lår; knäveck”. Detta är delvis också orsaken till att det lägre statistiska resultatet för denna grupp i DŽ är något mindre (3,2%) än i LKŽ (3,8%). Hur regelbundna härledda betydelser presenteras beror på typen av förklarande ordbok. Inom lexikografisk praxis skiljer man mellan tre typer av förklarande ordböcker: 4 Det övre skiktet av överförda betydelser omfattar den individuella poetiska språkets lager. Detta skikt beaktas när en ordbok över en författares språk sammanställs, där bildspråket är ett av de viktigaste elementen. I det undre skiktet av utvecklingen av överförda betydelser har detta element vanligen försvunnit, och betydelser som uppkommer på detta sätt hör till både den allmänna standardspråkets och standardspråkets ordböckers område. — Л е н д ь е л Л. «Переносное значение или «образное употребление слова»? — В кн.: Лексикография и лексикология. М., 1972, с. 58—59. 5 Vissa ryska lingvister ägnar särskilt stor uppmärksamhet åt problem av detta slag. Man försöker uppnå stilistisk enhetlighet inte bara inom en enskild förklarande ordbok, utan också mellan förklarande ordböcker av olika typer. Se: С к л я р е в с к а я Г. Н. Заметки о лексикографической стилистике.—В кн.: Современность и словари. Л., 1978, с. 101—111. 226 stor (LKŽ, DAŽ), medelstor (MAŽ) och liten (DŽ, RKŽ), vilka skiljer sig inte bara i omfång utan också i syfte; av detta beror inte bara urvalet av ordboksmaterial, strukturen hos uppslagsorden och hela beskrivningen av deras betydelser⁶. Tack vare sitt breda omfång kan den stora typen av förklarande ordbok täcka hela språkets lexikalisk-semantiska system och så fullständigt som möjligt återge regelbundna överförda betydelser. LKŽ (tesaurus) har betydligt större möjligheter än DŽ att beskriva ord som kännetecknas av regelbunden polysemi, inte minst eftersom ordförrådet i denna ordbok presenteras med avseende på ursprung, bruk, norm och andra aspekter. LKŽ skiljer sig från andra förklarande ordböcker av stor typ (t.ex. polska och ryska) genom att dess huvudsakliga källa är de litauiska dialekterna – det levande folkspråket. Beskrivningen av det omfattande och varierade dialektmaterialet med språkfakta har mycket stor betydelse för att klarlägga utvecklingen av den litterära språk normens utformning. Med språkforskaren L. Kovtuns ord: ”Analysen av ett ords betydelse i talspråket blottlägger just sådana källor och orsaker till språk normens fluktuationer, åldrande och förnyelse, som inte skulle kunna klarläggas ens genom en minutiös undersökning av de ordrelationer som formar betydelsen enbart i den litterära språkets texter”⁷. LKŽ:s dialektordförråd är särskilt viktigt inte bara med avseende på språk normens utveckling, utan också för den semantiska analysen av den polysema ordstrukturen. Sådana ordböcker som LKŽ kan faktiskt visa vilka omfattande möjligheter till utveckling av ordets semantiska struktur som finns bortom den litterära språk normens gränser. Detta bekräftas också av det stora antalet regelbundna överförda betydelser hos substantiv i vissa lexikalisk-semantiska grupper i LKŽ. De principer för urval av ord och deras betydelser som DŽ sammanställs utifrån begränsar möjligheterna att återge substantivens överförda betydelser i större omfattning. En av DŽ:s viktigaste uppgifter är att normera ordförrådet. Därför registreras vissa regelbundna överförda betydelser, betydelsenyans­er och användningar inte i DŽ, till exempel: linas ”linnetyg”, medus ”berusande dryck gjord på honung; mjöd”, pusnaktis ”måltid som äts vid denna tid på dygnet”; rūgtis ”stjälk, frö av det ogräset”. Flertalet av de ord som undersöks i LKŽ och kännetecknas av regelbundna överförda betydelser (t.ex. brandė, griežtinė, kibišas, kotiniai, ropučiai etc.) tas inte alls med i DŽ. De regelbundna betydelserna hos polysema substantiv i ryska presenteras mest utförligt i DAŽ och MAŽ. Detta framgår också av de statistiska resultaten för de nedan angivna lexikalisk-semantiska grupperna. Till exempel registreras flertalet ord i den lexikalisk-semantiska gruppen ”växt” – ”frukten av den växten”: морель, мирика, пинанга, цитрон, мангостан etc. inte alls i ordboken av liten typ. 6 Евгеньева А. П. Определения в толковых словарях.— В кн.: Проблема толкования слов в филологических словарях (Материалы совещания 31 окт.—3 нояб., 1961 г.). Рига, 1963, с. 8. 7 Ковтун Л. С. Specifika egenskaper hos ordets betydelse i ordböcker av olika typer.— I: Sammandrag av föredrag vid konferensen om resultaten av arbetet med ”Ordbok över det moderna ryska litteraturspråket” (1948—1956) och utsikterna för arbetet med ordböcker över det moderna ryska litteraturspråket. L., 1966, s. 12. 227 Både de lingvistiska och de extralingvistiska faktorer som avgör hur substantivs regelbundna överförda betydelser markeras i förklarande ordböcker över litauiska och ryska är nära förbundna med varandra, och det är ofta svårt att fastställa vilken av dem som är viktigast vid undersökningen av lexikalisk-semantiska ordgrupper. 3. Principer för beskrivning av polysema ord När en förklarande ordbok för ett språk sammanställs kan två motsatta tendenser urskiljas: den ena är att söka enhetliga metoder för att beskriva semantiskt homogena polysema ord som bildar en typologi för regelbunden polysemi 8, den andra är att finna individuella, särpräglade kriterier för beskrivningen av polysema ord, vilka så exakt som möjligt motsvarar inte bara ordets särart utan även den förklarande ordbokstypens. När regelbundna betydelser hos polysema ord återges utgår alla typer av förklarande ordböcker i regel från en viss semantisk modell. Denna tendens är särskilt tydlig i förklarande ordböcker av stor och medelstor typ. Den tillämpas dock inte konsekvent i varje ordbok. Vi har sett att ordboken ibland endast registrerar en del av en lexikalisk-semantisk grupp. I uppslagsorden för фундук och гвоздика i den lexikalisk-semantiska gruppen ”växt”–”frukten av den växten” registreras till exempel endast betydelsen ”frukten av den växten” i MAŽ och RKŽ. I uppslagsordet för кокос i RKŽ anges endast ”frukten av den växten”, medan det för andra exempel i gruppen (шелковица, можжевельник) anges ”endast växt”. I språket bildas benämningar på vissa konstarter oftast med utgångspunkt i enskilda konstverk (eller omvänt), i takt med att deras sociala betydelse och värde ökar. På så sätt utvecklas den lexikalisk-semantiska gruppen ”konstart”⇔”ett enskilt verk inom den konstarten eller hela verkbeståndet”. När ett uppslagsord för ett polysemt ord sammanställs i en förklarande ordbok är det mycket viktigt att omfatta ”de grundläggande begreppen om verkliga ting eller företeelser som betecknas med ordet” 9. Exemplen visar att orden plakatas, vitražas, mozaika, keramika används också för att beteckna konst- och målerigenrer: Så uppstod en ny konstgenre – den konstnärliga affischen (LM 1979 48); Monumentalmåleriets former – glasmåleri, mosaik och väggmåleri – utvecklades nästan inte alls (LDI 125); Keramik har, liksom andra grenar av folkkonsten, karakteristiska etnografiska drag (LDI 92). Båda dessa betydelser är också karakteristiska för andra ord i den lexikalisk-semantiska gruppen, till exempel: grafika, peizažas, skulptūra, tapyba etc. Leksikograferna ägnar särskild uppmärksamhet åt de tu- 8 Бабицкене З. И. Типы регулярной полисемии у имен существительных в русском и литовском языках.— В кн.: Диахрония и типология языков: Лингвистические исследования. М., 1980, с. 22—33. 9 Сороколетов Ф. П. Смысловая характеристика терминов в толковых словарях.— Лексикографический сборник, 1962, вып. 5, с. 126. 228 man bör skilja ut sådana betydelser som uppstått nyligen och anpassa dem till hur andra ord av denna typ återges i litauiska och ryska ordböcker.10 Bildandet och markeringen av regelbundna härledda betydelser i flertydiga ordartiklar i förklarande ordböcker bestäms delvis också av föremålets eller materialets sociala användningsområde och betydelse. Lånordet i den lexikal-semantiska gruppen ”volym, kapacitet”–”mängd material som ryms däri” reja används vanligen om ett utrymme där säd torkades. Det objekt som betecknas med detta ord har ett snävt specialiserat användningsområde. Därför används ordet reja, utöver sin grundbetydelse, också för att beteckna ”den mängd säd som ryms i en sådan ria”: Tris rejas iškūlėm Vkš. I själva verket kan föremål av en viss typ som finns i ett bestämt utrymme få sitt namn efter utrymmet, men om olika slags föremål förvaras där är det vanligen omöjligt att kalla dem vid utrymmets namn (jfr rūsys betydelse 1 och 2 i LKŽ). Även om det nedre statistiska resultatet för den lexikal-semantiska gruppen ”volym, kapacitet”–”mängd material som ryms däri” är hälften så stort som det övre, ”mängd material som ryms i olika kärl”, beläggs det tämligen brett i LKŽ, till exempel kubilas, kibiras, katilas, kaušas, gertuvė osv. Vissa ord för samma objekt, vilka i dialekterna bara uppvisar olika grammatiska och morfologiska egenskaper, till exempel krepšys, krepšė, krežis, krežulys, pintė, pintinė med flera, har däremot inte betydelsen ”mängd som ryms däri” i sina artiklar i ordboken. Utformningen av en flertydig ordartikel och markeringen av härledda betydelser och deras nyanser beror delvis på vilket illustrativt material som finns tillgängligt. Många semantiskt närbesläktade ord, såsom de ovan nämnda substantiven för behållare, som är talrika i vardagsordförrådet, skulle kunna beteckna den mängd som ryms i sådana kärl, men har inte tagits med i ordboken på grund av brist på illustrativt material. Föremålets eller objektets sociala betydelse framträder särskilt tydligt vid undersökningen av den lexikal-semantiska gruppen av ryska substantiv ”fisk”–”en maträtt tillagad av den; konserver”. I de semantiska artiklarna för orden шпрот, краб, сардина, килька anger DAŽ den andra betydelsen, ”konserver av dessa fiskar”, medan ingen lexikografisk källa registrerar betydelsen ”konserver” för andra vanliga fisknamn, треска, тунец, ставрида, скумбрия osv. Denna olikhet i ordböckerna beror uppenbarligen på den objektiva verkligheten. När allt kommer omkring är шпрот, шпроты framför allt kända som en konserverad produkt, medan fiskarna треска, ставрида med flera vanligen säljs som livsmedel i många olika former. Vissa fiskar (лосось, семга med flera) är dessutom tämligen sällsynta, ja till och med hotade, och därför registrerar MAŽ inte heller betydelsen ”konserver av dessa fiskar”. Markeringen av regelbundna härledda betydelser hos flertydiga ord i förklarande ordböcker beror också på de beskrivna ordens ursprung och sociala karaktär. Vid undersökningen av det litauiska ordförrådet har man lagt märke till att regel- 10 Сергеев В. Н. Семантически близкие термины изобразительного искусства в современных толковых словарях русского языка.—В кн.: Современная русская лексикография.—Л., 1975, с. 137—144. 229 bundna betydelser är särskilt typiska för ord som används allmänt i de litauiska dialekterna (jfr ordartikeln för balžienas i LKŽ och orden nailonas, katčiukas, vilka är av terminologisk karaktär och har använts i litauiskan först relativt nyligen). Den semantiska bredden hos flertydiga ord och betydelsen hos de realiteter som de betecknar väcker nya frågor i lexikografisk praxis. Det är faktiskt mycket enklare att beskriva ord med snävare semantisk räckvidd i en normativ ordbok. I den semantiska artikeln för ordet klasė registrerar DŽ inte betydelsen ”grupp av elever” vid sidan av ”rum där en grupp elever studerar”, eftersom detta flertydiga ord har en tämligen komplicerad semantisk struktur. Ord av denna typ med enklare och snävare semantisk räckvidd, eftersom de används för att beteckna ett visst rum och dess innehåll, är namas, salė, salonas med flera. Här uppstår frågan om ordens räckvidd, betydelsen hos de realiteter de betecknar och ordbokens begränsningar. Det finns en motsättning mellan en komplicerad semantisk struktur och ordbokens faktiska möjligheter att beskriva den på ett adekvat sätt. Det är förmodligen omöjligt att återge regelbundna betydelser hos flertydiga substantiv på ett enhetligt sätt, inte bara i förklarande ordböcker av alla tre typer, utan också inom var och en av dem. Orsaken ligger i de semantiska fenomenens egen regelbundenhet. Semantiken består av allmänna drag och individuella särdrag. Allt detta måste beaktas i en förklarande ordbok. N. Kotelova, forskare i ords lexikala och syntaktiska valens samt redaktör för ordböcker över ryska neologismer, hävdar: ”om ord har likartad semantisk derivation, likartade denotater och samma grammatiska betydelse samt tillhör en och samma semantiska grupp, bör dessa egenskaper utgöra grunden för en enhetlig lexikografisk beskrivning; samtidigt får man inte ignorera de individuella semantiska skillnaderna mellan orden. En olikartad beskrivning av likartade ord bör inte alltid betraktas som lexikografisk inkonsekvens” 11. I lexikografiskt arbete är det nämligen särskilt viktigt att kreativt välja inte bara enskilda ord utan också deras betydelser. Exempelvis kan varje vetenskapsbeteckning få betydelsen ”lärobok som redogör för vetenskapens grunder”. Undantag kan vara de vetenskaper som betecknar breda, abstrakta begrepp (till exempel matematika, som omfattar flera vetenskapsområden). I sådana fall bör man också beakta den kulturhistoriska aspekten (vetenskapens nivå, systemet för allmän utbildning, undervisningskurser och läroböcker). Kanske har redaktörerna för LKŽ och DAŽ, ordböcker som omfattar det bredaste urvalet av såväl icke-litterärt som litterärt språkbruk, inte helt rätt när de utelämnar betydelsen ”lärobok” ur artiklarna för orden biologija, psichologija, физиология, психиатрия, хирургия med flera. Återgivningen av regelbundna härledda betydelser i förklarande ordböcker över litauiska och ryska har många gemensamma drag. Dessa kommer till uttryck i de faktorer som avgör hur sådana betydelser markeras i olika typer av förklarande ordböcker samt i principerna för beskrivning av flertydiga ord. Dessutom är de flesta typer av regelbunden polysemi och lexikal-semantiska grupper gemensamma för båda språken. 11 Котелова Н. З. Значение слова и его сочетаемость.—Л., 1975, с. 156. 230 Vid undersökningen av polysema substantiv i litauiska och ryska har särdrag i båda språkens lexikalisk-semantiska system uppmärksammats. Den lexikalisk-semantiska gruppen ”djur”—”djurets päls” är mer karakteristisk för ryska substantiv, medan ”omfattning, volym”—”dess innehåll” och ”tid på dygnet”—”måltid som äts vid den tiden” är karakteristiska för litauiska. Realiseringen av regelbundna härledda betydelser skiljer sig i de båda språken inte bara genom produktiviteten eller improduktiviteten hos vissa lexikalisk-semantiska ordgrupper, utan också genom uttrycksmedlen för de härledda betydelserna (”djurets päls” återges i litauiska med avledningar med suffixet -ena, medan ryska använder ord med regelbundna härledda betydelser; för att beteckna ”matprodukten — soppa” används i litauiska ganska ofta suffixavledningar, t.ex.: bulvienė, kopūstienė, butrokienė; i den lexikalisk-semantiska gruppen ”konstart, genre”—”ett enskilt verk eller hela beståndet av verk inom den konstarten eller genren” uttrycks genrens betydelse i litauiska med substantiv i singular, medan betydelsen ’verk’ återges med substantiv i både singular och plural; i ryska uttrycks både ”жанр” och ”hela beståndet av verk” med substantiv i singular, osv.). De undersökta lexikalisk-semantiska grupperna skapades inte enbart utifrån ett kontrastivt perspektiv, utan även med utgångspunkt i logiska och lingvistiska kriterier. Därför kan man inte hävda att en viss språks ordböcker återger regelbundna härledda betydelser mer exakt och konsekvent. De regelbundna härledda betydelserna i vissa lexikalisk-semantiska grupper återges mer utförligt i ryska ordböcker, medan andra återges mer utförligt i den litauiska lexikografiska praktiken. 4. Slutsatser 1. Hur regelbundna härledda betydelser hos polysema substantiv markeras när ordboksartiklar sammanställs beror på typen av förklarande ordbok. Sådana betydelser och deras nyanser återges mest utförligt i LKŽ, DAŽ och MAŽ. 2. Den ojämna registreringen i lexikografisk praxis av likartade betydelser och betydelsenyansers förekomst inom samma lexikalisk-semantiska grupp beror på: a) den lexikalisk-semantiska ordgruppens produktivitet; b) hur aktuellt ordet och dess betydelser är, hur utbredd och frekvent användningen är samt den stilistiska konnotationen; c) principerna för beskrivning av polysema ord, vilka inte bara inriktas på vissa semantiska modeller utan också på en unik karakteristik av ordets betydelse; č) den sociala funktion, det värde och den praktiska betydelse som de föremål eller företeelser som benämns med ordet har; d) bristen på illustrativt material i ordbokens excerpter, som skulle bekräfta att den regelbundna härledda betydelsen förekommer i språket, osv. 3. En mer exakt och konsekvent markering av regelbundna härledda betydelser hos polysema substantiv i förklarande ordböcker skulle kanske underlättas av att ordboken (när det är möjligt) redigeras systematiskt, det vill säga i tematiska grupper, i stället för alfabetiskt. 231 Återgivning av regelbundna härledda betydelser i förklarande litauiska och ryska ordböcker Typer Lexikalisk-semantiska grupper Ordböcker LKŽ DZ DAŽ MAŽ RKŽ ”Helhet”—”en del av den helheten” ”växt”—”frukten av den växten” (persika, tomat, kummin, kokos, blåbär) 12,1 12,1 11,2 11,2 14,9 14,9 14,3 13,7 13,9 12,4 ”växt”–”blomman, bladen, grenarna på den växten” (lauras, липкас, кибис, сирень, эдельвейс) 10,1 9,2 10,2 8,8 6,2 5,5 6,5 6,3 5,8 5,4 ”djur”–”djurets päls” (baronas, лисица, соболь, собака) 0,9 0,5 1,2 0,7 3,4 3,4 3,8 3,6 4,3 3,2 ”konstart”–”ett enskilt verk inom den konstarten eller hela dess samlade produktion” (romanas, grafika, музыка, керамика) 3,3 3,3 4,4 4,4 2,7 1,7 3,1 1,5 3,4 1,3 ”vetenskap”–”en disciplin inom den vetenskapen”–”en lärobok som redogör för grunderna i den vetenskapen” (gramatika, химия, психология) 3,5 0,2 4,6 0,2 2,2 2,2 2,5 0 2,8 0,2 ”folk, nationalitet”–”en representant för den nationaliteten” (финн, француз) — — — — 2,1 2,1 — — 1,3 1,3 ”dans”–”musiken till den dansen” (klumpakojis, suktinis, valsas, танго, кадриль) 1,5 0,4 1,7 1,7 5,2 5,2 4,8 4 2,8 1,9 ”namn”, titel, akademisk grad”–”en person som har den titeln …” (profesorius, pulkininkas, лорд, генерал) 3,5 2,6 4,1 4,1 4,8 4,8 5 5 5,1 4,5 ”röst”–”sångare med en sådan röst” (tenoras, бас, контральто, сопрано) 0,9 0,9 1,2 1,0 1 1 1 1 1,1 1,1 ”Handlingens objekt (material som något tillverkas av)”–”resultatet av den handlingen” ”material (tyger, legeringar osv.)”–”dess produkt (kläder, kärl)” (гор- ланас, аксомас, золото, серебро, фланель) 8,2 5,9 9,3 7,3 9,1 9,1 9,5 8,6 10,3 9,2 ”träd”–”virket från det trädet” (raudonmedis, eglis, явор, орех) 4,6 1,5 5,9 0,5 2,1 1,4 2,3 0,2 2,6 0,4 ”växt eller frukt från den växten”–”en bearbetad produkt av dem, ett livsmedel” (garstyčia, ramunėlė, mėta, шалфей, соя) 4,8 4,8 — — 6 6 5,7 5 5,4 4,9 ”fisk”–”en maträtt tillagad av den; konserver” (tunas, menkė, лосось, форель) 2,9 0 2,0 0,2 4,8 1,4 4,6 0,4 5,1 0,2 232 Lentelės tęsinys Typer Lexikalisk-semantiska grupper Ordböcker LKŽ DŽ DAŽ MAŽ RKŽ ”fågel”–”köttet från fågeln som livsmedel”–”en maträtt tillagad av det” (курица, индейка, гусь) — — — — 2,9 1,2 3,2 0,6 1,7 0 ”växt eller frukten av den växten”–”material”–”en produkt tillverkad av det” (linas, medvilnė, džutas, kanapys) 1,3 1,3 1,5 1,5 1,4 1,4 1,5 1,3 1,1 1,1 ”volym, kapacitet”–”dess innehåll” (puodas, ėdžios, kup-rinė) 1,5 0,5 0,7 0,5 — — — — — — ”volym, kapacitet”–”mängden material som ryms i den” (muštuvė, bertuvė, rėtis, kopūstinė, ящик) 14,6 7,7 11,7 5,1 9,9 5,7 10,9 0,4 11,6 0 ”institution”–”dess byggnad, lokaler”–”människor som arbetar där” (paštas, policija, redakcija, канцелярия, монастырь) 9,0 5,9 11,5 6,3 9,9 8,9 10,7 5,9 11,8 3,4 ”rum”–”möblerna i det rummet” (кабинет, спаль-ная, гостиная) — — — — 0,5 0,3 0,6 0,4 0,6 0,6 ”territorium”–”människor som bor eller befinner sig där” (kiemas, kaimas, квартал, село) 2,4 0,9 2,9 0,7 1,2 1,2 1,3 1,0 1,5 0,4 ”längdmått”–”mätinstrument” (metras, centimetras, метр, сантиметр) 0,4 0,4 0,5 0,5 0,9 0,9 1 1 1,1 0,4 ”mått för torra varor”–”kärl för att mäta sådana varor” (горчица, пюра, четверть, штоф) 1,8 1,8 1,2 0,5 1 1 1,1 1 1,3 0,9 ”musikinstrument”—”person som spelar på instrumentet” (скрипка, фа-гор, кларнет) — — — — 3,1 1 3,2 0 3 0 ”musikverk”—”människor som framför verket” (секстет, сентет, трио) — — — — 1,2 1,2 1,3 1,3 1,3 0,9 ”musikinstrument”—”dess ljud, musik” (гар-мошка, дудка) — — — — 2,1 — 2,1 0,2 2,4 0,2 ”avbildningsmedel, material”—”konstverk” (акварель, гуашь, пастель) 0,5 0,5 0,2 0,2 0,7 0,7 — — — — 233 Tabellens fortsättning Typer | Lexikal-semantiska grupper | Ordböcker | LKŽ | DZ | DAŽ | MAŽ | RKŽ ”del av ett djurs kropp”—”köttet från den delen” (liežuvis, papilvė, penenka) | 1,8 / 1,3 | 2,4 / 1,2 | 0,7 / 0,5 | — / — | 1,1 / 0,2 ”del av människans kropp”—”plagg som täcker den” (pirštas, petys, nugara) | 4,4 / 3,8 | 4,4 / 3,2 | — / — | — / — | — / — ”kroppsorgan”—”dess sjukdom” (inkstai, plaučiai) | 1,8 / 0,2 | 2,4 / 0,2 | — / — | — / — | — / — ”tid på dygnet”—”ätit, äts vid den tiden” (pavakarė, pavakariai, pusvakarís) | 4,2 / 3,7 | 4,6 / 1,0 | — / — | — / — | — / — FÖRKORTNINGAR DAŽ— Ordbok över det moderna ryska litteraturspråket.— M.—L., 1948—1965, bd 1—17 (den stora akademiska ordboken). DŽ — Ordbok över nutida litauiska /2:a uppl., utökad.— V., 1972. LDI — XX a. lietuvių dailės istorija.— V., 1982, t. 1. LKŽ — Litauisk ordbok.— V., 1956—1981, bd 1—12 (och dess förkortade versioner). LM — Litteratur och konst. Mač LN — Mačiukevičius J. Laikrodžiai nesustoja.— V., 1968. MAŽ — Rysk ordbok.— M., 1957—1961, bd 1—4 (den lilla akademiska ordboken). P — Seger. RKŽ — Ожегов С. И. Rysk ordbok. 12:e uppl.— М., 1978. REGELBUNDNA DERIVERade BETYDELSER I FÖRKLARANDE ORDBÖCKER ÖVER LITAUISKA OCH RYSKA S a m m a n f a t t n i n g Denna artikel behandlar några problem kring återgivningen av regelbundna sekundära betydelser hos polysema substantiv i förklarande ordböcker över litauiska och ryska. Undersökningsmaterialet (2 437 citatkort) bearbetades kvantitativt, och resultaten redovisas i en tabell. Utifrån analysen av materialet och de statistiska uppgifterna fastställdes att den lexikografiska beskrivningen av ord med regelbunden polysemi är direkt beroende av typen av förklarande ordbok. De regelbundna sekundära betydelserna presenteras mest fullständigt i den akademiska Litauiska språkets ordbok, i den 17-bandiga Ordboken över det moderna ryska litteraturspråket och i den 4-bandiga Ryska språkets ordbok. Analysen av materialet ur en logisk och språklig (och inte en rent jämförande) synvinkel tillåter inte slutsatsen att ordböcker över litauiska eller ryska mer konsekvent återger regelbundna sekundära betydelser hos polysema substantiv. Beroende på vissa formella (grammatiska, 234 morfologiska m.fl.) särdrag hos de undersökta substantiven återges sekundära betydelser av samma typ inom vissa lexikalisk-semantiska kategorier mest fullständigt i ryska ordböcker, och inom andra i litauisk lexikografisk praxis. Det har konstaterats att den lexikografiska beskrivningen av sekundära betydelser av samma typ i förklarande ordböcker över litauiska och ryska påverkas av ett antal faktorer: a) olika grad av aktualitet hos ett visst ord eller dess enskilda betydelser, användningsfrekvens samt vissa betydelsers semantiska markering i det polysema ordets semantiska struktur; b) den lexikalisk-semantiska kategorins produktivitet; c) principerna för att urskilja betydelser och betydelsenyans­er i lexikografisk praxis, vilka inte enbart utgår från semantiska modeller utan också från graden av konventionalisering och bruklighet hos ett visst ord eller dess betydelse; d) den betydelse som olika hushållsföremål, naturresurser, objekt för människans praktiska verksamhet osv. har för språkkollektivet vid en viss historisk tidpunkt, m.m. För att återge den semantiska strukturen hos substantiv med regelbundna sekundära betydelser mer adekvat i förklarande ordböcker över litauiska och ryska vore det sannolikt lämpligare att redigera ordboken systematiskt, det vill säga efter tematiska grupper, i stället för alfabetiskt.