Priesagos „-ynė(s)“ vediniai „Dabartinės lietuvių kalbos žodyne“

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XL (1998) Daiva MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas, Vilnius Avledningar med suffixet -ynė(s) i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” Ordbildningen i litauiskan har undersökts ingående både ur ett historiskt och ett synkront perspektiv. Med datorernas hjälp har det blivit möjligt att variera undersökningen, till exempel genom att även studera ordbildning statistiskt. En seriös statistisk analys är naturligtvis inte detsamma som att bara räkna ord, men till att börja med är det också värdefullt att ha exakta absoluta och relativa uppgifter om ordbildningen, eftersom någon exakt statistik inte har funnits hittills. När man arbetade med den datoriserade versionen av ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (härefter DLKŽ(k)) ville man beräkna hur många avledningar med ett visst suffix den innehåller, hur de fördelar sig på allmänna ordbildningsbetydelser, vilka ordklasser och strukturer de bildats av och om deras ordbildningsbas har förändrats (och i så fall hur), med mera. 1. Allmänna uppgifter I DLKŽ(k) slutar 189 ord på -ynė1. Rūgštynė och stýpynė förekommer två gånger på grund av dubbel accentuering. I 11 fall (5,82%) är det inte avledningar med suffixet -ynė: aguõntrynė, dynė ntk., gadýnė psn., linãmynė, mynė, pynė, plýnė, šeivãtrynė, trynė, urkštýnė och žvýnė. Två ortnamn har bildats med det sammansatta suffixet -umynė: klampumynė, tankumynė. Ytterligare tre ord har suffixet -ynė men är inte avledningar med det – deras basord hade redan denna form, det vill säga suffixet -ynė fungerade som ordbildningsformant i ett tidigare ordbildningssteg, till exempel papušynė (: pušynas), protėvynė (: tėvynė) och gūndotrynė (: nótrynė). Kvar blir alltså 173 ord – avledningar med suffixet -ynė. Det motsvarar 91,53% av alla ord med denna slutstavning och 98,30% av alla ord som har detta suffix. 20 pluraliska substantiv är avledningar med suffixet -ynės. Ordet rūgštynės (2, 1) förekommer två gånger i DLKŽ(k) på grund av dubbel accentuering. 2. Avledningar efter ordbildningskategorier Innan avledningarna med detta suffix delas in i ordbildningskategorier och man undersöker hur många avledningar varje kategori omfattar, bör man uppmärksamma att 1 Naturligtvis behövs ingen dator för statistisk undersökning av en så liten datamängd, men exempelvis finns det omkring 14 500 substantiv med suffixet -imas i DLKŽ(k). Vid studiet av avledningar med suffixet -ynė ville man alltså helt enkelt pröva några av möjligheterna med datorstödd forskning. 218 Ofta kan ett och samma ord, som bara har några få betydelser, ur ordbildningssynpunkt tillhöra flera ordbildningskategorier, t.ex. nakvynė 1. ”övernattningsplats”, 2. ”övernattning”. Därför är inte bara antalet ord utan också antalet betydelser viktigt när man undersöker statistiken över avledningar. I denna artikel används termen semem om ett ord i en av dess betydelser, till skillnad från ett avlett ord i allmänhet, som kan ha fler betydelser. I DLKŽ(k) finns 228 sådana semem med suffixet -ynė. Innan vi övergår till att diskutera de verbala avledningarna med suffixet -ynė(s) kommer här några anmärkningar om ordet dilgynė. I DLKŽ(k) anges det som ett ord med två betydelser: 1. se d i l g ė l ė (bot. ”ogräs, medicinal- och spånadsväxt vars stjälk och blad har brännhår (Urtica)”); 2. se d i l g ė l y n a s (”plats där nässlor växer tätt”). I LKŽ II 549 är det också ett ord med två betydelser, men betydelserna anges något annorlunda: 1. ”nässelsnår”; 2. ”nässla”, även om exemplen på den första betydelsen – Dilgynei radau vištą periant Ds. m.fl. – också skulle passa för att illustrera betydelsen ’plats’. Här kan man alltså urskilja två homonymer, som inte bara skiljer sig åt i sin allmänna ordbildningsbetydelse utan också har bildats av ord från olika ordklasser: dilgynė ”nässla” betecknar en aktör eller bärare av en egenskap (beroende på vilket ord vi betraktar som bas – verbet dilginti eller adjektivet dilgus), medan dilgynė ”nässelsnår” betecknar en plats; basordet är substantivet dilgė. Eftersom det är osäkert vilket ord som ska betraktas som bas för den första homonymen tas den inte med i statistiken2. 2.1. Avledningar med suffixet -ynė kan bygga på verb och nominalord (substantiv och adjektiv). Av verb har 72 avledningar bildats, med sammanlagt 116 betydelser. Detta motsvarar 41,62% av alla ord bildade med detta suffix (räknat i semem: 51,10%). Nominalord ligger till grund för 101 ord med sammanlagt 111 betydelser (58,38% respektive 48,90%). Det är slående att förhållandet mellan verbala och nominala avledningar inte är detsamma när man räknar ord respektive semem. Räknat i ord fördelar sig de verbala och nominala avledningarna med suffixet -ynė ungefär i förhållandet 4:6, medan fördelningen är ungefär jämn när man räknar semem. Skillnaden på nästan 10% uppstår eftersom fler flertydiga ord har bildats av verb än av nominalord. Detta beror på att de ordbildningskategorier som kännetecknar verbala avledningar sedan gammalt är förbundna med varandra – beteckningar för handlingar, handlingars resultat, redskap, platser och aktörer bildas ofta med samma affix (jfr DDR 18, 232). Nominala avledningar har i DLKŽ(k) betydligt oftare än verbala avledningar bara en betydelse (jfr 92,16% respektive 60,44%). Som nämnts finns det i DLKŽ(k) 20 pluraliska avledningar med suffixet -ynės. Ordet rūgštynės har bildats av ett adjektiv, de övriga 19 är verbala avledningar. En av dem, stumdynės, har två betydelser: 1. ”trängsel”; 2. ”slagsmål, sammanstötning”. 2 Vidare tas även avledningar med osäker ordbildning inte med i statistiken; procenttalen beräknas enbart utifrån tydliga ordbildningsexempel. 219 2.2. I P. Skardžiaus arbete (LKŽD 270–272) anges de viktigaste ordbildningsbetydelserna hos avledningar med suffixet -ynė(s) endast kortfattat och mycket ungefärligt. Av V. Urbučio kapitel om substantivbildning i ”Lietuvių kalbos gramatika” (hädanefter LKG) får vi veta att avledningar med suffixet -ynė(s) i allmänhet kan vara: verbala abstrakta substantiv (NA), aktörsbeteckningar3 (NAg), beteckningar för bärare av egenskaper4 (NAt), redskapsbeteckningar (NI), platsbeteckningar (NL), kollektivbeteckningar (NC) samt beteckningar för högtider och riter (NF)5. NAt (LKG I §596 15), §597 2)) och NC (LKG I §730 4)) kännetecknar nominala avledningar, NA (LKG I §443), NAg (LKG I §515), NL (LKG I §642) och NF (LKG I §738 1)) verbala avledningar, medan NL (LKG I §668) förekommer både hos nominala och verbala avledningar. Inför översikten över statistiken för verbala avledningar följer några exempel där det är tveksamt till vilken ordbildningstyp de ska hänföras. Gužynė talspr. ”förlustelse, dans, fest” skulle kunna vara NA, men jfr gėrynė ”alkoholförtäring, supkalas” – NF (LKG I §738 1)). Maišalynė 1. ”en maträtt tillagad av olika produkter” samt makalynė 2. ”dålig, hopblandad maträtt” är troligen NR eller ett konkretiserat NA. I LKG anges inte att verbala avledningar med detta suffix skulle kunna beteckna resultatet av en handling, men som redan nämnts är NA, NR och NI, liksom NL och NAg, nära besläktade, och det är ibland svårt att entydigt avgöra vilken ordbildningskategori en avledning tillhör. Avledningarna maišalynė och makalynė, som betecknar maträtter, räknas här som NR. Maišalynė 2. ”förvirring, oreda” och makalynė 3. bildl. ”förvirring, röra, oreda” räknas tillsammans med NA. Även avledningen kamšalynė anses tillhöra denna ordbildningskategori; i DLKŽ(k) förklaras den med ett enda ord – ”kamšatis” – vilket i sin tur betecknar en stockning eller trängsel. LKG I §668 står visserligen den liknande avledningen kamšynė (kimšynė) ”stockning, trängsel” tillsammans med andra platsbeteckningar. P. Skardžius (LKŽD 270) betraktar ordet kamšynė ”stockning, trängsel” som NA. Pādanỹnė 2. kollektivt ”redskap, verktyg”. Trots att den är markerad som kollektiv betraktas denna avledning uppenbarligen som NI. Kollektiva avledningar med suffixet -ynė(s) bygger i regel på substantiv (āvalynė, bimbalynė, patalynė osv.). I LKM 80 hävdas att kollektiva beteckningar inte bildas av verb. Å andra sidan är NC (visserligen främst just nominala) starkast förknippade med platsbeteckningar (LKŽD 271, LKG I §725), och sådana kan också bildas av verb, jfr knibždynė 3 I LKG kallas de också beteckningar för bärare av verbal egenskap. 4 I LKG används termen beteckningar för bärare av nominal egenskap. 5 Den konventionella beteckningen bygger på de latinska namnen på ordbildningskategorierna: NA – nomina actionis, NAg – nomina agentis, NAt – nomina attributiva, NR – nomina resultativa, NI – nomina instrumenti, NL – nomina loci, NC – nomina collectiva och NF – nomina feriarum et ritualia. I artikeln används även förkortningarna NL(C) (betecknar platsnamn som samtidigt har kollektiv betydelse) och NLgr (betyder ”egentliga” platsnamn). 220 ”en rörlig, kryllande mängd”, makalynė 1. ”en flytande gyttjepöl, ett dyigt ställe”, makasynė ”detsamma”, marmalynė 1. ”gyttjepöl”; 2. ”ett sumpigt ställe, kärr”, mirgalynė ”en mängd skimrande föremål” – dessa avledningar räknas här tillsammans med platsbeteckningarna, liksom i LKG. I tabellerna i slutet av artikeln skiljs avledningar av detta slag från alla platsbeteckningar med förkortningen NL(C), men tillsammans med de övriga (”rena”, utan kollektiv betydelsenyans) platsbeteckningarna bildar de den övergripande ordbildningskategorin NL. Sėdynė med betydelsen ”sittplats i en vagn, säte” LKŽD 271, LKG I §642, förmodligen även LKMA 65 och LKM 78 (eftersom ordets betydelse inte anges där), betraktas som en redskapsbeteckning. Det är dock knappast så att ordet betecknar ett redskap i betydelsen ”kroppens sittdel, bakdel”. Kanske rör det sig om platsbeteckningar i båda fallen? Redskapsbeteckningar tenderar i alla fall att övergå till platsbeteckningar (inte bara i litauiskan), och de bildas med samma suffix (jfr DDR 208). Å andra sidan har det redan nämnts att platsbeteckningar med dessa suffix oftast också betyder en ansamling av föremål (även om detta är vanligare bland nominala avledningar med suffixet -ynė(s)). Så är inte fallet här. Därför räknas ordet i sin första betydelse, ”säte”, tillsammans med platsbeteckningarna, medan den andra sememen, liksom gužynė, inte tas med i statistiken. 2.3. Fördelningen av verbala avledningar med suffixet -ynė(s) på ordbildningskategorier undersöks alltså med utgångspunkt i de 114 avledningar (semem) med tydlig ordbildning som anges i DLKŽ(k). Uppgifterna i tabell 1 visar att nästan hälften (42,98%) av de aktuella avledningarna i ordboken utgörs av redskapsbeteckningar (t.ex. griežynė, laidynė), medan handlingsbeteckningar (t.ex. kaitalynė, lojynė) utgör något mer än en tiondel (12,28%). Bland pluraliska avledningar med suffixet -ynės dominerar däremot verbala abstrakta substantiv (90,00%, t.ex. badynės, gaudynės m.fl.). Denna stora andel förändrar i viss mån också den övergripande statistiska bilden – handlingsbeteckningar utgör nästan en fjärdedel (23,88%) av avledningarna med suffixet -ynė(s). Denna ordbildningskategori går från fjärde till andra plats och passerar plats- och aktörsbeteckningarna (18,66% respektive 17,16%). Det finns inga pluraliska exempel i DLKŽ(k) för de två sistnämnda kategorierna eller för beteckningar för resultat av handlingar. Omkring 3/4 av de platsbeteckningar som bildats av verb betecknar enbart en plats och saknar en ytterligare kollektiv betydelsenyans, t.ex. čiuožynė, landynė, pėrdary­nė, slėpynė m.fl. Aktörsbeteckningar kan vara av gemensamt genus – 18 (78,26%) – eller femininum – 5 (21,74%). De sistnämnda betecknar vanligen föremål; vissa kan också betraktas som redskapsbeteckningar, t.ex. tarškynė ”något som skramlas, en skallra, ett skramlande föremål” (jfr ordet terkšlė har fem betydelser, och i samtliga fem fall är det redskapsbeteckningar). Om denna avledning samt girgždynė ”något som gnisslar, en gnisslande sak” (jfr padarynė 1. ”redskap, verktyg”) och spygy­nė ”glödlampa” skulle betraktas som redskapsbeteckningar (LKG I §515 hänförs girždynė och spy­gynė ändå till NAg, liksom DLKG §245, även om betydelserna inte anges här), skulle antalet exempel av denna typ öka något, men NAg:s placering bland de övriga handlingskategorierna skulle inte förändras. 221 kött), antalet exempel av denna typ skulle öka något, men NAg:s plats bland andra kategorier av arbeten skulle förbli oförändrad. 2.4. Det har redan nämnts att 101 ord (111 semem) har bildats av nominala ord med suffixet -ynė. Fördelningen efter basord är följande: från substantiv – 84 ord (83,17% av alla nominala avledningar) eller 88 semem (79,28%), från adjektiv – 17 ord (16,89%) eller 23 semem (20,72%). En adjektivisk avledning – rūgštynė (2, 1) – anges två gånger på grund av dubbel accentuering. LKG anger att nominala avledningar med suffixet -ynė kan tillhöra följande ordbildningskategorier: beteckningar för bärare av en egenskap (NAt, LKG I §596 15), §597 2)), platsbeteckningar (NL, LKG I §668) och kollektiva beteckningar (NC, LKG I §830 4)). Vid undersökningen av fördelningen av substantiviska avledningar med suffixet -ynė på ordbildningskategorier bortsåg man först från ordet jovalynė ”något som är tillrört eller blandat, oordning”, eftersom det är oklart till vilken ordbildningskategori det ska hänföras. Det finns bara tre exempel på NAt: puodynė ”lerkruka; den mängd som ryms i den”, rupūžynė 2. vulg. ”en ful sak”, vakar(y)nė ”nordvästlig vind vid Kuriska näset”. Detta utgör 3,45% av alla substantiviska semem. LKG I §597 2) tar upp dialektala, samogitiska avledningar med suffixet -ynė som betecknar maträtter: bulbynė, kankolynė m.fl. Exempel på denna kategori saknas i DLKŽ(k). 81 avledningar (93,10% av alla som bildats av substantiv) betecknar platser. I 36 fall används orden mycket eller rikligt när platsen definieras, t.ex.: beržynė ”en plats där många björkar växer”, žabynė ”en plats där det finns rikligt med kvistar”; de är alltså samtidigt kollektiva beteckningar. Ansamlingen kan emellertid uttryckas på annat sätt, t.ex. alksnynė ”en plats som vuxit igen med alar”. Här bör även nämnas olika beteckningar för mark samt för ängar, kärr, vägar, skogar och liknande: durpynė ”våt, torvrik mark”, kupstynė ”kullig plats, äng”, ledynė ”en plats täckt av is, en isig väg”, liūgynė ”en plats med gyttja, ett dyigt ställe”, miškynė ”skogbevuxen plats”, velėnynė ”en plats där marken är helt täckt av grässvål, obrukad mark” m.fl. NL(C) är alltså betydligt vanligare – 77 (95,06% av alla NL), dvs. nästan alla substantiviska platsbeteckningar betecknar också en ansamling av föremål. I DLKŽ(k) finns endast 3 ord (4 semem, 4,94%) med ”rena” platsbeteckningar (NLgr): šilynė ”šilainė”, dvs. ”mark vid sand”, tėvynė 1. ”fädernesland”; 2. ”ursprungsort”, uosvynė ”svärföräldrarnas hem”. 3 avledningar (3,45% av alla substantiviska semem) är kollektiva beteckningar: avalynė ”produkter att bära på fötterna” (jfr LKG I §730 4), DLKG §443 3), även om detta enligt P. Skardžius LKŽD 271 är NI), kirmėlyne 2. bildl. ”myllrande mängd” (om detta betraktas som en ”ren” kollektiv beteckning utan ytterligare platsbetydelsenyans, eftersom avledningen är NL(C) i sin första betydelse – 1. ”en mängd maskar; en plats där det finns många maskar”), patalynė ”hela bäddutrustningen (lakan, filt, kudde)”. Av adjektiv har 17 avledningar med suffixet -ynė bildats (16,83% av alla ord som härletts ur nominala ord), med sammanlagt 23 betydelser (20,72% av alla nominala semem). Den stora majoriteten – 19 (82,61%) – är platsbeteckningar, t.ex. dykynė 1. ”dålig åker”; 2. ”öde, obebodd plats”, kiau(r)ynė 1. ”hål,” 222 ”tomrum”; 2. ”avgrund, bråddjup6, mėlynė 1. ”blå fläck på kroppen (vanligen efter ett slag)”; 2. ”himlens blå färg, blå himmel”; 3. fackspr. ”blånande hos splintved orsakat av svamp”. 3 ord (4 semem (17,39%)) betecknar bärare av en egenskap: mėlynė 4. bot. ”risväxt i ljungfamiljen, en skogs- och myrbärbuske med blå, saftiga, något syrliga bär (Vaccinium myrtillus); dess bär”, rūgštynė bot. ”vild och odlad mat- och medicinalväxt i slideväxtfamiljen, ogräs (Rumex)”, šlykštynė 1. ”äcklig sak, företeelse; 2. vard. ”äcklig människa eller djur”. I DLKŽ(k) finns endast ett substantiviskt avledningsord i plural med suffixet -ynės. Det är NAt rūgštynės, bildat av ett adjektiv. Uppgifterna i tabell 2 visar att den stora majoriteten av de substantiviska avledningarna med suffixet -ynė(s) (90,10%) betecknar platser, att omkring 3/4 av dem (77,00%) har en ytterligare kollektiv betydelsenyansering, medan endast 2,70% är ”rena” kollektiva beteckningar. 2.5. Bland de åtta nämnda ordbildningskategorierna utmärker sig NL genom att de platsbetecknande avledningarna med suffixet -ynė bildas både av verb och av substantiv och adjektiv. De avledningar som hör till de återstående sju ordbildningskategorierna är antingen verbala (NI, NA, NAg, NF och NR) eller substantiviska (NAt och NC; de senare endast substantiv). NL bildas av substantiv och adjektiv med suffixet -ynė fyra gånger oftare än av verb (80,00% respektive 20,00%), men det finns fler verbala avledningar i DLKŽ(k) (20,00%) än adjektiviska (15,20%). Platsbeteckningar betecknar ofta samtidigt även en ansamling av föremål, dvs. de kan också betraktas som kollektiva beteckningar. Den stora majoriteten av NL(C) är bildad av substantiv; ordboken innehåller inte ett enda exempel på avledningar från adjektiv, och endast mycket få från verb (7,23%, bara 6 semem, t.ex. knibždynė ”en rörlig, myllrande mängd”, makalynė 1. ”blöt gyttja, dy”; makasynė ”detsamma” osv.)7. Nästan lika många ”rena” platsbeteckningar (NLgr) bildas av verb (45,24%) som av substantiv och adjektiv (54,76%), men adjektiviska avledningar är fem gånger fler än substantiviska (45,24% respektive 9,52%). Förhållandet mellan verbala NLgr och NL(C) är omvänt proportionellt mot förhållandet mellan substantiviska NLgr och NL(C), dvs. fler ”rena” platsbeteckningar bildas av verb, medan den stora majoriteten av substantiviska platsbeteckningar också har en kollektiv betydelsenyansering. Detta gäller särskilt avledningar från substantiv (77 semem – NL(C), t.ex. alksnynė ”plats bevuxen med alar”, och endast 4 – NLgr, t.ex. tėvynė 1. ”fädernesland”; 2. ”ursprungsort”). Sammantaget utgör platsbeteckningar omkring hälften (51,02%) av alla avledningar med suffixet -ynė(s) i DLKŽ(k). 6P. Skardžius kallar i LKŽD 272 kiáurynė ”trång passage, hål” för en avledning med en annan betydelse (dvs. inte NA, NAg, NI, NC eller NL). 7 Darybos raidos požiūriu tokius vedinius nagrinėjo S. Ambrazas (1995: 185–186, 196). 223 3. Avledningar efter antal betydelser 3.1. Det finns 37 entydiga verbala avledningar med suffixet -ynė (50,68% av alla ord som bildats med detta suffix från verb): NI – 15, NL – 10, NAg – 7, NA – 3, NF – 1,? – 1 (gužynė); med suffixet -ynės har 18 avledningar bildats (94,74%): NA – 16, NI – 1, NF – 1; sammanlagt finns det 55 med -ynė(s) (60,44%): NA – 19, NL – 16, NL – 10, NAg – 7, NF – 2,? – 1. De entydiga verbala avledningarna betecknar alltså främst handlingar (34,55% av alla entydiga verbala avledningar). 36 (39,56%) av de ord som bildats från verb har mer än en betydelse: med -ynė – 35 (48,61%), med -ynės – 1 (5,26%, stumdynės – båda de tidigare nämnda betydelserna är NA). 30 ord har två betydelser, och i 15 av dem tillhör båda betydelserna samma avledningskategori⁸; 3 har tre betydelser vardera (ett ord – paláidynė – betecknar verktyg i alla tre fallen), 3 har fyra betydelser vardera (landynė och laužynė har alla fyra betydelser i NL, sukynė – NI). 57,14% av alla flertydiga verbala avledningar med suffixet -ynė(s) har betydelser som alla tillhör samma avledningskategori; de flesta betecknar verktyg (55,00%). 15 (41,66%) av de flertydiga orden kan, med hänsyn till avledningsbetydelserna, tillhöra två avledningskategorier; i 8 fall (53,34%) är det NI och NAg (av dessa har sju (87,50%) NI som första betydelse), i 4 fall (26,67%) NA och NAg (alla ord har NA som första betydelse), och i 1 fall vardera (6,67%) NA och NL (nakvynė), NI och NL (stovynė) samt NR och NA (maišalynė). Om Makàlynė ’dålig, ihopblandad mat’ betraktas som beteckning för resultatet av en handling, är detta ord det enda av de 36 flertydiga (2,78%) som har betydelser i tre avledningskategorier – NL, NR och NA. 3.2. Substantiviska avledningar är i DLKŽ(k) betydligt oftare entydiga än verbala – 92,16%; bland de verbala är andelen sådana, som redan nämnts, bara 60,44%. De flesta entydiga substantiviska avledningar betecknar platser (93,55%) (jfr de verbala – handlingar (34,55%); platsbeteckningar kommer här på andra plats). 8 substantiviska avledningar med suffixet -ynė (7,84% av alla avledningar med suffixet -ynė(s) från substantiv) har mer än en betydelse: 4 ord har bildats från substantiv (4,76% av alla substantivavledningar), 4 från adjektiv (16,67% av alla adjektivavledningar). 7 substantiviska avledningar (87,50%) har två betydelser, en (12,50%) har fyra betydelser. Alla flertydiga substantivavledningar har två betydelser; i två fall tillhör de samma avledningskategori (NL – pempynė och tėvynė), i de två andra fallen olika kategorier: kirmėlynė – NL och NC, rupiūžynė – NL och NAt. Betydelserna hos tre av de adjektiviska avledningarna med två betydelser tillhör samma avledningskategori: dykynė och kiaurynė – NL, šlykštynė – NAt. Fyra betydelser 8 Utan att räkna den tidigare nämnda sėdynė. 224 Betydelserna hos ordet mėlynė tillhör två avledningskategorier: de tre första tillhör NC, och den fjärde NAt. Således tillhör 62,50% av betydelserna hos polysema substantiv- och adjektivavledningar samma avledningskategori (substantiviska – 50,00%, adjektiviska – 75,00%), medan 37,50% tillhör olika kategorier (substantiviska – 50,00%, adjektiviska – 25,00%). Ortsnamn har oftast betydelser som tillhör samma avledningskategori – 80,00% (alla substantiviska, och 66,67% av de adjektiviska). Det bör noteras att de relativa talen i detta fall är mycket ungefärliga, eftersom de beräknas utifrån ett litet material: i DLKŽ(k) finns bara 8 polysema nominala avledningar med suffixet -ynė. I DLKŽ(k) finns inga pluraliska avledningar från nominala basord med detta suffix. 4. Avledningar indelade efter basverbens struktur Det datorbaserade programmet för analys av ordbildning i DLKŽ anger ordets morfemstruktur bredvid uppslagsordet. Detta gör det möjligt att komplettera ordbildningsundersökningen. Man kan till exempel undersöka om det aktuella suffixet i avledningarna följer direkt efter roten eller är det andra, tredje och så vidare. Utifrån detta kan man dra slutsatser om basordens struktur – om de är enkla eller avledda, suffixavledda, och om deras suffix har överförts till avledningarna. Det har till exempel konstaterats att av 72 verbavledningar med suffixet -ynė har 55 (76,39%) suffixet direkt efter roten, medan det i 17 avledningar (23,61%) är det andra; de senare avledningarna har alltså bildats av avledda verb (med utvidgade suffix). 4.1. 11 avledningar (64,71% av alla som har något formant mellan roten och suffixet -ynė(s)) har bildats av verb med suffixen -al(i)uoti(s), -al(i)oti(s): barškalyne, gargalyne, kaitalyne, kamšalyne, maišalyne, makalyne, marmalyne, mirgalyne, plepalyne, tarškalyne, tauškalyne. Formellt sett skulle deras ordbildning kunna förklaras på ett av två sätt: de är avledningar med suffixet -ynė 1) från verbalsubstantiv som avletts med suffixet -alas (jfr bimbalynė: bimbalas, ávalynė, jovalynė); 2) från sekundära verb, som i sin tur bildats av nominalord med suffixet -alas. Semantiken visar att verben bör betraktas som basord. Jfr LKG gargalynė (I §515) och kaitalynė (I §444) samt DDR makalynė (§386), som klassificeras som verbavledningar. 1 avledning (5,88%) – erzel ynė – har ett basverb som slutar på -eliuoti (ėrzeliuoti: erzelis). 4 avledningar (23,53%) – grumdynė, lakdynė, šildynė, šokdynė – har formanten -d- överförd från basverben. šildynė har bildats av blandade -dyti-verb; lakdynė och šokdynė har bildats av suffixavledda -dinti-verb, vars utvidgade suffix slutdel -in- inte överförs till avledningen. 1 avledning (5,88%) – spy gsynė – har formanten -s- överförd från det blandade verbet spygsóti eller spygsėti. Av de 19 pluraliska avledningarna med suffixet -ynės har 5 (26,36%) vissa formanter mellan roten och det nämnda suffixet: 1) kraustynės ir slapstynės har bildats av 225 blandade -styti-verb (formanten -st- överfördes till avledningar); 2) stumdynės, šaudynės och žudynės – från blandade -dyti-verb (formanten -d- överfördes till avledningar). Således kan verbala avledningar med suffixet -ynė(s) i allmänhet i DLKŽ(k) ha följande formanter, övertagna från grundläggande sekundära och blandade verb: -al- (11, eller 50,55% av alla ord med formanter mellan roten och suffixet -ynė(s)), -d- (7, eller 31,81%), -st- (2, eller 9,09%), -el- (1, eller 4,55%) och -s- (1, eller 4,55%). Totalt finns det 22 sådana avledningar av 91 (24,18%). 4.2. Avledningar med suffixet -ynė(s) kan bildas av verb med olika struktur: primära, suffixavledda, blandade och prefixavledda (se de statistiska uppgifterna i tabell 3). Det är inte lätt att exakt fastställa grundverben för vissa avledningar. Exempelvis kan tarškynė 1. ”föremål som skramlar, skramla, rassel”; 2. vard. ”pratmakare” ha bildats både av tarškšti och av tarškėti. Som grundord till avledningen šokynė 1. ”ställningar med en ribba som man hoppar över”; 2. ”bräda man hoppar från ner i vattnet, trampolin” kan man tydligen betrakta även det primära verbet šokti, även om de besläktade betydelserna hos šankynė 1. ”hinder som man hoppar över”, 2. ”bräda man hoppar från ner i vattnet, trampolin” och šokdynė ”hoppredskap” (”ett rep med handtag att hoppa med”), bildade av de kausativa suffixavledda verben šankinti och šokdinti, tyder på att även ordet šokynė skulle kunna ha det kausativa suffixavledda verbet šokinti som grund. Det kunde kanske vara meningsfullt att undersöka vilka strukturer dessa parallella grundverb kan ha, exempelvis primärt och blandat, primärt och suffixavlett, flera blandade, flera suffixavledda osv. I detta fall finns det dock mycket få sådana exempel, och de räcker inte till för seriösa statistiska generaliseringar. I allmänhet har flest ord med suffixet -ynė(s) bildats av primära verb (35,16%), även om pluralavledningar oftare bygger på blandade verb (57,89% av alla pluralavledningar). Nästan lika många avledningar med detta suffix bygger på suffixavledda respektive blandade verb – 24,17% respektive 23,08%. Avledningar som förekommer i singularform bildas dock dubbelt så ofta av suffixavledda verb (jfr 27,78% och 13,89%), medan pluralavledningar nästan sex gånger oftare bygger på blandade verb (10,53% och 57,89%). Fyra substantiv har bildats av prefixavledda verb: padarynė, palaidynė, pašėlynė, pėrdarynė. Ganska många avledningar (12,09%) kan motiveras av flera grundord. Det rör sig främst om beteckningar på aktörer eller redskap, bildade av ljudhärmande verb, som kan bygga på såväl primära som blandade eller suffixavledda verb, t.ex. birzgynė: birgzti och birzgėti, čirškynė: čirškšti och čirškėti, tauškynė: taukšti och tauškėti m.fl. 9Statistiken över sådana avledningar presenteras på den femte raden i tabell 3. 226 4.3. En beräkning av avledningarna (sememen) inom de olika ordbildningskategorierna visar (se den fjärde tabellgruppen) att verbala avledningar i kategorierna NI, NA, NL och NAg bildas av verb med olika struktur (primära, suffixavledda, blandade och prefixavledda), och att en betydande andel av dem (14,93%) hör samman med flera grundord. Nästan hälften av redskapsbeteckningarna har bildats av primära verb. Grundverben för de flesta beteckningarna på platser och aktörer är också primära (40,00% respektive 30,43%), medan merparten av beteckningarna på handlingar har bildats av suffixavledda och blandade verb (37,50% vardera); avledningar av primära verb utgör mindre än en femtedel av alla handlingsbeteckningar (18,75%). Fler plats- och aktörsbeteckningar har bildats av suffixavledda än av blandade verb, medan det omvända gäller för redskapsbeteckningar: de är oftare avledningar av blandade än av suffixavledda verb (även om den statistiska skillnaden mellan grundverb med de båda strukturerna i båda fallen inte är särskilt stor, 6–10%). Bildning från prefixavledda verb är i allmänhet inte särskilt vanlig bland avledningar med suffixet -ynė(s) (omkring 6% av alla verbala avledningar). På grund av det begränsade materialet är det svårt att säga något mer precist om strukturen hos grundverben för NR och NF. 4.4. En jämförelse mellan avledningar som i DLKŽ(k) återges i singularform och pluralavledningar visar att de ”singulära” oftare bildas av primära verb (37,72%), medan mer än hälften av pluralavledningarna (60,00%) bildas av blandade verb. Ordboken innehåller inga pluralavledningar med suffixet -ynė(s) som bildats av prefixavledda verb. ”Singulära” avledningar kan tre gånger oftare än pluralavledningar ha samband med flera grundverb. Handlingsbeteckningar som återges i singularform respektive i plural skiljer sig mycket åt i fråga om grundverbens struktur. De flesta singularavledningarna (71,43%) har bildats av avledda verb, t.ex. barškalynė, erzelynė, kaitalynė m.fl.; endast 7,14% har bildats av primära verb (lojynė), och det finns inte en enda avledning från blandade verb. Däremot har merparten av pluralavledningarna (61,11%) bildats av blandade verb (gaudynės, šaudynės, tasynės), 27,78% av primära verb (niovynės, slėpynės, žaidynės) och endast 11,11% (sex gånger färre än från blandade verb) av suffixavledda verb (kumštynės). 4.5. Verbalsuffixets -ynė(s) avledningar kännetecknas av följande förändringar i ordbildningsbasen: 1. Grundverbets suffix eller den avslutande delen av ett utvidgat suffix utelämnas, t.ex. kankynė: kankinti, kumštynės: kumščiuotis, erzelynė: erzėliuoti. Att en del av suffixet utelämnas är karakteristiskt endast för de exempel i DLKŽ(k) som återges i singularform. Sammanlagt har omkring 25% av avledningarna en ordbildningsbas som förändrats på detta sätt. 2. Reflexivaffixet utelämnas, t.ex. niovynės: niautis, slapstynės: slapstytis. Detta är vanligare bland pluralavledningar (omkring 50% av alla pluralavledningar 227 ni), betydligt färre – bland derivat som anges i singularform (maudynė: maudytis). 3. Växling av rotvokaler förekommer endast hos cirka 4% av avledningarna med detta suffix (i singular). (t.ex. landynė: lįsti). I framtiden skulle man också kunna undersöka vilka förändringar i avledningsbasen som kännetecknar derivat i olika avledningskategorier, men DLKŽ(k) saknar data för en mer exakt statistik ur denna synvinkel. TABELLER 1. Verbala avledningar med suffixet -ynė(s) efter avledningskategori Löp.nr. | Avledningskategori | -ynė (antal |%) | -ynės (antal |%) | -ynė(s) (antal |%) | Löp.nr. 1. | NI | 49 | 42,98 | 1 | 5,00 | 50 | 37,31 | 1. 2. | NL: | 25: | 21,93 | - | - | 25: | 18,66 | 3. | NL(C) | 6 | 24,00* | - | - | 6 | 24,00* | | NLgr | 19 | 76,00* | - | - | 19 | 76,00* | 3. | NAg | 23 | 20,18 | - | - | 23 | 17,16 | 4. 4. | NA | 14 | 12,28 | 18 | 90,00 | 32 | 23,88 | 2. 5. | NR | 2 | 1,76 | - | - | 2 | 1,49 | 5–6. 6. | NF | 1 | 0,88 | 1 | 5,00 | 2 | 1,49 | 5–6. Tydligt avledda | 114 | 100,00 | 20 | 100,00 | 134 | 100,00 | Tydligt avledda | | (98,28) | - | - | | (98,53) | avledningar? | 2 | 1,72 | - | - | 2 | 1,47 |? Totalt | 116 | 100,00 | 20 | 100,00 | 136 | 100,00 | Totalt 2. Substantiviska avledningar med suffixet -ynė(s) efter avledningskategori Löp.nr. | Avledningskategori | -ynė (antal |%) | -ynės (antal |%) | -ynė(s) (antal |%) 1. | NL: | 100: | 90,91 | – | – | 100: | 90,10 | NL(C) | 77 | 77,00* | – | – | 77 | 77,00* | NLgr | 23 | 23,00* | – | – | 23 | 23,00* 2. | NAt | 7 | 6,36 | 1 | 100,00 | 8 | 7,21 3. | NC | 3 | 2,72 | – | – | 3 | 2,70 Tydligt avledda | 110 | 100,00 | 1 | 100,00 | 111 | 100,00 avledningar | | (99,10) | | | | (99,11)? | 1 | 0,90 | – | – | 1 | 0,89 Totalt | 111 | 100,00 | 1 | 100,00 | 112 | 100,00 * Alla NL. 228 3. Avledningar med suffixet -ynė(s) efter de grundläggande verbens struktur Grundläggande verb | -ynė | antal |% | -ynės | antal |% | -ynė(s) | antal |% Primära | 27 | 37,50 | 5 | 26,32 | 32 | 35,16 Suffixavledda | 20 | 27,78 | 2 | 10,53 | 22 | 24,17 Blandade | 10 | 13,89 | 11 | 57,89 | 21 | 23,08 Prefixavledda | 4 | 5,55 | – | – | 4 | 4,40 Flera verb | 10 | 13,89 | 1 | 5,26 | 11 | 12,09? | 1 | 1,39 | – | – | 1 | 1,10 Totalt | 72 | 100,00 | 19 | 100,00 | 91 | 100,00 4. Avledningar med suffixet -ynė(s) efter avledningskategorier och de grundläggande verbens struktur: a) avledningar presenterade i singularform Avledningskategorier | Grundläggande verb | prim. | suffixavl. | blandade | prefixavl. | flera verb | Totalt NI | antal | 24 | 5 | 8 | 5 | 7 | 49 NI |% | 48,98 | 10,20 | 16,33 | 10,20 | 14,29 | 100,00 NL | antal | 10 | 7 | 3 | 1 | 4 | 25 NL |% | 40,00 | 28,00 | 12,00 | 4,00 | 16,00 | 100,00 NAg | antal | 7 | 5 | 3 | – | 8 | 23 NAg |% | 30,43 | 21,74 | 13,04 | – | 34,78 | 100,00 NA | antal | 1 | 10 | – | 2 | 1 | 14 NA |% | 7,14 | 71,43 | – | 14,29 | 7,14 | 100,00 NR | antal | – | 2 | – | – | – | 2 NR |% | – | 100,00 | – | – | – | 100,00 NF | antal | 1 | – | – | – | – | 1 NF |% | 100,00 | – | – | – | – | 100,00 Totalt | antal | 43 | 29 | 15 | 8 | 19 | 114 Totalt |% | 37,72 | 25,44 | 13,16 | 7,02 | 16,67 | 100,00 229 b) pluralformer Avledningskategorier | Grundläggande verb | Totalt | prim. | suffixavl. | blandade | prefixavl. | flera verb | NA | antal | 5 | 2 | 11 | – | – | 18 |% | 27,78 | 11,11 | 61,11 | – | – | 100,00 NF | antal | – | – | 1 | – | – | 1 |% | – | – | 100,00 | – | – | 100,00 NI | antal | – | – | – | – | 1 | 1 |% | – | – | – | – | 100,00 | 100,00 Totalt | antal | 5 | 2 | 12 | – | 1 | 20 |% | 25,00 | 10,00 | 60,00 | – | 5,00 | 100,00 c) alla avledningar Avledningskategorier | Grundläggande verb | Totalt | prim. | suffixavl. | blandade | prefixavl. | flera verb | NI | antal | 24 | 5 | 8 | 5 | 8 | 50 |% | 48,00 | 100,00 | 16,00 | 10,00 | 16,00 | 100,00 NA | antal | 6 | 12 | 12 | 2 | – | 32 |% | 18,75 | 37,50 | 37,50 | 6,25 | – | 100,00 NL | antal | 10 | 7 | 3 | 1 | 4 | 25 |% | 40,00 | 28,00 | 12,00 | 4,00 | 16,00 | 100,00 NAg | antal | 7 | 5 | 3 | – | 8 | 23 |% | 30,43 | 21,74 | 13,04 | – | 34,78 | 100,00 NR | antal | – | 2 | – | – | – | 2 |% | – | 100,00 | – | – | – | 100,00 NF | antal | 1 | – | 1 | – | – | 2 |% | 50,00 | – | 50,00 | – | – | 100,00 Totalt | antal | 48 | 31 | 27 | 8 | 20 | 134 |% | 35,82 | 23,13 | 20,15 | 5,97 | 14,93 | 100,00 Mottaget 1998 07 01 FÖRKORTNINGAR DDR – Ambrazas S. Substantivbildningens utveckling. Litauiska verbalsubstantiv, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. DLKG – Modern litauisk grammatik, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996. DLKŽ – Ordbok över det moderna litauiska språket, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. DLKŽ(k) – datorversion av DLKŽ. 230 LKG – Litauisk grammatik 1, Vilnius: Mintis, 1965. LKI – Litauiska språkets institut. LKM – Paulauskienė A. Litauisk språkets morfologi: Föreläsningar för litauister, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1994. LKMA – Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologijos apybraiža, Kaunas: Šviesa, 1983. LKŽ – Litauisk ordbok 1–2, Vilnius: Mintis, 1968–1969; 3–6, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1956–1962; 7–9, Vilnius: Mintis, 1966–1973; 10–15, Vilnius: Mokslas, 1976–1991; 16–17, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1995–1996. LKŽD – Skardžius P. Lietuvių kalbos žodžių daryba, Vilnius, 1943. LITERATŪRA Ambrazas S. 1995: Lietuvių kalbos kuopinių ir vardžodinių vietų pavadinimų darybos raida. – Lietuvių kalbotyros klausimai 33, Vilnius: LKI, 180 – 200. Jakaitienė E. 1980: Lietuvių kalbos leksikologija, Vilnius: Mokslas. Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas. Urbutis V. 1988: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas. ABLEITUNGEN MIT DEM SUFFIX -ynė(s) in “DABARTINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS” (Wörterbuch der litauischen Gegenwartssprache”) Zusammenfassung Im Beitrag werden manche Möglichkeiten, die Wortbildung mit Hilfe des Computers zu untersuchen dargelegt. Bei der Analyse der Bildungen mit dem Suffix -ynė(s) werden vorwiegend die Verbalableitungen in Betracht gezogen. Bei der Einteilungen der Verbalableitungen nach Kategorien ist festgestellt worden, daß diese Bildungen vorwiegend Geräte, Handlungen (der größte Teil der Pluralbildungen), auch handelnde Personen, Ortsangaben bezeichnen. Für Bezeichnungen von Handlungsresultaten, Feiertagen und Bräuchen liegen nur wenige Belege vor. Für Ortsbezeichnungen sind nicht nur Verbal – sondern auch Nominalableitungen charakteristisch. Die letzteren machen den größten Teil (mehr als 90%) der Nominalableitungen aus, wobei sie häufiger als die Verbalableitungen die semantische Schaltierung eines Sammelbegriffs aufweisen. Der größte Teil der Nomina mit dem Suffix -ynė(s) (cca 80%) ist von Substantiven und nur cca 1/5 von Adjektiven abgeleitet. Die Verbalableitungen stammen größtenteils von ursprünglichen Verben ab. Wenn Ableitungen mit dem zu erörternden Suffix aus sekundären oder gemischten Verben entstehen, fallen die Suffixe der letzteren (vgl.: kankynė: kankinti) oder die Endteile ihrer erweiterten Suffixe aus. Im letzteren Fall gehen aus dem Grundverb in die Ableitungen die Formanten -al- (gargalynė), -d- (šildynė), -st- (kraustynės) u. a. über. Außer diesen erörterten Veränderungen des Grundverbs ist kennzeichnend für die Ableitungen mit dem Suffix -ynė(s) der Austal des reflexiven Affixes des Grundverbs (niovynės: niautis), seltener die Verschiebung seines Wurzelvokals (landynė -lįsti). 231 DERIVATIVES WITH THE SUFFIX -ynė(s) IN „THE DICTIONARY OF MODERN LITHUANIAN“ Summary The present article deals with the deverbative words with the suffix -ynė(s) from „The Dictionary of the Modern Lithuanian“. It is the attempt to show how the computer may help in the investigation of some linguistic problems. There are some statistical data of the word formation with mentioned suffix in the article. 232