„Knygos nobažnystės“ (1653) morfologijos tyrimo galimybės naudojant reliacinę duomenų bazę

ACTA LINGUISTICA LITHUANICA LI (2004), 1–14 Möjligheter att undersöka morfologin i Knygos nobažnystės (1653) med hjälp av en relationsdatabas DALIA JAKULYTĖ Klaipėda universitet Artikeln presenterar den relationsdatabas som skapats för undersökningen av morfologin i äldre litauiska skrifter. En logisk datamodell utvecklades och implementerades i databashanteringssystemet (DBMS) Microsoft Access. Alla ord i två delar av Knyga Nobažnystės matades in i databasen. En motor för urval av morfologiska (böjnings-)data skapades, så att orden nu kan väljas utifrån valfri tilldelad egenskap eller kombination av egenskaper. En sådan databas fungerar som ett verktyg för sortering, urval och korrigering av data samt för lagring av text- och indexmaterial. Den gör det möjligt för forskaren att effektivt, snabbt och noggrant behandla olika språkvetenskapliga problem, såsom växling mellan substantivstammar, texters författarskap med mera. 0. INLEDNING Ett av de största problemen som möter lingvister som studerar äldre skrifter är urvalet av material. De viktigaste materialkällorna är själva texterna (vanligen fotokopior av böcker), ordböcker och ordregister. Uppgifter från dessa skrivs av (för hand eller på dator), pappersbaserade excerpter samlas, sorteras och ordnas på ett visst sätt. Att välja ut material ur en sådan excerpter är ett långvarigt och ganska komplicerat arbete: hela excerpteret granskas, de kort som behövs väljs ut, sorteras och så vidare; när arbetet är klart måste de utvalda korten återföras till sina platser i det gemensamma excerpteret, annars blir det inte användbart. Datorbaserad teknik hjälper till att lösa sådana problem. För lexikografiska undersökningar skapas datoriserade textkorpusar, databaser över äldre skrifter etc. Ett av de viktigaste kännetecknen för datoriserade textkorpusar är möjligheten att utföra automatisk textanalys, till exempel att automatiskt skapa konkordanser till en text, det vill säga visa det sökta ordet i ett minimalt sammanhang. För automatisk språkanalys måste texterna vara märkta så att konkordansprogrammet söker efter språkliga enheter inte bara utifrån formella utan också grammatiska egenskaper. (Marcinkevičienė 1997). Automatiska program för igenkänning av grammatiska språkformer och liknande kan dock endast skapas och tillämpas för standardspråk, medan äldre skrifters grammatiska egenskaper måste märkas manuellt. Exempelvis består den litauiska textkorpus på 100 miljoner ord som sammanställts vid Centrum för datorlingvistik vid fakulteten för humaniora vid Vytautas Magnus-universitetet (donelaitis.vdu.lt/tekstynas) av publikationer från självständighetsperioden, utvalda så att de i så stor utsträckning som 2 | D A L I A J A K U L Y T Ė … återspeglar det nutida skrivna litauiska språket. Textkorpusets söksystem gör det möjligt att söka efter ett ord, få statistisk information om ett valt ord, söka efter en specifik grammatisk form av ett valt ord (t.ex. nepriklausomybės), eller söka efter alla ordformer med symbolen ”*” (nepriklausomyb*). Matematik- och informatikinstitutet vid Lettlands universitet har också gjort texter från äldre skriftliga monument från 1500–1700-talen tillgängliga på internet, med liknande sökmöjligheter (man kan söka efter ett visst ord eller en del av ett ord med symbolen ”%”), samt arkiverade filer med en frekvensordbok över ordformer och ett index (www.ailab.lv/senie). Liknande arbete bedrivs också vid Litauiska språkinstitutet: texter från äldre skrifter skrivs in på dator eller skannas, och index över ordformer sammanställs. De sammanställs halvmanuellt, det vill säga datorn ordnar endast ordformerna i alfabetisk ordning med hjälp av ett särskilt program, anger var de förekommer i texten och visar kontexten. Textkritisk information samt den grammatiska och lexikala betydelsen av en specifik ordform förs in för hand (Ambrazas 1998). För att studera morfologin i äldre skrifter används traditionellt samma slags kortregister som för ordböcker, men användningssättet skiljer sig; till exempel sorterar man inte bara efter lexem utan också efter andra kännetecken (ordklass, morfem, ordbildning, form osv.). Databasens struktur och möjligheterna att välja ut material måste därför anpassas i enlighet med detta. Idén att skapa en morfologisk databas för äldre skrifter uppstod i samband med att man fortsatte Antanas Jakulis forskning om Knygos Nobažnystės1. Fram till 2004, då den faksimilutgåvan av Knygos Nobažnystės publicerades (Pociūtė, red., 2004), hade litauiska språkforskare endast tillgång till en mikrofilm från 1968 (förvarad på Vetenskapsakademiens centralbibliotek). Baltistikcentrum vid Klaipėda universitet hade fotokopior av Knygos Nobažnystės (Sumos evangelijų ir Maldų Krikščioniškų), som A. Jakulis hade gjort samma år, och biblioteket vid fakulteten för konst hade xerokopior av sångboken. Utifrån dessa sammanställde A. Jakulis ett lexikalt register över Knygos Nobažnystės, av vilket endast en del har publicerats – den lexikala delen av Sumos evangelijų (Jakulis 1995). För detta lexikala register sammanställdes ett pappersbaserat kortregister över hela ordförrådet: ord skrevs på separata kort med uppgift om grundform, betydelse och grammatisk form (fig. 1); korten grupperades efter grundform och ordnades alfabetiskt. När sammanställaren senare fortsatte att undersöka språket i Knygos Nobažnystės använde han dock själv kortregistret och sorterade om korten enligt en ordning som bara han kände till. I praktiken behövde det sammanställas på nytt, men man ville skapa något som kunde användas många gånger. Därför beslutade man att skapa ett elektroniskt kortregister – en databas där olika morfologiska, lexikala, semantiska och andra uppgifter kunde lagras, sorteras eller filtreras, och som skulle fungera som ett verktyg för forskare som studerar morfologin i äldre skrifter. Skapandet av en sådan databas består av två huvudfaser – design och implementering. Under designfasen avgörs vilken typ av data som forskare inom äldre skriftspråks morfologi behöver, dessa datas specifikationer, egenskaper och inbördes relationer definieras, och man förutser vilka frågor den databas som skapas ska kunna besvara. Resultatet av detta skede är en logisk datastruktur. Den beskrivs i avsnitt 2.1 i denna artikel. Andra- 1 Plačiau apie Knygą Nobažnystės ir jos istoriją žr. Dainoros Pociūtės (2004), Inges Lukšaitės (2001), Zigmo Zinkevičiaus (1988: 213–223), Juozo Tumelio (1967, 1968) ir kt. darbuose. KNYGOS NOBAŽNYSTĖS DUOMENŲ BAZĖ | 3 Detta skede – implementeringen av den upprättade datastrukturen i ett av databashanteringssystemen – beskrivs i avsnitt 2.2. Den skapade och implementerade databasen för äldre skriftspråks morfologi kan nu användas för forskning, det vill säga, efter att data har matats in och deras nödvändiga egenskaper märkts upp kan dessa data väljas ut, hanteras och sorteras i önskad ordning. I artikelns andra avsnitt beskrivs hur den skapade databasen för äldre skriftspråks morfologi tillämpas på morfologiska studier av en specifik källa – Knygos nob ažnystės. 1. SKAPANDE AV EN DATABAS FÖR MORFOLOGINISK ANALYS AV ÄLDRE TEXTER 1.1. Logisk datastruktur De viktigaste elementen i ett lexikalt registerkortotek är formerna av de ord som används i texten (här och i fortsättningen kallas varje ordform, dvs. varje förekomst av en lexem i vilken form som helst, för ”ord”). Ett kort – ett ord och dess egenskaper (attribut) (se fig. 1). FIG. 1. KNYGOS NOBAŽNYSTĖS LEXIKALT REGISTERKORT Varje ord är unikt. Även om samma ord används flera gånger i samma form och med samma betydelse, förekommer det varje gång på en annan plats, i ett annat sammanhang; om korten vore numrerade skulle identiska ordformer ha olika nummer. Så är alltså databasens huvudelement ett ord med ett unikt nummer. Dess attribut är form, källa, grundformer, betydelse etc. Vissa attribut (t.ex. ordklass, paradigm) är gemensamma för hela lexemet. För att definiera lexemets attribut skapas elementet ”Lexem”, kopplat till elementet ”Ord” genom relationen ”en-till-många”, det vill säga att en post i ”Lexem” kan motsvaras av flera poster i ”Ord”. Den generaliserade logiska datastrukturen för morfologin i äldre skrifter visas i fig. 2. 4 | DALIA JAKULYTĖ FIG. 2. LOGISK DATASTRUKTUR2 Mer ingående information om morfologidata, planerade element, deras attribut och inbördes relationer beskrivs i artikeln om skapandet av Knygos nobanžystės morfologidatabas (Jakulytė 2001). 1.2. Implementering av morfologidatabasen En elektronisk motsvarighet till ett kortregister är en databas. För bearbetning, granskning, urval och utskrift av insamlade data samt för inmatning av nya data används specialiserad programvara – databashanteringssystem (DBMS). För närvarande används relationella databashanteringssystem mest (t.ex. Visual 2 Ett informationsobjekt som lagras i databasen – en entitet – markeras med en rektangel i den logiska datastrukturen. Entitetens namn anges överst, och dess egenskaper (attribut) listas i den nedre delen. En relation av typen ”en till många” visas med en förgrenad linje. KNYGOS NOBAŽNYSTĖS DUOMENŲ BAZĖ | 5 FoxPro, dBase, Paradox m.fl.). I programpaketet Microsoft Office ingår DBMS:et MS Access, som har alla egenskaper som kännetecknar relationella DBMS och god integration med andra program i paketet. Där lagras data i tabeller. Varje rad i huvudtabellen är en separat post (huvudelementet och dess attribut). Listor över upprepade element (attribut) lagras i hjälptabeller. Element förs in i huvudtabellen, medan attribut väljs från hjälptabellerna. Genom att länka tabellerna kan man skapa olika frågor som gör det möjligt att hämta information från en eller flera tabeller (dvs. välja ut de kort som behövs ur registret och ordna dem på önskat sätt). Med utgångspunkt i den upprättade logiska datastrukturen implementerades en morfologidatabas för äldre skrifter med databashanteringssystemet Microsoft Access 2003. Här skapades två huvudtabeller: ”Ord” (för ordformer) och ”Grundformer” (för lexem)3. Hjälptabellerna innehåller attributlistor. Alla hjälptabeller är kopplade till huvudtabellerna med en relation av typen ”en till många”. Tabellerna i morfologidatabasen för äldre skrifter och relationerna mellan dem visas i fig. 3. FIG. 3. SCHEMA ÖVER DATABASTABELLERNA OCH RELATIONERNA MELLAN DEM I DBMS MS ACCESS 3 Här har de ursprungliga tabellnamnen tills vidare behållits. De kommer troligen inte att ändras – det är ganska komplicerat att ändra namn, och användaren ser det vanligtvis inte. 6 Dalia Jakulytė Vissa hjälptabeller är redan ifyllda, medan andra anpassas till varje skriftmonument. De ifyllda tabellerna är tabellerna över grammatiska kategorier (som visas till vänster i fig. 3). Var och en av dem består av flera kolumner: identifierare, attributnamn och anmärkningar. Från hjälptabellen förs endast identifieraren över till huvudtabellen, men vid dataurval kan uppgifter från vilken kolumn som helst användas. Därför definieras vissa attribut, för användarnas bekvämlighet, både med litauiska och internationella termer (jfr listan över kasusattribut i tabell 1). Tabellerna ”Kontext”, ”Kapitel”, ”Text” och ”Författare” anpassas till varje skriftmonument. Tabellerna ”Grundformer” (lexem) och ”Betydelser” är från början tomma, men data kan importeras från en databas som skapats för ett annat skriftmonument. TABELL 1. LISTA ÖVER KASUSKATEGORINS ATTRIBUT Kasuskategori ID Kasus På latin Anmärkningar 0 - 1 nom. N. Nominativ 2 gen. G. Genitiv 3 dat. D. Dativ 4 ack. A. Ackusativ 5 instr. I. Instrumentalis 6 iness. In. Inessiv 7 illat. Il. Illativ 8 ades. Ad. Adessiv 9 aliat. Al. Allativ 10 vok. V. Vokativ 21 poss. gen. G. posses. Possessiv genitiv KNYGOS NOBAŽNYSTĖS DUOMENŲ BAZĖ | 7 2. ANVÄNDNING AV DATABASEN KNYGOS NOBAŽNYSTĖS FÖR MORFOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR 2.1. Inmatning av data Innan morfologiska data om ett visst skriftligt monument matas in anpassas databasen. När man exempelvis undersöker språket i KN måste man ta hänsyn till textens struktur och författarskap (se närmare Jakulis 1982, 1984). Olika delar av boken har sammanställts eller översatts av olika författare, så i tabellen ”Text” anges texttyperna (evangelium, predikan, bön, hymn...), medan kända författare till KN anges i tabellen ”Författare”. Även tabellen ”Kapitel” fylls i – där listas alla kapitel i KN (se fig. 6). Datainmatningen börjar med att texten samlas in. Den insamlade texten har laddats in radvis i en tabell, och raderna har tilldelats identifikationsnummer. Därefter har texten delats upp i ord, som tilldelats identifikationsnummer; rad-ID, text-ID och kapitel-ID samt sid- och radnummer i originalet har märkts ut. Alla dessa moment har utförts automatiskt med makron i textredigeringsprogrammet Microsoft Word, skapade av författaren. Eftersom ordgränserna i denna text ofta inte sammanfaller med mellanrummen mellan orden granskas och korrigeras den skapade tabellen. De granskade tabellerna läses in i databastabellerna ”Kontext” (som har döpts om till ”KNtext”) och ”Ord” i den morfologiska databasen. ID för övriga egenskaper (genus, numerus, kasus, tempus etc.) förs in manuellt i databastabellen ”Ord”. För att underlätta inmatningen anges ID:n som siffror, det vill säga respektive kategoris ordningsnummer. För att ange formen Kryžtaus (mask. sg. gen.) behöver man till exempel bara skriva ”1”, ”1”, ”2” i de motsvarande kolumnerna (jfr fig. 4). FIG. 4. FRAGMENT UR TABELLEN ”ORD”. ANGIVELSE AV FORM Innan grundformerna anges skapas en motsvarande post i tabellen ”Grundformer”. Därefter matas den in i kolumnen ”Grundformer” i tabellen ”Ord” eller väljs i den nedrullningsbara listan (fig. 5). 8 | Dalia Jakulytė FIG. 5. FRAGMENT UR TABELLEN ”ORD”. ANGIVELSE AV GRUNDFORMER För närvarande har ord från SE, Pas, MKr och K förts in i databasen, och de egenskaper som inte kräver ytterligare undersökningar eller redan har undersökts har märkts ut. Därför har till exempel författarskapet till delar av SE märkts ut enligt Antanas Jakulis hypotes (Jakulis 1982), medan endast identifierare, lexem, antagna grundformer och ordklass-ID har förts in i tabellen ”Grundformer”. Grundformerna kan korrigeras och övriga egenskaper anges senare, när alla ordformer har gåtts igenom (se avsnitt 3.2). Alla egenskaper anges inte, av flera skäl: – de egenskaper (plats, form och grundformer) som har angetts räcker för att välja ut material för morfologiska undersökningar; många egenskaper är avsedda för andra slags undersökningar, till exempel lexikologiska eller semantiska; – vissa egenskaper behövs bara för enstaka forskare (till exempel är avledning, basord och annat endast av intresse för specialister på ordbildning), och vissa bör anges av en relevant specialist (till exempel betydelser av en lexikolog), etc.; – många egenskaper är omdiskuterade eller osäkra, och vissa beror på undersökningens utgångspunkt: ska ordet kalnas till exempel betraktas som ett rotord eller ett suffixavlett ord, det vill säga förknippar talaren det med kilti, kelti eller inte? Och delnas? Hur roten ska anges – som den ser ut (kal-) eller med den ursprungliga vokalväxlingens grad (kel-) – beror också på forskarens behov, till exempel om hen vill ta fram ord med a i roten eller alla avledningar av en viss rot4. – det är ofta svårt att fastställa även böjningstypen (den anges i tabellen ”Grundformer”), eftersom Knygoje Nobžny5tės innehåller många varierande former, till exempel bjauras / bjaurus, garba / garbė och så vidare. I varje sådant fall måste man först noggrant undersöka varianterna och fastställa vad variationen beror på (kanske på semantiken, kanske på att olika författare använder olika former, etc.); – det verkar som om det borde vara något mindre problematiskt att ange stammen för en viss form (i tabellen ”Ord”), men även här uppstår frågetecken: om ausis har i-stam, ausiai io-stam och ausų konsonantstam, vilken stam har då ausį? Därför överlåts sådana egenskaper åt forskaren själv att mata in. För detta är det praktiskt att använda olika visningslägen för materialet i databashanteringssystemet. 4 Visserligen finns två kolumner avsedda för detta: ”Rot” och ”Grundrot”. KNYGOS NOBAŽNYSTĖS DUOMENŲ BAZĖ 9 2.2. Granskning, sortering och korrigering av materialet Materialet kan granskas direkt i hjälptabellerna som är länkade till huvudtabellen. I tabellen ”Kapitel” kan vi överblicka hela texten i varje kapitel (fig. 6). FIG. 6. FRAGMENT UR TABELLEN ”KAPITEL”. GRANSKNING AV INNEHÅLLET I KAPITEL 13 10 | Dalia Jakulytė FIG. 8. GRANSKNING AV DATA I TABELLEN ”GRUNDFORMER” Dessutom kan alla data sorteras efter valfri egenskap i stigande eller fallande ordning, och de kan sökas och filtreras. 2.3. Dataurval För urval av material finns särskilda frågor (Microsoft Access-Query) i DBVS. Här väljs material (t.ex. ord) ut enligt valfri egenskap eller grupp av egenskaper. För användarens bekvämlighet skapas formulär där önskade urvalskriterier anges. Författaren har skapat ett sådant formulär för urval av morfologiska data (böjningsdata) (fig. 9); formulär för urval av lexikaliska data och ordbildningsdata med mera håller på att utarbetas. FIG. 9. FRÅGEFORMULÄR FÖR URVAL AV BÖJNINGSDATA KNYGOS NOBAŽNYSTĖS DUOMENŲ BAZĖ 11 I det skapade formuläret anges de nödvändiga parametrarna (listorna över dem finns längst ned i formuläret). Om vi till exempel vill välja presensformer av verb av typen mokyti, moko, mokė skriver vi ”511” i fältet ”Böjningstyp” och ”1” i fältet ”Tempus”. När vi klickar på knappen ”Välj” visas följande resultat: TABELL 2. URVALSRESULTAT FÖR PRESENSFORMER AV VERB AV TYPEN MOKYTI, MOKO, MOKĖ Lizdas Pagrindinės formos Žodis Forma Kontekstas Autorius Skyrius pildyti išpildyti, -pildo/-pildžia, -pildė įpildžia ties.es.3 204623 1 S14 laikyti užlaikyti, -laiko, -laikė vžiláyka sangr.ties.es.3 204224 1 S13 valgyti valgyti, valgo, valgė valgį ties.es.3 205703 1 S17 sakyti sakyti, sako, sakė fakote ties.es.dgs.2 206213 1 S18 klausyti klausyti, klauso, klausė klaufa ties.es.3 204727 1 S14 mokyti mokyti, moko, mokė mokia ties.es.3 200821 1 S02..... När vi noterat att presensformerna förekommer med både o- och ia-stam preciserar vi urvalet genom att ange att endast former med ia-stam ska väljas (stam: 2). Följande resultat visas: TABELL 3. URVALSRESULTAT FÖR IA-STAMMENS FORMER AV VERB AV TYPEN MOKYTI, MOKO/MOKIA, MOKĖ Lexem Grundformer Ord Form Kontext Författare Avsnitt rodyti rodyti, rodo / rodžia, rodė rodžiame pres.ind.pl.1 223129 1 S57 pildyti išpildyti, -pildo/-pildžia, -pildė įpildžia pres.ind.3 204623 1 S14 rodyti rodyti, rodo / rodžia, rodė rodžia pres.ind.3 201219 1 S03 mokyti mokyti, moko, mokė mokia pres.ind.3 200821 1 S02 mokyti mokyti, moko, mokė mokia pres.ind.3 200219 1 S01 mokyti mokyti, moko, mokė mokia pres.ind.3 221313 2 S53 Urvalet kan preciseras ytterligare, till exempel genom att välja alla presensformer av vart och ett av dessa verb: 12 | DALIA JAKULYTĖ TABELL 4. PRESENSFORMER AV VERBET IŠPILDYTI URVALSRESULTAT Lexem Grundformer Ord Form Kontext Författare Avsnitt pildyti fullborda, -borrar/-borrar, -borrade fullborrar presens.3 204623 1 S14 borra fullborda, -borrar/-borrar, -borrade fullbordar presens.3 304612 2 M36 Genom att konsekvent göra urval, begränsa dataomfånget och precisera kriterierna kan man samla material för att lösa vilken specifik fråga som helst. Av de uppgifter som redan presenteras i tabell 3 kan man till exempel dra slutsatsen att verbformer med stammen i i högre grad tenderar att användas av den förste, det vill säga författaren till de första och sista predikningarna. SLUTSATSER En lämplig användning av informationsteknologiska hjälpmedel gör det möjligt att avsevärt minska den tid som forskare inom äldre skrifter lägger på sitt arbete. Den databas för äldre skrifters morfologi som författaren har skapat senųjų raštų morfologijos duomenų bazė gör det möjligt att snabbt och exakt lösa olika språkvetenskapliga problem (t.ex. sammanblandning av substantivstammar, textförfattarskap osv.). Det är endast datainmatningen som tar tid; urval och sortering utförs på några sekunder, och själva data sparas och förblir oförändrade. DBVS:ens verktyg för sökning, urval, sortering, redigering och rapportgenerering utgör en ny metodologisk verktygslåda för morfologiforskaren, medan den utarbetade logiska modellen gör det möjligt att undersöka språket på ett heltäckande och systematiskt sätt. Minst lika viktigt är att data kan importeras till den skapade morfologidatabasen från andra källor och dessutom enkelt konverteras till andra format (t.ex. den historiska ordbok över litauiska som håller på att utarbetas vid Litauiska språkinstitutet). Morfologidatabasen kan användas inte bara för att undersöka morfologi, utan också för att lagra data och presentera dem i olika former för användare med olika behov. Teologer eller litteraturvetare kan till exempel få ett formulär där texten är läsbar, obegripliga ord förklaras och utrymme för kommentarer finns. Morfologidatabasen som sammanställts för en specifik källa – Knygos nobanžystės morfologijos duomenų bazė – är endast ett verktyg, ett mellansteg där resultaten av pågående och framtida undersökningar av denna bok kommer att samlas. En sådan databas kan publiceras först när alla data (eller en del av de nödvändigaste uppgifterna) har registrerats, men det är inte ett arbete för en enda person. Som verktyg för att undersöka morfologin i Knygos nobanžystės kan den användas redan nu (den finns tillgänglig på internet på adressen www.ik.ku.lt/~jakulyte/apie.htm). FÖRKORTNINGAR DBVS – Databashanteringssystem. ID – Identifierare, det unika namnet på ett databaselement. Knygos nobažnystės duomenų bazė | 13 K – katekes, det sista kapitlet i MKr (”KATECHIZMAS ABA TRVMPAS PAMOKSLAS Wieros Krikščionißkos del waykialu mažu.”). KN – Knyga nobažnystės („KNIGA Nobazniftes Krikščionißzkos/ Ant gá r bos Diewuy TRAYCEY Szwentoy Wienatijam: Ant wartoi má Bažniczoms dides Kunigiftes Lietuvos ißduotá. KIEDAYNISE, DRVKAWOIA, IOCHIMAS IVRGIS RHETAS, Meatu Poná, 1653.“). MKr – Kristna böner (”MALDOS KRIKSČIONIŠKOS, Wifokiam meatu ir reykalams bendriems prigulinčios: Ant garbos Diewa Traycey Szwentoy wiena Tewá, Sunaus, ir Dwasios S. O del naudos Bažniczios io, ant ßwieta ißzlayftos <…> KIEDAYNISE, SPAUDE, JOCHIMAS JURGIS RHETAS, Meatu Poná, 1653.“). Den tredje delen av KN, 58 böner och katekesen (se K). Pas – Passionsberättelsen, det sista kapitlet i SE (”PASSYA ABA HISTORYA Apie kančia ßmerti, ir pákałimą Poná mufu IEZVSA Chryftufá, iš wiku kiáturiu Ewangeliftu pátogay ßurinkta“). SE – Evangeliesumma (”SUMMA Abá Trumpas ißz̧guldimas EWANIELIV SZWENTU Per Wifus meatus/ dienomis Nedelos/ Bažnicžiofe Krikščionißkoſe ßkaytomu/ O ánt gá r bos Wienam DIEVUY, ſu wala Wiriaßniuju del pážitka Wierniems, didey Kunigiftey Lietuvos, ir del naminiku pabažnu ánt užiwoima namifzkia ißduotá. KIEDAYNISE, DRVKAWOIA, IOCHIMAS IVRGIS RHETAS, Meatu Poná, 1653.“). Den andra delen av KN, 60 evangelier och predikningar samt Passionsberättelsen (se Pas). LITERATŪRA AMBRAZAS, S., ALEKNAVIČIENĖ, O., ZINKEVIČIUS V. 1998: Istorinis lietuvių kalbos žodynas ir senųjų raštų kompiuterizavimas. Lietuvių kalbotyros klausimai 39, 192–210. BIRŽIŠKA, V. 1990: Aleksandrynas I. Antrasis fotografuotinis leidimas, Vilnius: Lietuvos kultūros fondas. JAKULIS, A. 1982: „Sumos evangelijų“ ir „Maldų krikščioniškų“ autorystės klausimu. Baltistica 18 (2), 173–178. JAKULIS, A. 1984: „Sumos evangelijų“ ir „Maldų krikščioniškų“ ryšiai su ankstesniais lietuviškais raštais. Kalbotyra 35 (1), 31–41. JAKULIS, A. 1995: „Knygos nobažnystės“ leksika, Klaipėda: Sauliaus Jokužio leidykla-spaustuvė. JAKULYTĖ, D. 2001: Informacinių technologijų panaudojimo galimybės senųjų raštų kalbos tyrimams („Knygos nobažnystės“ morfologijos duomenų bazė). Vārds un tā pētīšanas aspekti. Rakstu krājums 5, 152–168. LUKŠAITĖ, I. 2001: Knygos nobažnystės (1653) parengimo kultūrinė aplinka. Knyga nobažnystės krikščioniškos (1653) – XVII a. Lietuvos kultūros paminklas, Kėdainiai: Kėdainių krašto muziejus, 4–29. MARCINKEVIČIENĖ, R. 1997: Tekstynų lingvistika ir lietuvių kalbos tekstynas. Lituanistica 1 (29), 58–78. POCIŪTĖ, D. 2001: Knygos nobažnystės giesmių šaltiniai ir kalvinistinio pamaldumo slinktys: nuo tikėjimo tikro prie tobulo. Knyga nobažnystės krikščioniškos (1653) – XVII a. Lietuvos kultūros paminklas, Kėdainiai: Kėdainių krašto muziejus, 41–54. POCIŪTĖ, D., reng., 2004: Knyga nobažnystės krikščioniškos 1653, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas. POCIŪTĖ, D. 2004: Lietuviškosios bažnyčios knyga. Knyga nobažnystės krikščioniškos 1653, Vilnius: Lietuvių literatūros ir tautosakos institutas, xiii–lxv. TUMELIS J. 1967: Knygos nobažnystės krikščioniškos (1653) pirmojo leidimo klausimu. Bibliotekininkystės ir bibliografijos klausimai 6, 132. TUMELIS J. 1968: Dar kartą apie „Knyga nobažnystės krikščioniškos“ (1653). Surastas pilnas pirmojo leidimo egzempliorius, Literatūra ir menas 44 (1146), 12. ZINKEVIČIUS, Z. 1988: Lietuvių kalbos istorija III. Senųjų raštų kalba, Vilnius: Mokslas. Dalia Jakulytė Klaipėdos universitetas Baltų kalbotyros ir etnologijos katedra H. Manto g. 84, 5808 Klaipėda Gauta 2004 11 12