Slinkties kelio reikšmės bei jų raiška

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXIII (1995) GRAMATIKA IR LEKSIKOLOGIJA ELENA VALIULYTĖ BETYDELSER AV RÖRELSEVÄGEN OCH DERAS UTTRYCK 1. Inledande anmärkningar 1.1. Ordformer och konstruktioner som betecknar rumsliga (lokativa) relationer har följande generaliserade betydelser: 1) platsen där en handling äger rum eller ett föremål befinner sig (bor i staden, växer vid vägen, plöjer åkern bortom floden), 2) rörelsens utgångspunkt (återvände från hembygden, föll från bordet), 3) rörelsens slutpunkt (gick till byn, steg upp till molnen) och 4) rörelsevägen (går längs landsvägen, kör genom skogen, kryper längs väggen). Former med betydelsen befintlig plats bildar en semantisk opposition till konstruktioner som betecknar utgångspunkt och slutpunkt samt väg (tillsammans betraktade), utifrån huruvida de rumsliga relationer de uttrycker är statiska eller dynamiska (se närmare Kilius 1980: 34 ff.; ГЛЯ 1985: 462). 1.2. Rörelsevägen (hädanefter helt enkelt väg) uttrycks: 1) med särskilda uttrycksmedel, 2) med icke-särskilda uttrycksmedel: a) regelbundet, b) oregelbundet (i vissa kontexter). Medlen för att uttrycka väg visas i tabell 1. 1.3. Former med vägbetydelse — kasus och prepositionskonstruktioner — skiljer sig, liksom uttrycksmedlen för befintlig plats, åt genom orienterande egenskaper, jfr går genom skogen/skogsvägen (väg inne i ett föremål — betydelse av inre) och kör längs floden, genom skogen (väg vid sidan av ett föremål — betydelse av närhet). Se tabell 2. Å andra sidan skiljer sig vägkonstruktioner också åt genom egenskaper som rör rörelsens kontinuitet: vissa betecknar en konstant väg, andra en transitväg (se Kilius 1980: 38). Vi använder de litauiska termerna — hel (sammanhängande) väg och mellanliggande väg. 2. Intern betydelse 2.0. Konstruktioner med den vägfarande sakens (orienteringsobjektets) inre som väg är av två slag: vissa anger en väg längs hela saken — längs dess yta, t.ex.: flyter över sjön, klättrar uppför stolpen, andra — genom saken, t.ex.: gick ut genom dörren, en spik stack ut genom brädan. Dessa betydelser kan återges grafiskt så här: [→], [↑] och [↔], [↕]. Själva orienteringsobjektets läge (i förhållande till jordytan) kan i båda fallen vara såväl horisontellt som vertikalt. 143 Tabell 1 Medel för att uttrycka väg speciella exempel ospeciella exempel 1. instrumental. går genom skogen klättrar uppför repet springer genom röret 2. genom₁ jag går genom skogen flyter genom floden 3. genom₂ kröp ut genom väggen 4. genom₁ går genom stugan 5. genom₂ gick ut genom dörren 6. rakt igenom det regnar genom taket 7. runt/omkring gick runt trädet 8. längs går längs floden 9. tvärs över går tvärs över åkern/åkrarna längs med snett 10. ovanför/ ovanpå flyger över staden 11. högre upp flyger ovanför molnen Ibland kan även vissa andra uttrycksformer för plats beteckna väg – prepositionskonstruktioner, t.ex.: gick förbi spegeln, sprang bakom ryggen, körde under bron ”under bron”. Sådana konstruktioner kan kallas situationsbundna uttrycksformer för väg. De är inte regelbundna (se 3.5). Anmärkning. Konstruktionen med prepositionen po och ackusativ, använd med iterativa rörelseverb, betraktas som en separat semantisk enhet, t.ex.: går omkring på ängen. Se författaren 1981: 21 ff. för en utförligare behandling. 2.1. Väg genom ett föremål 2.1.0. De särskilda uttrycksmedlen för väg genom ett föremål är instrumental och prepositionen per med ackusativ, t.ex.: kör genom skogen/ genom skogen. För övrigt har prepositionen per även en annan betydelse av väg, t.ex.: en spik trängde igenom brädan ”rakt igenom brädan” (se 2.2.2.1). Mer specifika betydelser av väg uttrycks av prepositionerna tvärs över, längs, diagonalt, t.ex.: går tvärs över (längs, diagonalt över) torget/ torgets. (För övrigt används dessa prepositioner, utan skillnad i betydelse, med två kasus: ackusativ och genitiv). Å andra sidan bildar konstruktioner med prepositionerna längs, tvärs över, diagonalt en kontrastiv opposition till konstruktionen med prepositionen per och instrumental (sammantagna) med avseende på rörelseriktningen i förhållande till platsens (referenspunk­tens) dimensioner (bredd, längd, 144 diagonalriktning). Den markerade medlemmen i oppositionen är den förstnämnda konstruktionen, jfr.: går tvärs över (längs, diagonalt över) gården – genom gården/ gårdsplanen. Orienterande vägbetydelser och deras uttryck Tabell 2 Insida | Utsida | genomgående | rakt igenom | från en sida | från alla sidor | instrumentalis | genom₁ | tvärs över | längs | diagonalt | genom₂ | rakt igenom | tvärs över | utmed/ längs | ovanför/ högre upp | övriga prepositioner | (se 3.5) | (på) Instrumentalis och konstruktionen med prepositionen per har samma orienterande betydelse – de betecknar en rörelseväg genom ett föremål (dess motsats är en väg utanför föremålet, nära det). Dessa former skiljer sig dock åt genom vissa betydelsenyans­er: instrumentalis betonar mer referenspunk­tens (platsens) utsträckning, medan konstruktionen med prepositionen per innebär att platsen skärs av en rörelselinje. J.Kilius (1980:43) nurodė ir minėtų konstrukcijų slankumo reikšmės skirtumus: įnagininkas žymi konstantinį kelią, o prielinksnio per konstrukcija šiuo požiūriu yra nežymėta: ji nurodo ir tranzitinį kelią, ir konstantinį, ir kelią apskritai. Var och en av de nämnda formerna har sitt eget karakteristiska användningsområde. Det är framför allt detta som kommer att belysas. 2.1.1. Instrumentalis 2.1.1.0. Som instrumentalis står oftast ett konkret substantiv som betecknar ett långt, smalt föremål eller stråk, dvs. har linjär betydelse (ett substantiv med motsatt betydelse betecknar en yta eller en punkt, t.ex. pieva, medis). Sådana substantiv kan delas in i två grupper: 2.1.1.1. Substantiv som i sin lexikala betydelse betecknar linjära föremål. a) väg, landsväg, stig, landsväg; vägkant, väggren; järnväg, spår: En hövagn vinglar fram längs skogsbrynskvägen. PūkAL 46. På avstånd hörs hur hjulen dånar längs landsvägen och hästarna gnäggar. MškŽG44. Rojes flög redan fram på landsvägen. GliauPR 370. En flicka gick längs stigen, som... slingrade sig längs dalens kant. PaukštAK 283. Gå längs vägkanten så att bilen inte kör på dig. Ktk. Han for fram längs väggrenarna som ett rådjur. ŽobŠV. Jag åkte med tåg. Pn. Från skolan brukade jag gå hem längs järnvägsspåren (bk). b) gata, trottoar, perrong; tunnel, korridor: Under tiden gick studenterna redan längs småstadens gator. BilR I 75. Och vatten strömmade längs trottoarerna. SirGAI 216. En varm sommarnatt gick vi längs en smal trottoar. ŠkėmBD 50. Han går med långa steg längs en nästan tom perrong. ŠkėmBD 7. Före staden kör tåget genom tunne- 145 liu (bk). Garšava går genom en underjordisk korridor. ŠkėmBD 7. c) åkerkant, fåra, hjulspår, vall: Och jag klättrar uppför berget och vadar genom sommaråkerns kant. PūkAL 171. Alūkas grep tag i boken... och sprang längs fåran efter plöjaren. ŽobŠV 180. d) dike, flod, kanal, sund: Vattnet rinner från åkrarna genom dikena. Ktk. Floden för timmerstockarna (bk). Knektarna rodde med båtar och skepp på Nemunas VienR IV 84. Skeppen färdas genom kanalen i Klaipėda (bk). e) trappor, stegar: Den gamle greven går ut, han går nedför trapporna med buller och bång. Myk-PutR I 209. Han klättrade uppför trapporna. ŠkėmBD 7. Man kan lära en ko att klättra på stegar! Žvr. f) andra föremål: Den smidige sjömannen klättrar i masterna. Jabl. Ärtan har vuxit upp. Och han tänker: undrar vem som kan klättra upp till himlen på den där ärtan. ŠŽ 212. Krokiga små tallar vid havet. Kådan sipprar längs stammen, sanden; vågorna rycker loss kådan. ŠkėmBD 80. Han klättrade upp på taket via stuprören (bk). [Han] kunde modigt försöka gå längs en golvplanka. KatilMAR 50. Sådana substantivkonstruktioner med prepositionen per har vanligen betydelsen ”tvärs över”, till exempel: går över vägen, vadar över floden, klättrar över stegen (när den ligger ner). Om sammanhanget däremot inte tillåter en dubbel tolkning av situationen, kan båda de nämnda konstruktionerna användas för vissa linjära substantiv som anger en plats. Till exempel betecknas färd längs vägen med instrumentalformen av substantiven spång, bro och med en konstruktion med prepositionen per (oftare). Vi går på spången, men han vadar rakt fram med skor och byxor på. Rm. När jag gick över bron hörde jag redan det dovt råmande ljudet från korna. PūkAL 13. Jag är rädd för att gå över den lilla spången en sådan mörk natt (tts). Lögnaren ljög, for över bron, hjulen fastnade, lögnaren föll omkull — keberokšt (tts). 2.1.1.2. Avledningar med prefixet pa- som betecknar en utdragen plats, avgränsad från ena sidan (sidan) (se LKG 1965:425). Den unge mannen fortsätter längs floden. ŠŽ 270. Alla vände sig om och såg flera korsriddare rida fram längs skogsbrynet. VienR IV 103. En fårflock betar längs sjöstranden. BaltNV 39. Den eftermiddagen gick jag ensam längs stranden. ŠkėmBD 94. Skatan ledde länge spanaren längs kärrets kant, i spåren av honom. VienR IV 28. Substantivens kasus instrumentalis i denna avledning är helt synonym med konstruktioner med prepositionerna längs/utmed och substantiv, från vilka motsvarande avledningar med prefixet pa- har bildats, jfr: längs skogsbrynet — går längs skogen, skogen — går längs skogen. Se 3.1 för en utförligare behandling av de sistnämnda konstruktionerna. 2.1.1.3. Kasus instrumentalis hos andra konkreta substantiv kan ofta växla med en konstruktion med prepositionen per. Det är lätt att hitta exempel på parallell användning med samma substantiv. In i den hungriga natten, in i den kalla natten går du ut på det snötäckta fältet. Myk-PutR I 354. — [Andrius] vandrade över fältet barhuvad. 146 BubnŽDŽ 14; Anoj dienoj e i n u m i š k u, girdžiu — stuk sena genys. Ktk. — Štai p e r m i š k ą t r a u k i a žalčio karieta. SNėrR I 406; Sužvengė, subildo žirgelis toli: bernužis a t j o j a g i r i a... MairRR I 90. — J o j a jie p e r g i r i ą, žiūri — ant kelio auksinė pasaga. ŠŽ 247. Debesys pamažu kažin kur n u š l i u o ž i a palinkusiu d a n g u m. VaižgRR I 277. — Aš ne saulule p e r d a n g ų v a i k š č i o t i. Viln; Jis ėjo savo tevų k i e m u tvirtais ir džiaugsmingais žingsniais. RutP 12. — Juras e j o p e r k i e m ą, nulėidęs galvą. CvR V 121; S n i e g u lėtai p r a š l i a u ž i a rogės. Pū kAL 23. — Albinukė n u b r i d o p e r s n i e g ą lengva ir greita. BubnŽDŽ 13; E i d a m a s bažnyčios a i k š t e, Tadas susitiko su Baubliu. GliauPR 347. — N u ė j o p e r Katedros a i k š t ę (bk); Seniai neskusta v e i d u r i t o s i stambi ašara. BaltRn 91. — P e r raukšlėtą v e i d ą r i e d a dvi karčios dar užsilikę ašaros. BilR I 57; Merginos s k r u o s t a i s viena po kitos n u s i r i t o keletas skaidrių ašarų (rš). — Ko, ašarėle, ko tu p e r s k r u o s t ą kaip perlas riedi? MairRR I 129. Han är gammal, hans ben släpar längs golvet (/ över golvet). ŠkėmBD 98. Han ser hur väggen (/ över väggen) en blå fluga kryper. Škėm BD 66. Och genom sanden (/ genom sanden) stapplade jag hem. ŠkėmBD 96. Vi färdas över Vierwaldstättersjön (/ över sjön). ŠkėmBD 90. Båten gungar över de upprörda vågornas kammar (/ över kamrarna). Pū kAL 48. Och nu, när hon vadade genom vattenpölarna från stationen i den lilla staden, tänkte hon på det. BilR I 77. Konstruktionen med prepositionen per har vidare användning, medan kasus instrumentalis är stilistiskt motiverat. Det senare är mer typiskt för talspråket och skönlitteraturen. 2.1.1.4. Vanliga pluralformer av substantiv i instrumental som betecknar sammanhängande områden där man rör sig (och inte enskilda platser!). Till en början g å r j a g ö v e r f ä l t e n. Pū kAL 223. Ryttarna r i d d e l ä n g e g e n o m s k o g a r och ö v e r s l u t t n i n g a r. VienR IV 91. D e t g å r g e n o m k ä r r förbi de gungande tuvorna. ŠkėmBD 46. Ö v e r b e r g e n s p r a n g j a g, sov i en sänka, byggde ett bo i en korgvidebuske (tts). D e v a d a d e g e n o m ä n g s k a n t e r n a, sjönk ner i branta lerbranter. KatilMAR 99. När pluralformen av ett substantiv betecknar enskilda platser, ofta långt ifrån varandra, uttrycks vägen med en konstruktion med prepositionen per eller en konstruktion med prepositionen po (med verb för upprepad rörelse), jfr.: Den utmattade gick genom byarna och bad om allmosor. — Den utmattade strövade omkring i byarna och bad om allmosor. Dessa konstruktioner har betydelsen ”från en plats till en annan”. Se för en utförligare behandling förf. 1981:25 ff. 2.1.1.5. Två instrumentalisformer som betecknar platser med ett inbördes inklusionsförhållande kan stå bredvid varandra, t.ex.: På den smala, gropiga s t i g e n g e n o m å k e r k a n t e n trampar de sträva stegen dagligen den doftande örten (Myk-PutR I 320). I sådana fall kan den ena instrumentalisformen ersättas med en genitiv som är bestämning till substantivet, jfr. trampar åkerkantens stig. De jämförda fraserna skiljer sig inte bara åt genom sin syntaktiska struktur: den första är bildad genom parallell samordning (båda leden är direkt knutna till verbet), medan den senare är hierarkiskt uppbyggd, utan också genom informationens art och situationens beskrivande tyngdpunkter. I fraser med parallell samordning betonas de båda substantiviskt uttryckta platserna lika starkt, 147 medan fraser med hierarkisk struktur och stegvis underordning framhäver en plats, uttryckt direkt med en substantivisk instrumentalform som är knuten till verbet. 2.1.2. Per med ackusativ 2.1.2.1. Konstruktionen med prepositionen per betecknar, liksom instrumentalisformen, en rörelseväg genom ett föremåls inre. Användningen av dessa former sammanfaller dock bara delvis. Var och en av de nämnda formerna har sitt eget användningsområde och sin egen semantiska valens. 2.1.2.2. Konstruktioner med prepositionen per som bildas med substantiv med linjär betydelse (t.ex. väg, flod, dike och liknande), har betydelsen ”tvärs över” och kan inte ersättas med instrumentalformen. Jag ser att ett litet djur springer över vägen. Ktk. Jag stannade inte och fick inte veta vem som ropade där, utan gick bara över den svarta gatan. Myk-PutR I 294. Kulvys hade ännu inte fått syn på det inne i salen, men ser: en bredhornad älg simmar över Nemunas mot Merkines strand. KrėvP 34. Dessa konstruktioner kan ersättas med konstruktioner med prepositionen skersai, jfr.: går över vägen/tvärs över vägen (vägens bredd), simmar över floden/tvärs över floden (se 2.1.3). 2.1.2.3.Endast konstruktioner med prepositionen per används för att uttrycka vägen ”över toppen” (med verben flyga, (per)hoppa, (per)klättra, (per)stiga över, (per)kasta och så vidare). Marcelė sprang ut på verandan och fick se en rad tranor som flög över sjön. BorBM I 49. När hon klev över tröskeln famlade hon efter dörren. SimonP 103. [Människorna] hoppade över de rykande, glödande stockarna. CvR V 205. 2.1.2.4. Konstruktioner med prepositionen per med olika lexikalisk sammansättning, som används tillsammans med verb med prefixet per-, besläktat med prepositionen, är synonyma med enbart ackusativ. När du har simmat över floden väntar min man på dig med två hästar. ŠaltRD 136. Efter att ha klättrat över staketet började barnet halta och springa mot dalsidan. CvR I 289. Han kan nog fortfarande ta sig över muren. VendIGD 468. Elden hoppade över diket. Katil MAR 369. Han tänkte stiga över tröskeln, men misslyckades. Jurgis drog handen över den stora kartan. LzPR I 85. SajND 19. Jag simmade över nio floder, men dök igenom den tionde. RD 37. Efter att ha klättrat över staketet går Anskis längs Parisvägen. Simon. Vaišvilka, med en svart päls svept över rustningen, gick genom salen på ostadiga ben som vek sig av upphetsning. ŠaltRD 150. Han stryker handen över ansiktet, och leendet är borta utan ett spår. BubnŽDŽ 17. De jämförda formerna, dvs. konstruktionen med prepositionen per och ackusativformen, skiljer sig åt genom vissa betydelsenyans­er. I konstruktionen med prepositionen per framhävs själva rörelsen starkare (prepositionen per har också en rörelsekomponent i sin semantik), medan ackusativformen, som objektkasus, framhäver den plats som rörelsen tillryggalägger. 2.1.2.5. Endast konstruktionen med prepositionen per används för att beteckna en tydlig mellanliggande väg, vilket kontexten visar. Man åker från Vilnius till Zarasai via Utena. Ut. När jag 148 kom hem via Kuomiškės såg jag henne komma ut ur den lilla skogen och fladdra i en grön sjal. VienIMA 143. Den här gången körde de inte längs den zemaitiska landsvägen via Šilėnai, utan längs vägen förbi Nemunas. VencIGD 64. Men när han från det glada och bekymmerslösa Paris via Tyskland kom hem, insåg han: något står inte rätt till i världen. VencIGD 112. Den mellanliggande vägen anges inte bara med egennamn, utan också med appellativ, till exempel: Genom byn, skramlande med järnfjättrar, red nattens sista nattvandrare ut. VienIMA 23. Till skolan gick jag genom den lilla skogen (en del av vägen; den lilla skogen skulle betyda ”hela vägen”). Ktk. Egennamn kan för övrigt också beteckna ”hela vägen”, men då endast med prepositionen per (sådana substantiv förekommer inte i vägkasus), till exempel: När man körde genom Utena blev det mörkt, men inte *när man körde Utena. 2.1.2.6. För att beteckna en väg genom ett föremåls inre används med prepositionen per vanligen konkreta substantiv med vid betydelse, till exempel: En människa färdas genom världen. Brazdž. Hösten vandrade genom hemlandet över skogens ljung. SNėrR I 325. Jag går över den vårgröna jorden — och mitt hjärta är fullt av klarhet. PūKAJ 223. Och barnens ansikten [går] ner genom marjorian, — och [han] lovar att återvända när han vill. SNėrR I 422. 2.1.2. Prepositionen per (inte instrumental!) används med substantiv i plural som betecknar föremål placerade på ett visst avstånd från varandra (motsatsen är substantiv i plural som betecknar sammanhängande platser, se 2.1.1.4). För tredje hösten i rad färdades han genom traktens byar. CvR₁ II 35. Gå runt till husen — kanske får du reda på vem som säljer en ko. Ktk. En gång gick myntet från hand till hand. GliauPR 92. Glaset gick från hand till hand [med champagne]. RimkKK 335. Dessa konstruktioner betecknar en hel väg som är uppdelad i avsnitt. Konstruktioner med denna betydelse bildas inte bara med substantiv som betecknar platser eller föremål, utan också med substantiv som betecknar personer eller händelser (processer). [Lärarinnan] gick runt bland föräldrarna och bad dem låta barnen studera. RimkKK 138. Man hinner inte ens gå på begravning. VencIPU 332. Varje dag skulle han gå runt bland arbetslagen. BubnŽDŽ 11. Dessa har synonyma motsvarigheter med dubbla prepositionskonstruktioner, jfr gick från by till by / från en by till en annan (se för en utförligare diskussion förf. 1981: 27). 2.1.3. Konstruktioner med tvärs, längs, diagonalt 2.1.3.1. Prepositionerna tvärs, längs, diagonalt används utan betydelseskillnad med genitiv och ackusativ (se LKG 1971:637 ff.). Tillsammans med rörelseverb betecknar dessa konstruktioner rörelsevägen inuti ett föremål (orienteringspunkt). För övrigt har de, när de används med verb för placering och lägesförändring, betydelsen av rörelsens slutpunkt, t.ex.: lade sig tvärs över sängen / lade sig på tvären över sängen (jfr lade sig i sängen). 2.1.3.2. De nämnda prepositionskonstruktionerna bildar en privativ opposition mot konstruktionen med prepositionen genom med avseende på rörelseriktningen i förhållande till orienteringspunktens dimensioner (den omarkerade medlemmen är den sistnämnda konstruktionen). [Veronika] vadade tvärs över jorden, gick ut på ängen och 149 såg sig omkring. VienAS 33. Längs fälten löpte tegarna. Grž. Han gick diagonalt över fältet. Mžš. Jag kan simma snett över Dubysa. Krtv. Gå snett genom skogen. Vkš. Med fart glider du också tvärs över en liten vattenpöl. MašAMB 21. Om en hare springer över vägen tvärs över — blir det lycka. Vlk v. Spring längs ängen. Ukm. Han simmade längs sjön. Gs. Om dessa konstruktioner ersätts med prepositionen genom plus ackusativ går en del information förlorad, jfr: går tvärs över (längs, diagonalt över) ängen och går genom ängen (i vilken riktning som helst i förhållande till ängens dimensioner). 2.1.3.3. Konstruktioner med prepositionen diagonalt kan, vanligen i plural, också beteckna en väg längs sidan av ett föremål. I detta fall är de synonyma med konstruktioner med prepositionerna längs/invid plus ackusativ eller med substantivets instrumentalis med prefixet pa-, t.ex.: gå diagonalt längs floden / längs (invid) floden / längs flodstranden. 2.1.3.4. Samma ord tvärs, längs, diagonalt/snett används också tillsammans med en konstruktion med prepositionen genom och fungerar då som adverb, t.ex.: En gång hade en man som gått vilse i främmande trakter från stigen och gick tvärs genom fälten behövt krypa genom stängslet. Jrk 127. Gå diagonalt över strängarna och du hittar fram. Ds. Dessa adverb bildar ingen sammansättning med prepositionen genom: det framgår av att de kan stå efter prepositionskonstruktionen, dvs. postpositionellt, jfr går tvärs genom åkern (a) och går genom åkern tvärs (b). Prepositionsbruket av de nämnda adverben med ackusativ kan ha uppstått ur konstruktioner av typ (a), genom att prepositionen genom utelämnats utan att information gått förlorad, jfr går tvärs [genom] åkern. 2.1.4. Sammanfattande anmärkningar 1) Instrumentalis och konstruktionen med prepositionen per betecknar en kontinuerlig väg genom ett föremål. Dessa former står i opposition till konstruktioner med prepositionerna pagal/palei och pro tillsammans med ackusativ, vilka betecknar en väg längs sidan av ett föremål, jfr: går genom skogen/går genom skogen — går förbi skogen/går längs skogen. 2) Konstruktioner med prepositionen per och användningen av instrumentalis överlappar delvis. Var och en av de nämnda formerna har dock också sitt eget karakteristiska användningsområde. 3) Substantiv med linjär betydelse används i instrumentalis, till exempel: går längs vägen, gatan. Samma substantiv med prepositionen per har en annan vägbetydelse — ”tvärs över”. 4) Konstruktionen med per används tillsammans med verb med prefixet per-. Dessutom är den synonym med ackusativ, till exempel: gick över gården/gården, hoppade över diket/diket. 5) Endast konstruktionen med prepositionen per används för att beteckna en mellanliggande väg: när det av sammanhanget framgår att den plats som passeras lämnas som en enda punkt längs vägen, till exempel: Vi åker från Vilnius till Utena via Molėtai. 6) När hela vägen betecknas, det vill säga när närmandet till en plats och avlägsnandet från den inte betonas, kan konstruktionen med prepositionen per och instrumentalis användas parallellt och synonymt, till exempel: går genom gården/gården, kör genom skogen/skogen. I detta fall är instrumentalis stilistiskt markerad. 7) Konstruktionen med prepositionen per och instrumentalis (tagna tillsammans) bildar en privativ opposition till konstruktioner med prepositionerna skersai, išilgai, įstrižai, vilka betecknar— 150 …ande och rörelseriktningen i förhållande till orienteringspunktens dimensioner. 2.2. Vägen rakt igenom ett föremål 2.2.0. Vägen rakt igenom ett föremål uttrycks med konstruktioner med prepositionerna pro (gick ut genom dörren) och per (kulan kom ut genom väggen), liksom med skärs, längs, diagonalt / snett, rakt igenom (betarna stack igenom kinderna). Konstruktioner för vägen rakt igenom ett föremål står i opposition till andra vägkonstruktioner med avseende på rörelseriktningen i förhållande till orienteringspunkten: de betecknar en rörelse vinkelrätt mot orienteringspunkten, genomträngande den, t.ex.: kulan gick igenom väggen, gick ut genom porten (porten uppfattas som ett vertikalt plan). Andra vägkonstruktioner betecknar däremot en rörelseväg parallell med orienteringspunkten, t.ex.: går över torget (vägen är parallell med föremålets yta), går längs torget (vägen är parallell med föremålets sida), går runt torget (vägen är parallell med föremålets alla sidor). Betydelsen av vägen rakt igenom ett föremål är heterogen: konstruktioner med prepositionen pro betecknar vanligen en väg rakt igenom ett tomt, avgränsat utrymme, t.ex.: går genom dörren, kryper genom hålet, medan konstruktioner med prepositionen per betecknar en väg rakt igenom ett massivt föremål, t.ex.: kom ut genom handflatan, trängde igenom kläderna. Användningen av prepositionerna pro och per skiljer sig främst åt beroende på substantivens betydelser och delvis beroende på verben. 2.2.1. Pro med ackusativ 2.2.1.1. Prepositionen pro kan i konstruktioner som betecknar rörelsevägen rakt igenom ett föremål som hinder ha evaluerande semer ”svårt” eller ”lätt” (jfr ryska СВПО 1972:131). Detta framgår av verben som styr konstruktionerna samt av adverben eller partiklarna som ansluter till dem, jfr: 1) vagnen tog sig med svårighet genom porten, 2) vagnen körde lätt genom porten; 3) vagnen trängde sig nätt och jämnt igenom porten, 4) *vagnen trängde sig lätt igenom porten; 5) vagnen smet lätt igenom porten, 6) *vagnen smet med svårighet igenom porten. Verb som är neutrala i förhållande till de nämnda semerna kan ha båda modifierarna (se t.ex. 1, 2), medan de som betecknar dem bara kan ha en åt gången (se t.ex. 3, 5). 2.2.1.2. Verben som används tillsammans med konstruktioner med prepositionen pro kan delas in i flera semantiska grupper (se förf. 1963:52). a) Neutrala rörelseverb: gå, springa, åka, bära, driva osv. b) Verb som betecknar rörelse med hinder, dvs. med betydelsekomponenten ”med svårighet”: tränga sig fram, forcera sig fram, bryta sig igenom, pressa sig fram, trängas, ta sig igenom m.fl. c) Verb som betecknar handlingar eller tillstånd som har med synen att göra: se, titta, iaktta, se ut; stråla, lysa, skimra blått, skifta i färger; d) Verb som betecknar hörsel eller handlingar som uppfattas med hörseln: höra, lyssna, tala, ljuda m.fl. 2.2.1.3. Substantivets lexikala betydelse har en särskiljande funktion i konstruktioner med prepositionen pro, jfr: Går förbi trädgården ”förbi”, 151 går genom porten ”rakt igenom”. För övrigt kan den sistnämnda konstruktionen också betyda ”förbi”, men endast i ett visst sammanhang, t.ex.: han körde förbi porten men svängde inte in på gården (utan ytterligare kontext associeras konstruktionen pro vartus med betydelsen ”rakt igenom”). Den typiska omgivningen för användningen av prepositionen pro i betydelsen ”rakt igenom” är substantiv som betecknar: a) hålrum och öppningar (dörr, fönster, port, springa, hål, glipa, öppning, glänta...; hals, öra, näsa): Och Brisius lunkar sorgset ut genom dörren. BilR I 206. Vi två gick in genom gymnasiets största port. PūkAL 143. Katten hoppade genom fönstret in i rummet där prinsessan låg. An. Vad jag såg genom den lilla gluggen som skrapats ren på glaset kan jag inte glömma än i dag... Vien. På natten blinkade fångens pipa genom springorna i plankorna. Cv. Stor visdom kommer ut genom en liten hals. Ps. När jag var ung blommade jag vackert, när jag blev gammal fick jag ögon och kröp själv ut genom dem. Pkr. b) porösa föremål, föremål med mellanrum och glipor (staket, vagn, nät, galler, såll...): En av dem försökte redan alldeles vid grinden ta sig in i trädgården genom flätstaketet och fastnade. Cv. Min kniv föll genom vagnskorgen (genom springorna i den). Jabl. Små fiskar kan ta sig ut genom ett sådant nät – glest. Ktk. Rågkornen rinner genom sållet. Vlkv. Och de sena blommorna fortsatte att tränga sig genom trädgårdsstaketet, trots blommornas mångfald och deras tyngd. KatilMAR 367. c) en ansamling av likartade föremål (folkmassa, skara, människor, lövverk, löv, grenar, träd...): Prakapas tog sig envist fram genom folkmassan. Cv. Den snabba, livliga lilla kvinnan trängde sig fram genom människorna. Vencl. Solen skimrade genom trädens grenar. Cv. Genom de mörkgröna löven lyser den blå himlen. Myk-Put. Med en kruka i handen kom husmodern springande inifrån och frågade, efter att ha trängt sig genom skaran och täppt till källaröppningen ordentligt. KatilMAR 374. Solen silade här genom de vidsträckta trädens grenar. KatilMAR 308. d) långa ihåliga föremål (rör, skorsten, sugrör, ärm, flaskhals): Vattnet rann ut genom rören (bk). Genom skorstenen stiger en rak, tunn rökpelare. PūkAL 79. Den vita ångbåten avlägsnar sig sakta allt längre bort medan den släpper ut rök genom den lutande skorstenen. PūkAL 48. Gumelis såg alldeles mager ut, och hans huvud kunde lätt ha kommit igenom flaskhalsen. Cv. Hon sög i sig drycken genom ett tunt sugrör... Vencl. Herren dricker mjöd genom ärmen. Lg. e) synliga naturfenomen (dimma, rök, regn, moln...): I himlens utkant lyste månen svagt genom dimman. Vencl. Nu satt han tillbakalutad, redan berusad, rökte och såg genom röken Martas rödflammiga ansikte... Vencl. Vid den tiden blixtrade ett bländande blixtsken till, 152 en liten stund syntes smärtsamt gröna blad genom regnet. Cv. Men solen bröt sig åter genom molnen. KatiIMAR 320. f) ljud (oväsen, surr, gråt...): På förmiddagen hörde man genom tröskverkens surr får bräka oavbrutet. Cv. Genom regnets prassel lyssnade han, för att se om han kunde höra välbekanta steg i trappan... Cv. Det bör tilläggas att konstruktioner med prepositionen pro, bildade med substantiv som betecknar synliga naturfenomen (se e) eller ljud (se f), har en begränsad semantisk kombinationsförmåga. jfr: månen lyste genom dimman, han hörde någon tala genom prasslet. 2.2.1.4. Prepositionen pro används också i en lexikal miljö som den ”inte hör hemma i” — med substantiv som betecknar solida föremål som hinder att övervinna, det vill säga i stället för prepositionen per (se 2.2.2.1.). Trots att stugans fönster var täckta trängde ljuset inifrån igenom det alltför tunna tyget... Vencl. Kvällskylan tränger igenom den tunna klänningen. BubnŽDŽ 95. Genom skjortan, fuktig av svett, strömmar jordens behagliga svalka. BubnŽDŽ 82. Man trodde att vaxet, om man åt sig mätt på honung med vaxkakor, sipprade genom bukens hud. Ivan GU 121. Hans breda axlar höjs, genom kavajen sticker vassa skulderblad fram. BubnŽDŽ 52. En medfånge lärde henne, medan han ännu var fri, hur man skulle tala genom en tjock vägg. Cv. Användningen av prepositionen pro kan påverkas av det besläktade prefixet pra-: Vattnet silade sig genom valsen, medan gruset och den fina sanden blev kvar... PožŽNSV 98. Och lågan, omgiven av rökmoln och gnistor, hade redan brutit sig igenom svintaket. Vien. Rodnad bröt fram över de solbrända kinderna. KatiIMAR 189. Rågen grodde inte; maskar klippte av de försvagade groddarna, som ännu inte hade brutit sig igenom jordklumpen, som med en sax. KatiIMAR 380. Det är dock knappast godtagbart i standardspråket att använda prepositionen pro i stället för prepositionen per tillsammans med verb med det besläktade prefixet per-, till exempel: vinden silas pro genom ladan (= genom ladan). Fukten från leran vid Pajesys hade trängt igenom Garšvas stövlar (=genom stövlarna), och han skakade. ŠkemBD 36. Ur standardspråkets synvinkel bör konstruktioner med prepositionen pro, bildade med substantiv som betecknar solida föremål (inte håligheter!), det vill säga använda i stället för konstruktioner med prepositionen per, bedömas på samma sätt som konstruktioner med prepositionen per som används i stället för konstruktioner med prepositionen pro (se 2.2.2.2): både den ena typen (sippra igenom kläder) och den andra (gå ut genom dörren) bör betraktas som perifera. För att beteckna en väg rakt igenom ett tomrum dominerar konstruktionen med prepositionen pro i standardspråket, medan konstruktionen med prepositionen per är normativ för att beteckna en väg rakt igenom ett solitt föremål. Den parallella användningen av dessa konstruktioner är stilistiskt motiverad. Ibland avgörs valet av preposition av ett besläktat verbprefix (se 153 2.2.1.4). 2.2.2. Per med ackusativ 2.2.2.1. Konstruktioner med prepositionen per som uttrycker en väg rakt igenom ett föremål skiljer sig från konstruktioner med prepositionen pro genom de lexikala betydelserna hos de substantiv som ingår i dem. Prepositionen per används, till skillnad från prepositionen pro, med substantiv som betecknar ett fyllt utrymme — solida föremål som material (deras motsats är håligheter, mellanrum, föremål med mellanrum), till exempel: kulan gick genom väggen, genom benet, genom skåpet, genom taket och så vidare. Det finns ingen anledning att gruppera sådana substantiv mer detaljerat. Det är mer relevant att närmare diskutera de verb som de nämnda konstruktionerna kombineras med. Konstruktioner med prepositionen per, bildade med substantiv som betecknar solida föremål, används vanligtvis med följande verb: a) (i)krypa in, krypa ut, gå ut, gå igenom ”komma ut”, skjuta igenom, genomborra, sticka igenom, borra igenom: Jag kröp inte in genom väggen — jag gick in genom den öppna ingången. Lž. Må dina ögon krypa ut genom bakhuvudet! Ds. Spiken trängde igenom väggen. Prn. Kulorna gick igenom väggen. Ktk. Kulan gick igenom benet. Švn. Han skjuter inte igenom muren. Kri. Han sköt igenom tre väggar. Btg. Han trädde nålen genom garnnystanet. Ktk; b) sippra, genomdränkas, tränga igenom, bli genomdränkt ”detsamma”, regna igenom, bli genomblöt, bli genomfuktad: Blodet sipprar till och med igenom skjortan. Užp. Han hällde sand i pölen — vattnet sipprade igenom även sanden. Ktk. Kaffet trängde igenom duken — och det går inte ens att skrapa bort med tänderna. Ktk. Regnet blötte igenom mig och regnrocken också. Ktk; c) blåsa igenom, sila igenom ”detsamma”: Han blåste på öronen genom den tunna huvudduken. Ktk. Vinden silade genom kläderna. VienVŠ 196; d) tränga igenom, bana sig väg, bryta sig fram, forcera: Soldaterna trängde modigt igenom väggen av eld och explosioner (rs). Kor trängde sig genom buskarna. Han banade sig väg genom den täta alskogen längs vägkanten. RimkKK 187; e) verb som betecknar handlingar som uppfattas genom hörselsinnet (höra, lyssna, förstå, samtala...): Jag går genom gården, hör genom väggen, folk pratar illa om oss två. RD 61. Det går att samtala även genom en vägg. Ktk; f) verb som betecknar handlingar och tillstånd som uppfattas genom synsinnet (se, upptäcka, verka, rodna, skimra): Han ser fortfarande, men bara som genom rök. Bil. 2.2.2.2. I själva verket har prepositionen per ett bredare användningsområde. Denna preposition används både i dialekterna och i skriftspråket också med substantiv som betecknar håligheter eller har ett sådant semantiskt drag, det vill säga i stället för prepositionen pro (se 2.2.1.3). Vagnen svängde genom den sista porten i byns bortre ände, prydd med björkkvistar. Cv. Efter att ha sadlat och betslar de snabba hästarna red de ut från föräldrarnas högt belägna gods genom koppargrindarna. Krėv. Prinsessan, per 154 när hon såg ut genom fönstret beordrade hon att han skulle gripas. An. När rövaren gick genom dörren högg fågeln honom med svärdet. Vb. Snart började den ljusa gryningen sippra in genom springorna i ladan. Vinden dånade, vinden visslade förbi öronen. KatilMAR 121. Genom hålet såg de en stor, mörk grotta. Pšl. Eld slog ut genom hans näsa och öron. Sml. Du stängde dragluckan [på spisen], när vinden blåste ut all värme genom skorstenen. BubnŽDŽ 58. När jag låg bakom kullen såg jag tydligt hela fiendeflottan genom kikaren. Balč. Prepositionen per i en ”icke-egen” omgivning, det vill säga med substantiv som betecknar håligheter, liksom användningen av konstruktioner med prepositionen pro i stället för prepositionen per, det vill säga med substantiv som betecknar solida föremål (se 2.2.1.4), kan gynnas av ett verbprefix besläktat med prepositionen — i detta fall per-, till exempel: Jag kryper genom hålet i väggen och rusar andfådd in i butiken. PūkAL 38 För staven genom öglorna på det som ska dras åt, så bär vi den båda — det blir lättare. Ktk. Däremot bör prepositionen per inte användas i standardspråket i stället för pro med verb som har prefixet pra-, det vill säga med substantiv som betecknar håligheter, till exempel: Blodet trängde ut genom (=pro) munnen. Han kröp ut genom (=pro) hålet. Å andra sidan hindrar detta prefix inte användningen av prepositionen per med substantiv som betecknar solida föremål, det vill säga i dess karakteristiska omgivning, till exempel: han borrade ett hål genom stenen. 2.2.2.3. Sammanfattningsvis kan sägas att: 1) prepositionen per i betydelsen ’igenom’ används typiskt med substantiv som betecknar solida föremål, till exempel: kulan kom ut genom väggen, spiken trängde igenom benet; 2) användningen av prepositionen per i en ”icke-egen” omgivning — med substantiv som betecknar håligheter, det vill säga i stället för prepositionen pro (till exempel: gick ut genom dörren, (fisken) kom ut genom nätet), får ur standardspråkets perspektiv betraktas som perifer, liksom användningen av prepositionen pro i stället för prepositionen per (se 2.2.1.4; 2.2.2.2); 3) det finns sammanhang där det är svårt att strikt avgöra vilken preposition som bör föredras, till exempel: hörde genom oväsendet / över oväsendet. 2.2.3. Konstruktioner med skersai, išilgai, įstrižai 2.2.3.1. Dessa prepositioner skiljer sig från andra genom att de används med två kasus — ackusativ och genitiv — utan någon betydelseskillnad (se LKG II 637—640). 2.2.3.2. De nämnda prepositionerna kan bland annat också beteckna rörelsevägen rakt igenom ett sammanhängande föremål, men till skillnad från prepositionen per anger de samtidigt rörelsens riktning i förhållande till referensobjektets dimensioner. Kulan gick snett genom väggen. Plv. Spjutet trängde tvärs igenom trädet (bk). Spiken stack ut längs brädan. Ktk. Dessa konstruktioner bildar en privativ opposition med konstruktionen med prepositionen per: den senare konstruktionen är oppositionens omarkerade medlem. Om man ersätter de förstnämnda med den går en del information förlorad, jämför: 155 en del information går förlorad, jämför: kulan gick snett genom väggen, kulan gick genom väggen. 2.2.4. Konstruktioner med kiaurai, skradžiai 2.2.4.1. Prepositionen kiaurai, dess synonym skradžiai har mycket begränsad lexikal kombinerbarhet: de förekommer vanligtvis med substantivet žemė och med verben prasmęgti, nugarmėti, nueiti ”t.p.”. Må du gå r a k t g e n o m j o r d e n! Lp. Jag hittar den ingenstans — kanske sjönk den r a k t g e n o m j o r d e n! Slm. Må han sjunka r a k t g e n o m j o r d e n, så irriterande han är. Užp. Här är det mycket sankt, det verkar som om man skulle sjunka r a k t g e n o m j o r d e n. Lš. Må du försvinna r a k t g e n o m j o r d e n! Ds. Dessa konstruktioner kan inte växla med konstruktionen med prepositionen per, om inte substantivet står i plural, till exempel: Det finns ingen kilvis någonstans; det verkar som om den gick rakt genom jorden (/genom jordarna). Pbs. Det bör tilläggas att dessa konstruktioner saknar sememet ”övergång till den andra sidan”, som kännetecknar konstruktionen med prepositionen per: deras betydelse ligger närmare betydelsen av en slutpunkt, jämför: sjönk rakt genom jorden, sjönk ner i jorden. 2.2.4.2. Dessa prepositioner används också i den lexikala omgivning där prepositionen per förekommer (vanligtvis med verben krypa, krypa ut, krypa igenom, gå igenom ”t.p.”): Som i sanden, k r ö p h a n r a k t i g e n o m a l l t. Plv. Om jag ger dig det, så k r y p e r d u r a k t i g e n o m v ä g g e n. Ktk. Dessa konstruktioner hör till talspråksstilen. 2.2.5. Sammanfattande anmärkningar 1) Konstruktioner för rörelseväg genom ett föremål bildar en stark semantisk opposition mot konstruktioner för rörelseväg genom föremålets inre vad gäller rörelseriktningen i förhållande till orienteringsobjektet, jfr: a) går genom dörren (↔), b) går över gården (→). I det första fallet betecknas en riktning vinkelrät mot orienteringsobjektet, i det andra en riktning parallell med det. 2) Betydelsen rörelseväg genom ett föremål är heterogen och uttrycks med två prepositioner: pro med ackusativ och per med ackusativ, jfr: gick ut genom porten och (kulan) gick ut genom väggen. 3) Var och en av dessa prepositioner har sin egen semantiska förenlighet med substantiv; därav beror också skillnaderna i konstruktionernas betydelse. 4) Prepositionen pro kombineras med substantiv som betecknar öppningar, hål, mellanrum eller har sådana semantiska drag, t.ex.: gick ut genom porten, kröp ut genom staketet, tittar genom fönstret, ryker ut genom skorstenen, rinner igenom sållet. 5) Prepositionen per används typiskt med substantiv som betecknar solida föremål, t.ex.: (spiken) trängde igenom brädan, (vattnet) trängde igenom kläderna, vinden blåste genom öronen genom sjalen, hör genom väggen. 156 6) Dessa prepositioner används också i ”icke-egna” sammanhang: per i stället för pro (går genom dörren, tittar genom fönstret, tog sig ut genom staketet) och pro i stället för per (tränger igenom kläderna, hörs genom väggen, kycklingen hackar sig ut genom skalet). Ur standardspråkets synvinkel betraktas en sådan användning av de nämnda prepositionerna som perifer. 3. Betydelsen ’vid sidan av’ Konstruktioner som anger en färdväg vid sidan av ett föremål (ett landmärke) står i motsats till konstruktioner som anger en färdväg genom föremålet, jfr: går förbi skogen (betydelsen ’vid sidan av’), går genom skogen (betydelsen ’inuti’). Konstruktioner som anger en färdväg vid sidan av ett föremål har flera betydelser. Konstruktioner med prepositionerna pro och pagal/ palei följda av ackusativ anger en färdväg vid sidan av ett landmärke utan att ange från vilken sida; konstruktioner med prepositionerna apie/ aplink följda av ackusativ anger en färdväg som går runt ett föremål från alla håll (se 3.3), medan andra konstruktioner anger färdvägen i förhållande till någon sida (del) av ett landmärke (se 3.4; 3.5). Betydelserna hos prepositionerna pro och pagal/ palei med ackusativ ligger nära varandra, men skiljer sig också åt i vissa avseenden (jfr Kilius 1980:44). De senare konstruktionerna anger hela (sammanhängande) färdvägen, medan de förra vanligen anger en mellanliggande färdväg, en sträcka av en längre färdväg, jfr: vi for längs skogen (hela vägen), vi for förbi skogen (en sträcka, men inte: hela vägen). Utöver dessa särdrag i färdbetydelsen skiljer sig de nämnda konstruktionerna också något åt i fråga om orienterande betydelse: konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei anger en färdväg mycket nära landmärket (vid sidan av det), medan konstruktioner med prepositionen pro är omarkerade i detta avseende, jfr: Han gick alldeles förbi fönstren och gick inte in. Bsg. — Höstmoln gled förbi kvarnvingarna. BorBM₁ 50. Var och en av de nämnda prepositionerna har sin egen semantiska selektion. Användningen av prepositionerna pagal/ palei är mer begränsad (med avseende på substantivet). Därför behandlas de först. 3.1. Efter/längs med ackusativ Dessa prepositioner är synonyma i betydelsen väg. Deras semantik sammanfaller för övrigt inte helt: prepositionen pagal har också andra betydelser (se LKG 1971:622 ff.). 3.1.1. Prepositionerna pagal/ palei används typiskt tillsammans med substantiv som betecknar linjära föremål (flod, dike, vall, staket, mur, bänk). Deras motsats är föremål som punkter. Och han går vidare längs bäcken. PūkAL 187. Ponieiaus anyžużelį jūs sudraskė žingsniuodamas pagal Nemuną. ŠkemBD 78. Hästen viker av från vägen och går längs diket — den kan falla i. Lnkv. Han gick längs trädgårdsstaketet. Tvr. Se, flickorna kommer gående längs mitt gärde. Rz. Gå längre längs floden så hittar du vägen. Prm. Titta, han springer längs väggen. VIkv. 3.1.2. Det bör sägas att dessa konstruktioner inte är vanliga: för samma ändamål har vi en annan form — instrumental av substantiv med prefixet pa-, till exempel: han gick längs flodstranden, längs diket, kryper längs muren, längs staketet. Sådana instrumentaler kan- 157 ersättas med konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei och motsvarande substantiv utan prefix, och omvänt, om den syntaktiska omgivningen inte hindrar detta, jfr.: han gick längs flodstranden/ längs floden, längs skogsbrynet/ längs skogen, kryper längs muren/ längs väggen, flyger lågt över marken/ längs marken. Dessa former kan dock inte växlas om de har ett attribut, jfr.: Ur skogen drog sig dikesgrävarna fram ur minnets flodstränder (KatilMAR 285) och Han gick längs trädgårdsstaketet. Å andra sidan kan en prepositionskonstruktion inte ersättas med instrumental om ett motsvarande substantiv med prefixet pa- inte kan bildas av substantivet i den, till exempel: Se, flickorna kommer gående längs mitt gärde. Rz. 3.1.3. Prepositionerna pagal/ palei används också med substantiv som inte har linjär betydelse och betecknar vissa områden (t.ex. skog, trädgård, råg ”rågåker”, sjö) eller större föremål i allmänhet (t.ex. byggnader). Gå längs rågfältet. LKK IX 162. Vargen gick förbi längs byn. Mrc. Vi två gav oss iväg över fälten längs dikena, förbi en stor vattenpöl med tre björkar på stranden. MikelLE 87. Jag tittar — han rider längs herrgården. Lp. Jag rider längs trädgården, trädgårdarna har slagit ut i blom. Ktv. Även sådana konstruktioner kan ersättas med instrumental av ett substantiv med prefixet pa- (om ett sådant substantiv finns och den syntaktiska omgivningen inte hindrar det), till exempel: Aliukas gled försiktigt längs sjön. ZobŠV 78. (Jfr också: Längs sjökanten gled ett bekymmerslöst litet djur. ZobŠV 55). Fälten har alltid lockat honom, men det är inte varje dag man får promenera längs rågfältet. ZobŠV 15. Å andra sidan kan sådana konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei användas parallellt med konstruktioner med prepositionen pro, jfr.: 1) vi åkte förbi sjön/ längs sjön, 2) han red förbi trädgården/ längs trädgården, 3) han gick förbi stolpen/ * längs stolpen. De jämförda förbindelserna skiljer sig åt genom vissa betydelsenyansskillnader som prepositionerna tillför dem: prepositionen palei betonar att rörelsevägen ligger nära ett orienteringsobjekt (en plats) och samtidigt att orienteringsobjektet är utdraget: själva prepositionen har semat ”linjäritet” och kan överföra den till det intilliggande ordet (substantivet som betecknar platsen), om dess betydelse inte talar emot det. Med substantiv som betecknar föremål som punkter (se exempel 3) förlorar denna preposition, så att säga, semat ”linjäritet” och är därför inte typisk med dem. Prepositionen pro anger däremot ett föremål (en plats) som passeras eller lämnas bakom, utan att betona att rörelsevägen ligger nära det. 3.1.4. Med substantiv som betecknar föremål av liten omfattning används endast prepositionen pro och mycket sällan prepositionen pagal, till exempel: Men en elak elev kastade en nöt mot mitt huvud, och den susade förbi alldeles intill mig. BalčGK 92. En sådan användningsmiljö är perifer för prepositionerna pagal/ palei. Exempel med prepositionen pro finns i avsnitt 3.2. 3.1.5. Prepositionerna pagal/ palei används med pluralis av substantiv som betecknar föremål som ligger på rad eller är utspridda, t.ex.: Det var svårt att se på när kvinnan sprang omkring längs vagnarna i den intilliggande tågsättet. CvR₁ II 399. Och när hon stiger upp går hon längs 158 kanske allas våra sängar, åt någon puffar hon till kudden, åt någon rättar hon till täcket som sparkats av. BaltPV II 322. Bekymren går längs husen, inte längs träden (tts). Sådana konstruktioner kan ersättas med dubbla prepositionskonstruktioner, jfr.: sprang från den ena vagnen till den andra, går från den ena sängen till den andra (om detta mer ingående, se författaren 1981: 27). 3.1.6. Konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei, bildade med substantiven jord, vatten och använda med verben flyga, färdas med flyg, har betydelsen ”nära”, t.ex.: De flyger oftast lågt alldeles intill vattenytan. IvanPP 191. Svalorna syr och syr längs marken. ČiurŠ1 48. Jag låter liebladet gå längs den lilla jorden, jag slår klöver längs rötterna. DvD 96. För samma ändamål används en konstruktion med prepositionen arti eller substantivets instrumentalis med prefixet pa-, t.ex.: Vid middagstid kom svalorna ut ur bona och började flyga alldeles nära marken. ZobŠV 45. Svalorna började flyga ännu lägre, tätt över marken. ZobŠV 46. 3.1.7.Sammanfattningsvis kan sägas att: 1) prepositionerna pagal och palei är lexikala synonymer: deras lokala betydelse sammanfaller helt, t.ex.: går längs floden, går längs huset; 2) den typiska användningsmiljön för dessa prepositioner är substantiv med linjär betydelse, t.ex.: flod, dike, staket, mur, åkerkant osv. (med dessa substantiv används inte prepositionen pro); 3) dessa prepositioner används också med substantiv som betecknar vissa områden eller större föremål, t.ex.: går längs skogen, trädgården, torget (med dessa används även prepositionen pro, men med en något annorlunda betydelse, se 3.1.3); 4) prepositionerna pagal/ palei används ibland också i en ”icke-typisk” miljö: med substantiv som betecknar föremål som punkter (i motsats till föremål som linjer eller områden), t.ex.: sprang förbi en stolpe, susade förbi örat (i en sådan position är prepositionen pro typisk); 5) konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei kan vara fullständiga synonymer till substantivets instrumentalis med prefixet pa-, t.ex.: går längs floden/längs floden, längs muren/längs muren, längs staketet/längs staketet, åker längs skogen/längs skogsbrynet. 3.2. Pro med ackusativ 3.2.1. Prepositionen pros betydelse sammanfattas av den adverbialiserade konstruktionen pro šalį (dess substantiv har betydelsen ”sida”, som DŽ₁ tar upp först, s. 803). Konstruktionens faktiska innehåll, dvs. det föremål som passeras, framgår av sammanhanget, t.ex.: Och han tittade inte på mig, utan någonstans åt sidan (förbi mig). BaltPV I 28. Och Juozas gick förbi utan att alls tilltala sin älskade gäst (förbi gästen). LzP II 18. Där framför oss kommer timmerflottar: ångbåten kommer snart jämsides med dem. Som motvilligt svänger flottarnas framände långsamt bort från ångbåten mot flodens mitt — och flottarna, burna av vattnet, glider förbi (förbi ångbåten). BilR I 133. Nu flydde invånarna inte längre från honom (berget), som från sjukdom och pest, utan när de gick förbi (förbi berget) böjde de vördnadsfullt och kärleksfullt sina huvuden. BilR I 149. 3.2.2. Prepositionen pro används i större utsträckning och mer varierat för att beteckna väg än prepositionerna pagal/ palei. 159 3.2.2.1. Konstruktioner med denna preposition kombineras inte bara med tydliga rörelseverb, utan också med: a) ljudverb, t.ex.: Över ditt huvud surrar ständigt små bin, medan kulor redan viner över mitt. Plv. Länge dånade ešeloner förbi oss. BaltRn 88; b) synverb (och liknande), t.ex.: Från andra sidan ladan syns vidsträckta fält, ängar och längre bort träd. ŽemR III 178. Han tänder pipan och ser ut över byns lador, över fähusen. KrėvAP 86. I den lexikala omgivningen (a) är prepositionen pro möjlig eftersom en rörelsesem ingår i prepositionskonstruktionens betydelse (pro används här för att beteckna väg och inte för att ange plats). Synverben har själva svaga rörelsesem: žiūrėti ”rikta blicken någonstans”, matyti ”uppfatta genom att se”. Konstruktioner med prepositionerna pagal/ palei är odifferentierade i fråga om riktning/plats. Därför beror deras särskiljande betydelse på verbet. Med de angivna verben (a, b) har dessa prepositionskonstruktioner alltså platsbetydelse (inte väg!), t.ex.: bin surrar längs huvudet, från andra sidan ladan syns en äng. 3.2.2.2. En typisk användningsmiljö för konstruktionen med prepositionen pro är verb med det besläktade prefixet pra-, t.ex.: gick förbi genom trädgården, drev iväg förbi huset, for fram genom staden. Två fall bör skiljas åt. a) Verb som bildats av intransitiva rörelseverb (t.ex.: praeiti, prabėgti, praplaukti, praslinkti) bildar konstruktioner med prepositionen pro, vilka kan växla med enbart ackusativ (eller genitiv — om verbet har negationen ne-). När du gått förbi en lind (/linden), känner du byns doft och känner dig hemma. Myk-PutS I 23. Varför gick du och passerade genom porten utan att svänga in? Lnkl. När det lilla biet susade förbi bikupan, fick det den lilla kupans kvist att röra sig (tts). Ofta när jag passerar genom Marijampolė, om jag bara hittar en ledig timme, tittar jag in på kyrkogården för att besöka graven till min älskade författare. VenclLL 370. Rapolas körde och passerade genom gården och drev hästarna längs landsvägen. BaltPV II 351. Jag gick mellan två granar till den inristade gungan. RadzPV I 23. Han körde fram till byn och fortsatte genom tallskogen. ZobŠV 77. När man passerat Seredžius går solen ned. PūkAL 46. Ingen, vare sig till fots, till häst eller med vagn, passerade hans höga port eller red eller körde förbi den utan att gå in, glädjas åt rikedomarna och övernatta. Krėv. Ackusativformen skiljer sig från prepositionskonstruktionen med pro genom vissa betydelsenyansskillnader: i det första fallet betonas själva föremålet (platsen) som lämnas bakom eller passeras (praėjo liepą), medan prepositionskonstruktionen betonar att detta föremål passeras (praėjo pro liepą). b) Endast konstruktionen med prepositionen pro kombineras med avledningar med prefixet pra-, bildade: 1) av transitiva verb (t.ex.: pravesti, pravežti, prav yti, praginti; prapilti, pramesti): I galopp drev han dem förbi den kalla dūšą — inte alla hann ens bli blöta. SruogR V 79. En vit, brädkistad kista kördes förbi mig. BilR I 212. Jag hällde i mörkret och spillde förbi 160 dynę. Ktk; 2) från ljudhärmande verb (t.ex.: praūžti, pradundėti, prašvilpti, prašnyPšti): Flygplanet dånade förbi staden (bk). Tåget har redan dundrat förbi sjön. Ktk. Kulan visslade precis förbi huvudet (bk). I det första fallet kan prepositionskonstruktionen inte ersättas med ackusativ på grund av verbets syntaktiska valens: ackusativpositionen upptas av ett annat substantiv, t.ex.: kastade bollen genom korgen. I det andra fallet tillåter verbets betydelse inte detta: för ljudhärmande verb är rörelsebetydelsen sekundär, och en lokalkonstruktion behövs för att framhäva den. Dessutom används inte ackusativ med målande eller bildliga verb som har prefixet pra-, t.ex.: räven tassade förbi ladan (inte *ladan), grannen gick traskande förbi vårt hus, ryttaren for förbi (visslade förbi, flög förbi, dök förbi) borgen, gled förbi fönstren. Å andra sidan kan det också vara konstruktionens egen lexikala sammansättning som gör den omöjlig att ersätta. Sålunda kan konstruktionen med prepositionen pro tillsammans med personliga pronomen inte ersättas med ackusativ, t.ex.: En grupp människor gick förbi mig (bk). Han går aldrig förbi oss utan att prata med oss. Många bilar körde förbi oss. Ktk. Även substantiv som betecknar personer sägs vanligen med prepositionen pro, mer sällan med ackusativ, jfr.: Nu hände det allt oftare Severiutė att hon gick förbi en spelman. VaizgR I 44 — Han gick förbi gästerna och stannade vid tronen för att hänga av sig den märkliga lilla lådan. JurkVT 40. 3.2.3. Prepositionen pro bildar konstruktioner med olika substantiv med konkret betydelse, vilka betecknar såväl platser som föremål, med undantag för substantiv med linjär betydelse, som är typiska för prepositionerna pagal/ palei (se 3.1). När vi åkte förbi sjön visade far mor var vargen hade slagit fölet. VienIMA 157. Han gick förbi det breda torget. När de gick förbi stugan hörde de ett fruktansvärt skrik. Jag jagade bort katten över åkrarna. Soldaterna vände om och for rakt förbi äppelträden ut över fälten. En person är rädd för att gå förbi bastun på kvällen. CvR I 101. CvR I 94. ZobŠV 106. KrevAP 69. Jag rundade stödet. Mor lutar huvudet förbi linetottan. Sedan slog hon med flintyxan mot flintan så att en gnista sprutade förbi nageln. Återigen såg du honom tydligt genom fårryggarna. PūkAL 30. BaltPV I 15. Myk-PutS I 170. CvR₁ V 12. 3.2.4. Förbindelser med konstruktioner med prepositionen pro har varianter (närliggande motsvarigheter) i verbförbindelser med prefixet ap- och ackusativ, t.ex.: Ta en omväg runt godset — så slipper du många bekymmer (tts). Förr eller senare måste man kringgå mossen. Dkk. Vi sex gav oss iväg för att hoppa ombord på båten och lyckades undvika klippan. Balč. 3.2.5. Sammanfattningsvis kan sägas att 1) konstruktioner med prepositionen pro har, till skillnad från konstruktioner med pagal/ palei, endast betydelsen ‘väg/rörelseväg’ (och kan inte beteckna en vistelseort); 161 2) prepositionskonstruktioner med pro används inte bara med tydliga rörelseverb, utan även med perceptions-, hörsel- och andra verb som har rörelsesem; 3) En typisk användningsmiljö för prepositionskonstruktioner med pro är verb med det besläktade prefixet pra-. Med avledningar bildade av intransitiva rörelseverb används konstruktionen omväxlande med en ensam ackusativ (utan preposition), t.ex.: praėjo (pro) šulinį, praėjo (pro) dvarą. Med andra verb är en sådan växling inte möjlig (se 3.2.2.2. b); 4) Prepositionskonstruktioner med pro kombineras med substantiv av olika konkreta betydelser, med undantag för linjära substantiv (dessa är typiska för användningsmiljön för prepositionerna pagal/ palei); 5) Prepositionskonstruktioner med pro kan växla med konstruktioner med pagal/ palei när de består av substantiv som betecknar större områden (inte punkter i rummet), t.ex.: eina pro ežerą/ palei ežerą// paežere. 3.3. Apie/ aplink med ackusativ 3.3.1. Dessa konstruktioner betecknar en väg som går runt ett föremål från alla håll och står därmed i motsats till andra konstruktioner med betydelsen ”vid sidan av en färdvägs referenspunkt”; jfr apėjo apie/ aplink ežerą ir nuėjo pro ežerą (į mišką), perskrido per ežerą. Konstruktioner med ackusativ av kring anger både en väg utan kontakt (med ett orienteringsmärke) och en väg med kontakt (t.ex.: lindar tråden kring fingret). För övrigt har vi i det senare fallet både vägen och slutpunkten. 3.3.2. En väg utan kontakt uttrycks genom kombinationer med rörelseverb (a), som också kan ha prefixet ap(i)- (b). a) När man kör runt sjön blir det en stor omväg. Kk. Tillsammans med jorden färdas även jag runt solen. MasMP 11. Falken hade fått syn på något medan den ännu flög runt gårdarna. MašAMB 225. Skämtaren jagades tre varv runt stugan. SajND 38. b) Tjädern band brudparets händer med en älvas band och ledde dem runt stenen. VienLP 41. Med den hälsan skulle du inte ens kunna springa runt gården. Nmn. Hon for runt sjön som vinden. Švnč. 3.3.3. En väg i kontakt med referenspunkten och en slutpunkt betecknas av prepositionskonstruktioner med apie/ aplink i kombinationer med verben vynioti, sukti, rišti, rištis. a) När linet har ruttnat färdigt lindar man det kring fingret: strået går av, fibern lossnar – då räcker det. Ant. Domininkas snurrade länge kring sin mustasch som sveddes av pipan (rš). Dessa konstruktioner är synonyma med konstruktioner med prepositionen ant. [Farbror] hittade ett snöre och började linda det runt fingret. MikelLE 43. Min fröken, min unga brud, har du bundit flätorna för att linda dem runt händerna? Pg. Han lindar varpen runt valsen (rš). b) Med verb som har prefixet ap(i)- är prepositionskonstruktioner med apie/ap-link vanligare, men även ant med genitiv är möjlig. Doktorn lindade tömmarna runt ärmarna. VienAS 147. Man drar åt tömmarna hårt och virar dem runt handen. Basan. Björken snodde sig kring hornen, och kransen. Sug. 162 Drängen lindade vargens svans om sin egen hand. Jš. Servetten lindas om flaskhalsen (rš). c) Med verb med prefixet už- används endast konstruktionen med prepositionen ant. Han befallde [honom] att ta en bunt av sitt eget hår och linda den om lillfingret på sin vänstra hand. Slanč. Linda något om halsen – gå inte naken. Jrb. Lägg alla dessa varptrådar på bommen och spänn dem: först i solvögonen, sedan i skeden. Antr. 3.3.4. Analoga konstruktioner bildas också med reflexiva intransitiva verb vynioti, vyti, riestis, suktis (jfr 3.3.3). a) Gräset slingrar sig runt halsen. AvyžKK 194. Humlen slingrar sig tätt runt störarna. K II 163. Humlen (humlen) slingrar sig om stören (rš). b) Piskan slingrade sig runt halsen. Rimk. Det sägs att där det finns snokar på betesmarkerna slingrar en snok sig om kons ben och diar. Šil. Varför har du ringlat ihop dig som en orm runt stubben? Pp. Ett rep av hästhår, två varv virat runt midjan (rš). Han ser – gyllene ormar slingrar sig runt stolarna. Rk. För att växterna inte ska linda sig om upptagningsvalsarna har ett skyddsrör satts löst ovanpå dem (rš). Sedan hade den tidigare dykaren krupit in i sjöklockans botten för att se efter och upptäckt att en snok hade ringlat sig just om hans hjärta. Basan. Dina snokar slingrar sig om halsen. Sutk. c) Man brukade säga att man inte fick gå och plocka nötter över ängen, eftersom en orm skulle ringla sig om halsen. Dt. 3.3.5. De aktuella verben bildar också mer komplexa ordkombinationer, till exempel: Humlen som växte i skogarna slingrar sig med sin långa, sträva stjälk runt träden (rš). En av de största av dem [elefanterna] slingrade sin snabel runt stammen på det träd där jag hade gömt mig. BalčTVN 65. Šarūnas slog armarna om sin brors hals. AvyžŠK 140. 3.4. Konstruktioner med virš, aukščiau, per 3.4.1 Konstruktioner med prepositionerna virš (viršum, viršui), aukščiau, per anger en rörelseväg ovanför ett föremål (utan att vidröra det) i kombination med vissa rörelseverb — om att flyga, fara genom luften och kasta eller slunga något. Var och en av de nämnda prepositionerna har sina särskilda användningsdrag. 3.4.2. Konstruktionen med prepositionen virš används för att ange rörelsevägen: a) i förhållande till jordytan eller föremål som finns där, t.ex.: Flygplanet f l ö g ö v e r S y d p o l e n. LaurVS 7. Ö v e r kala, tomma f ä l t f l ö g en gammal kråka. CvR VII 67. Utan att gå under tak flög flockar av vildänder ö v e r s k o g e n. VienR IV 20. Flygplanet bröt sig g e n o m l u f t e n ö v e r s t a d e n (bk). Stararna f l ö g ö v e r h u s e n. CvR₁ I 187; b) i förhållande till föremål som befinner sig ovanför marken (i luften), t.ex.: Flygplanet f l ö g ö v e r m o l n e n. Jaktplanet s v e p t e ö v e r e n s k v a d r o n. Höken s t ö r t a d e s i g ö v e r fågel- f l o c k e n; 163 c) i förhållande till en människa, t.ex.: En pil susade över huvudet (bk). En stork gled över huvudena. RimkKK 167. 3.4.3. Prepositionen virš ligger betydelsemässigt nära aukščiau. De skiljer sig åt genom vissa betydelsenyans­er: den förstnämnda anger att föremål befinner sig på samma vertikallinje, medan den sistnämnda anger att de befinner sig på intilliggande vertikallinjer. Denna skillnad kan illustreras grafiskt så här: □ (virš), □ (aukščiau). I vissa fall – när man talar om föremål som har lyft från marken eller befinner sig i rymden – används prepositionen aukščiau också för att ange rörelsevägen, t.ex.: Flygplanet flög aukščiau/virš molnen (per molnen skulle betyda något annat). Pilen susade förbi ovanför taket (kanske ovanför taket, kanske också bredvid det). Men denna preposition används inte när man talar om flygvägen i förhållande till områden på jordytan, t.ex.: Fågeln flög virš fälten/per fälten (inte: aukščiau fälten). 3.4.4. Med flygverb används också den särskilda vägprepositionen per, som i den nämnda kontexten har betydelsen ”väg ovanför ett föremål” och kan vara synonym med prepositionen virš, t.ex.: En svan flyger över (per) den lilla sjön. Užp. Det är ingen idé att flyga över vattnet för svärdotterns skull. Lnkv. Om göken gal när den flyger över husen, så brinner de husen upp. Auk. Blyhaglen far som bin över den brokiga lilla sjön. KlpD 30. I vissa fall kan dock konstruktionen med prepositionen per även med dessa verb beteckna ”en väg genom ett föremål” och växla med instrumentalis, jfr.: Fågeln flyger genom skogen/skogsvägen (bk). Över gröna skogar flög göken, genom haven dök gäddan. Kps. – Och jag skulle förvandla mig till den spräckliga lilla anden och flyga genom den gröna skogen. JV 865. Å andra sidan kan även uttrycket flyger genom skogen betyda ”ovanför skogen”, t.ex.: flygplanet flyger genom skogen, fågeln flyger genom skogen. 3.4.5. Med de iterativa rörelseverben skrajoti, skraidyti används vanligen konstruktionen med prepositionen virš. Över blommorna, likt levande blommor, svävar färggranna fjärilar. ŠRagSD 34. Ovanför dem (balu) flyger tofsviporna och ropar glatt. MikelLE 154. [Honan lockade] henne att flyga en stund över de gröna skogarna. CvR VII 74. [Fladdermusen] dök tyst och gungande över potatislandet och trädgårdarna. MikelKLL 26. 3.4.6. Rörelsevägen ovanför ett föremål markeras också med konstruktioner med prepositionen per tillsammans med verb för att (hoppa över), (klättra över) och (gå över), t.ex.: hoppade över diket, gick över tröskeln, klättrade över staketet. Om verbet har prefixet per- kan konstruktionen med prepositionen per växla med enbart ackusativ (utan preposition), t.ex.: hoppade över pölen/ pölen, klättrade över staketet/ staketet (om sådana konstruktioner närmare, se 2.1.2.4.). 3.4.7. 1) Sammanfattningsvis kan man säga att den linjära rörelsevägen ovanför ett föremål uttrycks genom: a) en konstruktion med prepositionen virš (viršum, viršuj); b) en konstruktion med prepositionen aukščiau (mer sällan); e) en konstruktion med prepositionen per; d) i vissa fall används dessa konstruktioner parallellt, t.ex.: flyger över staden/ genom staden, 164 flyger över molnen/ högre än molnen, pilen for förbi ovanför huvudet/ högre än huvudet/ över huvudet; 2) Vägen för icke-linjär (upprepad) rörelse uttrycks vanligen med en konstruktion med prepositionen virš, t.ex.: fjärilar flyger över blommorna, över köksträdgården; 3) Med verb för att hoppa över och klättra över används en konstruktion med prepositionen per eller enbart ackusativ (om verbet har prefix), t.ex.: hoppade över diket, men hoppade över diket/ diket. 3.5. Andra konstruktioner I vissa kontexter kan väg även betecknas med lokativa prepositionskonstruktioner (jfr Kilius 1980:41—42). framför — bakom: Talaren gick förbi talarstolen (bk). Bilder från det nära förflutna passerade förbi (bk). Någon sprang snabbt bakom honom (bk). mellan: Han släpade sig fram mellan stubbarna, medan grenarna rev honom i ansiktet. ZobŠV 132. Han gick längs stigen mellan snödrivorna, som en spång mellan kärr och träsk. GliauPR 226. nära, intill: Vid middagstid kom svalorna ut ur sina bon och började flyga alldeles nära marken. ZobŠV 45. Någon gick förbi min farbror (bk). intill: Ett bi surrade förbi huvudet. under/nedanför: Bilen körde under bron/förbi under bron (bk). Passageraren gick under gatlyktan (bk). Dykaren simmade under vattnet (bk). Han sprang under grenarna, där regnet inte öste ner lika kraftigt. ZobŠV 68. Som exemplen visar uttrycks väg med otypiska medel vanligtvis med rörelseverb med prefixet pra-. 4. Avslutande ord 4.1. Rörelseväg uttrycks: 1) med särskilda uttrycksmedel — instrumental, konstruktioner med prepositionerna per och pro (går genom skogen/ genom skogen, kör förbi sjön, gick ut genom porten, kröp ut genom väggen), 2) med icke-särskilda medel: a) regelbundet — konstruktioner med prepositionerna apie/ aplink, pagal/ palei (gick runt trädgården, kör längs floden) och b) oregelbundet — med andra lokalkonstruktioner (se 3.5.). 4.2. Betydelsen rörelseväg är heterogen. Den delas upp i mindre enheter utifrån orienterande kännetecken: 1) en väg genom ett föremål (går genom ängen, kör genom porten) och 2) en väg längs sidan av ett föremål (går längs floden, sprang förbi husen, gick runt brunnen). 4.3. Vägen genom ett föremål är enligt rörelseriktningen av två slag: 1) en väg genom hela föremålet (går genom gården) och 2) en väg rakt igenom (vinkelrätt mot) föremålet (kröp ut genom väggen, tittar genom fönstret). Vart och ett av dessa betydelser har två uttrycksmedel, som på sitt eget sätt fördelar det semantiska fält de ”betjänar” och på vissa ställen korsar varandra. 4.4. 1) Instrumentalis används med substantiv med linjär betydelse, liksom med avledningar med prefixet pa-, till exempel: går längs vägen, längs floden. 165 2) Prepositionen per används för att beteckna en mellanliggande väg, när det av sammanhanget framgår att man närmar sig och avlägsnar sig från den omtalade platsen. 3) Substantiv med icke-linjär betydelse används för att beteckna en väg genom hela något i kombination med prepositionen per eller med instrumental, till exempel: kör genom skogen/genom skogen, (en tår) rinner över kinden/längs kinden. För övrigt är instrumental stilistiskt markerad. Den betonar i högre grad platsens utsträckning, medan prepositionen per betonar dess genomskärning. 4) Linjära substantiv med prepositionen per har en annan betydelse av väg — ”tvärs över”, till exempel: går över vägen, simmar över floden. 5) Konstruktioner med prepositionen per kan i kombination med verb för rörelse med prefixet per- växla med enbart ackusativ (utan preposition), till exempel: gick över vägen/över vägen, simmade över floden/över floden, flög över Atlanten/över Atlanten. 4.5. Vägen rakt igenom (vinkelrätt mot) ett föremål uttrycks på två sätt: med prepositionen pro och prepositionen per. Vardera prepositionen har sin egen semantiska valens, vilket också avgör skillnaderna i betydelse mellan själva konstruktionerna. 1) Prepositionen pro används med substantiv som betecknar håligheter eller mellanrum, eller som har sådana semantiska drag (gick in genom dörren, kröp ut genom staketet, trängde sig igenom snårskogen), medan prepositionen per används med substantiv som betecknar solida föremål som material (spiken stack ut genom brädan, vattnet trängde igenom kläderna). 2) Båda prepositionerna kan dock också användas i stället för varandra, det vill säga i ”icke-egna” miljöer, jfr: gick in genom dörren, tittar genom fönstret, faller genom sållet (rågkorn) och hör genom väggen, vinden tränger genom kläderna. En sådan användning av de nämnda prepositionerna betraktas ur standardspråkets synvinkel som perifer. 4.6. Vägen längs sidan av ett föremål betecknas med konstruktioner med prepositionerna pagal/palei och pro. 1) Den typiska användningsmiljön för prepositionerna pagal/palei är substantiv med linjär betydelse, till exempel: går längs floden, kryper längs väggen. 2) När de används med substantiv med icke-linjär betydelse kan dessa prepositioner växla med prepositionen pro, till exempel: kör längs skogen/genom skogen. 3) Konstruktionen med prepositionen pro används för att ange en mellanliggande rörelseväg, till exempel: vi brukade gå till småstaden förbi herrgården. I detta fall kan den inte ersättas med konstruktioner med prepositionerna pagal/palei. 4.7. Prepositionskonstruktioner med apie/aplink och virš har betydelsen ”vid sidan av vägen” med ytterligare nyanser, jfr.: körde runt skogen och flög över skogen. 4.8. Prepositionskonstruktioner med skersai, išilgai, įstrižai anger en väg som går tvärs igenom (går tvärs över ängen) och rakt igenom (spiken stack ut genom handflatan). Förkortningar BaltNV — B a l t u š i s J. Nežvyruotu vieškeliu. V., 1971. bk — standardspråk. BubnŽDŽ — B u b n y s V. Alkana žemė. Po vasaros dangum. Nesėtų rugių žydėjimas. V., 1977. JurkVT — J u r k u s P. Ant Vilnelės tilto. Chicago, 1968. GliauPR — G l i a u d a J. Perlojos respublika. Chicago, 1979. LaurVS — L a u r i n č i u k a s A. Varinė saulė. V., 1972. MašMP — M a š i o t a s P. Mokslo pasakos. V., 1973. 166 MškŽG — Miškinis A. Žaliaduonių gegužė. V., 1977. RadzPV — Radzevičius B. Prieaušrio vieškeliai. T. 1–2, V., 1985. RūtP — Rūta A. Priesaika. Chicago, 1962. PožŽNSV — Požėra J. Žuvys nepažįsta savo vaikų. V., 1985. PūkAL — Pūkelevičiūtė B. Aštuoni lapai. V., 1992. SajND — Saja K. Už nevarstomų durų. V., 1983. SirGAI — Sirijos Gira. Atlanto idilės. V., 1973. SV — Sužeistas vėjas. Lietuvių liaudies pasakos. K., 1985. SŽ — Stebuklingas žodis. Lietuvių liaudies pasakos. K., 1985. ŠaltRD — Šaltenis S. Riešutų duona. V., 1972. ŠkėmBD — Škėma A. Balta drobulė. V., 1990. VienVŠ — Vienuolis A. Viešnia iš šiaurės. V., 1989. ZobŠV — Zobarskas S. Per šaltį ir vėją. V., 1989. Övriga förkortningar är desamma som i den akademiska trebandsutgåvan av ”Lietuvių kalbos gramatika”. LITERATŪRA 1. Jablonskis J. Linksniai ir prielinksniai. — Rinktiniai raštai. T.1, V., 1957, p. 551–672. 2. GNDV — Paulauskienė A., Tarvydaitė D. Gramatinės normos ir dabartinė vartosena. K., 1986. 3. Kilius J. Dėl prielinksnių pro ir per. — Mūsų kalba. 1973, Nr. 4, p. 27–31. 4. Kilius J. Dėl vietos reikšmių sistemingumo. — Mūsų kalba. 1973, Nr. 5, p. 35–40. 5. Kilius J. Orientacinių reikšmių struktūra lietuvių kalboje (Apie vietos prielinksnių ir linksnių reikšmes). — Kalbotyra. T. 28(1), 1977, p. 40–49. 6. Kilius J. Slankumo reikšmių struktūra lietuvių kalboje (Apie vietos prielinksnių ir linksnių reikšmes). — Kalbotyra. T. 31(1), 1980, p. 34–56. 7. LKG — Lietuvių kalbos gramatika. V. T.1, 1965; T.2, 1971; T.3, 1976. 8. Pupkis A. Kalbos kultūros pagrindai. V., 1980. 9. Rasimavičius A. Dėl vietos įnagininko vartojimo. — Kalbos kultūra. Nr. 2, 1962, p. 11–15. 10. Šukys J. Linksnių ir prielinksnių vartojimas. K., 1984. 11. Valiulytė E. Iš sintaksinės sinonimikos (Galininkas su apie, aplink — kilmininkas su ant). — Kalbos kultūra. Nr. 24, 1972, p. 21–23. 12. Valiulytė E. Prielinks­nio po su galininku konstrukcija ir jos sinonimai. — Kalbos kultūra. Nr. 41, 1981, p. 21–40. 13. ГЛЯ — Грамматика литовского языка. В., 1985. 14. СВПО — Веселоводова М.В., Владимирский Е.Ю. Способы выражения пространственных отношений в современном русском языке. Москва, 1982. BEDEUTUNGEN DES FORTBEWEGUNGSWEGES UND IHR AUSDRUCK Zusammenfassung Es gibt einige Bedeutungen des Fortbewegungsweges:1) der Weg dem Ding entlang wird mit dem Instrumental und mit der Präposition per mit Akk. ausgedruckt (eina keliu ”geht den Weg entlang” važiuoja per mišką/mišku ”fährt durch den Wald/den Wald entlang”, grįžo per Vokietiją iš Europos ”kehrte durch Deutschland aus Europa zurück); 2) der Weg durch den Ding wird mit der Präposition pro mit Akk. (wenn das Substantiv eine Öffnung, Höhlung bezeichnet: išėjo pro duris ”ging durch die Tür hin”, žiūri pro grotas ”sieht durch das Gitter”), mit der Präposition per mit Akk. (wenn das Substantiv das ganze Ding bezeichnet: kulka išėjo per sieną ”die Kugel ging durch die Wand aus”, vanduo persigėrė per drabužius 167 ”das Wasser durchsickerte durch die Kleider“); 3) der Weg neben dem Ding — mit den Präpositionen pagal/palei mit Akk. (wenn das Substantiv eine Linienbedeutung hat: eina pagal upę „geht den Fluß entlang“), mit der Präposition pro mit Akk. (praėjo pro šulinį „ging am Brunnen vorbei“); 4) der Weg herum das Ding — apibėgo apie/aplink namą „lief das Haus herum“; 5) der Weg über das Ding — lėktuvas skrenda virš miesto „der Flugzeug fliegt über die Stadt“. 168