Priežasties šalutiniai sakiniai Bretkūno postilėje

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA X L I V (2 0 0 1), 1 2 9 – 1 4 4 Bisatser som uttrycker orsak i Bretkūnas postilla EDITA KIBILDAITĖ Vytautas Magnus-universitetet, Kaunas Artikeln behandlar kausala bisatser i Bretkūnas postilla. Uppmärksamhet ägnas åt användningen av kausala konjunktioner och de kausala bisatsernas position i förhållande till huvudsatsen. Meningar ur de översatta avsnitten jämförs med Luthers bibel och Vulgata. Genom att jämföra materialet med motsvarande material i modernspråket görs ett försök att formulera de viktigaste förändringarna i de kausala bisatsernas struktur och användning. Hos Bretkūnas inleds kausala bisatser vanligen med nefa (som inte längre används i modern litauiska), mer sällan med nes och kadangi; jog, som också har fallit ur bruk, är relativt frekvent. Andra konjunktioner används endast sporadiskt. Den kausala bisatsen följer vanligen efter huvudsatsen, men omvänd ordföljd är inte ovanlig när konjunktionerna kadangi, kaip och kada används. Inskjutning är sällsynt. 0. INLEDNING Förändringen i litauiskans underordnade satsers struktur och användning har hittills varit föga utforskad. Syftet med denna studie är att analysera en av deras grupper – kausala bisatser i Jonas Bretkūnas postilla – och, genom att jämföra de erhållna uppgifterna med material från modern litauiska, fastställa om det finns några väsentliga skillnader. Eftersom det tydligaste formella kännetecknet som anger typen av bisatsled är konjunktionen, ägnas särskild uppmärksamhet åt konjunktionernas användning. Även bisatsledets position i förhållande till huvudsatsledet diskuteras. Materialet till denna studie samlades in med hjälp av den datorbaserade konkordansen till Bretkūnas postilla, sammanställd vid Litauiska språkets institut1. Totalt analyseras 966 bisatser med kausal betydelse. För att undvika förväxling beaktas, vid undersökningen av materialet, var de analyserade meningarna förekommer: 1) i själva texten till Bretkūnas predikningar, 2) i perikoperna eller 3) i passionsberättelsen. Vid behov jämförs exempel från perikoperna och passionsberättelsen med motsvarande meningar i tyska (LB) och latinska (NT, VULG) källor, liksom med meningar ur evangelierna översatta av Baltramiejus Vilentas (de hämtas med hjälp av den datorbaserade konkordansen till evangelierna och epistlarna). Det huvudsakliga analysobjektet är den första gruppens kausala bisatser, vilka bäst återspeglar Bretkūnas eget språk. 1De datorbaserade konkordanserna till Bretkūnas postilla och Vilentas evangelier och epistlar sammanställdes av medarbetare vid avdelningen för språkhistoria och dialektologi vid Litauiska språkets institut: S. Ambrazas (projektledare), O. Aleknavičienė, R. Petkevičius och V. Zinkevičius (programmerare). 130 | EDITA KIBILDAITĖ 1. SATSER MED KONJUNKTIONER nela, nes, nelanga OCH nefang. 1.1. SATSER MED nela. I Bretkūnas postilla används den semantiska konjunktionen nela oftast för att inleda kausala bisatser (668 satser – 69% av alla kausala bisatser som hittats i postillan). Exempel: <...> så denne utsåg Kristus till närmaste följeslagare / bistå honom / inte tala så tydligt S. Ianas BP₁ 12₁₄; Därför, kära vänner, frukta inte / och misströsta inte om era herrar och deras makt / att ge gåvor eller mat. Inte för att ni själva skulle få något gott av detta <...> BPⅡ 328₁₈;Änglarna [hjälper] många av oss i vår nöd / eftersom Kristus föddes för oss <...> BP₁ 88₄; <...> människor vill <...> lyssna till Guds tjänare <...>. Det är inte så tydligt BPⅡ 50₉; <...> så djävulen vet väl vad som är bäst / och människan vad som är gott / eftersom han inte vill förbli där BP₁ 427₂₂; Så kommer det också att bli för alla / som föds på vår jord / ända till den yttersta dagen / alla måste dö. Så säger Heb 9. Så är det bestämt. Vi måste alla dö BPⅡ 516₁₅. I en mening är bisatsen fogad till med en konjunktion i formen nelu, vilket också skulle kunna betraktas som ett korrekturfel: A kada meldʒames duchau nu daiktu nūg Diewo <...> tadda takiu daiktu be pritarimo turrim melſti / nelu toke malda Diewas willadai nor prijmti ir ifchklauſiti BPⅡ 106₁₉. Bisatser som fogas in med konjunktionen nela står nästan alltid i postposition i förhållande till huvudsatsen. I texten till Bretkūnas postilla hittades endast två meningar där bisatsen med denna konjunktion står mitt i meningen, men efter den satsdel som den hör till: När Messias / Herren Kristus / föddes / skulle han bli omskuren (eftersom lagen och profeterna endast skulle gälla fram till Johannes) och döpas BP₁ 140₈; För det fjärde förkastade judarna vår Herre Jesus Kristus skamligt och grymt / men utan att fånga honom (eftersom Kristus undkom dem vid varje tillfälle) ville de sedan med våld / slå ihjäl honom med stenar BP₁ 327₁. 1.2. SAKINIAI SU nes. Jungtuko nela variantas nes postilėje beveik septyniskart retesnis. Juo prijungti 102 šalutiniai dėmenys (pačiame homilijos tekste – 70, perikopėse ir pasijoje atitinkamai 6 ir 26). Jungtuku nes prijungti priežasties šalutiniai sakiniai sudaro 10% visų Bretkūno postilėje esančių priežasties šalutinių sakinių. Pvz.: Det är inte människans vilja att överge någon hur som helst / inte heller har Satan makt att göra det minsta mot människan / ty så säger Herren Kristus BP₁ 295₂₀;Därför må vi inte förargas över hans ringa ankomst / utan glädjas åt den / eftersom han kommer till oss för vårt bästa BP₁ 10₈; Och dessa liknelser uttalas mycket lämpligt ännu i dag / eftersom människor med höga tankar redan kommer nära och sitter BP₁ 207₂₃; PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 131 <...> Därför bör vi, när vi är i Guds kyrka, tacka Gud / eftersom vi får mycket gott av honom BP₁₁ 359₁₆; Så behöver man inte bekymra sig över att en människa har dött / eftersom även hennes död leder till något gott BP₁₁ 520₁₅; A ghis <...> ios wierolp tiktrolp weda / eftersom även han måste göra så BP₃₅₁₁. I predikotexterna följer alla kausala bisatser som inleds med denna konjunktion efter huvudsatsen. Endast i passionsberättelsen påträffades två meningar där bisatsen är inskjuten i huvudsatsen. I den ena meningen överensstämmer bisatsens position i förhållande till huvudsatsen inte med bisatsens position i motsvarande tyska och latinska mening (där står bisatsen postpositivt), medan positionen i den andra är helt densamma: Men tjänarna hade gjort upp en eld av kol inne i huset / eftersom det var kallt / och värmde sig BP1 3712 (jfr: Es funden aber die Knechte vnd Diener, vnd hatten ein kolfewr gemacht, denn es war kalt, vnd wermten sich; Stabant autem servi, et ministri ad prunas: quia frigus erat, et calefaciebant se JN 18, 18; Stoweia tada bernai / ir tarnai vgnu ifch angliu faw padare / widui Pallociaus / nefa buwa fchalt / ir fchildei EE 194₈₋₁₀); O judar, eftersom det var förberedelsedagen, och för att kropparna inte skulle bli kvar på korset under sabbaten (eftersom den sabbaten var en stor dag), bad de Pilatus att deras ben skulle krossas och de tas ned BP 393₃ (jfr: DJe Júden aber, dieweil es der Rülftag war, das nicht die Leichnam am creutze blieben den Sabbath vber (denn desselbigen Sabbaths tag war gros) baten sie Pilatum, das ire Gebeine gebrochen vnd sie abgenomen würden JN 19, 31). Precis som i modern litauiska förekommer inga korrelativa ord i huvudsatsen när bisatsen fogas till med den betydelsebärande konjunktionen nes. I Bretkūnas postilla har man dock funnit tre meningar där bisatsen inleds med konjunktionen nes och huvudsatsen innehåller det korrelativa ordet todel(ei). I alla dessa meningar står bisatsen i ett orsak–verkan-förhållande till huvudsatsen, till exempel: Evangelisten säger att han därför blev dödad och lagd i graven, eftersom han inte kunde få någon bättre plats BP 60₁₇; Därför lyssnar ni inte, eftersom ni inte är av Gud BP 318₂ (jfr: Darumb höret jr nicht, denn jr seid nicht von Gott Jn 8, 47); Och den helige Jakob säger: Ni har ingenting, varför? Därför att ni inte ber BP₁₁ 358₁₇ (jfr: <...> jr habt nicht/ darumb das jr nicht bittet <...> JOK 4, 2). Sådana meningar med konjunktionen nes och ett korrelativt ord liknar till sin struktur postpositiva kausala bisatser med den funktionella konjunktionen iog. I de senare framhäver dock det korrelativa ordet bisatsens betydelse och underlättar därmed tolkningen av meningen, medan det är själva konjunktionen som visar den kausala betydelsen hos bisatser inledda med nes. Därför är korrelativa ord mycket ovanliga i meningar av denna typ. Förekomsten av korrelativa ord i dessa tre meningar beror sannolikt på olika orsaker. I den första meningen kan todelei... nes ha uppkommit efter mönster av meningar med todel(ei)... iog, medan det i den andra och tredje meningen beror på originalets inflytande. 132 | EDITA KIBILDAITĖ 1.3. MENINGAR MED nelang OCH nelanga. Förutom meningar med nela och nes har man i postillan också funnit några kausala bisatser inledda med konjunktionerna nelanga och nelang. Bisatser med dessa konjunktioner används endast postpositivt. En mening inleds med konjunktionen nelanga: Genom sitt ord skapade Gud själv himmel och jord, såsom hans verk visar från världens begynnelse BP1 24418. Fyra meningar inleds med konjunktionen nelang, och alla fyra återfinns i passionsberättelsen: Hon gjorde vad hon kunde / eftersom hon i förväg smorde min kropp inför min begravning BP1 3578 (jfr: Sie hat gethan, was sie kund, Sie ist zuuor komen meinen Leichnam zuſalben zu meinem begrabnis Mk 14, 8; Jr habt alle zeit Armen bey euch, Mich aber habt jr nicht alle zeit. Das sie dis wasser hat auff meinen Leib gegoffen, hat sie gethan, das man mich begraben wird Mt 26, 11–12); Jag har verkligen längtat efter att äta detta påskalam med er före mitt lidande. Eftersom jag säger er att jag inte mer ska äta det, förrän det har fullbordats i Guds rike BP1 35812 (jfr: <…> Mich hat hertzlich verlanget dis Osterlamb mit euch zu effen, ehe denn ich leide. Denn ich ſage euch, das ich hin furt nichtmehr davon effen werde, bis das erfüllet werde im reich Gottes Lk 22, 15–16); Och han tog kalken, tackade och sade: Ta den och dela den mellan er, eftersom jag säger er att jag inte ska dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer; den dagen ska jag åter dricka nytt vin med er i min Faders rike BP1 35815 (jfr: Vnd er nam den Kelch, dancket vnd ſprach, Nemet denſelbigen, vnd teilet jn vnter euch, Denn ich ſage euch, ich werde nicht trincken von dem gewechte des Weinstocks, bis das reich Gottes kome Lk 22, 17–18; Jch ſage euch, ich werde von nu an nicht mehr von dieſen gewechs des weinstocks trincken, bis an der tag, da ichs newe trincken werde mit euch in meines Vaters reich Mt 26, 29); Då sade han till dem: Men nu, om någon av er har en pung, så ta den, och likaså en väska. Men den som inte har någon, ska sälja sin mantel och köpa ett svärd. Eftersom jag säger er att det som är skrivet ännu måste fullbordas i mig BP1 36417 (jfr: Da ſprach er zu jnen, Aber nu, wer einen beutel hat, der neeme jn, deſſelbigen gleichen auch die taſchen, Wer aber nicht hat, verkauffe ſein Kleid, vnd keuffe ein Schwert. Denn ich ſage euch, Es mus noch das auch volendet werden an mir, das geſchrieben ſtehet <…> Lk 22, 36–37). 1.4. KONJUNKTIONERNA nes, nela, nelang OCH nelangaPOSITION I BISATSEN. I äldre skrifter varierar dessa konjunktioners placering i bisatserna. Ibland inleds bisatsen med en konjunktion, och ibland står konjunktionen inte på första utan på andra plats (Hermann 1926: 369). I Bretkūnas postilla står konjunktionerna nelang och nelanga alltid i början av bisatsen (se 1.3.). Endast placeringen av konjunktionerna nela och nes varierar. Oftast står dessa båda konjunktioner i början av bisatsen; den andra positionen förekommer jämförelsevis sällan (i meningar med nes är den vanligare än i meningar med nela: nela – 2% av alla meningar med denna konjunktion, medan nes – 18%). Då inleds bisatserna oftast (65%) med adverb (teip, teipa, teipo, ſchiteipo), och i betydligt mindre utsträckning med pronomen (ghis, ghufai, tas, tallai, patfai). Alla meningar med bisatser som inleds av adverb har endast påträffats i själva predikningarna; inga sådana exempel har observerats i perikoperna eller passionsberättelsen. En del av pronomen PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 133 ... bisatser inledda med konjunktionen nela har hittats i perikoperna. En jämförelse med Vulgata visar att denna placering av konjunktionen i samtliga fall kan ha påverkats av bruket av det latinska enim. 1) nela och nes efter adverb: När vi dör / har vi vår kära själ att anbefalla åt Herren Gud själv <...> lämna i hans vård / Så finns det många heliga människor BPII 415; Det är vår plikt att bekänna våra synder inför Gud, vår Herre, så att han <...> må återupprätta oss enligt Guds beslut / Så predikar Gud genom den helige Paulus BPII 504;12 <...> då bör vi noga ge akt på att vi, när vi ber till Gud, alltid ber endast i Jesu Kristi namn; likaså ber alla kristna <...> BPII 103;15 <...> en sådan människa får evigt liv och sin själ får vila i himlen. Så säger Kristus. Saliga är de som hör Guds ord och håller fast vid det BPI 312;12 Vår uppståndelse från de döda är ett tecken på det heliga dopet, och själva det heliga dopet är vårt dop; så lär den helige Paulus i Rom. 6. BPII 522;26 Det är lämpligt för människan att ta emot Herrens Guds kropp och blod till syndernas förlåtelse. Ty Kristus själv säger: Detta är min kropp, som ges för er BPI 67;21 För alla kristna <...> är trösten inför döden att deras själ inte dör, utan lever för evigt, medan kroppen dör. Så säger också Kristus själv BPII 416; När vi ber Gud om hälsa och andra timliga ting, bör vi överlåta dem åt hans vilja. Om Gud vill ge det, så ger han det; och om han inte vill, må hans vilja ske ändå. Så ber den spetälske: Herre, om du vill, kan du göra mig ren BPI 193;23 2) nela och nes efter pronomen: Men mot sådana gudlösa människor prisar fågeln <...> bättre / den prisar och ärar sin Herre Gud med sin lilla näbb BPII 98; Och jag säger er inte, att jag skall be Fadern för er. Fadern själv älskar er BPII 95, (jfr: Vnd ich sage euch nicht, das ich den Vater fur euch bitten wil, Denn er felbs der Vater hat euch lieb <...>; <...> et non dico vobis quia ego rogabo Patrem de vobis: Ipse enim Pater amat vos <...> JN 16, 26–27); Så säger jag er: är han större än en profet? Denne är den om vilken det är skrivet: Se, jag sänder min ängel framför dig <...> BPI 28, (jfr: Etiam dico vobis, et plus quam prophetam. Hic est enim, de quo scriptum est: Ecce ego mitto angelum meum ante faciem tuam <...>; Ja ich sage euch, der auch mehr ist, denn ein Prophet. Denn dieser ists, von dem geschrieben stehet, Sihe, Ich sende meinen Engel fur Dir her <...> Mt 11, 9–10); Men detta sade han för att pröva honom; ty han visste vad han skulle göra BPI 305 (jfr: Das saget er aber jn zuwerffuchen, Denn er wufte wol, was er thun wolte; Hoc autem dicebat tentans eum: ipse enim sciebat quid esset facturus Jn 6, 6);8 Men också detta skedde enligt Herrens Guds förutsägelse och enligt profeten Micheas profetia. Ty han hade profeterat om platsen för Messias födelse BPI 59;2 134 | EDITA KIBILDAITĖ Om du nu, människa, fruktar någon världslig herre och lyder hans befallning, lyd då Herren Guds egen befallning, ty den kan förgöra eller pina inte endast människans kropp utan också själen i evighet BPII 2935; <...> misströsta inte, förtrösta på Gud, ty han kan och vill frälsa dig BPI 20218; Genom änglarnas försorg sänder han de heliga änglarna, som på domens dag skall kasta de onda, likt krukor och kärl, i helvetets brinnande ugn <...> BPII 2112. I Bretkūns postilla har man funnit en mening där nes står efter ett substantiv: Och var och en som inte fruktar Gud eller prästen (och inte vill lyssna till sin kyrka), han undgår inte helvetets eld, ty Gud vill inte ha dem <...> BPII 518. I perikoperna fann man två kausala bisatser där nefa står efter verbet. Jämför man dem med de tyska och latinska motsvarigheterna, ser man att denna placering av konjunktionen sannolikt är betingad av det latinska originalet: Då sade Jesus: Låt folket sätta sig. Det fanns nämligen mycket gräs på platsen BPI 30518 (jfr: Dixit ergo Iesus: Facite homines discumbere. Erat autem foenum multum in loco; Iheſus aber ſprach, Schaffet das lich das Volck lagere. Es war aber viel gras an dem ort Jn 6, 10); Var därför inte bekymrade och säg: Vad skall vi äta, vad skall vi dricka, vad skall vi klä oss med? <...> Er himmelske Fader vet ju att ni behöver allt detta BPII 39413 (jfr: Darumb folt jr nicht ſorgen, vnd ſagen, Was werden wir eſſen? Was werden wir trincken? Wo mit werden wir uns kleiden? <...> Denn ewer himliſcher Vater weis, das jr des alles bedürfft; Nolite ergo soliciti esse, dicentes: Quid manducabimus, aut quid bibemus, aut quo operiemur? <...> Scit enim pater vester, quia his omnibus indigetis Mt 6, 31–32). 2. SATSER MED kadang(h)i. 2.0. Den semantiska konjunktionen kadangi har påträffats i 92 satser (9%), och är alltså nästan lika frekvent som konjunktionen nes. Den kan användas både som en enkel konjunktion och som en del av en korrelativ konjunktion. 2.1. SATSER MED DEN ENKLA KONJUNKTIONEN kadang(h)i. I Bretkūnas postilla utgör satser av denna typ 36% av alla satser med denna konjunktion. I dem varierar bisatsens position i förhållande till huvudsatsen. Även om såväl preposition som postposition och interposition förekommer, är postposition vanligast i Bretkūnas postilla. 21 av de kausala bisatser som inletts med denna konjunktion står postpositionellt, 10 prepositionellt och 2 interpositionellt. 1) postpositionella: Men du älskade honom inte heller / och förblev honom inte särskilt trogen / eftersom du ser ut som en förkastad av Gud BPI 27314; Låt också oss kristna lära oss att Kristus verkligen är Messias här / eftersom han kunde göra sådana gärningar BPI 3515; PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 135 Du måste därför lida så / liksom en kropp för sina egna synder / eftersom det inte finns någon / som kan vara utan synd BPₙ 512₁₁; Om Kristus dog för oss / när vi nu var syndare / då skall vi bli räddade från vreden / eftersom vi är rättfärdiggjorda genom hans blod BPₙ 426₁₈–₁₉; Därför skall du med rätta bli högt prisad och lovordad / eftersom du har fött Guds Son / och hela världens konung BPₙ 268₁₁; 2) prepositionella: Men eftersom dessa ting / som varje människa behöver / är av två slag: några andliga, andra världsliga / bör vi veta / att man på intet sätt bör be Gud om dessa ting <...> BPₙ 105₂₁; Och eftersom Gud tidigare hade utvalt Levis släkt till tjänstgöring i kyrkan <...> behövde Herren Gud inte folkets förstfödda söner till tjänstgöring i kyrkan <...> BPₙ 225₂; Eftersom du lyssnade till din hustrus röst och åt av trädet om vilket jag hade befallt dig och sagt: Du skall inte äta av det, förbannad vare marken för din skull; med möda skall du livnära dig på den <...> BPₙ 412₁₀; Och eftersom han på grund av sin skamliga död tvivlar på honom / fråga därom, ni herrar BPₙ 26₁₁; 3) interpositionella: <...> Gud ville genom dessa befallningar visa den kommande Messias / Ty eftersom han talar där om sådana kvinnliga ting, som hör till mannens säd, ville han därmed teckna att den helige Sonen senare skulle födas utan mans säd, av en ren jungfru <...> BP₁ 221₂₂; denna dag <...> kallas den heliga treenighetens dag <...> det vill säga, de tre personerna i gudomen. Ty eftersom vi under året har hört mycket och utförligt om Gud Fadern <...> och om Guds Son <...> och likaså om den helige Ande <...> ville våra heliga fäder <...> att predikan om Gud och gudomens tre personer skulle återges kortfattat på en och samma gång <...> denna första söndag efter pingst <...> BPₙ 175₅. När bisatsen fogas till med konjunktionen kadangi brukar huvudsatsen inte innehålla några korrelativa ord. I endast två meningar i Bretkūnas postilla framhävs bisatsens kausala betydelse med kadangi i huvudsatsen genom användning av korrelativa ord, todelėi och tū. Bisatserna i båda meningarna är prepositionella: Och eftersom även vi alla behöver denna undervisning desto mer, låt oss därför tala mer utförligt om samma saker och lära oss BPₙ 285₄; Och eftersom människan varken kan tygla sin tunga eller sitt hjärta så att hon till fullo uppfyller Guds bud, kan hon därför inte vara verkligt rättfärdig genom ett yttersta gott liv inför Guds ögon och inte heller nå himlen. Hon behöver en annan, bättre rättfärdighet BPₙ 287₂. Konjunktionen kadang(h)i står antingen alldeles i början av bisatsen eller omedelbart efter en annan konjunktion. I Bretkūnas postilla har man dock funnit en mening med denna konjunktion in- 136 | EDITA KIBILDAITĖ kopplas till en bisats där den vanliga ordföljden bryts, och mellan kadangi och den adversativa konjunktionen net ’men’ skjuts andra ord in: Lazarus kaczei didei wargftans / lacziau ghis Diewui ilchtik / Wieros ing ghi nepamet / net tik Diewa kadangi ant fawes fufimilenti / Tik taipiaeg fawe nūg io apturefenti atleidima grieku ir dufches ilchganima BPII 20024. 2.2. MENINGAR MED PARIGA KONJUNKTIONER ibland... då OCH eftersom... [också]. I Bretkūns postilla används kadang(h)i som del av en parvis konjunktion i 59 meningar (64% av meningarna med kadang(h)i): <...> ir kadangi ghis iemus ape ta ko noreia aplakiti tada liepe ios buti linkfmos [chirdies BPI 8322; A kadangi tokiu negeru BaBniczos tarnu / ir tarp krik[ch]czoniu (o beda) randama ira. Tadda mes il[ch]cho Ilchloighimo Pono Kriftaus Szidu / mokinkimes [chu daiktu BPII 6116; Todelei mieli krik[ch]czonis / kadangi daug mumus reik / ir melldamies rodas noretumbim il[ch]klauliti buti / tadda gerai dabokimes / idant melldamies Diewo / wilfdai mell[?]umbim iktai wardan lelaus Kriftaus <...> BPII 10311; Bet kadangni il[ch] pik[t]los [ch]irdies buwa infibridens ir tiko[i]ens lobio artimoio fawa. Tada ghis il[ch] didzio fawa gailelio / muchu krutis fawa <...> BPII 3632–3; <...> bet kadangi ius tos neprijmmat / [ch]itaigi kreipiames pagon[i]umpi BPII 2091; Bet kadangi ius to nūg fawens patremet / ir fawe patis nehadnais laiket / amfino giwenimo / Schitai kreipemes pagon[i]ump <...> BPII 4716. 3. SATSER MED iog. 3.0. I dagens standardspråkliga litauiska används den polysemantiska konjunktionen jog sällan, och i dialekterna håller den rentav på att försvinna (Ulvydas, red. 1976: 807; Ambrazas, red. 1994: 669). Den tyske lingvisten Eduard Hermann hävdar i sitt verk om utvecklingen av litauiska konjunktionssatser, med utgångspunkt i material insamlat från de äldsta och senare litauiska skrifterna från Preussen och Litauen, att konjunktionen jog var vanlig i äldre litauiska skrifter. Han påpekar också att jog i den preussisk-litauiska skrifttraditionen främst används för att foga samman förklarande bisatser och mer sällan kausala bisatser, medan det i Litauen är tvärtom: konjunktionen jog fogar oftare samman kausala än förklarande bisatser. Enligt Hermann råder det inget tvivel om att denna konjunktion en gång användes flitigt i konsekutiva, kausala och förklarande satser (Hermann 1912: 67–68). Efter att ha gått igenom utvecklingen av litauiska konjunktioner från 1500-talet till början av 1900-talet framförde Hermann tanken att konjunktioner som börjar med konsonanten j- gradvis stärkte sin ställning i bruket och ersätts av konjunktioner som börjar med k- (Hermann 1912: 84). I Bretkūnas postilla förekommer den funktionella konjunktionen jog (skriven iog) 506 gånger. Den har påträffats i så många som 43 (4%) kausala bisatser. Nästan hälften av dessa återfinns i perikoperna och passionsberättelsen. Konjunktionen iog används på tre sätt i postillans kausala bisatser: ensam, tillsammans med korrelativa ord och som del av en parvis konjunktion. PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE 137 3.1. SATSER MED KONJUNKTIONEN iog UTAN KORRELATIVA ORD. I Bretkūnas postilla finns det endast 8 (19%) kausala bisatser som fogas till med enbart konjunktionen iog, utan korrelativa ord. De står alltid efter huvudsatsen och kan uttrycka: 1) orsaken till en handling eller 2) grunden för en fråga, t.ex.: 1) Teip ghis wienu ira / nekaip thie dwi naturi fu maſchitasbutu / bet iog ghis wiena tikai persona ira BP₁₁₈₈₁₃; Piktalis tarne / willa ſkola tau atleidau / iog mane meldei BP₁₁₄₈₆ (jfr: Du Schalckknecht, alle diele Schuld habe ich dir erlaſſen, die weil du mich batest; Serue nequam, omne debitum dimisi tibi quoniam rogasti me <…> Mt 18, 32); <…> ghis ne ira du / bet wienas Kriftus. Wienas / nekaip Deiwifte ing ßmogifte butu perwerſta / Bet iog Deiwifte ßmogifte prieme BP₁₁₈₈₁₁; 2) Koklai tatai ira wjras / iog bei weias bei marios io klaula BP₁₂₀₁₂; <…> kokfai tatai ira wjras / iog weias ir Marios io klaula BP₁₁₉₆₁₀ (jfr: Was ift das fur ein Man, das jm Wind vnd Meer gehorſam ift? Qualis est hic, quia venti, et mare obediunt ei? Mt 8, 27); Ir ghis biloia ghiemus / kas ira iog manes ieſchkioiote? BP₁₁₆₂ (jfr: Was ifts, das jr mich gefucht habt? Quid est, quod me quaerebatis? Lk 2, 49). 3.2. SATSER MED iog OCH KORRELATIVA ORD. När kausala bisatser fogas samman med konjunktionen iog finns det vanligen i huvudsatsen ett korrelativt ord som betonar den kausala betydelsen (denna konstruktion förekommer i 72% av alla sammansatta satser med kausala bisatser som innehåller denna konjunktion). Det vanligaste korrelativa ordet i kausala satser med iog i Bretkūnas postilla är todel(ei). Som korrelativa ord förekommer också delto / delto, todilei2 (endast i perikoperna) och thū, t.ex.: Ir todel ira wadinamas czieſas Ateijmo / iog wilfoie krikſchczonif teie ſakama ira ape Ateijma Pono Ieſaus Kriftaus ant ßemes BP₁₃₉; Nes kurs newertai walga ir ger / tas walga ir ger ſaw pats Suda / thū / iog ne perkfir kuna Wielchpaties BP₁₆₈₁₆; Eia taip aieg ir Ioſephas iſch Galileos / iſch mielto Nazareth / ing Iudawos ßeme / mieltana Dawido / kuri wadin Bethleem / Todrilei iog ghis iſch Namu / ir gimines Dowido buwa / idant butu paraſchits ſu Maria ſaw paßadetaie moterimi / kuri buwa funki BP₁₄₉ (jfr: Eia taip aieg ir Ioſephas iſch Galileas / iſch Mielta Nazareth / ing Iudawos ßeme / mieltana Dawida / kuri wadina Bethleem / Todrilei iog ghis buwa iſch namu / ir iſch gimines Dauida / idant butu paralfchits ſu Marije palubitaie moterimi / kuri buwa nelczia EE 9₁₋₂); NVeja Ieſus per Marias pas mieſta Tiberias Galileioie / ir ſeke ghi daug ßmoniu / delto / iog regeia ßenklus / kurius ghis dare ant tu kurie neſweiki buwa BP₁₃₀₄ (jfr: DArmach fuhr Jheſus weg uber das Meer an der ſtad Tiberias in Galilea, vnd es folgeten jm viel Volcks nach, darumb das ſie die Zeichen ſahen, die er an den Krancken thet Jn 6, 1–2; POtam nuena Ieſus per marias mieſtop Tiberias Galileio / ir eja paſkui ghj daug ßmoniu / delto / iog regeia ßenklus io / kurius dare ant tu kurie neſweiki buwa EE 50₉). 2 Detta korrelativa ord förekommer endast en gång i en av perikoperna och bör därför sannolikt betraktas som ett språkdrag hos Baltramiejus Vilentas snarare än hos Bretkūnas själv, särskilt som todril(ei) förekommer flera gånger både i Enchiridione (6) och i Euvangelijose bei Epistolose (7). 138 | EDITA KIBILDAITĖ Även om det korrelativa ordet kan stå både i början och i slutet av huvudsatsen, står det i Bretkūnas postilla nästan alltid i slutet av huvudsatsen. I sådana fall kan man med hjälp av skiljetecknen avgöra om det korrelativa ordet hör till huvudsatsen eller bildar en enhet med konjunktionen jog, det vill säga fastställa var satsgränserna går, t.ex.: Herren Kristus kallades den helige Dwalė, människornas sinne, därför att han, som människa, <...> i sin vilja kunde böja sinnet bättre <...> BPII 123.; Och den lilla Bernelis blev så ödmjuk därför att han var helgad av Herren Gud själv <...> BPII 266₈. Endast två meningar har hittats där det korrelativa ordet står i början av huvudsatsen: Därför ser du snett på mig, eftersom jag också är så god? BPII 20317 (jfr: Blickar du därför snett, eftersom jag är så god? MT 20, 15; Därför ser du snett, eftersom jag är god? EE 34); Och därför kallas det också Kristi ankomst, eftersom det i hela kristenheten talas om Herren Jesu Kristi ankomst till jorden BPI 39. Två meningar har också noterats där det korrelativa ordet står mellan subjekt och predikat. Båda kommer från perikopen och dess citat: Och detta skall de därför göra mot er, eftersom de inte känner Fadern eller mig BPII 1216; Kristus själv säger så: Detta skall de därför göra mot er, eftersom de inte känner vare sig Fadern eller mig BPII 13011 (jfr: Och detta skall de därför göra mot er, eftersom de inte känner Fadern eller mig EE 7512; Och sådant skall de göra mot er därför att de inte känner vare sig min Fader eller mig; <...> et Och detta skall de göra mot er, eftersom de inte har känt Fadern eller mig JN 16, 3). Ordföljden i satskonstruktioner av denna typ är strikt fastlagd: bisatsen står alltid efter huvudsatsen. Det finns endast ett undantag: i ett utdrag ur profeten Jesajas bok har en kombination av konjunktionen jog och adverbet todelei noterats, vilken inleder en preponerad kausal bisats: Eftersom hans själ har arbetat skall han se sin möda BPI 41818 (jfr: Därför att hans själ har arbetat skall han se sitt livs ljus Iz 53, 11). 3.3. SATSER MED PARAT KONJUNKTION iog... tad(d)a. I Bretkūnas postilla finns endast två satser med den parade konjunktionen iog... tad(d)a: Men eftersom jungfrun Maria hade blivit trolovad med Josef, måste också hon själv härstamma från kung Davids släkt BPII 5622; Eftersom du har sett mig, tror du BPII 4313 (jfr: Dieweil du mich gelehen haſt Thoma, ſo gleubetu <...> JN 20, 29; Eftersom du har sett mig, tror du EE 6417). Till dessa skulle man kunna hänföra ytterligare två satser, där den första delen av den parade konjunktionen förekommer tillsammans med korrelatet todelei: PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 139 Därför att de inte tog emot kärleken till sanningen, så att de skulle bli frälsta, sänder Gud över dem en kraftig villfarelse, så att de tror på lögnen BP₁₁ 313₈; Därför att Sions döttrar är högmodiga och går med uppsträckt hals och förföriska blickar, går kokett fram och låter sina fotringar klinga, ska Gud då ta ifrån dem deras högmod BP₁₁ 196₂₆. I alla dessa exempel står bisatserna före huvudsatsen. 4. SATSER MED som OCH som att. 4.1. SATSER MED som. I litauiska texter från 1500- och 1600-talen inleder konjunktionen kaip bisatser med olika betydelser: jämförelse, tid, förklaring, följd, orsak och avsikt. Eduardas Hermannas konstaterar, när han beskriver betydelserna hos satser som inleds med konjunktionen kaip, att det inte förekommer några orsaksbisatser med kaip i Bretkūnas skrifter (Hermann 1912: 76). Vid undersökning av bisatser som inleds med denna konjunktion finner man dock inte bara många jämförelse- och tidsbisatser, vilka liksom i dagens litauiska har en sekundär kausal betydelse, utan också sådana som kan betraktas som orsaksbisatser, till exempel: Och eftersom de nu inte trodde av glädje och förundrade sig (dvs. ftēbeiofi – E. K.) / sade han till dem BP₁ 406₈ (jfr: Adhuc autem illis non credentibus, et mirantibus prae gaudio, dixit <...>; Da sie aber nicht glaubeten fur freuden, vnd sich verwunderten, sprach er zu jnen <...>; Lk 24, 41); Och eftersom världens frälsare ville visa sig först för judarnas släkte, eftersom han själv tillhörde människosläktet BP₁ 321₇. Konjunktionen kaip förekommer i Bretkūnas postilla i cirka 2,4% av orsaksbisatserna. Satsmodellerna med denna konjunktion är mycket varierande. När satsleden fogas samman med den parade konjunktionen kaip... teip(o), kaip... fcheiteipo är det mycket svårt att avgöra vilken relation som förenar dessa led – jämförelse eller orsak och verkan. Det är därför omtvistat att hänföra satser av denna modell till orsaksbisatser, eftersom satsen i grunden har två betydelser – en jämförande och en kausal – och utgör ett slags mellanled mellan de båda typerna av underordnade satser, till exempel: <...> liksom barnet föddes därför att det skulle bli vår frälsare och evige förlossare, så fick det också sitt namn av samma anledning BP₁ 134₁₁; <...> eftersom vi enligt den kristna sanningen måste bekänna varje person som särskilt Gud och Herre. Därför kan vi i den kristna tron inte kalla dem tre gudar eller tre herrar BP₁₁ 186₂₄. När orsaksbisatsen fogas till huvudsatsen med endast en kaip, kan bisatsen stå såväl före som efter huvudsatsen: 1) satser med bisatser som står före huvudsatsen: Och eftersom Jesus kom till gadarenernas land och närmade sig de besatta, måste velpserna lämna Abalos hus och lugna gadarenerna BP₁₁ 341₃; 140 | EDITA KIBILDAITĖ Men eftersom gäldenären inte hade något att betala med befallde herren att han skulle säljas, liksom hans hustru och barn, och allt han ägde, för att skulden skulle betalas BP₁₁ 484₁ (jfr: Cum autem non haberet unde redderet, iussit eum dominus eius venundari, et uxorem eius, et filios, et omnia, quae habebat, et reddi; Da ers nu nicht hatte zu bezalen, hies der Herr verkauffen jn, vnd sein Weib, vnd seine Kinder, vnd alles was er hatte, vnd bezalen MT 18, 25); 2) meningar med postponerade bisatser: Världens förförare ville förgöra judarnas släkte genom att döda det, såsom han också gjorde med de utvalda folken BP₁₁ 113₁₀; Vi människor är skapade av Herren Gud / och han vill inte att hans skapelse ska gå under / eller förgås för evigt / såsom också Guds käre Son vår käre Herre Jesus Kristus tydligt visar därför att han blivit människa / för att han skulle utgjuta blod med sitt blod / och hans skapelse inte skulle gå under <...> BP₁₁ 151₁₅; <...> De lät Jesus ligga där / på grund av judarnas förberedelsedag / eftersom högtiden hade börjat / och graven låg nära BP₁₁ 395₅ (jfr: Dafelbs hin legten sie Jheſum, vnd des rüftages willen der Juden, die weil das grab nahe war Jn 19, 42). I Jono Bretkūnas postilla påträffas två blandade sammansatta meningar där användningen av konjunktionen kaip skiljer sig något från den som just har diskuterats. Dessa blandade meningar har vardera två samordnade kausala bisatser som binds samman av den adversativa konjunktionen bet; den ena inleds med konjunktionen kaip tillsammans med en negation, medan den andra underordnas med den funktionella konjunktionen jog: Och fastän han är Gud och människa / är han likväl inte två / utan en Kristus. En / inte som om gudomen skulle ha förvandlats till mänsklighet / utan därför att han antog mänskligheten BP₁₁ 188₁₀; Så är han en / inte som om dessa två naturer skulle ha blandats / utan därför att han endast är en person BP₁₁ 188₁₂. 4.2. MENINGAR MED kaip kad. I postillan finns tre postponerade kausala bisatser som underordnas med den komparativa konjunktionen kaip kad. Det är inte bara betydelsen som skiljer dem från komparativa meningar, utan även en formell strukturell egenskap – de innehåller ett korrelativt ord. I alla tre meningarna används det tillsammans med en negation, vars förekomst i meningen betingas av motsatsförhållanden till de efterföljande textsegmenten: Josef kallas inte därför Kristi fader / som om jungfru Maria med Josef hade haft barnet / Nej, Maria hade inte haft någon manlig besökare / och hon hade inte legat med någon man / utan Maria blev havande genom den Helige Andes verk / såsom ni mer utförligt får höra om detta i Jungfru Marias dags predikan. Men Josef kallas Kristi fosterfader, eftersom han på Guds befallning måste sörja för både Maria och detta barn BP₁₁ 117₉; Fariséerna kallas inte därför rövare av Kristus / som om de hade plundrat människors hus eller skattkistor / och stulit deras pengar eller ägodelar / Nej, Kristus kallar fariséerna rövare därför att de rövade människorna från Gud<...> BP₁₁ 60₁₈; Men varför gjorde Kristus detta? Jag svarar: Inte därför att deras onda liv skulle behaga honom BP₁₁ 422₂. PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 141 5. MENINGAR MED kad(d)a, kad OCH ka. 5.1. MENINGAR MED kad(d)a. I Jono Bretkūnas postilla används konjunktionen kad(d)a oftast i temporal betydelse (enligt Hermann är detta också konjunktionens äldsta betydelse, jfr Hermann 1912: 71), men omkring 20 (2%) kausala bisatser med denna konjunktion påträffades också. Bisatser med kad(d)a kan uttrycka såväl orsak som grund för ett påstående eller en fråga. När de fogas till huvudsatsen med en enda konjunktion kad(d)a kan de stå både preponert och postponerat (bisatser som fogas samman med det korrelativa konjunktionsparet kad(d)a... tad(d)a kan endast stå preponerade), till exempel: 1) meningar med preponerade bisatser: När du såg mig, Tomas, trodde du BP14084–5 (jfr.: Dieweil du mich gesehen halt Thoma, so gleubestu; Quia vidisti me Thoma, credisti JN 20, 29); Hur många tusen människor räddade Gud ur Egypten, men eftersom de inte tackade honom för detta / måste många gå under på vägen BP1139123; När judarnas konung föddes av judarnas släkte, måste han då ha fötts någon annanstans, om inte i den största staden? BP11565. 2) meningar med postponerade bisatser: <...> Vi har hört om Kristus <...> Jungfru Maria födde barnet i Betlehem och, liksom någon annan profet, lindade hon barnet i lindor och lade det i en krubba, eftersom hon inte hade någon bättre plats i huset BP1706; Då bör man inse detta. Synden är en mycket vidrig sak inför Guds ögon / eftersom den också har dragit in Guds Son i denna träskmark BP142820; <...> hur detta ska bli / det vet jag inte, eftersom jag inte känner någon man BP133113 (jfr: <...> wie sol das zugehen? sintemal ich von keinem Manne weis; Quomodo fiet istud, quoniam virum non cognosco Luk 1, 34). Det är ofta svårt att skilja kausala bisatser med konjunktionen kada från temporala bisatser, eftersom de (liksom i nutida litauiska) ganska ofta uttrycker inte bara handlingens tid utan också dess orsak, till exempel: Men Kriftus säger så / när en stark man vaktar sitt hus / då är hans ägodelar i trygghet / Men när en starkare kommer över honom / och besegrar honom / då tar han ifrån honom hans rustning / som han litade på och delar ut hans byte BP130023–25; Så också när man talar om döden / Döden kan inte besegra människan / utom när Gud tillåter det BP17510; Orsaksbetydelsen framträder tydligare och är lättare att fastställa när predikatet i bisatsen och huvudsatsen står i olika tempus (detta är sannolikt det enda formella skiljetecknet), eller när huvudsatsen innehåller ett korrelativt ord. I Bretkūnas postilla finns det med denna konjunktion bara några få meningar där predikatformerna i huvudsats och bisats skiljer sig åt 142 | EDITA KIBILDAITĖ bara några få, och det korrelativa ordet todel, som framhäver orsaksbetydelsen, förekommer i huvudsatsen i endast en mening: Men när de ville sluta fred hade det dragit ut alltför länge / och fred och försoning hade gått om intet / när de redan hade svultit ihjäl / och blivit svårt förtryckta; därför kunde de inte längre sluta fred <...> BP₁₁ 345,15. 5.2. MENINGAR MED KONJUNKTIONEN kad. Konjunktionen kad var mycket ovanligare i 1500- och 1600-talens litauiska skriftspråk än senare (Palionis 1967: 204). Också i Jono Bretkūnas postilla är kad sällsynt; den inleder färre än 20 bisatser. Denna konjunktion förekommer oftast i temporala meningar. En betydande del av dem har en sekundär orsaksbetydelse. I postillan finns bara två meningar med konjunktionen kad som kan betraktas som kausala: Och när han redan hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han därefter hungrig BP₁₂₆₄₆ (jfr: Vnd da er vierzig tag vnd vierzig nacht gefastet hatte, hungert jn; Et cum ieiunasset quadraginta noctibus, postea esuriit Matt 4, 2); Den helige Petrus. I Apg 2 talar han så: Gud uppväckte Kriftus och reste honom upp, sedan han löst dödens kval, eftersom det inte kunde ske att han, det vill säga Kriftus, skulle hållas kvar av den BP₁₁ (jfr: Den hat Gott auferwecket, vnd auffgelöset die ſchmertzen des todes, nach dem es unmüglich war, das er ſolt von jm gehalten werden; <...> quem Deus suscitavit, solutis doloribus inferni, iuxta quod impossible erat teneri illum ab eo APD 2, 24). 5.3. KONJUNKTIONEN ka. Konjunktionen ka, som i dag används flitigt i dialekterna, är ytterst ovanlig i äldre skrifter (Hermann 1912: 68–69). I Bretkūnas postilla (passionsberättelsen) hittades endast en mening med konjunktionen ka. Dess bisats anger grunden för en fråga. Det intressanta är att det varken i den tyska eller den latinska texten eller i evangelietexten översatt av Baltramiejus Vilentas finns någon helt exakt motsvarighet, det vill säga en mening med samma struktur: Vill ni nu sova och vila, när ni sover? BP₁₃₆₇ (jfr: Ah wolt jr nu fchlaffen vnd ruhen; Dormite iam, et requiescite <...> Matt 26, 45; Ah wolt jr nu fchlaffen vnd rugen; Dormite iam, et requiescite <...> Mark 14, 41; <...> was fchlaffet jr; Quid dormitis? Luk 22, 46; <...> vill ni nu sova och vila? EE 190₂₃). 6. SATSER MED ANDRA KONJUNKTIONER. 6.1. SATSER MED KONJUNKTIONEN ieng / iang. I Bretkūnas postilla (endast i passionsberättelsen) finns tre kausala satser med konjunktionen ieng / iang. Bisatserna i två satser är inskjutna, i en är bisatsen preponerad. En jämförelse av dessa satser med motsvarande satser i Vilentos översatta evangelier (motsvarighet till ett exempel hittades över huvud taget inte) visar att Vilentos översättning inte påverkade användningen av konjunktionen ieng / iang i postillan. En intressant detalj: i alla tre satserna har den tyska konjunktionen ieng / iang översatts med dieweil (i Vulgata motsvaras de av quoniam och quia): Eftersom judarna förberedde sig på dagen / för att kropparna inte skulle bli kvar på korset under sabbaten (ty PRIEŽASTIES ŠALUTINIAI SAKINIAI BRETKŪNO POSTILĖJE | 143 denna sabbat var en mycket stor dag) bad de Pilatus att deras ben skulle krossas och att de skulle tas ned BP 393₁ (jfr: Judarna bad då Pilatus, eftersom det var förberedelsedagen och kropparna inte skulle bli kvar på korset under sabbaten (ty den sabbatsdagen var mycket stor), att låta krossa deras ben och ta ned dem EE 211₂₄; Men judarna, eftersom det var förberedelsedagen, bad Pilatus att deras ben skulle krossas och att de skulle tas bort, så att kropparna inte skulle bli kvar på korset under sabbaten (ty den sabbatsdagen var mycket stor); Iudaei ergo, (quoniam Parasceve erat) ut non remanerent in cruce corpora sabbato, (erat enim magnus dies ille Sabbati) rogaverunt Pilatum ut frangerentur eorum crura, et tollerentur Jn 19,31); Därefter på kvällen, eftersom det var förberedelsedagen, som är dagen före sabbaten, kom Josef från Arimatea <...> BP 394₆ (jfr: Därefter på kvällen, eftersom det var förberedelsedagen, som är dagen före sabbaten, kom Josef från Arimatea, en älskad stad bland judarna <...> EE 212₁₄–₁₆; Och på kvällen, eftersom det var förberedelsedagen, som är dagen före sabbaten, kom Josef från Arimatea <...>; Och när det redan hade blivit kväll (eftersom det var förberedelsedagen, det vill säga dagen före sabbaten) kom Josef från Arimatea <...> Mk 15, 42–43); Men ingen av dem som satt vid bordet visste varför han sade detta till honom. Några trodde, eftersom Judas hade penningpungen, att Jesus sade det till honom BP 362₂₃ (jfr: Men ingen av dem som satt vid bordet visste varför han sade detta till honom. Några trodde, eftersom Judas hade penningpungen, att Jesus sade det till honom; Hoc autem meno scivit diſcumbentium ad quid dixerit ei. Quidam enim putabant, quia loculos habebat Iudas, quod dixisset ei Iesus <...> Jn 13, 27). 6.2. KONJUNKTIONEN ba. Denna konjunktion av slaviskt ursprung, relativt vanlig i Martynas Mažvydas katekes, har använts endast en gång i Jono Bretkūnas postilla: den förekommer i ett citat ur Gamla testamentet (Psalm 102): Lova min själ, Herren / och allt som är inom mig, hans namn / Ty han har gjort mycket gott / kom ihåg detta, min själ BP 91₇ (jfr: Lova min själ, Herren / och allt som är inom mig, hans namn / Ty han har gjort mycket gott / kom ihåg detta, min själ MG₁₁ 352₂). 7. SLUTSATSER 1. Bisatser som uttrycker orsak fogas oftast till huvudsatsen med konjunktionerna nela, nes, kadangi och jog. Alla andra konjunktioner som inleder kausala bisatser hör till den perifera användningen. I postillan förekommer den numera helt obrukliga konjunktionen nela mer än sex gånger så ofta som nes, som dominerar i dagens språk. 2. Bisatser som uttrycker orsak med konjunktionerna nela, nelang, nelanga och nes har en strikt bestämd position i förhållande till huvudsatsen: bisatsen följer efter huvudsatsen. 3. Konjunktionen förekommer mycket sällan på bisatsens andra plats och då endast i meningar med nes och nela. I alla andra fall står konjunktionen, liksom i modern litauiska, allra först i bisatsen (ensam eller tillsammans med andra konjunktioner). 4. För kausala bisatser som inleds med den enkla konjunktionen kadang(h)i är postpositionell användning vanligare. Kausala bisatser som inleds med de enkla konjunktionerna kaip och kad(d)a förekommer i Bretkūnas postilla både postpositionellt och prepositionellt, utan någon tydlig övervikt för den ena användningen. 144 | EDITA KIBILDAITĖ 5. Att konjunktionen jog är relativt vanlig i Bretkūnas postilla, medan meningar med kad och ką fortfarande är mycket sällsynta, skulle bekräfta den tendens som E. Hermann har observerat: att konjunktioner som en gång ofta användes och började med konsonanten j- byts ut mot konjunktioner som börjar med konsonanten k-. FÖRKORTNINGAR BP – Bretkūnas postilla EE – Vilentos Euangelias bei Epistolas LB – D. Martin Luthers Deutsche Bibel 6, Weimar, 1929. MG – Mažvydos Gelmes Chrikščioniskas NT – Novum Testamentum Graece en Latine. Stuttgart: Württembergische Bibelanstalt, 1964. VULG – Biblia Sacra iuxta vulgatam versionem [...] utarbetad av Roger GRYSON, Stuttgart: Deutsche Bibelgesellschaft, ⁴1994. LITERATŪRA AMBRAZAS, V., red. 1994: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. HERMANN, E. 1912: Über die Entwicklung der litauischen Konjunktionalsätze, Jena: Frommansche Buchdruckerei. HERMANN, E. 1926: Litauische Studien. Eine historische Untersuchung schwachbetonter Wörter im Litauischen, Berlin: Weidmannsche Buchhandlung. PALIONIS, J. 1967: Lietuvių literatūrinė kalba XVI–XVII a., Vilnius: Mintis. ULVYDAS, K., red. 1976: Lietuvių kalbos gramatika, 3. Sintaksė, Vilnius: Mokslas. Edita Kिबildaitė Gauta 2001 02 28 Vytauto Didžiojo universitetas Lietuvių kalbos katedra Donelaičio g. 52, 3000 Kaunas, Lietuva