Kelios pastabos apie Prūsų Lietuvos priesaginės darybos (ir priesagėtą) oikonomiją

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXXVI (1996) LIETUVIŲ KALBA: TYRĖJAI IR TYRIMAI Marija RAZMUKAITĖ NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM SUFFIXBILDNINGEN (OCH SUFFIXBILDNINGEN) AV ORTNAMN I PREUSSISKA LITAUEN Under de senaste åren, då jag intresserat mig för och försökt undersöka ortnamn bildade med suffix i Litauen, har de huvudsakliga bildningstyperna och modellerna, olika suffix större eller mindre produktivitet samt lexemen trätt fram (jfr M. Razmukaitės artiklar om bildningen av ortnamn i Litauen, publicerade i ”Lietuvos TSR MA darbuose”, ”Lietuvių kalbotyros klausimuose”, ”Lituanistikoje” m.fl.). Med anledning av årsdagen för J. Gerulis, forskare inom preussisk filologi av litauisk härkomst, riktas blicken här mot ortnamnen i Lill-Litauen, en tidigare del av Ostpreussen som redan på 1200-talet avskildes från Stor-Litauen (år 1253 skänkte Mindaugas, när han krönte sig till Litauens kung, av diplomatiska skäl Skalva och Nadruva till Livländska orden), ett område som länge varit isolerat. Det område som här kallas Preussiska Litauen är i detta sammanhang den södra delen av Lill-Litauen, som efter Versaillesfreden (1919) inte införlivades med Litauen, trots att representanter för Preussiska Litauens nationella råd hade framfört ett sådant krav (1923 återvanns endast Klaipėdaområdet). Detta område, som intresserar oss, sträckte sig sydväst om Nemunas till floderna Deimena och Alnė i väster och i söder till Geldapė. Enligt historiker och andra forskare var det tätt befolkat av litauer (lietuvininkai) ända fram till pesten (början av 1700-talet), och redan på 1500-talet hade litauiska län och församlingar bildats här. Även om kärnan av de litauiska områdena utgjordes av det nämnda området, bodde litauer också längre västerut, bortom Labguva- och Vėluva-länen – kring Fišhauzenas (Žuvininkai), Ylava, Karaliaučius och längre söderut. För denna översikt har följande område valts: länen Pakalnė (eller Lankos), Tilžė, Ragainė, Labguva, Pilkalnis, Įsrutis, Gumbinė, Stalupėnai, Vėluva, Darkiemis och Geldapė. Ortnamnen på bosättningsorterna där, ortnamn bildade med suffix (omkring 350 bosättningsnamn), kunde sammanställas ur V. Kalvaičio förteckning över bosättningsnamn (jfr Kalwaitis W. Lietuwiszkų Wardų Klėtele. Tilžėje, 1910). Många forskare har intresserat sig för ortnamnen i detta område, särskilt ortnamnen i den västra delen av Lill-Litauen: F. Kuršaitis, K. Būga, J. Gerulis, A. Salys, V. Mažiulis, 1 Se Pakarklis P. Mažoji Lietuva vokiečių mokslo šviesoje. Kaunas, 1935; Vileišis V. Tautiniai santykiai Maž. Lietuvoje. Kaunas, 1935. S. 55—109; Jonynas I. Iš Mažosios Lietuvos istorijos. Kaunas, 1933; Matulevičius A. Mažoji Lietuva XVIII amžiuje. Vilnius, 1989. S. 3—24 m.fl. 2 Se Matulevičius A. Anf. arb. S. 8,25,28—38; Valsonokas R. Klaipėdos problema. Klaipėda, 1932. S. 5; Vileišis V. Anf. arb. S. 121. 74 Br. Savukynas, Z. Zinkevičius och forskare av annan nationalitet – M. Tepenas, A. Bėcenbergeris, J. Otrembskis, W. Fenzlau, R. Trautmanas, F. Tecneris och många andra – ägnade stor uppmärksamhet åt språken hos litauerna och preussarna i dessa områden, etymologin hos enskilda ortnamn samt sökandet efter och fastställandet av gränserna mellan de preussisk-litauiska stammarna³. Områdets ortnamn har inte tidigare undersökts mer ingående och systematiskt med avseende på bildningen. Därför försöker jag här granska ortnamnen i den södra delen av Lill-Litauen ur ett bildningsperspektiv och lyfta fram de suffix som används vid avledning, genom att ställa materialet mot och jämföra det med uppgifter från Litauen. Även om uppgifterna i den ovan nämnda förteckningen av V. Kalvaitis återger en sen situation, sådan den utvecklades efter pesten (eftersom byar tömdes efter pesten försvann en betydande del av dessa byar och deras namn), får man ändå anta att de namn som bevarats inte hade förändrats. Inom de länsgränser som V. Kalvaitis anger är följande ortnamnssuffix alltså vanliga: -išk- (-iška, -iškas, -iškė, -iškiai), -ėnai, -(i)ininkai (-enin­kai), -ėliai, -ėliai, -ynai, -inė, -ynė, -ava, -ija, -otai m.fl. Det mest produktiva suffixet här är -išk- och dess avledningar: a) -iška: Lauk-iška⁴ (även Laukiškoji) (Lbg)⁵: personnamn (=efternamn) Laukas, Laukys⁶; b) -iškas. Av personnamn: Kraup-iškas (Lbg): Kraupys; Málv-iškas (även Málv-iškiai) (Plkn): *Malvys, *Malvas, jfr Málvicas; Nán-iškas bel. (Įs): Nanýs; c) -iškė. Av personnamn: Bubl-iškė (även Baubl-iškė) (Tlž): Bublýs, Bublỹs (även Baublỹs); Švendr-iškė (Tlž): Švėndra, Švėndras, Švendrỹs; d) -iškiai. Av personnamn: Al-iškiai bel. (Įs): Ális; Ašm-iškiai (Rg): Ašmỹs; Audin-iškiai (Drk): Aũdinas; Blūd-iškiai (eller Blud-iškiai) (Rg): Blãūdžius (även Bludžius); Būdel-iškiai (Pak): Būdėlis; Butk-iškiai (Rg): Bùtkus; Bitėn-iškiai (Pak): Bitėnas (jfr Bitėnai by) (Rg); Ceid-iškiai (Rg): *Ceida, jfr Čeidà; Daugel-iškiai (Stlp): Daugėlà; Dervel-iškiai (Šlu): Dervėlis; Doc-iškiai (Tlž): Dõcis, Docỹs; *Drūt-iškiai (Drut-iškiai) (Gmb): Drūtỹs; Eígimin-iškiai (Plkn): *Eígiminas; Ensk-iškiai (Plkn): Enskis, Enskys; Gail-iškiai (Tlž): Gailius; Joger-iškiai (Geger-iškiai) (Tlž): *Jogeris, jfr Jėgeris; Gerk-iškiai (Gld): Gėrkė, Gerkis; Germin-iškiai (Stlp): *Germinas, jfr Gėrmanas, Gėrmonas; Gerv-iškiai (Gmb): Gėrvė; Gil-iškiai (Įs): Gilys; Gin-iškiai (Pak): Ginas; *Girait-iškiai (Girat-iškiai) (Pak): Giraitis (Giratis); Gober-iškiai (Plkn): Gõberas, Goberys; Griga- ³ A. Bėcenbergeris riktade uppmärksamheten mot bildningen av sammansatta ortnamn i detta område, dvs. de andra leden i sammansatta ortnamn, och fastställde vilka platser i Lill-Litauen som beboddes av preussare respektive litauer samt gränserna mellan dessa (utifrån komponenterna -kehmen och -keim, -kallen och -garben, -uppen och -ape). ⁴ Ortnamnens stavning har rekonstruerats enligt dagens skrivtecken. ⁵ Förkortningar för län: Drk — Darkiemis, Gld — Geldapė, Gmb — Gumbinė, Įs — Įsrutis, Lbg — Labguva, Pak — Pakalnė, Plkn — Pilkalnis, Rg — Ragainė, Stlp — Stalupėnai, Šlu — Šilutė, Tlž — Tilžė, Vėl — Vėluva. ⁶ Personnamnen (efternamnen) anges vanligen enligt ”Lietuvių pavardžių žodynas”. T. 1—2, V., 1985; 1989 eller enligt V. Kalvaičio förteckning över efternamn (se anf. arb. S. 7—20). 75 -iškiai (Stlp): Grigaliai; Grobl-iškiai (Gld): Groblūs; Grut-iškiai (Pak): Grutą; Gulbin-iškiai (Gld): Gulbinas; Gumbel-iškiai (Pak): Gumbėlis; Jautel-iškiai (Rg): *Jautelis, jfr Jautus; Jevon-iškiai (Drk): *Jevonis, jfr Jevanáuskas, Jevainius; Jod-iškiai (Juod-iškiai) (Šlu): Jodys, Juodýs; Jukn-iškiai (Gmb): Juknys; Jurd-iškiai (Gld): Jurdýs; Kalak-iškiai (Plkn): *Kalakas, jfr Kalakáuskas; Kaplan-iškiai (Pak): Káplanas; *Karun-iškiai (Karun-iškiai) (Plkn): Karúnas; Kaukol-iškiai (Pak): Kaukolas; Keler-iškiai (Tlž): Kėleris; Kiaun-iškiai (Is): Kiáunė; Kili-iškiai (Šlu): Kilius; Klaus-iškiai (Tlž): Klausas, Klausą; *Kolait-iškiai (Kolat-iškiai) (Drk): Koláitis (Kolata, Kolatis); Kol-iškiai (Is): Kólis, Kolūs, jfr det preussiska personnamnet Cale; Koš-iškiai (Drk): Košis, Košūs; Kragel-iškiai (Rg): *Kragelis, jfr Krágas; Krakon-iškiai (Rg): *Krakonas, jfr Krakūnas; Krok-iškiai (Tlž): Krókas; Kup-iškiai (Rg): Kùpas; Kyrel-iškiai (Šlu): *Kurelis, jfr Kirelis; Labav-iškiai (Drk): *Labavas, jfr Labavičius, Labaitis; Len kon-iškiai (Stlp): *Lenkonas, jfr Lenkynas; Liepin-iškiai (Pak): Liepinis, Liepinys; Linav-iškiai (Gld): *Linavas, jfr Linuvaitis; Link-iškiai (Gld): Linkys; Luk-iškiai (Šlu): Lukys; *Makūn-iškiai (Makun-iškiai) (Gld): Makūnas; Mart-iškiai (Gld): *Martas, *Martys, jfr det kristna namnet Martýnas; Medun-iškiai (Drk): *Medunas, jfr Medunėckas; *Miegūn-iškiai (Miegun-iškiai) (Gmb): *Miegūnas, jfr Miegínis, Méginas etc.; Norvil-iškiai (Rg): Nórvila, Norvilas; Nurn-iškiai (Rg): Nurna; Paulik-iškiai (Stlp): Paulikas; *Perkūn-iškiai (Perkun-iškiai) (Is): Perkūnas; Piet-iškiai (Rg): *Pietys, jfr Pietaitis; Platen-iškiai (Is): Plátenas, jfr Plátas; Plav-iškiai (Gld): Plavas; Pleik-iškiai (Tlž): Pleikys, Pleikūs; Povel-iškiai (Is): Povelis; *Prūs-iškiai (Prus-iškiai) (Gmb): Prūsas, etn. prūsas; *Samol-iškiai (Samol-iškiai) (Plkn): Samúolis (Samolis); Šutil-iškiai (Pak): Šutilas; Sumon-iškiai: *Sumonas, jfr Šimonas; Šarv-iškiai (Drk): Šarva; Šuk-iškiai (Tlž): Šukis, Šukūs; Šliken-iškiai (Stlp): *Šlikenas, jfr Šlikas, Šlikys; Tamov-iškiai (Is): *Tamovas, jfr Tamavičius; Taukin-iškiai (Stlp): Taukis, Taukinas; Tolmin-iškiai (Gld): *Tolminas, jfr Tolmynas; Tun-iškiai (Gld): *Tūnus, jfr Tūnaitis; Vaineik-iškiai (Stlp): Vaineikis; Valel-iškiai (Gmb): Valėlė; Verdel-iškiai (Plkn): *Verdelis; Vėderait-iškiai (Vederait-iškiai) (Rg): Vėderaitis; Venslov-iškiai (Rg): Venšlovas; Vilker-iškiai (Rg): *Vilkeras; Vulv-iškiai (Šlu): jfr Vùlfas; Vyc-iškiai (Pak): *Vycius, *Vycas, jfr Vyčas; Žil-iškiai (Plkn): Žilis; Žynel-iškiai (Pak): Žynėlis etc.; från hydronymer7 och andra ortnamn: Akmen-iškiai (Rg): Akmenys, ån Akmenis (Rg); Algav-iškiai (ty. Algaischken) (Pak): ån Algà (Rg); Blind-iškiai (Gld): ån Blindė (Gld); Eimen-iškiai (Plkn, Stlp): ån Eimenys (Plkn); *Mielav-iškiai (Melav-iškiai) (Lbg): ån Mielava (Lbg); Ragav-iškiai (Drk), jfr ån Ragavė (Drk), dessutom jfr preussiska ortnamnen Ragow, Ragaw (Ylava); Šilup-iškiai (Rg): *Šilupė; från appellativer, platsbeteckningar: Dvarel-iškiai 7 Hydronymerna för jämförelse har hämtats ur V. Kalwaitis förteckning över hydronymer (se K a l w a i t i s W. Min. verk. S. 68—72) och ur Vilnius Peteratis ”Mažoji Lietuva ir Tvanksta” (Vilnius, 1992. S. 402—412). 76 (Pak): dvarėlis; Eglyn-iškiai (Gld): eglynas (<ėglė); Erub-iškiai (Plkn): erubė dial. ”jerubė”; Ežer-iškiai (Drk): ežeras; Girel-iškiai (Plkn): girėlė dimin. (<giria); Kalnel-iškiai (Plkn): kalnelis dimin. (<kalnas); Kalniškiai (Plkn): kalnas; Laukel-iškiai (Plkn): laukėlis dimin. (<laukas), men jfr personnamnet Laukelis; Naudvar-iškiai (Tlž): *naudvaris<naujadvaris; Pervalkiškiai (Pak): pérvalka, pérvalkas; Šilel-iškiai (Rg): šilėlis dimin. (<šilas); Trak-iškiai (Gld): trākas etc. Avledningar med suffixet -išk- utgör omkring 40% av områdets suffixavledningar och är spridda över hela Preussiska Litauens territorium: i väster sammanfaller avledningarnas gräns med den västra gränslinjen för Preussiska Litauen, det vill säga den går genom Labguva och Vėluva kretsar; i sydväst förekommer de även i Girdavõs och Ungurõs8 kretsar, och korsar således den så kallade Bezenberger-linjen och till och med V. Peteratis gräns för preussisk-litauiska hydronymer; längre västerut från Labguva-Vėluva-Girdavõs kretsar har inga oikonymer med suffixet -išk- belagts. I Litauen är suffix med -išk- de allra mest produktiva; deras avledningar är spridda över hela Litauens territorium9 och bildar tillsammans med Preussiska Litauen ett sammanhängande, oavbrutet område. Den näst vanligaste avledningssuffixen i Preussiska Litauen är -ėnai (~17%). Liksom i Litauen10 bildas avledningar med detta suffix huvudsakligen av hydronymer och appellativa platsbeteckningar. Från hydronymer: Alksnup-ėnai (Plk): Alksnupė (Plkn); Anglup-ėnai (Gld): Anglupė (Gld); Ant-šiekštup-ėnai (Plkn), jfr Šiekštupė (Stlp) – också en prefixavledning; Ant-būdūp-ėnai (Plkn), jfr Būdūpė (Plkn), byn Būdūpėnai (Plkn) – också en prefixavledning; Aukštup-ėnai (Plkn): *Aukštupė, jfr Aūkštupė (Gmb); Aūlav-ėnai standardspråk (Įs): Aula (Įs); Bamb-ėnai (Rg): Bambė, tjärn; Blindup-ėnai (Rg): Blind-upė (Blindė) (Rg); Brakup-ėnai (Brok-up-ėnai) (Gmb): Brākupė (Gmb); Būdūp-ėnai (Rg, Plkn): Būdūpė (Rg); Draugup-ėnai (Plkn): Draūgupė (Plkn); Elksnup-ėnai (Lbg): Elksnupė (Elksnė) (Lbg); Gailup-ėnai (Gmb): Gailupė (Gmb); Juodup-ėnai (Plkn): Juodupė (Plkn); Kirsnup-ėnai (Rg): Kirsnupė (Rg); Klampup-ėnai (Gmb): Klampupis, Klampupė (Gmb); Lauk-upėnai (Stlp): Laukupė (Stlp); Orup-ėnai (Plkn): Orupė (Plkn); Osup-ėnai (Pak): *Osupė, jfr Ōsa (Pak); Pilup-ėnai (Įs, Stlp): Pilupė (Stlp); Platup-ėnai (Lbg): Plātupė (Lbg); Ragup-ėnai (Plkn): Rāgupė (Plkn); Rūdup-ėnai (Gmb): Rūdupė (Gmb); Skardup-ėnai (Plkn, Rg, Gmb): Skardupė (Įs, Gmb); Sk erstup-ėnai (Drk): Skerstupė (Drk); Stālup-ėnai stad (Stlp): Stālupė (Stālė) (Stlp); Stonup-ėnai (Rg): *Stonupė (Stōnė) (Rg); Strij-ėnai (Įs): Strijus (Įs); *Šiekštup-ėnai (Šekštup-ėnai) (Stlp): Šiekštupė, Šėkštupė (Stlp); Šilup-ėnai (Stlp): Šilupė (Stlp); Taurup-ėnai (Drk): Taurupė (Drk); Taurut-ėnai (Tlž): Taurutė (Tlž); Vorup-ėnai (Varup-ėnai?) (Plkn): Vōtupė (Plkn); Verksnup-ėnai (Rg): Verksnupė (Rg); Vinkšnup-ėnai 8 Uppgifter om dessa och andra kretsar, som redan låg utanför den traditionella gränsen för M. Litauen, har hämtats ur ”Die Gemeinden und Gutsbezirke der Provinz Preussen” (Berlin, 1874). 9 Jfr Razmukaitė M. Būdingesnes Lietuvos TSR oikonimų darybos priesagos. — Lietuvos TSR MA darbai. A serija. 1989. T. 3. S. 139—141. 10 Se Razmukaitė M. Min.str. S. 139, 145. 77 (Rg): Vinkšnupė (Rg); Vorup-enai (Gmb): Vōrupe (Gmb); Žąsup-enai (Rg): Žąsupė (Rg); Žirgup-enai by (Gmb): Žirgupe (Gmb); Žiurkup-enai (Gmb): Žiurkupė (Gmb); Žvejup-enai (Stlp): Žvejupė (Stlp); från andra ortnamn (oikonymer): Gerušk-enai (Gmb): Geruškiai by (Gmb); Kraupišk-enai (Rg): Kraupiškas by (Rg); Tarpup-enai (Įs, Stlp): Tarpupiai by (Stlp) (men jfr substantivet tarpupis ’plats mellan floder’); från appellativ, platsbeteckningar11: Sod-enai (Drk): sodas; sodà ’by’; Šil-enai by (Plkn): šilas (men jfr personnamnet Šilėnas); Trak-enai (Rg): trākas (men jfr trakēnas ’invånare i Trakai’); Užup-enai (Gld, Gmb): užupė, užupis ’plats bortom floden’. En del oikonymer med formanten -enai kan också vara inte avledningar, utan former av typen pluralia tantum. Det är främst oikonymer med anknytning till personnamn: Bylenai (Gld), jfr Bylà; Degėnai (Rg), jfr Degė; Dakėnai (Gld): *Dakėnas, jfr Dakėnaitis; Dop-enai (Stlp), jfr Dop-aitis; Jogelenai (Gmb), jfr Jogela; Karalėnai (Įs), jfr Karalius; Kubilėnai (Rg), jfr Kubilius; Lapėnai (Įs): Lapėnas; Lengvėnai (Stlp), jfr Lengvỹs, Lengvinas; Kvietkėnai (Gmb), jfr Kvietkus, Kvietkis; Rogainenai (Stlp), jfr Roga, *Rogainis (men jfr personnamnet Rogainiai by (Pak) m.fl. Utbredningsområdet för oikonymer med detta suffix i Preussiska Litauen sammanfaller med området för -iš-avledningar. Väster om gränsen mellan Labguva-, Vėluva- och Girdava-distrikten finner man dock ganska många oikonymer på -enai (tyska -ehnen, -öhnen) i hela det område där litauerna bor12 (kring Žuvininkai, Karaliaučius, Šventapilė, Ylava och Rōmuva, och längre söderut kring Brāneva och Kęntšinas; söder om distrikten Ungura och Geldāpė har sådana namn inte belagts). I Litauen är detta suffix i avledningar från hydronymer mest utbrett i Samogitien och i sydvästra delen av Litauen13. Ett annat mer betydande oikon ymsuffix är -ynai (cirka 14%). En del oikonymer med detta suffix kan också vara inte avledningar med suffixet -ynai, utan former av typen pluralia tantum bildade av kollektivappellativ. Ändå är populariteten hos oikonymer med formanten -ynai i detta område påfallande. Detta talar naturligtvis för att -ynai i Preussiska Litauen också utgör en derivationell del av oikonymerna. Dessa ortnamn är huvudsakligen förknippade med appellativiska lexem: Apuokynai (Plkn): apuokas; Aukšteglynai (Šlu): *aukštaglė ’högvuxen gran’; Ąžuolynai by (Rg): ąžuolas; Beržynai (Rg): béržas; Blendynai (Rg): blendìs ’blände’; Brekštynai (Rg): brekštė (men jfr personnamnet Brekštys); Ežerynai (Drk): ėžeras (men jfr personnamnet Ežerys); Gandr-ynai (Įs): gandras (men jfr personnamnet Gandras); Guobynai (Pak): guoba (men jfr personnamnet Goba); Juodeglynai (Plk): juodeglė; Kadagynai (Lbg): kadagỹs; Kanapynai (Gmb): kanāpė; Karklynai (Stlp) 11 Oikonymer på -enai (liksom de på -(i)ininkai (-eninkai)) behöver inte vara suffixavledningar, utan kan vara oikonymer av typen pluralia tantum bildade av suffixförsedda appellativ eller beteckningar för personer och invånare. 12 Jfr ”Die Gemeinden und Gutsbezirke.” Äldre källor från 1300-, 1400- och 1500-talen visar dock att det här fanns ett preussiskt suffix -ein (se Gerullis G. Die altpreussischen Ortsnamen. Berlin und Leipzig. 1922). 13 Se Razmukaitė M. Min. art. s. 144 (karta). 78 : kaŕklas; Kelmynai (Pak): kėlmas; Kermušynai (Drk): kermušė ’vildlök’; Klevynai (Drk): klėvas; Lendr-ynai (Gmb): léndre ’vass’ (jfr personnamnet Nendrynas); Notrynai (Drk): notrė ’nässla’; Pušynai (Plkn): pušis; Samanynai (Gld): sāmana; Serpenty-nai (Lbg): serpentà ’vinbär’; Skirp-stynai (Is): skiṙpstas ’vargbär’ (men jfr personnamnet Skirpstas); Skrobl-y-nai (Gmb): skrōblas (men jfr personnamnen Skroblà, Skroblỹs); Skruzdy-nai (Lbg): skruzdė; Smilgy-nai (Lbg): smilga; Šilynai (Gld): šilas; Vabaly-nai (Drk): vabalas (men jfr personnamnet Vabalas); Vanagy-nai (Gld): vā-nagas (men jfr personnamnet Vānagas); Vinkšnynai (Rg): vinkšna; Žabynai (Drk): žābas (žabynas); Žvirbl-ynai (Plkn, Rg): žōrblis (men jfr personnamnet Žvirblis) m.fl. En del oikonymer av denna typ kan förknippas med personnamn: Dobly-nai (Pak): Doblys (Duoblỹs), Egertynai (Plk): Ėgertas; Grobynai (Drk): Grobas; Kragynai (Gdl): Krāgas; Krušynai (Drk): Krušius, Krušà, jfr Krušaitis; Lopynai (Drk): Lōpas; Pagely-nai (Is): Pagelas; Pendry-nai (Gmb): Pendrius; Raukutynai (Tlž): Raukutis; Skerdynai (Is): Skerdys; Šeržanty-nai (Lbg): Šeržantas; Valdynai (Lbg): Valdžius, jfr Valdaitis; Vanagynai (Gld): Vānagas; Varžynai (Pak): Varžys, Varžius (men jfr ån Váržė (Pak); Vilmantynai (Rg): Vilmantas; Visbary-nai (Plkn): Višbaras; Ir-mantynai (Is): *Imantas; Žygmantynai (Žygmantynai) (Is): *Žygmantas, Žygmantas, jfr Žignantas, se Žigimantas m.fl. Andra oikonymer med formanten -ynai har också motsvarigheter i personnamn i singular: Jonynai (Rg): Jonynas; Palentynai (Rg): Palentynas; Pyragynai by (Is): Pyragynas; Šudynai (Tlž): *Šudynas, jfr Šudynaitis m.fl. Oikonymer på -ynai har belagts inte bara i det traditionella området i Preussiska Litauen; de förekommer särskilt talrikt även i den västra, ”preussiska” delen av området och har spritt sig söder om den ”potsdamska” linjen — kring Rešelis, Kęntšinas och Olštinas. I Litauen har endast få oikonymer med formanten -ynai belagts — några kring Prienai, Alytus och Marijampolė, men något sammanhängande område finns inte. Även suffixet -(i)ininkai (-enininkai) är tämligen betydande i detta område (cirka 8,5%). Det rör sig främst om oikonymer med anknytning till hydronymer och appellativ. Oikonymer avledda från hydronymer: Akel-ninkai (Šlu): Akėlė å (Šlu); Arg-eninkai (Tlž): Argà å (Tlž); Os-ininkai (Pak): Ōsa å (Pak); Tovėl-ninkai (Pak): Tovėlė å (Pak); Versm-eninkai (Plkn): *Versmė, jfr Versmėlė å (Plkn); från appellativa platsbeteckningar, fysiografiska, geobotaniska och liknande termer: Beržt-ininkai (Tlž): béržta ’björkbevuxen mark, plats där björkar växer’; Būd-ininkai (Rg): būdà (jfr būdininkas ’invånare i en būda’)¹⁴; Egl-ininkai (Plkn): eglis, egliai ’en’; Ežer-ninkai (Lbg, Drk, Rg): ežeras (jfr ežerninkas ’invånare i sjörikt område; dammbyggare’); Gir-ininkai (Šlu): giria (jfr girininkas ’skogvaktare’ och personnamnet Girininkas); Kaln-ininkai by (Šlu): kalnas (jfr kalnininkas ’bergbo’); Kupst-ininkai (Tlž): kūpstas ’tuv’; Lank-ininkai (Rg): lankà (jfr lankininkas ’bosatt i en dal eller på en äng’); 14 Se fotnot 11. 79 Láuž-ininkai (Tlž): laužas ”en ranglig stuga, ett ruckel”; Pelk-ininkai (Vėl): pėlkė; Rag-ininkai (Šlu): rãgas ”en spetsig landremsa som skjuter ut i havet; en halvö”; Sal-eninkai (Rg): salà (jfr efternamnet Salininkas); Šil-ininkai (Plkn, Stlp): šilas (jfr šilininkas ”invånare i en tallskog”); Trak-ininkai (Pak, Tlž): trākas; Ving-ininkai (Gmb): vingis (jfr även efternamnet Vingis); Vyp-ininkai (Įs): jfr (?) preussiska wipis ”gren”; Virž-ininkai (Įs): viržis, viržiai ”ljungmark”; Žard-ininkai (Gld): žardis ”inhägnad plats för boskap”; av adjektiv: Nauj-eninkai (Drk, Gld): naujas; Saus-ininkai (Pak): saūsas. En annan del av oikonymerna med formanten -(i)ninkai, -eninkai) är inte längre avledningar, utan former av suffigerade appellativ som betecknar invånare knutna till ett yrke eller en sysselsättning, pluralia tantum: Avininkai (Gmb) < avininkas ”fårherde, fåruppfödare”; Dravininkai (Stlp) < drāvininkas ”biodlare”; Dūbininkai (Gld) < dūbininkas ”pälshantverkare”; Meškininkai (Gmb) < meškininkas ”en som håller och föder upp björnar”; Lašininkai (Įs) < lašininkas ”slaktare”; Kartininkai (Tlž) < kārtininkas ”fiskare” etc. Det är intressant att notera att oikonymer med -(i)ninkai, -eninkai är spridda över hela södra delen av Lill-Litauen, och att deras västra, sydvästra och södra utbredningsgränser sammanfaller med den preussisk-litauiska hydronymgräns som V. Petereitis dragit upp. Det finns visserligen oikonymer med detta suffix och dess preussiska variant -niken även utanför dessa gränser: i kretsarna Fischhausen (Žuvininkai) och Friedland (Romuvõs); söder om Goldap har inga sådana belägg noterats. I Litauen är avledningar av denna typ inte talrika; suffixet är främst känt i Klaipėdaområdet och i Neris och Nemunas avrinningsområde (dvs. söderut från Ukmergė och Jonava)15. Ett annat mer framträdande suffix bland oikonymerna i Preussiska Litauen är -eliai, -ėliai. Det rör sig huvudsakligen om oikonymer avledda från andra oikonymer (toponymiska diminutiver)16: Baltruš-ėliai (Rg): Baltrušiai (Rg); Dagut-ėliai (Plkn): Dagučiai (Plkn); Deges-ėliai (Stlp): Degesiai (Stlp); Drūčlauk-ėliai (Įs): Drūčlaukiai (Įs); Girn-ėliai (Gmb): Girniai (Gmb); Išdag-ėliai (Pak): Išdagiai (Pak); Jurbark-ėliai (Įs): Jurbarkas (Įs); Laukinink-ėliai (Rg): Laukininkai (Rg); Lazdyn-ėliai (Gmb): Lazdynai (Drk, Plk); Lenkinink-ėliai (Rg): Lenkininkai (Įs); Minkštym-ėliai (Gmb): Minkštymai (Gmb); Sakal-ėliai (Rg): Sakalai (Rg); Stubryk-ėliai (Drk): Stubrykai (Gmb); Šilen-ėliai (Plkn): Šilenai (Plkn); Tutl-ėliai (Rg): Tutliai (Rg); Varkav-ėliai (Įs): Varkavai (Įs); Vasok-ėliai (Plkn): Vasokai (Plkn); Vinkšnupen-ėliai (Rg): Vinkšnupėnai (Rg); Vežup-ėliai (Plkn): Vežupiai (Plkn); Vobul-ėliai (Rg): Vobuliai (Rg); därtill kan följande ortnamn, som inte längre har några osuffigerade motsvarigheter (möjligen försvunna), också knytas till andra oikonymer: Būd viet-ėliai (Stlp): *Būdviečiai (jfr efternamnet Būd vietis); Draskyn-ėliai (Įs): *Draskiniai (jfr efternamnet Draskinis); Jakšt-ėliai (Šlu): *Jakštai (jfr efternamnet Jakštas); Krušyn-ėliai (Plkn): *Krušynai (jfr efternamnet Krušinys); Maigūnišk-ėliai (Gmb): *Maigūniškiai; Razbainink-ėliai (Plkn): *Razbaininkai; Sodyn-ėliai (Gmb): *Sodynai; Kiaũš-ėliai: 15 Se Razmukaitė M., anf. art. S. 144. 16 Žr. Razmukaitė M., Lietuvos oikonimai, išvesti iš kitų oikonimų. — Lituanistica, 1991. Nr. 2(6). P. 53. 80 * Kiaušiai (jfr efternamnet Kiaušis och byn Kiaušiai (Plkn); Kubil-ėliai (Plkn): *Kubilai (jfr efternamnet Kubilius); Būd-sed-ėliai (Gld): *Būdsedžiai; Malon-ėliai (Stlp): *Malonai; Užupėn-ėliai (Rg): *Užupėnai (appellativet <b. ž. užupėnai), jfr byn Užupėnai k. (Gmb); *Alkun-ėliai (Drk): *Alkynai (eller appellativet alkūnas); Barag-ėliai (Plkn): *Baragai (eller appellativet baragas ”skjul för hö”, diminutivformen baragelis); Gluosnyn-ėliai (Rg): *Gluosnynai (eller appellativet gluosnynas) osv. Utbredningsområdet för oikonymer med -ėliai, -ėliai i Preussiska Litauen är redan snävare än för former med -(i)ninkai, och än mer än för former med -išk-: det begränsar sig till kretsarna i det forna Gumbinnen-distriktet. I de tidigare Königsbergdistriktets kretsar Labguva och Vėluva har inga oikonymer med dessa suffix noterats, även om de sporadiskt förekommer väster och söder om dessa kretsar (i kretsarna Fischhausen, Königsberg, Šventāpis, Ylava m.fl. finns vardera en oikononym med -ellen). I Litauen är avledningar av denna typ spridda över hela territoriet och bildar inga särskilda områden¹⁷. Bland de mindre vanliga suffixen i Preussiska Litauen kan nämnas -inė, -ynė, -ava (-avai), -ija m.fl. Suffixet -inė, vars avledningar från personnamn är talrika i Litauen utom i den samogitiska och den sydligaste delen av Litauen¹⁸, är inte särskilt produktivt i Preussiska Litauen (cirka 3%). Dess avledningar förekommer inom ett ännu snävare område än det där suffixen -ėliai, -ėliai är utbredda (den västra gränsen sammanfaller; i söder sträcker sig området till Goldapkretsen). Av personnamn: Blėk-inė (Rg): efternamnet Blėka, Blėkius; Dišer-inė (Pak): *Dišeris, jfr efternamnet Dišeraitis; Draugansk-inė (Tlž): *Drauganskas, -is, jfr efternamnen Draugėlis, Draugalis; Gud-inė (Gmb): efternamnet Gūdas; Gumb-inė (Gmb): efternamnet Gumbis; Skirpšt-inė (Pak): efternamnet Skirpštas (eller appellativet skirpštas ”en växt av almsläktet”); Šanc-inė (Tlž): *Šantys (jfr Šankys och Šanta); Šeir-inė (Rg): efternamnet Šeirys; av appellativ: Ang-inė (Įs): angis; Obuol-inė (Pak): obuolys, obuoliai; Žiezdr-inė (Pak): žiezdras ”grus” (men jfr efternamnet Žiezdryš) m.fl. Det är för närvarande svårt att säga om avledningar med suffixet -inė förekom längre västerut och söderut än den nämnda gränsen, eftersom hela den västra delen av området ännu inte har undersökts med avseende på oikonymer som i tyska källor återges med formanter som -innen och -in-. En sådan stavning kan motsvara både suffix med -inė och med -inas. Det står dock klart att oikonymer med -in- också förekom söder om kretsarna Ungurōs och Goldap, dvs. kring Olecko. Väster om den ovan nämnda gränsen har inga oikonymer med -in- belagts. Enstaka oikonymer har också belagts med andra suffix: -ynė: Akmenynė (Stlp): appellativet akmuo > akmenynė; Jovar-ynė (Tlž): appellativet jóvaras > jovarūnė; Paucak-ynė (Plkn): efternamnet *Paucakys, jfr efternamnen Pautelis, Pautenis m.fl.; Varl-ynė (Plkn): appellativet varlė > varlynė. Dessa oikonymer kan visserligen också vara kollektivt betecknande appellativ som ombildats till oikonymer, snarare än avledningar med suffixet -ynė. -(i)ava (-uva): Tepl-iavà (Vėl), jfr preussiska ortnamnet Tape, Tape-law-ke¹⁹, Vėl-uva ¹⁷ Se R a z m u k a i t ė M., anf. art. S. 59. ¹⁸ Jfr R a z m u k a i t ė M., De mer karakteristiska avledningssuffixen i oikonymer i Litauiska SSR. S. 142. ¹⁹ Beträffande dessa tolkningar, jfr G e r u l l i s G. anf. verk. S. 181 och 189. 81 (Återigen), jfr. preussiskt personnamn Welle19, lit. Vėlius, Vėlȳs; -ija: Šeper-ija (Rg): efternamn Šeperys; Varm-ija (Pak): efternamn Vārna, Vārnas eller appellativet vārna, vārnas; -ainė: Rag-ainė ort. (Rg): appellativet rāgas ”en spetsig landremsa som skjuter ut i havet; en halvö...; ett hörn”; -ena: Kalv-ena (Tlž): appellativet kālvīs eller kālvė. -otai: Argel-otai (Pak): *Argele å, jfr. Argà å. -ujai: Kaln-ujai (Tlž): appellativet kālnas eller *kalnūjis. Sammanfattningsvis om anmärkningarna kring de mer framträdande oikonymiska suffixen i Preussiska Litauen bör det sägas att vissa suffix och deras utbredning bildar ett sammanhängande område med suffix som är utbredda i Litauen eller i dess västra och sydvästra områden (-iškiai, -ėnai, -inė), medan andra markerar det särpräglade hos Preussiska Litauen (större koncentration av oikonymer med -ininkai, -ėliai, -ėliai, samt utbredningen och produktiviteten hos oikonymer med -ynai). NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM SUFFIXBILDNINGAR AV ORTNAMN I PREUSSISKA LITAUEN Sammanfattning I artikeln behandlas de suffixbildade ortnamnen (bildning, formant) i den södra delen av Lilla Litauen (Preussiska Litauen), i kretsarna Dárklemis (Darkehmen), Geldāpė (Goldap), Gumbinė (Gumbinnen), Įsrutis (Insterburg), Labguvà (Labiau), Pakalnė (Niederung), Pilkānis (Pillkallen), Ragainė (Ragnit), Stālupėnai (Stallupönen), Tilžė (Tilsit) och Vėluva (Wehlau). Materialet har samlats från W. Kalwaitis lista över ortnamn (Kalwaitis W. Lietuwiškų Wardų Klėtele. Tilžėje 1910 m. S. 24—67). Från de ovan nämnda kretsarna har omkring 400 suffixbildningar av ortnamn med suffixen (derivaten följer produktivitetsordning) -išk- (-iškiai, -iškė, -iškas, -iška), -ėnai, -ynai, -(i)ninkai (-enin kai), -ėliai, -ėliai, -inė, -ynė, -ava (-uva) m.fl. samlats. Det konstateras att bildningsprinciperna för suffixbildade ortnamn i denna del av Lilla Litauen i många fall inte skiljer sig från bildningsprinciperna i Litauens västra respektive sydvästra utkant. Här bildas ortnamn med suffixet -išk- oftast av personnamn, medan ortnamn med -ėnai bildas av vattendragsnamn. Ortnamn med formanter -ynai och -(i)ninkai (-enin kai) uppvisar en mer specifik regional bildningstyp. 82