Kriaunų parapijos XVII–XVIII a. asmenvardžiai

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXXII (1993) BALTŲ ONOMASTIKOS TYRINĖJIMAI VITALIJA MACIEJAUSKIENĖ PERSONNAMN I KRIAUNŲ FÖRSAMLING PÅ 1600- OCH 1700-TALET Litauisk historisk antroponymi har bara börjat utforskas1. Bildandet av det tvåledade litauiska namnskicket har behandlats, och tidpunkten då efternamnet, den viktigaste delen av detta namnskick, uppstod har fastställts. Dessutom har redan vissa mycket komplicerade företeelser i stabiliseringen av våra efternamn undersökts – efternamnsvarianter, förslaviskning, bortfall av patronymiska suffix och liknande, samt de mest allmänna dragen i de litauiska efternamnens ursprung och utvecklingen av kvinnors namnskick. Detta gjordes genom att undersöka antroponymi insamlad ur olika historiska dokument från 1200–1700-talen och använda den som en sammanhängande, odelbar helhet. Det krävdes av det tidigare arbetets syfte. Men undersökningen av det mycket omfattande materialet, som täcker en lång tidsperiod, gjorde det möjligt att dra visserligen betydande men endast mycket allmänna slutsatser och ofta bara notera en eller annan företeelse. De redan dragna slutsatserna kan preciseras (eller rentav korrigeras), och de flesta av de problem som bara har noterats (eller är helt nya) kan undersökas, först genom framtida, separata studier av antroponymin i enskilda historiska dokument. Det bör röra sig om en källa som täcker en konkret period – ett, flera eller fler år – på någon ort i Litauen: av administrativ-juridisk karaktär (gods-, äldstedömes- och dekanatsinventarier, domstolsprotokollsböcker och så vidare), kyrklig (församlingarnas dop-, vigsel- och dödsregister) eller av annat slag. Sådana arbeten skulle bland annat blottlägga särdragen i personnamnens bildning och ursprung på olika håll i Litauen, omständigheterna och tidpunkten för uppkomsten av enskilda efternamn eller deras varianter, och skulle kanske göra det möjligt att precisera om dagens efternamnsformer är autentiska, deras etymologier och så vidare. Dessutom skulle varje sådan undersökning sannolikt bekräfta, precisera och komplettera det som redan har gjorts och sagts i studierna av litauisk historisk antroponymi. Förutom Z. Zinkevičius monografi2 och M. Ramonienės avhandling3 finns det inga fler större arbeten som behandlar antroponymin i ett enskilt historiskt dokument. Föreliggande artikel bör alltså komplettera förteckningen över sådana arbeten. Den behandlar antroponymin i två kyrkböcker från Kriaunų församling (båda dessa 1För en översikt över arbeten inom detta ämne, se: Maciejauskienė V. Lietuvių pavardžių susidarymas. V., 1991. P. 7-8. 2 Zinkevičius Z. Lietuvių antroponimika. V., 1977. 3Р а м о н е н е М. Litauiska efternamn i slutet av 1700-talet. Sammanfattning av doktorsavhandling i filologi. Vilnius, 1987. 34 som förvaras i Kriaunų kyrkas arkiv)4s antroponymi. I den första boken är dopregister från 1678–1691 och vigselregister från 1679–1693 inbundna. Bokens blad var onumrerade. När Alf. Streikus skrev ut personnamnen numrerade han bladen. Eftersom åren i dop- respektive vigselregistren skiljer sig något åt numrerades bladen så här: dopregistren från 1678–1691 omfattar bladen 1 till 57, medan vigselregistren från 1679–1693 numrerades på nytt från blad 1 till 20. Hela den första boken omfattar alltså 77 blad. Ur den skrevs omkring 6 100 personnamnsformer ut (4 880 ur dopregistren och 1 220 ur vigselregistren). I den andra boken är dopregister från 1691–1719 och vigselregister från 1696–1719 redan inbundna. Bladen i denna bok är numrerade; sammanlagt finns det 167 (dopregistren omfattar bladen 1 till 108 och vigselregistren bladen 109–167). Ur den skrevs omkring 9 240 personnamnsformer ut (7 960 ur dopregistren och 1 280 ur vigselregistren). De båda kyrkböckerna från Kriaunų församling täcker en period på omkring 40 år (1678–1719), och ur dem skrevs omkring 15 340 litauiska namnformer ut. Artikelns främsta syfte är att undersöka dessa namnformer och hur de personnamn som ingår i dem (särskilt de andra leden) har bildats och vilket ursprung de har; att följa åtminstone vissa personnamns och variantformers framväxt och orsakerna till den; att behandla den förslaviskning av litauiska personnamn som återspeglas i dessa källor; att fastställa vilka drag i bildning, ursprung med mera som är utmärkande just för personnamnen i dessa källor (det vill säga också för denna specifika ort, Kriaunų församling); och att ge så mycket material som möjligt som illustrerar påståendena. Det har redan nämnts att båda kyrkböckerna innehåller inbundna dop- och vigselregister. Dessutom skiljer sig datumen i registeranteckningarna även inom samma bok. Därför används följande beteckningar för de undersökta källorna från Kriaunų församling när exempel ges: 1a — dopregisterbok 1678–1691, 2a — dopregisterbok 1691–1719, 1b — vigselregisterbok 1679–1693, 2b — vigselregisterbok 1696–1719. Efter de nämnda beteckningarna anges ett bindestreck och bladnumret, till exempel: Margarita Giegielova (1a, 19), Mathias Bartkus (2b, 137). Detta visar att den första namnformen finns på blad 19 i dopregisterboken från 1678–1691 och den andra på blad 137 i vigselregisterboken från 1696–1719, och så vidare. Båda kyrkböckerna är, som brukligt för källor av denna typ, skrivna på latin. Det framgår att en viss formulering hade blivit etablerad för dop- och vigselregistreringarna. Personnamnen skrivs på olika sätt: förnamnen på latin och efternamnen (eller andra personnamn som ersatte dem) på polska. Personbeteckning Uppgifterna i de undersökta källorna gjordes 1678—1719. Som den tidigare analysen av litauisk historisk antroponymi visar, hade den tvåledade litauiska personbeteckningen redan stabiliserats i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet, och flertalet 4 Personnamnen skrevs av från dem och lämnades till Litauens språkinstitut av Alfonsas Streikus, som i många år har utfört detta arbete med stor noggrannhet. 35 efternamn. Deras fortsatta utveckling och komplicerade stabilisering pågår fortfarande, och kvinnors personbeteckningar varierar. Personbeteckningen i varje enskilt historiskt dokument vittnar naturligtvis oftast både om den allmänna situationen under den aktuella perioden och om särdrag som är specifika för just detta dokument (eller denna typ av dokument). Mäns personbeteckningar. De undersökta källorna bekräftar tydligt att den tvåledade litauiska personbeteckningen hade stabiliserats under denna period. I båda kyrkböckerna anges föräldrar till döpta spädbarn, dopvittnen, brudpar och vittnen med två personnamn, till exempel: Nicolai Abaris (1a, 6), Ioannis Adamenas (2a, 164), Georgius Adamonis (1a, 35), Mathias Aulus (1b, 11), Christoforus Augulis (2b, 137), Thomas Baiorelis (1b, 17), Matthei Balciunas (1a, 50), Michael Baltųzko (2b, 129), Mathias Bindorius (1b, 5), Pauli Blawgie (2a, 17), Iosephi Brazelis (1a, 38), Casimirus Diwelis (1a, 20), Iacobo Dobrega (1b, 11), Michael Eydynik (1b, 7), Bartholomeus Gaydelis (1b, 14), Stephanus Gaydis (2a, 92), Mattheus Garolis (2a, 7), Thomas Idas (1b, 11), Ioannes Jakubaytis (2a, 69), Samuel Iankowski (2a, 150), Georgius Kiszunas (1b, 18), Thomas Kulis (1b, 17), Iosephy Loszynski (1b, 18), Augustini Mikalanis (1a, 27), Andreas Narbut (2b, 117), Stephani Nonis (2a, 16), Casimirus Osmolski (2b, 119), Michael Raszkowski (1a, 41), Ambrosius Szykilda (2b, 121), Stanislaus Trilupis (2b, 125), Christophori Walukas (1a, 29), Stephano Wancewicz (2b, 119), Petrus Warekala (1b, 8), Stephanus Warmele (2b, 129), Michaelis Żabecki (1a, 40), Ambrosius Żegunis (1b, 10). De flesta andra personer som nämns i källorna – munkar, präster, kyrkovisitatorer – anges också med två personnamn, till exempel: David Baltutowicz (2a, 84), Petro Bonįzko (2b, 142), Casimirus Czaykowski (2b, 139), Marinus Montrymowicz (2a, 39), Petrus Pokolniewicz (1a, 18), Algirdus Roginski (1a, 15), Michael Puzyna (1b, 17), Nicolaus Zilinski (1a, 15), Ioannes Woronowicz (1b, 11). Avvikelser från tvåledad personbeteckning för män är mycket sällsynta. Av de över 6 800 män som nämns i båda kyrkböckerna anges endast 40 personer med något annat än två personnamn. De anges endast med förnamn, till exempel: Bartholomeus (1a, 50; 2a, 72), Christophori (1a, 19), Ioanes (2a, 40), Casimiri (2a, 38), Petri (2a, 47), endast med det andra personnamnet, till exempel: Blaugianas (1a, 1), dawnialis (1a, 1), Iurkiewicz (2a, 24), Iuszka (2a, 14), Kazup onas (2a, 10), Miežis (1a, 21), Pagiris (2a, 26), Raugas (1a, 4), Rudak (1a, 101), Spurgius (1a, 8), Urbanonas (2a, 2), Werszynski (2a, 106), Wisdewas (2a, 24), Żagielis (1a, 29), med tre personnamn – Ladis lai Casimiri Kimbar (1a, 40), Marcianum Dominicum Kofiaracki (2a, 49), Petrus Casimiro Bonįzko (2a, 158) (två förnamn och ett efternamn eller ett personnamn som ersätter det), Adami Kalwis Garolis (2a, 11), Petri Cotynis Balulis (1a, 44), Ioannes Krasewicz Kozemiaka (1a, 44), Michaelis Ryndwid Mickiewicz (1a, 20) (ett förnamn och två andra personnamn), eller på annat sätt, till exempel: Marci Latus alias Daronenas (1a, 47), Georgius Micunas alias Pilkis (2b, 142), Petro tan̨kunas alias Lala (2b, 114). Kvinnors personbeteckningar. De är mer varierande än männens, vilket först och främst troligen beror på särdragen hos de källor där kvinnor nämns och registreras. I en dopregistrering nämns vanligtvis den döpta barnets mor och dopmodern (gudmodern). Deras personbeteckningar skiljer sig åt. I båda böckerna, 36 mödrarna till de döpta spädbarnen, vilkas antroponymi behandlas här, antecknas oftast endast med förnamn, till exempel: Agatha (2a, 30), Barbara (1a, 43), Cecilia (2a, 8), Dorothea (2a, 6), Elisabetha (2a, 8), Gertrudis (1a, 47), Hedvigia (2a, 38), Helena (1a, 52), Juditha (2a, 6), Justina (2a, 27), Catharina (1a, 8), Constancia (2a, 40), Christina (1a, 53), Lucia (2a, 29), Magdalena (2a, 2), Margareta (1a, 18), Marina (1a, 54), Martha (2a, 2), Regina (2a, 6), Sophia (1a, 33). I dopboken för åren 1678–1691 antecknades endast med förnamn 900 av omkring 1200 mödrar (dvs. 75%). En sådan namngivning är ännu vanligare i dopboken för åren 1691–1719. Här antecknades så många som 817 av de 973 omnämnda mödrarna endast med förnamn (dvs. 83,96%). Det råder ingen tvekan om att denna namngivning av mödrarna till de döpta spädbarnen styrdes av den dopformel som användes i dessa kyrkoböcker och av vissa etablerade regler. Det är dock oklart varför reglerna inte alltid följdes, eftersom 25% av mödrarna i den första boken och omkring 16% i den andra namnges på annat sätt. Nästan utan undantag är namngivningarna binära, t.ex.: Catharina Bernatowa (1a, 22), Marianna Buteykiowa (2a, 161), Catharina Dudaycia (1a, 21), Catharina Girunaycia (2a, 70), Elizabeth Kaparicia (1a, 25), Anna Kurkleticzia (2a, 145), Catharina Pagiricia (2a, 146), Agnetis Strakicie (2a, 62), Anna Szełkowna (2a, 143), Anna Szyrwin/ka (1a, 20), Anna Gieczewska (2a, 46), Dorothea Ujelena (1a, 20). Endast en mor till ett döpt spädbarn antecknades med fyra personnamn – Catharina Helena Fitingofowna Kimbarowa (1a, 40). Gudmödrar som omnämns i dopregistren samt brudar och kvinnliga vittnen som antecknas vid registrering av äktenskap namnges oftast med två personnamn, t.ex.: Christyna Augulicia (1b, 8), Anna Balciunaycie (2b, 123), Elisabetha Balciunowa (1a, 50), Christina Buywanaycia (2b, 110), Hedwigis Czębatorunowa (1a, 46), Sophia Degutycia (1b, 11), Agnes Dudazienciowa (1a, 40), Agneta Eydinikaycie (2b, 120), Catharina Giegielicia (2b, 122), Raina Jakubaytycia (2a, 71), Anaſtalia Iaſiulowa (1a, 10), Magdalena Ioczėnia (2a, 86), Sophia Iokubon(i)owa (1a, 44), Marianna Iurewiczowna (2a, 96), Christina Kalwricia (2a, 70), Anna Kierdeykjowa (1a, 32), Marina Klisionicia (1b, 17), Marianna Losinska (2a, 47), Elisabeth Materucia (2a, 85), Żophia Meyłowa (1a, 20), Anna Minska (2a, 4), Anna Moniotycia (1a, 24), Catharina Murzowa (1a, 21), Eleno Narbutaycia (2b, 127), Zofia Nawikaycia (1a, 1), Cecilia Paſausiowa (1a, 45), Elisabetha Pilkiowa (2b, 131), Anna Ramonaycia (1b, 18), Agneta Rymoniene (1b, 12), Christina Staſzukaycia (1a, 1), Anna Stankiewiczowa (2b, 135), Anaſtaſia Szerznikowa (1a, 22), Elisabetha ſzesielgicia (1b, 14), Marianna Tarwidayczia (2b, 136), Dorothea Tryłtupaycie (1a, 31), Elisabetha Uldukicia (2b, 110), Marina Wenazindziowa (1a, 51). I dopboken för åren 1678–1691 namngavs 1206 av de 1230 omnämnda gudmödrarna med två personnamn (dvs. 98,04%); i dopboken för åren 1691–1719 namngavs på detta sätt 1766 av 1799 (dvs. 98,16%). En liknande situation råder i båda vigselböckerna. Av 290 brudar åren 1696–1719 antecknades 283 (dvs. 97,58%) med två personnamn, och av 92 kvinnliga vittnen 90 (dvs. 97,82%). Åren 1679–1693 var 312 av 320 brudar namngivna med två personnamn (dvs. 37 97,5%) var binära. Denna statistik visar tydligt att andra typer av namngivning av gudmödrar, brudar och kvinnliga vittnen är mycket ovanliga i Kriaunų församlings kyrkoböcker som undersökts här. Det handlar om anteckningar med endast förnamn, t.ex.: Anastazia (2a, 41), Elisabetha (2a, 13), Catharina (2a, 81), Mariana (2a, 42), endast med det andra personnamnet, t.ex.: Narbutowa (2a, 25), Puteykaycia (2b, 112), med tre personnamn, t.ex.: Mariana Abarucz­a Turkowa (2a, 150), Elisabeth Dilicia Paberziowa (2a, 74), Christina Eydinikaycia Mikalowa (2a, 74), Elisabetha Gigielowa Kowalowa (2a, 24), Christina Mateikucia Budrowa (1a, 88), Catharina Narkuycie Iociowa (2a, 65), Cristina Stanuleni Utdukowa (2b, 133), Christina Sżimkaycie Adamaniowa, eller på annat sätt, t.ex.: Elisabetha Gigielowa uxor Casimiri Gigielis (2a, 32), Sophia uxor Petri Skwirbunas (2a, 39), Catharina Bartoszunowa vidua Malarzowa (1b, 8), Marina Bobrowska vidua Eydynikowa (1b, 18), Magdalena Isakowiczowa alias Alexandrowa Kotlarzowa (2a, 58), Margaritha Iasianowa alias Brodawckiczia (2b, 137), Anna Iozayczia alias Bertfajuniczia (2b, 140). En annan typ av namngivning. Den används i dopboken för åren 1691–1719. Här nämns och antecknas de döpta spädbarnens far och mor relativt ofta tillsammans (i omkring 800 av 1760 fall). Det ser ut så här: Petri et Christina Adamani (51)5, Christophori et Christina Baierelis (64), Stanislaj et Elisabet Balčiūnas (104), Georgius et Marianna Baltuszka (83), Casimiri et Agnetis Bartoszewicz (106), Georgius et Elisabetha Berniunas (57), Simonis et Elisabetha Brawszka (57), Ioannis et Edvigis Burdynski (99), Ioannis et Edvigis Dalbagas (90), Christophori et Martha Dawenis (86), Iacobi et Elisabetha Diewelis (79), Iosephi et Edvigis Dinda (69), Ioannis et Elisabeth Gienis (91), Agatha et Philippus Isakowicz (53), Iosephi et Magdalena Iocis (49), Alexandri et Anna Kibilda (103), Georgius et Margaritha Kukutis (56), Cristina et Iosephi Kukhletis (52), Stephani et Anna Laukis (60), Ioannis et Ana Matiekus (155), Iacobi et Christina Mezginąs (49), Stanislai et Anna Murma (78), Michaelis et Hedvigis Narbutis (62), Iosephi et Elisabeth Pagiris (91), Nicolai et Felicianą Pakalnis (83), Iosephi et Elisabeth Podzius (89), Iosephi et Elisabeth Rudak (91), Cajimiri et Hedvigis Skirbun (161), Ioannis et Agnetis Strungis (51), Casimiri et Elisabetha Szwedas (57), Ioannis et Agnetis Taloczka (64), Iosephi et Elisabeth Ufelis (82), Stefani et Anna Warialis (97), Iacobi et Elisabeth Wekieris (75), Stanislai et Helena Zuklis (54). Denna typ av namngivning är vanligast. Som framgår antecknas först barnets fars namn, därefter fogas moderns namn till med konjunktionen et, följt av det andra personnamnet, som under denna period oftast redan kan betraktas som ett efternamn. Det förekommer (om än relativt sällan) att konjunktionen et inte skrivs mellan faderns och moderns namn, t.ex.: Georgius Anna Baiaras (47), Ioannis Zofia Brazunas (86), Stanislaus Elisabeth Dziukis (88), Christofori Eve Ianuszakayties, Petri Margaritha Iasanis (47), Stephani Anna Laukis 5 Eftersom alla exempel kommer från källa 2a anges endast bladnumret inom parentes. 38 (47), Petrus Zofia Murka (86), Stanislai Marianna Pagiris (49), Ioannis Eva Pakalnis (86), Ioannes Anna Uselis (85). Vid bedömningen av dessa benämningar (både med och utan konjunktionen et) uppmärksammas två saker: 1) att personnamnen i männens tvåledade benämningar har skilts åt genom att barnets mors namn placerats mellan dem, och 2) att detta tillvägagångssätt inte återger mannens andra personnamn i pluralform, vilket skulle visa familjens (båda föräldrarnas) gemensamma efternamn. Därför framstår sådana gemensamma benämningar av det döpta barnets föräldrar som mer lämpliga, där moderns namn skrivs först och därefter faderns båda personnamn förbinds med konjunktionen et, t.ex.: Cristina et Petri Adamonis (151), Elisabetha et Stanislai Awilus (149), Marianna et Andrea Baltakis (151), Cristina et Casimiri Brazūnas (152), Cristina et Mathia Kizunas (149), Catharina et Christophori Kiżzanis (108), Agatha et Iosephi Miežis (108), Sophia et Iacobi Mikšzis (149), Elisabetha et Ioannis Pasaulis (108), Hedvigis et Casimiri Skirbunas (154), Marianna et Iosephi Streykus (151), Marianna et Iosephi Szlekas (152), Elena et Georgij Trylupis (154). På så sätt bevaras denna typ av dokuments sedvanliga särdrag i personbenämningen något mer konsekvent – mödrarna till de döpta barnen anges endast med förnamn, medan fäderna anges med två personnamn. Sådana benämningar är dock också sällsynta (det finns bara omkring 30 av de nämnda 800). Dessutom tycks förekommande dopanteckningar, där sannolikt samma personer nämns⁶, ibland ”rätta till” de sistnämnda benämningarna genom att ersätta dem med de tidigare behandlade, t.ex.: Sophia et Mathia Brazelis (149), men Mathia et Sophia Braželis (155), Sophia et Christophori Iuſzka (150), men Christophori et Sophia Iuszka (89), Marianna et Petri Laſzas (151), men Petri et Marianna Laſzas (160), Magdalena et Casimiri Masta (152), men Casimiri et Magdalena Masta (159), Anna et Petri Putra (152), men Petri et Anna Putra (163). Andra gemensamma benämningar av båda föräldrarna till det döpta barnet förekommer endast enstaka gånger, t.ex.: Ioannes Anna (85) (endast förnamn), Casimiri et Anna (150) (förnamn förenade med konjunktionen et), Casimiri et Marianna Iociowa (60) (endast faderns förnamn, följt av moderns två personnamn som fogats till med konjunktionen et) och Matthia et Regina filaykis et Galsarucia (74) (först båda föräldrarnas förnamn och därefter deras andra personnamn, förenade med konjunktionen et). Personnamnsbildning Här behandlas endast bildningen av det andra personnamnet i tvåledade benämningar (de första är, som vi har sett, utan undantag dopnamn). Mäns och kvinnors personnamn undersöks separat. Mäns personnamn. Som redan nämnts kan samma person nämnas flera gånger i kyrkböcker som omfattar en längre tidsperiod – flera barn till samma far döps, och samma person är gudfar till mer än ett barn 6 I kyrkböcker, särskilt dopböcker, där anteckningar från ett dussintal år eller mer är inbundna, kan samma personer (det döpta barnets föräldrar samt gudfadern och gudmodern) nämnas flera gånger. Det är dock också möjligt att namn och andra personnamn råkar sammanfalla. 39 eller vittne vid inte bara en, utan flera vigslar. Därför kan även en del av de personnamn som betecknar män vara antecknade flera eller till och med fler gånger i källan. Å andra sidan kan även olika personer ha samma personnamn (efternamn), som uppkommit och spritts på en eller annan ort, i detta fall i Kriaunai församling. De flesta av våra nuvarande efternamn, som delas av några, ett tiotal eller fler litauiska familjer, har ju ett ganska avgränsat spridningsområde. Upprepade andra personnamn (särskilt när de betecknar samma person) skulle göra det svårare att få en så korrekt bild som möjligt av deras bildning. Den är viktig av flera skäl – den visar särdrag i bildningen av personnamn (efternamn) på en viss ort i Litauen, speglar särdragen hos litauiska personnamn under en viss period och kan jämföras med den allmänna kontexten för bildningen av våra nuvarande efternamn osv. Därför valdes endast olika7 andra personnamn ur den första och den andra kyrkoboken ut; dessa kommer att behandlas här. I den första boken (dopregistrering 1678–1691 och vigselregistrering 1679–1693) hittades 1044 olika personnamn. De har delats in i två grupper: 1) personnamn med litauiska (-aitis, -ūnas, -onis, -ėnas) och slaviska (-ovičius, -evičius) patronymiska suffix, med diminutiva och kärleksfulla suffix (-elis, -ė; -ėlis, -ė osv.) samt med så kallade suffix av typen -sk- (-ovskis, -evskis, -skis, -inskis osv.); 2) personnamn utan dessa suffix. Detta är naturligtvis en relativ indelning, vald av forskaren, som bland annat påverkas av studiens syften. Den första gruppen är större. Den omfattar 604 (dvs. 57,8%) personnamn, medan den andra omfattar 440 (dvs. 42,14%). Flest personnamn i den första gruppen (279) har litauiska eller slaviska patronymiska suffix. Här presenteras personnamnen med dessa suffix i ordning efter suffixens frekvens: -ūnas — 92 personnamn (detta utgör 8,81% av alla andra personnamn i denna kyrkobok), t.ex.: Abraitūnas8 (1a, 15), Aleziūnas (1a, 26), Abiazūnas (1a, 3), Andreiūnas (1b, 6), Balčiūnas (1b, 6), Bartajūnas (1a, 20), Belčiūnas (1a, 31), Berčiūnas (1a, 41), Bermūnas (1b, 10), Braziūnas (1a, 28), Butkun (1a, 8), Czabatorūnas (1b, 7), Dalkūnas (1a, 25), Dziemincūnas (1b, 9), Elosūnas (1a, 43), Gadžiūnas (1b, 11), Griciūnas (1b, 1), Grigalūnas (1a, 9), Iankūnas (1b, 13), Iozūnas (1a, 11), Kawolūnas (1a, 57), Kiszūnas (1b, 18), Krauciūnas (1a, 8), Krysiūnas (1b, 17), Kwilūnas (1a, 5), Macieūnas (1a, 18), Maciūnas (1a, 23), Matiejūnas (1b, 2), Matieku-nas (1a, 3), Matyjosūnas (1b, 12), Meytūnas (1b, 2), Miciūnas (1a, 45), ⁷ Begreppet olika personnamn är något relativt när det gäller historisk antroponymi. I många fall går det inte att avgöra om det rör sig om olika personnamn eller bara varianter av samma namn (grafiska varianter, varianter med en annan ändelse eller ett annat suffix osv.). En viss felmarginal är alltså oundviklig, vilket man bör komma ihåg när studiens resultat bedöms. ⁸ Efter att ha behandlat och illustrerat personers namngivning relativt utförligt och konstaterat att två personnamn tydligt dominerar i personregistreringarna, verkade det olämpligt att återge båda här. Endast de andra personnamnen anges. 40 Mikaloiunas (1a, 33), Morkunas (1a, 48), Paciunas (1b, 2), Pocziunas (1a, 12), Podziunas (1a, 37), Rymkunas (1b, 2), Skiburnas (1a, 31), Stankunas (1a, 38), Stasiunas (1b, 18), Stafzkuna (1a, 21), Steikunas (1a, 22), Szimelunas (1a, 10), Waycielunas (1a, 24), Wayk-iunas (1a, 14), Waytekunas (1b, 6), Walenczunas (1b, 12), Weykniun (1b, 7), Wilunas (1a, 12); -onis — 90 personnamn (dvs. 8,62% av alla andra personnamn i källan), t.ex.: Adomonis (1a, 46), Baltaszanis (1b, 14), Balulonis (1a, 55), Bernatonis (1a, 15), Baytwardanies (1a, 11), Buteykonis (1a, 34), Cieponis (1b, 16), Ciesiulonis (1b, 17), Gaydzonis (1a, 42), Gasparonis (1a, 55), Girczonis (1a, 31), Grygonis (1a, 1), Gudonis (1a, 25), Igonis (1b, 7), Indmonis (1a, 27), Iwananis (1b, 5), Iakubonis (1a, 49), Iakulonis (1a, 23), Ianonis (1a, 5), Ianulonis (1b, 10), Iasonis (1a, 52), Iafjulonis (1b, 5), Ionelonis (1b, 18), Iozoponis (1a, 55), Iurgionis (1a, 43), Kli̇jzanis (1a, 9), Laurymonis (1a, 26), Lawronis (1b, 17), Lukanis (1a, 10), Martynonis (1b, 14), Matulonis (1a, 43), Melnikonis (1b, 16), Mikalonis (1a, 43), Motusonis (1b, 20), Palulanis (1a, 10), Paulukanis (1b, 2), Pcrzkonis (1a, 57), Pawlanis (1a, 5), Petranis (1a, 7), Piworonis (1b, 14), Rukanis (1a, 20), Stanionis (1a, 40), Staniflawonis (1a, 26), Staniulonis (1b, 7), Stapulonis (1b, 20), Stasionis (1b, 10), Stafukanis (1a, 6), Stasiulonis (1b, 13), Szymonis (1a, 32), Udelonis (1a, 46), Urbononis (1a, 27), Wayciulonis (1b, 13), Waytunis (1a, 2), Walukunis (1b, 2), Walulonis (1a, 41), Wenclawan (1a, 10), Zebronis (1b, 16), Zygmanis (1b, 1); -evičius — 39 personnamn (dvs. 3,73%), t.ex.: Balukiewicz (1b, 16), Bartoszewicz (1a, 30), Blazewicz (1a, 28), Budniewicz (1b, 2), Budrewicz (1a, 19), Butkiewicz (1b, 2), Dycewicz (1a, 45), Dziukiewicz (1a, 22), Garniewicz (1a, 10), Gigielewicz (1a, 5), Gryncewicz (1a, 43), Ianuszkiewicz (1a, 5), Iateykiewicz (1a, 22), Losiewicz (1a, 40), Lukajzewicz (1a, 9), Mickiewicz (1a, 2), Minkiewicz (1a, 46), Miszkiewicz (1b, 20), Pielewicz (1a, 8), Pokahiewicz (1a, 39), Putrewicz (1a, 39), Rodziewicz (1a, 37), Rosiewicz (1a, 26), Rudziewicz (1a, 56), Stapewicz (1a, 39), Stęykiewicz (1a, 46), Trasewicz (1b, 9), Tumaszewicz (1a, 39), Wasilewicz (1a, 43), Wencewicz (1a, 43); -ėnas — 28 personnamn (dvs. 2,68%), t.ex.: Azienas (1a, 31), Balutėnas (1a, 54), Barzdenas (1a, 7), Cielunas (1b, 12), Dantenas (1a, 56), Iozupenas (1b, 10), Iurgienas (1a, 34), Kieltenas (1a, 22), Kluwenas (1b, 14), Kucenas (1b, 15), Latwenas (1b, 13), Macziutenas (1a, 27), Mastenas (1a, 5), Ožienas (1a, 31), Simonenes (1a, 33), Sywenas (1a, 3), Staniulenas (1a, 39), Szymelenas (1b, 11), Szmelენas (1a, 27), Trumpenas (1a, 55), Tumnenas (1b, 4), Urbोनenas (1a, 46), Wayciulenas (1a, 32), Warkalenas (1b, 11), Warkienas (1b, 6), Zalenas (1b, 12); -ovičius (-avičius) — 18 personnamn (dvs. 1,72%), t.ex.: Aleksandrowicz (1a, 9), Arnawicz (1a, 18), Dafzkowicz (1a, 46), Dubowicz (1b, 5), Eframowicz (1a, 18), Fiedorowicz (1a, 47), Hrehopowicz (1a, 12), Isakowicz (1a, 19), Iarnuszkowicz (1a, 46), Laurynowicz (1a, 25), Lenkowicz (1a, 37), Linkowicz (1a, 25), Ufowicz (1a, 13), Woytowiz (1b, 9); -aitis — 12 personnamn (dvs. 1,14%), t.ex.: Adamaytis (1a, 23), Boieykaytis (1b, 7), Giedroyc (1a, 20), Iakubaitis (1a, 7), Ianufzkaytis (1a, 10), Iokubaytis (1a, 43), Ioni zzkaytis (1a, 44), Meylukaytis (1a, 26), Minaytis (1a, 20), Tyjunaytis (1a, 50). 41 Som framgår dominerar de litauiska suffixen -ūnas, -onis tydligt bland de litauiska och slaviska patronymiska suffixen. En annan liten grupp av de sekundära personnamnen består av namn med så kallade diminutiva, affektiva suffix, vilka när de bildar personnamn också kan ha patronymisk betydelse. Den mycket varierande frekvensen hos dessa suffix är anmärkningsvärd. Endast 16 personnamn (dvs. 1,53%) med suffixet -(i)ulis förekom, t.ex.: Augulis (1a, 8), Auszkulis (1b, 4), Bafjulis (1a, 9), Bruzgulis (1b, 14), Didžiulis (1a, 49), Dudulis (1b, 14), Garulis (1a, 44), Gigulis (1a, 6), Magnulius (1a, 57), Manulis (1a, 6), Mikulis (1a, 22), Nagulis (1b, 2), Podzilis (1a, 41), [tarkulis (1a, 13), Walu̇lis (1a, 27), och endast 10 (dvs. 0,95%) vardera med suffixen -(i)ukas, -utis, t.ex.: Ianukas (1b, 16), Lekukas (1a, 43), Miſukas (1b, 12), Paulukas (1b, 12), Podziukas (1a, 26), Čibutis (1a, 5), Eybutis (1a, 19), Kilutis (1b, 3), Makutis (1b, 15), Palutis (1a, 22), Raugutis (1a, 6), Ubutis (1a,15), Walutis (1b, 8). Däremot är diminutivsuffixen -ėlis, -ė, -ėlis, -ė mycket vanliga. I den första kyrkoboken återfanns omkring 209 avledningar med dessa suffix, vilket motsvarar omkring 20% av alla olika sekundära personnamn. Något vanligare är suffixet -elis, -ė: 123 personnamn (11,78%), t.ex.: Banelis (1a, 31), Barzelis (1b, 5), Berczelis (1a, 33), Biczcelis (1b, 5), Bizdelis (1a, 25), Blaugiete (1a, 12), Blauzdelis (1a, 41), Blewogieta (1a, 20), Brawżkialo (1b, 7), Brazelis (1a, 28), Burbiela (1a, 8), Czermelis (1a, 54), Dagiga (1a, 2), didelis (1b, 4), Diewelis (1a, 56), dygiala (1a, 3), Dylelis (1a, 55), Dyrdele (1a, 49), Drusnelis (1b, 3), Dudete (1a, 8), Dziawgi̇ela (1a, 56), Dziugielis (1a, 10), Gaydelis (1a, 14), Gałwelis (1a, 57), Gaucielis (1a, 11), Gigelis (1a, 39), Grustelis (1a, 34), Grusnelis (1b, 3), Gudelis (1a, 15), Idelis (1a, 52), Iakiela (1a, 30), Iocielis (1a, 46), Iurkiala (1a, 33), Iurżiale (1a, 13), Kalnelis (1a, 9), Kawktelis (1a, 25), Kirwelis (1b, 5), Krapelis (1b, 2), Krugielis (1a, 28), Kulelis (1a, 39), Kumpelis (1b, 10), Kuprelis (1a, 54), Laszelis (1a, 36), Laukiele (1b, 2), Lelelis (1a, 57), Losielis (1a, 2), Marygelis (1a, 48), Meytelis (1a, 54), Mierkelis (1b, 5), Mieżelis (1a, 35), Mingielis (1b, 8), Mukiela (1a, 39), Murkiela (1a, 29), Murmete (1b, 2), Nakiata (1a, 21), Ozelis (1a, 43), Paknelis (1a, 10), Plikielis (1a, 52), Podżelis (1a, 51), Pukielis (1a, 39), Purpela (1b, 12), Raugielis (1a, 14), Rogielis (1a, 5), Rukielis (1a, 23), Ruksztela (1b, 18), Sniegielis (1a, 41), Stanelis (1a, 23), Styrmele (1a, 5), Strungielis (1a, 41), Swierelis (1a, 37), [zypelis (1b, 18), Szlakielis (1a, 1), Turkielis (1a, 21), Uselis (1a, 49), Waynelis (1a, 45), Warnele (1a, 9), Werksnelis (1a, 34), Werſzelis (1a, 45), Witelis (1b, 12), Wilkielis (1a, 11), Żilelis (1a, 47), Zuktelis (1a, 25). Intressant nog finns bland källans sekundära personnamn motsvarigheter utan suffix till de flesta av dessa avledningar med suffixet -elis, -ė, t.ex.: Bercis (1a, 1), Bizdis (1a, 25), Blauģie (1a, 6), Blauzdius (1a, 28), Brawszka (1b, 17), Dygia (1a, 23), Dylis (1a, 38), Dyrda (1a, 23), Duda (1a, 45), Gaydis (1a, 37), Gaucżys (1a, 4), Gudas (1a, 26), Idas (1a, 30), Iocis (1a, 26), Kawkie (1a, 52), Krupas (1b, 2), Krugas (1a, 52), Kulias (1a, 44), Meytas (1a, 44), Mierkis (1a, 49), Miezis (1a, 7), Murka (1a, 36), Murma (1a, 29), nakas (1a, 2), Podżius (1a, 48), Purpa (1a, 13), Raugas (1a, 14), Rukas (1a, 10), [niegis (1a, 31), [tyrma (1a, 34), Strungis (1a, 49), Swieris (1a, 4), [żakas (1a, 54), Turkas (1a, 7), Warna (1a, 8), Wernis (1a, 13), Wilas (1a, 6), Wilkas (1a, 28), Żylis (1a, 42 30), Žuklis (1a, 52). 86 (dvs. 8,23%) personnamn har suffixet -ėlis, -ė, t.ex.: Ayswirdelis (1a, 33), Bagdonelis (1b, 5), Baionelis (1a, 44), Balciunelis (1a, 12), Baltakelis (1b, 19), Bermetelis (1b, 5), Berunkielis (1a, 53), Bielunelis (1a, 44), Bradeselis (1a, 30), Cipiekielis (1a, 46), Ciupikielis (1b, 6), Ciwunelis (1a, 48), Czepikielis (1a, 31), Cziupikielis (1b, 5), Dabragiete (1a, 24), Degutelis (1a, 47), Didziagalwelis (1b, 19), Dudnikielis (1a, 33), Fiederelis (1a, 28), Gaczunelis (1b, 7), Ganotelis (1a, 32), Gawenelis (1a, 15), Gotinelis (1a, 8), Grabawskielis (1a, 50), Igawnelis (1a, 23), Ilkunelis (1b, 2), Iankunelis (1a, 40), Iawgunelis (1a, 25), Jawidelis (1a, 21), Katinelis (1a, 15), Kazamiekielis (1b, 19), Kiesyelis (1a, 40), Kirdeykielis (1a, 30), Kijunelis (1a, 22), Krysiunelis (1a, 47), Kryszapelis (1b, 18), Kubakielis (1a, 7), Kudretelis (1a, 25), Kurkletelis (1a, 54), Licunelis (1a, 28), Ligumiszkelis (1a, 49), Maciunelis (1a, 18), Markunelis (1a, 55), Melnikielis (1b, 20), Miciunelis (1a, 8), Muczymelis (1a, 51), Narbutelis (1a, 54), Narwidelis (1b, 11), Nawikielis (1a, 35), Pagirelis (1a, 47), Petranelis (1a, 5), Petrikielis (1a, 42), Piwonelis (1a, 35), Powawanelis (1a, 5), Jakalelis (1b, 4), Sargunelis (1a, 11), jpiewakielis (1b, 1), Jtakunelis (1b, 15), Jtankunelis (1b, 15), Stasiunelis (1b, 18), Jzafzutelis (1a, 28), Jzesztokielis (1b, 17), Jzyleykielis (1a, 39), Tyiunelis (1a, 32), Uszkurelis (1a, 15), Walukelis (1a, 39), Wigienielis (1a, 5), Wilniszkielis (1a, 55), Wirbabelis (1b, 4), Wowerelis (1a, 24), Zameytelis (1a, 1), Zemaytelis (1a, 14), Żygnelis (1a, 49). De flesta personnamn från vilka avledningar med suffixet -ėlis, -ė har bildats finns också belagda i källan, t.ex.: Ayswirdis (1a, 33), Baioras (1a, 49), Balciunas (1a, 7), Baltakis (1a, 26), Bernatas (1b, 4), Bielunas (1a, 44), Brede (1a, 22), Cipikis (1a, 32), Ciupikis (1a, 13), Dabrega (1b, 14), Degutis (1a, 55), Didziagalwis (1b, 19), Dobraga (1a, 28), Dudnikas (1b, 3), Garolis (1a, 54), Gawenas (1a, 23), Gotynis (1a, 19), Grabowfki (1b, 6), Igawnis (1a, 56), Iankunas (1b, 13), Katinas (1a, 24), Kazamiekas (1b, 13), Kiesilis (1a, 36), Kirdeykis (1a, 11), Kijunas (1a, 27), Krysiunas (1a, 37), Kudanas (1a, 15), Kurkletis (1a, 8), Ligumiszckis (1b, 15), Maciunas (1a, 23), Miciunas (1a, 45), Muczynis (1a, 42), Narbut (1a, 24), Narwidis (1a, 40), Nawikas (1a, 51), Pagiris (1a, 29), Petramis (1a, 7), Petrikas (1a, 20), Sargunas (1b, 12), Spiewokas (1a, 34), Stankunas (1a, 38), Stasiunas (1b, 18), Szyteyka (1a, 41), Uszkiris (1a, 26), Walukas (1a, 50), Wigianis (1a, 20), Wilniszkis (1b, 21), Wirbakas (1a, 27), Woweris (1a, 30), Zameytis (1a, 1), Żemaitis (1a, 11), Żugunis (1a, 50).Som framgår har en del av dem redan ett eller annat suffix (oftare -ūnas, mer sällan -onis, -auskas, -ukas, -utis eller liknande). Det förekommer visserligen att även avledningar med andra suffix har motsvarigheter utan suffix i källan, t.ex.: Bielunas (1a, 44) – Bielus (1b, 16), Blazeiunas (1a, 3) – Blazey (1a, 3), Butkun (1a, 8) – Butkus (1a, 25), Czabatorunas (1b, 7) – Czabataris (1a, 2), Dewinciunas (1a, 8) – Dewincius (1a, 48), Meytunas (1b, 2) – Meytas (1a, 44), Podziunas (1a, 37) – Podzius (1a, 48), Winckunas (1a, 38) – Winckus (1a, 10); Gaydzonis (1a, 42) – Gaydis (1a, 37), Girczonis (1a, 31) – Girczij (1a, 13), Kljjzunis (1a, 9), – Kliszyis (1a, 40), Melnikonis (1b, 16) – Mielnik (1a, 7), Stanionis (1a, 40) – Stanis (1a, 33), Walukanis (1b, 2) – Walukas (1a, 50), Walulonis (1a, 41) – Walulis (1a, 43 27); Budniewicz (1b, 2) – Budnis (1a, 11), Budrewicz (1a, 19) – Budris (1a, 10), Gigelewicz (1a, 5) – Gigelis (1a, 39), Putrewicz (1a, 39) – Putra (1a, 29); Starkulis (1a, 13) – Starkus (1b, 16); Warkalenas (1b, 11) – Warkalis (1b, 14) osv. Sådana fall är dock inte vanliga. En del av de personnamn i den första gruppen som behandlas här har så kallade suffix av typen -sk-. De är av slaviskt ursprung. De skiljer sig från de tidigare nämnda litauiska och slaviska suffixen genom att de var mycket sällsynta under den period då de litauiska efternamnen bildades som intensivast, dvs. på 1500–1600-talen. Personnamn med dessa suffix vittnar därför oftast om processer i den slutliga stabiliseringen av våra efternamn – slavifiering, uppkomsten av varianter och naturligtvis även lån och liknande. I den första kyrkoboken finns 75 sådana personnamn (dvs. 7,18%), t.ex.: Bardinſki (1a, 10), Belczynski (1a, 57), Bielicki (1b, 6), Blinski (1a, 32), Budnickas (1a, 2), Burdinſki (1a, 14), Ciemiewſki (1a, 7), Czigunski (1b, 5), Czomſki (1a, 5), Daczewſki (1a, 8), Gąsiewski (1a, 51), Gerulski (1a, 50), Girulski (1a, 29), Grabowſki (1b, 6), Gulbinſki (1a, 54), Gurſki (1a, 5), Iablonſki (1a, 11), Iaczewski (1a, 1), Ianowski (1b, 7), Kibickas (1a, 55), Kiersnowski (1a, 33), Kloſinski (1b, 2), Koszynski (1b, 15), Kowalewski (1b, 12), Kropiwnicki (1a, 27), Kuszewski (1a, 37), Labecki (1b, 6), Laszewſki (1b, 6), Laudanski (1b, 7), Lazowſki (1a, 20), Ligucki (1b, 20), Lipski (1a, 24), Loszynski (1a, 44), Lupickas (1b, 6), Maranowski (1a, 53), Maſalſki (1a, 20), Michalowſki (1a, 20), Narkowski (1a, 33), Naszlanski (1a, 53), Piotrowſki (1b, 21), Pukniawſkis (1a, 23), Raszkowski (1a, 44), Rybalſki (1a, 3), Sadowſki (1a, 22), Skarbinſki (1b, 4), Skardynski (1a, 46), Stawski (1a, 45), Swietorzecki (1a, 20), Szelęgowski (1a, 23), Szymanowski (1a, 45), Szywinſki (1a, 20), Wierzbicki (1a, 54), Woronecki (1a, 41), Żabecki (1a, 50), Zablocki (1a, 2), Zylinſki (1a, 10). En del av de undersökta personnamnen (440, dvs. 42,14%) har inte något av de nämnda suffixen. Några av dem har redan anförts, i samband med angivandet av suffixlösa motsvarigheter till bildningar med det ena eller andra suffixet. Här följer ytterligare en liten samling sådana personnamn: Abanus (1a, 32), Alksnis (1a, 48), Apvałkunis (1b, 16), Aulus (1a, 55), Baltrakis (1a, 21), Baltuźka (1a, 2), Barzda (1a, 36), Bitinas (1a, 28), Bucza (1a, 42), Burbulas (1a, 56), Buta (1a, 33), Buza (1a, 47), Cizius (1a, 41), Daynis (1b, 19), Darda (1b, 12), Dawevnis (1a, 6), Deksnis (1b, 14), Dykis (1b, 8), Dirzis (1a, 9), Drevinikas (1b, 5), Drifkus (1a, 8), Dukis (1a, 26), Gayzius (1b, 4), Galinis (1a, 37), Gaurus (1a, 5), Geywenis (1a, 51), Genis (1a, 34), Gilis (1a, 38), Gurklis (1a, 47), Iagminas (1a, 36), Iodeykis (1a, 2), Iodgalwis (1b, 15), Iodis (1a, 13), Iodkalnis (1a, 11), Jowidis (1a, 29), Iaknas (1a, 25), Iuſzka (1a, 28), Kadaras (1a, 5), Kibilda (1a, 19), Kibinkle (1a, 56), Kimbar (1a, 2), Kirka (1a, 24), Kiukis (1a, 15), Kliszyż (1a, 40), Kurmis (1b, 13), Lapienie (1a, 11), Likas (1a, 6), Luksza (1a, 37), Mackun (1a, 11), Malekus (1a, 50), Medźginis (1a, 52), Murza (1a, 30), Narwayśis (1a, 49), Oſteyko (1a, 21), Paberzis (1a, 12), Pazausis (1a, 32), Pilkis (1a, 48), Pimpe (1a, 54), Plonis (1b, 14), Raystinis (1a, 40), Repſzys (1a, 29), Sakapilwis (1a, 10), Syrwidis (1a, 25), Smaltis (1a, 7), Switpa (1a, 31), Szafna (1a, 24), Szarmuksznis (1a, 27), Wayszunids (1a, 47), Zwirblis (1a, 50). 44 I den andra kyrkoboken (dopregistrering 1691–1719 och vigselregistrering 1696–1719) påträffades 1077 olika personnamn i den andra, tvåledade namngivningen. Patronymiska, diminutiva och hypokoristiska suffix eller slaviska suffix av typen -sk- förekommer i 613 personnamn (dvs. 56,91%). 464 personnamn (dvs. 43,08%) saknar dessa suffix. Även här är personnamn med litauiska eller slaviska patronymiska suffix vanligast i den första gruppen. Efter produktivitet kan de ordnas i följande ordning: -ūnas — liksom i den första kyrkoboken: 92 personnamn (vilket motsvarar 8,54% av alla som behandlas här), t.ex.:9: Alesiūn (2a, 40), Alkunas (2a, 102), Ambrozeiunas (2a, 23), Baltrunas (2a, 48), Biczkūnas (2a, 62), Brazieūnas (2b, 123), Dowziūnas (2a, 97), Dryškiūnas (2a, 148), Galjūnas (2b, 165), Giriūnas (2a, 25), Ičiūnas (2b, 122), Lutkūnas (2a, 98), Karmacžun (2a, 59), Kallrunas (2a, 36), Kiawrunas (2b, 129), Kuslūnas (2b, 129), Lazieūnas (2a, 43), Lukafziūnas (2a, 147), Maskaliūnas (2a, 165), Mickūnas (2b, 111), Minkūnas (2b, 118), Mijūnas (2a, 105), Narkūnas (2a, 91), Paliūnas (2b, 139), Pekariūnas (2a, 70), Petrafzūnas (2a, 159), Rymdziūnas (2a, 153), [kuirbūnas (2a, 29), [taczkūnas (2a, 11), Starkūnas (2b, 141), [tolorūnas (2a, 6), Streybūnas (2a, 59), [žymkūnas (2a, 148), Unciūnas (2b, 115), Undrūnas (2a, 156), Wąciūnas (2a, 99), Weynūnas (2a, 158), Werebiejūnas (2a, 152), Winckūnas (2b, 142); -onis — 68 personnamn (dvs. 6,31%), t.ex.: Augustinonis (2a, 36), Bucianis (2b, 142), Gacionis (2a, 8), Gaydėlonis (2b, 123), Iozanis (2b, 119), Iu[zkanis (2a, 143), Kayrianis (2a, 157), Kasparanis (2a, 100), Keyranis (2a, 165), Kimelanis (2b, 133), Maczianis (2a, 148), Mingienanis (2a, 154), Mi[jikanis (2b, 136), Plikionis (2a, 57), Putranis (2b, 120), Simanis (2a, 71), Stalulonis (2a, 24), Tumonis (2b, 115); -ėnas — 48 personnamn (dvs. 4,45%), t.ex.: Adamenas (2a, 42), Awgustinienas (2a, 51), Bicenas (2a, 164), Digienas (2a, 69). Drudenas (2a, 13), Gasparenas (2b, 117), Gotienas (2a, 43), Ionuienas (2a, 147), Kaziu-lenas (2a, 165), Kugienas (2b, 117), Kw apenas (2a, 107), Law kienas (2a, 27), Matutėnas (2a, 17), Mek[zėnas (2a, 144), Mikienas (2a, 52), Motusen as (2a, 34), Petrulenas (2a, 13), Pintenas (2a, 157), Plikienas (2a, 53), Simelenas (2a, 74), Simulenas (2b, 118), [tanistenas (2a, 8), Szymulenas (2a, 57), Szukienas (2a, 74), Tawrulenas (2b, 113), Ubagienas (2b, 115), Walulenas (2a, 21), Winclawenas (2a, 65), Zūlenas (2a, 64), Žuklenas (2b, 133), Zwerblenas (2a, 74); -evičius — 41 personnamn (dvs. 3,8%), t.ex.: Ali[jskiewicz (2a, 58), Ambroze wicz (2a, 162), Andruszkiewicz (2a, 68), Bankiewicz (2a, 99), Danielewicz (2a, 27), Dylewicz (2a, 105), Iuniewicz (2a, 151), Iu[z]kiewicz (2a, 162), Karko 9 Med tanke på att en del personnamn återkommer i den andra kyrkoboken (källan gäller ju samma ort, men andra år), anges här något färre; urvalet har gjorts med målet att ta med sådana som inte nämnts tidigare eller inte finns nedtecknade i den första boken. 45 zewicz (2a, 106), Keyrewicz (2a, 145), Lenkiewicz (2a, 17), Mackiewicz (2a, 39), Markiewicz (2a, 86), Matiaszewicz (2b, 125), Matuſewicz (2a, 103), Naruſewicz (2a, 95), Paſzkiewicz (2a, 157), Prowadźiewicz (2b, 139), Stackiewicz (2b, 140), Stanbiewicz (2a, 100), Stałkiewicz (2b, 139), Szymkiewicz (2a, 41), Trakieniewicz (2a, 146), Wancewicz (2a, 22), Wazgilewicz (2a, 77), Woytkiewicz (2b, 139); -ovičius — 15 personnamn (dvs. 1,39%), t.ex.: Bogdanowicz (2a, 93), Gudanowicz (2a, 106), Iaſudowicz (2a, 58), Karpowicz (2a, 166), Kodłubowicz (2a, 92), Korkozowicz (2a, 100), Pawłowicz (2a, 144), Roponowicz (2a, 31), Jabutowicz (2a, 8), Sadowicz (2a, 104), Stefanowicz (2a, 156), Urbanowicz (2a, 156); -aitės — 8 personnamn (dvs. 0,74%), t.ex.: Bajaraytis (2a, 102), Giedraytis (2a, 8). Jämfört med personnamnen i den första boken framgår att den litauiska patronymiska ändelsen -ėnas (efter -inas, -onis) är vanligare i den andra, medan den slaviska ändelsen -evičius (efter -enas) är mindre vanlig. I den andra boken finns något färre personnamn med diminutiv- och hypokoristiska ändelser (213, jämfört med 245 i den första). Även här är ändelsen -utis ovanlig (17 personnamn, dvs. 1,5%), t.ex.: Balutis (2a, 72), Iakubutis (2b, 119), Ianuſkutis (2a, 105), Ionutis (2a, 35), Kiesſutis (2a, 52), Pelutis (2a, 59), Pumputis (2a, 165), Seybutis (2a, 84), Włutis, -(-)ulis (12 personnamn, dvs. 1,11%), t.ex.: Balūlis (2b, 135), Kierſulis (2a, 40), Kilulis (2a, 81), Rymźulis (2b, 113), ſziukſtulis (2a, 166), -(-)ukas (10 personnamn, dvs. 0,92%), t.ex.: Eydūkas (2a, 67), Ianiukas (2a, 39), Ioniukas (2b, 138), Stasiukas (2a, 56), Walukas (2a, 45). De vanligaste ändelserna av denna typ är, liksom i den första boken, -elis, -ė, -ėlis, -ė (sammanlagt 174 personnamn, vilket motsvarar 16,2% av alla som behandlas). Ändelsen -elis, -ė förekommer hos 107 personnamn (9,93%), t.ex.: Azielis (2a, 90), Bikale (2a, 81), Briedelis (2a, 165), Dapkelis (2b, 138), Dirzelis (2a, 50), Druczkeles (2b, 134), Gawele (2a, 75), Gilelis (2b, 129), Girczelis (2a, 147), Kabułelis (2a, 35), Kietelis (2b, 112), Kurmėlis (2a, 103), Lauciele (2a, 54), Margėlis (2a, 7), Marmele (2a, 90), Mazielis (2a, 24), Meſzkiele (2a, 98), Mikzelis (2a, 38), Murzeła (2a, 21), Pilkielis (2a, 4), Ragielis (2a, 31), Rymetis (2a, 6), ſinkieta (2a, 26), Skirelis (2a, 162), Staſzelis (2a, 164), ſtrokielis (2a, 7), Szwenelis (2a, 93), Wirzelis (2a, 65), Zmekelis (2a, 106). I källan finns också motsvarigheter till de flesta av dessa personnamn utan ändelsen -ėlis, -ė, t.ex.: Azis (2a, 86), Dapkus (2a, 152), Dyrzis (2a, 36), Gilis (2b, 135), Girczis (2a, 152), Kietis (2a, 55), Kurmis (2a, 105), Mikſzis (2a, 99), Pilkis (2a, 143), ſinka (1a, 77), ſkirre (2b, 123), ſtałzus (2a, 5), ſtrokas (2a, 30), Szpedas (2a, 70), Wirzis (2a, 102), Zmekas (2a, 6). Mindre vanliga är avledningar med ändelserna -ėlis, -ė. De uppgår till 67 (dvs. 6,22%), t.ex.: Augufſinelis (2a, 25), Baſorelis (2a, 12), Bielunelis (2a, 8), Brodaselis (2a, 97), Brazūnelis (2a, 27), Davatanelis (2a, 3), Dathunelis (2a, 11), Dervėnelis (2a, 22), Dudulelis (2a, 1), Iwanellis (2a, 99), Iozupelis (2b, 134), Kaparelis (2a, 22), Kibickielis (2a, 17), Kibildela (2b, 110), Matulonelis (2b, 128), Medginelis (2a, 46), Mikalonelis (2a, 35), Palwonelſ (2a, 20), Podziunelis (2a, 1), Rudokielis (2b, 110), Sapiegėta (2a, 26), ſkardynskielis (2a, 46 5), Stanunelis (2a, 150), Starkunelis (2a, 44), Stepanelis (2a, 165), Szastakielis (2b, 128a), zepetelis (2a, 39), zymonelis (2a, 26), Twerionelis (2b, 111), Urbanelis (2a, 56), Wayszwidelis (2a, 1), Wederelis (2a, 6), Wirzelis (2a, 161), Żybotelis (2a, 1). Dessa personnamn har bildats av olika personnamn, ofta redan försedda med ett annat suffix, varav de flesta också finns belagda i källan, till exempel: Augustinas (2a, 68), Bielunas (2a, 18), Bradesis (2a, 77), Brazūnas (2a, 148), Darėnas (2a, 12), Datiūnas (2a, 33), Derwinis (2a, 91), Iwan (2a, 83), Kaparis (2a, 147), Kibickas (2a, 7), Kibūda (2a, 58), Matulonis (2a, 8), Medžinas (2a, 17), Mikalonis (2a, 148), Paliwanas (2a, 145), Podzianas (2a, 59), Rudokas (2a, 40), [apiega (2a, 34), Skardinſkas (2b, 138), Szostak (2a, 99), zepetis (2a, 30), zymonis (2a, 39), Twerionis (2a, 150), Waysuwidis (2a, 20), Wederas (2b, 138), Zibalis (2a, 43). Intressant nog läggs suffixet -ėlis, -ė inte bara till patronymiska suffix (-ūnas, -ontis, -ėnas) eller suffix av typen -sk-, utan också till avledningar med andra diminutiva och hypokoristiska suffix, till exempel: Giegelelis (2a, 43) – Giegielis (2a, 68), Idelelis (2a, 32) – Idelis (2a, 7) – Idas (2a, 17); Ionukėlis (2a, 26) – Ionukas (2b, 109), Stasiukėlis (2a, 67) – Stasiukas (2a, 56), Uldukėlis (2a, 56) – Uldukas (2a, 92), Uldukis (2a, 99), Walukėlis (2a, 3) – Walukas (2a, 45); Kukutėlis (2a, 44) – Kukutis (2a, 158). I den andra källan blir personnamn med suffix av slavisk typ -sk- märkbart vanligare. Här har 122 belägg hittats, det vill säga 11,32% (i den första boken utgjorde de 7,18% av alla andrapersonnamn). De flesta av dem finns inte noterade i den första kyrkboken, till exempel: Amalicki (2a, 151), Balczewski (2b, 132), Baranowſki (2a, 152), Bażyński (2a, 1), Bielinſki (2a, 93), Borkowſki (2a, 164), Borowſki (2a, 163), Buchowiecki (2b, 109), Buſzynſki (2b, 136), Cbbarowski (2a, 82), Cymbarowſki (2a, 96), Czytawski (2a, 86), Cizewski (2a, 65), Dąbrowski (2a, 74), Derpskas (2a, 81), Dylewſki (2b, 139), Dolinſki (2a, 164), Gadźaikowski (2a, 46), Gayzonowski (2a, 2), Gerażewſki (2b, 136), Gigielewski (2a, 80), Grodicki (2a, 40), Gutowſki (2a, 159), Iwanowski (2a, 45), Iankowſki (2a, 155), Ianuszkowski (2a, 77), Iuſkowſki (2a, 95), Kaknowſki (2a, 103), Kamińſki (2a, 144), Karwacki (2b, 140), Kasiaracki (2a, 71), Kazławski (2a, 26), Kyanowski (2a, 107), Klimanſki (2a, 150), Kozłowski (2a, 43), Kriwickas (2a, 77), Kulicki (2a, 41), Laskowſki (2a, 108), Lipicki (2a, 91), Lisowski (2a, 155), Maciejewſki (2b, 133), Maiewski (2a, 76), Maſilewſki (2a, 144), Mikołajewski (2a, 32), Myſzkowſki (2b, 139), Osmolſki (2a, 96), Oſtrowski (2a, 17), Pacewski (2a, 2), Petrulski (2b, 113), Pokubinſki (2a, 163), Przegalinski (2a, 22), Puczyński (2a, 89), Radkowski (2a, 1), Rapkowſki (2b, 130), Rewkowſki (2a, 159), Roginski (2a, 11), Rogożynſki (2a, 166), Romanowski (2a, 46), Ruczkowski (2b, 136), Rudnicki (2a, 167), Sarnowſki (2b, 136), Skardinſkis (2a, 83), Skrupski (2a, 90), Sokołowſki (2a, 40), Suwinſki (2a, 161), Szablatowſki (2a, 146), Szabanſki (2a, 150), ſzakalinski (2a, 163), ſzakalowski (2a, 31), Saydowſki (2a, 103), Szpakowſki (2b, 122), Waſilewſki (2a, 153), Wercinski (2a, 32), Werzynſki (2a, 99), Werynſki (2a, 159), Witkowſki (2a, 155), Wiwulski (2a, 54), Woyciechowski (2b, 139), Woynowſki (2a, 157), Wolſki (2a, 166), Wroblewſki (2a, 153), Żukowſki (2b, 139). Personnamn utan de suffix som behandlats här varierar i den andra kyrkboken. En del av dem har redan nämnts. Här följer ytterligare några: Araminas (2a, 165), 47 Armota (2a, 85), Armanas (2a, 145), Aukštolis (2b, 127), Aukštakaikis (2a, 43), Bajoras (2a, 59), Baris (2a, 42), Bartkus (2b, 137), Braufška (2a, 3), Budris (2a, 57), Butėkis (2b, 125), Czelkis (2b, 130), Czernius (2a, 97), Dagilis (2a, 147), Danis (2a, 159), Dulkie (2a, 147), Dziukis (2a, 40), Gindvilis (2a, 157), Iarmota (2a, 5), Kibirkštis (2a, 150), kiekštas (2a, 45), Kirdeykis (2a, 34), Kizys (2a, 86), Kizkis (2b, 130), Kugauda (2b, 135), Kulbaka (2a, 95), Kundrotas (2a, 77), Kupčiunžytis (2a, 6), Kuzma (2b, 134), Kvederas (2b, 130), Mikas (2a, 46), Mikšdas (2a, 155), Mozeyko (2a, 56), Murka (2a, 4), Murklis (2a, 54), Namaiuszka (2a, 149), Niauwkie (2a, 41), Pabaras (2a, 101), Pakalnis (2a, 70), Pilwis (2a, 101), Prujas (2a, 149), Puknius (2a, 81), Putra (2a, 3), Ramanas (2b, 111), Rudakis (2b, 134), Ruzgas (2a, 146), Skrsa (2a, 98), Skutas (2a, 156), Sniegis (2a, 101), Sroga (2a, 2), Styrna (2a, 32), Suwilus (2a, 101), Łapalas (2a, 98), Jęszttokas (2a, 32), Jznurszkutas (2a, 157), Tarunidis (2b, 136), Tylwikas (2a, 92), Tributis (2a, 55), Trumpa (2a, 15), Weybutis (2b, 118), Wowenius (2a, 159), Žylis (2a, 28), Žiogas (2a, 10), Zwieglis (2a, 98). Kvinnonamn. De behandlas något annorlunda än männens. Först och främst verkade det varken ändamålsenligt eller nödvändigt att välja ut och räkna de olika kvinnonamnen, eftersom de flesta av dem är bildade av mansnamn som finns noterade i källorna. Dessutom behandlas här inte kvinnonamnsbildningen separat i den första respektive andra kyrkboken, utan i de båda dopregistreringsböckerna och de båda vigselregistreringsböckerna. Detta görs för att uppmärksamma skillnader i kvinnonamnsbildningen som har iakttagits i källor med olika innehåll (dop- respektive vigselregistrering). I dopregistreringsböckerna från 1678—1691 och 1691—1719 nämns mödrarna till de döpta barnen samt faddrarna. I diskussionen om hur de benämns konstaterades att barnens mödrar oftast endast anges med förnamn. Det finns endast 456 tvåledade namnformer i de båda källorna (av 2990!). Därmed finns också lika många kvinnliga andrapersonnamn, bildade med olika suffix. Här presenteras de i frekvensordning: -aičia (-ayčia, -ayčie, -ayczia). Med detta litauiska suffix har 143 kvinnliga andrapersonnamn bildats (det vill säga 31,35%), till exempel: Adamaycia (1a, 19), Aukszłakaycia (1a, 20), Atwłukaycie (2a, 70), Bairaycia (2a, 73), Balčiunaycia (1a, 26), Baranayczia (2a, 44), Bernotaycia (1a, 27), Bielunaycia (1a, 18), Braufzkayczia (2a, 146), Buynaycia (1a, 22), Burdynjkaycia (1a, 21), Ciepaycie (2a, 69), Dabragaycia (1a, 26), Digaycie (2a, 68), Dudaycia (1a, 21), Dudnikaycia (1a, 24), Gaydaycia (1a, 18), Gawenaycia (1a, 26), Girunaycia (2a, 70), Gudaycia (1a, 25), Idaycia (1a, 27), Lagminayczia (2a, 167), Iakłubaycia (1a, 23), Iakubaytaycia (1a, 25), Iufzkayczia (2a, 156), Ianukaycia (1a, 26), Ianufzkaycia (1a, 37), Iowidoycia (1a, 24), Kaspartanaycia (1a, 22), Katinaycie (1a, 25), Kazimierkaycia (1a, 23), Kaziemekayczia (2a, 143), Kazupaycia (1a, 20), Kibildaycia (1a, 26), Kiebinkaycia (2a, 148), Kielaycia (1a, 26), Kiszaycia (2a, 71), Kruszynaycia (1a, 23), Kupnaycia (1a, 26), Kurklietayczia (2a, 156), Lapeykaycia (2a, 72), Lapienaycia (1a, 23), Laszaycia (2a, 165), Ligumijkaycia (1a, 23), Lingunaycia (1a, 27), Lupeykayczia (2a, 165), Magitlaycia (2a, 147), Maftenaycia (1a, 24), Matioszaycia (1a, 27), Meld aycia (2a, 42), Melnikaycia (1a, 26), Meſzkaycia (1a, 21), Muralayczia (2a, 156), Murm aycia (1a, 27), Namajusz kaycia (2a, 146), Nowihaycia (1a, 27), 48 Plepikayczia (2a, 144), Putrayczia (2a, 164), Romanayce (1a, 23), Rawgaycie (2a, 70), Sapiegayczia (2a, 144), Satkunaycia (2a, 147), Skiraycia (1a, 24), Jafunkaycia (1a, 26), Stafkunaycia (1a, 26), Stymayczia (2a, 165), Stragaycia (1a, 24), Szarkaycia (1a, 18), Szykildaycia (1a, 23), Szyleykayczia (2a, 146), Szipayczia (2a, 143), Szlakaycia (1a, 27), Szwedaycie (2a, 73), Szwiłpaycia (1a, 23), Udukaycia (2a, 71), Urbanaycia (1a, 23), Walłunagayczia (2a, 165), Walukaycie (2a, 45), Warnaycie (2a, 71), Ziamaytaycia (1a, 21), Ziogaycia (1a, 25), Zmekaycia (1a, 25). -yčia (-icia, -ycia, -icie, -iczia). Med detta suffix bildas 137 personnamn (dvs. 30,04%), t.ex.: Adamanicia (1a, 24), Baiaricie (2a, 69), Balciunicie (2a, 69), Bartaszkiecia (1a, 26), Bawblicia (2a, 76), Bawkfzycia (1a, 26), Bizdycia (1a, 25), Blaugiczia (2a, 143), Brodawliczia (2a, 165), Brazicia (1a, 25), Bredejicia (1a, 23), Briedycia (1a, 26), Czelkicia (1a, 21), Dayniczia (2a, 163), Dewelicia (1a, 27), Dykicia (1a, 24), Dilicia (2a, 69), Dulkiczia (2a, 167), Dziukicia (1a, 27), Gaydycia (1a, 19), Garoliczia (2a, 148), Giegielicie (2a, 71), Gienicia (1a, 21), Ginduliczia (2a, 145), Jakubayticia (2a, 71), Jamycia (1a, 18), Janulicia (1a, 23), Jarmolicia (2a, 72), Juciczia (2a, 164), Turycia (1a, 23), Kabakszticia (2a, 71), Kalviczia (2a, 165), Kaparicia (1a, 25), Karwelicia (1a, 25), Kawfzeliczia (2a, 165), Kiericia (2a, 73), Klisicia (2a, 68), Krugielicia (1a, 28), Kurkleticzia (2a, 145), Lalicia (2a, 72), Laszycia (1a, 19), Maniulicia (1a, 24), Mazelicia (1a, 26), Meszkanagie (2a, 72), Miezicie (2a, 69), Miloticia (1a, 23), Muralicia (1a, 22), Muselicia (1a, 20), Narwoyszycie (2a, 67), Nemeyfczia (2a, 143), Niaukliczia (2a, 146), Paberzicia (1a, 28), Pagiricia (2a, 146), Pakulniczia (2a, 160), Plapiczia (2a, 143), Plikicia (1a, 28), Pocicia (1a, 28), Puriufzkiczia (2a, 167), Rayaliczia (1a, 12), Raplicia (1a, 18), Raugycia (1a, 25), Rudakicia (1a, 27), Rufnycie (1a, 27), Jargunicia (1a, 25), Sarkania (1a, 28), Srogiczia (2a, 145), Styrmicia (1a, 24), Strakicie (2a, 69), Strangicia (1a, 26), fzakaliczia (2a, 144), fzarkiczia (2a, 166), fzeleykiczia (1a, 24), fzermukszniczia (2a, 42), Tataricia (1a, 25), Turkicia (1a, 28), Ufelicia (2a, 72), Warebieicia (1a, 23), Warkalicia (2a, 73), Warnicia (1a, 22), Werdynf kicia (1a, 28), Wersielicia (2a, 71), Vihuticzia (1a, 12), Zaliczia (2a, 148), Zybalicia (1a, 27), Zukiczia (2a, 156). -ova. Detta är ett slaviskt suffix som används för att bilda personnamn (efternamn) för gifta kvinnor av mannens efternamn (eller ett annat personnamn). Med detta suffix finns 108 personnamn (dvs. 23,68%), t.ex.: Baybakowa (1a, 22), Bernatowa (1a, 22), Bielunowa (1a, 25), Bizdowa (1a, 21), Bizdunowa (1a, 26), Brodawkowa (1a, 27), Buteykiowa (2a, 44), Czyzowa (1a, 28), Daratenowa (1a, 22), Datkunowa (1a, 19), Dilowa (1a, 20), Dirudowa (1a, 19), Dudowa (1a, 20), Garalowa (1a, 42), Girciowa (1a, 25), Grygowa (1a, 21), Gruflowa (1a, 22), Idowa (1a, 19), Janowa (1a, 8), Jagminowa (1a, 26), Janukowa (1a, 26), Jozepbowiczowa (1a, 19), Jufniowa (1a, 21), Juszkowa (1a, 19), Kibitowa (1a, 20), Kirkowa (1a, 20), Kifzunowa (1a, 28), Klufowa (1a, 21), Kotlarzowa (1a, 27), Kupciunowa (1a, 20), Kurklowa (1a, 22), Lowczkowa (1a, 27), Maniulowa (1a, 27), Mateykowa (1a, 21), Matuzowa (1a, 20), Meyłowa (1a, 23), Meylukowa (1a, 24), Mieziówna (1a, 19), Miniatowa (1a, 28), Murzowa (1a, 20), Nowikowa (1a, 28), Ozelowa (1a, 26), Pafausiowa (1a, 23), Petrikowa (1a, 21), Plapowa (1a, 23), Plepikowa (1a, 27), Plikianowa (1a, 20), Puteykiowa (1a, 27), Raugowa 49 (1a, 27), Reymontowa (2a, 167), Ridikowa (1a, 22), Rymelowa (1a, 20), Romanowa (1a, 21), Rudkowa (1a, 26), Rukowa (1a, 22), Stankanna (1a, 20), Stasiakowa (2a, 156), Sznelowa (1a, 27), Tołzłowa (1a, 21), Tokłoczowa (1a, 21), Ulukowa (1a, 21), Warkolowa (2a, 45), Warminowa (1a, 19), Wingielowa (1a, 27), Zwirblowa (1a, 19). -ovna – också ett suffix av slaviskt ursprung, som används för att bilda personnamn för ogifta kvinnor av faderns förnamn, efternamn eller ett annat personnamn. Med detta suffix bildas 34 personnamn (7,45%), t.ex.: Andreiówna (1a, 24), Aziowna (1a, 11), Buczunowna (2a, 166), Butkiewiczowna (2a, 166), Butlerowna (1a, 21), Dawgilowna (2a, 41), Federowna (2a, 148), Gadziunayciowna (1a, 3), Galiniowna (1a, 19), Ianufzowna (1a, 28), Iodowna (1a, 24), Mateykowna (2a, 41), Meńnikayciowna (1a, 49), Micinowna (1a, 4), Miedziowna (1a, 22), Narbutowna (2a, 144), Pawłunczowna (1a, 49), Pietkiewiczowna (2a, 147), Romanowiczowna (1a, 26), Rudakowna (2a, 69), Stasiunowna (1a, 18), Suripowna (1a, 22), Szeļkowna (2a, 143). -(i)ūčia (-učia, -ucżia, -ucie) – ett litauiskt suffix. Med detta suffix bildas 19 (dvs. 4,16%) kvinnliga personnamn, t.ex.: Bindorucia (2a, 45), Czabatorucia (1a, 24), Eliafutcia (1a, 25), Kiełielucia (1a, 24), Kreypucia (1a, 25), Krysiucia (1a, 21), Kwilucia (2a, 145), Matiekucia (2a, 143), Meyłucia (2a, 143), Podziucia (2a, 167), Pułtniucia (2a, 144), Skirdziucia (1a, 26), Styrrniucia (1a, 26), Wayciucie (2a, 68). 7 personnamn (1,53%) har suffix av typen -ski-. De bildas genom att ändelsen ändras i motsvarande manliga personnamn (från fadern eller maken), t.ex.: Dobrow[s]ka (2a, 148), Gieczewska (2a, 46), Ljoucka (1a, 24), Mociejew[s]ka (2a, 166), Nargocka (2a, 159), Szaranow[s]ka (1a, 23), Szyrwińka (1a, 20). 3 personnamn (0,65%) har bildats med det litauiska suffixet -ienė: Brede-feni (1a, 19), Iakubaytienie (1a, 21), Uſelenia (1a, 20). 1 personnamn (0,21%) har suffixet -anka – Montigaylanka (1a, 20). De andra personnamnen på 4 mödrar till döpta spädbarn sammanfaller helt med manliga personnamn, t.ex.: Catharina Iowidis (1a, 25), Eua Murrma (1a, 18), Sophia Pultra (1a, 15), Ceacilia Wiziela (1a, 24). Följaktligen bildas mödrarnas personnamn i dopregistreringsböckerna oftast med de litauiska suffixen -aičia, -yčia. Därefter kommer det slaviska suffixet -ovna, sett till frekvens. Övriga litauiska och slaviska suffix är betydligt ovanligare. Förhållandet mellan de tre nämnda mest produktiva suffixen skiljer sig dock åt i dopregistreringsböckerna från 1678–1691 respektive 1691–1719. I den första fördelar de sig så här: -ova (103), -aičia (82), -yčia (74), och i den andra: -yčia (63), -aičia (61), -ova (5). För utvecklingen av kvinnors efternamnsbildning är det viktigt att undersöka vilka manliga personnamn (med vilka ändelser) som används för att bilda kvinnliga personnamn med det ena eller andra suffixet. Detta gäller särskilt avledningar med litauiska suffix. Som de manliga personnamn som skrivits in i de båda kyrkböckerna visar, bildas avledningar med suffixet -aičia oftast från personnamn med ändelserna -a, -as, t.ex.: Baioras (1a, 49), Balčiunas (2a, 88), Bernatas (1b, 4), Bieclanas (2a, 18), Brauſzke (2a, 33), Burdynſkas (2a, 25), Dabraga (1a, 6), Duda (1a, 45), Dudnikas (1b, 3), Gawenas (1a, 23), Girunas (1a, 28), Gudas (2a, 11), Idas (1a, 30), Iagminas (1a, 36), Katynas (2a, 14), Iamukas 50 (1b, 16), Kažemekas (2a, 13), Kibilda (2a, 58), Kupna (1a, 46), Masten as (1a, 5), Murma (1a, 29), Namaiuszka (2a, 119), Plepikas (2a, 153), Putra (1a, 29), R a m a n a s (2b, 111), J apiega (1a, 41), Stasiukas (2a, 56), J tasiunas (1b, 18), J tyrna (1a, 34), J zwedes (1a, 12), Walukas (1a, 50), Warna (2a, 87), Žiogas (2a, 10), Žmekas (1a, 31) och så vidare. Vissa kvinnliga personnamn bildade med suffixet -aičia är dock bildade från manliga personnamn med ändelsen -is, t.ex.: Gaydayčia — Gaydis (2a, 16), Jakubaytayčia — Jakubailis (1a, 7), Kasparanayčia — Kasparanis (2a, 100), Iowidayčia — Iowidis (1a, 29), Kurklietayčia — Kurklietis (2a, 151), Lignunij kayčia — Lignunizkis (2b, 109), Uldukayčia — Uldukis (2a, 99), Žiamaytayčia — Žemaytis (2b, 98). Kvinnliga personnamn med -yčia är oftast bildade från manliga personnamn med ändelsen -is, t.ex.: Adomnis (2a, 156), Bizdis (1a, 25), Bredesis (2a, 17), Czelkis (2b, 130), Daynis (1b, 19), Dewelis (1a, 15), Dykis (1b, 8), Dilis (2a, 143), Dzukis (1a, 38), Gaydis (2a, 16), Garolis (2a, 12), Giegielis (1a, 26), Genis (1a, 34), Gindžilis (1b, 8), Jakubaitis (1a, 7), Ianus jis (2a, 99), Iucis (2a, 94), Kaparis (1a, 48), Klizys (1a, 40), Krugielis (2a, 14), Kurklietis (1a, 8), Manulis (1a, 6), Miezis (1a, 7), Miniotis (1a, 47), Narwoyszys (1b, 8), Paberžys (1a, 12), Pagiris (1a, 29), Plapis (1a, 14), Puriuzskis (1a, 32), Ragielis (2a, 31), Rudakis (2b, 134), J arkanis (1a, 49), J frogis (2b, 127), J strungis (2b, 37), Szakalis (2b, 143), J žaurnukzemis (1a, 27), Szygėkis (2a, 94), Uselis (2a, 165), Warkalis (1b, 14), WerJ zebis (1a, 45), Wibutis (2a, 151), Žibalis (1b, 6). En del avledningar med detta suffix bildas dock från manliga personnamn med ändelserna -a, -as, t.ex.: Baiaricie — Baionas (1a, 49), Balciunicie — Balciūnas (2a, 88), Brodawkicžia — Bradawka (1a, 13), Iarmalcia — Iarmola (2a, 5), Lalicia — Lala (1a, 37), Laszycia — LaJzas (1a, 4), Raugicia — Raugas (1a, 14), J argunicicia — J argunas (2a, 33), Styrniccia — J tyrna (1a, 34), Turkicia — Turkas (2a, 107), Warnicia — Warna (2a, 87), Žukicžia — Žukas (2a, 22), och några är bildade från manliga personnamn med ändelsen -ė, t.ex.: Blaugicžia — Blaugie (1a, 6), Dulkicžia — Dulkie (2a, 147), Niaukicžia — Niaukie (2a, 41). Kvinnliga personnamn med det litauiska suffixet -učia bildas oftast, tycks det, från manliga namn med ändelsen -us, t.ex.: Bendorius (1a, 25), Bindorius (1a, 55), Matiekus (2a, 165), Meytus (2a, 23), Podžius (1a, 46), Pahnius (2a, 81). Andra slags fall förekommer också, t.ex.: KieJielucia — Kiesielis (1a, 24), Styrrucia — Styrna (2a, 32). Bildningen av kvinnliga personnamn med de slaviska suffixen -ova och -ovna vittnar om slaviseringen av den litauiska antroponymien. Som bekant bildas i dag inte våra kvinnliga efternamn med de nämnda suffixen. I kyrkböckerna bildas kvinnliga personnamn med suffixen -ova och -ovna vanligen från ett manligt personnamn med valfri ändelse. Relativt litauisk är i dopregistreringsböckerna endast bildningen av mödrarnas andra personnamn i den tvåledade namngivningen av de spädbarn som döps. Gudmödrarna är oftast antecknade med personnamn bildade med slaviska suffix. Suffixet -ova är särskilt vanligt. Av omkring 3 000 gudmödrar som nämns i de båda kyrkböckerna har 2 164 ett andra personnamn med detta suffix. Det motsvarar 72,13% av alla gudmödrarnas andra personnamn. Som redan nämnts användes suffixet -ova för gifta kvinnors per- 51 sonnamnsbildning från mannens förnamn, efternamn eller annat personnamn. Dess höga frekvens i de undersökta källorna vittnar alltså bland annat om att det i Kriaunai församling var brukligt att välja gifta kvinnor till gudmödrar. Personnamn med suffixet -ovų har olika ursprung och bildas från de flesta andra manliga personnamn som användes i församlingen, och ibland tydligen även från mansnamn, t.ex.: Abanowa (1a, 45), Adamanowa (2a, 28), Alexandrowa (2a, 49), Auksztekojowa (1a, 38), Basiarowa (2a, 63), Balcinowa (1a, 27), Baltuszkowa (2a, 106), Balutenowa (2a, 32), Balulowa (2a, 41), Bardin[j]kowa (1a, 5), Barta[ž]unowa (1a, 101), Berniunowa (2a, 76), Blawgiowa (2a, 18), Bradesiowa (2a, 47), Bradaukowa (2a, 81), Budrowa (2a, 101), Buywanowa (2a, 55), Burbulowa (1a, 39), Ciabatarunelowa (2a, 11), Czepowa (1a, 26), Czepulowa (1a, 8), Daratenowa (2a, 39), Datkunowa (2a, 143), Deguciowa (2a, 27), Dewinciowa (2a, 6), Didžiulowa (2a, 28), Dygielowa (1a, 15), Digiowa (2a, 64), Dirdowa (1a, 20), Dirziowa (2a, 36), Driskowa (2a, 18), Dundulowa (2a, 8), Dukazenciowa (2a, 22), Dukliowa (2a, 167), Dziagowa (1a, 32), Eubutowa (1a, 40), Eydymikowa (2a, 5), Elia[ž]unowa (1a, 45), Frankiewiczowa (2a, 99), Gaydelowa (1a, 54), Galiniowa (2a, 150), Gaudziunowa (2a, 67), Gawen iowa (1a, 8), Gegelowa (2a, 98), Gieniowa (1a, 47), Giedroyciowa (2a, 157), Gilowa (2a, 67), Gindwilowa (2a, 154), Gudowa (2a, 162), Gunbiowa (2a, 153), Gurklowa (2a, 31), Idelowa (1a, 42), Igaunelowa (1a, 40), Ingawriowa (2a, 69), Jakubayciowa (1a, 29), Ianiudanowa (2a, 157), Ianukowa (2a, 51), Ianuszkayciowa (2a, 17), Kalwenowa (1a, 33), Kierdeykiowa (1a, 32), Ki[z]unowa (2a, 153), Klisionelowa (2a, 35), Klijzowa (1a, 13), Krzyszophowa (1a, 10), Kuleliowa (2a, 44), Kuprowa (1a, 41), Kurleciowa (1a, 42), Kurmiowa (1a, 51), Lapien iowa (2a, 25), Laszelowa (1a, 49), Leli[z]unowa (2a, 150), Ligumiszkiowa (2a, 5), Lupeykowa (1a, 56), Macieiowa (1a, 8), Mayniulowa (2a, 14), Markunowa (2a, 86), Mazielowa (2a, 26), Medzgin iowa (1a, 45), Meytowa (1a, 20), Melnikowa (2a, 10), Mikolowa (1a, 40), Miniatowa (1a, 10), Murmowa (2a, 87), Murzelowa (2a, 30), Narbutowa (1a, 30), Narkiewiczowa (2a, 40), Narwidowa (2a, 12), Oziowa (2a, 26), Paberziowa (1a, 57), Pagrundziowa (1a, 51), Pakalniowa (1a, 35), Pałausiowa (1a, 45), Petrowa (1a, 23), Pilkiowa (2a, 89), Pok olkiewiczowa (1a, 57), Raugayciowa (2a, 47), Rudzie wiczowa (1a, 40), Simonowa (1a, 9), Skirbunowa (2a, 80), Sniegiowa (2a, 101), Stanilayciowa (1a, 2), [s]tapulancowa (2a, 22), [z]ermukszniowa (2a, 86), [z]ykildowa (1a, 29), Szymowa (1a, 13), Tylindziowa (2a, 19), Tribupowa (1a, 13), Ujselowa (2a, 80), Way[z]widowa (1a, 37), Walowa (2a, 64), Wanagiowa (1a, 52), We-nazindziowa (1a, 30). Övriga suffix i gudmödrarnas personnamn är ovanliga. Deras samlade användning beläggs endast av 836 namnformer (av omkring 3 000). Efter frekvens kan de ordnas på följande sätt: -yčia. Med detta litauiska suffix har 200 personnamn bildats (dvs. 6,66%), t.ex.:10 Baltuszkicia (2a, 85), Bahllicia (2a, 102), Banicia (1a, 31), Budricie 10 Här ges färre exempel, i syfte att undvika upprepning av dem som nämnts i diskussionen om bildningen av mödrarnas andra personnamn i den tvåledade namngivningen av de spädbarn som döps. 52 (2a, 50), Burbulicia (1a, 54), Cipikicia (1a, 48), Dalbогиcia (2a, 3), Darateni-cia (1a, 24), Dawkпicia (1a, 24), Degucicia (2a, 25), Didziulicia (2a, 74), Driskicie (2a, 49), Dudycia (1a, 24), Gasparicia (2a, 21), Gawčia (2a, 10), Gircicia (1a, 22), Genelicizia (1a, 147), Gotymicia (1a, 25), Igowniczia (2a, 85), Jurgionićia (1a, 28), Katloricia (2a, 27), Kiżkicia (2a, 98), Kiżkielicia (2a, 13), Knezicia (2a, 15), Kulicia (1a, 52), Kuprelica (2a, 19), Kiebinklicia (1a, 35), Kukuticzia (1a, 12), Kulbakicia (1a, 14), Kuliczia (2a, 152), Lapinicia (1a, 28), Lalwicia (2a, 42), Lawkicia (2a, 13), Lukicia (1a, 28), Lukszicia (1a, 18), Margielicia (2a, 31), Meylicia (1a, 11), Melkicia (1a, 42), Pagrundicia (2a, 20), Pakalnicia (1a, 48), Pleпkicia (2a, 165), Puteykicia (1a, 27), fapiegicia (2a, 16), Spiewokicia (1a, 40), Jtanulicia (1a, 24), Jtasiukicia (2a, 21), Jzepeticia (1a, 50), Tumelicia (1a, 11), Uldukicia (2a, 20), Walukicia (2a, 49), Wienzindicia (2a, 102), Wilkicia (2a, 10), Wirzicia (2a, 34), Wowerycia (2a, 24), Žiemaytycia (2a, 38). Dessa kvinnliga personnamn är oftast bildade av manspersonnamn som också är belagda i källorna, med ändelsen -is, -ys, till exempel: Balulis (2b, 13), Banis (1a, 25), Budris (1a, 10); Budrys (1b, 8), Čipikis (1a, 32), Degutis (1a, 55), Didžiulis (1a, 49), Driškis (1a, 19), Gaučys (1a, 4), Girčis (1a, 13), Gotynis (1a, 19), Igawmis (1a, 56), Jurgionis (1a, 43), Kižkis (2b, 130), Kulis (1a, 44), Lapinis (2a, 86), Lawkis (2a, 6), Margielis (1a, 48), Pagrundis (2a, 42), Pakalnis (1a, 34), Puteykis (1a, 46), Jzepetis (2a, 30), Tumelis (2a, 14), Uldukis (1a, 55), Wienazindis (1a, 39), Wirzis (2a, 102), Woweris (1a, 30), Žemaitis (1a, 11). Även om vissa avledningar med suffixet -yčia endast har motsvarigheter bland manspersonnamnen i källorna med ändelsen -a, -as, till exempel: Baltuška (1a, 2), Burūla (1b, 3), Dalbogas (1a, 57), Daratenas (1a, 56), Duda (1a, 45), Pleпikas (2a, 153), fapiega (1a, 41), Jpiewokas (1a, 34), Stasiukas (2a, 56), Walukas (1a, 50), Wilkas (1a, 28). Meylica kan ha bildats av personnamnen Meyla (1a, 27), Meytas (1a, 44), Meyle (1a, 22), Meylus (1a, 34). -ačia. 177 personnamn (dvs. 5,9%) är bildade med detta litauiska suffix, till exempel: Bartofzkaycia (1a, 26), Bradaukaycia (1a, 38), Ciabatorunay-cia (2a, 23), Czekayczia (2a, 159), Činpikaycia (1a, 24), dakunaycia (1a, 4), Didelaycie (2a, 65), Dylaycia (1a, 1), Eybutaycia (2a, 7), Eydunaycia (2a, 11), Gindvilaycie (2a, 78), Gotinaycia (1a, 11), Gudonaycie (1a, 64), Iafaycia (1a, 2), Iocinaycia (1a, 22), Ionaycia (1a, 53), Iuſzkaycia (1a, 1), Kisžunaycia (2a, 156), Krugaycia (2a, 93), Kulikaycia (1a, 24), Kuraycia (1a, 38), Maciunaycia (2a, 46), Medginaycia (1a, 46), Meszkinikaycia (1a, 25), Miciunaycia (1a, 2), Mikaycia (1a, 24), Minaycia (1a, 24), Minotay-cia (1a, 27), Narbutaycie (2a, 57), Narwidaycia (2a, 83), Petraycia (1a, 8), Pilataycie (2a, 68), Piragaycia (2a, 102), Piwowaraycia (1a, 3), Puteykay-cia (1a, 25), Rafjtynaycia (2a, 14), Rydykaycia (1a, 24), Rukaycia (1a, 25), Ruzgaycia (2a, 62), Seybutaycia (2a, 164), Jimaraycie (2a, 50), Skutaycie (2a, 63), Spiewokaycia (1a, 49), Jkwirbunaycia (2a, 39), Jrogaycia (2a, 26), Staniulaycia (1a, 3), Stankunaycia (1a, 27), Strawapaycia (1a, 27), Jzdahaycia (2a, 32), Jzmonaycia (2a, 39), Talackaycia (2a, 27), Trytupaycie (1a, 31), trumpaycie (2b, 59), Werbaycia (1a, 18), Žygunaycia (2a, 31), Zukaycie (2a, 42), Zwieglaycie (1a, 77). 53 De manspersonnamn som är belagda i källan visar att kvinnliga personnamn med suffixet -aičia bildas: a) av personnamn med ändelsen -a, -as, till exempel: Braducka (1a, 13), Czebatorunas (1a, 40), Dalkunas (1a, 25), Eydinikzas (2a, 11), Jonis (1b, 4), Jufzka (1a, 28), Kisziunas (1a, 52), Krugas (1a, 52), Maciunas (1a, 23), Medziginas (2a, 17), Miczunas (1a, 45), Mikas (2a, 46), Narbutas (2a, 63), Pilotas (1a, 12), Rudikas (1a, 10), Rukas (1a, 10), Ruzgus (1b, 14), Skutas (2a, 156), Skwirbunas (2a, 63), Spiewokas (1a, 34), Sroga (1a, 43), Stankunas (1a, 38), Szalna (1a, 24), Talaczka (1a, 32), Trumpa (1a, 21); b) av personnamn med ändelsen -is, till exempel: Čiupikis (1a, 13), didelis (1b, 4), Dylis (1a, 38), Eybutis (2a, 21), Gindvilis (1b, 8), Gotynis (1a, 19), Gudonis (1a, 25), Kuris (1a, 14), Miniotis (1a, 47), Narurdis (1a, 40), Putekis (1a, 46), Raysztinis (1a, 40), Seybutis (2a, 84), Szymonis (1a, 32), Trilupis (1a, 8), Žygunis (1a, 50), Žwieglis (1a, 54). De sistnämnda fallen av namnbildning är mindre vanliga. -ovna. Ett slaviskt suffix med vilket 134 andra personnamn i tvånamnsbeteckningar har bildats (dvs. 4,46%), till exempel: Abarowna (2a, 105), Adamanowna (1a, 29), Balciunowna (2a, 104), Baliunayciowna (1a, 53), Baltrowna (1a, 14), Bizdziowna (2a, 2), Boiarowna (2a, 95), Buszowna (2a, 79), Daratanowna (1a, 28), Dygjowna (2a, 30), Dylowna (1a, 33), Dorotowna (1a, 5), Dziukowna (2a, 104), Gaydelowna (1a, 37), Gauciowna (1a, 5), Giedroyciowna (2a, 46), Gindvilowna (1a, 56), Gotynayciowna (1a, 53), Gudayciowna (1a, 5), Idouna (1a, 12), Igawziowna (2a, 30), Jakubayciowna (1a, 5), Idogalowna (1a, 37), Iuknowna (1a, 32), Iurewiczcowna (2a, 79), Jurgialowna (1a, 21), Kibilowiczowna (2a, 86), Kimbarowna (2a, 48), Klijianowna (1a, 35), Kukuc iowna (1a, 53), Kurkleciowna (2a, 150), Laukiowna (1a, 6), Margielowna (1a, 38), Podziowna (2a, 105), Pogyr owna (1a, 41), Posaujowna (1a, 7), Putrowna (2a, 20), Reprzowna (2a, 98), Rukayciowna (1a, 33), Sniegowna (2a, 101), Staniowna (1a, 10), Starkielowna (1a, 30), Stasiukayciowna (1a, 45), Szy-kildowna (1a, 5), Szwedowna (2a, 105), Tynunelowna (1a, 33), Žemayciowna (2a, 26). -ienė (-ienė, -ienia, -ieni, -enie, -ene, -enia, -eny). 130 personnamn som betecknar gudmödrar (dvs. 4,33%) har bildats med detta litauiska suffix, till exempel: Abarenia (1a, 3), Andrunienia (1a, 28), Agurkienia (1a, 28), Batoren ia (1a, 18), Bakanienia (1a, 3), Balciunienia (1a, 3), Barieni (2a, 42), Bielinienia (1a, 24), Blaw giene (2a, 57), Brogienie (2a, 101), Brawskieni (2a, 43), Ciesiuleny (2a, 48), Czabatarenia (2a, 85), Dabkagiene (2a, 147), Degutienie (2a, 101), Deyniene (2a, 101), dewzenia (1a, 3), Dewerenie (2a, 104), Didziun leny (2a, 41), Dziukienie (1a, 25), Eybutienie (2a, 146), Gadzunienia (1a, 3), Caydene (2a, 2), Garolenie (2a, 100), Gerwenia (1a, 10), Gieguziene (1a, 45), Gigieleni (2a, 68), Gindvilenie (2a, 155), Grodiene (2a, 49), Gulczynienia (1a, 1), Idelenia (1a, 20), Idiene (1a, 18), Igaunieni (2a, 107), Iociene (2a, 69), Ionienie (2a, 59), Katweny (2a, 49), K parieny (2a, 80), Kaziemiekienia (2a, 40), Kieleczunienie (2a, 151), Klusienie (2a, 108), Kluwienienie (1a, 2), Kukitiene (1a, 7), Kulbokienie (2a, 32), Kulenie (2a, 98), Kurkleteny (2a, 106), Kurklenienia (2a, 48), Lafzienia (1a, 27), Likfzienie (2a, 163), Maniulenie (1a, 39), Matulenia (1a, 19), Miczenia (1a, 22), Miezienia (1a, 21), Mikfzie e (2a, 98), Pchubiene (2a, 99), Pilkienio (1a, 4), Pikotenia (1a, 27), Piluwienia (1a, 4), 54 Pogirene (2a, 103), Putrenia (1a, 19), Rawgiene (2a, 43), Ruzgiene (2a, 108), Sabutiene (2a, 50), Jutienė (2a, 164), Snibzliene (2a, 77), Srogiene (2a, 39), Staniuleny (2a, 58), Jzakalene (2a, 68), Szyldzidenia (1a, 23), Jzlakiene (2a, 5), Tyjunene (1a, 44), Tilindiene (2a, 102), Trylupiene (1a, 23), Utdutkiene (1a, 41), Wedariene (2a, 159), Werfeliene (1a, 12), Żybolenie (1a, 41), Zurzienia (1a, 19), Zwiegliene (1a, 13). Personnamnet Streyk(u)oviene (2a, 156) visar att även det litauiska suffixet -uvienė var känt; det används numera för att bilda gifta kvinnors efternamn av tvåstaviga mansnamn med ändelsen -us. Det nämnda personnamnet kan ha bildats av personnamnet Streykus (2a, 143). Vanligare är också dopnamn med slaviska suffix av typen -sk-. I den första kyrkboken påträffades 38 sådana och i den andra 71. Det sammanlagda antalet är alltså 109 (dvs. 3,63%), t.ex.: Baranowfka (1a, 23), Byczkowska (1a, 35), Burdynfka (2a, 166), Czyrska (2a, 88), Giruszka (1a, 55), Jankowfka (2a, 107), Kalinowfka (2a, 145), Kaminska (2a, 92), Kizanowfka (1a, 5), Kosiarucka (2a, 80), Koraleufka (2a, 24), Kropiwnicka (1a, 43), Lasinska (2a, 75), Ligucka (2a, 32), Lipfka (1a, 28), Małalska (2a, 15), Minska (2a, 4), Orfzewska (2a, 103), Ofłrowfka (1a, 26), Pawłowfka (1a, 10), Ratkowska (1a, 39), Skardynfka (2a, 148), Sokołowfka (2a, 147), Jzakałinfka (2a, 143), Jzakałowska (2a, 32), Wasilewska (2a, 146), Wercinska (2a, 13), Wiwulska (2a, 55), Woronęcka (2a, 84), Wroblewska (2a, 3), Zabłocka (1a, 10), Zawacka (2a, 166), Złocka (2a, 153). -(i)čia. Med detta suffix har 27 personnamn bildats (dvs. 0,9%), t.ex.: Aukužia (2a, 149), Berničia (1a, 23), Brodefiucia (1a, 15), Driskiucia (2a, 71), Girčiucie (2a, 52), Katłorucia (2a, 35), Mateykłucia (1a, 28), Mateiu-čia (2a, 85), Rawgucia (2a, 62), Jezukłucia (2a, 145), Jzumkłucia (2a, 95), Wargaliucia (1a, 22), Wowerucia (2a, 18). Oftast (1a, 35) bildas personnamn med detta suffix från mansnamn med ändelsen -us: Aulus (2a, 34), Driskius (2a, 128), Gircius (1a, 38), Matiekus (2a, 165), Sze ykus (2a, 152), Wawerius (2a, 159), även om källornas personnamn också belägger andra bildningar med suffixet -čičia, t.ex.: Brodefiucia — Bradesis (2a, 77) och Rawgucia — Rawgas (1a, 14). 9 personnamn (dvs. 0,2%) har bildats med det slaviska suffixet -anka, t.ex.: Montygałanka (1a, 25), Ofłrowczanka (1a, 5), Rimzianka (2a, 75). 4 personnamn (dvs. 0,13%) har suffixet -ynia, -inia¹¹: Bridinia (1a, 4), Tarmolina (1a, 26), Moytigayiłina (1a, 20), paberćzyna (1a, 1). 10 dopnamn har andra namnformer som sammanfaller med mansnamnens former, t.ex.: Barbara Dylis (1a, 45), Jophia Grausis (2a, 27), Marina Iocis (2a, 12), Sophia Kauralumas (2a, 72), Catharina Kulelis (1a, 31), Ursula Rudokas (1a, 40), Jophia Tylindis (2a, 7), Christina Wayszuwidis (1a, 25). 7 personnamn kan betraktas som genitivformer av mansnamn, t.ex.: Marianna Bojaruna (1a, 18), Christina Digia (1a, 22), Krystyna Dygiela (1a, 18), Catarina Kuleina (1a, 15), Magdalena Mastawa (1a, 49), Marianna Miezuyčia (2a, 106), Agnes Paucia. Den andra av dessa 11 Mer om detta suffix, se: M a c i e j a u s k i e n ė V. Min. veik. P. 273. 55 kvinnans personnamn kan tyckas ange vems dotter eller hustru hon är. Även om dessa personnamn kan ha ett annat ursprung, till exempel från mansnamn där ändelsen har bytts ut mot en feminin ändelse -(i)a. På liknande sätt, men med ändelsen -ė (skriven -e, -ie), kan även sådana gudmödrars personnamn ha bildats: Berunkė (1a, 13), Gudamartė (1a, 18), Ligumanskė (1a, 51), Urbanonė (1a, 18). Jfr mansnamnen Berunkis (2a, 143), Ligumanskis (2b, 109), Urbanonis (1a, 64). Särskilt intressant är personnamnet Gudamartė, bildat av personnamnet Gudas — jfr Martini Gudas (1a, 26), Ioannis Gudas (2a, 11) — och appellativet marti, dvs. Gudas hustru. Mansnamn med den andra komponenten žentas var inte ovanliga i dokument från 1500–1600-talen. Sådana förekommer också i de undersökta källorna (se avsnittet ”Personnamnens ursprung”). Sådana andra personnamn på gudmödrar kan ange vilken familj kvinnan kom ifrån: Eduige Jakubayciow (2a, 85), Elizabeth Kurklow (1a, 20). Sådana gudmödrars personnamn med härledning som diskuterats här, vars bildning inte är helt tydlig eller kan tolkas på olika sätt, är mycket få i båda kyrkböckerna. Omkring 25 har räknats, dvs. 0,83%. I vigselregistret för Kriaunai församling 1679–1693 nämns endast brudar bland kvinnorna (320 är antecknade), medan boken för 1696–1719 nämner 290 brudar och 90 kvinnliga vittnen. Av de 610 brudar som nämns i båda kyrkböckerna är 595 antecknade med två personnamn. Här kommer alltså bildningen av de personnamn som utgör brudarnas andra namn att behandlas. Intressant nog dominerar återigen de litauiska suffixen här (jfr bildningen av personnamn på mödrar till döpta barn och gudmödrar). Utifrån antalet personnamn med det ena eller andra suffixet kan följande frekvensordning för suffixen ställas upp: -yčia. 202 personnamn (dvs. 33,94%), t.ex.¹²: Augulicia (1b, 8), Auksztakoicia (1b, 5), Aubicia (1b, 19), Balutonica (2b, 138), Berčicia (1b, 15), Berunkicia (1b, 8), Bietodrucia (1b, 8), Ciesulicia (1b, 11), Dyrdicia (1b, 11), Gawenicia (1b, 16), Gogicia (1b, 3), Gudelicia (1b, 13), Gudicia (1b, 10), Ianuzkaytycia (2b, 109), Iodagalurcia (1b, 15), Iudosícia (1b, 16), Iurgialicia (1b, 7), Kaziemeckicia (1b, 13), Kirwelicia (1b, 12), Kiukicia (1b, 21), Klisionicia (1b, 17), Klisicia (2b, 118), Krugicia (2b, 115), Kumpulicia (1b, 8), Kurmic ia (2b, 113), Kurelicia (1b, 4), Masticia (2b, 119), Matusonicia (1b, 20), Mingialicia (1b, 6), Narwidycia (1b, 11), Ozycia (2b, 115), Padencia (2b, 122), Paliwonicia (1b, 19), Palulonica (1b, 17), Pasawscia (1b, 15), Paworycia (1b, 14), Rukicia (1b, 8), ſtankicia (1b, 7), ſtarkicia (1b, 7), ſtasslonicia (1b, 18), Iesielgecia (1b, 14), Izymanomicia (1b, 18), Izukicia (1b, 17), Tarkicia (1b, 11), Tyvinelicia (1b, 11), Tilindicia (2b, 126), Trayniczia (2b, 136), Waykuticia (2b, 129), Weblicia (1b, 3), Žagunicia (2b, 142), Žmiaukicia (1b, 16), Žwegelicia (1b, 13). Dessa personnamn verkar vara bildade från motsvarande mansnamn som antecknats i böckerna: a) med ändelsen -is, -ys, t.ex.: Augulis (1a, 8), Auksztakis (2a, 12 Här anges endast personnamn som inte nämnts tidigare och som bildats med suffixet -yčia och andra suffix. 56 43), Balutonis (1a, 55), Bercis (1a, 1), Berunėlis (2a, 143), Čiesiulis (2a, 72), Gogis (2a, 95), Gudelis (1a, 15), Ianuzkaitis (1a, 10), Kirvelis (1a, 5), Kiukis (1a, 15), Klizantis (1a, 9), Klizys (1a, 40), Kuzmis (1b, 13), Mingeilis (1b, 8), Narūdis (1a, 40), Ozis (2a, 20), Pakulnis (1a, 10), Pasiukis (1a, 32), Stasiulonis (1a, 39), Tyunelis (1a, 32), Tilindis (1a, 29), Waykutis (2b, 129), Žągūnis (1a, 25), Žwieg lis (1a, 54) (sådana fall är vanligast); b) med ändelsen -a, -as, t.ex.: Dyrda (1a, 23), Gawenas (1a, 23), Gudas (1a, 26), Kazamickas (1a, 13), Krugas (1a, 52), Masta (2a, 91), Padakjza (1a, 11), Paliwonas (1b, 19), Rukas (1a, 10), Tarkas (2b, 133), Žmekas (1a, 11); c) med ändelsen -(i)us, t.ex.: Aulus (1a, 55), Bendoritis (1a, 25), Tarkus (2a, 72). -aičia. 180 personnamn (dvs. 30,25%), t.ex.: Adomonaycia (2b, 111), Anciunaycia (2b, 115), Baltuszkaycia (1b, 13), Barauikaycia (2b, 109), Berniunaycia (1b, 6), Bradawkaycia (1b, 14), Buywanaycia (2b, 110), Danitayczia (2b, 139), Daratenaycia (1b, 7), Drawinickaycia (2b, 126), Dudulaycia (1b, 18), Dulinaycia (1b, 14), Gadzunaycia (1b, 7), Ičiunaycie (2b, 122), Iokubonaycia (1b, 15), Iozupanaycia (1b, 6), Karunžaycia (1b, 18), Kaszponaycia (1b, 13), Kibickaycia (1b, 13), Kiepalaycia (1b, 16), Krifunauzcia (2b, 136), Kumaycia (2b, 129), Laurynaycia (2b, 112), Ligumayčia (1b, 13), Martinaycia (1b, 2), Michaławkaycia (1b, 16), Mikienaycia (1b, 10), Murzaycia (2b, 131), Nakaycia (2b, 117), Narszenaycia (2b, 112), Pagiraucia (2b, 111), Pausiunaycia (2b, 112), Palonaycia (2b, 112), Petražkaycia (2b, 131), Petronaycie (2b, 124), Puzynaycia (1b, 6), Rymaycia (2b, 138), Skardynkaycia (1b, 7), Szapowalaycia (1b, 7), Tarwidaycia (2b, 136), Teteryczia (2b, 129), Tyiu-naycia (2b, 111), Twerianaycia (2b, 124), Wadeykaycia (2b, 112), Waytku-naycia (2b, 135), Walentynaycia (1b, 12), Węckunaycie (2b, 120), Werbickaycia (2b, 114), Wilkaycia (1b, 21), Židayczia (2b, 140). Personnamnet Kurklayte (2b, 115) är det enda som bildats med suffixet -aitė, vilket numera används i standardspråket för att bilda ogifta kvinnors efternamn av faderns efternamn med ändelsen -a, -as. Kvinnliga personnamn med suffixet -aicia har bildats av mansnamn: a) med ändelsen -a, -as, t.ex.: Baltužka (1a, 2), Berniunas (1a, 48), Bradawka (1a, 13), Daratenas (2b, 12), Drevinckas (1b, 5), Gadzunas (1a, 40), Ičiunas (2b, 122), Kafzponas (1a, 32), Kibičkas (1a, 55), Krysiunas (1a, 37), Mikienas (2a, 52), Murza (1a, 30), nakas (1a, 2), Pasiunas (2b, 112), Pietraszko (2a, 90), Puzynas (2a, 98), Twerianas (2a, 107), Wadeyka (2a, 22), Wilkas (1a, 28); b) mer sällan med ändelsen -is, t.ex.: Buiwenis (1a, 3), Dudulis (1b, 14), Labułonis (1a, 49), Iozponis (1a, 55), Pagiris (1a, 39), Petranis (1a, 7), Skardinskis (2a, 83), Tarwids (2b, 136). -ova. 95 personnamn (dvs. 15,96%), t.ex.: Berciowa (2b, 118), Cziekiowa (2b, 130), Dabrogowa (2b, 134), Gawdziowa (2b, 132), Gudanowa (1b, 14), Iuryiancowa (1b, 18), Iurkielowa (2b, 132), Kapliowa (2b, 140), Kazemakowa (1b, 4), Klisionowa (1b, 16), Krysiukanowa (2b, 134), Krugowa (2b, 113), Kurelowa (1b, 5), Lelukowa (1b, 19), Matulenowa (2b, 113), Margielowa (1b, 6), Nartkunowa (2b, 114), Palulenowa (1b, 20), Putrowa (2b, 135), Rymowa (1b, 5), Spiewakowa (1b, 13), Stanelowa (1b, 15), Stanizulowa (2b, 126), Styrynowa (2b, 132), Strung iowa (2b, 112), Szepciowa (1b, 18), Szytwiowa (2b, 133), Wekierowa (1b, 10), Urban iowa (2b, 137), Wederelowa (2b, 114), 57 Werszelowa (2b, 114), Żibalowa (1b, 6), Żemayciowa (1b, 15), Żwiegłowa (2b, 114). Att brudarnas personnamn bildas med suffixet -ova, som vanligen används för att bilda gifta kvinnors efternamn av mannens efternamn, kan förklaras på två sätt: 1) brudarna kan vara änkor som gifter om sig och därför benämns efter sin tidigare make; 2) ibland kan användningen av de slaviska suffixen -ova och -ovna ha blandats ihop. -ovna. 62 personnamn (dvs. 10,42%), t.ex.: Baiorunowna (1b, 9), Bernatowna (2b, 110), Biełunowna (1b, 3), Berzionwa (2b, 130), Błazgowna (1b, 2), Delenkiewiczowna (2b, 131), Dewenowna (2b, 131), Dewinciowna (1b, 9), Gaiweniowna (1b, 4), Gaweniowna (1b, 5), Gigelowna (1b, 10), Kupciunowna (1b, 19), Laƒzowna (2b, 2), Malunowna (1b, 3), Melnikowna (1b, 3), Murtnowna (2b, 129), Pawłukayciowna (1b, 8), Pogrundziowna (2b, 140), Puleykowna (1b, 2), Reynaytowna (1b, 3), Skirowna (1b, 2), Skrebunowna (2b, 120), Szeszkielowna (2b, 135), Szymkiewiczowna (1b, 2), Urbanowna (1b, 2), Werbełowna (1b, 2), Wirbałowna (1b, 9), Żyłowna (1b, 15), Zwięgłowna (1b, 3), Żwirblayciowna (1b, 10). -(i)ūčia. 40 personnamn (dvs. 6,72%), t.ex.: Adamuniucia (2b, 110), Baiorucia (1b, 10), Bartašiucia (2b, 127), Bielućia (1b, 14), Błagucia (1b, 4), Dawkniucia (1b, 13), Kiszucia (2b, 112), Kliszucia (2b, 119), Kopczucia (1b, 5), Margiełucia (1b, 4), Radysiućia (1b, 21), Łagadzućia (1b, 16), Skwirbućia (2b, 109), Starkucia (2b, 141), Warkalucia (1b, 8). Källornas registrerade personnamn visar att dessa kvinnliga benämningsled med suffixet -(i)ūčia kan ha bildats av manliga personnamn: 1) med ändelsen -us, t.ex.: Bartalzis (2a, 165), Bielus (2b, 129), Kiszus (2a, 18), Starkus (1b, 16); 2) med ändelsen -is, -ys, t.ex.: Adamonis (1a, 26), Kliszys (1a, 40), Margielis (1a, 48), Radiƒzis (2b, 136); 3) med ändelsen -as — Baioras (1a, 49); 4) med ändelsen -ė — Blagie (2a, 6). Personnamnet Warkalucia kan ha bildats av de manliga namnen Warkała (1a, 34), Warkałe (1a, 44), Warkalis (1b, 14). 10 personnamn som betecknar brudar har suffix av typen -sk- (dvs. 1,68%), t.ex.: Grabowska (1b, 5), Kibicka (2b, 110), Meƒzkowƒka (2b, 115), Wierobicka (1b, 14). -ienė. Med detta litauiska suffix har 6 personnamn bildats (dvs. 1%), t.ex.: Czekutienė (2b, 133), Iodelienė (2b, 136), Labienė (1b, 13), Melnikienė (1b, 9), Rymonienė (1b, 12). Troligen betecknas på detta sätt kvinnor som gifter om sig, tidigare änkor (jfr personnamn med det slaviska suffixet -ova). I vigselboken för åren 1696–1719 nämns, utöver brudarna, ytterligare 90 kvinnliga vittnen, vilka betecknas med två personnamn. Det andra personnamnet hos 88 av dessa kvinnor, dvs. 97,77%, är bildat med det slaviska suffixet -ova, t.ex.: Aulowa (133)13, Braziunowa (132), Czabatorowa (141), Czupikowa (135), Czulkowa (140), Dąbrowa (134), Dukciowa (136), Iaczełowa (133), 13Även här återges endast personnamn med detta suffix som inte har nämnts tidigare. Eftersom de alla kommer från källa 2b anges endast folionumret inom parentes. 58 Iocziowa (135), Iodeykowa (134), lozanowa (115), Kaparowa (141), Kazypanowa (142), Kieciowa (132), Krugowa (134), Mikulowa (136), Miłakniowa (140), Mingininaitowa (134), Miaukiowa (133), Palinowa (139), Purułzkiowa (133), Ruzgowa (136), Skieyriowa (136), Jęszkowa (140), Szyprowa (140), Jzlekowa (139), Tarkowa (133), Tumuliariowa (140), Zwiraneliowa (134). 1 personnamn bildas med suffixet -ienė: Idenia (115), och 1 har ett suffix av typen -sk- – Wiezbicka (136). Tillsammans utgör de 2,22% av alla personnamn på de andra kvinnliga vittnena. Personnamnens ursprung Här kommer inte ursprunget till varje personnamn som antecknats i de båda kyrkböckerna att förklaras separat. Det skulle avsevärt utöka artikelns omfång. Å andra sidan skulle etymologierna för alla personnamn i källorna kunna bli föremål för en annan, helt fristående artikel. Detta gäller särskilt eftersom det inte är lätt att etymologisera en historisk antroponym. Arbetet försvåras av olika orsaker. Viktigast är att det inte alltid går att fastställa den autentiska formen hos det personnamn som etymologiseras, eftersom de flesta av dem har förändrats på olika sätt i dokument skrivna på andra språk än litauiska. En del sådana personnamn kan rekonstrueras med hjälp av ljudmässiga regelbundenheter i samspelet mellan språken (litauiska och polska), ofta återkommande varianter av samma personnamn i källorna och liknande. Ibland kan en jämförelse med nutida efternamn vara till hjälp. För en del personnamn förblir emellertid de autentiska formerna obestämda eller, vilket också är fullt möjligt, fastställs felaktigt. Etymologin för vissa historiska antroponymer kan alltså vara behäftad med en viss felmarginal, vilket bör beaktas när resultaten av en sådan undersökning bedöms. I allmänhet är det mycket angeläget att förklara ursprunget till personnamn som förekommer i historiska dokument från 1600- och 1700-talen. Det skulle bland annat också bidra till att precisera vissa etymologier för våra nutida efternamn som redan har lagts fram. I detta avsnitt, som redan nämnts, presenteras inte etymologier för alla personnamn; i stället diskuteras den övergripande bilden av ursprunget hos de olika personnamnen i de båda kyrkböckerna (hur dessa valdes ut förklarades i behandlingen av personnamnsbildningen). Det viktigaste var att fastställa: 1) personnamnens ursprung och 2) det kvantitativa förhållandet mellan personnamn av olika ursprung. Utifrån ursprung kan man urskilja två huvudgrupper av personnamn: 1) av litauiskt ursprung; 2) av icke-litauiskt ursprung. Alla personnamn som behandlas kan dock inte hänföras till den ena eller den andra gruppen. Detta beror på de tidigare nämnda svårigheterna med att fastställa historiska antroponymer i deras autentiska former och därmed klarlägga deras ursprung. Dessutom är det inte alltid möjligt att fastställa ursprunget, även när man inte tvivlar på personnamnets autenticitet, eller så kan det finnas flera likvärdiga etymologiska tolkningar av samma personnamn. Därför urskiljs, utöver de två första (huvudgrupperna), ytterligare två grupper av personnamn: 3) sådana som kan vara av litauiskt ursprung, men också av annat ursprung, och 4) sådana med oklart ursprung. Nästan alla personnamn i de sistnämnda grupperna kan både teoretiskt och praktiskt föras till grupperna av personnamn med litauiskt eller icke-litauiskt ursprung. Det återstår bara att klarlägga deras ursprung. 1. Av de 1 044 olika personnamnen i den första kyrkboken är 464 (dvs. 44,44%) av litauiskt ursprung, t.ex. Ayswidėlis (1a, 33), Ayswidis 14Av utrymmesskäl presenteras här inte alla dessa personnamn, utan endast en del av dem. Detsamma gäller när personnamn av annat ursprung behandlas. 59 (1a, 33), Auksninis (1a, 12), Alksnis (1a, 48), Apwalaynis (1b, 16), Afkinis (1a, 5), Augulis (1a, 8), Azienas (1a, 31), Balciunas (1a, 7), Balciunelis (1a, 12), Baltakietis (1b, 19), Baltakis (1a, 26), Baltaszonis (1b, 14), Barzda (1a, 36), Barzdenas (1a, 7), Berniu̇nas (1a, 48), Bernukelis (1a, 53), Bitinas (1a, 28), Bizdelis (1a, 25), Blauzdelis (1a, 41), Blauzdzius (1a, 28), Brawszka (1b, 17), Bruzulis (1b, 14), Budrewicz (1a, 19), Budris (1a, 10), Buytvidanies (1a, 11), Burbieta (1a, 8), Buta (1a, 33), Buteykonis (1a, 34), Butkiewicz (1b, 2), Butkus (1a, 25), Ciupikelis (1b, 6), Cizius (1a, 41), Dagiala (1a, 2), Daynis (1b, 19), Darda (1b, 12), Dauiotis (1a, 45), Dawejnis (1a, 6), Dauenis (1a, 57), Degutelis (1a, 47), Degutis (1a, 55), Deksnis (1b, 14), Dewinciunas (1a, 8), Dewincius (1a, 48), stor (1b, 4), Didzialgawelis (1b, 19), Didzia galus (1b, 19), Dugia (1a, 49), dygiala (1a, 3), Dyrda (1a, 23), Dyrdete (1a, 49), Dirzis (1a, 9), Dowenis (1a, 42), Drevinikas (1b, 5), Drijkis (1a, 19), Dziawgiela (1a, 56), Eybutis (1a, 19), Gaydelis (1a, 14), Gaydzonis (1a, 42), Gayzius (1b, 4), Galinis (1a, 37), Gahwelis (1a, 57), Garniewicz (1a, 10), Gaunius (1a, 5), Gawenas (1a, 23), Gawenelis (1a, 15), Genis (1a, 34), Gerulski (1a, 50), Giedroyc (1a, 20), Gilis (1a, 38), Gindvilius (1b, 8), Girunas (1a, 28), Gudelis (1a, 15), Gudonis (1a, 25), Gulbinski (1a, 54), Gurkis (1a, 47), Iganis (1b, 7), Itgenelis (1b, 7), Iagminas (1a, 36), Iateykiewicz (1a, 22), Jawdelis (1a, 21), Iodeykis (1a, 2), Iodgalwis (1b, 15), Iodis (1a, 13), Iod- kalnis (1a, 11), Jowidis (1a, 29), Kalnelis (1a, 9), Katinas (1a, 24), Kawlia (1a, 29), Kiaukijzkis (1a, 15), Kibinkle (1a, 56), Kimbar (1a, 2), Kirdeghielis (1a, 30), Kirdeykis (1a, 11), Kirwelis (1b, 5), Kiszunas (1a, 52), Kizikis (1a, 15), Klijzanis (1a, 9), Kliszys (1a, 40), Kondugawto (1a, 12), Krapas (1b, 2), Kumpelis (1b, 10), Kuprelis (1a, 54), Kurkle telis (1a, 54), Kurmis (1b, 13), Labas (1a, 15), Lapiene (1a, 11), Lafzas (1a, 4), Lafzinis (1a, 4), Latwenas (1b, 13), Laukie (1a, 12), Lawzynie (1a, 25), Ligmizskis (1a, 43), Ligumiszkelis (1a, 49), Lynkizintis (1a, 47), Linka (1a, 13), Lupeylka (1a, 34), Maynulis (1a, 57), Margielis (1a, 48), Medeyka (1a, 22), Medynis (1a, 52), Meylas (1a, 44), Meylukaytis (1a, 26), Meytunas (1b, 2), Miezielis (1a, 35), Miezzius (1a, 5), Milius (1a, 20), Minajutis (1a, 20), Mingielis (1b, 8), Minio tis (1a, 47), Montygailo (1a, 52), Mur ka (1a, 36), Murma (1a, 28), Murz a (1a, 30), Nagulis (1b, 2), Narbut (1a, 24), Narbutelis (1a, 54), Narwatsis (1a, 49), Narwidellis (1b, 11), Narwidis (1a, 40), Narwilis (1a, 14), Oszkinis (1a, 44), Ożienas (1a, 31), Paberzis (1a, 12), Pagirelis (1a, 47), Pakalnis (1a, 34), Pakijzkis (1a, 23), Pakulnia (1a, 22), Pasawis (1a, 32), Pilkis (2a, 48), Pimpe (2a, 54), Plapis (1a, 14), Plikelis (1a, 52), Plonis (1b, 14), Podziukas (1a, 26), Podziulis (1a, 41), Podziunas (1a, 37), Podzius (1a, 48), Puteikis (1a, 46), Putra (1a, 29), Putrewicz (1a, 39), Ragine (1b, 18), Raystinis (1a, 40), Rayzis (1a, 6), Raugas (1a, 14), Repjzys (1a, 29), Rymkunas (1b, 2), Rudak (1a, 21), Rukanis (1a, 20), Ruksz tela (1b, 18), Ruzgas (1b, 14), Sakatelis (1b, 4), Sakapilwis (1a, 10), Sargunas (1b, 12), Syrwidis (1a, 25), Skiras (1a, 8), Skirbunas (1a, 31), Smiegelis (1a, 41), Sroga (1a, 43), Starkulis (1a, 13), Syrma (1a, 34), Strungelis (1a, 41), Szucha (1a, 24), Szesztokielis (1b, 17), Sziarmuksznis (1a, 27), Szyleyka (1a, 41), Szubipeta (1a, 21), Ukturelis (1a, 15), Wayzunidis (1a, 47), Warakale (1a, 10), Warkatenas (1b, 11), Worna (1a, 8), Weyknunas (1b, 7), Werksnelis (1a, 34), Werfzelis (1a, 45), Wienazetis (1a, 23), Wienazindis (1a, 39), Wilkas (1a, 28), Wilniszkielis (1a, 55), Wirbalas (1a, 27), Wirbatalis (1b, 4), Wohungis (1a, 41), Wowenelis (1a, 24), Žalenas (1b, 12), 60 Zameytelis (1a, 1), Žylis (1a, 30), Žymanis (1b, 1), Žuklis (1a, 52), Žviegžda (1a, 54), Žvirblis (1a, 50). 2. Personnamn av icke-litauiskt ursprung förekommer 335 gånger i den första kyrkboken, dvs. 32% av alla olika personnamn i källan. De är av olika slag. De vanligaste är personnamn som härstammar från dopnamn. De är 225, vilket utgör 21,55% av alla undersökta personnamn, t.ex.: Adomaitis (1a, 23), Adomonis (1a, 46), Aleksandrowicz (1a, 9), Andreiunas (1b, 6), Bagdonelis (1b, 5), Banelis (1a, 31), Barta[z]unas (1a, 20), Bernatonis (1a, 15), Blazey (1a, 3), Brazelis (1a, 28), Braziunas (1a, 28), Cieponis (1b, 16), Ciesiulonis (1b, 17), Darate-nas (1a, 56), Elios iunas (1a, 43), Gasparonis (1a, 55), Gryciunas (1b, 1), Grigalunas (1a, 9), Gryncewicz (1a, 43), Isakowicz (1a, 19), Jaczewski (1a, 1), Jakiela (1a, 30), Jakubaitis (1a, 7), Jakubonis (1a, 49), Jakulatis (1a, 23), Janonis (1a, 5), Jankunas (1b, 13), Janowski (1b, 7), Janukas (1b, 16), Janukstys (1a, 18), Janulonis (1b, 10), Janulzkuty[t]is (1a, 10), Januszewicz (1a, 5), Jalulionis (1b, 5), Jasonis (1a, 52), Iocėlis (1a, 46), Ioz iunas (1a, 11), Iozupenas (1b, 10), Jurgialo (1a, 20), Jurgienas (1a, 34), Jurkiala (1a, 33), Kadaras (1a, 5), Krysiunas (1a, 37), Krysztapelis (1b, 18), Laurynonis (1a, 26), Laurynowicz (1a, 25), Lukanis (1a, 10), Lukazewicz (1a, 9), Macie iunas (1a, 18), Maciunas (1a, 23), Mackun (1a, 11), Macziulewicz (1a, 27), Markunelis (1a, 55), Martynonis (1b, 14), Matekus (1a, 50), Matiekunas (1a, 3), Matygosiunas (1a, 43), Matutėnas (1a, 55), Matus (1b, 3), Michalonis (1a, 19), Miciunas (1a, 45), Mickiewicz (1a, 2), Miczunas (1a, 1), Mierkėlis (1b, 5), Mikalojunas (1a, 33), Mikieniszkis (1a, 31), Mikolis (1a, 24), Mikulis (1a, 22), Mifukas (1b, 12), Mifus (1b, 4), Paciunas (1b, 2), Palulonis (1a, 10), Palutis (1a, 22), Paulukanis (1b, 2), Pawtanis (1a, 5), Petranelis (1a, 5), Petranis (1a, 7), Petrikas (1a, 20), Petrikeitis (1a, 42), Pikunas (1a, 13), Poszkaytis (1b, 11), Simanis (1a, 7), Simonenas (1a, 33), Stakunelis (1b, 15), Stanelis (1a, 23), Stanioris (1a, 40), Stanis (1a, 33), Stani[t]awonis (1a, 26), Staniuenas (1a, 39), Stankunas (1a, 38), Stapewicz (1a, 39), [t]apulonis (1b, 20), [t]afukanis (1a, 6), Stafjukunas (1a, 18), Stasiunelis (1b, 18), Sta[z]kunas (1a, 21), [z]ymanowski (1a, 45), [z]ymelenas (1b, 11), Szimelunas (1a, 10), Szymonis (1a, 32), Tumenas (1b, 4), Undreyka (1a, 30), Urbanonis (1a, 27), Urbonenas (1a, 46), Waycielunas (1a, 24), Wayciulenas (1a, 32), Waytekunas (1b, 6), Watas ius (1a, 37), Walenc iunas (1b, 12), Walukanis (1b, 2), Walukas (1a, 50), Walulis (1a, 27), Wasilewicz (1a, 43), Wencewicz (1a, 43), Wenclawan (1a, 10), Winckunas (1a, 38), Winckus (1a, 10). 99 personnamn med icke-litauiskt ursprung har uppkommit ur appellativer i olika slaviska språk (de utgör 9,48% av alla olika antroponymer i kyrkoboken), till exempel: Bednarz (1a, 32), Bielicki (1b, 6), Ci apla (1a, 48), Czabat aris (1a, 2), Czabatorunas (1b, 7), Czernelis (1a, 54), Dabraga (1a, 6), Dabragiete (1a, 24), Dabrega (1b, 14), Dubowicz (1b, 5), Gąsiewski (1a, 51), Grabawskelis (1a, 50), Grabowski (1b, 6), Gur ski (1a, 5), Jablonski (1a, 11), Karkazas (1b, 12), Kawohunas (1a, 57), Kazamiekas (1b, 13), Kazamieckelis (1b, 19), Konewolas (1a, 25), Kotlarz (1a, 27), Kowalewski (1b, 12), Krasiewicz (1a, 47), Krac iunas (1a, 8), Kropiwnicki (1a, 27), Kultboki (1a, 25), Kulesza (1a, 31), Kupc iun (1a, 20), Małafki (1a, 20), Mendikeitis (1b, 20), Melnikonis (1b, 16), Mielnik (1a, 7), Mularz (1b, 12), Mur awecki (1a, 22), O[t]row[s]ki (1a, 19), Paliwonas (1b, 19), Piekarz (1a, 22), Piworelis (1a, 35), Piworonis (1b, 14), Podrezas (1a, 51), Powaw arelis (1a, 5), Puczkiela (1a, 53), Rybal[s]ki (1a, 3), 61. Rybskiewicz (1a, 42), Rosiewicz (1a, 26), Ro[kou]ki (1b, 3), Skarbin[ki (1b, 4), Skrinik (1b, 4), [piewakielis (1b, 1), Spiewokas (1a, 34), Stawski (1a, 45), Szelegow[ki (1a, 23), [zemiot (1a, 6), Talaczka (1a, 32), Waytanis (1a, 2), Woytowicz (1b, 9), Woronecki (1a, 41), Vronowski (1a, 18), Žabecki (1a, 50), Zablotski (1a, 2). Det förekom 8 personnamn av germanskt ursprung, till exempel: Busz (1a, 49), Dikman (1a, 5), Freyz (1a, 29), Plater (1a, 40), Reynard (1a, 26), Reynat (1a, 32), samt 3 av lettiskt ursprung, till exempel: Igawnelis (1a, 23), Igawnie (1b, 11), personnamn (de utgör cirka 1% av alla olika personnamn i källmaterialet). 3. Den tredje gruppen omfattar personnamn vars ursprung, förutom andra möjligheter, också kan vara litauiskt. Det föreföll ändamålsenligt att redovisa dem separat av hänsyn till en viss vetenskaplig precision. Även om man nästan utan tvivel kan slå fast att de flesta av dem har litauiskt ursprung, kan möjligheten av annat ursprung inte helt förbises. Det senare är dock ofta mindre sannolikt i hela efternamnsutvecklingens sammanhang. 85 sådana personnamn har räknats (dvs. 8,14%), till exempel: Abaris (1a, 35), Aytonelis (1b, 9), Baltu[z]ka (1a, 2), Balukiewicz (1b, 16), Bradawka (1a, 13), Bradeselis (1a, 30), Bucza (1a, 42), Budniewicz (1b, 2), Budnis (1a, 11), Chuvlun (1a, 41), Dakielnis (1a, 9), Dylelis (1a, 55), Dylewski (1b, 10), Dylis (1a, 38), Drusnelis (1b, 3), Dukis (1a, 26), Gaczunelis (1b, 7), Garulis (1a, 44), Gieweris (1b, 10), Gircius (1a, 38), Girczi (1a, 13), Gircžonis (1a, 31), Iudronis (1a, 27), Kiersnowski (1a, 33), Kilutis (1b, 3), Klikas (1a, 52), Klusas (1a, 27), Kudaras (1a, 15), Kuderelis (1a, 25), Kurelis (1a, 52), Kuris (1a, 14), Lipski (1a, 24), Losielis (1a, 2), Losiewicz (1a, 40), Loszynski (1a, 44), Makutis (1b, 15), Manulis (1a, 6), Minkiewicz (1a, 46), Miszkiewicz (1b, 20), Nukiele (1b, 5), Pielewicz (1a, 8), Pupeykis (1a, 41), Rymelis (1a, 9), Rodziewicz (1a, 37), Rombal[ki (1b, 5), [taionis (1a, 33), [teykiewicz (1a, 46), [teykunas (1a, 22), Szekalis (1a, 18), [zykitda (1a, 52), Thowianski (1a, 25), Waywidis (1a, 15), Webas (1a, 35), Wederas (1a, 49), Wegminas (1a, 8), Wilas (1a, 6), Witelis (1b, 12), Wihuns (1a, 12), Wittan (1a, 47), Woydecki (1a, 27), Zagas (1a, 3), Žagielis (1a, 44), Žagunis (1a, 25), Žaguras (1a, 14), Žibalis (1b, 6), Zylin[ki (1a, 10). 4. 160, dvs. 15,32%, av personnamnen i den första kyrkboken har hänförts till okänt ursprung. Hit räknas personnamn vars ursprung av olika skäl (ofta även extralingvistiska) inte kan fastställas med säkerhet. Gruppen omfattar också antroponymer vars ursprung kan förklaras på olika sätt, och där det är svårt att finna den mest övertygande tolkningen. Här följer några personnamn från den fjärde gruppen: apłunas (1a, 1), Bardin[ki (1a, 10), Bartoł (1a, 8), Berkie[zewicz (1a, 20), Bindans (1a, 5), Birdarz (1a, 28), Blaugie (1a, 6), Blaugiela (1a, 20), Blinski (1a, 32), Breniukiela (1b, 21), Burdin[ki (1a, 14), Czempel[ki (1a, 7), Cioty[kas (1a, 56), Czalyka (1a, 28), Czigunski (1b, 5), Czynkunas (1a, 1), Czom[ki (1a, 5), dabagynunas (1a, 1), Dakunas (1a, 25), Digieskriewa (1b, 6), Dunix (1b, 19), Fasci[zewski (1a, 25), Garrek (1a, 23), Garolelis (1a, 32), Gotinelis (1a, 8), Gotynis (1a, 19), Hematley (1a, 22), Hermowicz (1a, 3), Ibercelis (1a, 12), Itkunelis (1b, 2), Kagialis (1a, 18), Kaparis (1a, 48), Kapazonaf (1a, 20), Karziupanas (1b, 2), Ka[zponas (1a, 32), Kazemielis (1a, 44), Kiebil[ki (1a, 27), Kiesielis (1a, 24), Kiesytelis (1a, 0), Kjefteren (1a, 22), Kieżylis (1a, 24), Kirka (1a, 24), Kotoczka (1b, 4), Kuceyn (1a, 20), Kulbulka (1b, 6), Kuparis (1b, 5), Kupna (1a, 46), Kuszewski (1a, 37), Lauge (1a, 12), Licžus (1a, 3), Liesis (1a, 36), Macwele 62 (1a, 14), Maranowski (1a, 53), Merszkis (1a, 21), Nakiata (1a, 21), Namca (1a, 1), Padaj[z]a (1a, 11), Paknelis (1a, 10), Paranie (1a, 22), Pauzkonis (1a, 57), Puldutkis (1a, 19), Ranala (1a, 22), Reszkowski (1a, 39), Jadow[s]ki (1a, 22), Japiega (1a, 41), Japkumas (1b, 18), Skiringum (1a, 21), Sraralis (1a, 26), Sraszionis (1a, 19), Stadlanis (1a, 15), Szymag[?]tunas (1a, 19), Szmetenas (1a, 27), Szolalis (1a, 14), Szwy pela (1a, 19), Tereyra (1b, 12), Terera (1a, 11), Tumanen (1a, 20), Udelonis (1a, 46), Werbieius (1a, 37), Wohyniec (1a, 46), Wortibis (1b, 6), Wowa (1b, 4), Zayris (1b, 5), Zegundis (1a, 19), Żynkiela (1a, 32), Żunka (1a, 55). De 1077 olika personnamnen i den andra kyrkboken har likaså delats in i samma fyra grupper. 1. Av litauiskt ursprung är 435 av dem (dvs. 40,38%), t.ex.15. Auk[z]tolis (2b, 127), Auk[s]ztakais (2a, 43), Aželis (2a, 90), Ažis (2a, 86), Bajaraytis (2a, 102), Bajorus (2a, 59), Bernutkis (2a, 143), Bizdis (2a, 2), Briedelis (2a, 165), Buvvenis (2a, 3), Burba (2a, 94), Burbutas (2a, 38), Butkunas (2a, 8), Butra (2a, 73), Czeknis (2a, 155), Czypas (2a, 98), Cirpas (2a, 44), Dagilis (2a, 147), Derwenelis (2a, 22), Derwinis (2a, 91), Dewenis (2a, 92), Deweta (2a, 10), Digienas (2a, 69), Dirzialis (2a, 50), Dryskiunas (2a, 148), Dulkie (2a, 147), Eydzinikas (2a, 11), Eydulkas (2a, 67), Eyswodis (2a, 87), Gaydelonis (2a, 123), Gayzowski (2a, 2), Galinis (2a, 104), Gaucis (2a, 94), Gawcelis (2a, 11), Gegelis (2a, 97), Geguzie (2a, 98), Gelazinas (2a, 94), Gilelis (2b, 129), Grustelis (2a, 13), Iafudowicz (2a, 58), Iawoyf[z] (2a, 25), Iudogolis (2a, 42), Kayrianis (2a, 157), Kahwelis (2a, 35), Karnaczius (2a, 161), Katinelis (2b, 120), Kiawrunas (2b, 129), Kibickas (2a, 7), Kibickielis (2a, 17), Kibztda (2a, 58), Kibink[z]tis (2a, 150), kiekstzas (2a, 45), Kierfzul[s] (2a, 40), Kiestutis (2a, 52), Kietelis (2b, 112), Kietis (2a, 55), Kiz[k]is (2b, 130), Kukis (2b, 126), Kukutelis (2a, 44), Kukutus (2a, 158), Kuwapenas (2a, 107), Lawkienas (2a, 27), Lelukas (2a, 34), Lykszie (2b, 133), Makutis (2a, 5), Marmele (2a, 90), Mazielis (2a, 24), Medginelis (2a, 46), Meyniotis (2a, 3), Me[z]kiele (2a, 98), Mingienanis (2a, 154), Mink[z]autis (2b, 137), Mozeyko (2a, 56), Murklis (2a, 54), Namaiuszka (2a, 143), Narkunas (2a, 91), Nar[u]zewicz (2a, 95), Niaukie (2a, 41), Nik[z]tas (2a, 143), Pabara (2a, 100), Pagirmundis (2a, 42), Pakeris (2a, 54), Pilwis (2a, 101), Pintenas (2a, 157), Plikienas (2a, 53), Plikionis (2a, 57), Pukielis (2a, 6), Puknius (2a, 81), Punputis (2a, 165), Puriu[z]kis (2a, 157), Purpa (2a, 29), Purpela (2a, 5), Rymdziunas (2a, 153), Rytinis (2a, 154), Skardin[z]kas (2b, 138), Skirsa (2a, 98), Skreb (2a, 147), Jtulpeyka (2a, 22), Switus (2a, 101), Szakalinski (2a, 163), Szakalis (2a, 148), Szyrwunski (2a, 63), [z]uk[z]tulis (2a, 166), [z]iur[z]ulas (2a, 157), Szlakas (2a, 55), [z]lakielis (2a, 28), Szlekas (2a, 153), [z]lekielis (2a, 16), [z]ukielis (2a, 48), Szukienas (2a, 74), Szupinis (2a, 102), Szuwedas (2a, 70), Szuwedelis (2a, 93), Tarwidis (2b, 136), Tawratenas (2a, 35), Tawrele (2b, 136), Tilindis (2b, 115), Tylwikas (2a, 92), Tralniewicz (2a, 146), Trikupis (2a, 55), Trumpa (2a, 15), Tunselis (2a, 105), Ubagienas (2b, 115), Uldukelis (2a, 56), Urwinis (2a, 156), Wadeyka (2a, 22), Wayszuwidelis (2a, 1), Wangoras (2a, 100), Warlis (2a, 157), Warmelis (2a, 6), Wazgilewicz (2a, 77), Weybutis (2b, 118), Wilutis (2a, 151), Wiralelis (2a, 161), Wirzelis (2a, 65), Wirzis (2a, 102), Żiogas (2a, 10), Żuklenas (2b, 133), Zwerblenas (2a, 74), Zwiranelis (2b, 134). 15Här återges endast namn som inte nämnts i diskussionen om den första kyrkbokens personnamn. 63 2. Bland namn av utländskt ursprung har de flesta uppkommit ur olika dopnamn. De uppgår till 270 (dvs. 25,06%), t.ex.: Adamenas (2a, 42), Alesiun (2a, 40), Aliszkiewicz (2a, 58), Ambrozeviunas (2a, 23), Andreyk[a] (2a, 4), Andruszkiewicz (2a, 103), Augustinelis (2a, 25), Augustinonis (2a, 36), Baliulis (2b, 135), Baltrunas (2a, 48), Blazevunas (2b, 131), Bogdanowicz (2a, 93), Brazunelis (2a, 27), Danilewicz (2a, 27), Danis (2a, 159), Iwanowski (2a, 45), Jakubicz (2a, 39), Jakubitis (2b, 119), Jankowski (2a, 155), Jarmola (2a, 5), Jonutėnas (2a, 147), Iozanis (2b, 119), Iozupelis (2b, 134), Iurgionis (2a, 35), Jurkowski (2a, 95), Karpowicz (2a, 166), Kasparonis (2a, 100), Kazenetis (2a, 22), Kaziulenas (2a, 165), Klimanski (2a, 150), Lukaszunas (2a, 147), Macanis (2b, 133), Maciejewski (2b, 133), Markiewicz (2a, 86), Malulonelis (2a, 128), Malusewicz (2a, 103), Mickunas (2b, 111), Mikas (2a, 46), Mikolaiewski (2a, 32), Mifkunis (2b, 136), Pacewski (2a, 2), Palunas (2b, 139), Paszkiewicz (2a, 157), Petra[s]zunas (2a, 159), Petrosius (2a, 34), Petra[s]enas (2a, 13), Petrul[s]ki (2b, 113), Ramanas (2b, 111), Ramoszkis (2b, 110), Romanowski (2a, 102), Sabutowicz (2a, 8), Sakien (2a, 8), Sarafinas (2a, 90), Simelenas (2a, 74), Stackiewicz (2b, 118), Stanislėnas (2a, 8), Staniulelis (2a, 23), Staniunelis (2a, 150), Stankiewicz (2a, 100), Stasiukas (2a, 56), Stasiukelis (2a, 67), Stasiunas (2b, 119), Staszelis (2a, 164), Staszianis (2b, 141), Stasys (2a, 5), Staszkiewicz (2b, 139), Stefanowicz (2a, 156), Steponelis (2a, 165), Stepulonis (2a, 94), Stankunas (2a, 20), Szczesnelis (2a, 95), Szymanelis (2a, 31), Szymkiewicz (2a, 41), Szymkunas (2a, 148), Szymutėnas (2a, 57), Tanaszewicz (2a, 31), Tuflewicz (2a, 160), Tunelis (2a, 14), Tumonis (2b, 115), Unciunas (2b, 115), Undrunas (2a, 156), undruszka (2a, 42), Urbelis (2a, 56), Urbanowicz (2a, 156), Wayciunas (2a, 99), Wasilewski (2a, 153), Węckielis (2a, 21), Winclawenas (2a, 65), Woyciechowski (2b, 139), Woytkiewicz (2b, 139). Personnamn som uppkommit från slaviska appellativ är 133 (dvs. 12,34%), t.ex.: Atkaciunas (2a, 58), Baranowski (2a, 152), Biczkūnas (2a, 62), Bielinski (2a, 93), Bielunelis (2a, 8), Borkowski (2a, 164), Borowski (2a, 163), Buchowicki (2b, 109), Czernis (2a, 95), Dąbrowski (2a, 74), Doliński (2a, 164), Gulowski (2a, 159), Halawacz (2a, 146), Kaminski (2a, 144), Kangla (2a, 96), Kaltorunas (2a, 36), Kazlawuskis (2a, 26), Kriunickas (2a, 77), Lastowski (2a, 108), Lipski (2a, 93), Lisowski (2a, 155), Lofinski (2b, 131), Magila (2a, 77), Malec (2b, 141), Maskaliunas (2a, 165), Mogila (2a, 90), Osmol[s]ki (2a, 96), Pekarunas (2a, 70), Pielnikas (2a, 164), Pietuch (2b, 140), Prowadziewicz (2b, 139), Pustnikas (2a, 166), Rapkowski (2b, 130), Slosarz (2b, 120), Śnieżko (2a, 160), Sokolewski (2a, 51), Spiewakanas (2a, 47), Stolorunas (2a, 6), Szapowal (2a, 102), Szydtowski (2a, 103), Szostak (2a, 99), Szpakowski (2b, 122), Tkaczunas (2a, 20), Wierebiewicz (2a, 153), Veryha (2a, 75), Wolski (2a, 166), Wroblewski (2a, 153), Zawisza (2b, 127), Zelasko (2a, 144), Žukas (2a, 22), Žukowski (2b, 139). Bland personnamnen med icke-litauiskt ursprung förekom även lettiska och germanska namn. Tillsammans utgör de endast 0,85% av de olika antroponymerna i den andra kyrkboken, t.ex.: Ciepla (2a, 3), Cieplunas (2a, 35), Igawnis (2a, 22); Bryling (2a, 166), Krugas (2a, 48), Krugielis (2a, 14), Sleyderis (2a, 105). Alla personnamn med icke-litauiskt ursprung i denna källa utgör 38,25%. De är 412. 64 3. Ursprunget hos 82 personnamn (dvs. 7,61%) kan, utöver annat, även vara litauiskt, t.ex.: Akūnas (2a, 102), Armanas (2a, 145), Balinikas (2a, 1), Balutėnas (2a, 8), Balulis (2a, 13), Balutonis (2a, 25), Bikialė (2a, 81), Dulūl (2a, 147), Gaconis (2a, 8), Gojis (2a, 95), Grodickis (2a, 40), Kuvilunas (2a, 98), Laznas (2a, 156), Lazelis (2a, 101), Lipicki (2a, 91), Mylzkonovski (2b, 139), Radžižis (2b, 136), Radkowski (2a, 1), Skineykis (2a, 40), Skrupski (2a, 90), Skutas (2a, 156), Slikas (2a, 76), Stalulonis (2a, 24), Straykunas (2a, 103), Streykunas (2a, 59), Streyklus (2a, 143), Tarkas (2b, 133), Tarkus (2a, 72), Wederelis (2a, 6), Wersznski (2a, 27), Zyboelis (2a, 1). 4. Till oklart ursprung hänfördes 148 personnamn (dvs. 13,74%), t.ex.: Belžynski (2a, 24), Bicanas (2a, 158), Bijžkus (2b, 133), Bogis (2a, 22), Braya (2a, 94), Brinczas (2a, 145), Cibarowski (2a, 82), Dalinas (2b, 129), Dapkelis (2b, 138), Dapkus (2a, 152), Derpskas (2a, 81), Durinis (2b, 111), Galinas (2a, 165), Gauza (2a, 149), Gibtars (2a, 57), Gidzialis (2a, 73), Giežveris (2a, 90), Glozman (2a, 48), Kasiaracki (2a, 71), Kyanowski (2a, 107), Kłosinski (2a, 90), Kodhłubowicz (2a, 92), Kogianacki (2a, 88), Kulautis (2a, 60), Lauciele (2a, 54), Lazienunas (2a, 43), Leykas (2a, 63), Ligućki (2a, 89), Meyriszkis (2a, 86), Mizdynas (2b, 110), Mignanis (2b, 131), Milaitis (2a, 156), Mucinis (2a, 15), Mužyra (2a, 163), Naugonielis (2a, 11), Odeyka (2a, 65), Plagė (2b, 122), Przegaliniec (2a, 50), Przegaliński (2a, 22), Puczyński (2a, 89), Reymelis (2a, 94), Ropanowicz (2a, 31), Jabkiewicz (2a, 20), Jiepelis (2a, 129), Skuntunas (2a, 25), Suwinski (2a, 161), Szalík (2a, 7), Szypas (2b, 139), Szneyzelis (2a, 147), Tokaldis (2b, 138), Twaranas (2a, 107), Wagnunas (2a, 1), Werbekas (2b, 131), Wiwulski (2a, 54), Znelis (2a, 40). Vid en jämförelse mellan personnamnens ursprung i den första respektive den andra kyrkoboken framgår att den första innehåller fler personnamn av litauiskt ursprung. De utgör 44,44%, medan andelen i den andra källan är 40,38%. I den andra boken minskar också (om än obetydligt) andelen personnamn vars ursprung, utöver annat, kan vara litauiskt. De utgör 7,61% (i den första källan 8,14%). Dessutom ökar antalet personnamn som härrör från slaviska appellativ i den andra kyrkoboken. Här utgör de 12,34%, medan andelen i den första källan är 9,48%. Dessa uppgifter skulle bland annat kunna vittna om en tilltagande tendens att slavisera litauiska personnamn. I båda kyrkoböckerna finns det dock relativt många personnamn av litauiskt ursprung. De utgör cirka 42,38% av de olika personnamnen i de båda källorna. Bland alla nutida litauiska efternamn beräknas däremot efternamn av litauiskt ursprung utgöra 30%16. Personnamnsvarianter Varianter av litauiska efternamn från 1700-talet har behandlats tämligen ingående 17. Därför upprepas här inte omständigheterna, orsakerna och vägarna bakom uppkomsten av personnamnsvarianterna i de undersökta källorna. Detta gäller sannolikt all historisk antroponymi. Det är bara nödvändigt att uppmärksamma att kyrko- 16 Vanagas A. Mūsų vardai ir pavardės. V., 1982. P. 64. 17 Maciejauskienė V. Min. verk. S. 118–151. 65 böckernas särart gör det omöjligt att exakt fastställa när varianter av samma personnamn betecknar samma person (även om det inte råder något tvivel om att en och samma person kan nämnas flera gånger i en sådan källtyp), och när de betecknar olika personer. Det är alltså omöjligt att skilja så kallade egentliga varianter från antagna varianter. De senare, som betecknar olika personer, kan ibland vara inte varianter av ett och samma personnamn (oftast uppkomna av olika extralingvistiska omständigheter), utan personnamn som bildats självständigt och använts i församlingen. Även med hänsyn till en viss möjlig felmarginal redovisas här därför samtliga mer karakteristiska personnamnsvarianter som observerats i båda kyrkoböckerna. Det är svårt att klassificera dem, eftersom personnamn som kan vara varianter vanligtvis skiljer sig åt i flera avseenden, inte bara ett. När man därför väljer en enskild skillnad (i ändelse, rot eller stam etc.) hamnar de övriga, i synnerhet de fonetiska och grafiska, tillfälligtvis liksom i bakgrunden. Först senare redovisas även personnamnsvarianter med dessa skillnader. Ändelserna i varianterna av personnamnen skiljer sig åt: Abarus (2a, 150) — Abaris (1a, 35; 2a, 108) — Abarius (2a, 159) — Abarus (1a, 32). Jfr. nutida exempel som Abãris, Abarỹs, Abãrius18. Atwis (2b, 122) — Atwius (2a, 165) — Atlus (1a, 55). Jfr. nutida exempel som Atūlas. Bizdis (1a, 25) — Byzdys (1a, 38). Sådana exempel är numera okända. Brau[s]ka (2a, 33) — Brau[s]kus (2a, 39). Sådana exempel är numera okända. Brazūna (2b, 128) — Brazūnas (2a, 148). Jfr. det nutida exemplet Brazūnas. Cipikas (2a, 2) — Cipikis (2a, 70). Sådana exempel är numera okända. Czupikas (1a, 25) — Cziupikis (1b, 8). Jfr. det nutida exemplet Čiūpikas. Digia (2a, 77) — Digie (2a, 89) — Digis (2a, 82). Jfr. det nutida exemplet Dỹgas. Driškis (1a, 19) — Driskus (2b, 128) — Driškus (1a, 8). Jfr. det nutida exemplet Driskus. Gawera (1b, 18) — Gawenas (1a, 23). Jfr. nutida exempel som Gavėnas, Gavėnia, Gavėnis, Gavėnius. Girczi (1a, 13) — Gircius (2a, 17). Jfr. nutida exempel som Girčas, Girčys, Girčius. Igaunie (1b, 11) — Igaunis (1a, 56). Jfr. det nutida exemplet Įgaunis. Ianuka (1b, 4; 2a, 49) — Ianukas (1b, 16; 2a, 69). För närvarande är endast exemplet Jānukas känt. Ioczis (2a, 163) — Ioczys (2a, 87). Jfr. nutida exempel som Jõčis, Jočys. Iurkiata (1a, 33) — Iurkiale (1a, 14). Sådana exempel är numera okända. Karafa (2a, 96) — Karasas (2a, 66). Jfr nutida exempel: Karasas, Karasis, Karosà, Karõsas, Karõsis. Kawkie (1a, 52) — Kawkia (1a, 29). Jfr nutida exempel: Kaukàs, Kaukùs. 18Nutida efternamn och förklaringar av deras ursprung har hämtats från ”Lietuvių pavardžių žodynas” (T. 1. V., 1985; T. 2. V., 1989). 66 Kibinkle (1a, 56) — Kiebinklis (1a, 42). Sådana efternamn är numera okända. Kiszy s (2a, 86) — Kiszus (2a, 18). Sådana efternamn är numera okända. Kulboka (2a, 95) — Kulbakas (2a, 55) — Kulbokas (2a, 73). Jfr nutida efternamn: Kūlboka, Kūlbokas. Lapienie (2a, 24) — Lapieni (2a, 63) — Lapienis (2a, 101). Jfr nutida efternamn: Lapienas, Lapienis, Lapienius, Lapienius. Lawkie (2a, 90) — Lawkis (2a, 6). Jfr nutida efternamn: Laukas, Laukis, Laukys. Lela (1b, 5) — Lelis (1a, 9). Jfr nutida efternamn: Lėlis, Lelys, Lėlius. Medzgin as (2a, 17) — Medzginis (2b, 112). Sådana efternamn är numera okända. Meyla (1a, 27) — Meytas (1a, 44) — Meyle (1a, 22) — Meylus (1a, 53). Jfr nutida efternamn: Mėila, Meilas, Mėilė, Meilis, Meilius, Meilus. Miezis (1a, 9) — Miezys (1a, 19) — Miez ius (1a, 5). Jfr nutida efternamn: Miežas, Miežys. Miniotis (1a, 47) — Miniotys (1a, 56). Jfr nutida efternamn: Miniota, Miniotas. Narbutas (2a, 63) — Narbutis (2b, 121). Jfr nutida efternamn: Nárbuta, Nárbutas, Narbutis. Paberzis (1a, 12; 2a, 150) — Paberzys (1a, 20; 2b, 112). Jfr nutida efternamn: Pabėržis. Pagiris (1a, 29) — Pagirys (1a, 51). Jfr nutida efternamn: Pagiris, Pagirijs. Rudakas (2a, 53) — Rudakis (2b, 134). Jfr nuvarande efternamn Rudakas, Rudakis. Skardinſkas (2b, 138) — Skardinſkis (2a, 83). Jfr nuvarande efternamn Skardinskas. Skiras (1b, 7) — ſkirus (1a, 51). Jfr nuvarande efternamn Skirys, Skirius. Smalstis (1b, 9) — Smalstys (1b, 10). Jfr nuvarande efternamn Smalstys. Sroga (1a, 43; 2a, 2) — Srogis (1a, 2), ſrogis (2b, 127). Jfr nuvarande efternamn Srióga, Sruogis, Sruógius. Sturaſ (1a, 22) — ſturys (1a, 55). Jfr nuvarande efternamn Stūras, Stūris, Stūris. Staſzko (2a, 144) — Staſzkus (2a, 147). Jfr nuvarande efternamn Staška, Staškus. Swerens (1a, 4) — ſwererys (1b, 11). Jfr nuvarande efternamn Svėris, Svėrys. Sze ykas (2a, 93) — Sze ykus (2a, 152). Jfr nuvarande efternamn Šeika, Šeikis, Šeikus. Szyteyka (2a, 15) — Szyteykis (2a, 152). Jfr nuvarande efternamn Šileika, Šileikis. Tarkas (2b, 133) — Tarkus (2a, 72). Dessa efternamn är numera okända. Tilinde (1a, 1) — Tilindis (1a, 29). Jfr nuvarande efternamn Tilindė, Tilindis. Turkas (1a, 7) — Turkus (1a, 6). Jfr nuvarande efternamn Turkas, Turkus. Uldukas (2a, 92) — Uldukis (2b, 117). Jfr nuvarande efternamn Uldukas, Uldukis. Walukas (1b, 4) — Wahaka (1a, 3). Jfr nuvarande efternamn Valiukas, Valukas. Warkala (2a, 3) — Warkalis (2a, 39). Jfr nuvarande efternamn Varkalà, Varkalas, Várkalis, Varkalys. Warna (2a, 87) — Warnas (2b, 137). Jfr nutida efternamn Várna, Várnas. Żagura (1a, 42) — Żogurus (1a, 12). Sådana efternamn är numera okända. Żukias (2a, 100) — Żukis (2b, 111). Jfr nutida efternamn Žukija, Žuklys. 67 Nu kan man bara spekulera i om personnamn med olika ändelser hade etablerats i Kriaunai socken, eller om varianter av samma personnamn med olika ändelser uppkom på grund av skrivarnas ouppmärksamhet och vårdslöshet. Det kan ha varit på båda sätten. Ändelsevarianterna hos personnamn som senare blev efternamn påverkade utan tvivel också äktheten hos formerna på våra nutida efternamn. Redan bland varianterna av personnamn med olika ändelser förekom, utöver huvudformen, också olika fonetiska och grafiska skillnader. Sådana varianter av personnamn är särskilt vanliga. I dem flätas slavifieringen av våra personnamn samman med de lokala dialekternas fonetiska särdrag och med allehanda tillfälliga förvanskningar och inexaktheter i personnamnen. Här följer en samling varianter av personnamn som uppkommit till följd av fonetiska och grafiska skillnader: Adamónis (1a, 26; 2a, 31) — Adomónis (1a, 45; 2a, 39). Jfr nutida efternamn Adamónis, Adomónis. A[zk]nis (1a, 5) — Oszknis (1a, 44). Jfr nutida efternamn Aškinis, Ožkinis. Aukls (1a, 55; 2a, 34) — Awklus (1b, 6; 2a, 19) — Owklus (1a, 27). Jfr nutida efternamn Aūlas. Aūgulis (1a, 8) — Awgulis (1a, 21). Jfr nutida efternamn Augu̇lis. Azienas (1a, 31) — Ozienas (på samma ställe). Jfr nutida efternamn Ožėnas. Ažis (2a, 86) — Ozis (2a, 20). Jfr nutida efternamn Ožūs. Balciunas (1a, 7; 2a, 88) — Balczunas (2b, 130) — Balczunas (2b, 133). Jfr nutida efternamn Balčiūnas, Balčiūnas. Baiaras (2a, 51) — Baionas (2a, 5) — Baj aras (2a, 153) — Boiaras (2a, 95). Jfr nutida efternamn Bájaras, Bajóras. Baiarelis (1a, 44) — Beiorelis (1a, 7) — Boiarelis (1b, 7). Sådana efternamn är numera okända. Balciunas (1a, 7) — Belcūnjas (1a, 31). Jfr nutida efternamn Balčiūnas, Balčiūnas. Bercis (2a, 4) — Berczis (2a, 98). Jfr nutida efternamn Bercėvičius, Berčas, Berčys, Berčius. Bizdis (1a, 25) — Byzdys (1a, 38). Sådana efternamn är numera okända. Blaugia (1a, 8) — Blaugie (1b, 14; 2a, 14) — Blowgie (1b, 6; 2b, 124) — Blouge (2a, 100). Sådana efternamn är numera okända. Baltakis (1a, 26) — Bottakis (1a, 55). Jfr dagens efternamn Báltakis, Baltakys. Bradauka (2a, 54) — Bradawka (1a, 13; 2a, 47) — Brodawka (1b, 7; 2a, 26). Sådana efternamn är numera okända. Brawszka (1b, 17) — Brow[zk]a (1b, 7; 2b, 141) — Brau[z]ka (2a, 33). Sådana efternamn är numera okända. Tiabatarunas (2a, 86) — Ciabatorunas (2a, 15) — Czabatarunas (1a, 3) — Czabatorunas (1b, 7) — Czebatariunas (2a, 52) — Czebatorunas (1a, 56) — Czebaturunas (1a, 35). Jfr dagens efternamn Čebatariūnas, Čebatarūnas, Čebatoriūnas, Čebotariūnas. Ciesiulonis (1b, 17) — Ciesulonis (1a, 39) — Cze[jul]onis (1a, 23) — Cze[jul]anis (1a, 9). Jfr dagens efternamn Cesiulis, Cesulėvičius, Česulis. Dabraga (1a, 6) — Dabrega (1b, 14) — Dobroga (1a, 6) — Dobrega (1b, 11). Jfr dagens efternamn Dabregà, Dabrėgà, Dobrėgà, Dotrėgà. 68 Daujatis (1a, 15) – Daujotis (1a, 54) – Daviocis (1a, 35). Jfr nutida efternamn Daujatas, Daujota, Daujotas, Daujotis. Drevinikas (1b, 5) – Drewnikas (1a, 41). Jfr det nutida efternamnet Drevininkas. Eydynik (2b, 114) – Eydinikas (2b, 112; 1a, 50) – Haydinikas (1a, 2). Jfr det nutida efternamnet Eidininkas. Garolia (1a, 54) – Garulis (1a, 44) – Gorolis (1a, 14). Jfr nutida efternamn Gāralis, Gārolis, Gārulis. Ianukas (2a, 69) – Ianiukas (2a, 39) – Ionukas (2b, 109) – Ioniukas (2b, 138). Jfr det nutida efternamnet Jānukas. Iocis (1b, 7) – Ioczys (1b, 7; 2a, 86). Jfr nutida efternamn Jōcis, Jocȳs, Jōčis, Jočys. Iakubonis (1a, 49) – Iokubonis (1a, 47). Jfr nutida efternamn Jakubōnis, Jokubōnis. Iakubaytis (2a, 99) – Iokubaytis (1a, 9; 2a, 37) – Iakubeytis (2a, 146). Jfr nutida efternamn Jakubāitis, Jakubāitis, Jakubāitis, Jokubāitis. Ianu[z]kaytis (1a, 10), Ianuszkaytis (2a, 19) – Ionuszkaytis (1b, 15), Ionu[z-kaytis (2a, 22). Jfr nutida efternamn Januškaitis, Jonuška. Iuchna (2b, 114) – Iukna (2b, 115). Jfr nutida efternamn Juchnā, Juknā, Jūchnius, Jūktnius. Iankunas (2a, 18) – Iunkunas (2b, 117). Jfr nutida efternamn Jankūnas, Junkūnas. Kawalunas (2a, 73) – Kawolunas (2a, 32). Jfr nutida efternamn Kavalūnas, Kavolūnas. Kaziponas (1b, 13) – Kazyponas (1a, 52) – Kaziyponas (1b, 10) – Kazipanas (2a, 143) – Kazypanas (2a, 167). Sådana efternamn är inte kända i dag. Kazamekas (2a, 3) – Kazamiekas (1b, 13) – Kazemiakas (2a, 14) – Kazemiekas (1a, 29) – Kazemiekas (2a, 29) – Kozemikas (2a, 41) – Koziamekas (1a, 14). Jfr nutida efternamn Kažemēkas, Kažemēkas, Kažemiākas. Kibinkle (1a, 56) – Kiebinkle (1a, 35). Jfr nutida efternamn Kēbas, Kības. Kifūnas (1a, 27) – Kiszunas (1a, 52). Jfr nutida efternamn Kiševicius, Kišūnas, Kišūnas. Klisionis (2a, 21) – Klisonis (2b, 115) – Klijzonis (2a, 84). Jfr dagens efternamn Klžas, Kišionis. Krafzewicz (1a, 15) – Krajzewicz (1b, 17). Jfr dagens efternamn Krasāuskas, Kraševičius. Kulbaka (2a, 95) – Kulbokas (2a, 79) – Kulboki (1a, 23). Jfr dagens efternamn Kūlbokas. Ląszelis (2a, 80) – Laszelis (1a, 36), Laſzelis (2a, 165) – Loszelis (1a, 5). Jfr dagens efternamn Lasāskas, Losas, Loševičius, Lāšas, Loševičius, Lošys. Laurunonis (1a, 26) – Laurynonis (1b, 14). Jfr dagens efternamn Laurynonis, Lavrinaitis. Lėcis (1a, 45; 2a, 73) – Lycis (2a, 24) – Liczis (2b, 130) – Liczys (1a, 3). Jfr Licas, Licus, Lėčas, Lėčys. Laukie (1a, 12) – Lowkia (1a, 27). Jfr dagens efternamn Laukis, Laukys, Loukis. 69 Losinski (2b, 131) – Loszymski (2a, 2). Jfr dagens efternamn Losinskas, Lošinskas. Merskis (1a, 6) – Merszkis (1a, 21). Sådana efternamn är inte kända i dag. Mikalonis (1a, 43) – Mikolonis (1a, 47; 2a, 4). Jfr dagens efternamn Mikalonis, Mikoliūnas. Mikšis (2a, 82) – Mikšzis (2a, 99). Jfr dagens efternamn Mikšys, Mikšis, Mikšys. Magita (2a, 77) – Mogita (2a, 90). Jfr dagens efternamn Magilā, Magylā, Mogilā, Mogylā. Miniatis (1a, 26) – Miniotis (1a, 47; 2a, 16). Jfr dagens efternamn Miniatas, Miniotas. Macieūnas (1a, 18) – Matieūnas (1b, 4) – Mocieūnas (1a, 43) – Moteiūnas (1a, 37). Jfr dagens efternamn Macieūnas, Matiejūnas, Mociejūnas, Motiejūnas. Mucinis (1a, 57) – Muczynis (1a, 42). Jfr dagens efternamn Mucinis. Morkūnas (1a, 39) – Murkunas (1a, 8). Jfr dagens efternamn Morkūnas, Murkūnas. Narwayzis (1a, 49) – Narwoyszys (1b, 8) – Norawaysis (1a, 24). Jfr nuvarande efternamn Narvaišis, Nórvaišas, Norvaišis. Nawikas (1a, 51; 2b, 120) – Nowikas (1a, 51; 2a, 38). Jfr nuvarande efternamn Naukas, Novikas. Pilatas (1a, 15; 2a, 78) – Pilotas (1a, 12; 2a, 32). Jfr nuvarande efternamn Pilatavičius, Pilota, Pilótas. Paulukas (1b, 12) – Pawlukas (1a, 41). Jfr nuvarande efternamn Pauliūkas, Pavliukonis. Raugas (1a, 14) – Rawgas (1a, 26). Jfr nuvarande efternamn Raugas. Sapieha (1b, 8), Sapieha (2a, 43) – Sapiega (1a, 41; 2a, 23). Jfr nuvarande efternamn Sapiega. Šiepetis (2a, 73) – ſzepetis (2a, 30). Jfr nuvarande efternamn Sepetka, Šepetis, Šepetys. Slekas (2a, 48) – Szlakas (1b, 17; 2a, 55) – ſzlekas (1a, 29; 2a, 153). Jfr nuvarande efternamn Slekas, Šlakaitis, Šlekas. Stankunas (1b, 38) – Stunkun (1a, 9). Jfr nuvarande efternamn Stankūnas, Stunkēvičius. Szlakielis (1a, 1) – ſzlekielis (1a, 36). Jfr nuvarande efternamn Šlakaitis, Šlekas, Šlekys. Talaczka (1a, 32) – Taloczka (2a, 12) – Toloczka (1b, 11; 2a, 17). Jfr nuvarande efternamn Talačka, Taločka, Tòlačka, Toločka. Twarianas (2a, 12) – Twerianis (2a, 150) – Twerionas (2b, 110) – Tworian (2a, 146). Jfr nuvarande efternamn Tvarijanas, Tvarijonas, Tvarionas, Tverijanas, Tverijonas. Tyjunelis (2a, 17) – Tiunelis (2a, 11). Jfr nuvarande efternamn Tijūnėlis. Wayciulenas (2b, 113) – Waycziulenas (2a, 96). Jfr nuvarande efternamn Vaičiulevičius, Vaičiulėnas. 70 Walukas (1b, 4) — Wolukaſ (1a, 19). Jfr nutida efternamn Valiūkas, Valukas, Volukavičius. Woyciakowski (2a, 108) — Woyciechowſki (2b, 139). Jfr nutida efternamn Vaicekauskas, Vaiciekauskas, Vaicechāuskas, Voicechāuskas, Voicechāuskas, Voicekāuskas. Wersielis (1b, 14; 2a, 4) — Werſzelis (1b, 3; 2a, 150). Jfr nutida efternamn Versačkas, Veršėlis. Žameytis (1a, 1) — Žemaitis (1a, 11) — Ziemaytis (1a, 25) — Ziamaytis (1a, 27). Jfr nutida efternamn Žemaitis. Žameitelis (1a, 1) — Žemaytelis (1a, 14). Jfr nutida efternamn Žemaitelis, Žemaitėlis. Žagura (1a, 42) — Žoguras (1a, 12). Sådana efternamn är numera okända. Som vi kan se är de fonetiska och grafiska skillnaderna mellan personnamnsvarianterna mycket varierande. Regelmässigt och oregelmässigt ersätts en vokal med en annan (a — o, o — a, a — e eller e — a, i — y eller y — i osv.); diftongen au ersätts ibland med av eller ou, och ai med oi, även om de ofta förblir litauiska, det vill säga inte slaviserade. Även konsonanterna varierar i personnamnsvarianterna: c — č, s — š, c — t, ch — k, men inte heller här kan något konsekvent eller regelbundet substitutionsmönster urskiljas. Det är utan tvivel just detta som gav upphov till den stora mängden fonetiska och grafiska varianter. Det rör sig inte om olika personnamn, som man skulle kunna tro, utan, när man fördjupar sig i hela kontexten för hur de skrevs i kyrkböckerna i Kriaunų församling, just om olika varianter av samma personnamn. En del av dem kan, som vi har sett, identifieras med olika nutida litauiska efternamn som fungerar självständigt. Således kan en av källorna till uppkomsten av de sistnämnda, utöver annat, ofta vara den variation som var vanlig i litauiska personnamn i 1600- och 1700-talens dokument. Här kan det vara lämpligt att erinra om K. Būgas ord, skrivna i studien ”Om litauiska personnamn”: ”Det är inte svårt att urskilja den ursprungliga litauiska formen av ett namn som nedtecknats av en ryss i hans språks anda, om vi lär känna de regler som ryssarna på 1200–1500-talen använde när de förvanskade (anpassade till sin egen enklare fonetik) litauiska namn”19. På ett annat ställe i studien hävdar språkforskaren att litauiska namn skrevs ned ganska väl av ryska skrivare, och att ”ryska skrivare på 1200-, 1300-, 1400- och delvis 1500-talen, när de uttalade eller skrev ett litauiskt ord, ersatte de litauiska ljud som var främmande för deras öra med egna ljud som låg närmast de litauiska. Denna ljudsubstitution (substitutio) gjordes inte blint, utan enligt vissa regler”20. Tillståndet för stavningen av litauiska personnamn i historiska dokument från senare århundraden visar tydligast att inga regler för återgivning av våra personnamn på slaviska språk (polska, ryska) följdes konsekvent. Den godtycklighet och inkonsekvens som fick fäste, liksom den till synes slumpmässiga registreringen av litauiska personnamn ”efter uttalet” i historiska källor skrivna på andra språk, kunde inte undgå att påverka äktheten hos formerna för många av våra efternamn. 19 Būga K. Rinktiniai raštai. V., 1958. T. 1. P. 232—233. 20 Detsamma ställe. S. 226—227. 71 Detta framgick av de varianter av personnamn som redan återgetts och som noterats i kyrkböckerna från Kriaunai socken. Olika förvanskningar av personnamn beläggs också i varianter av annat slag, som det inte vore helt korrekt att kalla enbart fonetiska eller grafiska. Ofta skiljer de sig avsevärt från varandra och skulle därför också kunna betraktas som självständiga personnamn. Den samlade kontexten av personnamnen i kyrkböckerna (som formats i en avgränsad, specifik miljö) samt de redan tidigare ur olika dokument från 1700-talet insamlade, mycket olikartade varianterna av samma efternamn21 gör det också motiverat att kalla de personnamn som återges nedan varianter22. Bartasiunas (2a, 106) — Bartasžunas (2a, 69), Barlažunas (1a, 20) — Barto[z]unas (1b, 5) — Bartasusnas (2a, 105) — Bertasūnas (2a, 82) — Berta- szunas (2a, 5). Efter rekonstruktion av dessa varianter är följande personnamn möjliga: * Bartasiūnas, * Bertašiūnas, * Bartošiūnas, * Bartašiūnas, * Bertasiūnas och * Bertašūnas. Jfr dagens efternamn Bartašiūnas, Bartašūnas, Bartošūnas, Bartūšis, Bertasius, Bertašius. Bednarz (1a, 32; 2a, 21) — Bednorius (1a, 24) — Bendarz (1a, 19) — bendorus (2a, 145) — Bendorius (1a, 25) — Bindar (1b, 8) — Bindarius (2a, 84) — Bindoris (2a, 26) — Bindorius (1b, 5) — Bindorus (1b, 10; 2a, 10). Vid ett försök att rekonstruera dessa personnamn skulle följande varianter vara möjliga: * Bednaržas, * Bednorius eller * Biednorius, * Bendaržas, * Bendoris, * Bindaris, * Bindoris, * Bindorius. De återspeglar såväl fonetisk polonisering (växling mellan o och a) som lokala dialektdrag (växling mellan o och a, en och in), liksom andra oregelbundenheter och förvanskningar. Jfr vidare dagens efternamn Bednaržas, Bendaravičius, Bendorius, Bindarius, Bindorius. Blagie (2a, 6) — Blaugia (1a, 8) — Blaugie (1a, 6; 2a, 36) — Blaugie (1b, 14; 2a, 14) — Blawgis (1a, 51) — Blounge (2a, 100) — Blowgia (1b, 6) — Blowgie (1b, 6; 2b, 124) — Bleuge (1a, 12) — Blewgia (1a, 28) — Blewgie (1b, 5). Efter rekonstruktion skulle dessa personnamn kunna se ut så här: * Blagė, * Blaugė eller * Bliaugė, * Blaugis eller * Bliaugis. Sådana efternamn är för närvarande inte kända. Bradesis (2a, 80) — Bredesis (2a, 3), Bredežis (1a, 11) — Bredesus (1a, 34). Dessa personnamn kan rekonstrueras på följande sätt: * Bradesis, * Bredesis, * Bredesius. Jfr dagens efternamn Bradaitis, Bradulis och Bredulis. Cipikas (1a, 38; 2a, 2) — Cipkis (1a, 32; 2a, 70) — Ciupikas (1a, 25) — Czupikas (1a, 26) — Cziupikis (1b, 8). Efter rekonstruktion skulle personnamnen kunna vara följande: * Cipikas, * Cipikis, * Ciupikas, * Čiupikas, * Čiupikas. Jfr dagens efternamn Cypà, Cipkus, Ciupkevičius och Čipas, Čipkus, Čiupas, Čiupikas. Dalbogas (1a, 15; 2a, 14) — Dalibagas (2a, 145) — Dalybogas (1a, 54) — Delbaga (1a, 28) — Deibagas (1b, 15). Dessa varianter av personnamn skulle kunna rekonstrueras så här: * Dalbogas, * Dalibagas, * Dalibogas, * Delbaga, * Deibagas och så vidare. Jfr dagens efternamn Dalbogas, Dalibagas, Dalibogas, Delbėgas. Daužiatis (1a, 15) — Dauiotis (1a, 45) — Dauiocis (1a, 35) och möjligen Daweta 21 Jfr M a c i e j a u s k i e n ė V. Anf. arb. S. 134—135. 22 I enstaka fall kan det naturligtvis förekomma en felaktighet, vilket bör beaktas vid bedömningen av dessa varianter. 72 (1b, 13) – Deweta (1b, 18). Jfr nutida efternamn Dūjotas, Daujotis. Dawenis (1a, 50; 2a, 13) – Dawewnis (1a, 6) – Dawenis (2a, 92) – Dowenis (1a, 42). Dessa varianter kan rekonstrueras på följande sätt: *Dawenis, *Dawenis, *Devenis och *Dovenis. Jfr nutida efternamn Davenis, Davenis, Deveinis, Dōvas, Dovėika. Eybudis (2a, 42) – Eybutis (2a, 21). Det kan röra sig om personnamnen *Eibudis och *Eibutis. Jfr det nutida efternamnet Eibūtis. Gierul)ki (2b, 136) – Gerulski (2a, 38) – Girulski (2a, 26). Dessa varianter skulle kunna rekonstrueras som *Gerulskis och *Girulskis. Jfr de nutida efternamnen Gerūlskis, som antas vara en slaviserad form av Gerūlis, och Girūlskas. Det senare är sannolikt en slaviserad form av Girūlis. Det rör sig alltså om två efternamn med olika ursprung, som båda kan ha uppkommit från ett och samma personnamn. Gegelis (1a, 12) – Giegelis (1b, 1; 2b, 121) – Gigelis (1a, 39; 2b, 115) – Gigialis (1a, 1) – Gigielis (1b, 13; 2a, 34). Utifrån dessa varianter skulle följande personnamn kunna rekonstrueras: *Gegelis, *Giegelis, *Gigelis. De senare kan identifieras med de nutida litauiska efternamnen Gegėlis, Giėgelis och Gigėlis, vilka har olika ursprung. Gaydis (2a, 30) – Geydis (2a, 158). De rekonstruerade personnamnen skulle vara *Gaidis eller *Gaidys och *Geidis. De första kan härledas från litauiska gaidys, jfr det nutida efternamnet Gaidys. Den andras rot geid- kan knytas till litauiska geidùs ’begärlig, girig; eftertraktad, behaglig’ eller liknande, jfr det nutida efternamnet Geidùtis. Grigalunas (1a, 9) – Grigūlunas (1a, 7). Utifrån dessa varianter kan patronymikon rekonstrueras, bildade med suffixet -ūnas från olika former av dopnamnet: *Grigalūnas (från långformen Grigalius) och *Grigulūnas (från kortformen Grigulis). Jfr de nutida efternamnen Grigalūnas och Grigulis, Grigulėvičius. Kairianis (2a, 157) – Keyranis (2a, 165). De rekonstruerade personnamnen *Kairionis och *Keironis kan knytas till de nutida efternamnen Kairius, Kairionis och Keirà, Keiris, Keirys. De senare, med roten keir-, kan knytas till lettiska ķeiris ’vänsterhänt’, ķeire ’vänster hand’. Kibalda (1a, 12) – Kibilda (1a, 19). Beträffande de rekonstruerade personnamnen *Kibalda och *Kibilda, jfr de nutida efternamnen Kibilda, Kibildis. Lapienie (2a, 24) – Lapiensis (2a, 101) – Lapinis (2a, 86). Jfr de rekonstruerade personnamnen *Lapienė, *Lapienis och *Lapinis med de nutida efternamnen Lapienė, Lapėnis, Lapinis. Ligmeszkis (1a, 29) – Lygmiszkis (1a, 43) – Ligumiszkiš (1b, 15) – Lingu-ni)zkis (1b, 7). De två första varianterna skulle kunna rekonstrueras som *Lygmiškis och detta personnamn kan betraktas som en sammansättning av litauiska lygùs och miškas. Den tredje varianten kan rekonstrueras som *Lygumiškis. Personnamnet skulle ha samma ursprung som *Lygmiškis. Den fjärde angivna varianten kan återställas som *Linguinišk- och härledas från litauiska lingė ’en lång, smal person som vaggar när hen går’ eller liknande; jfr de nutida efternamnen Lingis, Lingys, Lingaitis, Lingėvičius. Personnamnets bildning, den variant som skrivits i samma källa Ligumiszkiš (liksom de två första angivna), och slutligen det faktum att det i båda kyrkböckerna inte förekommer mer än ett personnamn med roten ling- eller stammen linguin- – detta är skäl som talar för att personnamnet Linguini)zkis ska tolkas som en skrivarförvanskning av ge- 73 en fonetiskt förändrad, förvrängd variant av personnamnen Lagmiškis, Ligumiškis. Manuilis (1a, 57) — Manulis (1a, 6) — Manuilis (1a, 21). De rekonstruerade personnamnen *Mainiulis, *Manulis och *Manuilis kan jämföras med de nutida efternamnen Mainėlis, Mainionis, Mainius och med Mánas, Maniu̇kas, Maniózis, Manulėvičius och liknande. Roten main- härleds ur litauiska mainius ”byteshandlare”, mainėlis ”byteshandlare”, medan man- härleds ur litauiska manyti ”tänka, fundera; förstå, fatta, veta”, manùs ”med gott minne; intelligent”. Medginis (1a, 52) — Medžginas (1b, 14; 2a, 17) — Medžginis (1b, 16; 2b, 112) — Meginas (1a, 57) — Meginis (1b, 10) — Mežginas (2a, 156) — Mežginis (1a, 52; 2a, 38). Kontexten för personnamnen i båda kyrkoböckerna tyder på att dessa personnamn, som skiljer sig avsevärt från varandra, kan betraktas som varianter av ett och samma personnamn. När de rekonstrueras framgår det att vissa av dem, till exempel *Medginis, *Medzginas, *Medzginis, saknar motsvarigheter bland nutida efternamn. Personnamnen *Meginas och *Meginis kan identifieras med de nutida efternamnen Mėginas, Mėginis, Mėginis, Mėginis, belagda även i Švedasai, Rokiškis, Pandėlys och Kupiškis, det vill säga inom eller i närheten av Kriaunai församling. Efternamnens ursprung är oklart. Deras rot meg-, mėg- försöker man härleda ur miẽg- och sätta i samband med litauiska mieginas ”sömntuta”, miegas, miegóti och liknande. Varianterna *Mežginas och *Mežginis kan identifieras med de nutida efternamnen Mezginas, Mezgini̇s, belagda i trakten kring Obeliai, Rokiškis och Švedasai (det vill säga inom och i närheten av Kriaunai församling). Även dessas ursprung är oklart. Kan det då vara så att de nutida efternamnsformerna Mėginas, Mėginis, Mėginis samt Mežginas, Mežginis är oäkta, och på grund av skrivfel har kommit att avlägsna sig betydligt från sina verkliga, autentiska former? De senare kan ha varit *Medginas, *Medginis eller liknande, det vill säga de varianter som diskuteras här och som saknar motsvarigheter bland nutida efternamn. Personnamnen *Medginas och *Medginis har ett tydligt ursprung — de är tvåstammiga personnamn, där den första stammen med- härleds ur litauiska med̃žias, mẽd-ė ”skog; jakt”, och den andra, gin-, ur litauiska gin-ti ”försvara”, ginಳ. Pokalniewicz (1a, 39) — Pokulniewicz (1a, 35). Variationen beläggs också av kvinnobeteckningar som bildats från dessa personnamn, till exempel: Pokalniewiczowa (2a, 8) — Pokolniewiczowa (1a, 44; 2a, 23), Pokolniewiczówna (1a, 27) — Pokulniewiczowa (1a, 39; 2a, 22), Pokulniewiczówna (1a, 33). Det rör sig alltså om två personnamn med olika ursprung, *Pakalnevičius och *Pakulnevičius, som kan sättas i samband med litauiska pakalnė ”låg plats vid foten av ett berg, dal” och pakulnė ”plats vid hälarna; klackförhöjning, klack”. Jfr de nutida efternamnen Pakalnis, Pakalniškis, Pakulnis, Pakulnevičius. Utan att dra några kategoriska slutsatser skulle man ändå kunna hävda att åtminstone något litauiskt efternamn Pakulnis har uppstått ur Pakalnis. Eller tvärtom. Puriszkis (2b, 110) — Puriuszki̇s (1a, 32), Puriu̇szkis (2a, 157) — Puru̇szkis ²³ Plg. Kuzavinis K., Savukynas B. Lietuvių vardų kilmės žodynas. V., 1987. P. 267. 74 (1a, 1; 2b, 133). Dessa personnamn skulle kunna rekonstrueras så här: * Puriškis, * Puruškis och * Puruškis. Varianten av efternamnet Puriškis har levt kvar till våra dagar. Efternamnet är utbrett inom Kriaunai församlings område — kring Kamajai, Obeliai och Rokiškis. Till efternamnet som belagts i Kamajai finns en anmärkning: människor kallar det också Puruškis. Raszkowski (1a, 44) — Reszkowski (1b, 13). Jfr de rekonstruerade personnamnen * Raškowskis (eller * Raškauskis) och * Reškauskis (eller * Reškauskis) med de nutida efternamnen Raškauskas, Raškėlis, Raškevičius, Raškinis, Raškys och Reškevičius. Šikilda (2a, 27) — Sikilda (1a, 13) — Įzykilda (1a, 43; 2a, 35) — Skykilda (2b, 117). Dessa personnamn skulle kunna rekonstrueras som * Šikilda, * Sikilda, * Šikilda och * Skikilda. Jfr de nutida efternamnen Šikas, Šikockas, Šikas, Šikutis och Škikas. Som framgår har ingen av källans varianter av detta personnamn någon exakt motsvarighet bland nutida efternamn. Skiery (1b, 19), Skiegrys (1b, 19) — Skieras (1a, 35) — Skieras (1b, 7), Skirus (1a, 51), Skirs (1b, 8). De rekonstruerade personnamnsvarianterna * Skeris, * Skeirys, * Skieras samt * Skiras, * Skirius kan sättas i samband med de nutida efternamnen Skeris, Skeirys, som sannolikt har uppstått ur litauiska skeir̃s ”snedögd” eller skeiriotis ”titta snett, ilsket, kasta blickar från sidan”, Skieris, Skierius (vars ursprung är oklart) och Skirius, vars rot skir- kan sättas i samband med litauiska skirti ”dela upp i delar, dela; spricka, brista, gå sönder, etc.”. Utbredningen av dessa nutida efternamn visar att efternamnet Skeirys är känt i dag kring Kriaunai. Skirbūnas (2a, 143) — Skirvūnas (2a, 47) — Įkwirbūnas (2a, 29). * Skirbūnas, * Skirbūnas — dessa varianter, som sannolikt uppstått ur ett och samma personnamn, kan sättas i samband med de nutida efternamnen Skirba, Skirbys och Skvirba, vilka har olika ursprung. De två första kan ha uppstått som kortformer av det tvåstammiga personnamnet Skirbutas (skir- från litauiska skirti, but- från litauiska būti, būtis, būtas, preussiska būton ”vara”). Efternamnet Skvirba är sannolikt av öknamnsursprung, bildat av litauiska skvirbėti ”vara i ständig rörelse, inte kunna sitta still” eller liknande. Den mellersta varianten rekonstrueras som * Skirvūnas. För närvarande är inget sådant efternamn, eller något efternamn med annan bildning men samma ursprung, känt. Sakapilvis (1a, 10) — Szakapilvis (1a, 19). Båda personnamnen som rekonstruerats utifrån dessa varianter, * Sakapilvis och * Šakapilvis, är sammansatta, och den andra leden kommer från litauiska pìlvas. De första leden har olika ursprung. Sak- kan sättas i samband med litauiska sakai ”intorkad eller hårdnad kåda från vissa träd” eller med kortformen Sakas av dopnamnet Isakijus (den senare kopplingen är mindre övertygande). Roten šak- kommer sannolikt från litauiska šaka ”utväxt från en stam; separat linje, förgrening etc.”. För närvarande är endast efternamnet Sakapilvis känt, belagt kring Obeliai, det vill säga i Kriaunai församling. Šuripėta (1a, 21) — Šurypėta (1a, 19). De rekonstruerade personnamnsvarianterna * Šūrpėlė och * Šūypėlė (eller * Šūipėlė) kan sättas i samband med nutida litauiska efternamn med olika ursprung. Det rör sig om Šurpa, härlett ur litauiska šuripti, och Šūpas, vars ursprung är oklart. Trilpis (1a, 12) — Trilupis (1a, 22), Trylupis (1a, 41). De rekonstruerade personnamnen * Trilpis och * Trilūpis (eller * Trilupis) skulle vara sammansatta. Den första 75 Den första leden tri- kan knytas till det litauiska räkneordet trýs. De andra varianternas stammar — lip- och lup- (eller lūp-) — skulle ha olika ursprung. För närvarande är bara efternamnet Trilupītis känt i Litauen; det anses vara bildat av Trilūpis med suffixet -aitis. Det senare personnamnet härleds från litauiska trilūpis, ”med kluven läpp”. Wayknūnas (1a, 14), Waykniun (1a, 21) — Weykniun (1b, 7). De rekonstruerade personnamnen *Vaikniūnas och *Veikniūnas har inga exakta motsvarigheter bland dagens efternamn. Däremot finns efternamnet Veiknys, som härleds från litauiska veikti, lettiska veikne. Det är också belagt i Obeliai. Waykutis (2b, 129) — Weykutis (2b, 113). Båda rekonstruerade varianterna av personnamnet — *Vaikutis och *Veikutis — har exakta motsvarigheter bland dagens efternamn. Det rör sig om efternamnen Vaikutis och Veikutis. Det förstnämnda härleds från litauiska vaikas, även om en möjlig koppling till efternamnet Veikutis också kan noteras; det förknippas med litauiska veiklas, ”snabb, bråd; stark, stadig, kraftig”. Intressant nog finns det en anmärkning vid efternamnet Vaikutis, belagt i Obeliai: människor kallar dem också Veikutis. Således har en variation av personnamnet som dokumenterades i en historisk handling för nästan trehundra år sedan fortlevt fram till våra dagar. Waynius (2a, 147) — Weynius (2a, 147). Beträffande de rekonstruerade varianterna *Vainius och *Veinius, jfr dagens efternamn Vainius och Veinékis. Det förstnämnda förknippas med litauiska vaina, ”fel, skuld, orsak”, och vainóti, ”skälla ut, anklaga; klandra, förakta”. Det är också belagt i Obeliai och på andra orter i Kriaunai församling. Veinékis förknippas med Vaineikis, som har samma ursprung som Vainius. Wayszundis (1a, 47), Woyszwudis (1a, 27), Waysundis (1a, 46) — Waywudis (1a, 15) — Waszwidis (1b, 6). Som framgår är varianterna av det gamla tvåstammiga litauiska personnamnet Vaišvydis mycket varierande. Förutom de fonetiska och grafiska varianterna *Vaišvydis, *Vasvydis, *Vaisūdis finns också belägg för varianter där den första leden i det tvåstammiga personnamnet har förvanskats. Det är *Vaiudis och *Vasūdis. Ingen av de nämnda varianterna av personnamnet har någon motsvarighet bland dagens efternamn. Wercinski (2a, 32) — Wersinski (2a, 27) — Wertyński (2a, 159) — Werłzynski (2a, 99). Dessa förmodade varianter av ett och samma personnamn bör rekonstrueras så här: *Vercinskis, *Versinskis, *Vertinskis och *Veršinskis. Beträffande dessa, jfr de nutida litauiska efternamnen Vercinskas, Veršackas, Versečkas, Vertinskas, Veršinskas. Zagunis (1a, 2; 2a, 105) — Ziagūnis (2a, 49) — Ziegūnis (2a, 84), Žiegūnis (1a, 55) — Zeguni (1a, 19), Žegūnis (2a, 6) — Žigūnis (2a, 16) — Žygūnis (1a, 50; 2a, 37). Dessa personnamns likartade bildning (de slutar alla på -unis) väcker misstanken att de i själva verket är varianter av ett antroponym som förekom i församlingen. Beträffande dessa, jfr dagens efternamn Zagunas, Žagunas, Žagūnas, Žagūnis, Žegūnas, Žegūnis, Žegūnis och Žigis, Žygis, Žigys, Žygus, vilka är belagda på olika håll i Litauen. Äktheten hos vissa av deras könsformer är tveksam. Warebiey (1a, 23) — Werbeius (1a, 45; 2a, 8), Werbžieas (1b, 12), Werbieūus (1a, 34, 46), Werbiey (1a, 12), Wierbiey (1b, 3) — Werebėcius (2a, 153), Werebiecy (1a, 25; 1b, 5), Wieriebiey (1a, 26). Dessa sannolikt sinsemellan besläktade varianter av ett och samma personnamn kan rekonstrueras så här: *Variabieju, *Verbėjus, *Verbiejus, *Verbėjus eller liknande. Beträffande dessa, jfr dagens efternamn Verbėjus, Verbėjus och möjligen Vorobėjus, Vorobėjus. Ett av dessa efternamn, nämligen Verbėjus, 76 vanlig i Kriaunų församling och på de omgivande orterna Jūžintai, Obeliai, Rokiškis, Utena m.fl. Därför är det tydligen just i detta efternamn som alla de nämnda varianterna av personnamnet från 1600-talet har smält samman. Det härleds från belarusiska Верабей, Воробей och betraktas således som ett lånat efternamn. Utan att förneka denna möjlighet, eftersom det krävs välgrundade belägg för att kunna fastställa den, bör man uppmärksamma de jämförelsevis vanliga och varierande formerna av personnamnet i en annan källa. Dessa är: Warkala (1a, 2, 34; 1b, 8), Warkale (1a, 44), Warkalis (1b, 14, 18; 2a, 8) – Warakale (1a, 10), Warekala (1b, 8), Warekalo (1b, 6) – Warekulis (1b, 18), vilka kan rekonstrueras så här – * Varkala, * Varkalė, * Varkalis, * Varakale, * Variakala, * Varekulis. Det finns flera nutida efternamn som kan identifieras med dessa personnamn – Varkalà, Varkalas, Várkalis, Varkalįs och Varkulis, Varakulis. De är belagda på olika håll i Litauen. Närmast Kriaunų församling – kring Kupiškis, Rokiškis och Skapiškis – är efternamnet Varkalys vanligt; det härstammar från yrkesbeteckningen varkalys ”tillverkare och smed av kopparföremål; kopparsmed”. En jämförelse mellan de anförda varianterna och nutida efternamn visar att vissa av formerna kan vara oautentiska. Detta gäller framför allt efternamnen Varkulis, Varakulis, vilkas ursprung är oklart och som kan ha uppkommit genom förvanskning av deras autentiska former * Varkalis, * Varkalys eller * Variakalis, * Variakalys. En jämförelse och bedömning av alla varianter av dessa två personnamn som finns belagda i kyrkböckerna väcker frågan om ett möjligt samband mellan nutida efternamn som vid första anblicken verkar ha helt olika ursprung. Kan efternamnet Verbėjus ha uppkommit ur Varkalys24? Det kan ha skett genom att den andra leden i det sammansatta personnamnet * Varkalis, eller en annan liknande stam kal-, härledd från litauiskans kálti, översattes till polska eller ryska (jfr polska bić ”slå, prygla, piska; hamra m.m.”25, ryska бить ”slå, banka, piska, tröska, hugga, hamra m.m.”26). Att den första stammen var- övergår i ver- är fullt möjligt med tanke på hela situationen kring hur litauiska personnamn skrevs i historiska dokument och på sammanhanget där de förekommer i de kyrkböcker som diskuteras här. Denna hypotes (absolut inte ett påstående) kan också underbyggas av följande iakttagelser. För det första är båda personnamnen vanliga i samma församling, det vill säga inom ett relativt begränsat område. Detta framgår bland annat av deras många och varierande former. Att det litauiska personnamnet * Varkalis, som härstammar från en yrkesbeteckning, förekommer ofta skulle kanske inte väcka någon uppmärksamhet. Sådana personnamn är vanliga i historiska dokument från 1500- och 1600-talen. En annan sak är att det lånade personnamnet av icke-litauiskt ursprung, * Verebiejus eller * Verbiejus, förekommer ofta. Slaviska och andra personnamn av främmande ursprung (med undantag förstås för sådana som bildats av dopnamn) är jämförelsevis sällsynta i dokument från den aktuella perioden. När de nämns någon enstaka gång i källan skrivs de vanligen på ett och samma sätt; formerna varierar inte. I Kriaunų församlings dopbok från exempelvis 1678–1691 är dock personnamnet … 24 Även Alfonsas Streikus nämnde möjligheten av ett sådant samband mellan dessa personnamn, då han lade fram material utdraget ur kyrkböcker. 25 Vaitekėnaitė V. Lenkų–lietuvių kalbų žodynas. V., 1979. P. 37. 26 Lemchenas Ch. Rusų–lietuvių kalbų žodynas. V., 1982. T. 1. P. 100. 77 personnamnet *Ver ebie-jus eller *Verbiejaus, som skrivits ned mer än tio gånger, förekommer i varierande former — Werbeius, Werbias, Werbiey, Werbieius, Werebiey och så vidare. Detsamma gäller vigselboken från 1679–1693. Det är förståeligt att det kan ha varit svårt att skriva ned ett personnamn av litauiskt ursprung och med litauisk bildning i dokument på andra språk. Däremot borde det inte ha varit svårt att skriva ned ett lånat personnamn av slaviskt ursprung. Därför kan dess varianter betraktas som resultatet av sökandet efter en slutgiltig och beständig form för ett nytt personnamn, som uppkommit när det litauiska personnamnet *Varkalys eller liknande förslaviskades. För det andra får hypotesen också visst stöd av en jämförelse mellan varianterna av de båda personnamnen. Exempelvis kan varianten Warebiey, som kan rekonstrueras som *Variobie-jus (eller *Varebiejus?), identifieras med Warekala, vars nutida form tycks vara *Variakala eller liknande. Det är alltså bara den andra leden i de sammansatta personnamnen som skiljer sig åt, och skillnaden kan motiveras med slavisering, det vill säga att en litauisk stam översatts till polska eller ryska. Det bör dock påpekas att varianten Warebiey endast är belagd en gång. Dessutom är det slående att varianterna av de båda personnamnen har gemensamma ordbildningsegenskaper — de förekommer både med en bindevokal mellan stammarna, till exempel: Warebiey, Werebieius, Werebiey, Wieriebiey — Warakale, Warekala, Warekalo, och utan en sådan, till exempel: Werbieius, Werbieias, Werbieius, Werbiey, Wierbiey — Warkala, Warkale, Warkalis. Detta bör inte vara en ren tillfällighet. De nutida efternamnen Verbiejus och Varkalys (eller andra former av dem som har levt kvar till våra dagar), liksom utbredningen av båda namnens varianter i de källor som behandlas här, skulle kunna tyda på följande: 1) den antagna förslaviseringen förändrade endast en del av de litauiska personnamnen *Varkalis, *Varkalys som användes i församlingen; 2) det är just ättlingar till de familjer vars medlemmars personnamn av en eller annan anledning förslaviskades som än i dag bor i Kriaunų församling och bär efternamnet Verbiejus (de redan nämnda uppgifterna om dess utbredning talar för detta); 3) även de som bär det i trakterna kring Kupiškis, Rokiškis och Skapiškis vanliga efternamnet Varkalys kan vara ättlingar till personer som omnämns i Kriaunų församlings kyrkböcker (deras efternamn, som härrörde från det litauiska personnamnet Varkalys eller liknande, förslaviskades inte); 4) med tanke på att sambandet mellan de nutida efternamnen Verbiejus och Varkalys endast är en hypotes, kan man inte utesluta att det rör sig om självständigt bildade efternamn med olika ursprung (litauiskt respektive lånat slaviskt). Även de antagna varianterna av ytterligare ett personnamn är intressanta. Dessa är: Wienazindis (1a, 39, 45, 55 m.fl.), Wienazyndis (1a, 23, 27, 31; 1b, 7) — Wienzindis (2a, 103) — Wiezindis (1a, 31). Till dem kommer kvinnobeteckningen Wenezindziowa (2a, 99) och möjligen personnamnet Wienažetis (1a, 23). De fyra första varianterna kan rekonstrueras så här: *Vienazindis, *Vienžindis och *Viežindis. Den sistnämnda har sannolikt uppkommit genom att skrivaren utelämnade bokstaven n, det vill säga från *Vienžindis. I kvinnobeteckningen skulle man kunna anta att personnamnet *Vienazindis ingår. Dessa två varianter kan knytas till de nutida efternamnen Vienazindis, Vienažindis, Vienažindys och Vienžindis, som är belagda på olika håll i Litauen (i dagens Jonava-, Kaunas-, Panevėžys- och Širvintos-distrikt). Närmast Kriaunų församling är efternamnet Vienažindys belagt (9 familjer i Dusetos); det har sannolikt bildats av personnamnet som finns upptaget i kyrkböckerna … 78 rianto med en sammanbindande vokal — * Vienažindis. Just detta personnamn måste också förknippas med de nuvarande efternamnen Vienožiškas och Vienožiškis, som är belagda i Kriaunai socken eller på platser i dess närhet. Att sådana efternamn inte förekommer i någon kyrkobok vittnar om att de förslaviserades (genom tillägg av suffixet -sk-) senare än dessa böcker skrevs, det vill säga efter 1719. Man antar att alla de nämnda nuvarande efternamnen är sammansatta och har uppkommit ur personnamn av öknamnstyp, * Vienažindis eller * Vienžindis, vars första stam förknippas med det litauiska räkneordet vienas, -a, ”en, ett”, och den andra med lit. žįsti (žinda, žindo), ”dra med läpparna; suga”. Utan att utesluta möjligheten att efternamn som är belagda på olika håll i Litauen har detta ursprung, vill man här resonera om ursprunget till de nuvarande efternamn som är spridda i Kriaunai socken eller dess närhet. Det gäller Vienažindys och de efternamn som sannolikt uppkom genom dess förslavisering: Vienožinškas, Vienožinškis. I kyrkoböckerna väcker personnamnet Wienazetis — Andreas Wienazetis (1a, 23) uppmärksamhet (det förekommer visserligen bara en gång). Senare, det vill säga på följande blad, skrivs sannolikt samma person som Andreas Wienazyndis (1a, 27, 31). Av de anförda varianterna framgick det att just den senare formen användes i socknen och har levt kvar till våra dagar. Kan personnamnet av öknamnstyp * Vienažindis ha uppkommit ur * Vienažentis (det rekonstruerade personnamnet som tycks stå på sidan 23 i dopboken med registreringar från 1678—1691)? Denna gissning kan styrkas med följande argument: 1. I Kriaunai sockens dialektområde övergår en regelmässigt till in, så även žentas, ”svärson”, uttalas žintas. Följaktligen uttalades också * Vienažentis som * Vienažintis. 2. Dokumentens kontext för hur personnamn skrevs vid denna tid gör det fullt rimligt att också anta en övergång till d: * Vienažintis eller * Vienažindis kunde uppfattas och skrivas på polska på båda sätten. Senare kan formen med den andra stammen žind- bland annat ha befästs genom att den förknippades med lit. žįsti (žinda, žindo). 3. I den första kyrkoboken förekommer också fler personnamn med den andra stammen žent-, vars stavning varierar. Både former från standardspråket och dialektala uttalsformer används, till exempel: Agnes Dudazencziowa (1a, 40), Eleuzabeta Dukazenciowa (2a, 22) samt Nicolaus Dalibozgentus (1a, 29), Nicolai Kupciunzyntis (2a, 6), Michaelis Lynkazintis (1a, 47), Matthiae Tinnožintis (2a, 90). 4. Antroponymin från 1500-talet och i synnerhet 1600-talet visar att sammansatta personnamn med den andra stammen žent- var vanliga i dokument från dessa århundraden, till exempel: Balžentis, Dundilžentis, Kibeikožentis, Blazožentis, Gaydžientis, Giedražentis, Gudžėtys, Kasperozencis, Kawlakazencis, Kikilazencis, Mielnikazencis, Ołksnianozencis, Rymkazentis, Stanaliazencis, Witožentys och så vidare.27 27 Mer om sådana personnamn, se M a c i e j a u s k i e n ė V. Min. veik. P. 28—30. 79 Således kan man inte helt utesluta möjligheten att efternamnet Vienažandys kan ha uppkommit ur personnamnet *Vienažentis. Slavisering av personnamn Det har redan framgått att detta är ett problem som är oupplösligt förbundet med variationen i personnamn. En betydande del av de anförda varianterna vittnade uppenbart också om en fonetisk slavisering av litauiska personnamn, där vissa ljud ersattes med andra. Det är svårt att klassificera och diskutera sådana substitutionsfall på ett något striktare sätt, eftersom de personer som skrev kyrkböckerna inte följde några särskilda fonetiska regler för slavisering. Litauiska personnamn slaviseras här inkonsekvent, man kan rentav säga helt godtyckligt. Följaktligen berodde detta oftast inte på lingvistiska faktorer (språkkontakt mellan litauiska och polska), utan på extralingvistiska faktorer. På grund av dessa omständigheter har en ingående analys av den fonetiska slaviseringsprocessen utelämnats. Diskussionen begränsas till några drag som uppkommit genom slaviseringen av personnamn. Det gäller återgivningen av ändelser och litauiska patronymiska suffix, bruket av slaviska suffix av typen -ovič, -evič och -sk-, möjlig översättning av personnamnsrötter (stammar) och så vidare. 1. I båda kyrkböckerna skrivs personnamn både med och utan ändelser. Så gör man när olika personnamn skrivs, till exempel: Auksnis (1a, 12), Apwalayn(i)s (1b, 16), Bartafzius (2a, 165), Bartkus (2b, 137), Bizdelis (2b, 121), Buleykz (2b, 125), Degutelis (2a, 24), Drnjkus (1a, 8), Narwaysis (1a, 49), Skieyrys (1b, 19), men Awgustin (2a, 68), Burbul (2a, 157), Iakus(z) (1a, 25), Kaszyc (2a, 4), Kimbar (1a, 2), Reymer (1a, 22), Ryk (1a, 40), Skardyn (1b, 2). Man kan lägga märke till att sådana personnamn oftast skrivs med ändelser. Samma personnamn skrivs på olika sätt (både med och utan ändelser), till exempel: Eydinikas (2b, 112) – Eydynik (2b, 114), Garolis (1a, 54) – Garol (1a, 38), Gigelis (1b, 13; 2a, 34) – Gigel (1a, 29; 2b, 128), Gindvilis (2a, 160) – Gindwil (2a, 151), Gotynis (1a, 19) – Gotin (1a, 8), Iagminas (1a, 36) – Iagmin (1a, 26), Klusas (1a, 27) – Klus (1a, 21), Narbutas (2a, 63) – Narbut (2b, 116), Narwidzis (1a, 40) – Narwid (1a, 31), Nowikas (1a, 51) – Nowik (1a, 27), Pilatas (1a, 15), Pitatas (2a, 78) – Pitat (1a, 7; 2a, 62), Reinotas (1a, 44) – Reynat (1a, 32), Syrwidis (1a, 25) – Syrwud (1a, 21), Twor ianas (2a, 107) – Tworian (2a, 146). Även i detta fall skrivs personnamnen oftare med ändelser. Identiska personnamn i en källtyp som kyrkboken kan beteckna såväl samma som olika personer. När samma person skrivits in flera gånger med personnamn som endast skiljer sig åt genom att det ena har en ändelse och det andra saknar den, har kyrkboksanteckningarna sannolikt gjorts av flera olika personer, inte av en enda, och dessa bedömde litauiska personnamn på olika sätt. Några skrev dem mer korrekt, andra slaviserade dem genom att utelämna de litauiska ändelserna28. I de fall där personnamn med respektive utan ändelse betecknar olika 28 Om denna metod för slavisering av litauiska personnamn, se: Maciejauskienė V. Kaip slavintos lietuvių pavardės//Kalbos kultūra. V., 1989. Sąs. 56. P. 67. 80 Om personer kan man bland annat också tala om ett medvetet slaviserande av vissa personnamn eller om återgivning av former som redan tidigare hade slaviserats. I båda fallen skildes de på så sätt ut från andra identiska personnamn. Detta kan också sägas om följande par av identiska personnamn: Baltuszka (2a, 32) – Baltużko (2a, 95), Irukiata (1a, 33) – Irukiato (1a, 7), Iurkieta (2a, 27) – Iurkielo (2a, 33), Iułzka (1a, 28; 2a, 98, 156) – Iułzko (1a, 24; 2a, 151), Kirka (1a, 45; 1b, 19) – Kirko (1a, 28; 1b, 3, 6), Lawczka (1a, 44) – Lowczko (1a, 56), Lupeyka (1a, 46) – Lupeyko (1a, 37), Mukieta (1a, 39) – Mukiato (1a, 24), Japiega (2a, 23) – Japiego (2a, 29), Tolochka (1b, 11; 2a, 10) – Tolochko (1a, 33; 2a, 41). Som synes varierar personnamnens ändelser -a och -o. Den senare är utan tvivel ett resultat av slaviseringsprocessen. Vissa personnamn som förekommer i böckerna visar att den slaviska ändelsen -o kunde ersätta inte bara den litauiska ändelsen -a utan även -is, till exempel: Staupeyk a (1a, 5), Slaupeyka (2a, 86), Staupeykis (2a, 103) – Staupeyko (2a, 63); Szyleyka (1a, 41; 2a, 15), Szyleykis (2a, 94) – Szyleyko (2a, 155) och så vidare. Detta har också iakttagits i vissa dokument från 1800-talet²⁹. Att personnamnsändelser utelämnades eller byttes ut mot andra måste ha påverkat formerna hos en del av dagens efternamn. 2. Även personnamn med litauiska patronymiska eller andra suffix uppträder i olika former. I kyrkböckerna skrivs de också både med och utan ändelser. Former med ändelser är märkbart vanligare. Även stavningen av suffixen varierar. Personnamn med det produktiva patronymiska suffixet -ūnas, det vanligaste i Kriaunai församling, återges relativt konsekvent i båda källorna, till exempel: Berniunas (1a, 11; 1b, 10; 2a, 8; 2b, 112), Dalkūnas (2a, 107), Gadžiūnas (1b, 11; 2b, 133; 2a, 26), Grigalūnas (1a, 9), Ioziūnas (1a, 11), Karalūnas (1a, 7; 1b, 5), Karolūnas (2b, 122), Kavolūnas (1a, 57; 2b, 122), Miciūnas (1a, 50), Mikaloiūnas (1a, 33), Petraiūnas (2b, 129), Podžiūnas (2a, 52), Rymdziūnas (2a, 148), Stažkunas (1a, 21), Zymkunas (2b, 113), Wilunas (1a, 12), Weykniunas (2a, 107). Endast former av personnamn med detta suffix som skrivits utan ändelser har slaviserats, till exempel: Berniun (1a, 5), Bernun (1b, 14), Gadziun (1a, 7), Iuntkun (1a, 6), Kwllun (1a, 22), Mackun (1a, 11), Skirbun (2a, 76), Stankun (1b, 7), Waykniun (1a, 22). Sådana förändrade personnamn är relativt sällsynta i båda kyrkböckerna. Endast två fall förekom där suffixet -ūnas slaviserats mer genomgripande: Bieluniec (1a, 3) och Jarguniec (1a, 53). I båda källorna finns också en icke-slaviserad variant av det första personnamnet: Bielunas (1a, 44; 1b, 5), Bieliunas (2b, 142). Det näst vanligaste litauiska patronymiska suffixet -onis skrivs på tre olika sätt. I båda kyrkböckerna är den helt icke-slaviserade formen av suffixet vanlig, till exempel: Bernatonis (1a, 15), Gaydžonis (1a, 42), Girzonis (1a, 31), Jašulonis (1b, 5), Iurgionis (2b, 110), Klisionis (2b, 109), Michatonis (1a, 19), ²⁹ Där. 81 stanulonis (2a, 4), Staniſławonis (1a, 26), Urbanonis (1a, 21), Walulonis (1b, 6). Denna ändelse skrivs något mer sällan i källorna som -anis, till exempel: Bermianis (1a, 18), Gudanis (2b, 139), Ionanis (2b, 117), Kliſzianis (2a, 155), Mingenianis (2b, 134), Stalulanis (2a, 49), Waytanis (1a, 2). Det är lätt att se att personnamn med samma ursprung, det vill säga med samma stam, förekommer med båda varianterna av ändelsen -onis, till exempel: Adamonis (1b, 8; 2b, 111) — Adamanis (1b, 12; 2b, 120), Jakubonis (1a, 21) — Jakubanis (1a, 20), Iurgionis (2b, 110) — Iurgianis (2b, 130), Klistonis (1a, 38; 2b, 109) — Klisanis (2b, 132), Kliszanis (2b, 132), Kliſzianis (2b, 130), Laurynonis (1a, 26), Laurynonis (1a, 37) — Laurinonis (1a, 14), Matulonis (1a, 43) — Matulanis (1a, 10), ſtanulonis (1b, 17), Staniulonis (2b, 114) — Stanulonis (2b, 127), ſtanulanis (1b, 7), Staſionis (1b, 6) — ſtanianis (1b, 2), Walulonis (1a, 41) — Walulanis (1a, 8). Kyrkoböckernas antroponymiska särdrag gör det omöjligt att avgöra vilka personer – samma eller olika – som betecknas med sådana namnvarianter. Därför är det, liksom i fråga om att skriva eller utelämna ändelser, svårt att exakt fastställa orsakerna till att ändelsen -onis har slaviserats. Det är anmärkningsvärt att alla personnamn med varianterna -onis och -anis konsekvent skrivs med ändelser. Det enda undantaget är den starkt slaviserade formen -aniec av den litauiska ändelsen -onis, till exempel: Gudaniec (1a, 53; 2a, 5), Iozepaniec (1b, 8), Iurgianiec (1a, 20), Pakelaniec (1a, 1), Staniulaniec (1a, 6), ſtanulaniec (1a, 22), Walulaniec (1a, 10). Sådana personnamn är mycket ovanliga. Nästan alla har motsvarigheter med den oslaviserade ändelsen – Gudonis (1a, 25), Iozoponis (1a, 55), Iurgionis (1b, 7), ſtanulonis (2b, 114), ſtasiulonis (1b, 13), Walulonis (1b, 6). Ändelsen -aitis skrivs också på olika sätt i kyrkoböckerna. Det förekommer personnamn (visserligen mycket sällsynta) där den helt har bevarats av skrivarna: Jakubaitis (1a, 7, 11), Ianųzkaitis (1a, 11). Oftast ersätts dock ändelsens i med y, till exempel: Adamaytis (1a, 23), Jakubaytis (1b, 17; 2b, 119), Ionuſzkaytis (1b, 15), Meylukaytis (1a, 26), Minaytis (1a, 20), Tyżunaytis (1a, 50). Ibland (också sällan) ersätts ändelsens a med e: Jakubeytis (2b, 130). Det är intressant att detta personnamn även när det betecknar olika personer skrivs med ändelsen -eytis: Christophory Jakubeytis (1a, 1), Nicolaus Jakubeytis (1a, 4), Pauli Jakubeytis (1a, 3). Källorna belägger dock även former med andra varianter av ändelsen -aitis – Jakubaitis, Jakubaytis. Endast ett personnamn har en starkt slaviserad variant av denna ändelse, -oyc: Giedroyc (2a, 166). I den första kyrkoboken betecknas tre olika personer med namnet – Jeorgius Giedroyc (1a, 20), Ioannes Giedroyc (1a, 52), Stanislai Giedroyc (1a, 7). Man kan anta att de nämnda personerna tillhör samma familj (släkt) och att källan dokumenterar en redan tidigare slaviserad form av deras andra namn (troligen redan ett efternamn). 3. Personnamn med ändelserna -ovič och -evič har tydliga drag av slavisk ordbildning. Liksom alla nutida efternamn med dessa ändelser kan de ha uppkommit på olika sätt. En betydande del av dem bildades av patronymer, som redan från 1400-talet mycket ofta konstruerades med dessa ändelser. Detta berodde inte på någon medveten tendens att slavifiera litauiska personnamn, utan på själva 82 den dåtida litauiska statens språksituation. Som bekant var det officiella skriftspråket (inte talspråket) det slaviska kanslispråket30. Allt som skrevs ned i historiska dokument måste alltså följa detta språks regler och krav. Därför användes de suffix som var brukliga i det slaviska kanslispråket också för patronymikonbildning: -ovič, -evič. Således förslaviskades en stor del av våra personnamn med skiftande ursprung redan när det litauiska tvåledade namnskicket knappt hade börjat ta form. De var spridda under hela perioden då efternamnen bildades, och de flesta omvandlades så småningom till efternamn. Men som hela den historiska antroponymikonet vittnar om kom patronymikon bildade inte bara med suffix som kännetecknar det slaviska kanslispråket, -ovič, -evič, in i olika dokument. Där avspeglas också relativt väl bruket av de suffix som användes för detta ändamål i litauiskan (särskilt de vanligaste: -aitis, -onis, -ūnas). De flesta patronymikon som bildats med litauiska suffix blev också efternamn. Om man till dessa efternamn, som uppstått ur patronymikon, lägger efternamn bildade av personnamn med icke-patronymiskt ursprung (äldre tvåstammiga namn, olika slags binamn med mera), får man en ungefär fullständig bild av resultatet av hela den litauiska efternamnsbildningen. Men redan på 1600-talet, och ännu mer på 1700-talet och senare, förändrades detta resultat återigen avsevärt genom förslaviskning, som inte helt bör likställas med den som nämnts tidigare. I detta fall byttes litauiska suffix i personnamn, oftast redan etablerade efternamn, ut mot slaviska -ovič, -evič. De senare fogades också till efternamn som saknade patronymiska suffix. Detta är ett komplicerat och ännu föga utforskat fenomen31. De uppgifter som hittills samlats in visar att det kan ha funnits flera olika orsaker. Två var sannolikt viktigast. Den ena var en allmän tendens att förslaviska alla litauiska personnamn, genomförd av de skrivare som upprättade dokumenten och ofta beroende av deras godtycke. Den andra var att de personer som nämndes (registrerades) i dokumenten själva ville förslaviska efternamn av litauiskt ursprung och litauisk bildning, för att på så sätt markera sin sociala ställning. En del personnamn med suffixen -ovič, -evič kan ha bildats någon annanstans än i Litauen och ha lånats in från andra språk vid olika tidpunkter, ur de slaviska folkens personnamnsförråd. Det vore helt enkelt felaktigt att kalla dem förslaviskade. Allt som här har sagts om hur personnamn med suffixen -ovič, -evič har kommit in i det litauiska namnskicket kan inte hjälpa oss att bedöma vart och ett av dessa personnamn. Det är endast teoretiska iakttagelser, grundade på studier av antroponymikon från olika århundraden. Man bör alltid ha dem i åtanke, inte bara när man diskuterar personnamn i historiska dokument, utan också när man bedömer nutida efternamn. I diskussionen om personnamnsbildning nämndes att avledningar med suffixen -ovič, -evič är sällsynta i båda kyrkböckerna. De förekommer endast 113 gånger bland 2121 olika personnamn. Utan att spekulera i hur vart och ett av dessa personnamn kan ha uppkommit i Kriunai socken vill man uppmärksamma några enstaka. Det gäller sådana som, mot bakgrund av kyrkböckernas antroponymikon som helhet, kan misstänkas vara nyligen förslaviskade och inte lånade eller på annat sätt 30 Plg. Zinkevičius Z. Min. veik. P. 12–13. 31 Plačiau apie tai žr.: Maciejauskienė V. Lietuvių pavardžių susidarymas. P. 191–197. 83 även om de uppkommit på annat sätt. Till exempel förekommer Bartoszewicz (1a, 30; 2a, 69) i församlingen jämsides med personnamn av samma ursprung men med litauisk bildning: Bartašius (2a, 165), Bartašūnas (2a, 69). Jfr även Bartu̇žanas (1a, 27). Blazewicz (1a, 28) — Blazey (1a, 3), Blazėjus (1a, 3). Casimirų Budniewicz (1b, 2) — Casimiri Budnis (1a, 11). Här överensstämmer även personernas förnamn. Med tanke på att vissa dopnamn var mycket vanliga under denna period kan man dock inte hävda att det rör sig om samma person. Budrewicz (1a, 19) — Budris (1a, 10), Budrus (1b, 8). Iacobus Butkiewicz (1b, 2) — Iacoby Butkun (1a, 8), Iacobi Butkus (1a, 25). Dylewicz (2a, 105) — Dėlelis (2a, 10), Dylelis (1a, 55), Dilis (2a, 143), Dylis (1a, 38; 2a, 2). Dziukiewicz (1a, 22) — Dziukis (1a, 38). Gigielewicz (1a, 5) — Gigelis (2a, 40), Gigelis (1a, 39), Giegėlis (2a, 68). Gudanowicz (2a, 106) — Gudanis (2a, 90), Gudas (2a, 11), Gudelis (2a, 70). Janųzkiewicz (2a, 47), Januszkowicz (1a, 46) — Januszkaytis (1a, 10; 2a, 36), Januszkānis (2a, 93), Januszkutis (2a, 105), Jonuszkaytis (2a, 4). Jųzkiewicz (2a, 162) — Jųzka (2a, 164), Jųzkanis (2a, 143). Keyrewicz (2a, 145) — Kayrianis (2a, 157), Keyranis (2a, 165). Kiszewicz (1a, 41) — Kiszunas (1a, 52). Krapowicz (1b, 5) — Krapelis (1b, 2), Krapas (1b, 2). Lukązewicz (1a, 9) — Lukąziunas (2a, 147). Minkiewicz (1a, 46; 2a, 65) — Minkunas (2b, 118). Patrewicz (1a, 39) — Putra (1a, 29). Jteykiewicz (1a, 46) — Jteykunas (1a, 20). Szymkiewicz (2a, 41) — Szymkunas (2a, 148). Ioannes Szymkiewicz (2a, 148) — Ioannes Jųznka (2b, 109). Urbanowicz (2a, 156) — Urbanonis (2a, 64), Urbanelis (2a, 56). Om andra personnamn av denna bildningstyp, t.ex.: Arnawicz (1b, 18), Balukiewicz (1b, 16), Bogdanowicz (2a, 93), Danielewicz (2a, 27), Gamiewicz (1a, 10), Gryncewicz (1a, 43), Linkiewicz (2a, 1), Pązkiewicz (2a, 157), Pokulniewicz (2a, 41) eller liknande, går det inte att säga något konkret om deras uppkomst. 4. Litauiska personnamn med slaviska suffix av typen -sk- kan ha uppkommit på bara två sätt. En del av dem är utan tvekan lån från slaviska namntraditioner. Andra är resultatet av slaviseringen av våra personnamn. Detta gäller också moderna litauiska efternamn. Under den period då de bildades som mest intensivt (XVI—XVII århundradena) var suffix av typen -sk- sällsynta och kunde verkligen inte ha haft något märkbart inflytande på efternamnens former. Redan etablerade litauiska efternamn slavis(er)ades genom att suffix som -owski, -inski, -ski, -acki och liknande fogades till dem. Ändå är det återigen omöjligt att dela in alla efternamn med dessa suffix i lånade och slaviserade. Till exempel finns efternamnet Kazlauskas i Litauen hos över ett och ett halvt tusen familjer. Det är mycket svårt att fastställa vilka efternamn som är lånade (jfr polska Kozłowski, belarusiska Казлоўскі, ryska Козловский) och vilka som har slavis(er)ats genom att suffixet -auskas lagts till (jfr de moderna efternamnen Kazlà, Kãzlas, Kazlỹs), genom att det ersatts med något litauiskt suffix (jfr efternamnet Kazlėnas), eller genom översättning av ett efternamn av litauiskt ursprung såsom Ožėlis, Ožys, Ožiūnas eller något liknande. Ibland kan detta 84 göras av medlemmarna i vilken familj som helst som bär detta efternamn, med hjälp av förfädernas identitetshandlingar eller genom en noggrann undersökning av anteckningar i konkreta historiska källor. I Kriaunai församling är personnamn med suffix av typen -sk- inte vanliga. Totalt har 197 sådana namn registrerats. Det är värt att notera att de är nästan dubbelt så många i den andra kyrkboken som i den första. Detta vittnar sannolikt om en tilltagande och intensifierad slavisering av litauiska personnamn. Oftast kan man inte missta sig när man hävdar att det endast är förslaviserade -sk--suffix som förekommer hos personnamn av litauiskt ursprung, t.ex.: Gayzowski (2a, 2), jfr efternamnet Gaižys, Gaižius, som förknippas med litauiska gaižùs ”obehagligt surt, bittert, skarpt, kärvt osv.”; Gulbinski (1a, 54), jfr efternamnet Gulbinas, härlett från litauiska gulbìnas ”hansvan”; Kibickas (1a, 55; 2a, 7), jfr efternamnet Kibus, som sannolikt kommer från litauiska kibà ”släp”, kìbis ”någon som fastnar”; Kiersnowski (1a, 33), jfr efternamnet av baltiskt ursprung Kirsnis, Kirsnys; Naszlanski (1a, 53), jfr efternamnen Našlas, Našlėnas, vilka kommer från litauiska našlỹs, -ė; Pukniawski (1a, 23), jfr Puknys, Puknius, vilka kommer från litauiska puknóti ”plaska omkring i lera”, pùknyti ”frusta, muttra, gräla osv.” eller liknande; Szyrwinski (2a, 63), jfr efternamnen Širvis, Širvys, vilka kommer från litauiska širvis, širvùs, širvùs ”gråskimlig”. Det är sannolikt också slavisering genom att suffix av typen -sk- fogats till, eller genom att litauiska suffix bytts ut mot sådana, som beläggs av de fall där personnamn av samma ursprung skrivs med olika bildning i kyrkböckerna (vissa har suffix av typen -sk-, medan andra har litauiska suffix eller inga suffix alls), t.ex.: Balczewski (2b, 132) och Balciūnas (1a, 7; 2a, 88), Balčiūnelis (1a, 12). Andra personnamn av den diskuterade bildningstypen kan jämföras på samma sätt: Buſzynſki (2b, 136) – Busz (2b, 119). Dylewſki (2b, 139) – Dilis (2a, 143), Ditėlis (2a, 10), Dylis (2a, 2), Dytelis (1a, 55). Jfr även det tidigare nämnda personnamnet Dylewicz (2a, 105). Gimulski (2a, 26) – Girunas (2a, 18). Gigielewski (2a, 80) – Gigelis (1a, 39), Gigielis (2a, 40). Jfr också Gigielewicz (1a, 5). Iwanowski (2a, 45) – Iwan (2a, 83), Iwanelis (2a, 99), Iwonelis (2a, 28). Iaczewski (1a, 1) – Joczysz (1a, 19). Iankowſki (2a, 155) – Iankunas (1a, 18). Ianowski (1b, 7) – Iananis (1a, 5). Ianuszkowski (2a, 77) – Ianuszkaytis (1a, 10; 2a, 36), Ianuszkanis (2a, 93), Ianuszkutis (2a, 105), Ionuszkaytis (2a, 77). Jfr även Ianuzkiewicz (2a, 47). Iurkowſki (2a, 95) – Iurkiela (2a, 38). Kowalewski (1b, 12; 2a, 22) – Kawalis (2a, 108), Kawalūnas (2a, 73), Kawolunas (1a, 57; 2a, 32). Kulicki (2a, 41) – Kulis (2a, 145), Kutelis (2a, 7). Labecki (1b, 6) – Labas (1a, 15). Laszewſki (1b, 6), Loszynski (1a, 44; 2a, 2) – Laszas (1a, 4), Laszelis (1a, 36). Caſimirus Lupickas (1b, 6) – Casimini Lupeyka (1a, 34). 85 Mikolajewski (2a, 32) – Mikas (2a, 46), Mikotonis (2a, 4), Mikalonelis (2a, 35), Mikienas (2a, 52). Narkowski (1a, 33) – Narkialo (1a, 21). Petrulski (2b, 113) – Petrulenas (2a, 13). Rudnicki (2a, 167), Rudziewicz (1a, 56; 2a, 7) – Rudokas (2a, 40), Rudakas (2a, 53). Skardynski (1a, 46) – Skardyn (1b, 2). Szakalinski (2a, 163), Szakalowski (2a, 31) – Szakalis (2a, 148). Szymanowski (1a, 45) – Szymonis (1a, 32). Werszynski (2a, 99) – Werszelis (2a, 16). Woronecki (1a, 41; 2a, 92), Vronowski (1a, 18) – Warna (2a, 87), Warnas (2b, 137), Warnele (2a, 92), Warnelis (2a, 6). Zylin[s]ki (1a, 10) – Zylis (1a, 7), Žylis (1a, 30), Žilelis (1a, 47). Žabecki (1a, 50) – Žabas (1a, 4). Žukow[s]ki (2b, 139) – Žukas (2a, 22). Det är i praktiken omöjligt att fastställa vilka av dessa personnamn med suffix av typen -sk- som har slaviserats genom att sådana suffix lagts till eller ersatt andra, och vilka som är lån. Kyrkböckernas antroponymi kan inte ge exakta uppgifter för slutsatser av detta slag. Endast anteckningar om samma personer i historiska dokument från olika år bevisar faktiskt att personnamn slaviserats på det ena eller andra sättet. Men hela den antroponymiska kontexten i Kriaunos socken kan också åtminstone delvis belägga möjligheten att de anförda personnamnen slaviserats. Det är svårt att tro att ett personnamn utan suffix av typen -sk-, som användes i socknen, genom lån skulle ha fått en motsvarighet av samma ursprung (ofta baltiskt) med ett sådant suffix. Nästan ingenting exakt kan sägas om uppkomsten av personnamn med olika slaviska suffix i de fall då det i socknen saknas motsvarigheter med samma ursprung men annan ordbildning, till exempel: Borow[s]ki (2a, 163), Cymbarow[s]ki (2a, 96), Czurauskis (2a, 86), Geraje[s]ki (2b, 136), Grabows[s]ki (2a, 47), Gur[s]ki (1a, 5), Jablon[s]ki (1a, 11), Kamin[s]ki (2a, 144), Ligucki (1b, 20; 2a, 89), Lipicki (2a, 91), Lipski (1a, 24; 2a, 93), Lisowski (2a, 155), Szpakowski (2b, 122), Woynow[s]ki (2a, 157), Zablocki (1a, 2) och så vidare. Man skulle återstå att anta att alla dessa är lånade. Men är det verkligen så? 5. När Z. Zinkevičius undersökte antroponymin i Vilnius i början av 1600-talet bevisade han övertygande att litauiska personnamn översattes till polska, till exempel Getežela — Žela[s]ka, Bepirštis — Be[s]pal[c]ik och så vidare.32 Flertalet av de konkreta exemplen på sådan slavifiering av personnamn som anförts ger verkligen inte anledning till några tvivel. De är dock belagda i en källa som inte är särskilt lämpad för denna typ av undersökning, nämligen kyrkböcker, där det är svårt att fastställa identiteten hos de personer som betecknas med de nämnda personnamnen. Personnamn som, när de jämförs, kan ge anledning att misstänka slavifiering genom översättning till polska (eller ryska), förekommer också i kyrkböckerna från Kriaunos socken. Här följer ett femtontal sådana paralleller: 32 Zinkevičius Z. Anfört arbete. S. 105—111. 86 Borowski (2a, 163) – [zyteyka (2a, 15), Szyteykis (2a, 94). De senare personnamnen kan identifieras med de nutida efternamnen Šiležka, Šileška, Šileikis, vilka sannolikt härstammar från litauiska šilas ”barrskog som växer på sandmarker, skog; en by belägen i skogsområden m.m.” Jfr polska bór ”skog”³³, ryska бор ”skog, barrskog, tallskog”³⁴. Černis (2a, 95), Czernius (2a, 97), Czernelis (1a, 54) – lodis (1a, 13), lodeykis (1a, 2), lodeyko (2a, 149), lodele (2a, 160). Jfr de nutida efternamnen Juodis, Juodeika, Juodeikis, Juodėlė m.fl., härledda från litauiska juodas, -a, och polska czarny, ryska чёрный ”svart”³⁵. Gurlſki (1a, 5) – Kalnelis (1a, 9). Jfr de nutida efternamnen Kalnėlis, Kalnius, förknippade med litauiska kálnas ar kalnius ”invånare på ett berg, bergsbo”. Beträffande personnamnet Gurlſki, jfr polska góra, ryska гора ”berg”. Halawaga (2a, 146) – Galwete (2a, 75), Galwelis (2a, 14). Jfr de nutida efternamnen Galvėlė, Galvėlis, vilka härstammar från litauiska galva och polska głowa, ryska голова ”huvud”. Kazłauskis (2a, 26), Kozłowski (2a, 43) – Ažis (2a, 86), Azielis (2a, 90), Azienas (1a, 31), Aſzkinis (1a, 5), Ozis (2a, 20), Ozelis (1a, 43), Ožienas (1a, 31), Oszkinis (1a, 44). Jfr de nutida efternamnen Ažėlis, Aškminis, Ožys, Ožėlis, Ožkinis m.fl., förknippade med litauiska ožys, ožka, och polska kozioł, ryska козёл ”getabock”. Krulewicz (2a, 42) – Karalunas (1a, 7; 2a, 20), Karalus (1a, 51). Jfr de nutida efternamnen Karaliūnas, Karalius, vilka sannolikt kommer från litauiska karalius ”en titel för en härskare, monark i vissa länder”, och polska król, ryska король ”kung”. Lisowski (2a, 155) – Plikielis (1a, 52), Plikialis (2a, 95), Plikžanis (2a, 105), Plikienas (2a, 53), Plikionis (2a, 57). Jfr de nutida efternamnen Plikėlis, Plikionis m.fl., vilka härleds från litauiska plikas, plikis, och polska łysy, ryska лысый ”skallig”. Mathiae Tumanin (1a, 20) – Mathaey Rukas (1a, 10), Christophori Rukanis (1a, 20). Jfr det nutida efternamnet Rūkas, som, utöver andra möjliga tolkningar av ursprunget, också kan härstamma från litauiska rūkas ”dimma, töcken”. Vid översättning kan personnamnet Tumanin ha uppstått; det kan förknippas med ryska туман ”dimma, töcken, dis, dimma”. Rubalſki (1a, 3), Rybskiewicz (1a, 42) – Žuktenas (2b, 133), Žukklos (1a, 100), Žuklis (2b, 111), Žuklis (1a, 52), Žukelis (1a, 25). Jfr de nutida efternamnen Žuklija, Žuklys, Žuklys, som uppkommit från litauiska žūklija ”fiske”, žūklys ”fiskare, fiskfångare”, och polska ryba ”fisk”, rybaczyć ”fiska, fånga fisk”, ryska рыбак ”fiskare”. Wroblewſki (2a, 153) – Žwirblis (1a, 50; 2a, 1), Zwierzblenas (2a, 74). Jfr. ³³ Vaškevičiūtė V. Anfört arbete. S. 45. ³⁴ Lemchenas Ch. Anfört arbete. S. 119. ³⁵ Även fortsättningsvis används de polska och ryska ordböcker som anges i fotnoterna 25 och 26. 87 de nuvarande efternamnen Žvirblis, Žvirblįs härleds från lit. žvirblis och pol. wróbel "sparv", ryska воробей "sparv". En annan liten grupp personnamn väcker uppmärksamhet. Tidigare har Balczewski (2b, 132) och Balciunas (2a, 88), Balciunelis (1a, 12) nämnts som ett möjligt fall av slavifiering, där litauiska suffix har ersatts med det slaviska -evski. I båda kyrkböckerna förekommer även följande personnamn: Bielicki (1b, 6), Bielinski (2a, 93), Bielūnas (1a, 44; 2a, 18), Bielunelis (1a, 44; 2a, 8), Bielus (1b, 16; 2b, 129) och Balciunas (1a, 7; 2a, 88), Balciunelis (1a, 12). De två sistnämnda kan kopplas till de nuvarande efternamnen Balčius, Balčiūnas och andra, som härstammar från lit. baltas, -a. Det kan inte uteslutas att personnamn med stammen biel- har slavifierats genom översättning (jfr pol. biały "vit", ryska белый "vit"). Ett möjligt samband finns också mellan personnamnen [spiewokas (1a, 34; 2a, 27), [spiewa-kielis (1b, 1), Spiewakanas (2a, 47), som kan härledas från pol. śpiewak "sångare", och Dainis (1b, 19). Det sistnämnda kan knytas till de nuvarande efternamnen Dainys, Dainius, vilka kommer från lit. dainys, dainius "sångare". Som framgått av de personnamn som anförts är det vanligt att man vid översättning av en litauisk stam också lägger till ett slaviskt suffix, oftast av typen -sk-. 6. De flesta fonetiska och andra uttryck för slavifiering återspeglades i de personnamnsvarianter som behandlats. Ibland vittnar de om slavifiering av varierande intensitet. Exempelvis Rudak (1a, 21; 2b, 128) – Rudakas (2a, 53) – Rudokas (2a, 40). När dessa personnamn jämförs med det nuvarande efternamnet Rudõkas framgår att den första varianten Rudak är den mest slavifierade. Den saknar ändelse, och det litauiska o har ersatts med a. I den andra varianten har endast denna fonetiska ljudväxling bevarats. Här är ytterligare ett par liknande fall: Pilat (2a, 62) – Pilatas (2a, 78) – Pilotas (2a, 32), jfr de nuvarande efternamnen Pilotàs, Pilótas. Spiewak (1b, 8, 7; 2a, 43) – [spiewakas (2a, 29) – [spiewokas (1b, 16; 2a, 36). Ett sådant efternamn är inte känt i dag. De tydligare fallen av varierande slavifiering som behandlats visar hur vissa litauiska personnamn kan ha förändrats. När kyrkböckerna skrevs (slutet av 1600-talet–början av 1700-talet) måste de flesta redan ha blivit efternamn. Därför är den slaviska påverkan på autenticiteten hos formerna inte bara hos en del av de dåtida efternamnen i Kriaunų församling, utan även hos de efternamn som har bevarats fram till våra dagar, uppenbar. Situationen kring efternamnens bildning När de aktuella kyrkböckerna skrevs, det vill säga i slutet av 1600-talet–början av 1700-talet, hade de flesta litauiska efternamnen redan formats36. Denna slutsats har dragits efter undersökning av litauiska namngivningar i historiska dokument från 1400–1700-talen. Följaktligen, alla personnamn i den andra tvåledade namngivningen i Kriaunų församling- 36 Maciejauskienė V. Min. veik. P. 112. 88 namn (eller åtminstone den övervägande majoriteten av dem) skulle kunna kallas efternamn. Har dessa personnamn verkligen redan fått efternamnens viktigaste egenskaper — är de ärftliga och gemensamma för alla medlemmar i en och samma familj? Antroponymiskt material i kyrkböcker är inte särskilt tacksamt för undersökningar av efternamnens framväxt. Här saknas de intill varandra nedtecknade tvåledade benämningarna på fäder och barn som behövs för att fastställa personnamnens ärftlighet (endast namnet på det barn — en pojke eller flicka — som ska döpas anges). Dessutom gör de mycket vanliga benämningarna på spädbarnens mödrar med enbart förnamn det omöjligt att jämföra deras andra personnamn med spädbarnens fäders (dvs. de nämnda kvinnornas mäns) andra personnamn. Därför går det i de flesta fall inte heller att dra någon slutsats om huruvida personnamnet var gemensamt för alla medlemmar i en familj. Benämningarna på faddrar, som inte nödvändigtvis är släkt med varandra, kan inte heller säga mycket om huruvida efternamn förekom eller inte. Möjligheten att hitta uppgifter om efternamnens framväxt i vigselböcker är ännu mindre. Bruden och brudgummen som antecknas där är inte släkt med varandra och kan därför inte heller ha något gemensamt personnamn. Vittnena kunde naturligtvis ibland vara en man och hans hustru, en bror och hans syster eller liknande, men det går inte att fastställa. Även om kyrkböckerna fördes under lång tid — omkring 40 år — och personer ur olika generationer av samma familj (släkt) mycket väl kan förekomma där, går det inte att jämföra deras benämningar. Orsaken är mycket enkel — det är omöjligt att fastställa familje- och släktskapsförhållandena mellan personer som har identiska andra personnamn. Dessutom kan sådana personnamn utan tvekan också beteckna personer från flera olika familjer eller släkter. För att besvara frågan om de andra personnamn som betecknar personer och som finns antecknade i kyrkböckerna redan hade blivit efternamn eller ännu inte, återstår alltså bara att jämföra dem med dagens efternamn, dvs. undersöka om de har levt kvar fram till våra dagar. Detta gjordes också. Jämförelseresultaten är följande. Av de 1044 olika personnamnen i den första kyrkboken, som fördes 1678–1693, har 588 exakta motsvarigheter bland dagens efternamn (dvs. 56,3%). En del av dessa dagens efternamn är, förutom på andra håll i Litauen, belagda i trakten kring Kriaunos, Obeliai, Rokiškis eller på andra platser nära socknen. De är 235 till antalet (dvs. 22,5%), till exempel: Abaris, Abarius, Adamonis, Aleksandravičius, Aleksūnas, Apvalainis, Augulis, Bajoras, Baltakys, Baltuška, Banys, Barzdą, Bendorius, Bermiūnas, Belūnas (Bielūnas), Bitinas, Blaževičius, Bruzgėlis, Budrėvičius, Budrys, Čėponis, Dabregą, Dainys, Daktūnas, Degutis, Deksnys, Didžiagalvis, Dilys, Dirda, Driskius, Dūda, Dūkas, Džiugelis, Gaidys, Gaižus, Galinis, Galvelis, Gārolis, Gaučys, Gavėnas, Gegėlis, Genys, Giedraitis, Gylis, Gindūlis, Girčys, Girūnas, Grabauskas, Grigōnis, Grincevičius, Gūdas, Gudelis, Gudōnis, Gulbinskas, Gurklys, Idas, Igaunis, Jāgminas, Jakubonis, Jonōnis, Jankūnas, Januōnis, Janušas, Januškevičius, Jasiulionis, Jocys, Jūodis, Jokubonis, Jukna, Juška, Karalūnas, Karalius, Karosą, Kašpōnas, Kavoliūnas, Kažemėkas, Kibilda, Kisielis, Kiškis, Kietis, Kižiūnas, Kiukys, Klišonis, Klišys, Kavaliauskas, Krāpas, Krisiūnas, Kulys, Kupčiūnas, Kurklėčius, Kūrmė, Kviliūnas, Lapienis, Lāsas, Latvēnas, Liaudōnskas, Laukys, Laurinavičius, Lėlis, Ličys, Likas, Likša, Lukosevičius, Lukšys, Maciūnas, 89 Matėkus, Matiejūnas, Matulėnas, Medželas, Mėginis, Mezginąs (Mezginis), Mickevičius, Merkys, Miežys, Mikalaūnas, Minkevicius, Motiejūnas, Morkūnas, Mūrma, Nākas, Nārbutas, Navikas, Pabėržis, Pagirys, Pakalnis, Paliuvonas, Paliulionis, Pauliūkas, Petrōnis, Pimpe, Petrauskas, Plepys, Plikėlis, Puōdzėlis, Puriuškis, Rāšis, Rāugas, Repšys, Rimėlis, Radzevičius, Ragėlis, Rudōkas, Satapluvis, Sirvydis, Skardinskas, Skeirys, Smalstys, Stanėlis, Stankūnas, Starkus, Stasiulionis, Stasiūnas, Strungys, Šermūkšnis, Širvinskas, Šlekas, Šlamas, Štāras, Švėdas, Talačka, Tijūnėlis, Trūmpa, Tumėnas, Uldūkis, Usėlis, Užkūrelis, Vaitekūnas (Vaitiekūnas), Valiūkas, Valiūlis, Varkalys, Vārma, Vedeikà, Virbalas, Verbiejus, Vigėlis, Viliys, Vilkas, Viņgelis, Virbalas, Zairys, Žemaitis, Žibōlis, Žilinskas, Žilys, Žylỹs, Žuklys, Žunka, Žvirblisoch andra. Man kan alltså hävda att dessa dagens efternamn, som är vanliga i Rokiškisdistriktet, redan hade etablerats i slutet av 1600-talet. De uppstod ur personnamn som användes i Kriaunossocknen på 1600-talet eller tidigare. Andra dagens efternamn som exakt sammanfaller med personnamnen från Kriaunossocknen finns längre bort, på olika håll i Litauen. De är 353 till antalet (dvs. 33,8%). Sådana efternamn kan ha bildats i Kriaunossocknen just i slutet av 1600-talet och först senare ha spridits till andra platser. Men de kan också ha uppstått på andra håll i Litauen ur personnamn som användes där. 456 av alla olika personnamn som antecknats i den första kyrkboken saknar exakta motsvarigheter bland dagens efternamn. Det utgör 43,5%. Slutsatsen bör vara att en del av de personnamn som användes i Kriaunossocknen ännu inte hade blivit efternamn i slutet av 1600-talet. Vilka var de? Först bör nämnas 116 personnamn (dvs. 11,1%) som har motsvarigheter bland dagens efternamn med samma ursprung men annan bildning. Dessa efternamn är vanliga i Kriaunossocknen och dess närhet, till exempel: Bagdonėlis (1b, 5) – Bagdōnas, Baiorelis (1a, 44) – Bajōras, Balčiunėlis (1a, 12) – Balčiūnas, Baltakėlis (1b, 19) – Baltakys, Bielunėlis (1a, 44) – Belūnas, Bieliūnas, Dabagnėle (2a, 24) – Dabregà, Degutelis (1a, 47) – Degūtis, Didžiagaluwelis (1b, 19) – Didžiagalvis, Dytelis (1a, 55) – Dilys, Dyrdele (1a, 49) – Dirda, Garotelis (1a, 32) – Gārolis, Gaucielis (1a, 11) – Gaučys, Gawenelis (1a, 15) – Gaičnas, Grabawskielis (1a, 50) – Grabāuskas, Idelis (1a, 52) – Īdas, Igaunelis (1a, 23) – Īgaunis, Jakieba (1a, 30) – Jākas, Iankunelis (1a, 40) – Jankūnas, Iočielis (1a, 46) – Jocỹs, Kazamieķielis (1b, 19) – Kazėmėkas, Krapelis (1b, 2) – Krāpus, Krysiūnelis (1a, 47) – Krisūnas, Kutelis (1a, 39) – Kulys, Kurkletelis (1a, 54) – Kurkliėtis, Laszelis (1a, 36) – Lāsas, Laukiete (1b, 2) – Laukūs, Letelis (1a, 57) – Lėlis, Maciunelis (1a, 18) – Maciūnas, Markunelis (1a, 55) – Markūnas, Murmele (1b, 2) – Mūrma, Nakata (1a, 21) – Nākas, Narbutelis (1a, 54) – Nārbutas, Nawiķelis (1a, 35) – Nawikas, Pagirelis (1a, 47) – Pagirys, Paknelis (1a, 10) – Paknys, Petranelis (1a, 5) – Petrōnis, Puczkiela (1a, 53) – Pūčka, Sarqunelis (1a, 11) – Sarqūnas, Jtankunelis (1b, 15) – Stankūnas, Stasiunelis (1b, 18) – Stasiūnas, Strungielis (1a, 41) – Strungys, Jzyleykielis (1a, 39) – Šileikis, Jzlekielis (1a, 36) – Šlekas, Waynelis (1a, 45) – Vānius, Walukielis (1a, 39) – Valiūkas, Wilelis (1b, 90 12) — Vilys, Wirbaltelis (1b, 4) — Virbalas, Zameytelis (1a, 1) — Žemaitis, Zaukiele (1b, 4) — Žauka, Zaukà, Žilelis (1a, 47) — Žilys, Zukkelis (1a, 25) — Žuklys. Som man kan se har personnamnen från 1600-talet diminutiva suffix -ėlis, -ė, -elis, -ė, medan de nutida efternamnen saknar sådana. Vid diskussionen om personnamnens bildning har det noterats att det vid sidan av de flesta bildningar med suffixen -ėlis, -ė, -elis, -ė också finns utbredda personnamn av samma ursprung utan suffix, t.ex.: Baioras, Balčiūnas, Baltakis, Dabreja, Didžiagalinis, Dylis, Dyrda, Garolis, Gawenas, Grabow[s]ki osv. Nästan alla de sistnämnda blev efternamn och har levt kvar till våra dagar. Däremot är de efternamn som bildats av de nämnda suffixbildningarna, vilka förekommer i de undersökta kyrkböckerna, få (jfr de tidigare anförda Galėl is, Gudėlis, Plikėlis, Puodželis, Rimėlis, Ragėlis, Stanelis, Tijūnėlis, Ušėlis, Užkurėlis, Vigelis, Viņgelis). Allt detta visar att de flesta personnamn med suffixen -ėlis, -ė, -ėlis, -ė som användes i Kriaunai församling och infördes i kyrkböckerna bara var tillfälliga. Och oftast återspeglade de förmodligen en inofficiell benämning på personerna37. Att ett liknande fenomen också har iakttagits i andra kyrkböcker gör att man kan anta att källor av detta slag innehåller fler belägg för sådana benämningar än administrativa juridiska dokument. Att patronymiska suffix har fallit bort beläggs sannolikt av följande par av personnamn i källorna och nutida efternamn: Barczanas (1a, 18) — Barčys, Bermianis (1a, 18) — Beržius, Bertasiunas (1a, 52) — Bertasius, Buyturidanies (1a, 11) — Būtuvidas, Būtuvydas, Buteýkonis (1a, 34) — Buteikis, Gaydzonis (1a, 42) — Gaidys, Girczonis (1a, 31) — Ginčys, Grigulunas (1a, 7) — Grigulis, Jakulanas (1a, 23) — Jakulis, Kuciūnas (1b, 19) — Kūčas, Macziulenas (1a, 27) — Mačiulis, Matiekunas (1a, 3) — Matiekus, Sapkunas (1b, 18) — Sapkà, Simonenas (1a, 33) — Simónis, Stajukūnas (1a, 18) — Stasiūkas, Trumpenas (1a, 55) — Trūmpa, Urbonenas (1a, 46) — Urbonas, Walulonis (1a, 41) — Valiūlis, Warkalenas (1b, 11) — Varkalys, Weyknius (1b, 7) — Veiknys. Dessa personnamn med suffixen -ėnas, -onis, -ūnas, som användes i slutet av 1600-talet, kan naturligtvis tolkas på två sätt: 1) de var patronymikon som ännu inte hade blivit efternamn (vilket också förklarar varför det i dag inte finns sådana efternamn i Kriaunai församling); 2) det kan ha rört sig om redan etablerade efternamn som senare, exempelvis under 1700-talet, förlorade de patronymiska suffixen38 (det är dessa former som har levt kvar till våra dagar). Båda tolkningarna visar att litauiska efternamn fortfarande höll på att bildas i slutet av 1600-talet och att formerna av redan bildade efternamn förändrades och varierade på olika sätt. Detta återspeglas förmodligen också av andra par av personnamn i Kriaunai församling och nutida efternamn, t.ex.: Dylewski (1b, 10) — Dilys, Laszew[s]ki (1b, 6) — Làšas, Loszynski (1a, 44) — Lāšas, Pukniaw[s]kis (1a, 23) — Puknys, Pūt[w]nius, Putrewicz (1a, 39) — Putrà, Daczew[s]ki (1a, 8) — Dačiūskas, Krasie- 37 Se vidare om detta: Maciejauskienė V. Min. veik. P. 88—89. 38 Se vidare om bortfall av patronymiska suffix: Maciejauskienė V. Min. veik. P. 151—169. 91 wicz (1a, 47) — Krasāuskas. Eller: Blazėunas (1a, 3) — Blažiūnas, Ionelonis (1b, 18) — Jonėnas, Iozīunas (1a, 11) — Juozėnas, Kilutis (1b, 3) — Kīlius, Kīlas, Kylas, Labas (1a, 15) — Labėikis, Labėikis, Liciunelis (1a, 28) — Ličys, Maymiulis (1a, 57) — Mainėlis, Mikieniszkis (1a, 31) — Mikėnas, Mikolis (1a, 24) — Mīkas, Piworonis (1b, 14) — Pivorūnas, Raugutis (1a, 6) — Rāugas, Šipelis (1b, 16) — Sipāčičius, Skardyn (1b, 2) — Skārdīs, Skardīnskas, Skiras (1a, 8) — Skirānskis, Starkulis (1a, 13) — Starkus, Wigianis (1a, 20) — Vigėlis. Andra personnamn i den första kyrkboken, som har motsvarigheter av samma ursprung men med annan bildning bland nutida efternamn, skiljer sig knappast från de 116 som just har behandlats. De är 150 till antalet, dvs. 14,3% av alla olika personnamn i källan. De nutida efternamn som identifieras med dem är emellertid belagda på andra platser i Litauen, längre bort eller närmare, men inte i Kriaunai församling eller dess närhet. De kan alltså ha bildats av personnamn som användes på dessa platser, snarare än i Kriaunai församling, under 1600-talet. Därför har man avstått från en mer detaljerad jämförelse mellan dessa efternamn och formerna av personnamn i kyrkböcker från slutet av 1600-talet. Även i de fall då källans personnamn har exakta motsvarigheter bland nutida efternamn, men dessa är vanliga på platser långt från Kriaunai församling, kan slutsatser om att personnamnen utvecklats till efternamn endast dras med viss osäkerhet. Exempelvis identifieras källans personnamn Dudele med de nutida efternamnen Dudėlė, Dūdėlė, som är belagda i Batakiai, Modžiūnai och Varėna. I Rokiškis distrikt finns för närvarande efternamnet Dūdà. Det är fullt möjligt att det har uppstått ur 1600-talets personnamn Dudele, som då ännu inte hade blivit ett efternamn (jfr de tidigare nämnda vanliga paren av personnamn i källorna med diminutiva suffix och nutida efternamn utan sådana). Fler sådana fall kan hittas, t.ex.: Garniewicz (1a, 10) — Garnevičius (nutida efternamn, belagt inte i Kriaunai församling eller dess närhet) — Garnėlis (nutida efternamn, utbrett i Kriaunai församling eller dess närhet), Garulis (1a, 44) — Gārulis — Gārolis, Ienczuna (1a, 20) — Janczūnas — Jančūnas, Katinas (2a, 24) — Kātinas — Katináuskas, Kuprelis (1a, 54) — Kuprėlis — Kūprius, Labecki (1b, 6) — Labėckas — Labėikis, Labėikis, Margielis (1a, 48) — Margėlis — Márgis, Matulonis (1a, 43) — Matuliónis — Matūlis, Mikulis (1a, 22) — Mikūlis — Mīkas, Miszkiewicz (1b, 20) — Miškėvičius — Miškinis, Raugelis (1a, 14) — Raugėlis — Rāugas, Tyjunaytis (1a, 50) — Tijūnaitis — Tijūnas, Walukanis (1b, 2) — Valiukónis, Valiukonis — Valiūkas, Warnele (1a, 9) — Varnėlė — Várna, Wilkielis (1a, 11) — Vilkėlis — Vīlkas, Wilunas (1a, 12) — Vilūnas — Vilūjs, Zemaytelis (1a, 14) — Žemaitėlis — Žemaitis. En del personnamn i den första kyrkboken har inga motsvarigheter bland nutida efternamn. Det är försvunna litauiska personnamn från 1600-talets namnskick. Några av dem hade förmodligen ännu inte blivit efternamn och var därför inte ärftliga; de utgjorde det andra ledet i en tvåledad namngivning. Andra kan redan ha varit etablerade efternamn, vilka av olika skäl försvann under de 300 år som skiljer slutet av 1600-talet från i dag. Sådana personnamn är 153 till antalet (14,6%). Här är några av dem: Aytonelis (1b, 9), 92 Auszkal is (1b, 4), Baltrakis (1a, 21), Bednorius (1a, 24), Berke|zewicz (1a, 20), Bizdelis (1a, 25), Bizdis (1a, 25), Byzdys (1a, 38), Blauje (1a, 6), Blaugiene (1a, 12), Blewgia (1a, 28), Blewgieła (1a, 20), Boieykaytis (1b, 7), Brawszka (1b, 17), Braw|zkiato (1b, 7), Brenu|ki|a (1b, 21), Ciotukas (1a, 56), Czałyka (1a, 28), dabaygunas (1a, 1), Dakielnis (1a, 9), Dalibogzntis (1a, 29), Dewinciunas (1a, 8), Dewincius (1a, 48), Dewintis (1a, 45), Digieskriewc (1b, 6), Dudnikas (1b, 3), Dudnikielis (1a, 33), Drusnelis (1b, 3), Fasci|zewski (1a, 25), Freyz (1a, 29), Gamulgis (1a, 40), Gieyweris (1b, 10), Ibercelis (1a, 12), Ignelis (1b, 7), Iktunelis (1b, 2), Jawndelis (1a, 21), Jaw|zka (1a, 19), Iodkalnis (1a, 11), Iodumnas (1a, 33), Jowidis (1a, 29), Iuntkun (1a, 6), Ka-paris (1a, 48), Kapazono] (1a, 20), Karziupanas (1b, 2), Kaziponas (1b, 13), Kazaponas (1a, 52), Kibalda (1a, 12), Kibinkle (1a, 56), Kiebil|kis (1a, 27), Kieblinkis (1a, 42), Kiedunelis (1a, 23), Kieska (1a, 52), Kluwenas (1b, 14), Koloezka (1b, 4), Kontygaylo (1a, 12), Kropiwnicki (1a, 27), Kupna (1a, 46), Kusmas (1a, 24), Ligmiskis (1a, 43), Ligumiskielis (1a, 49), Ligumiskzis (1b, 15), Lingumiskielis (1b, 4), Linguni|zkis (1b, 7), Lynkazintis (1a, 47), Litis (1b, 6), Lucifer (1a, 5), Maranowski (1a, 53), Medginis (1a, 53), Medzginas (1b, 14), Medzginis (1b, 16), Mer|kis (1a, 6), Merszkis (1a, 21), Migiejtis (1b, 5), Moyciunas (1a, 18), Montyġaylo (1a, 52), Namca (1a, 1), Nawkiela (1a, 21), Nukiele (1b, 5), Padak|za (1a, 11), Pakajzkis (1a, 23), Paraniz (1a, 22), Pawawartelis (1a, 5), Purpa (1a, 13), Purpela (1b, 12), Rarala (1a, 22), Reyner (1a, 22), Reyszbynis (1a, 18), Ryk (1a, 40), Rombalski (1b, 5), Rofkow|ki (1b, 3), Sikida (1a, 13), Skatmedus (1a, 28), Skinagun (1a, 21), Skircis (1a, 23), Skrinik (1b, 4), |piewakielis (1b, 1), Spiewokas (1a, 34), Stadlanis (1a, 15), Stangretonis (1a, 26), Staupeyka (1a, 5), Szakapilwis (1a, 19), |zesuta (1a, 50), |zykil|da (1a, 52), Szymaki|zunas (1a, 19), Szmelenas (1a, 27), Szolale| (1a, 14), Tereyra (1b, 12), Terera (1a, 11), Tril ipis (1a, 12), Udelonis (1a, 46), Waykniunas (1a, 14), Wayszwidis (1a, 47), Wayrudis (1a, 15), Warakale (1a, 10), Waszwidis (1b, 6), Wegminas (1a, 8), Wienazetis (1a, 23), Wizdewas (1a, 54), Wortibis (1b, 6), Wowa (1b, 4), Zagura (1a, 22), Zaguras (1a, 14), Zarnaytel (1b, 4), Zegundis (1a, 19), Zmekas (1a, 31), Zmekas (1a, 11), Zwieglis (1a, 54), Zvilunas (1a, 24), Zwunkieta (1a, 46). En del av dessa personnamn kan dessutom ha blivit kraftigt förvanskade av skrivarna. Därför är det omöjligt att rekonstruera dem exakt och jämföra dem med källans namnformer och dagens efternamn. För övrigt har man avstått från att rekonstruera 37 personnamn från den första kyrkboken. De är starkt förslaviserade eller på annat sätt förvanskade, och det är i praktiken omöjligt att fastställa deras autentiska form utan större felmarginal. Sådana personnamn utgör 3,5% av alla olika namn. I den andra kyrkboken finns 1077 olika personnamn. 687 av dem har exakta motsvarigheter bland dagens efternamn, dvs. 63,7%. Denna bok skrevs 1691–1719. Man kunde alltså förvänta sig att fler personnamn från denna period redan hade blivit efternamn. Jämfört med uppgifterna från den första kyrkboken kan man dock se vissa förskjutningar — där utgjorde sådana personnamn 56,3%. Av de nämnda 687 personnamnen har 325 (dvs. 30,1%) en exakt motsvarighet bland dagens efternamn, som också förekommer i Kriaunų församling, bland andra platser 93 eller i dess närhet (i den första boken utgjorde sådana personnamn 22,5% av alla olika namn). Här följer några av dem (de som redan nämnts och förekommer i den första boken upprepas inte): Adamenas (2a, 42) — Adomėnas, Andruszkiewicz (2a, 68) — Andruškevičius, Araminas (2a, 165) — Araminas, Alkaciunas (2a, 58) — Alkočiūnas, Auk-sztolis (2b, 127) — Aukštuolis, Awgustinas (2a, 68) — Augustinas, Awksztakais (2a, 43) — Aukštakojis, Balciunas (2a, 88) — Balčiūnas, Baliulis (2b, 135) — Baliūlis, Baltrunas (1a, 48) — Baltrūnas, Baranowſki (2a, 152) — Baranauskas, Barſzis (2a, 162) — Baršys, Bartkus (2b, 137) — Bartkus, Borowſki (2a, 163) — Baráuskas, Braga (2a, 94) — Brogą, Brazelis (2a, 21) — Brazėlis, Brazunas (2a, 148) — Bražiūnas, Buteykis (2b, 125) — Buteikys, Butkus (2a, 146) — Butkus, Czelkis (2b, 130) — Čelkis, Czernis (2a, 95) — Černys, Czernius (2a, 97) — Černius, Czypas (2a, 98) — Čypas, Dąbrowski (2a, 74) — Dambrauskas, Danis (2a, 159) — Danys, Dapkus (2a, 152) — Dáṗkus, Devenis (2a, 92) — Devėnis, Dyszris (2a, 36) — Diržys, Dogis (2a, 42) — Dagys, Dulkie (2a, 147) — Dulkė, Gacionis (2a, 8) — Gacónis, Grygalunas (2a, 30) — Grigalūnas, Iakowicz (2a, 39) — Jakavičius, Jankowſki (2a, 155) — Jankauskas, Iawoyſz (2a, 25) — Jovaiša, Iodele (2a, 160) — Juodelė, Iokubaitis (2a, 29) — Jokūbaitis, Iuchna (2b, 114) — Juknà, Iurkiewicz (2a, 39) — Jurkėvičius, Iurkowſki (2a, 95) — Jurkauskas, Iuſzkiewicz (2a, 162) — Juškevičius, Kabwelis (2a, 35) — Kalvėlis, Kaminſki (2a, 144) — Kaminskas, Karnacżius (2a, 161) — Karnočius, Karpowicz (2a, 166) — Karpavičius, Kawalunas (2a, 73) — Kavaliūnas, Kazławskiſ (2a, 26) — Kazlauskas, Keleczius (2b, 142) — Kelėčius, Keſilis (2a, 143) — Kešylis, Kierſzulis (2a, 40) — Keršulis, Kiestutis (2a, 52) — Kęstutis, Kriwickas (2a, 77) — Kriwickas, Kuzma (2b, 134) — Kuzmà, Kwederas (2b, 130) — Kvedėras, Leykas (2a, 63) — Leikus, Lelis (2a, 14) — Lėlis, Loszynſki (2a, 2) — Lašinskas, Lukaſziunus (2a, 147) — Lukošiūnas, Mackiewicz (2a, 39) — Mačkevičius, Magila (2a, 77) — Magylà, Maiewski (2a, 76) — Majauskas, Mainele (2a, 151) — Mainėlis, Maletas (2a, 104) — Maletà, Markiewicz (2a, 86) — Markevičius, Maſilewski (2a, 144) — Masiliàuskas, Matulenas (2a, 17) — Matulėnas, Matulewicz (2a, 103) — Matusevičius, Mazielis (2a, 24) — Mažėlis, Meytus (2a, 23) — Meilus, Mekſzenas (2a, 144) — Mekšėnas, Meſzkiete (2a, 98) — Meškėlė, Mickunas (2b, 111) — Mickūnas, Mierkis (2a, 26) — Mierkis, Mierkys, Mikėnas (2a, 52) — Mikėnas, Mikſżis (2a, 99) — Mikšys, Mitaknis (2a, 156) — Milāknis, Miſiaunas (2a, 105) — Mišiūnas, Namaiuszka (2a, 149) — Namajuška, Narkunas (2a, 91) — Narkūnas, Nieniſzkis (2a, 158) — Neniškis, Puknius (2a, 81) — Pūknìus, Pumputis (2a, 165) — Pumputis, Puteykis (2a, 15) — Puteikis, Putra (2a, 2) — Putrà, Rogiński (2a, 11) — Ragińskas, Romanowski (2a, 46) — Ramanauskas, Jeraſin (2b, 128) — Serapinas, Skreb (2a, 147) — Skrebà, Skrebyś, Skrupſki (2a, 90) — Skrupskis, Stankiewicz (2a, 100) — Stankevičius, Stasiukelis (2a, 67) — Stasiūnėlis, Staſzelis (2a, 164) — Stašelis, Staſzys (2a, 5) — Stašys, Staſzkiewicz (2b, 139) — Staskevičius, Streẏkus (2a, 143) — Streikus, Swilus (2a, 101) — Svìlas, Szab.ſki (2a, 150) — Šabānskas, Szakalys (2a, 148) — Šakalys, Szydtowski (2a, 103) — Šidlauskas, Szyleykis (2a, 94) — Šilei- 94 kis, [zymkunas (2a, 148) – Šimkūnas, [zypas (2b, 139) – Šipas, [zruk]ztulis (2a, 166) – Šiukštulis, [zupinis (2a, 102) – Šiupinys, Tarwidz (2b, 136) – Tarvydis, Tawele (2b, 136) – Taurėlė, Tiunas (2a, 95) – Tiūnas, Towian]ki (2a, 161) – Taujūnskas, Tumonis (2b, 115) – Tumōnis, Urbanowicz (2a, 156) – Urbanavičius, Wayciūnas (2a, 99) – Vaičiūnas, Waykutis (2b, 129) – Vaikutis, Waynius (2a, 143) – Vainius, Wanagas (2a, 100) – Vānagas, Wo[li]w[ki (2a, 153) – Vasiliauskas, Waszkielis (2a, 65) – Vaškėlis, Werfzelis (2a, 16) – Veršelis, Wilutis (2a, 151) – Vilūtis, Witkow[ki (2a, 155) – Vitkauskas, Wittan (2a, 7) – Vitonis, Woyciakowski (2a, 108) – Vaicekauskas, Woytkiewicz (2b, 139) – Vaitkevičius, Wol[ki (2a, 166) – Valskys, Wroblew[ki (2a, 153) – Vrubliáuskas, Zawisza (2b, 127) – Zaviša, Zgrunda (2a, 144) – Zgrūnda, Žukas (2a, 22) – Žūkas, Żukow[ki (2b, 139) – Žukáuskas, Zurza (2a, 42) – Zurza. Dessa källans personnamn hade redan blivit efternamn under åren 1691–1719. Således infaller tiden för bildandet av de nämnda nutida efternamnen i slutet av 1600-talet. Det finns 353 personnamn som har exakta motsvarigheter bland dagens efternamn, men dessa är spridda på olika andra platser i Litauen. De utgör 33,6% av alla olika personnamn i den andra kyrkoboken. 390 (dvs. 35,9%) av personnamnen i den andra kyrkoboken saknar motsvarigheter bland dagens efternamn. En del av dem kan identifieras med efternamn av samma ursprung men med en annan bildning. De senare förekommer också i Kriaunų församling eller i dess närhet. Sådana personnamn är 104, dvs. 9,6%. Även bland dem förekommer många diminutiva, hypokoristiska eller patronymiska avledningar med suffix, som senare tydligen förlorade dessa suffix. Detta framgår av de efternamn som i dag är spridda i församlingen och dess närhet, t.ex.: Augustinas – Augustinėlis (2a, 25), Augustinienas (2a, 51), Augustinonė (2a, 36), Baliūlis – Balulenas (2a, 8), Bražiūnas – Bražiūnelis (2a, 27), Daratėnas – Daratenelis (2a, 3), Daunys – Daunimas (2a, 97), Drisiūnas – Dryšiūnas (2a, 148), Girčys – Girczelis (2a, 147), Karnōčius – Karnaczun (2a, 59), Laukis, Laukūkas – Laukiena, Palivonas – Palivonelis (2a, 20), Plepiš – Plepkas (2a, 153), Skardinskas – [skardynskielis (2a, 5), Staniulis – [staniulelis (2a, 23), Streikus – Streykunas (2a, 59) osv. Sådana paralleller mellan personnamn vittnar bland annat om att efternamnsbildningen i Kriaunų församling ännu pågick i början av 1700-talet och om utvecklingen mot att deras slutliga former skulle stabiliseras. Det finns 128 personnamn (dvs. 11,8%) som har motsvarigheter bland dagens efternamn med samma ursprung men en annan bildning, vilka är belagda längre bort från Kriaunų församling. I den andra kyrkoboken finns 126 personnamn (dvs. 11,6%) som kan kallas utdöda, t.ex. (redan nämnda personnamn från den första källan upprepas inte): Ble[zkus (2a, 150), Blij[zkus (2b, 133), Boni[zko (2a, 154), Brinczis (2a, 145), Butra (2a, 73), Buza (2a, 7), Dabunis (2a, 105), Derpskas (2a, 81), Dilawga (2a, 107), Eybudis (2a, 42), Gawza (2a, 149), Gera[zenow[ki (2b, 136), Gubtaris (2a, 57), Gito[zman (2a, 48), Kaparelis (2a, 22), Kasianacki (2a, 71), Kazieponelis (2a, 73), Kiawrunas (2b, 129), 95 Kuitis (2b, 126), Kutaukis (2a, 60), Kuparis (2a, 77), Kupciunzyntis (2a, 6), Medginelis (2a, 46), Midegunas (2b, 110), Minginanis (2b, 131), Minkštautis (2b, 137), Murklis (2a, 54), Mužyra (2a, 163), Niaukie (2a, 41), Osmolški (2a, 96), Pabaras (2a, 101), Pakerčis (2a, 54), Pekariūnas (2a, 70), Pietnikas (2a, 164), Plagie (2b, 122), Prowadzeviča (2b, 139), Purpsis (2a, 105), Pustnikas (2a, 106), Reymelis (2a, 94), Rytnebis (2b, 135), Ruckowski (2b, 136), Skybildo (2b, 117), Skirunas (2a, 47), Smegis (2a, 52), Spiewakganas (2a, 47), Suvin[k]tė (2a, 161), Szapowal (2a, 102), [zjupe]lis (2a, 7), [zju]rzulas (2a, 157), [zmej]zelis (2a, 147), Tūnožintis (2a, 90), Tokaldis (2b, 138), Wagniunas (2a, 1), Wayszwidelis (2a, 1), Wejbutis (2b, 118), Weykierys (2a, 25), Werbekas (2b, 131), Wiratelis (2a, 161), Wisdėwas (2a, 24), Wiwulski (2a, 54), Zelasko (2a, 144), Zmekielis (2a, 106). 32 personnamn från den andra källan (dvs. 2,9%), vars former är mycket oklara, jämfördes inte med dagens efternamn. Sammanfattande anmärkningar 1. Undersökningen av antroponymiken i två kyrkböcker från Kraujai församling, skrivna 1676–1719, visar att binär namngivning av män hade blivit norm under denna period. Av de 6 800 män som nämns i de båda källorna är endast 40 betecknade med färre än två personnamn. Det första ledet i den binära namngivningen är ett förnamn. Endast kristna förnamn används vid denna tid. Det andra ledet är ett efternamn eller ett annat personnamn som ersätter det. Kvinnors namngivning var mer varierad. Detta berodde på källornas, det vill säga kyrkböckernas, särart. Där hade uppenbarligen en viss utformning av registreringarna antagits. Därför anges mödrarna till de döpta barnen oftast enbart med dopnamn. I den första kyrkboken är 75% av mödrarna registrerade på detta sätt, i den andra 83,96%. Deras övriga namnformer är binära. Gudmödrarna är oftast registrerade med två personnamn, liksom brudar och vittnen vid vigselregistrering. I båda kyrkböckerna är omkring 98% av dessa kvinnor namngivna på detta sätt. 2. Bildningen av personnamnen i kyrkböckerna visar att männens personnamn i huvudsak inte skiljer sig från dagens efternamn. Alla i dag kända litauiska och slaviska patronymiska och andra suffix förekommer. Frekvensen av de litauiska patronymiska suffixen -onis, -ūnas och -ėnas i båda kyrkböckerna visar att de var utbredda just i den nordöstra delen av Litauen. Detta bekräftas bland annat också av resultaten från tidigare undersökningar³⁹. De diminutiva personnamnssuffixen -ėlis, -ė, -ėlis och -ė förekommer ovanligt ofta. Det faktum att de flesta avledningarna med dessa suffix i båda källorna också har motsvarigheter utan suffix skulle kunna tyda på att bildningen av en del av efternamnen i denna församling ännu inte var avslutad eller att deras slutliga former ännu inte hade stabiliserats. Kvinnornas personnamnsbildning skiljer sig i huvudsak från dagens efter- 39 Jfr Maciejauskienė V. Lietuvių asmenvardžių priesagų paplitimas XVII a. // Lietuvių kalbotyros klausimai. V., 1977. T. 17. P. 159–168. 96 bildning. I dag används de slaviska suffixen -ova, -ovna inte alls; de är mycket vanliga i båda kyrkböckerna (som bekant har mansnamnen i dagens bruk ”tagit med sig” alla de slaviska bildningselement som de tillägnat sig under flera århundraden). I standardspråket används inte heller de litauiska suffixen -yčia, -ūčia, som är vanliga i båda källorna, eller andra sådana suffix. I dag är de kända endast i dialekterna. Det litauiska suffixet -ienė (och mycket sällan -užienė), som användes i kyrkböckerna, knyter samman bildningen av kvinnonamn i Kriaunų församling på 1600–1700-talen med dagens. Suffixens betydelse, bruk och frekvens visar att namn på gifta kvinnor (faddrar och vittnen) oftare bildas med slaviska suffix, medan namn på ogifta kvinnor (mödrar till spädbarn, vilka vanligen benämns efter fadern, och brudar) bildas med litauiska suffix. I den andra kyrkboken har de slaviska suffixen blivit vanligare: typen -sk- i mansnamn och -ova i kvinnonamn. Detta vittnar sannolikt om att slavifieringen av litauiska personnamn tilltog. 3. Undersökningen av personnamnens ursprung visar att 44,44% av personnamnen i den första kyrkboken och 40,38% i den andra är av litauiskt ursprung. Man uppskattar att 30% av dagens efternamn är av denna typ. Bland personnamn av icke-litauiskt ursprung är de vanligaste sådana som bildats av dopnamn. I den första boken utgör de 21,55% och i den andra 25,06% av alla olika personnamn. De övriga har oftast sitt ursprung i appellativer från olika slaviska språk. Dessa utgör 9,48% av personnamnen i den första källan och 12,34% i den andra. Ursprunget till vissa personnamn är oklart eller kan tolkas på olika sätt. 4. Lingvistiska och, sannolikt oftare, extralingvistiska omständigheter ledde till variation i personnamnen. Genomgången av de olika varianter som förekommer i båda källorna vittnar övertygande om hur detta fenomen påverkat äktheten hos de flesta litauiska efternamns genusformer. Kyrkböckernas särart gör det dock omöjligt att exakt fastställa om de angivna varianterna verkligen har uppkommit ur personnamn som betecknade samma person och var desamma. Därför bör man vid bedömningen av variantundersökningen också beakta en viss möjlig felmarginal. 5. Kyrkböckernas antroponymi vittnar också om vissa företeelser i slavifieringen av litauiska personnamn under denna period. Den varierande fonetiska slavifieringen är påfallande. Den följer dock inget regelbundet mönster. Namnformer med och utan ändelser varierar. En del personnamn är i båda källorna skrivna utan ändelser. Det förekommer slavifierade litauiska patronymiska suffix: -ūnas, -onis, -aitis. De har ersatts med -uniec, -anis och -aniec, -oyc. Kyrkböckernas antroponymiska sammanhang som helhet gjorde det möjligt att bedöma vissa personnamn i källorna med suffixen -ovič, -evič eller med -sk- som relativt nyligen slavifierade genom användning av de nämnda suffixen. Dessutom noterades ett tiotal möjliga fall av slavifiering genom översättning av personnamnens rötter och stammar. 6. En jämförelse mellan de olika personnamnen i de båda kyrkböckerna och dagens efternamn visar att 56,3,% i den första källan och 63,7% i den senare skrivna andra källan har exakta motsvarigheter bland dagens 97 …efternamn. Detta innebär att en del av de personnamn som användes i Kriaunai församling i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet redan kan ha blivit efternamn. Andra var endast tillfälliga, icke ärftliga namn och återspeglade sannolikt ofta den inofficiella benämningen på personer som förts in i kyrkböckerna. Detta gäller särskilt de relativt vanliga bildningarna med diminutiva och endearna suffixen -elis, -ė, -ėlis, -ė. En del av de personnamn som användes under den undersökta perioden har helt försvunnit. Resultaten av den tidigare nämnda jämförelsen mellan källornas personnamn och dagens efternamn leder till slutsatsen att bildandet av efternamn och den slutliga stabiliseringen av deras former ännu inte hade avslutats i Kriaunai församling i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. PERSONNAMNEN I KRIAUNOS FÖRSAMLING Sammanfattning Efter analysen av antroponymikon i två kyrkböcker från Kriaunos, skrivna under åren 1676—1719, presenteras följande viktigaste resultat i artikeln: 1. Under denna period blev tvåledade namn normen. I de båda källorna har endast 40 män av sammanlagt 6800 personer registrerats med ett namn. Det första ledet i ett tvåledat namn är förnamnet, det andra är ett efternamn eller ett annat personnamn som ersätter det. Kvinnors namngivning var mer varierad. Detta bestämdes av källornas, det vill säga kyrkböckernas, särdrag. Mödrar till spädbarn noterades med ett namn, medan faddrar noterades med två personnamn. I registreringsanteckningarna om vigslar är brudarnas och vittnenas namn tvåledade. 2. Bildningen av personnamn i kyrkböckerna visar att manliga personnamn i väsentliga avseenden inte skiljer sig från dagens efternamn. Bildningen av kvinnliga personnamn skiljer sig däremot i grunden från dagens bildning av kvinnliga efternamn. De slaviska suffixen -ova, -ovna används inte längre alls, trots att de ofta förekommer i de båda kyrkböckerna. I standardspråket används inte längre bland annat de litauiska suffixen -yčia, -ūčia, -aičia, vilka ofta förekommer i källorna men endast är kända i dialekterna. Det litauiska suffixet -ienė (mycket sällan -uvienė), som används i kyrkböckerna, förenar bildningen av kvinnliga personnamn i Kriaunos församling på 1600- och 1700-talen med nutiden. 3. Undersökningen av personnamnens ursprung visar att 44,44% av personnamnen i den första boken och 40,38% i den andra boken är av litauiskt ursprung. I dag finns det omkring 30% sådana efternamn. 4. Lingvistiska och ofta även extralingvistiska faktorer bestämde variationen i personnamnen. De olika varianter som förekommer i de båda källorna har utan tvekan påverkat autenticiteten hos formerna av de flesta litauiska efternamn. 5. I kyrkböckerna kan vissa företeelser av slavifiering av litauiska personnamn iakttas. Den varierande fonetiska slavifieringen är anmärkningsvärd, men den är inte regelbunden. Personnamnsformer med och utan ändelser varierar. Slavifierade litauiska patronymiska suffix -ūnas, -onis, -utis förekommer. De har omvandlats till -uniec, -anis eller -aniec, -oyc. Kyrkböckernas samlade antroponymiska kontext gör det möjligt att betrakta vissa personnamn i dessa källor, med suffixen -ovič, -evič eller -sk-, som nyligen slavifierade namn. Några fall av slavifiering av namn har 98 noterat, där de litauiska rötterna har översatts. 6. Vid en jämförelse mellan de olika personnamnen i de båda kyrkböckerna och nutida efternamn kan man konstatera att 56,3% av personnamnen i den första källan och 63,7% i den andra källan har exakta motsvarigheter bland dagens efternamn. Därav kan man dra slutsatsen att så många personnamn i Kriaunos församling i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet kan ha blivit efternamn. Andra personnamn var provisoriska, inte ärftliga, och utgjorde inte någon officiell benämning på personerna i kyrkböckerna. Följaktligen var formandet och den slutliga stabiliseringen av efternamnsformerna i Kriaunos församling under denna period ännu inte avslutade. 99