Kauno miestiečių pavardžių formavimasis XVI–XVIII amžiuje

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA XLV (2001), 123–143 Kaunas stadsbors efternamn: framväxt under 1500–1700-talen Alma Ragauskaitė Lietuvių kalbos institutas, Vilnius Artikeln behandlar framväxten av efternamn bland Litauens stadsbefolkning under 1500–1700-talen, med dokument från staden Kaunas som exempel. Efternamn infördes vid olika tidpunkter bland olika samhällsklasser. Bland stadselliterna (särskilt bland det tyskspråkiga lutherska inslaget) är de belagda från början av 1500-talet, medan processen genom vilken efternamn bildades bland de urbana medel- och underklasserna var avslutad på 1600-talet. Bland stadsbefolkningen som helhet infördes efternamn senare än bland adeln (där efternamn torde ha använts redan på 1400-talet), men tidigare än bland bönderna (där processen ännu inte var helt avslutad på 1700-talet). INLEDNING Hittills har mycket lite skrivits om hur efternamn bildades bland Litauens stadsbor. Zigmas Zinkevičius har undersökt personnamn (efternamn under framväxt) bland invånarna i Vilnius. Han analyserade ingående antroponymerna i vigselregistren från Vilnius S:t Johannes kyrka för åren 1602–1615 och dopregistren för åren 1611–1616, men på grund av de aktuella källornas särart kunde han ägna föga uppmärksamhet åt frågan om efternamnens bildande. Författaren konstaterade att det för detta ändamål var nödvändigt att undersöka dokument som täckte en längre tidsperiod och i vilka åtminstone flera generationer människor var upptagna (Zinkevičius 1977: 65). Senare, med stöd av en mer detaljerad analys av anteckningarna, antar han dock att ”efternamn vid den tiden sannolikt redan hade etablerats i privilegierade familjer, som värnade om sin höga börd och sin genealogi” (ibid.). Av Zinkevičius arbete framgår alltså att det i Vilnius i början av 1600-talet ännu inte fanns något enhetligt, etablerat och obligatoriskt system för personnamn. Historikern Z. Kiaupa försökte fastställa särdragen i efternamnens bildande bland invånarna i Šiauliai genom att utgå från benämningarna på stadsborna i Šiauliais skatteförteckningar från 1662–1663 och i Šiauliai godsdomstols dombok från 1636–1738 (Kiaupa 1991: 3–4). Forskning om hur stadsbornas efternamn bildades är fortfarande aktuell, eftersom det hittills saknas någorlunda ingående studier som behandlar hur efternamn uppstod och utvecklades bland personer ur detta stånd. Syftet med denna artikel är därför att överblicka hur ärftliga personnamn uppstod och utvecklades bland Kaunas stadsbor under 1500–1700-talen samt att ge en mer ingående analys av tendenserna i hur efternamn uppkom bland personer ur olika skikt inom detta stånd. 124 | ALMA RAGAUSKAITĖ Antroponymiskt material till artikeln har samlats in från 51 aktböcker från Kaunas stad från 1500–1700-talen. Bland dem finns samlingar av domstolsmål och protokoll samt böcker med anteckningar från magistratens sammanträden och akter. En förteckning över dessa dokument återges i slutet av artikeln1. Kronologiskt sett är detta unikt material för studiet av efternamnens framväxt, eftersom originalböcker från andra litauiska städers självstyrelseinstitutioner endast finns bevarade från 1600-talet (Kiaupa 2000: 69). Källorna är skrivna på polska, latin, äldre belarusiska och i viss mån tyska. Ur de nämnda böckerna har omkring 12 000 benämningar på Kaunas stadsbor hämtats2 (det är inte olika personer som räknats, utan alla belägg för stadsbor – män och kvinnor). De är varierande. Med hänsyn till särdragen hos benämningar på kvinnor (de betecknas i förhållande till sin make eller far) och artikelns syfte kommer framställningen nedan huvudsakligen att bygga på benämningar på män. Under den aktuella perioden skrevs de oftast med två personnamn, till exempel: Paulus Balzga (M₄ 507)3, Mathias Dondulis (M₄ 22); Mathia Gorki (S₂ 2), Augustinus Gradowski (S₂ 2); Jakuba Abramowicza (GEN; L₅ 129)4, Vincentemu Ambrozewiczowi (DAT; L₅ 77) med flera. Förutom detta, det vanligaste, sätt att benämna stadsbor förekommer också andra former av nedteckning av Kaunasbor. På 1500–1700-talen benämns personer även med tre personnamn, till exempel: Walenthìn Jurgie-wicz Banilkojėtis (V₆ 18), Stanislaw Piotrowic Budnikowicz (V₇ 364); Jozeph Dominik Bartoljewicz (MS₆ 463), Augustinus Paulus Dowiata (MS₁₀ 306); Jerzego Michała Grommeka (GEN; A₁ 418), Jana Kazimierza Łukaszewicza (GEN; A₁₀ 421), Mathias Josephus Wieliczko (A₁ 17) och så vidare. Under 1500-talet och alldeles i början av 1600-talet benämndes vissa stadsbor genom beskrivningar, till exempel: Andrzej konwisarz kowienſki (V₆ 85), Grýgier doilida z miaſta kowienſkiego (V₇ 196), Petrelis piwowar pana Augustina Domeraw burmistrza kowienſkiego (V₅ 243) och liknande. Det är värt att notera att samma personer – både män och kvinnor – kunde skrivas på olika sätt i skilda akter, till exempel: Jerzy Brandżaytis (V₉ 26) – Brandżaycia (GEN; V₉ 27) – Georgius Brandziun (S₁ 25); Macieia Gorkiego (GEN; S₃ 298) – Mathie Gurſki (S₃ 23) – Gorſkiego (GEN; S₃ 298); Jan Tomaszewicz Kiemieionis (MV 386) – Tomazewicz Kiemieionis (MV 185); Piotr Kazimierz Saurymowicz (S₃ 238) – Piotrowi Saurymowiczowi (DAT; S₃ 78); Magdalena olim Petri Steygwit civis caunen(sis) derelicta vidua (S₁ 188) – Magdalena Steygwitowa (S₂ 188) med flera. Det kan antas att en undersökning av hur samma personer skrevs ned under olika år, tillsammans med en sammanställning av dessa varierande benämningar, kan ge vissa slutsatser om huruvida ett ärftligt personnamn – ett efternamn – fanns eller inte. 1 Kauno miesto senojo archyvo knygų sąrašą sudarė Z. Kiaupa (1973: 125–137). Be ten nurodytų šaltinių, dar reikėtų paminėti ir 1542–1544 m. vaito knygą, surastą Lietuvos valstybės istorijos archyve (toliau – LVIA; F. 166. Ap. 2. D. 14) bei 1754–1759 m. lentvaičio teismo knygą (LVIA. F. SA. B. 19588). Dar viena 1636–1646 m. Kauno magistrato knyga yra saugoma Rusijos valstybės senųjų aktų archyve Maskvoje (F. 356. Ap. 1. B. 19588). Ja pasinaudoti nebuvo galimybės. 2 Apie Kauno miestiečių antroponimų atrankos kriterijus dar žr. Ragauskaitė (1999: 146; 2000: 94). 3Här och på andra ställen återges inte alla uppgifter, utan endast en del av dem. 4I artikeln förekommer oftast följande förkortningar av kasusbenämningar: GEN – genitiv, DAT – dativ, INSTR – instrumentalis. KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 125 1. LITAUISKA EFTERNAMN BLAND KAUNASBOR5 1.1. 1500-talet Asmenvardžių virtimo pavardėmis apžvalga pradedama nuo seniausių įrašų, t. y. nuo 1522–1545 m. magistrato knygos, 1542–1544, 1544 ir 1545 m. vaito knygų. Šiuose aktų rinkiniuose tiesioginių duomenų, rodančių kauniečių šeimyninę priklausomybę, yra nedaug. Bet ir šie ankstyvi, negausūs pavyzdžiai leidžia nustatyti kai kurias asmenvardžių virtimo pavardėmis tendencijas. Bendro vienos šeimos narių antroponimo radimąsi liudija pavyzdžiai, kai greta užrašyti vyras ir žmona, pvz.: 1522–1545 m.6Joannij Popela (M1 343)7, jo žmona – Dorothea Popyėlowa (M1 343); 1522–1545 m. Petkowīčy, jo žmona – domi(n)a8 Caterina Petkowīčowa (M1 292). Även när hustrun anges med ett personnamn och någon titel som visar hennes beroendeställning i förhållande till mannen, kan man anta att detta redan vittnar om början till bildandet av ett gemensamt antroponym, till exempel: 1544 Миха́ко кова́ жену Миха́лкову (V2 56); 1544 дом ѧна Каспорова и ѧна Якуба нищебожика вошта (V2 141) – пани Якубовая воштомова (V2 62) och så vidare. Ett annat fall visar att en far och son som skrivs intill varandra har samma personnamn, till exempel: 1568–1572 Stanislao Popiningis, hans son – Mathaei Popiningis civis caunen(sis) (M3 58); 1583–1591 hon(estus) Bartholomeus Tylewicz pater germanus Alberti olim Tylewicz scabini caunen(sis) (M4 492). Det kan antas att sådana identiska personnamn hos medlemmar av samma familj kan kallas efternamn (Maciejauskienė 1983: 127; 1987: 113; 1991: 50–51; Pakszys 1983: 110–120; Bubak 1986: 216–217). Ett gemensamt personnamn har också noterats i uppteckningar av mödrar och barn, till exempel: 1583–1591 stawe(tnę) panią Annę Kotkunową a synem iey Andrżeyem Kotkunem ławnikem kowienſkim (M4 70); 1590 Pawel Stanislawowyç mieſçzanin kowienſki z matką ſwą Jadwigą Stanislawową (V8 237). Även andra medlemmar av samma familj har skrivits med ett gemensamt antroponym, exempelvis bröder: 1589 Piotr Burbożentis mieſçanin kowienſki bratu Jakub Burbożentis (V8 157). Utan exakta genealogiska uppgifter går det inte att fastställa släktskapet mellan personer i sådana uppteckningar, till exempel: 1590 Jurÿ v Jan Kabaldiowie mieszczanie (V8 197). Man kan bara spekulera i att det troligen rör sig om medlemmar av samma familj – far och son eller bröder. 5 Det är omöjligt att avgöra vilka av de personer som nämns i detta avsnitt som är litauer. Indelningen i ”Litauiska efternamn bland Kaunasbor” och ”Efternamn hos medlemmar av Kaunas lutherska församling” har styrts av artikelns syfte och undersökningarna av den urbana gemenskapens etniska sammansättning. 6 Här utgår man från att det, när man behandlar framväxten av efternamn bland Kaunasbor på 1500-talet, är viktigt att ange så exakta datum som möjligt för sådana tidiga belägg, eftersom det skulle göra det möjligt att underbygga kronologin för efternamnens bildande inom stadsborgarståndet. Dessutom anges endast ungefärliga kronologiska gränser, såsom de uppges i beskrivningen, i de fall då källans blad är mycket oordnade kronologiskt. 7 Alla personnamn har försetts med källhänvisningar. Efter varje namn anges inom parentes dokumentets förkortning och, efter ett kommatecken, bladets (eller sidans) nummer. Vid återgivningen av antroponymer eftersträvas de autentiska former som belagts i källorna. För enkelhetens skull återges det kyrilliska alfabetet med moderna bokstäver, och ett antal andra äldre skrivvarianter har också ändrats. 8 Här ansluter man sig till K. Lepszyos, A. Wolffs och L. Glemžas uppfattning att förkortningar i kommunala myndigheters dokument ska expanderas. Utelämnade bokstäver anges inom parentes (Instrukcja 1953: 30; Wolff 1957: 155–181; Glemža 2000: 211–214). 126 | ALMA RAGAUSKAITĖ Efternamnsbildningen beläggs också av två gemensamma personnamn för man och hustru, t.ex.: 1554 m. uczcżywa Orbułya Pyotrowna Szymonowa Peckowska mieszczanka kowenska małzonka swe(go) Simona Peczkowjskiego (GEN; V₄ 226); 1555 m. providus Joannes Porffelis civis caunen(sis) (V₄ 345), hans hustru – 1565 m. Katrina Janowa Porfeljowa (V₆ 117); 1554 m. niebołczyka Szymona Synthokopia (V₄ 285), hans hustru – 1554 m. Anny Szymonowey Śyntokopijowey (DAT; V₄ 285); 1565 m. utchciwa Marta Janowna Kozielczykowna Pawlowa Puhaczowa małzonka swego pawła (V₆ 119), hennes make – 1555–1564 m. f(ama-tus) d(ominus) Pauli Puhacz consular caunen(sis) (M₂ 86). Av exemplen framgår att ärftliga personnamn förekommer i anteckningar om stadens elit – rådmän, borgmästare, fogdar samt deras hustrur och barn. Det finns ett stort antal fall där ett obelagt ärftligt antroponym har skrivits in. Sådana anteckningar bör dock bedömas försiktigt, eftersom de tycks visa att vissa Kaunasbor ännu inte hade efternamn under detta århundrade. I diskussionen om hur Kaunas stadsbor benämndes har det redan konstaterats att samma personer kunde skrivas ned på olika sätt. Det framkom att de ibland skrevs med eller utan ett ärftligt personnamn, t.ex.: 1522–1545 m. Joannij Popela relicta uxori Dorothe (M₁ 342) – Dorothe Popyelowa (M₁ 343); 1544 m. Miłaiko kobał żony Michalkowy (V₂ 56) – hans hustru Ядвига (V₂ 56); 1522–1545 m. Petkowyč, hans hustru – domi(n)a Caterina Petkowyczowa – Caterina martella fup area jacentem in longa platea penes muratam domum (M₁ 364) – 1522–1545 m. Jeorgius Petkowyč cum sua uxore Caterina (M₁ 293) och andra. Detta visar att ärftliga antroponymer som vissa personer bar helt enkelt kan ha utelämnats i dokumentationen. Vissa Kaunasbor verkar dock ännu inte ha haft efternamn under denna period. Detta bekräftas av variationen i hur män och hustrur skrevs in. Ofta förekommer inget gemensamt personnamn i dessa uppteckningar, t.ex.: 1522–1545 m. d(ominus) Joanes Gradowjky tutor legittimy Katherine uxoris sue et tanq(am) plenipotens (M₁ 141); 1522–1545 m. domi(n)a Barbara olim domi(ni) Stanislai Gradowjki relicta vidua (M₁ 298); 1553 m. Helżbietha małzonka Lawryna Budnikowicza (V₄ 282); 1590 m. uczcżywy Andrzej Iwanowicz mieszczanin kowienki a małzonka jego Magdalena (V₈ 189); 1582 m. providus Andreas Kiermelis civis caunen(sis) et Anna Quałselnikowna coniuges (V₇ 369); 1580 m. Iendrzjeiem Janowiczem Kumelewiczjem y żoną jego Hanna Piotrowną Kwasielnikowną mieszczany (V₇ 95); 1568–1572 m. honesta Helena olim Ignaty Opanałbowicz civis caunen(sis) relicta vidua (M₃ 85); 1555–1564 m. honesta d(omina) Clara Georgy Pyeczuga vidua relicta (M₂ 52); 1583–1591 m. Bartłomieiem Plaukocziem y żoną jego Helżbiethą córką Stanisława Skiera mieszczanina kowenskiego (M₄ 382); 1566 m. uthcziwa pani Anna niekiedy Marciną Słieniunika mieszczanina kowienkiego wdowa (V₆ 144); 1562–1564 m. honesta d(omi)na Barbara olim Matia Tataryjkyj civis cawnen(sis) vidua relicta (V₅ 151); 1568–1572 m. Catherina olim Jacobi Winksznakis relicta vidua (M₃ 64); 1580 m. honesta Hedwiga olim Mathyj Zamjnik vidua relicta civis cawnen(sis) (V₇ 84); 1562–1564 m. honesta Agneta olim Stanisłai Zorawjki civis caunen(sis) vidua (V₅ 251). Det gemensamma personnamnet anges inte i benämningar av föräldrar och barn, t.ex.: 1522–1545 m. Stanislai Gradowjki et Stanislai fili sui (M₁ 298); 1522–1545 m. Sebestianu(s) Lowyč tutor consortis sue Anne et alioru(m) pueroru(m) (M₁ 292) m.fl. Detta påstående beläggs också av de varierande formerna av faderns och sonens personnamn: 1583–1591 m. hon(estus) Caspar Baniskaitis filius olim Valentini Baniskis civis caunen(sis) (M₄ 309); KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 127 1555–1564 m. Georgij Burnanis fily Jana Burna (M₂ 69). Sönerna benämns här med förnamn och patronymikon bildade av faderns andra personnamn. Barnen och fadern har alltså ännu inte ett och samma, fastställda och oföränderliga antroponym. Detta framgår också av sådana fall: 1590 m. Staniflaw Bocz[kielis mie[czanin kowien[ki [yna [wego Pawla V8 207); 1583 m. hone[tu[Sebestianus olim hone[ti Pauli Jakubowicz civis caunen(sis) filius V7 323). Ett gemensamt antroponym saknas också i benämningarna av andra personer i samma familj, exempelvis syskon, t.ex.: 1561 m. slawethny pan Macziey Eÿthwÿlowicz ławnik kowien(ski) czinÿl opowÿadanye na panÿą Elzbiethe fio[tre swą V5 10); 1581 m. ho(nes-ta) Helizabeth Pawlowna Puhaczowna mie[czanka Cowien[ka bratu memu Zÿgmunto-wi V7 140). Det är svårt att säga om dessa personer ännu saknar ett ärftligt personnamn, eller om det helt enkelt inte skrevs ned på grund av att namnskicket inte var fast etablerat eller av andra skäl. Det kan dock hävdas att under första hälften av 1500-talet saknade företrädare för de lägre skikten inom stadsborgarståndet oftast ännu efternamn. De benämns vanligtvis beskrivande, t.ex.: 1545 m. Stanijlaw piwowar Kotkunowey V3 164); 1545 m. Mał-gorząte szynkarkę V3 77); 1545 m. Petras furmanos V3 53); 1564 m. Jan miecznik mie[czanin kowien(ski) V8); 1545 m. Jan Stÿrnÿk [...] mÿe[czanie kowien[s[czy V3 43); 1551 m. Pÿotr słuzebnik pana Barthłomieia Biłoffa V4 365); 1581 m. Tomas parobek Kaielowei V7 195); 1555 m. Bochdan piwowar Bartholomeya Rhawa V4 348). Utifrån det som har sagts kan följande slutsatser dras om efternamnsbildningen bland Kaunasborna under 1500-talet: 1) redan under första hälften av 1500-talet hade en del Kaunasbor som tillhörde stadens elit – rådmän, fogdar, borgmästare och liknande – efternamn; 2) under århundradets andra hälft ökade gradvis antalet personer ur stadsborgarståndets medel- och lägre skikt som hade ett likalydande, ärftligt antroponym; 3) tjänstefolk och drängar som bodde i staden benämndes ofta beskrivande, det vill säga de hade oftast ännu inte efternamn. 1. 2. 1600-talet 1600-talet är en mycket viktig period i stadsbornas efternamnsbildning. Anteckningarna i de undersökta källorna visar hur efternamnen för företrädare för den lokala gemenskapens elit och mellanskikten i Kaunas vidare formas och stabiliseras. Det finns tillräckligt med belägg som visar att efternamn började uppträda bland invånare med den lägsta ställningen. Det är sant att vissa företrädare för de lägre skikten inom stadsståndet fortfarande skrivs utan efternamn i handlingar från början av 1600-talet, till exempel: uczciwy Symon Czapecżnik [...] na Walentego piwowara swego V9 219); sługa mieyski burmistrzowski na imie Maciul (VSM 88). I de flesta fall vittnar dock 1600-talets anteckningar om att Kaunasborna hade ett gemensamt ärftligt personnamn. Det bars av föräldrar och barn som antecknades tillsammans, till exempel: famat(us) Georgiy Brizgis, hans dotter – Magdalena Brizgiowna MS1 195); Reginie Burnijzkownie corce i synowi Jerzemu Burnijzkowi, deras far – Jerzy Burnijzko rayca miasta Kowna S3 197); famatus Chriſtophorus Gniauzewicz (S₃ 120), hans dotter – Catherina Gniauzewiczowna (S₃ 120); Stanisława Kieły oyca tego Marcina i Katarzyny Kiełowney (GEN; M₅ 80); Jozефha i Jerzego Łukaſzewiczow synow, deras far – Janem Łukaſzewiczem (GEN; MS₁ 128 ALMA RAGAUSKAITĖ 132); Jacobum Margužys, hans dotter – Gertrudim Margužewna (M5 269); hon(estus) Simon Rawa civis caunen(sis) [...] Andree Rawa et Elisabeth Rawiaṅka fratris (S1 779); Gaspar Dowiata scabini caunen(sis) filium suum Casimirum Dowiata brata iego modszego Augustina Dowiaty (S3 295); famatus Augustinus Paulus Dowiata civis caunen(sis), hans mor – famata Catherina Michałowiczowna Dowiatowa (S3 306); Jan Masiewicz poddany miejski imieniem swym y matki swei Potony Mas i owei (VSM 244); Katharzyny Mickowny Ambroziewowey Mifselewiczowey matki p(ana) Walentyna Mifselewicza (GEN; MS, 248). Under denna period finns betydligt fler belägg för gemensamma antroponymer hos makar än under 1500-talet. Oftast har makarna ett gemensamt personnamn var, till exempel: Bartholomeus Baykow[k]i y Krystyna Janowiczowna Baykow[k]a małzonkowie (S3 403); sławetnym panu Stanisławowi Baltromiejewiczowi y paniey Katarzynie Kozielczykowne Baltromiejewiczowey małzonkom miejczanom kowien[k]im (DAT; S3 22); Woyciech Ba-ranowicz miejczanin kowien[k]i cechu tkackiego y Ewa Raczkiewiczowna Baranowiczowa małzonkowie (S3 153); uczciwego Jerzego Brandzaycia y niegdy Anny Brandzaycio-wey małzonkow y mieszczan (GEN; MV 137); famatus d(ominus) Gregorius Daglewicz civis et sutor caunen(sis), hans hustru – famata Catherina Kilputayciowna Daglewiczowa (S3 471); famatus d(ominus) Petro Daugialo civis caun(ensis), hans hustru – d(omina) Elizabetha Gladyszowna (S3 524); sławetnego pana Jana Dembkow[k]iego miej[cz]anina y kupca kowien[k]iego małzonki onego paniey Magdaleny Juriewiczowney Dembkow[k]iey (GEN; S3 12); honorat(us) d(omi)nus Christophori Dombrowski scabi-nus caunen(sis) et d(omi)na Dorothea Kasnerowna Dombrowska coniugibus (MS1 458); spectabilis d(ominus) Augustinus Paulus Dowiato consulari caunen(sis) et d(omi)na Elisabetha Baniewiczowna Dawiatowa coniugibus (MS1 197); Lukaſ Gierdziewicz bur-mijtrz miaſta kowień(skiego) małzonki moiey Elzbiety Ambroziewny Gierdziewiczowey (S3 365); Tomaſza Gierwaycia y Elzbiety Rufteykowny Gierwayciowey (GEN; S3 546); d(omina) Dorothea Mackiewiczowna Gradowſka spectabilis domini Stanislai Gradow-ski olim consulis cauenensis vidua (S3 344); famati Mathias Jakimowicz faber et Agnes Zagiewiczowna Jachimowiczowa coniuges (S3 259); Jan Juriewicz i Elzbieta Zyplanka Juriewiczowa małzonkowie miejczanie kowieńcy (S3 50); z panią Jagnieſ[k]ą Kaspro-wą małzonką pana Kaspra Gruminaicia mieszczanina kowieńskiego (V9 252); famata d(omina) Elisabetha Rumfeltowna Kozakiewiczowa domini Marcin Kozakiewicz incola caunen(sis) (S3 466); panu Andrzeiu Łukaszewiczu burmistrzu z pierwszą małzonką swoją panią Magdaleną Raczkiewiczowną Łukaszewiczową (MS1 108); panu Jakubowi Marcinkiewiczowi i małżonce onego pani Krystynie Jankiewiczownie Marcinkiewiczowey miej[cz]anom kowieńskim (DAT; MS1 439); d(omi)nus Chriſtofor Matulewicz textor cau-nen(sis), hans hustru – famata d(omi)na Elizabetha Czarnaw[k]a Matulewiczowa (S3 573); sławetnemu panu Janowi Milew[k]iemu y Jadwidze Tomaſzewiczownie Milewskiey małzonkom miejczanom (DAT; S3 248); pani Katharzyny Mijukiewiczowey [...] nieboſzczyk pan Stephan Mijukiewicz ławnik kowieński (MS1 386); fam(atus) Valentinus Mifsele-wicz civis caun(ensis), hans hustru – honeſta Anna Mijsokayciowna Mifselewiczowa (MS1 285); famatus d(omi)nus Stanislaus Naumowicz civis negotiatoris caunen(sis), hans hustru – Domina Marianna Naumowiczowa (MS1 286); panu Ambrozjowi Pawłowiczowi tkaczowi y miej[cz]aninowi kowieńskiemu małżonce paniey Zophii Bartłomiejowney KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMAS | 129 Pawłowiczowej (Dat; S₁ 682); famatus d(omi)n(us) Simon Rymkiewicz incola caunen(sis), hans hustru – famata Elizabetha Degordinowna Rymkiewiczowa (MS₁ 345); famatus d(ominus) Andreas Romanowski civis et negociator caun(ensis) et famata d(omina) Catherina Dowiatowna Romanow/ka (S₃ 309); åt herr Piotr Saulewicz, rådman i Kaunas, och fru Zofiya Saulewiczowa, äkta makar (Dat; S₃ 111); d(omi)n(us) Petrus Władijlaus Steczka Surwil civis mercator [...] et d(omi)n(a) Anna Dwilewiczowna Surwilowa consortis (MS₁ 199); famat(us) Albertus Wyjuk et Sophia Domeykowna Wijiukowa incole caunenſis (S₃ 406); famatus Adamus Wisztoklis textor caunenſis, hans hustru – famata Magdalena Andrzeiowna Wiztoklowa (S₃ 429) och andra. Vanliga är också omnämnanden av makar där två gemensamma personnamn anges, t.ex.: Piotr Dawgiało rådman i Kaunas [...] fru Magdalena Wierzbicka Piotrowey Dawgialiney rådmannens hustru (MS₁ 287); Jana Eufłachego Koiałowicza borgare i Kaunas och Anna Kołotowſkiey Janowey Koiałowiczowey makarna (Gen; S₃ 277); Andrzey Łosinski borgare och skomakare i Kaunas och Justina Stegwiłowna Andrzeiowa Łosinska (MS₁ 338); herr Jerzy Ludwikowicz med sin hustru Jagnieszka Gradowszczanka, tidigare Andrzeiowa Kotkunowa och numera Jurgiową Ludwikowiczową (M₅ 90); den ansedde Janowi Punkłiemu borgare i Kaunas och fru Magdalena Janowiczowna Janowey Punkłiey makarna, borgare i Kaunas (Dat; S₃ 440); herr Macieiu Rażowski rådman i Kaunas och fru Zophiey Walentynowna Macieiowey Rażowskiey makarna (Dat; MS₁ 338); Andrieiowi Staniulewiczowi borgare i Kaunas och hans hustru, fru Regina Andrzeiowey Staniulewiczowey (Dat; S₃ 97); Jan Sokołowski och Katharzyna Jucewiczowna Janowa Sokołowska makar, medborgare i staden Kowna (MS₁ 267) och herr. Att makar har ett gemensamt personnamn beläggs av exempel där kvinnors personnamn, förvärvade genom ett eller två äktenskap, anges, till exempel: uczciwa pani Jadwiga Piotraszkowna bywsza Zygmuntowa Puhaczowa (VSM 503); uczciwa pani Dorota Casprowna bywsza Mikołaiowa Braidziowa a teraznieysza Abrahamowa Laudanska (VSM 449); panią Marianną Wolenfewiczowną pierwszego Wenckiewiczową a wtorego małzenſtwa Winogrocką teraznieyszą woytową [...] p(ana) Pawła Kazimierza Winogrockiego [...] woyta miaſta Kowna (MS₁ 263). Samma antroponymer (eventuellt efternamn) förekommer också i beteckningar för andra familjemedlemmar, till exempel bröder och systrar: famatus dominus Andreas Berezyn civis et negotiator caunensis åt herr Henrych Berezyn, min köttslige bror (MS₁ 6); Andrzeia i Jerzego Bielawskich braci (Gen; MS₁ 278); Caſimirum Dowiata brata iego młodszego Augustina Dowiaty (S₃ 295); de ärbara Lawryn och Stanisław Lancunowicz, köttsliga bröder (MV 409); Jan Rawa och hans bror Bartłomiej Rawe (M₅ 174); den ärbare Błażej Wetaikowicz, stadsbo i Kaunas, med sin bror Maciej Wetaikowicz (VSM 87); ho-nest(us) Joannes Maniuk och Catherina Maniukowna, hans syster (S₁ 579). Medlemmar av en och samma familj eller släkt har uppenbarligen även i följande fall ett gemensamt personnamn: uczciwi Grygier i Stefan Dwilowiczowie mieszczanie (VSM 79); famat(us) Joannes et Laurentius Koiałłowiczowie (S₁ 416); Michała i Andrzeia Raczkiewiczow mieszczan (Gen; MS₁ 109). I 1600-talets källor finns många omnämnanden av män och hustrur där det inte framgår om de saknar gemensamma antroponymer eller om dessa helt enkelt inte har skrivits ut, till exempel: fru Alžbieta 130 | ALMA RAGAUSKAITĖ Pieczużanka, änka efter den avlidne Maciej Balicki, rådman i Kaunas (MV 368); honesta Dorothea Wojciechowna, hustru till Valentinus Biwilewicz, vävare (S₁ 517); d(omi)na Eva Niejciukowna, efterlämnad änka efter den framlidne Francijcki Bonifzko, rådman i Kaunas (S₂ 41); hon(estus) Mathia Burba, stadsbo och köpman i Kaunas, hans hustru – Barbara Stacziukowna (S₂ 18); hon(esta) Zophia Bledziewfczanka, efterlämnad hustru till Albertus Dembkowski, stadsbo i Kaunas (S₂ 235); fam(atus) d(ominus) Adamus Dominikiewicz, rådman i Kaunas, hans hustru – Urfula Gradowfzczanka (S₂ 88); Anna Sramowna, änka efter Paweł Gradowski (S₁ 280); herr Jan Gradowski, borgmästare i Kaunas, med sin hustru Barbara Juriowney Pieczugowny (M₁ 100); åt Symon Gulbinowicz och fru Anna Leynartowiczowna, hans hustru, stadsbor i Kaunas (DAT; S₂ 228); hon(esta) Elizabet Eggiertowna, hustru till Jacobi Jaug iell, stadsbo i Kaunas (S₁ 731); den ärbare Wojciech Jodźiewicz, stadsbo i Kaunas, och med sin hustru fru Barbara Pieczugowna (VSM 129); honesta Elisabetha Kotkunowna, änka efter den förutvarande hon(esti) Joannis Jodźis, stadsbo i Kaunas (S₁ 111); den ärbara Zofia Pawłowna, efterlämnad änka efter den avlidne Maciej Kaleciunas, stadsbo i Kaunas (MV 240); hon(esta) Barbara Gradowfzczanka, efterlämnad änka efter den framlidne Stanijław Kieloc, stadsbo i Kaunas (S₁ 807); d(omi)na Elizabetha Antoniowna, efterlämnad änka efter Valentini Krżczonowicz, rådman (S₂ 142); åt den ärbare Piotr Ławynowicz, murare i Kaunas, och hans hustru Ewa Stephanowna (DAT; S₂ 244); åt den ärbare Ambroziej Lenartowicz och Anna Mikołajowna, makar och stadsbor (DAT; MV 170); den ärbare herr Bernat Maciejewicz, stadsbo i Kaunas, med sin hustru Zofia Gradowsczanka (VSM 391); fru Anna Worlowszczanka, tidigare hustru till herr Jan Maciejowicz, borgmästare i Kaunas, efterlämnad maka (MV 417); domina Anna Krżczonowiczowna, efterlämnad änka efter den framlidne h(o)n(o)r(a)ti Stephani Miju kiewicz, rådman i Kaunas (MS₁ 452); åt Gerżem Piotrowicz och hans hustru Dorota Słubellowiczowa, stadsbor (DAT; S₂ 52); Jerzy Romanowicz, köpman och stadsbo i Kaunas, med sin hustru Anna Korsakowna (S₁ 285); hon(estus) Nicolai Rudzianski, stadsbo i Kaunas, hans hustru – Elizab etha Mikołaiowna (S₂ 88); d(omina) Helena Kuberszczanka, efterlämnad änka efter Christophori Sebestianowicz, stadsbo i Kaunas (MS₁ 310); den ärbare Jan Słuszkiewicz och fru Jadwiga Kiermellowna, makar och stadsbor (MV 190); famatus Thomas Szymanowicz, stadsbo i Kaunas, och Magdalena Słubelowna, makar (S₃ 256); hon(esta) Urſula Jakubowna, efterlämnad änka efter Georgy Piotrowicz Szymtokapis, stadsbo i Kaunas (S₂ 165); hon(esta) Urſula Bonifzkowna, efterlämnad änka efter Bartholomei Wakařynaýtis, stadsbo i Kaunas (S₂ 41); åt den ärbare herr Błażej Wętkowicz, stadsbo och köpman i Kaunas, och fru Anna Biotacyiowie, makar (DAT; VSM 184); hon(esta) Catharina Wakarynaiciowna, lagvig hustru till hon(esti) Petri Wilhel m, stadsbo i Kaunas (S₂ 41); Heleny Ciżowny och Łukaſza Wizbołowicza, stadsbor (GEN; VSM 287) och andra. De anförda exemplen visar ingalunda att ärftliga personnamn faktiskt saknades. I flera fall kan skrivarna ha utelämnat efternamnen. Detta påstående styrks av att samma personer ibland återges på olika sätt – både med och utan ett gemensamt personnamn: den ärorike Jan Koia łłowicz, borgare och köpman i Kowna, hans hustru fru Brygitta Beynartowna Janowa Koiałłowiczowa (MV 363) – den ansedde Joan Koiałłowicz och den ärbara Brigitta Beynartowna, makar och borgare (S₁ 362); den ärbara fru Jadwiga Piotraszkowna, tidigare Zygmuntowa Puhaczowa (VSM 503) – den ansedde herr Sigis- KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 131 mundus Puhacz civis caunen(sis), hans hustru – Hedwigi Piotraszkowney (S₁ 94); Zofia Zochowska Plaukociowa herr Grygier Piotrowicz Plaukoc, borgare och köpman i Kowna, make (VSM 194) – herr Grygier Plaukoc, borgare i Kowna, och fru Zofia Zochowska, makar (VSM 193); herr Jerzy Pozera, borgare i Kowna, och hans hustru fru Barbara Pozerowa (GEN; MV 385) – honest(us) Georgy Pozera et Barbara Jurgiowna coniugum (S₂ 157); den ärbara Katarzyna Wilhelmo-wa, änka efter den avlidne Piotr Wilhelm, tidigare borgare i Kowna (MV 382) – hon(esta) Catharina Wakarynaiciowna honesti Petri Wilhelm civis caunen(sis) legitti-ma coniunx (S₂ 41) osv. Det förekommer att samma makar i en akt skrivs med ett gemensamt personnamn, men i en annan akt med två, till exempel: famatus Bartholomeus Ambrozieiunas refitio-nis caunen(sis) et Hedwigs Kupciowna Ambrozieiunowa coniugibus (MS₁ 106) – åt herr Bałtromieiowi Ambrozieiunas, linnevävare, och Jadwiga Kupciownie Bałtromieiowey Ambrozie-iunowey, makar (DAT; MS₁ 106); honest(us) Martin Dackiewicz textor incola caun(ensis) et eius consorti Hedwigi Jusitowna Dackiewiczowa coniugibus (MS₁ 310) – åt herr Marcinowi Dackiewiczowi, vävare, och hans hustru fru Jadwiga Jusitownie Marcinowey Dackiewiczowey, makar (DAT; MS₁ 311); Macieiu Razowski, rådman i Kowna, och fru Zophiey Walentinowney Macieiowskiey (DAT; MS₁ 338) – spectabilis domini Mathias Razowski consularis caun(ensis) et eius consorte d(omi-na) Anna Walentynowna Razowjka (S₃ 210); spectabilem d(omi)n(um) Stanislaum Benedictum Surwil secretarium consularem caunensem et consortem eius [...] Elisabetham Razawszczankam Surwiłowam consularisem coniuges (MS₁ 273) – herr Stanisław Benedict Surwił och Elżbieta Razowszczanka Stanisławowa Surwiłowa, makar (MS₁ 141); spectabilis d(omi)ni Simonis Stegwil consularis caunensis cum [...] domina Sophia Rozowszczanka Stegwilowa (MS₁ 87) – Symonie Stegwile, rådman i Kowna, och fru Zophiey Razowszczance Symonowey Stegwilowey, makar (MS₁ 338); Stanisław Wierzbicki et Elizabet Usowjka Wierzbicka coniuges (S₃ 335) – Stanisław Wierzbicki, rådman i Kowna, och Elzbieta Usowjka Stanisławowa Wierzbicka, makar och borgare i Kowna (S₃ 336). Flest sådana exempel finns i rådmansböckerna från 1662–1673 och i magistrats- och rådmansböckerna från 1683–1773 respektive 1686–1776. Samlingarna av mål från dessa domstolar visar att i stort sett alla borgare redan hade efternamn. I början av 1600-talet varierar ännu formerna av faderns och barnens efternamn, till exempel: uczciwy Andrzej Boniszkowicz niebo/czyka Fransyska Boniszko son till en avliden borgare och rådman i Kowna (MV 228); uczciwy Matyasj Jodjewicz son till den avlidne Jana Jodzia, borgare i Kowna (MV 120); hon(estus) Andreas Koiata fily sui Laurenty Koiatowicz, borgare i Kowna (S₁ 267). Det är svårt att säga om sonen saknade efternamn eller om det helt enkelt inte skrevs ut i sådana fall, till exempel: Pawła Janowicza Plikożencia y syna iego Łukasza Pawłowicza (VSM 34); uczciwy Jan Stanisławowicz niegdy Stanisława Mikołaiewicz kotlarza i Alżbiety Stanisławowey mieszczan kowien(skic) syn (MV 313); hon(estus) Joan Sczepanowicz ławnik, hans son – Andreas Janowicz (M₅ 261). Sådana varierande sätt att skriva fäder och barn har noterats från början av 1600-talet. Namngivningen av Kaunas invånare på 1600-talet vittnar om en särskilt intensiv utveckling av borgarnas efternamn: 1) under första hälften av denna period blir efternamn bland personer ur borgarståndets mellanskikt och lägre skikt gradvis vanligare- 132 | ALMA RAGAUSKAITĖ 2) anteckningarna i rådmansböckerna från 1662–1673 och magistrats- och rådmansböckerna från 1683–1773 och 1686–1773 visar att i stort sett alla borgare redan hade efternamn; 3) på 1600-talet hade efternamnsbildningen ännu inte nått sitt slut; 4) den varierande stavningen gör det svårt att bedöma statusen hos efternamn under bildning. Den sistnämnda egenskapen gör det omöjligt att med stor precision fastställa när efternamnen slutligen hade bildats. I olika akter kan samma persons efternamn skrivas på olika sätt: det kan ändras eller förvanskas, ha olika ordbildningselement och dessutom slaviseras, germaniseras och så vidare. 1. 3. 1700-talet Av 1700-talets rättegångshandlingar framgår det helt klart att alla borgare hade efternamn. Detta är särskilt tydligt när makar skrivs ut bredvid varandra, till exempel: Piotr Apolinski, skräddare, och Roza Szukiewiczowna Apolinska, makar (Ał₂ 26); d(omi)nus Paulus Danilewicz consularis caunen(sis) et d(omi)na Catharina de Datowscys Danilewiczowa consularisa (Ał₄ 68); åt herr Michał Datowski, rådsman i staden Kowna, och samma fru Anna Datowska, makar (DAT; Ał₁ 348); honorati domini Simonis Dobrzyałowski scabini caunensi, hans hustru – domina Agnetis Dobrzyałowska (Ał₁ 57); famata Elisabetha Gurska fam(atus) d(ominus) Joannis Gurski civis caunen(sis) derelicta vidua (MS, 388); åt de ärbara Piotr Harmatowicz, make till Agnieszcie Charmatowiczowey, som var mästare i vävarnas skrå, och hans maka (DAT; L₅ 71); famatus Stephanus Jasulewicz, hans hustru – Catharina Barbara Jasulewiczowa (Ał₁ 214); åt de ärbara Szymon och Maryanna Palczewski, åkare i Kowna (DAT; L₄ 76); åt de aktade Kazimierz och Anna Paschalski, kirurger (INSTR; Ał₁₁ 48); de ärbara Jakub och Magdalena Pietruszewski, mästare i snickarskrået (L₁₁ 188); Michał och Anna Piotrowski, makar och mästare i skomakaryrket (Ał₇ 191); åt Jan och Maryanna Rozewki, makar och borgare (DAT; L₁₁ 74); de ärbara Jakub och Marianna Rozmyfławowiczowie, mästare i änglarnas brödraskap (L₁₀ 135); de ärbara Michał och Barbara Rudzianscy, snickare i Kowna (L₁₁ 147); Maciej och Magdalena Rudzianscy, makar och garvare i Kowna (GEN; SV₁ 89); Marcin och Klara Sinkiewicz [...] snickeriarbete (L₄ 33); herr Adam Stanisław Skuderowicz, borgmästare i Kowna, och själv fru Sawlulewiczownę Skuderowiczową (Ał₁ 145); d(omi)na Elisabeth Razowska Surwitowa spectabilis olim d(omi)ni Stanislai Surwił consularis caunensis vidua (Ał₂ 54); Jozef och Marianna Stankiewiczowie, mästare i skräddaryrket (L₇ 15); Jan och Marianna Szarlota Steffanowiczowie, mästare i garvaryrket (Ał₁₀ 200); med de ärbara Maciej och Roza Swifcy, makar inom smedyrket (L₆ 126); åt Antoni och Anna Szabanowski, mästare i vävaryrket och makar (DAT; Ał₉ 650); Antoni och Elzbieta Szyleykowie, makar och åkare (L₈ 60); Franciszek och Katarzyna Szynkiewiczowie, makar (L₇ 33); Jan och Katarzyna Szyram, borgare i Kowna och makar (INSTR; Ał₉ 404); de ärbara Jozef och Teresa Szyrmowie, makar och mästare i snickaryrket (L₇ 53); åt Maciej och Krystyna Szotkowski, pirożniki i Kowna (DAT; Ał₉ 121); Dawid och Krystyna Tyl, mästare i smedyrket (INSTR; Ał₁₀ 22); Jerz och Katarzyna Tyminscy, mästare i snickaryrket (L₇ 37); åt Jozef och Rozalia Tyszkóm, makar från staden Kowna (DAT; Ał₇ 379); Paweł och Maryanna Tołoczkowie, mästare i snickaryrket KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 133 (L₆ 78); Jan och Katarzyna Urbański, borgare (DAT; B₂ 23); de hedervärda Antoni och Teresa Wroblewski, körkarlar från Kaunas (DAT; L₁₁ 201); herrarna Kazimierz och Maryanna Zahor[kich], rådsmedlemmar i staden Kowna (GEN; L₁₀ 117); den hedervärde Teodor och Katarzyna Zdanowicz, makar (L₁₁ 200); Michał och Anna Zołądkiewicz, skomakarmästare (DAT; A₁₉ 389) och så vidare. När makarna anges uppges ofta också vilken familj eller släkt hustrun kommer från, till exempel: den hedervärde Wilhelm och Szarlo cie z Radkow Matucia, makar och garverimästare (DAT; A₁ 668); Antoni och Katarzyna z Kuleszow Narocki [...] rådsmedlemmar i staden Kowna (GEN; A₁₇ 25); Bazylemu och Rozaly z Bartoszewiczow Palijewski, borgare (DAT; A₁₀ 437); Franciszek och Anna Pietraszewicz, borgare i staden Kowna (A₁₇ 364); Jozef och Katarzyna z Wilczynskich Pilecki, makar och borgare i staden Kowna (GEN; A₁₉ 1); Michał och Anna z Jucewiczow Piotrowski, mästare i skomakarskrået (GEN; L₈ 45); den hedervärde herr Joannes Chrysophorus Plew, rådsman i Kaunas, hans hustru – den hedervärda fru Anna de Plekały Plewowa (A₁ 130); herrarna Maciej och Terefe z Pacewiczow Pozerski, skrivare vid magistraten i Kaunas (DAT; A₁₁ 295); Jan och Anna z Dzienkowskich Poziemski (A₁₉ 771); den hedervärde Jakub och Maryanna z Oppowskich Rozmystowicz, körkarlar från Kaunas (DAT; A₁₇ 277); Jan och Anna z Szatynskich Sielicki, borgare från Kaunas, makar (DAT; A₁₇ 40); Jan och Elzbieta z Runcewiczow Sinkiewicz, makar och mästare i Kaunas hantverk (L₆ 68); Michał och Konstancyi z Szyleykow Skaczkowski, borgare (DAT; A₁₈ 616); Jozef och Magdalena z Orłowskich Staszynski, mästare (GEN; A₁₉ 26); Bartłomiey och Barbara z Moze ykow Steffanowic, borgare i Kowna, makar (A₁₇ 437); Antoni och Anna z Cimazewskich Szabanowski, makar och väverimästare (GEN; A₁₁ 5); Mikołay och Magdalenna z Urbanowiczow Szatkiewicz, borgare i staden Kowna (A₁₉ 207); Wawrzyniec och Terejsa z Wroblew[kich] Taramowicz, makar och borgare i staden Kowna (A₁₇ 181); de berömda herrarna Jozef och Rozalia z Łoybow Tyszk, borgare (L₆ 89); Piotr och Elzbieta z Pileckich Uszak, borgare (A₁₀ 81); Franciszk iem och Kat rzyną z Brawinskich Zarzecki, borgare (INSTR; A₁₈ 187); Jerzy och Maryanna z Sobolewskich Zyciewicz, makar och borgare (A₁₀ 519) och så vidare. Mer sällan har makarna två gemensamma personnamn, till exempel: den ansedde herr Casimirus Inkiewicz, rådsman i Kaunas, och jag, Katharzyna Kazimierzowa Inkiewiczowa, rådsfru i Kaunas, makar (A₁₁ 48); herr Antoni Łukaszewicz och fru Jadwiga Antoniowa Łukaszewiczowa, vävare (DAT; A₁₂ 38); herr Matheus Steffowski, borgmästare i staden Kowna, och fru Katarzyna Matheuzowa Steffowska, borgmästarinna i Kaunas, makar (DAT; A₁ 312); Piotr Surwił, borgmästare i staden Kowna, och jag, Magdelena Surwitowna Piotrowa Surwiłowa, makar (A₁₁ 521); jag, Stanisław Urbanowicz, vävare, och jag, Helena Stanisławowa Urbanowiczowa, makar och borgare i Kaunas (A₁₂ 122) och så vidare. Andra exempel kan också anföras som bekräftar att kvinnan efter giftermålet antog sin mans efternamn: herrarna Maciej och Krystyna z Marcinkiewiczow, i sitt första äktenskap Waluz yckiey, numera Szołkowskich, borgare i staden Kowna (A₁₈ 131); Szymon och Elzbieta z Kuliszewskich, först Antonina Bielecka men nu Kołuccy, skomakarmästare och makar (A₁₇ 64); jag, Maryanna Maiewska, i första äktenskapet Eydukiewiczowa, i det andra 134 | ALMA RAGAUSKAITĖ detta Łukaszewiczowamed min make Jan Majewski, skomakarmästare (AĮ₁₁ 350); fru Elżbieta Razowszczanka, tidigare Jeryna Boniszkownaoch därefter Stanistawowa Surwitowa, borgarhustru i Kaunas (MS₁ 376). Ibland utelämnas kvinnans förnamn och flicknamn, och man nöjer sig med hänvisningen sama, żona, det vill säga själv, hustru, till exempel: Pawła och hans hustru Tołoczkow (GEN; L₁₀ 131); Teodor och hans hustru Wafilewski (DAT; L₁ 21); Kazimierz och hans hustru Wienckowicz (L₁₁ 158); Michał och hans hustru Wisztort (DAT; B₂ 67); Antoni och hans hustru Zaręba (B₂ 4). Detta visar att kvinnor på 1700-talet, liksom tidigare, skrevs in på varierande sätt och med ofullständiga namnuppgifter. Det kan röra sig om en viss skrivarkanslitradition. Aktmaterialets kontext vittnar tydligt om att även andra familjemedlemmar, exempelvis far och son eller bröder, hade samma efternamn: Andrzey Dziękowski, rådman i staden Kowna, och den hedervärde Michał Dziękowski, bröder (SV₂ 227); herr Marcin Sinkiewicz och Józef Sinkiewicz, hans bror (AKA₂ 38); Jakub och Teodor Bielawski, borgare i staden Kowna (GEN; AĮ₁₀ 300); de berömda herrarna Bartłomiej och Stanisław Dawidowski, borgare i Kaunas (DAT; L₉ 22); Adam och Fran Gronki, borgare i staden Kowna (DAT; AĮ₇ 673); de hedervärda Maciej och Stanisław Kierewicz, mästare i vävarskrået (DAT; L₁₀ 23); Michał och Jakub Kleyn, mästare i skomakarskrået (GEN; L₇ 102); de hedervärda herrarna Dominik och Tomasz Kontakiewicz (DAT; L₃ 165); de hedervärda Mikołaj och Maciej Suchodolski, borgare i Kaunas (GEN; AĮ₈ 173). Detta gäller särskilt fäder och barn som nämns intill varandra, till exempel: Simonis Misielewicz et Magdalena Misielewiczowna famati Valentini Misielewicz filij (MS₁ 395); Petri Narwosz, rådsman i Kaunas [...] till min son Dominik Narwosz och Katarzyna Narwoszowna, dotter från mitt första äktenskap (MS₁ 390); Karol, fader, mästare i vävarskrået, och Jozef, son, Puchowscy (L₁₁ 113); till Dominik Sakowicz och dottern Sakowiczowna (DAT; L₁₁ 30); herrarna Jakub, fader, och Jozefat, son, Abramowicz, borgare, köpmän och medborgare i staden Kowna (SV₁ 52); Maciey och Magdalena z Zykiewiczow Rudzianscy, makar och borgare i Kaunas (AĮ₇ 348), deras son – till Felicjan Rudzianski, son (DAT; AĮ₇ 348); jag, Maryanna Maiewska, i första äktenskapet Eydukiewiczowa, i andra Łukaszewiczowa [...], Wincenty, son, och Aniella z Myszevskich, svärdotter, Eydukiewicz, makar (AĮ₁₁ 350); Katarzyna Łukajfewiczowa och dottern Dorota Łukajfewiczowna (L₂ 46); Jozef Macewicz och Rozalia Macewiczowa, modern (B₂ 3); jag, Jozef Narocki, borgare i Kaunas, och min mor Katarzyna Narocka, rådsfru i Kaunas (AĮ₉ 753); Anny Pazerowa, modern, och Andrzej Pazer, sonen (GEN; MS₁ 418); Magdalena, modern, och Kazimierz, sonen, Stankiewicz (INSTR; AĮ₆ 400); Dominiki z Wasilewskich, i sitt första äktenskap Abramowiczowa, stadsskrivarens hustru i Kowna och numera Michalkiewiczowa, samt sonen Klemens Abramowicz (AĮ₇ 638); till Elżbieta Jerzowa Ulewiczowa, modern, och Stanisław Ulewicz, sonen (DAT; L₇ 61); Maciey och Magdalena, föräldrar, Katarzyna, dottern, Rudzianscy, garverimästare (L₈ 2). Således visar kontexten i 1700-talets dokument tydligt att personer ur samtliga skikt av borgarståndet redan hade efternamn. KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 135 3. EFTERNAMN HOS MEDLEMMAR AV KAUNAS LUTHERSKA FÖRSAMLING 2. 0. Allmänna anmärkningar Vid undersökningen av personnamnens ursprung under XVI–XVII århundradena noterades att en del av Kaunas borgares antroponymer hade germanskt ursprung (Ragauskaitė 1999: 147; 2000: 105–106). Personnamnets ursprung visar naturligtvis inte alltid vilken nationalitet bäraren hade. Men tyskar bodde i Kaunas, och det är naturligt att deras namn förekommer i stadens aktböcker (Kiaupa 2000: 67). Enligt historikerna var Kaunas lutherska församling tysk ända från de första dagarna av sin existens (Kiaupa 1977: 14–18; Oksas 2000: 177–210). Redan i 1544 års fogdebok omnämns tyska skrivare i Kaunas: дан от себе мо писарю немецкому Станиславу (DAT; V₂ 66), Тома неме писа́ (V₂ 66). Det förekommer också tyskar som bodde i staden utan att ha någon särskild befattning: Матус Кегуба неме (V₂ 68), z Hanus Niemczem (INSTR; V₂ 55), Pomkcyu němu (DAT; V₂ 59). Eftersom de flesta lutheraner i Kaunas var personer av tysk nationalitet skulle man helt kunna avstå från att diskutera hur deras efternamn bildades. Det görs inte av flera skäl. För det första var dessa personer medlemmar av Kaunas lokala borgargemenskap. Från och med 1655 utverkade de rätten att inneha sex platser i stadens magistrat: tre rådmän och tre bänkmän. De deltog alltså i stadens styrelse, och dessa personer kan helt enkelt inte förbises (Kiaupa 1977: 13–26). Denna församling var mycket viktig i Kaunas offentliga liv⁹. Det är intressant att jämföra kronologin för hur efternamn uppstod och stabiliserades bland tyskar i Kaunas och invånare i tyska städer. Dessutom är det viktigt att ta reda på vad som är likartat och vad som skiljer sig åt i efternamnsbildningen hos Kaunas borgare – tyskarna – och andra medlemmar av den lokala Kaunasgemenskapen. 2. 1. XVI århundradet En genomgång av de tidigaste källorna visade att tyska borgare i Kaunas redan under första hälften av XVI århundradet hade efternamn. De påträffas i anteckningar om föräldrar och barn, till exempel: 1522–1545 famatus Joachim Schotner... omnes cives testame(n)ti olim famati Georgy Schotner (M₁ 133); 1582 honestus Albertus Bytner famati olim Bernati Bytner civis caunen(sis) filius (V₇ 369); 1580 pan Frydrich Bidner ławnik matki swei paniei Bernatowei Bitnierowny burmistrzowei kowien[kiey] (V₇ 18); 1562–1564 uthcziwÿ Jan Korczak ojca swego niebo[es]cika Friderica Korczaka burmitrza kowien[skie-go] (V₅ 157); 1583–1591 hon(esta) Anna Korczakowna Szmicowa Georgi Korcsak fratris sui (M₄ 693) – 1583–1591 hon(esta) Anna Georgy Korczak scabinus caunensis filia legittima (M₄ 632). Man kan anta att efternamnet förekommer i benämningar av bröder och far och son, till exempel: 1564 uthcziwÿ Gregier Heyn Floryana Heyna brata swe(go) (V₆ 27); 1583–1591 ho(nestus) Georgius et Michael Flancy cives (M₄ 58). Liksom hos andra Kaunasbor förekommer två gemensamma personnamn i tyskarnas benämningar, till exempel: 1567–1568 uthcziwa pani Malgorata Jacubowa Sulczowa (V₆ 225), hennes make 9 Išsamesnę darbų apžvalgą apie Kauno evangelikus liuteronus žr. Oksas (2000: 177–210). 136 | ALMA RAGAUSKAITĖ – år 1553 Jakub Schulcz, borgmästare i Kaunas (Gen; V₄ 162); 1568–1572 f(ama-tus) d(ominus) Wolfgang Nimpcy, rådman i Kaunas (M₃ 12), hans hustru – år 1580 borgarfrun Benigna Wolf Niemczowa från Kaunas (V₇ 121). Svårare är det att bedöma sådana fall där personer ur samma familj står antecknade bredvid varandra utan ett gemensamt personnamn, till exempel: 1522–1545 Dorothea uxoris olim Petri Heyn aurificis caunen(sis) (M₁ 151); 1522–1545 famat(us) domi(nus) Erhardus Szlegel honeste Anne uxoris (M₁ 414); år 1545 pan Fredrich Corczak jam od siebie y od zony swej panyey Anni (V₇ 54); år 1545 stawetny pan Andrzej Schulcz swoje małzonką panią Barbarą (V₃ 44); 1562–1564 uthciwej paniey Małgorzati wdowy nieboszcika pana Ewarda Berkmana burmiftrza (V₅ 292); år 1583 honesta Helizabeta famati d(omi)ni Bernati Bythner consulis caunen(sis) coniuga (V₇ 306); 1568–1572 honesta Anna coniuga Georgy Demers (M₃ 20); år 1581 famatus Lucas Eggi­erth cum Anna coniuge sua (V₇ 219); år 1561 pany Barbara niebosczyka Erasmuſa Heyna małzonka (V₅ 8); 1568–1572 honesta Barbara olim Joannis Hon relicta coniunx (M₃ 90); år 1582 hon(esta) Catherina olim Klaus Kierſtin relicta vidua (V₇ 266); 1568–1572 honesta Catharina quonda Georgy Knebelis civ(is) caunen(sis) relicta (M₃ 32); år 1561 pani Zophia pana Michala Schimbella małzonka (V₅ 63); 1583–1591 hon(estatus) Andreas Syram civis caunen(sis), hans hustru – Margareta Lunikowna (M₄ 514); 1583–1591 famatus domi(nus) Georgius Szeper coniugis sua Catharina Korczakowna (M₄ 293) med flera. I dessa exempel framgår tydligast att personer med hög samhällsställning också förekommer utan ett gemensamt personnamn, det vill säga ett efternamn. Som nämnts tidigare hade litauer som tillhörde adeln vid denna tid redan ärftliga antroponymer. Detta tyder på att de gemensamma personnamnen i de anförda fallen sannolikt helt enkelt inte antecknades. Man kan till och med anta att gifta kvinnor benämndes efter sin far enligt en viss skrivtradition. Olika samlingar av formulär för stadens domstolshandlingar från denna tid kan också ha bidragit till att befästa den (Jablonskis 1979: 222). Detta bekräftar bara den tidigare hypotesen att åtminstone en del av sådana fall inte visar att efternamn saknades. Det berodde uppenbarligen på olikheter i namngivningen, skrivtraditioner hos skrivare med annat modersmål och liknande (Jablonskis 1979: 222). K. Jablonskis hävdade att skrivarna som förde stadens aktböcker inte bara behärskade språket de skrev på väl, utan också hade sammanställt samlingar av formulär för olika handlingar på detta språk (ibid.). De följde utan tvivel dessa formulär när de skrev in invånarna i Kaunas, deras hustrur och barn. 2.2. 1600-talet I senare anteckningar, det vill säga från 1600-talet, har belägg för namnformer där tyskar antecknats både med och utan efternamn påträffats. Oftast antecknades dessa personer med efternamn. Föräldrars och barns personnamn är desamma i följande fall, till exempel: honorati d(omi)ni Friderici Freyer scabini, hans döttrar – Anna, Dorothea et Catharina Freyerowna (MS₁ 189); Petry Fux filiy famati d(omini) Christophori Fux civis caunen(sis) (S₃ 563); famatum Petrum Fux, hans dotter – famata Anna Fuxowna (S₃ 183); pan Heliaſz Helchner uczciwa pani Barbara Helchnerowa mieczka kowien­ska matka iego po nieboszczyku Filipie Helchneru oycu iego pozostałei (V₉ 140). KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS 137 Det finns fall där man och hustru antecknats med samma efternamn, till exempel: famata d(omi)na Anna Wefselowna Hennigowa famati d(omini) Joannis Hennig civis et negotiatoris caunensis (S₃ 44); p(ana) Jana Naugarda racvy kowien(skiego) y Doroty Wefelowny Naugardowey (S₃ 473); honorat(us) d(omi)n(us) Petrus Peterson scabinus caunen(sis) et honorata d(omi)na Ursula Hoffmanowna Petersonowa coniugibus (MS₁ 160); Jakub Szenfeld y Anna Naugardowna Szenfeltowa obywatele miasta Kowna (S₃ 342). Andra makar har två gemensamma personnamn, till exempel: famata Barbara Urbanowiczowna Albrychtowa Beynartowa, hennes man – famat(us) Albrycht Beynart (S₃ 361); Reinholdowa Jansonowa et [...] Reinholdum Janson civis caun(ensis) (S₁ 20); famat(us) d(omin)us Joannes Kinner civ(is) et negotiator caun(ensis) jako opiekun paniey Anny Forchontowney Jannowey Kinerowey małżonki swey (MS₁ 239); uczciwy Tomasz Kop tutejszy bywszy szklarz y uczciwa Anna Niszowna Thomaszowa Kopowa małżonkowie (MS₁ 60); Tomafz Langans y Anna Jachym Wolkowna Tomafzowa Langanfowa małżonkowie mieszczanie (S₃ 528). På ett ställe har samma makar ett gemensamt personnamn, på ett annat två, till exempel: panu Andrzejowi Harderowi aptekarzowi kowien(skiemu) y małżonce onego paniey Giertrudzie Peterfenownie Harderowey (DAT; MS₁ 74) – panu Andrzejowi Harderowi mieśczaninowi kowien(skiemu) i małżonce onego paniey Giertrudzie Peterfenownie Andrzejowey Harderowey (DAT; MS₁ 81) med flera. Bröder har också samma efternamn: p(ana) Frydrycha Freyera ławnika, Reinholda Freyera bracia mieszczan (GEN; MS₁ 37); bratankowi memu Thomasa Freza, Pawłowi Frezowi mieszczaninowi kowien(skiemu) (S₂ 194). Liksom i anteckningarna från 1500-talet kan ett gemensamt personnamn saknas, till exempel: sławetny pan Jerzi Alert mieszczanin kowień(ski) z małżonką swą Dorotą Eggertowną (VSM 238); hon(esta) Barbara Felgerowna olim Henrici Banth civis et negotiatoris caunen(sis) derelicta vidua (S₂ 195); famata domina Dorothea Kalawowna famati olim domini Benedicti Feyzak civis caunen(sis) derelicta vidua (MS₁ 473); Anna Hans Butgierowna małżonka pomienionego pana Thomasa Freza mieszczanie kowieńscy (S₂ 193); Dorotea olim Joannis Hoffman consulis caunen(sis) derelicta vidua (S₂ 32); hon(esta) Elizabetha Rumfeltowna olim Gaspari Hoffman derelicta vidua (S₁ 121); hon(estus) Hanusius Jung sutor caunen(sis) et hon(esta) Zophia Szpernikowna coniuges (S₂ 222); hon(esta) Barbara Foltynbekierowna, hennes man – fam(ati) olim Friderici Korczak civis caunen(sis) (S₁ 257); fam(atus) Nicolai Kruz civis et negotiatoris caunen(sis), hans hustru – Petronelle Dyonizowna (S₂ 230); honor(ata) olim Clara Policzanka, hennes man – Joanis Litkie civis caunen(sis) (S₂ 230); fam(atus) Chriſtofor Peterſen et Helijabeth Tydmansdorfnie coniugis civibus (S₂ 105); fam(atus) Hanufius Teyfer civis et chirurgus caunen(sis) et Anna Kallow­na coniuges (S₂ 101); hon(estus) Thobia Wasergraf et Brigita Gabriel Langowa civibus (S₁ 28); Hanufii Zagier aurifex caunen(sis), hans hustru – Barbara Betkierowna (S₂ 79). 2. 3. 1700-talet Alla personer som under 1700-talet betecknas med personnamn av germanskt ursprung har efternamn. De förekommer i beteckningar för makar, till exempel: uczciwym Johanowi i Elżbiecie Dytry 138 | ALMA RAGAUSKAITĖ snickarmästaresom var mästare i snickarhantverket (DAT; AI₈ 1025); herrarna Jan och Bogumiła z Kantelow Faberowie, rådsherrar i staden Kowna, makar (AI₇ 657); de ärbara Jan Frydrych och Barbara z Mertensnow Fahrenholtzowie, makar, mästare i Kownas skrå för fint hantverk (DAT; AI₇ 216); Henryk och Johanna z Rhodow Fergiellowie, köpmän i staden Kowna (DAT; AI₁₁ 300); de ärbara Krzysztof och Marya Erdmuty z Ratawow Fosowie, makar, mästare i vävarhantverket (DAT; AI₇ 353); den ansedde herr Michaelem Freylich, hans hustru – Elisabetham Rozenberkowna Freilichowa, makar, invånare (AI₁ 37); herrarna Jan och Barbara z Reymerow Fuxowie, borgare i staden Kowna (GEN; AI₁₁ 226); Jan Chrystyan och Anna z Ottow Gatermanowie (DAT; AI₇ 617); Jerzy och Anna Barbara Helmowie, garvarmästare (AI₁₁ 93); herr Krzysztof Hofman, rådsherr i staden Kowna, och fru Anna Dorothy Farenheytowna Krzysztofowa Hoffmanowa, makar (GEN; AI₁ 76); den ansedde herr Ernestus Fridericus Kienich[z]teten, borgare i Kowna, hans hustru –den ärade fru Anna Dorota Kienich[z]etowa (AI₄ 13); de ärorika herrarna Jan Kiner och hans hustru Anna Forchuntowna Kinerowa, borgare i Kowna (AI₅ 10); de ärbara Andrzej och Katarzyna z Stankiewiczow Millerowie, mästare i vävarhantverket och borgare i Kowna (AI₁₁ 270); de ärbara Jan Krzysztof och Marya Giertruda Szreterowie, makar, mästare i skräddarhantverket (DAT; AI₉ 499); de ärbara Krystyan och Eleonora Sztruowie, mästare i låssmedshantverket (DAT; AI₈ 659); herr Jan Bernard Szwarc, kirurg i Kowna, och fru Elżbieta Zelmerowna Szwarcowa, makar (AI₃ 160); herrarna Jan och Anna z Konartow Walterowie, borgare i Kowna, makar (AI₆ 124). Sammanfattningsvis kan sägas att tyskarna i Kaunas, liksom den litauiska högadeln, redan i början av 1500-talet hade efternamn. Tyska antroponymiker är inte eniga om den mer exakta tidpunkten för stadsbornas efternamns uppkomst och etablering. V. Fleischeri och H. Naumann uppger att efternamnen först började uppträda i de stora tyska städerna omkring 1100-talet. Under 1300–1400-talen hade flertalet stadsbor redan efternamn (Fleischer: 12–15; Naumann 1987: 12–15). Materialet i de undersökta källorna visar att vissa tyskar i Kaunas hade kommit från andra tyska städer och senare blivit stadsbor i Kaunas. Detta bekräftar endast det tidigare påståendet att dessa utlänningar redan under första hälften av 1500-talet verkligen hade efternamn¹⁰. Det går inte att fastställa om en person som i varje enskilt fall har registrerats med ett personnamn av germanskt ursprung verkligen var tysk. I de granskade dop-, vigsel- och dödböckerna från Kaunas församling, S:t Petrus och Paulus kyrka (nuvarande ärkekatedralbasilikan), förekommer också personnamn av germanskt ursprung. Sådana finns även i vigselboken från 1732–1798¹¹, till exempel: Jacobus Wacht (JUNGTK 3)¹², Michal Kreycer (JUNGTK 4), Josephus Rex (JUNGTK 5), Joannes Speyzer (samma källa) och så vidare. Ett enstaka ytterligare exempel återfinns i dödboken från 1763–1791 för samma kyrka¹³: 10 För mer information om den tyska lutherska gemenskapen som bodde i Kaunas under 1500–1700-talen, se Kiaupa (1977: 13–26; 1988: 28; 2000: 67). 11 F. 669. Ap. 1. B. 2. 12 Siffran inom parentes anger den sida i kyrkboken där personen omnämns. 13 F. 669. Ap. 1. B. 3. KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS 139 Jacobus Rexa (MrtK1 23), Joannes Kieyzer (MrtK1 18), Joannes Ofman (MrtK1 15). Personer med sådana efternamn kan ha varit av tysk nationalitet. Detta styrks av följande exempel som påträffats i dödsregistret för 1791–1827: Jerzy Zyffert Felczer niemiec żonaty z Miaſta Kowna (MrtK2 22); Francįek Harain Niemiec wdowiec (MrtK2 30); Jan Wulf z Niemieckiey Religy (MrtK2 53). Dessa invånare i Kaunas betraktade sig tydligen som katoliker, eftersom de gifte sig och begravdes enligt denna konfessions regler. Som redan diskuterats hade alla invånare i Kaunas efternamn under andra hälften av 1600-talet. Men detta innebär på intet sätt att de då hade stabiliserats slutgiltigt. Eftersom litauiska personnamn dessutom skrevs ned i icke-litauiska texter är det ganska svårt att diskutera stabiliseringen av invånarna i Kaunas efternamn. Som den fortsatta utvecklingen av dessa efternamn visar var stabiliseringen onaturlig och oregelbunden. Skrivare återgav många av invånarna i Kaunas efternamn från 1500–1600-talen tämligen exakt. De skrevs med litauiska ändelser, litauiska patronymiska suffix och så vidare. Detta ger anledning att anta att det litauiska språket användes i stor utsträckning i Kaunas offentliga liv (Lebedys 1976: 28; Jablonskis 1979: 219–220; Kiaupa 2000: 66–92). Redan 1540 beordrade Sigismund den gamle att litauiska skulle användas i domstolarna i Kaunas (Kiaupa 2000: 89). Det är rimligt att anta att skrivare, exempelvis i fogdens domstol, också kunde förstå litauiska. Kanslierna vid Kaunas stads fogde, råd och lekmannadomstol skrev emellertid sina böcker, där stadsborna registrerades, inte på litauiska utan på gammalbelarusiska, polska, latin och i viss mån tyska. Därför slavisérades, germaniserades, latiniserades och på andra sätt förändrades invånarnas personnamn. Följaktligen kunde en och samma persons redan etablerade efternamn ändras eller förvrängas avsevärt i olika handlingar i samma mål. Det talade språket hade också stor betydelse. I domstolshandlingar ersattes de litauiska personnamnsformer som användes i vardagligt tal ofta med motsvarigheter med slaviska patronymiska suffix, -evič eller -ovič. Användningen av olika språk hindrade en skriftlig efternamnsform från att stabiliseras. Efternamnets form berodde ofta också på den person som upprättade dokumentet. Därför finns det ett stort antal efternamnsvarianter i historiska källor. J. Oksas, som forskat om stadens historia, uppmärksammade också några fall av variation i stadsbornas efternamn (Oksas 2000: 183). Därför bör man särskilt diskutera den fortsatta stabiliseringen av de efternamn som redan hade etablerats bland invånarna i Kaunas. Av det som sagts kan man dra slutsatsen att efternamnen hos de flesta stadsbor i Litauen stabiliserades senare än adelsmännens14. De senares efternamn började uppträda redan på 1400-talet och formades intensivt under 1500-talet och senare (Maciejauskienė 1991: 112). Man kan också erinra sig vissa historiska förhållanden. De bördsstolta adelsmännen var medborgare i staten och deltog i dess styrelse; därför behövde deras efternamn legaliseras och skrivas på ett enhetligt eller åtminstone mer enhetligt sätt. De ägde betydande egendom och behövde därför nödvändigtvis enhetliga efternamn. Det var särskilt viktigt för adeln att värna om sin släkts genealogi och så vidare. Stadsborna hade en lägre förmögenhetsställning än adeln. Deras efternamnsstatus befästes oftast genom stadens handlingar. Av dessa skäl var det inte lika angeläget för dem att värna om enhetligheten i sina efternamn. Stadsborna hade inte medborgerliga rättigheter åtminstone fram till konstitutionen av den 3 maj 179115. Stadslagen, som ingick i denna konstitutio- 14 Det är beklagligt att inga ursprungliga stadsböcker från själva slutet av 1400-talet finns bevarade. Sådant antroponymiskt material skulle göra det möjligt att precisera detta påstående. 15 Plačiau apie tai žr. Glemža (1998: 43–69). 140 ALMA RAGAUSKAITĖ tionen gav stadsbor med betydande fast egendom rättigheter som jämställde dem med adeln. De fick möjlighet att adlas. Denna konstitution var en mycket viktig händelse i städernas liv. Kort sagt skapade de nya lagarna en allmän stadsrätt (Glemža 1998: 47–8; 2000: 211–214). Dessa historiska omständigheter kunde utan tvekan inte ha haft någon större inverkan på stadsbornas efternamnsbildning. De visar endast att gynnsamma förhållanden för att adelsståndet skulle få fasta efternamn uppstod betydligt tidigare än för stadsborna. Enligt V. Maciejauskienė började böndernas efternamn uppträda sporadiskt först i slutet av 1500-talet, och de flesta bildades under 1600-talet. Författaren hävdar att de redan var slutgiltigt etablerade på 1700-talet (Maciejauskienė 1991: 112). De uppgifter som behandlas i artikeln visar att tyskar och litauer i Kaunas säkert hade ärftliga personnamn redan under första hälften av 1500-talet. Under andra hälften av 1600-talet hade personer i alla skikt av stadsståndet utan tvekan efternamn. Därefter kan man följa efternamnens stabilisering, ungefär fram till slutet av 1700-talet. SLUTSATSER 1. En undersökning av 12 000 namnformer för invånare i Kaunas från 1500–1700-talen visade att efternamn bildades vid olika tidpunkter inom de olika grupperna i det lokala stadsborna. 2. De välbeställda stadsbornas efternamn bildades tidigast. Redan under första hälften av 1500-talet hade invånare i Kaunas med högre samhällsställning och personer registrerade med antroponymer av germanskt ursprung (möjligen medlemmar av det lutherska samfundet) efternamn. Under andra hälften av detta sekel och första hälften av 1600-talet hade en del personer i stadsståndets mellanskikt och lägre skikt en och samma ärftliga antroponym. 3. Rådmansboken från 1662–1673 samt magistrats- och rådmansböckerna från 1683–1773 och 1686–1776 visar att i stort sett alla invånare i Kaunas redan hade efternamn. 4. En jämförelse mellan uppgifter om efternamnens bildande och stabilisering inom adelns respektive böndernas stånd och tidpunkten för invånarna i Kaunas efternamnsbildning visar att stadsbornas efternamn bildades tidigare än böndernas, men senare än adelns. De senares efternamn fanns enligt antagandet redan på 1400-talet och formades därefter intensivt under 1500-talet och senare. Böndernas efternamn började uppträda sporadiskt först i slutet av 1500-talet, fortsatte att bildas i mycket snabb takt under 1600-talet och blev färdigbildade på 1700-talet. Däremot hade tyskar som bodde i Kaunas under första hälften av 1500-talet och litauiska invånare i Kaunas (eliten) utan tvekan ärftliga personnamn. Under andra hälften av 1600-talet hade personer i alla skikt av stadsståndet efternamn. Stabiliseringsprocessen fortsatte också under 1700-talet. KÄLLOR16 Böcker från Kaunas stads självstyrelseorgan A1 – bok med aktanteckningar från 1693. Vilnius universitets handskriftsavdelning (hädanefter VUBRS). F. 7. B. 13868, 1. A2 – bok med aktanteckningar från 1738–1749. VUBRS. F. 7. B. 13868, 2. 16Dokumentets årtal, förvaringsplats, fonds och signum anges. KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 141 AĮ3 – bok med aktanteckningar från 1743–1748. VUBRS. F. 7. B. 13868, 3. AĮ4 – bok med aktanteckningar från 1749–1753. VUBRS. F. 7. B. 13868, 4. AĮ5 – bok med aktanteckningar från [1747], 1757–1762 [1768]. Litauens statliga historiska arkiv (hädanefter LVIA). F. SA. B. 13870. AĮ6 – bok med aktanteckningar från 1763–1773. LVIA. F. SA. B. 13871. AĮ7 – bok med aktanteckningar från 1771–1781. LVIA. F. SA. B. 13872. AĮ8 – bok med aktanteckningar från 1780–1784. LVIA. F. SA. B. 13873. AĮ9 – bok med aktanteckningar från 1781–1788. LVIA. F. SA. B. 13874. AĮ10 – bok med aktanteckningar från 1789–1792. LVIA. F. SA. B. 13877. AĮ11 – bok med aktanteckningar från 1796–1798. LVIA. F. SA. B. 13877. AKA1 – beskrivning av arkivböckerna från 1779–1781, 2. LVIA. F. SA. B. 18657. AKA2 – beskrivning av arkivböckerna från 1788–1809. LVIA. F. SA. B. 18653. B1 – borgmästarbok från 1779–1780. LVIA. F. SA. B. 19625. B2 – borgmästarbok från 1780–1785. LVIA. F. SA. B. 19622. L1 – lantvajtens domstolsbok från 1754–1759. LVIA. F. SA. B. 19588. L2 – lantvajtens domstolsbok från 1755–1763. LVIA. F. SA. B. 19592. L3 – lantvajtens domstolsbok från 1763–1765. LVIA. F. SA. B. 19602. L4 – lantvajtens domstolsbok från 1768–1771. LVIA. F. SA. B. 19596. L5 – lantvajtens domstolsbok från 1771–1773. LVIA. F. SA. B. 19599. L6 – lantvajtens domstolsbok från 1773. LVIA. F. SA. B. 19601. L7 – lantvajtens domstolsbok från 1773–1775. LVIA. F. SA. B. 19605. L8 – lantvajtens domstolsbok från 1775–1776. LVIA. F. SA. B. 19606. L9 – lantvajtens domstolsbok från 1776–1778. LVIA. F. SA. B. 19607. L10 – lantvajtens domstolsbok från 1778–1781. LVIA. F. SA. B. 19627. L11 – lantvajtens domstolsbok från 1780–1781. LVIA. F. SA. B. 19610. M1 – magistratens bok från 1522–1545. VUBRS. F. 7. B. 13838. M2 – magistratens bok från 1555–1564. VUBRS. F. 7. B. 13843. M3 – magistratens bok från 1568–1572. VUBRS. F. 7. B. 13848. M4 – magistratens bok från 1583–1591. VUBRS. F. 7. B. 13850. M5 – magistratens bok från 1604–1610. VUBRS. F. 7. B. 13856. M6 – protokoll från magistratens sammanträden 1752–1786. LVIA. F. SA. B. 19587. M7 – magistratens sammanträdesbok från 1786–1796. LVIA. F. SA. B. 19560. MS1 – blandad bok från 1683–1773: protokoll från magistratens sammanträden, protokoll och akter från magistratens och rådmännens domstolar. VUBRS. F. 7. B. 13867. MS2 – blandad bok från 1686–1776: protokoll från magistratens sammanträden, protokoll och akter från magistratens och rådmännens domstolar. VUBRS. F. 7. B. 13867. MV – blandad magistrats- och fogdebok från 1603–1629. VUBRS. F. 7. B. 13855. S1 – rådmannabok från 1610–1622. VUBRS. F. 7. B. 13861. S2 – rådmannabok från 1622–1640. LVIA. F. SA. B. 13863. S3 – rådmannabok från 1662–1673. VUBRS. F. 7. B. 13865. SV1 – rådmannens och fogdens domstolsbok från 1758–1762. LVIA. F. SA. B. 19589. SV2 – rådmannens och fogdens domstolsbok från 1763–1767. LVIA. F. SA. B. 19593. V1 – fogdens bok från 1542–1544. LVIA. F. 166. Ap. 2. D. 14. V2 – fogdens bok från 1544. VUBRS. F. 7. B. 13839. 142 | ALMA RAGAUSKAITĖ V3 – rådmannens bok 1545. VUBRS. F. 7. B. 13840. V4 – rådmannens bok 1551–1555 [1593]. LVIA. F. SA. B. 13842. V5 – rådmannens bok 1561–1565. VUBRS. F. 7. B. 13846. V6 – rådmannens bok 1564–1569. VUBRS. F. 7. B. 13847. V7 – rådmannens bok 1580–1584. VUBRS. F. 7. B. 13849. V8 – rådmannens bok 1587–1591. VUBRS. F. 7. B. 13851. V9 – rådmannens bok 1606–1608. VUBRS. F. 7. B. 13859. VSM – blandad bok för rådmannen, rådmännen och magistraten 1608–1616. VUBRS. F. 7. B. 13860. Kyrkoböcker JungtK – vigselregistreringsbok för Kaunas församling, S:t Petrus och Paulus kyrka, 1732–1798. LVIA. F 669. Ap. 1. B. 20. MrtK1 – dödsregistreringsbok för Kaunas församling, S:t Petrus och Paulus kyrka, 1763–1791. LVIA. F. 669. Ap. 1. B. 3. MrtK2 – dödsregistreringsbok för Kaunas församling, S:t Petrus och Paulus kyrka, 1791–1827. LVIA. F. 669. Ap. 1. B. 62. LITERATŪRA Bubak, J. 1986: Proces kształtowania się polskiego nazwiska mieszczańskiego i chłopskiego, Kraków: Nakładem Uniwersytetu Jagiellońskiego. Fleischer, W. Die deutschen Personennamen. Geschichte, Bildung und Bedeutung, Berlin: Akademie-Verlag. Glemža, L. 1998: Kaunas miestiečių sąjūdyje (1789–1791). Kauno istorijos metraštis 1, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 43–69. Glemža, L. 2000: Geros tvarkos komisijos kūrimo Kaune 1786 m. dokumentai. Kauno istorijos metraštis 2, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 158–163. Instrukcija 1953 = Instrukcija wydawnicza dla źródeł historycznych od XVI do połowy XIX wieku, Wrocław: Zakład Narodowy im. Ossolińskich. Jablonskis, K. 1979: Istorija ir jos šaltiniai, Vilnius: Mokslas. Kiaupa, Z. 1973: Kauno miesto senojo archyvo likimas. Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. A serija 2 (43), 125–140. Kiaupa, Z. 1977: Kovos tarp liuteronų ir katalikų Kaune iki XVIII a. vidurio. Religinės kovos ir erezijos Lietuvoje 4, Vilnius: Mintis, 13–26. Kiaupa, Z. 1988: Kauno miesto vaitas ir jo aktų knygos XVI–XVII a. pirmojoje pusėje. Lietuvos miestų istorijos šaltiniai, Vilnius: Mokslas, 25–46. Kiaupa, Z. 1991: Šiaulių gyventojų kaita ir pastovumas XVII–XVIII a. Šiaulių miesto savivaldai 200. Respublikinės istorikų mokslinės konferencijos tezės. 1991 m. lapkritis, Šiauliai: Titnagas, 3–4. Kiaupa, Z. 2000: Kauno vaito XVI a. vidurio knygos prabyla lietuviškai. Kultūrų sankirtos, Vilnius: Diemedžio leidykla, 66–92. Lebedys, J. 1976: Lietuvių kalba XVII–XVIII a. viešajame gyvenime, Vilnius: Mokslas. Maciejauskienė, V. 1983: Lietuvių antroponiminė sistema iki XVI a. Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. A serija 3 (84), 122–131. Maciejauskienė, V. 1987: Lietuvių pavardžių stabilizavimosi ypatumai XVIII–XIX a. Lietuvos TSR mokslų akademijos darbai. A serija 4 (101), 113–122. Maciejauskienė, V. 1991: Lietuvių pavardžių susidarymas, Vilnius: Mokslas. Maciejauskienė, V. 1997: Lietuvių pavardžių lyčių varijavimas XIX amžiuje. Lituanistica 2 (30), 71–88. Naumann, H. 1987: Familiennamenbuch, Leipzig: Bibliographisches Institut. Oksas, J. 2000: Buvusios Kauno evangelikų-liuteronų bažnyčios bei parapijos pastatų komplekso (senamiesčio 14 kvartalo) istoriniai tyrimai. Kauno istorijos metraštis 2, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas, 177–210. KAUNO MIESTIEČIŲ PAVARDŽIŲ FORMAVIMASIS | 143 Pakszys, T. 1983: Nazwiska rosyjskie XV–XVII w. (na podstawie akt prawnych). Wrocław: Wydawnictwo Uniwersytetu Wrocławskiego. Ragauskaitė, A. 1999: XVI a. II pusės Kauno miestiečių lietuviškos kilmės asmenvardžiai. Lietuvių kalbotyros klausimai 41, 145–158. Ragauskaitė, A. 2000: XVII a. pirmosios pusės Kauno miestiečių asmenvardžių kilmė. Lietuvių kalbotyros klausimai 43, 93–110. Wolff, A. 1957: Projekt instrukcji wydawniczej dla pisanych źródeł historycznych do połowy XVI wieku. Studia źródłoznawcze 1, 155–181. Zinkevicius, Z. Lietuvių antroponimika. Vilniaus lietuvių asmenvardžiai XVII a. pradžioje, Vilnius: Mokslas. Alma Ragauskaitė Lietuvių kalbos institutas Antakalnio g. 6, 2055 Vilnius, Lietuva [email protected] Gauta 2001 08 23