Punsko šnektos skirtumų žodynas

LIETUVIŲ LEKSIKOS IR TERMINOLOGIJOS PROBLEMOS LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXIX (1991) KAZIMIERAS GARŠVA, BIRUTĖ STOSKELIŪNAITĖ, JUOZAS VAINA ORDLISTA ÖVER SKILLNADER I PUNSKDIALEKTEN Den lokala dialekten hos de autoktona litauerna i församlingarna Punskas och Sejny upptar sammanlagt ett område som är omkring 40 km långt och 15 km brett, avskilt 1944 av gränsen mellan Sovjetunionen och Polen. Större delen av detta område tillhör den sydliga högaitiska dialekten (västliga dzukiska dialekten), som delas i två delar av församlingsgränsen. I den nordvästra delen bor ännu kapsai; något annorlunda är den kreivėnai-eišeriai-dialekt som håller på att assimileras och som ligger mellan Vižainis och Rūdelė. I det område som tillhör dzukerna motsvaras standardspråkets t (tv), d (dv) före i, į, y, ie av c (cv), dz (dzv), č, dž — c, dz: cieščis ”tiestis” (sträcka sig), pircis ”pirtis” (bastu), pūrcycis ”pūrtytis” (bada bastu), stacýcis ”statytis” (ställa sig); briedzis ”briedis” (älg), dzidialis ”didelis” (stor), dzidiàšnis ”didesnis” (större), dzidzýsis ”didysis” (den store), džýgc ”dygti” (gro), màudzycis ”maudytis” (bada), cyčòm ”tyčiom” (med flit) osv. Sällan och skämtsamt sades čėvas ”tėvas” (far). Äldre människor kan bevara infinitivändelsen -ie (giárctie ”gerti” (dricka), paškùscie ”paskusti” (raka sig), riešutáutie ”riešutauti” (plocka nötter)), och när den faller bort återstår c: giárc osv. Variationer förekommer: niàšč ”nešti” (bära), niàšč, niàštie, niàščie, niàščie, niàšti, niàšt.1 Konsonantförbindelserna šč (< št), ždž (< žd) assimileras till šč, ždž: mušcis ”muštis” (slåss), vaikščėis ”vaikštis” (gå), uždžýrbo ”uždirbo” (förtjänade). Konsonanten l framför e, ę, ei, ė, o r, s, š, ž, c, dz, č, dž och framför i, į, y, ie samt framför vokaler som har främre artikulation uttalas hårt; även den efterföljande vokalen ändras i motsvarande grad: láidzuos ”leidžiuos” (jag ger mig av), kūlalìus ”kūlelius” (kullerbyttor), lantà ”lenta” (bräda), paslankė ”pasilenkti” (böja sig), pialė ”pelė” (mus), slankščùs ”slenkščius”, bėralis ”bėrelis”, kiaturìeša ”keturiese” (fyra tillsammans), Šáivai ”Seivai”, šànas ”senas” (gammal), sapcynì ”septyni” (sju), šándzie ”šiandien” (i dag), rùti ”ryte” (på morgonen), šarù ”šeriu” (jag utfodrar), šaščtinės ”šeštinės”, šùnakc ”šianakt” (i natt), ámžus ”amžius” (ålder), ážaras ”ežeras” (sjö), žànklyc ”ženklinti” (märka), pažáunė ”pažiaunė” (gäle), žóplas ”žioplas” (dum), mósčoc ”mosčioti”, pacù ”pati” (själv), dzaùkcès ”džiaugtis” (glädjas), viadzagà ”vedega”, Vilkapėdzai ”Vilkapėdžiai”, Vilkapėdzus ”čiulba” (kvittrar), piáčius ”pėčius”, gýrgždžbie ”girgždžyti” (gnissla). Man säger också bánkartas ”benkartas” (oäkting), mėnasìs ”mėnesis” (månad) osv. När transkriptionen förenklas markeras vokalerna u, ū, e i ordboken oftast inte efter hårt uttalade konsonanter. I början av en stavelse sätts uo efter v: niaùžvuodzu ”neužuodžiu” (jag känner inte lukten av), suvuòsc ”suuosti” (lukta), vúodas ”uodas” (mygga), vuosýș ”uosis” (ask). Ibland sätts v också framför ė, e, o, u, och j framför i: su-vėsc ”suėsti” (äta upp), jílgas ”ilgas” (lång) osv. Konsonanten i prefixen ap(i)-, at- utelämnades före en annan konsonant i den traditionella dialekten, till exempel: adúnda ”atdunda”, àviadu ”atvedu” (jag för bort), aviàrše ”atversti” (vända om), àvagiau ”apvogiau” (jag rånade), àbėrau ”apibėriau” (jag strödde över). Man säger siùklis | asiùklis, su-raštúoti ”suareštuoti” (gripa), mušynės | muštynės. 32 I stället för de tidigare nasala ą, ę förekommer u, i: rū́stas ”raštas” (skrift), tušýcis ”tašytis” (hugga till), ūžuolas ”ąžuolas” (ek), ”ąžuolas” (ek), kȳšč ”kešti”, nuskįsę ”nuskešti”, vaikų ”vaiką” (barnet), kãti ”katę” (katten). Förbindelsen in bevaras regelbundet endast i prefix (in-lišč ”įlišti”, in-miàsc ”įmesti”, inmūšu ”įmušu”, inpýliau ”įpy̌liau”); överallt annars har n försvunnit och förlängt vokalen i: aci-mýc ”atsiminti”, augýcinis ”augūgtinis”, gamýc ”gaminti”, giesminýkas ”giesmininkas”, maicýcis ”maitintis”, pris-pažýc ”prisipažinti”, vadzýc ”vadinti”, vienlykas ”vienlinkas”. Den mer spända vokalen e uttalas i ord av främmande ursprung (ekspedicija, elektra, gėstas). På andra håll är den öppen och återges därför i artikeln med ia. I absolut början av ordet blir e till a (álnìas ”elnìas”, ãści ”esti”, arškėčys ”erškėtis”, su-árzye ”suerzinti”), och detta bevaras även efter prefix. I andra obetonade stavelser förekommer i: limiánė ”leménti”, siniau ”seniau”, žibinkštčis ”žebenškis”. Vokalen ė diftongeras ibland: miššė, sūkė. I den reflexiva partikeln si har vokalen fallit bort; ibland förekommer den i senare stavelser eller i prefixet: nus-pirkc ”nusipirkti”, nus-pirkai, nūs-piarku, pas-ėjėc, pras-dėc, sus-imc, sus-riñkc. Man säger också niažnó ”nežinoti” (inte veta), baldóti ”baladotis” (gå och stöta omkring). Många ord från etnografiska texter och folkloretexter har upptecknats av J. Vaina, grundare och föreståndare för Punsks litauiska etnografiska museum. Materialet samlades in i ett större område av dialekterna i Punskas och Sejny; de yttersta byarna är Dafiñokas, Trumpālis, Naujāsodė och Rakėlija. Vid sökandet efter ovanligare ord användes också som jämförelse den stora ”Lietuvių kalbos žodynas” och A. Vidugiris ”Lazūnų tarmės žodynas”. I den här artikeln kan endast en del av dialektens ovanligare ord tas med. Alla ord (omkring 5 000) förvaras vid Litauiska språkets instituts ordboksavdelning, och kopior av dem finns på Punsks etnografiska museum. Utifrån dem bör en separat ordbok sammanställas. Grunden för den skulle vara B. Stoskelūnaitės examensarbete ”Punsko šnektos leksika” (VU, 1990). Vi ska kort behandla de dialektord och deras särdrag som inte har kunnat återges i den följande lilla ordboken. Till skillnad från standardspråket har en del dialektord betoning på rotens första stavelse: árkliavogis (3ᵃ), ap-si-tūr̃gavoti, ap-si-výnioti, bérništis (1), kiaũliašūdis (1), mólinis, -ė (1), mer̃giščia (1), ne-pértoli, pãgonis (1), póteriauti, pùsryčiauti, vaikėlis (1). Tendensen förekommer också i sammansatta ord och ortnamn: balžemis, drū́medis, dū́onmaišis, šáltžemis, dūratis ”dviratis” (cykel), grýn-ledas, línpelis ”linų pelai” (linagnar), róplapis, Baltsamanynis, Dūbaklonis, Duōbiakalnis, Ėgliabalė (men basamìnčia, dvilýpuoti, gaidgystà, naktypiečiai, terpūrėties, vabzdžia-lėšys (34ᵇ) osv.). Tilltalsformer har också oftare betoningen där i den så kallade raikų-dialekten, till exempel: Jōnulia ”Jonūli”, mar̃cula ”martele”, mõmula ”mamule” osv. Vissa ord har betoningen på senare stavelser: keturlãpis (2), naiki-nimas (1), tunčióti, vaidýtis; atokiai, dantỹs (4), buožė (4), durpinė (3ᵇ) ”durpių ka-sykla” (torvtag), kiamė (4), kultuvė (3ᵇ), pepė (4) ”mėsą” (köttet), priedur̃nys (3ᵇ), tolokai, sodžius, uždarbỹs (3ᵇ), vėdarỹs (3ᵃ), voratinklys (3ᵇ), žiogrys (3ᵇ). Suffixet -aitė har cirkumflex betoning i orden klumpaitė, mergaitė. 3. Lietuvių kalbotyros klausimai 29 t.. 33 Fonetiska dialektismer: at-giaivýti, už-kiaũkti; apinastris (1), at-knáibyti, dúobti ”dobti”, ganábyti ”galabinti”, grabždìnėti, lendrė ”nendrė”, miksterti ”nikstelti” (och bakšterti, bėzderti, blākterti, lāpterti, lēkterti, ōklis (2) ”aklys”, lùmpterti, raíkštis, rìsterti, rùgšterti, šlikterti osv.), valáuti ”lalauti”, šerdėšnykas; at-selýti ”atsėl inti”, į-si-riebulióti, kimščioti ”kumščioti”, pastargalỹs (34ᵇ) ”pasturgalis”, plūksnos ”plunksnos”, põlos (2) ”palios”, sėsterti ”sėstelti”, sýkterti ”siektelti”, šienpjūvỹs (3ᵃ) ”šienpjovys”, truškėti ”traškėti”, šúokčioti ”šokčioti”, šúokterti, švėplys ”šveplys”. I stamändelse, kasus och genus skiljer sig akìd ”akis”, aũsė, avẽ, atskirùs ”atskiras”, dùlia, dùros ”durys”, kišėnius ”kišenė”, klónė ”klonis”, kūčia ”kūčios”, maišatė, moterė, palýdai, pažastė, prieminia, plúoštis, sapnỹs ”sapnas”, skudurỹs ”skuduras”, užgavėnios, varnalėšis, žibintis. I dialekten används också orden apskaitliávimas ”apskaičiavimas”, at-brýzyti ”atpjauti”, at-ritúoti ”atriedėti”, at-skersuoti, buižà (4), caplỹs (4) ”varveklis”, čiurkom ”čiurkšlėm”, dilgėlienė, dimbinėti, dvilinkúoti, dvilypúoti, įgriebti ”įtraukti”, iš-si-taisýti ”pasveikti”, geibti, grùčė, grùzdas (2), gužýnės (1), juodinỹs ”toks audinys”, kiáušas, knývė (1), kraígas (4), krūkas (4), krūkis (2), krūkūtis ”įrankis virvėms sukti”, kūkis (2) maínas ”mainai”, nóg ”nuo”, nuogálius (2) ”plikis”, niekočia ”geldelė kruopoms”, niekóti, ožkabaŕzdis ”toks augalas”, pa-bóti ”pabijoti”, pajūostė, pelkynė, plýnė | plýnios, pra-gaišti ”dingti, prapulti”, prėškas (1) ”keptas valgis iš kvietinių miltų”, pri-si-gyvénti ”įsigyti”. Målande är orden imérkti (akį), iš-plūšyti ”ištarnauti”, jūosti ”trenkti”, su-marmólyti ”sudaužyti”, už-skušti ”užduoti”, švéisti ”mušti”. Vissa prefix och framför allt suffix används på ett särpräglat sätt: at-baigti ”pabaigti”, į-bárti ”pabarti”, į-biūryti ”supykdyti”, į-mergėti ”sumergeti”, sužìlti ”pražilti”, sužádyti ”pažadinti”, už-kurìnti ”apkurinti”, už-sáudyti ”pasaldyti”; kiaulėkas (2), veršėkas, vyrėkas; langūtis ”langelis”, pradalgūtis ”pradalgėlis”, brólýsta ”(pa)-broliavimas”, drūčkýsta, kūmýsta, svotýsta, žéntysta, senýsta ”senatvė”; katingà ”vaikinga”, storingas, -a; glėbiúotis, kačiúotis, pančiúoti ”pančioti”, tėmiúotis ”matytis”, klūpauti, pajūoduauti, darbūti ”dirbti”, pietúti ”pietauti”, vagelióti ”voginėti”, lūkštyti ”lukšten ti”, siūstyti ”siųsti”, iš-šaukdyti ”paskelbti”, pa-gėrėti ”pagerti”, sužemėti ”sužemiuoti”. Ett särskilt vanligt substantivsuffix är -ukas, -ė, och verbens är -dinėti, något mer sällan -(i)oti: čėbrukas ”čiobrelis”, lustukas ”gabaliėlis”, katìkas, kulnùkas, mėnìkas ”mėnesėlis”, ramunùkas ”ramunėlis”, sietynùkas, stalinùkė ”staltiesėlė”, stūnùkė ”šovynėlė”, sátrukė ”satrele”; at-imdinėti ”atim inėti”, iš-(su-, už-)eidinėti ”eiti”, iš-leisdinėti ”išleisti, išleidinėti”, ne-iš-imdinėti ”ne(iš)imti”, nu-traukd inėti ”nutraukti”, pa-dėdinėti ”padėti”, per-pindinėti, pridėdinėti; slýščoti ”slidinėti”, už-kándžioti ”užkąsti (užvalgyti)”, vadelióti ”vadelėti”, vógčioti ”voginėti”, jfr.: siniaũ bóba no bóbos pienų acimzdinėj; išlaisdzinėjo vaikus vakarais laukàn osv. I stället för substantivens genitiv används suffixet -inis, -ė: ántinis (kiaušinis), kálninis (kalno), kėlninis (audeklas), žéntinis. Till substantivändelsen -uo läggs -j: akmuõj, sesuõj, stuomuõj. Denna konsonant förekommer också i vissa pronomen, jfr. jìej (kvarleva av en pronominaländelse). 34 A āba eller: Āba iš, āba tū tiẽp padarai abūgaliai vagnens ändar: Tuščì vėžimo abūgaliai āmonas en person som judarna i Punsk hyrde under Sukkot och som de hånfullt ledde omkring bunden: Āmonų vāiko. Kvālas kap āmonas amžindžė vid gud: Amžindžė niažinau, niamatiāu anglikas (2) engelsman: Susėbkom su anglikais angliorius (4) försäljare: Per jōmarkų apstōj angliorai aplinkui ankščius (2) trängsel: Det blev fullt av folk – hemsk trängsel antājuostis (1) byxlinning: Jag sprättade upp byxornas linning apičiapas träd ovanpå balkändarna som bär upp taksparrarna: Apičiapai ligger på balkarna ap-dairyti, apdairo, apdairė stjäla: Hon stal från mannen allt hon kunde, inte ens en sked lämnade hon kvar ap-dūoti, apdūoda, apdavė överutfodra: Hon överutfodrade hästen med råg, och då dog den apjūokis (1) hån, förlöjligande: Det här är inget att göra narr av eller förlöjliga apýverpinė (1): Det där är inte en trasa, utan en apýverpinė. Jag skulle vilja ha en apýverpinė-skjorta āpštis (1) mängd: Hur mycket tog du med dig? Jag skulle gärna ta lite arielýš (4ᵇ) en sorts jästbröd: Jag bytte arielius mot bröd. Jag bytte ut ärtorna mot linser aršiau värre: Om läraren inte ger mig något blir det värre för mig ap-sikačiūoti, -ja, -avo: Vår katt fick ungar atabulūoti säga emot, dra sig tillbaka: Igår sa du själv emot, men redan idag säger du emot igen. Hästen drar sig tillbaka medan den backar at-ardinėti, -ėja, -ėjo: Snön lade sig över vetet på våren, så det behövde rätas upp igen at-aūsti, -džia, -dė: 1. Vi matar med lin och med ull. 2. Min egen tunga är gjord av kött och den talar också själv (omtal) at-būdinėti, -ėja, -ėjo: Min bror var barnvakt åt barnen och blev sjuk, så jag tog hans plats at-davinėti, -ėja, -ėjo: Det som lånades ut gavs alltihop tillbaka at-deñgti, atdengiu, atdengė: Täck över sängen atganýti, atgano, atganė: 1. Det var bara skinn och ben, så jag gödde upp den lite. 2. Beta åt mig idag, så betar jag åt dig en annan gång. 3. Jag vallade i tre somrar at-kabydinėti, -ėja, -ėjo ta loss: Jag måste fortfarande lossa den at-kēpti, atkepa, atkepė: 1. Grädda brödet en gång till (grädda en andra gång). 2. De bakade kakorna (återbetald skuld). 3. Fläsket stektes ur späck at-pūrūoti, -uoja, -āvo gå med tunga steg, komma med svårighet: Båda kämpade sig uppför berget at-si-ilseti, atsiils̄iu, atsiilsėjau: När jag hukar mig får benen vila högre (1), -a liggande på rygg: Mōka högre plaukc. Niadaūg yr aukščienokų plaukiukų öronmössa (1) öronmössa: På vintern bär folk öronmössor fårhus (2) fårfålla: Jag öppnade dörren och mockade ut fårhuset 3* 35 B bekymmer (3ᵇ) omsorg: Så många bekymmer ställer du till fralla (2) litet bröd: Han ensam åt upp allt bröd som bakats till frallor skrammel (2) buller: De hade fattiga människors köldskakningar och skrammel. Skramlet drog in i rummet fisare (2) pruttare: Mellan bergen finns en fisare (gåta – den fiser). Håll för den där fisaren springande springa: Han bara sprang och sprang linberedningsredskap (3ᵇ) Med linberedningsredskapet bråkade man bort frökapslar och annat från linet kvistknippe (2) ris: Gör ett kvistknippe av ben. I kvistknippet band man ben och fötter. Dra åt, kvistknippe potatisbär (2) potatisplantans frukt: På potatisplantorna växer sådana potatisbär, man kan bli förgiftad smörkärna (2) smörkärna: De kärnade smör med en smörkärna mumla, mumlar, mumlade tala tyst: Han mumlar och mumlar som en fattig stackare böner under näsan stork (2) stork: Somliga kallar hägern för stork litet moln (2) molntuss: Där borta går ett litet moln; när det börjar regna, så regnar det ordentligt (regn) burōkinė (1) päronsort: Burōkinēm grūšom kū vadzbīnam, tai vidurin raudōnos, gārdzos D dā också: Har du för lite? dāiktas (1) plats: Gör det ont i varje sak? Saken blev kvar dailēšnis, -ė vackrare: Jag hade ett vackrare bröllop förr daugeliese mycket: Har du slagit mycket hö? daugis de flesta: De flesta har talat, de flesta är inte hemma da-vinė́ti, -ėja, -ėjo erbjuda: Jag erbjöd tvåhundra för kon, men sålde den inte dēmžtelėti, -ėja, -ėjo slå till: Dēdzžiare kūlokū piar marmūzi dešimtiese med tio: Tio personer kan inte lyfta en bjälke dēdinga (1) tät: Det finns gott om höns, för tupparna galer inte alls korv (4) fläskkorv: De kokade korv och bjöd på den didysai: Hela dagen kärnade jag smör, och till slut blev det smör (smör) dikčiai mycket: Det var mycket folk. Så mycket jäst sådde han dirbdinėti, -ėja, -jo: På fritiden arbetade de med skedar nässla (3ᵇ) brännässla: Där finns brännässlor dirgyti, -ina, -ino: I havrefältet fastnade ett spindelnät, och det trasslar in sig i händerna draibstýti draibsto, draibstē: När hästen har skjutit sig förbi gårdarna, far den iväg drēbti, drēbia, drēbė: När det blir mörkt, då kastar det också i ögonen. Kasta de där trasorna på lakanet drēkti, drēkia, drēkė regna: Efter middag regnade det så att det regnade dribdýti, -o, -ė få någon att snubbla: Med säcken på ryggen snubblar han på hälarna driblinīti, -a, -o smyga: Varifrån har han smugit sig ut? dribšēnti: Ingen gör något, men han lufsar omkring i huset 36 drīksterti, -a, -ė: Om det småregnar, kommer höet inte att torka dristūkė (2) diarré: Häromdagen slog diarrén till när han höll på att slå drīžnis (2) hemvävt (randigt) tyg: Randiga drīžnis kallas också juodžiniai dudēnti, -a, -o skratta högt: Hon skrattar som en dåre drunēti, -i, -ėjo slumra: Du får slumra om dagarna drūtōrius (2) tjockis: Vem är den där tjockisen? dūrīti, -ina, -ino sl. hålla för dum: Varför håller du mig för dum? durpinė (3b) torvmosse: Inte heller i torvmosseområdet hittar man en enda vijūnas (ål) dvejōkas (2) matsäck: När de går ut på fälten bär de med sig matsäckar i lerkärl G gādyti, -ina, -ino förvara, bevara: Diašrūki gādzinu sviacām, žiemai gāilytis, -inas, -inos bli rörd: Prisīmiana māmų ir gāilinas gāiselienā (4) självdött djur: Gāiselienōs niėkas niavālgo garānkštyti, -inu, -inau knåda: Garānkšcytos kiālnės, garānkšcyci marškiniai gelmuō (3) bikupa: Miādzo liemuōj, bitės gialmuoj, šaudų kiapūrė (bikupa) gėryba (1) spannmål: Išvarbik kārvias iš gėrybos gývis (1) lus: Marškinīuosa rādo gývio glōbstyti, glober, -ade: Jag vet inte hur barnen vaktar gōrčius (1) en viss volymenhet: Arielkos gōrcus māno tavōrkščūs (dial.) grabōtis, -ōjas, -ōjos klösa omkring: Kūr grabōjies su sāvo nagais? grabūzdas (2) (en person som snubblar överallt) en växt, vild björnloka (dial.): Ko grabōjies kap grabūzdas? grandūkė (2): Om det är en stor, så är det grandzīs, och om den är mindre, så är det grandūkė gražīntis, -īnas, -īnos: Hon går hem från vägen grāztūvas (2) borr: Gružbldamas skýbl, nulāužau grūžtuvu grēmdymas (1): Rågen rinner ut på magasinet grīnius (2) naken, skallig: Grinius jagade barnen grūdīnėti, -ėja, -ėjo rulla omkring: Huvudet snurrar; när jag går på grus vacklar jag åt sidorna (sidor) grōnioti, -ioja, -iojo snoka omkring: När han kom hem på natten snokade han i ladorna grūdāle (2) ett litet korn: Sålla hampkornen gūrėti, gūra, gurėj smula sönder: Smulorna sönderfaller till småbitar gurīnys (3b) smula: Varifrån kommer så många smulor? gūryti, -ina, -ino smula: Sluta smula sönder brödet gurnūkas (2) en liten smula, en smula: Hittade jag några små köttbitar I sökbin (2) som låter svärmen svärma: Sökbin flög fram uppfödd, göder, gödde, mata, föda upp: Han göder en häst med havre, föder upp den väl och säljer den dyrare. En uppfödd häst har nacken som en båge inslag (1) anordning på vävstolen som håller fast tyget: Med inslaget blir väven bättre 37 släntfält (1) åker vid en sluttning: Släntfältet var plöjt ångra sig, -rar, -rade känna ånger: När han ångrade sig, kunde han inte hålla sig lugn tränga sig in, -er sig in, -de sig in komma in: Jag trängde mig in genom fönstret dagas, -as, -ades gry: Jag vaknade när det redan hade dagats våldta, -tar, -tog våldta: Han våldtog inte bara en enda kvinna eftermiddag (1) eftermiddag: Det är eftermiddag, men efter middagen kommer han inte tillbaka spärra upp, -ar upp, -ade upp översätta: Varför stirrar du med så uppspärrade ögon? Solen är som uppspärrad K förr i tiden förekommande, -ė (1): Förr i tiden var byxorna vida gå och rota, -ar, -ade: Han rotar bland mössor och lådor. Nu får du sluta rota front (4) 1. som i standardspråket. 2. ugnens främre del: Svart som en sotig ugnsfront stjälk (4) skaft: Topparna är avskurna, bara stjälkarna återstår hörnbräda (2) vinklad (triangulär) bräda: Av hörnbrädan gör han ett litet altare grävande, -ė (2): Grävande händer letar efter rädisor fruktsam (3): Hos oss är bara katterna fruktsamma, men hos masurerna också fåren hänga, -er, -de: Vad hänger där i grenarna? benig, -a (1) mager: Benig är den gamla kvinnans hand skalle (3) huvudskål: Vargarna kom med skallar av smör reta, -ar, -ade irritera, sticka med fingret: Varför retar du barnen? mask (4) masklarv: Det finns många maskar bland bina visa sig, -ar, -ade: Vi brände en bulle och en jude dök upp halta, -ar, -ade halta: Han gick haltande halt, -à (4) lytt: Den yngste har en halt häst kryklùkė (2) plommon av en småväxt sort: Kryklùkių mažì ir branduolùkai kriókšti, kriókščia, kriokštė snarka: Niagalėj užmigc, ba is krókšte. Miega dzvìėja lóvoj ir krókšča krùčkas (2) gryn: Kručkùs su bùlvėm virė vakarieniai, lajaus dėjo krùsnùkė (2) liten ugnsplats (liten stenhög): Po grìšu acisėdo an krùsnùkės krùtinùkė (2) liten bröstkorg: 1. Vaikùcu sōpa po krùcinùki. 2. Màrškinius siùvė su krùcinùkėm kùkyti, -ina, -ino slå: Jai kùkyc, tai kukù, o ne kūlokù kùlnas (4) knä: Acìklaupė an kùlnų. Pasisodzinai an kùlnų kurksà (2) gråterska: Duòsiu kurksai kàilin, tai niavarks kutài (4) kvickrotens rötter: Nùranka tutùs ir sukūrina. Gilùs arìmas kiañkia kutám kùtlius (2) del av en vadarfena, liknande en ränsel: Bradzìns susdaro iš kùtliaus ir sparnų kutulỹs (3ᵇ) värmande: Bijàus kùtulio kùzabas (3ᵇ) kärl för att tillverka smör: Padarė kùzabų iš àglės žievės kvajýnas (1) tallskog: Išlėkė làpė iš kvajýno 38 L laužikas (2) linbråka: Minėja står vid sin linbråka. Min linbråka bryter linhalmen bra lapāšyti, -ina, -ino slå: Lapāšytau tavi, cik rankos niapākiahi lapiénė (1): En soppa av kokta och torkade blad, när det inte finns några klöverblad lenktinūkas (2) fällkniv: Lankcinukų gali niášocis kiašāniun. Lankcinukų drōža šaukštų ledōkas (2) djävul: Āina kap liadōkas liepūkas (2) lindblomma: Lindblommor kallas liepūkais lūnkinis, -ė (1) av hampskalv: Lunkinės rep var tvinnade av skävor från brakved, och användes för att förtöja båtar vid bryggan. Miadzinās akėcas kallades lūnkinėm M mazgūotas, -a (1): Vad ska du göra av det knutiga garnet? medžiōkas (2) träsko: Träskorna ligger i stugan, på golvet medžiokūtis (2) liten träsko: Snö har fastnat på den lilla träskon mėgýtis, mēta sig, -de tävla, pröva sina krafter: De kallar den starke för en utmanare. Tävlar du med honom? mieštikis (2) honungslösning i vatten: Honung utspädd i vatten kallas mieštikis mižnė (2) vattnigt plommon: När jag väl åt, så åt jag ordentligt av de vattniga plommonen mižniūs (2) en som kissar i sängen: Din lilla sängvätare, du borde ligga vid staketet! mūržė (2) smutsig mun: Du får rejält med smuts i ansiktet, då ska du få se N nuburbėti, nubūrba, -ėjo: Välte ur sängen och föll ned på golvet nusidūoti, -duoda, -dāvė lyckas, gå väl: Det lyckades honom att stjäla det, så jag kunde inte fånga honom. Jag lyckades överlista mamma padegeliáuti, -iauna, -iavo: Hela huset brann ned, vi måste hjälpa till med släckningen pa-bōti, -ja, -jo skrämma: Skrämde bort flugorna pabrūvūkas (2): Mamma gav sig iväg till bryggeriet pa-gelāsyti, -ina, -ino: Kom och hjälp mig att tvätta kläderna pa-grēžēti, -ėja, -ėjo: Hur mycket jag än grävde här, har jag redan ont i händerna pa-gūryti, -ina, -ino smula sönder: Smula sönder brödet åt hönsen pa-kārti, pākaria, pakōrė hänga upp: Häng upp de där trasorna på staketet pa-karūoti, -ūoja, -āvo hänga: Dina kläder hänger där paklōtė (1): Hon sydde en underkjol och kröp in under den pa-klōti, -a, -o lägga ut: Lägg ut säckväven på bordet palūndai (1) belagda: Virkningarna ligger utlagda på golvet papetė (3ᵇ) plats vid axlarna: Ärmarna är vackert broderade vid axlarna. Axelpartierna syddes av tunt tyg 39 pāraišalas (34b) band: Byxorna glider ner eftersom de saknar hängslen; knyt fast dem paskliundum snett: Lägg skivorna snett, hörn mot hörn, och bind ihop dem pa-sprāgtyti, -ina, -ino: Strö några korn åt mig på blånorna pastogūtė (2): Hon körde in grisarna i skjulet pasijūdinimas (1): Förr i tiden led många av åkomman pasijūdinimas; det gjorde fruktansvärt ont pa-šaspėti, pašaspši, pašaspėjo, viska: Vad viskade du nyss i mitt öra? pašertė (1) foder: Lägg in lite hö som foder pašūkinė (2): Pašūkinė är ett tyg, medan apyvīarpinė pēr-si-grabōti -oja, -ojo ta sig igenom: Han orkade inte ta sig igenom riset och föll ner pēržiūros (1) granskning av brudgummen eller hans gård: Föräldrarna åker på granskning pieninys (3a) kärl för mjölk: För att korna ska ge mer mjölk måste man bära mjölkkärlet förbi grinden. Ställ mjölkkärlet på staketet pieninūkas (2): Häll mjölken i mjölkkärlet pleiskānė (2): hampfrö: Hampfrön kallas pleiskānės plȳgė (1) skräpfisk: Det finns plȳgės i alla sjöar plōstas (1) sammanpressade hö- eller halmbalar: En plōstas är över en meter lång. De gör tak av plōstai plūkoti, -oja, -ojo flyta omkring: En kista med pengar flöt omkring i sjön prākartas (3b) en sådan sorts låda: Prakarti supȳlem žbirnius öknamn (3b) efternamn: Apsižānijo ir gāvo kitų pravardį pri-draūsti, pridraudzu, pridraudiau: Det var livat. Håll ordning på dina barn pri-si-listyti, -ina, -ino närma sig: Jag ska försöka komma så nära skyttegravarna som möjligt prōmočia (1) styvmor: Om styvmödrar och styvmödrar säger man prōmotė (1) gammelfarmor: Gammelfarmors berättelse R ragōčius (1) välterskaft, en del av plogen: Piārviarca ragōčių (per gāva) rañkinis, -ė (1): De handbundna skorna bands fast med sly rankliōdai (1) en sort stora plommon: Vi grävde upp rankliōdus och planterade dem i de små bäddarna raudonveidūkė (2) päronsort (”kazlerkė”): Vinden skakade ner raudonveidūkių reketūkas (2) verktyg för att tvinna rep: Rakiatūkas, šapiatūkas, āina kialāli baūb-damas (gåtan – fiolen) riebuma (3b) fett: Svinet är väl gött – bara en enda fettklump. Torka bort fettet från läpparna riebumūoti, -ūoja, -āvo feta ner: Med fingrarna fettar han ner bordet S småskvätta, -ar, -ade: Sluta småskvätta med vatten bli soligt -ar, -ade: Sluta regna – nu blir det soligt torrfisk (1): Av torrfisk får man inget gott 40 välbefinnande (2) välmående, hälsa: Länge kunde jag inte återfå mitt välbefinnande (återfå krafterna) klä sig, -er sig, -de sig: Vad ska du klä dig i – päls eller fårskinnspäls? knapp (2): Sy fast en knapp åt mig varp av grovt garn (3a): Först spann mödrarna grova garner. Av det grova garnet vävde de säckar handskuret (3a): Ur den gamla eken gjorde han en handskuren skål sjuttonåring, -en (1): Jag såg redan en sjuttonåring dansa vinbär (1): Vid staketet plockar jag vinbär svänga förbi, -er, -de besöka: De svänger ofta förbi hos oss skicka runt, -ar, -ade skicka iväg: Jag brukade skicka barnen till grannarna kastrera, -ar, -ade: Kan jag kastrera killingarna, när ska vi göra det? flintsten (1) belionmnitas, ibland djävulens finger: Om flintstenen slår ner eller bryter ett ben, så är det både ledsamt och bra vägskäl (1): Jag hittade en vägkorsning och vet inte vart jag ska gå liten näsduk (2) näsduk: Insidėk skiapiatūkį nósiai nusišluoscbc slakt (1) slaktande: Kiek tāu sūmiata už skiardzýsti äta sig mätt, äter sig mätt, åt sig mätt: Privālgiau, pilvų niat skiača klättra, klättrar, klättrade: Ar tu móki sliuōgc in miādžbr'? roa sig roar sig, roade sig klä sig: Smaginauš aíc šókc, nustój grāic ögonbryn (1) ögonbryn: Jō ilgi skruōstai, tai akių niausikraca en som går krokigt (1): Vāikščoja aplvšis kāp skudūrykas spets (3b): Žiēvi lupu no smaigalio mäta i spann, mäter i spann, mätte i spann: Sprindžuok, niasprindžuok — niapailgēs duk (2) bordsduk: Paciēsk an stālo stalini frysa, fryser, frös frysa: Scibau laukū bia kailinū spjälsäng (1) lekhage för barn: Instacýk vaikų in stovýni logi (1) övernattningsplats: Stovýnés būvo pas jānumųje, o šókom susiedzbiion tråd (4) tunn metalltråd: Is mokėj skietan strusčis sudēc äppelsort (2) äppelsort: Sukcinukūs da stulgīnukais vadzina, stūlginiais gevär (4) bössa: Ustīmiau stūmū durīs, kad kas nianait su-bedžioti, -ōja, -ōjo: Stoppa med en gaffel så att korvarna inte spricker (fyllda gris- eller nötköttstarmar) su-dailýti -ina, -ino: Sy upp min skjorta su-dirbti, -a, -o skvallra: Jag skvallrade så mycket att jag inte hann skriva su-drašýti, -ina, -ino: Skräm honom, så att han inte blir rädd su-dvilypiuoti, -iuoja, -iāvo: Jag snubblade och slog en kullerbytta så att jag blev alldeles yr su-gelāsti, -ānda, -āndo: Vässa min rakkniv (rakkniven) su-gėryti, -ina, -ino: Det sägs att han blev så förälskad i henne att han blev alldeles tokig su-ginti, sūgina, sugýnė överbevisa: När tre stod och grälade, tog han itu med dem och överbevisade dem su-jūkyti, -ina, -ino: När jag lade i morteln, så krossade jag det inte su-kālstyti, -o, -ė: Det var varmt, så jag bäddade åt korna sūkintis, -inas, -inos: Varför snurrar du runt under fötterna? su-klōstyti, -o, -ė: Jag lade allt i ordning och bäddade ner dem. Förklädena ligger prydligt lagda ovanpå varandra su-kočėti, -ėja, -ėjo: Allt är ihoprullat och snyggt hoplagt 41 su-glūminti, -ina, -ino: Tiaismė ėmė jų ir niasuglumina su-grūzdyti, -ina, -ino: Jag torkade kläderna och skrynklade dem su-jodinėti, -ėja, -ėjo: Du har ridit mina höns trötta. Du har ridit dem allihop, ända ned till sista fjädern su-kalyti, -ina, -ino: Låt oss krocka ägg, så får vi se vems som är hårdast su-keverzōti, -ōja, -ōjo: Trådarna är snodda och tilltrasslade – svåra att reda ut su-krizénti, -ėna, -ėno: När de går till mödrarna, då börjar de alla skratta suktinūkas (2) en äppelsort (stjälkäpple): Äpplena kallas suktinūkas eftersom själva fruktköttet är vridet su-lėisti, -džia, -do: Jag har jämnat till lien (jämna till) Katten släppte ut sina klor. Släpp ut fisken i dammen. Vi släppte ut arbetarna su-lendýti, -ina, -ino: Jag ska samla alla i ett och samma arbete su-lepšėti, -ėja, -ėjo: Han blev slö som en slöfock – helt försoffad su-mastūoti, -ūoja, -āvo: Vira upp ärmen på handen su-metimas (2) hopslagning: Jag kan inte få ihop den hopslagningen suńkenybė (1) astma: Barnet, du har astma sūplaukės (1) gunga: Gungorna brukade hänga här su-pliaūškyti, -ina, -ino: Du prasslade bara en massa, utan någon ordning su-ráičioti, -ioja, -iojo rulla ihop: Vi rullade ihop kläderna i skjulet svinga, -a, -iūoja, -iāvo: Svinga in örhängena, kan gå hem su-rūdyti, -ina, -ino: Kuōj surūdzbnai sukniābl? su-si-baldōti, -oja, -ojo slå sig samman: Jai ánčys susbaldói, tai jas ir rūkina žolūkėm su-si-gáilyti, -ina, -ino: Pamātė niagỹvų ir susigāilino su-si-kniōvęs, -usi grälat: Is su visáis suskniōvīs su-si-tąsyti, -o, -ė: 1. Sustusau, ko mán reikia. 2. Sustusis miargā su biarnais susmetimas (2): Kap antry vāju užmiata an pirmōs, tai būna susmiacimas su-sūodyti, -ina, -ino: Tū mán susūodzbnai pirščbnias sönderborsta, sönderborstar, -borstade: Borsta bort fläsket, borstade bort kjolarna och borstar bort sig själv su-tėmdyti, -o, -ė: Sutiāmdė mani miestī. Sutiāmdiau liāmpų stänka, stänker, -te: Hjulet slog mot stenen och plaskade att bli sliten, blir sliten, blev sliten: Trušėj, trušėj māno plaukāi ir jau visái sutrušėj su-tvārstyti, -o, -ė: Tvārti sutvārstiau kur žūsm, kur kiaūlėm, kur kārvėm att vända om, vänder om, vände om: Sūviarcam gyvūlius namō att trä på, trär på, trädde på: Suvėrė visų akis in manī Š sidobyggnad (2): De mindre ladorna hade två sidobyggnader skunkar (4) skunk: Folk säger ju att det luktar som en skunk från i dag, -tė (2): De tog med sig dagens kycklingar skaka, -ar, -ade: Skaka inte brödet på bordet skvätta, -er, -ade: Det regnar, hon går och skvätter omkring regnperiod (1): Vägarna blir så här regniga stänka, -er, -ade: Stänk lite vatten på mig 42 sörpla, -ar, -ade: Smaka själv på vad du sörplar i dig! halta, -ar, -ade: Han haltar lite klänning (2) klänning: Jag valde en klänning med prickar skälla, skäller, skällde: Jag skällde inte här, för jag skällde på gården näsborrar (1) näsborrar: Jag håller hästen i näsborrarna spår (2) fotspår: Hästen har bara spår efter piskan. Jag gick efter säden – men spåret blev kvar springa, springer, sprang: Kvinnorna springer efter varandra näsborrar (4) näsborrar: Du får näsborrar, så blir du stark slädar (2) små slädar för att transportera långa stockar: Vi brukade åka nerför backen på sådana slädar šumsteŕti, -ia, -ėjo smita undan: Du körde ner i sjön och släden smet under isen švagždėsýš (3b): Hans hals är nedkyld; han hör ett visslande ljud švapterti, -ia, -ė: Viska mig i örat T taukinė (2) bearbetad grisblåsa: Han lade ister i grisblåsan tėkelas (3b): Vår kalv drack vatten tėm̃ptis, -iasi, -ėsi: Hon sträcker sig som en groda före regnet tėpterti, -ia, -ė slå till: Slog till, för du skulle få ont i tänderna taisýti, -aũ, -iaũ sträcka: Jag sträcker på benen tiėka(ì)s (2): Håll utkik efter får i skogen. En person vallar många får tiesýš (4) höger: Spänn fast hästen på högra sidan tiėstis, -ias, -ės: Du halkade och slog i en sten tikčiōn, -ioja, -iojo: Det åskade; jag kunde inte somna tirpčiōti, -ioja, -iojo: Efter arbetet darrar händerna traikšt: Hon låste också ladugården genast. En käpp för att piska hunden trailas, -a (4) person som inte uttalar r, ibland s och ž: En person som inte kan uttala r säger: ”Katterna har kommit.” En annan frågar: ”Vem har kommit?” trailiūoti, -iūoja, -ãvo tala otydligt: Han talade otydligt och dunsade trampa, -ar, -ade trampa omkring: Jag trampade, trampade omkring ladan och gjorde inget knäcka till, -er, -ade bryta sig in: Hon knäckte sig in i träsket och kom tillbaka våt trūkžolė (1): För mig är nässlor med äggmjölk mycket goda tūmės (4) små, tunna blånor: Du får inte göra något av blånorna, du kommer inte att väva något tom din (vid tilltal): Du är tom tomperioder (3b): 1. Under nymåne (gammal måne) får man inte kläcka kycklingar. 2. Hon satte händerna på höfterna (tog spjärn med sidorna) blixtra, -ar, -ade: Blixtarna blixtrar från himlens svarta moln blixt: Blixten blixtrar med en svart svans U för-slå, -r, -s slå ihjäl: Pàgaliu kàti užbiáldė övermjöl (1) havre eller dess mjöl: Paduók arkliám šiečkos su užbėralu genom-sticka, genomsticka, genomstang stacka: Aš į pialių uždūrsiu 43 hjärnknölar (1) utbuktning på hjärnan: Arklys turi užėdas viršuj už priešakinių dantų för-dröja, -r, -de: 1. Vaiščioja tokia užgaišus. 2. Užgaišo nič nė kur för-skrämma, -er, -de: Užgązdinau vaikų, tai bijos för-vända, -er, -de vända om: Užgręši arklį ir jok för-ta, tar, tog: Užimk avis (ställ dig i deras väg) för-äta sig mätt, äter sig mätt, åt sig mätt äta sig proppmätt: Aš užkarsau lašinių, o iš užkarš kruopų för-hänga, hänger, hängde sätta upp: Užkárk skiapłatų an šatros för-skos med hästskor, -de, -t dåligt skodd: Užkáusčitas arklys niagali paaic för-härda, -r, -de göra arg: Užkíecbta širdžbis niadcsúlaidza för-plåga, -de, -t förorätta: Palik vienus vaikus, tai mažauši užkrapšččis för-vidröra, -r, -de röra vid: Užkrūcbk mán alkūni för-steka, steker, stekte bränna vid: Ar aš táu niauškėliau barščų baravyko kotu (dial.) bröllop (3ᵇ) giftermål: Tėtė užkurój būvis tända, tänder, tände: Kap giarai užkūrau, tai prispážbino slå till, -r, -de slå: Kas tau užpliaš no piar galvų släppa sig, släpper sig, släppte sig: Užplíarpiai kap bóba užpakaliu arbeta ut sig, -r, -de slita ut sig: Piardzién žmogus usibiáldze stanna kvar, stannar kvar, stannade kvar skaffa sig: Piar póra miātų usibuvau karvūkį fölunge (1): No mažo an arklių usidiagélis börja, börjar, började: Kám aš su juom usidėjau? gömma sig, -r, -de gömma sig: Kur tu usidūgninai? avlusad, -ad: genomlusad, -ad: Užlėšyc žusūkai išgaišo proppfull, -full proppfull: Usigrūdi, pýlna žmonių samla på sig, samlar på sig, samlade på sig samla ihop: Kiek piar jómarku usipiašai pinigo? ropa på, ropar på, ropade på: Ušišaukėm, kad užait slå igen, slår igen, slog igen stänga sig, slå ihjäl sig: 1. Nakčń užsitran-kiam durbis. 2. Mòtaru usitrankė driva bort, -de, -d: Usivàre mani davýc lova att, lovar att, lovade att förbinda sig att: Usižadėsiu niėkam niaródzyc tvätta, tvättar, tvättade: Uškalbiu sau ir vaikų försätta i halsen, -ina, -ino: Man kan sätta i halsen på en sådan bit stelna, stelna, stelnade; domna: Kålsoppan har stelnat. När jag tänker på det stelnar jag helt omringa, omringar, omringade; omge: Härifrån omringade tyskarna. Omringa mig med en skopa bränna vid, -ina, -ino: Medan jag stekte kotletter brände jag lungorna skjuta ihjäl, -na, -ové: skjuta ihjäl: Skjut mig om du vill ropa på, ropar på, ropade på; kalla: Han ropade hem till sig för att visa vad han har tända, tänder, tände: Tänd min lykta ljusna, ljusnar, ljusnade: Hennes ögon ljusnar när hon ser göra röd, gör röd, gjorde röd; rodna: Som han sa det rodnade han genast göra vit, -ina, -ino vitgöra med mjölk: Gör grynen vita 44 kalla på, -ar, -ade kalla till: Kalla på namn: hon har sitt eget, så hon svarar vissna, vissnar, vissnade: Alla de där rutorna har vissnat helt vira in, -ar in, -ade in: Vira in halsduken om halsen så blir det varmt V lekar (1) gräl: Det förekommer alla slags gräl trassla, trasslar, trasslade fastna, röra sig omkring: En liten hund sprang och trasslade runt benen bära frukt, bär frukt, bar frukt bära frukt: Päronträden bär knappt frukt sitta uppe på kvällen, sitter uppe, satt uppe tillbringa kvällen: När de sitter uppe på kvällen berättar de historier stenkärra (1) kärra för stenar: Vi lastade sten på kärran betesväg (2) smal väg till betesmarkerna: Led hästen längs betesvägarna vedžegā (3ᵇ) vedegā: Sätt på dig vadmalskläderna vedžegóti, -ōja, -ōjo: Jag ska ta på mig vadmalsbyxorna svära, svär, svor svära: Jag svor och svor, och till slut fick djävulen nog vinter (3): På vintern kom fisken in. Vinterfiskaren vet vändbar, -t (2) duva av en viss sort: Vi hade vändbara duvor snöstorm (3ᵇ): Hunden blåste in snön i förstugan kastningsskovel (2): Jag tog en skopa säd djävul (3ᵃ) fan: Efter fläkten blir det vackert. Du får en fläkt mittstycke (1) halvvägs: Stanna vid mitten mittstycke (1): Vi stötte ihop mitt på vägen en ärta (1): Blandad havre med ärter enfårad (1): Du får inte in lika mycket i en enfårad plog som i en tvåfårad ål (1) ål: Ålar tycker om rök vargtänder (2) hästens framtänder: Zigenaren slog ut framtänderna på hästen, och hästen dog ulltuss (2): Det snurrade ull i mitt hår slända (2) spinnrocksslända: Sländor säljs på marknaden slå runt, -r, -tte: Jag vände mig åt sidan, men föll inte omkull vinäpple (2) ganska sur äppelsort: Vinäpplen kallas också vinäpplen hönshus (1) hönshus: Räven smög sig in till hönsen hönshus (1) hönshus: Vi byggde ett hönshus intill fårhuset piska (2) piskhandtag av tio kluvna ekspån: Du får en piska. Med den här piskan slog han sin egen far och begravde honom tjockis (2): Du gör en tjockis, så blir det genast tjockt Ž gås (3ᵃ) måttenhet för mängd: Försäljning av brännvin i gåsor och kannor smutsig, -ā (4): Jag hittade smutsiga barn get (3ᵇ): Spänn geten framför vagnen förgrodd, -a: plantad: Vi planterade potatis som hade grott 45 tala som samogitier, talar, talade som kapsai eller zanavykai: När de går till prästerna talar de som samogitier jord (1): Hur din lysande jord växer gifta sig, -as, -as: De gifter sig redan från våren glitter (3b): Han köpte glitter och pyntade man (3) make: Min man var från Vidugiriai gnäggande (32b): När de skjuter på marknaden blir hästarna rädda, och då hörs ett gnäggande К. ГАРШБА, Б. СТОСКЕЛЮНАЙТЕ, Ю. ВАЙНА Punskdialektens differentialordbok Sammanfattning Artikeln beskriver den dialektala vokabulären hos litauerna, som är de äldsta invånarna i trakten kring Puńsk och Sejny som fortfarande bor kvar där (vojvodskapet Podlasie i Polen). Artikeln kan grovt delas in i tre delar: dialektens fonetiska särdrag, en diskussion om den dialektala vokabulären och en ordbok över de mest framträdande avvikelserna från det litauiska skriftspråket.