Daiktavardinės „kaip“ konstrukcijos kaip analitinis predikatyvų žymėjimo rodiklis

Acta Linguistica Lithuanica LVI (2007), 73 – 101 Substantiviska kaip-konstruktioner som en analytisk markör för predikativ markering* Loreta Vaičiulytė-Semėnienė Litauiska språkets institut Denna artikel behandlar, med hjälp av typologiska data och grammatiska hierarkier, substantiviska kaip-fraser i litauiska. Jämförande konstruktioner och appositionella konstruktioner på frasnivå lämnas utanför diskussionen, och fokus ligger på kaip-fraser med status som satsledspredikat, vilka uttrycker antingen primär eller sekundär predikation, dvs. kopulapredikat och sekundära predikat med status som bestämningar. De kaip-fraser som undersöks här kodar komplementativa, depiktiva och circumstantiella sekundära predikat samt adverbial. Det hävdas att det, utöver typiska fall av (komplementativa, depiktiva och circumstantiella) sekundära predikat och adverbial, också finns övergångsfall. Ju mer ett sekundärt predikat är internt i huvudpredikatet, desto mer tenderar det att uttryckas med omarkerat kasus, även om en växling mellan omarkerat kasus och analytisk markering är möjlig, både som en form av morfosyntaktisk variation och med en tydlig betydelsemotsättning. * Artikeln är resultatet av en forskningsvistelse i Tyskland 2007 (Oldenburg, Carl von Ossietzky-universitetet). Författaren tackar varmt sin handledare under vistelsen, prof. habil. dr. Gerd Hentschel, för all hjälp och alla råd. Jag är också tacksam mot de tyska stiftelserna Alexander von Humboldt-Stiftung och Gemeinnützige Hertie-Stiftung. för finansieringen av forskningsvistelsen. Jag tackar varmt den ärade recensenten för kritiska kommentarer och tankar som fick mig att ompröva och tolka vissa tidigare ställningstaganden i artikeln på ett annat sätt. De diskussionspräglade kommentarer från recensenten som inte ledde till några teoretiska ställningstaganden av ett eller annat slag i den föreliggande artikeln sparar författaren till framtiden för en (ny) mer ingående behandling. 73 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMENIENĖ 1. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR 1.0. I forskningen om litauisk grammatik behandlas konstruktioner med kaip1 i samband med nominala (i detta fall substantiviska) predikativ2 (primära och sekundära) och adverbial, eller när appositionens uttryckssätt undersöks. I det första fallet studeras kaip-konstruktioner – grovt uttryckt – på satsnivå, i det andra på nominalfrasnivå. Trots att kaip-konstruktioner nämns på ett eller annat sätt i större grammatiska arbeten (t.ex. i den akademiska Litauiska grammatiken 1976, Grammatik över modern litauiska 2006, Balkevičius Syntax i modern litauiska 1963, Labutis Syntax i litauiska 1998) och behandlas i en separat studie (t.ex. Žukauskaitė 1961), väcks vissa tankar när man läser dessa arbeten och samtidigt undersöker materialet från Kauno VDU:s Korpus för modern litauiska3 (nedan KT), vilka är just de tankar som artikeln vill lägga fram. 1.1. Utan anspråk på en utförlig litteraturöversikt bör man sannolikt först och främst nämna Žukauskaitės studie från 1961 om användningen av konstruktioner med kaip. Utan att gå in på allt som sagts om användningen av kaip i sammansatta och enkla satser är det här, utöver studiens författares sammanfattande påstående (Žukauskaitė 1961: 277) att konstruktioner med kaip kan fungera som predikativ, attribut (oftast apposition), orsaksadverbial och sättsadverbial i en sats, värt att återge några ytterligare tankar: (i) Det syntaktiska förhållandet hos konstruktioner med kaip beror på deras placering i satsen. 1 Här behandlas inte frågan om vad kaip är ur grammatisk synvinkel i de konstruktioner som diskuteras. Det kan däremot sägas att kaip i större litauiska grammatikverk betraktas som ett kopulativt (Ulvydas, red., 1976: 556; Ambrazas, red., 2006: 492) eller förklarande (Labutis 1998: 329) ord, en konjunktion (Balkevičius 1963: 123, 182; Žukauskaitė 1961; Ulvydas, red., 1976: 653 ff.), en partikel (Balkevičius 1963: 217; Labutis 1998: 307) eller – med viss tvekan – en preposition (Holvoet, Tamulionienė 2005: 135 f.). 2 Terminas predikatyvas vartojamas, remiantis Holvoetu, Tamulioniene (2005): predikatyvas – tai predikatiškai vartojamas, sintaksiškai nuo veiksmažodžio priklausomas vardažodis; vardažodžio sintaksinė priklausomybė gali būti reiškiama dviem būdais: modifikavimu arba valdymu. Plačiau apie sintaksinių – modifikavimo ir valdymo – ryšių sampratą, kuria remiamasi straipsnyje, žr.: Holvoet, Judžentis (2003: 11–35; 2005: 11–38). Ten pat plg., kaip tradiciškai suprantami sintaksinių ryšių tipai. 3 Tillgänglig på internet på adressen: http://donelaitis.vdu.lt. 74 Daiktavardinės kaip konstrukcijos …sammanhang: ”när den står intill ett substantiv ligger jämförelsekonstruktionen närmare ett attribut eller apposition4; vid verb eller andra ordklasser, även om dessa kongruerar med det bestämda ordet, uppfattas jämförelsekonstruktionernas5 relation som en orsaksrelation” (kursivering L. V.-S.) (Žukauskaitė 1961: 251 ff.; något annorlunda om sättsadverbial: jfr därs.: 253, 2576).7 Jfr: (1) Vi, SOM FÖRVALTARE och HERRAR har utsetts över er, har beslutat att tillrättavisa er och ge er faderliga råd. (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 270.) (2) Agutė hämtade vatten åt Arvydas att tvätta sig med, räckte honom en vit handduk och satte honom SOM GÄST vid bordet.8 (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 269.) 4 Pvz., Balkevičius (1963: 175; plg. Labutis 1998: 328tt; Ambrazas, red., 2006: 556t) priedelį apibrėžia kaip pažyminį, kuris parodo, kas yra jo pažymimasis daiktas arba reiškinys. Tuo priedėlis ir skiriasi nuo visų kitų pažyminių, kurie, kaip žinoma, aiškina pažymimąjį žodį, atsakydami į klausimus koks, kuris, kelintas, kieno, kiek... Tuo tarpu, anot Sirtauto (1981: 67), „priedėlis turi dvigubą gramatinį ryšį: susijęs su veiksniu ir jį apibūdina, determinuoja (be to, su juo suderintas), susijęs ir su tariniu“ (išskirta L. V.-S.) 5 Det bör uppmärksammas att Žukauskaitės term jämförelsekonstruktion används även om fall där företeelserna inte jämförs med varandra. 6 Pavyzdžiui, Žukauskaitė (1961: 252tt) aptardama kaip konstrukcijas, sakinyje einančias būdo aplinkybe (t. y. susijusias su tariniu), teigia, kad tokio tipo sakinyje, kaip (i) Skrynias kaip nulietas mažiau pardavinėjo (t. p.: 256), konstrukcija su kaip eina pažyminiu, o kitame puslapyje teikiamame pavyzdyje Petronelė, kaip matušės nuplakta, pasikūkčiodama verkė (t. p.: 257) greta derinamą įtakojančio daiktavardžio vartojama išskirtinė (') kaip konstrukcija autorės interpretuojama kaip būdo aplinkybė (plg. Petronelė pasikūkčiodama verkė, nes buvo matušės nuplakta; dar plg. toliau). Kita vertus, tuoj po pastarojo sakinio teikiamame Mirgėjo, kaip aukso deimantais apibertas, snieguotas žemės paviršius konstrukcija su kaip suprantama kaip pažyminys. 7 Exempelvis skiljer man i tyskan, utifrån som-konstruktionernas position i satsen, mellan tidsbetydande predikativ och sådana som uttrycker orsak och villkor, jfr: Als Sekretärin des Rektors kannte unsere Nachbarin alle Dekane persönlich / Unsere Nachbarin als Sekretärin des Rektors kannte alle Dekane persönlich. Till skillnad från exempelvis som-konstruktioner som uttrycker orsak och kan stå både före och efter det led som de samordnas med, står tidsbetydande konstruktioner med som vanligtvis endast i satsens början (för en utförligare diskussion, jfr Anders, Hentschel 2006: 234). 8 Utifrån Žukauskaitės föreslagna kriterium om position i satsen borde den som-konstruktion som används i den sistnämnda meningen förstås som ett orsaksadverbial, 75 LORETA VAičULYTĖ-SEMENIENĖ (3) Svärdotterns dotter Veronė skjutsade henne hem som en mormor... (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 251.) (4) Man borde underrätta dem, som släktingar, om Povilas död... (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 251.) (5) Han vågade inte ens fråga, som gäst... (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 251.) (6) Alla kommer att respektera mig som en gammal man. (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 251.) (7) Därför gick Blusius alltid omkring som om han inte hörde hemma där. (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 256.) (8) Krasseblommorna glödde som lågor. (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 252.) (ii) Appositioner med som beskriver, ofta utan att längre uttrycka någon jämförelse, en sak eller person med avseende på något eller framhäver någon av deras egenskaper (jfr Žukauskaitė 1961: 269). (iii) Utöver typiska appositioner och kausala appositioner (Žukauskaitė 1961: 270) (de senare beskriver en sak eller person i huvudsatsen och är samtidigt syntaktiskt nära knutna även till predikatet, vilket motiverar satsens innehåll, t.ex. Som en hjälte kommer de att förstå dig och nämna dig i frihetssångerna) eller orsaksadverbial erkänns mellanliggande (eller övergångs-) som-konstruktioner (jfr Žukauskaitė 1961: 269). (iv) ”I allmänhet är appositioner dessutom knutna till predikatet och används inte utan konjunktionen som” (Žukauskaitė 1961: 271)⁹, exempelvis: (9) Som ett svar dök plötsligt en röd flagga upp.... (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 271.) (10) Men vad skulle jag nu, när jag går, kunna ta med mig som pant... (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 271.) (11) Under sjukdomen ordnade hon, som en omtänksam och god arbetare, gravgåvorna tačiau, kaip teigia pati autorė (Žukauskaitė 1961: 267), „šią konstrukciją, tik priežastiškai susietą su tariniu, reikia laikyti priedėliu“ (išskirta L. V.-S.) (dar plg. toliau). ⁹ Det förblir oklart hur Žukauskaitė förstår appositionen. Om vi antar att Žukauskaitė traditionellt förstod appositionen, dvs. som ett nominalt kongruerande attribut som urskiljs på frasnivå, väcker författarens tanke tvivel: att den också kan vara knuten till predikatet. Jfr även fotnot 4. 76 Daiktavardines kaip konstrukcijos drabužius ir pasiruošė tolimon kelionėn. (Cituojama pagal Žukauskaitė 1961: 271.) (12) SOM varje KVINNA var hon mycket rädd för våra möss. (Citerat efter Žukauskaitė 1961: 271.) Av det som refererande har sagts är det viktigt att Žukauskaitė ännu inte skiljer mellan det predikativa attribut som – enligt traditionell förståelse – markeras av konstruktioner med som10; konstruktionen tolkas hos henne antingen som ett adverbial eller som en apposition, dvs. den urskiljs både på nominalfrasnivå och på satsnivå (jfr t.ex. meningarna (2), (5), (7)–(12)). 1.2. I Dabartinės lietuvių kalbos sintaksėje (1963), som utkom två år senare, nämner Jonas Balkevičius konstruktioner med som som ett av uttryckssätten för att markera (i) den nominala delen av ett sammansatt predikat (dvs. ett kopulapredikat) och (ii) den nominala predikativdelen av ett sammansatt predikat (ett nominalt predikativ, eller med traditionell terminologi ett predikativt attribut), t.ex. (i) Utan att märka det vill även Petras själv vara SOM den forntida LITAUEN; (ii) Jag kommer ju snart för första gången i mitt liv att gå över skoltröskeln SOM PEDAGOG), adverbial av sätt (t.ex. SOM EN TJUV smög Kedulis in i sin stuga), och attribut (appositioner) (t.ex. Jag växte ju upp, SOM FÖRÄLDRALÖS, på ett dystert barnhem) (Balkevičius 1963: 110, 123, 165, 182f., 218f.). När Balkevičius (1963: 219) behandlar adverbial av sätt som uttrycks genom konstruktioner med som, hävdar han att ”det finns jämförelser som, samtidigt som de anger ett predikats sättsadverbial, också betecknar en egenskap hos subjektet. Exempel [...] Bakom oss reser sig en mörk skog SOM EN VÄGG. [...] Sådana jämförelser kan, om de betydelsemässigt är närmare knutna till subjektet än till predikatet, betraktas som subjektattribut; om de däremot är förbundna med subjektet genom predikativa snarare än attributiva relationer, kan de betraktas som nominala delar av sammansatta predikat.” 11 Dessutom uppmärksammar Balkevičius (1963: 124) ytterligare några saker: (i) Ett nominalt predikativ i ett sammansatt predikat, uttryckt genom en som-konstruktion, ”anger ibland ett sådant tillstånd hos subjektet som samtidigt också är det tillstånd som predikatets 10 Plg. Ambrazas, red., (2006: 490): „tarininis pažyminys yra sakinio dalis, toje pačioje sakinio sklaidos pakopoje turinti dvilypius prijungiamuosius ryšius: su tariniu ir su veiksniu ar papildiniu“. 11 Jfr: ”När det finita verbet fungerar som stödord [dvs. det ord till vilket jämförelseuttrycket, eller med andra ord som-konstruktionen, direkt fogas], ansluts jämförelseuttrycket till det eller bildar tillsammans med det predikatets nominala del” (Ulvy das, red., 1976: 657). 77 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMENIENĖ orsakenorsak eller syfte till den handling eller det tillstånd som uttrycks med konjunktionen (L. V.-S:s markering)» (Balkevičius 1963: 124), t.ex.: (13) Han är känd för hela fabrikskollektivet SOM arbetets FÖREGÅNGSMAN. (Citerat efter Balkevičius 1963: 124.) (14) På så sätt valdes resan till Vilnius SOM det bästa MEDELET för att avbryta denna farliga bekantskap. (Citerat efter Balkevičius 1963: 124.) (15) Denna manifestation ägde rum SOM ett UTTRYCK för protest mot nedläggningen av ”Lantbrukssällskapet”. (Citerat efter Balkevičius 1963: 124.) (ii) En apposition med som, till skillnad från en utan, ”visar inte bara vad det betecknade föremålet är, utan anger också att det betecknade föremålets tillstånd samtidigt också är en viss omständighet, som oftast anger en orsak eller aspekt (L. V.-S:s markering)» (Balkevičius 1963: 182). (iii) I stället för instrumentalis för tillstånd, som uttrycker ett föremåls icke-permanenta, under en viss tidsperiod bestående tillstånd, används ibland en som-konstruktion (Balkevičius 1963: 109 f., 123). Enligt Balkevičius hänger alltså markeringen som-konstruktion samman med skillnader i betydelse (permanent kontra tillfälligt tillstånd) eller grammatiska funktioner (attribut kontra predikativ kontra adverbial). Å andra sidan medges återigen att funktionella skillnader, till exempel mellan attribut, adverbial och nominala predikativ som uttrycks med som-konstruktioner, inte är strikt åtskilda, det vill säga att det finns övergångsfall (jfr. Balkevičius 1963: 123 f., 219). 1.3. I den moderna litauiska grammatiken sägs, utöver några konstateranden om att som-konstruktioner kan uttrycka en apposition (Ambrazas, red., 2006: 492)12 eller ersätta ett verbalt valensled (det vill säga ett av verbet krävt argument; enligt Ambrazas, red., 2006: 603, ett predikativt attribut), mer om detta i kapitlet om den utvidgade satsen, eller mer specifikt i behandlingen av det predikativa attributet (Ambrazas, red., 2006: 627) och (kvalitativa) jämförelseuttryck (Ambrazas, red., 2006: 634 f.). Det hävdas att en som-konstruktion som inte uttrycker jämförelse kan fungera som predikativt attribut, vilket ”endast anger subjektets eller objektets tillstånd i förhållande till handlingen” (Ambrazas, red., 2006: 627), t.ex.: 12 Taip pat ir Lietuvių kalbos sintaksėje (Labutis 1998: 329t) apsiribojama konstatavimu, kad priedėlis su pažymimuoju žodžiu gali būti jungiamas ir su kaip. 78 Daiktavardinės kaip konstrukcijos (16) Han anlände till huvudstaden SOM SÄNDEBUD. (jfr... som sändebud.) (Citerat enligt Ambrazas, red., 2006: 627.) (17) Hela trakten respekterade Motiejus SOM en skicklig MÄSTARE. (Citerat enligt Ambrazas, red., 2006: 627.) Däremot kan den jämförande som-konstruktionen i en mening fungera som ett (sätts)adverbial13 (jfr mening (8)), som nominaldel i ett nominalt predikat (t.ex. Byborna var SOM en enda FAMILJ), som predikativ attributiv bestämning (jfr mening (7)) (jfr Ulvydas, red., 1976: 659) eller som attribut till någon satsdel (t.ex. Hon ledsagades av följeslagarna – tre bröder som EKAR och deras vänner. En typ av jämförande konstruktioner med som diskuteras separat, nämligen när företeelser jämförs för att ange att de är identiska i ett visst avseende, t.ex.: (18) Gamla Pikčiurnienė var i hela trakten känd SOM en god GAMMELMORMOR. (Citerat enligt Ambrazas, red., 2006: 634.)14 Det framgår att konstruktioner med Grammatiken som – grovt uttryckt – behandlas utifrån om de uttrycker en jämförelse eller inte (jfr fallet med predikativ attributiv bestämning). 1.4. Precis som i Grammatik för nutida litauiska behandlas konstruktioner med som även i den akademiska Litauisk grammatik (Ulvydas, red., 1976: 659ff.). Utan att upprepa det som redan sagts vill jag här uppmärksamma ytterligare några påståenden som återfinns i den senare grammatiken: (i) Många jämförande uttryck som anger identitet uttrycker samtidigt också orsaken till en handling (ett tillstånd) orsak, t.ex. Auksė undvek henne ju SOM en högdragen DAM; jfr mening (18) (Ulvydas, red., 1976: 661f.). (ii) Jämförande uttryck som är direkt knutna till substantiv för att visa att de är oberoende av verbet avgränsas ofta med skiljetecken i skrift och står vanligen omedelbart efter sitt huvudord (Ulvydas, red., 1976: 673). 13 Akademinėje Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvydas, red., 1976: 521tt), be būdo ir kt. aplinkybių, atskirai aptariamos ir lyginamosios aplinkybės, kuriomis eina lyginamieji posakiai. Labutis (1998: 307) taip pat skiria kokybės (būdo) aplinkybių specifinę atmainą – lyginamąsias aplinkybes. 14 Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvydas, red., 1976: 661) aptariant tokio tipo sakinius teigiama, kad kaip konstrukcija „nusako lyginamų daiktų tapatumą ir rodo veiksmo atžvilgį (išskirta L. V.-S.)“. 79 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMENIENĖ (iii) ”Konstruktioner med kaip, som förbinds med substantiv [...], kan också uttrycka identiteten hos de omtalade begreppen i ett visst avseende, t.ex.: Verutė, KAIP en mer elegant KAMB arin, presenterades för gästerna för att betjäna dem. Sådana konstruktioner betraktas som appositioner” (Ul vydas, red., 1976: 673). ”När de används med det sammanbindande ordet kaip beskriver fristående appositioner inte bara den sak eller person som det bestämda ordet betecknar, utan anger också av vilken anledning (markerat av L. V.-S.) (t.ex. Vilius, KAIP krigshjälte, fick genast byggnadsmaterial), eller i vilket avseende (t.ex. Och drottningens så egendomliga tankar, som kanske inte alls anstår henne, KAIP MOR) personen beskrivs” (Ul vydas, red., 1976: 556; jfr (i)). 1.5. Sammanfattningsvis kan man konstatera att bruket av kaip-konstruktioner i de nämnda arbetena inom litauisk språkvetenskap kopplas till åtskillnaden mellan grammatiska funktioner (attribut vs. predikativt attribut vs. adverbial) och de betydelser av orsak, syfte och avseende som konstruktionerna förmedlar. 2. SUBSTANTIVISKA KAIP-KONSTRUKTIONER UR SYNTAXENS PERSPEKTIV 2.1. Substantivkonstruktioner med kaip kan uttrycka grammatiska funktioner både på satsnivå och på nominalfrasnivå. På predikationsnivåerna uttrycks predikation i en nominalfras, dvs. vid attribut (apposition) med kaip, på en lägre satsnivå (eng. downgraded predication); med andra ord utgör sådana konstruktioner med kaip inte satsens huvudsakliga predikation. På satsnivå kan kaip-konstruktioner uttrycka primär (huvudsaklig) och sekundär (ytterligare) predikation; följaktligen används primära och sekundära substantivpredikativ med kaip (eng. secondary predicate, ty. sekundäre Prädikate). Satsens huvudsakliga predikation uttrycks med obligatoriska kopulapredikativ, vilka betecknas med substantivkonstruktioner med kaip; i sådana satser styr kopulan som predikat en aktant (den kräver denna), vilken betecknas med en kaip-konstruktion. Sekundär – ytterligare – predikation på satsnivå kan uttryckas med sekundära obligatoriska och fria15 substantivkonstruktioner med kaip16 samt kaip-konstruktioner, som fungerar som adverbial i satsen- 15 Apie laisvųjų vs. būtinųjų predikatyvų apibrėžtį plačiau žr. Holvoet (2003); Holvoet, Tamulionienė (2005). 16 Jfr. begreppet predikativt attribut i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (Ambrazas, red., 2006: 603t, 627), där man inte skiljer mellan sekundära obligatoriska respektive fria predikativ. 80 Daiktavardines kaip konstrukcijos konstruktioner som fungerar som adverbial i satsen.17 En av de viktigaste skillnaderna mellan sekundära (obligatoriska och fria) predikativ och adverbial är möjligheten att de förstnämnda semantiskt knyter an till ett av huvudpredikatets argument, eller uttryckt på annat sätt, att de har en konceptuell koppling till en referent: sekundära predikativ står i ett kopulativt (lat. copula) förhållande till ett av huvudpredikatets argument (ty. Partizipantenbezug, Referentenorientierung; eng. participant-oriented), medan adverbial endast har en koppling till själva predikatet (ty. Ereignisbezug, Vorgangsorientierung; eng. event-oriented) (om detta mer ingående, jfr Schultze-Berndt, Himmelmann 2004; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005; Hentschel 2005). På satsnivå liknar sekundära – obligatoriska och fria – predikativ de obligatoriska (kopula-)predikativ som uttrycker huvudsaklig predikation: som nämnts står de i ett kopulativt förhållande till ett av huvudpredikatets argument, vilket ur morfosyntaktisk synvinkel är kongruensutlösare18. I förhållande till huvudpredikatet skiljer sig dock den latenta kopulativa relation som kännetecknar obligatoriska och fria sekundära predikativ.19 Fria substantivpredikativ står i ett ”egentligt” kopulativt förhållande till ett av huvudpredikatets argument; den sekundära predikation som de uttrycker är fakultativ (inte obligatorisk) (jfr nedan sats (22) Jis į Paryžių grįžo KAIP DIDVYRIS ≈ Jis grįžo į Paryžių. Ir tuo pačiu jis buvo didvyris (/didvyriu)). Däremot uttrycker sekundära obligatoriska predikativ en obligatorisk predikation; mer specifikt är sekundära obligatoriska predikativ i större eller mindre grad 17 Om att sekundära predikativ inte endast omfattar fria modifierare (eng. adjuncte) som står i ett modifierande förhållande till predikatet, utan också komplement som styrs av predikatet, dvs. krävs av det (eng. complementative), se t.ex. Nichols (1978); Aarts (1995); Holvoet, Tamulionienė (2005). För avvikande uppfattningar, se Fehrmann (1994: 91–93). 18 Om kongruens och definitionerna av termerna kongruensutlösare (eng. agreement controller, agreement trigger) och kongruensmål (eng. agreement target), se Corbett (1998: 1; 1999: 103; 2001: 2) för en utförligare diskussion. Kongruens förstås här i vid bemärkelse, dvs. inte som kopiering av kongruensutlösarens form, utan som valet av kongruensmålets form med hänsyn till kongruensutlösaren. 19 Även på nominalfrasnivå råder ett kopulativt förhållande mellan attributet (predikatet) och dess huvudord, t.ex.: Jonas, (som) en omtänksam son, hjälper alltid sina föräldrar; jfr Jonas hjälper alltid sina föräldrar. Han är en omtänksam son. Trots detta, som redan nämnts, särskiljs attributiva relationer på en lägre satsstrukturell nivå; de har ingen koppling till tids- och modalitetsbetydelser som uttrycks genom satsens huvudsakliga predikation. 81 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMENIENĖ bestäms av huvudpredikatets betydelse; de uttrycker ett latent kopulapredikativ som tillsammans med huvudpredikatet bildar en komplex predikation (jfr Schroeder 2003: 29ff.; Hentschel 2006: 147; Holvoet, Tamulionienė 2005: 130) (jfr vidare mening (21) I målet har jag erkänts SOM MÅLSÄGANDE ≈ *I målet har jag erkänts. Och samtidigt är jag målsägande (/som målsägande). Syntaktiskt skiljer sig sekundära obligatoriska predikativ också från fria predikativ: de förra är, liksom kopulapredikativ, argument som styrs av huvudpredikatet (kopulan eller verbet med självständig betydelse) – komplement (eng. complement; ty. Komplemente) (jfr meningarna (19)–(21)), medan de senare är modifierare till huvudpredikatet – suplement (ty. Supplemente) (jfr meningarna (22), (23)).20 (19) Prof. A. Minkevicius arbetade ständigt SOM CHEFSREDAKTÖR för serien för biologiska vetenskaper (C) i Litauens vetenskapsakademis arbeten (jfr... som redaktör).21 KT. (20) Detta brott lyckades man klara upp på några dagar, eftersom den person som rånarna hade valt SOM MELLANHAND gjorde bort sig (jfr... som mellanhand22) vid försäljningen av det stulna godset. Han föreslog att det skulle säljas till samma företag som det stulna godset tillhörde. KT. (21) Även om jag i målet har erkänts SOM MÅLSÄGANDE (jfr... som målsägande23), kan jag absolut inte klandra A. Stašaitis. KT. (22) [Han] befordrades till överofficer. År 1796 förde han redan befäl över den franska armén i Italien. Där vann han många viktiga segrar och återvände till Paris SOM EN HJÄLTE (jfr... hjälte,... som hjälte). År 1798 ledde han fälttåget till Egypten, men med tämligen liten framgång. KT. 20 Jfr fotnot 2. Beträffande termerna styrande ord, styrda led, modifierat ord, modifierare, se vidare Holvoet, Judžentis (2003: 14). 21 Sližienė (1994: 183) valentingumo požiūriu, be subjekto vardininko, skiria įnagininku reiškiamą sintaksinį aktantą. Skirtingos nuomonės žr. Holvoet, Tamulionienė (2005: 135). 22 Valentingumo požiūriu Sližienė (1998: 303) rinkti „balsuojant paskirtį“, be subjekto vardininko ir tiesioginio objekto galininko, skiria įnagininku ir / arba prielinksnine konstrukcija su į reiškiamą sintaksinį aktantą. 23 Sližienė (1998: 249) valentingumo požiūriu, be subjekto vardininko ir tiesioginio objekto galininko, skiria galininku ir / arba įnagininku reiškiamą sintaksinį aktantą. 82 Daiktavardinės kaip konstrukcijos (23) Denna september är särskild för Pranas Baltrėnas, prefekt vid institutionen för miljöskydd. Professorn börjar läsåret för första gången som KAVALJER AV LDK GEDIMINAS ORDEN, KT. Omständigheter har också status som modifierare i meningen, det vill säga de är vanligen (men inte alltid, jfr I dag mår Pranukas utmärkt (jfr som ett lik)) inte argument till predikatet.24 Som nämnts är emellertid omständigheter, till skillnad från fria predikativ, förbundna med satsens predikat, det vill säga de specificerar den handling som uttrycks av predikatet. I engelska grammatikor används bland annat det så kallade do so-testet (”göra”), nominalisering och annat för att skilja omständigheter från fria predikativ, till exempel Jonas läste boken snabbt; jfr: Jonas läste boken och gjorde det snabbt; den snabba läsningen av boken (jfr vidare Hentschel 2006). 2.2. Det som har sagts deskriptivt kan sammanfattas på det sätt som visas i schema 1. Schema 1. Översikt över KAIP-konstruktioner 24 För en mer ingående behandling av indelningen av suplement ur ett typologiskt perspektiv, se till exempel Schultze-Berndt, Himmelmann (2004); Himmelmann, Schultze-Berndt (2005), Schroeder (2003). 83 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Det är sannolikt lämpligt att genast påpeka att det, trots den binära indelningen, inte finns några skarpa gränser mellan de urskilda leden, vare sig syntaktiskt eller funktionellt. Med andra ord finns det, vid sidan av typiska representanter för varje särskild grupp, övergångsfall, tvetydiga (ty. ambig) eller oklara (ty. vage) fall (jfr t.ex. Geuder 2002; Hentschel 2006; Renz 2006; Holvoet 2006). I det följande behandlas huvudsakligen nominalfraser med kaip på satsnivå. 3. NOMINALA KAIP-KONSTRUKTIONER UR FUNKTIONELL SYNVINKEL 3.1. När man betraktar som-konstruktioner ur ett funktionellt perspektiv skulle man först och främst vilja så långt som möjligt skilja dem från sådana typiska konstruktioner med jämförande betydelse, som kan ha olika grammatiska funktioner, såsom: Byborna var som en familj ≠ byborna var en familj; Han beter sig som ett barn ≠ han är ett barn; Kornen kom hem som plattor ≠ korna var plattor och så vidare. Med andra ord behandlas här inte konstruktioner med som, vilka beskriver likheten mellan handlingar, föremål eller egenskaper och andra föremål eller egenskaper. Å andra sidan klassificeras i grammatiker (Ambrazas, red., 2006: 634; Ulvydas, red., 1976: 661f.) exempel av typen (18) som jämförande identitetskonstruktioner; här förstås de, traditionellt uttryckt, som predikativa attribut eller, annorlunda uttryckt, som sekundära predikat, vilka i princip inte uttrycker någon jämförelse och samtidigt är knutna inte bara till satsens predikat utan också till ett av dess argument, jfr: (= 18) Gamla Pikči urmienė var i hela trakten känd SOM en god GAMMELMOR25 ≈ Gamla Pikči urmienė var känd i hela trakten [för att hon var en god gammelmor (jfr meningarna (16)–(17); se även nedan). Av det som sagts ovan framgår att konstruktioner med kaip, enligt de tidigare nämnda arbetena inom litauisk språkvetenskap (jfr 1.1–1.3), kan markera: (i) I fråga om attribut (apposition): betydelser av orsak och avseende.26 25 Šlįžienė (1994: 197) kaip konstrukciją laiko garsėti „kuo pasižymėti; būti, darytis garsiam tam tikroje aplinkoje, sferoje“ vienu iš valentinių (fakultatyviųjų) palydovų, kuris pagrečiui gali būti vartojamas su įnagininku, plg., Šalis garsėjo puošniu baroko STILIUMI; Kai kurie kompozitoriai garsėjo ir KAIP SMUIKININKAI. 26 Pagal Flaate (1999: 10), funkciniu požiūriu kaip konstrukcijos, einančios greta savo derinimo daviklio ir kartu su juo užimančios vieną predikato argumento poziciją, 84 Daiktavardinės kaip konstrukcijos (ii) I fråga om sekundärt (fritt) predikativ: betydelser av orsak, ändamål eller avseende. Om man lämnar de predikativ med kaip som har jämförande betydelse åt sidan, måste man konstatera att man i princip inte säger något om kaip-konstruktioner som obligatoriska predikativ. I de nämnda arbetena om litauisk grammatik behandlas icke-jämförande kaip-konstruktioner i stort sett inte heller i samband med adverbial. Mot denna bakgrund uppstår flera frågor: (i) Markeras obligatoriska predikativ med icke-jämförande kaip-konstruktioner? (ii) Är betydelserna orsak (på liknande sätt som för apposition) och ändamål de enda som kännetecknar det fria nominala predikativet med kaip? Om inte, vilka andra betydelser finns? Kännetecknas nominala konstruktioner med kaip som fungerar som fria predikativ endast av adverbiala betydelser? (iii) Om det fria nominala predikativet med kaip har adverbiala betydelser, används då inte de aktuella konstruktionerna som adverbial (jfr 1.1. (iii))? 3.2. Nödvändiga substantivkonstruktioner med kaip 3.2.1. Sannolikt råder det minst tvivel om statusen hos kaip-konstruktioner som sekundära nödvändiga predikativ med sådana perceptions- eller kognitionsverb som: förstå, uppfatta, tolka, postulera, beskriva och liknande, till exempel: (24) Urmänniskan förstod döden som att själen, det vill säga den utandade luften, skiljs från kroppen. (Citerat efter Sližienė 2004: 198.) (25) Denna människa uppfattar, utifrån sitt rent personliga tänkandes fattigdom och frälsningens möda, filosoferandet som en risk, när människans själ kallas till ett existentiellt avgörande. KT. Något större osäkerhet råder kring tolkningen av konstruktioner med kaip i sådana eller, med Flaates terminologi, adjacenta (substantiviska) kaip-predikativ (ty. adjazente (substantivische) als-Prädikative) är restriktiva. Med andra ord är kaip-predikativ restriktiva på substantivfrasnivå, eller – traditionellt uttryckt – har de en avseenderefererande betydelse. Restriktiva predikativ begränsar (inskränker) den predikation som uttrycks i satsen och kan ofta inte utelämnas, trots sin status som modifierare. 85 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ satser av typen (19)–(21). Ur valensperspektiv skiljer Nijolė Sližienė (1994: 183; 2004: 298) för verb av typen arbeta, tjänstgöra och liknande, utöver nominativ, ut en valensbunden aktant uttryckt i instrumentalis, det vill säga en aktant som krävs av predikatet. Axel Holvoet och Aurelija Tamulionienė (2005: 135f; jfr Flaate 2007: 80; Hentschel 2006: 147f) betraktar däremot instrumentalisformen i sats (19) (och därmed även konstruktionen med kaip) som ett sekundärt fritt predikativ och jämför den med konstruktioner som (16).27 Artikelförfattaren (jfr även Vaičiulytė-Semėnienė, under utgivning, a) lutar åt uppfattningen att verb som uttrycker en viss utförd funktion (ty. Funktionsverben) (arbeta, tjänstgöra, fungera28 och liknande) kräver en valensbunden aktant som betecknas med ett substantiv och anger ett föremåls (en persons) sociala ställning, sysselsättning, yrkesverksamhet, en viss funktion som föremålet (personen) utför eller som föremålet (personen) tilldelas eller förväntas fylla, och liknande. Om man utgår från ståndpunkten att nödvändiga predikativ är predikatets komplement (det vill säga att de krävs av predikatet och inte kan utelämnas, eftersom satsen då blir ogrammatisk eller predikatets betydelse förändras) (jfr Holvoet, Judžentis 2003; 2005; Flaate 2007: 81; 88), bör man ändå erkänna att det finns en tydlig betydelseskillnad mellan satserna (= 19) Prof. A. Minkevicius arbetade ständigt som [...] redaktör (/ som redaktör) och Prof. A. Minkevicius arbetade ständigt.29 Denna ofta instrumentalisformerade valensbundna aktant kan ibland, förefaller det, utan någon större betydelseskillnad användas parallellt även med en kaip-konstruktion (jfr sats (26)) eller – med en annan betydelse – uttryckas enbart med en konstruktion med kaip (jfr satserna 27 Teigiama (Holvoet, Tamulionienė 2005: 135), kad „nepaisant leksinių ribojimų nematyti pagrindo, dėl ko tokius įnagininkus turėtume pripažinti veiksmažodžių valdomais būtinaisiais predikatyvais: nors su kai kuriais veiksmažodžiais šis įnagininkas yra reguliariai vartojamas, jis nėra jų reikalaujamas“. Plg. Balkevičius (1998: 81): „Vardininkas su jungtuku kaip gali atstoti predikatinį įnagininką, kai šis žymi veiksmo metu trunkantį būvį arba kaip ankstesnio virsmo rezultatą, pvz., Vaškelis ir Jakaitis [...] dirbo kaip laisvai samdomi darbininkai; [...] būdvardis [žodžių junginyje] funkcionuoja kaip pažyminys“. 28 Jfr fungera ’vara, delta någonstans; vara föremål för uppmärksamhet eller överväganden’, till exempel fungera som vittne i rätten (Keinys, red., 2000: 156). 29 Plg. Sližienės (1994: 182) skiriamą atskirą dirbti reikšmę „ką nors daryti, veikti“, pvz., Jis dieną naktį dirba. Dar plg. Kaip vyriausiasis Lietuvos mokslų akademijos darbų biologijos mokslų serijos (C) redaktorius prof. A. Minkevicius dirbo nuolat, kur konstrukcija su kaip gali būti suprantama kaip aplinkybinis (priežasties) predikatyvas. 86 Daiktavardines kaip konstrukcijos (27)–(28). Å andra sidan måste man erkänna att substantiviska som-konstruktioner kan undvikas på grund av sin mångtydighet (jfr även nedan). (26) Vetenskapen är som en industri, där specialister inom varje område tjänar SOM LEVERANTÖRER av specialiserad produktion (jfr … som leverantörer av specialiserad produktion). KT. (27) Där fanns inte ens något avlopp, så varje morgon tömde dovydierna innehållet i tunnan framför dörren; den tjänade alla SOM TOALETT (*som toalett, men: i stället för en toalett). KT. (28) Friheten är riktad mot värden som, långt ifrån att vara en exklusiv mänsklig skapelse, tjänar människan SOM VÄGLEDNING, NORM och SANKTION. KT. 3.2.2. Om man bortser från typiska konstruktioner med som som fungerar som predikativ och har jämförande betydelse (jfr mening (29)), kan man hävda att återstående konstruktioner av detta slag inte uttrycker huvudpresentation (jfr mening (30)) (något annorlunda hos Vaičiulytė-Semėnienė, under utgivning, a). Med andra ord är det typiskt för konstruktioner med som att uttrycka sekundära predikativ. (29) De säger till Saulius: ”Skärp dig en gång för alla, lugna ner dig, var SOM EN MÄNNISKA!” KT. (30) Du säger att om [du] inte är MÄNNISKA (jfr … människa), så vill du inte vara EN MASK (jfr … mask). Mycket vackert, men vad är en människa enligt dig, om du inte är det? För att vara MÄNNISKA (jfr … människa), måste man väl inte nödvändigtvis ha en etikett klistrad i pannan, det vill säga vara SKOMAKARE, INGENJÖR, PRÄST eller MUSIKER (*skomakare, ingenjör, präst, musiker)? KT. Men då kan frågan uppstå hur som-konstruktioner ska tolkas i meningar av den typ som exemplifieras i (31)–(34). (31) Vi införde ytterligare en institution, och när det gäller den institutionen röstade man förstås igenom det här i all hast. Jag anser att den institutionen skulle kunna vara SOM en avdelning inom ministeriet. Nåväl, säg att den höjs till departementsnivå, men låt det vara så för tillfället. Vi gör ändå ett misstag. KT. (32) Här [i Nya testamentet] är han [Kristus] SOM EN FULLBORDAN av allt det som Gamla testamentets uppenbarelse under sin tusenåriga utveckling hade inlett, förberett och utlovat. KT. (33) A. BASKAS. På Socialdemokraternas fraktions vägnar uttalar jag mig mot förfarandet med särskild brådska. (Oro i salen) ORDFÖRANDEN. Ert utskott kan fungera SOM ett extra UTSKOTT. Två utskott – budget 87 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMENIENĖ och finans- och ekonomikommittén. Seimas motsätter sig förmodligen inte att det finns två kommittéer. KT. (34) Förmodligen utrikesutskottet? (Röster i salen) Inte utrikesutskottet, utan stats- och rättsutskottet – SOM TILLÄGG. Bra. Tack. Vi är överens. KT. Om konstruktionen kaip i meningarna (31)–(32), låt oss säga, skulle kunna tolkas också som jämförande, är det knappast möjligt i meningarna (33)–(34). Det verkar som om konstruktionerna med kaip i meningar av den aktuella typen skulle kunna betraktas som sekundära predikativ. I så fall bör verbet būti naturligtvis förstås inte som en kopula, utan som ett verb med självständig betydelse, och kaip tolkas som en partikel med betydelsen ”bara, endast” eller ”dessutom, därtill”. 3.3. Fakultativa (icke-obligatoriska) substantivkonstruktioner med kaip 3.3.1. Fria predikativ med kaip I den typologiska litteraturen har modifierare som anknyter till ett av huvudpredikatets argument – sekundära fria predikativ (traditionellt predikativa attribut) – på senare tid indelats i resultativa vs. icke-resultativa (eller depiktiva i vid bemärkelse) eller i depiktiva (i snäv bemärkelse), cirkumstantiella (eng. cirkumstantial) (hädanefter adverbiala predikativ) och resultativa (för en utförligare diskussion, jfr Hentschel 2005, 2006; Holvoet, under utgivning; Irimia 2005: 23f.; Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 3; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 4, Hinterhölz 2001: 100; Nichols 1981). Här används en snäv definition av depiktiv, dvs. depiktiv ställs i motsats till adverbiala predikativ och resultativ. Utan att gå in på alltför många detaljer kan några grundläggande skillnader mellan de fria predikativen nämnas. 3.3.1.1. Med typiska fria predikativ – depiktiv – prediceras en händelse (subjektets eller objektets tillstånd) som i princip sammanfaller tidsmässigt med den handling som uttrycks av huvudpredikatet (eng. temporal overlap, vok. zeitliche Überlappung / Koextension). I meningen (= 23) möter professorn det kommande läsåret för första gången SOM KAVALJER AV LDK GEDIMINAS ORDEN uttrycks exempelvis en sakens (personens) tillstånd med depiktivet (professorn är en kavaljer av LDK 88 Daiktavardinės kaip konstrukcijos Gediminasorden) är begränsad till (gäller under) huvudpredikatets tidsintervall (professorn möter det kommande läsåret), jfr När professorn möter det kommande läsåret är han samtidigt kavaljer av LDK Gediminasorden; meningen säger ingenting om huruvida professorn är kavaljer av LDK Gediminasorden före och/eller efter mötet med det kommande läsåret. Depiktivet preciserar informationen om ett av huvudpredikatets argument (referenter) vid den senare handlingen (professorn möter inte bara det kommande läsåret, utan när han möter det är han samtidigt för första gången också kavaljer av LDK Gediminasorden). Depiktivet ingår i räckvidden för modaliteten och negationen hos den handling som uttrycks av huvudpredikatet (eng. scope of negation), t.ex. Professorn möter inte det kommande läsåret för första gången som rektor (dvs. professorn möter det kommande läsåret för första gången, men inte längre som rektor) (jfr även meningarna (9), (22)–(23)). Med avseende på tid, modalitet och negation hör depiktiv till huvudpredikatet och är en del av verbfrasen (vok. VP-interne). 3.3.1.2. Resultativ är också en del av verbfrasen, men till skillnad från depiktiv uttrycker de en händelse (ett tillstånd) som är en följd (eller ett resultat) av den handling som anges av huvudpredikatet. Med andra ord sammanfaller det tillstånd hos saken som uttrycks av resultativ inte tidsmässigt med huvudpredikatets handlingsintervall; det tillstånd som uttrycks med resultativ kännetecknar saken efter att den handling som anges av huvudpredikatet har avslutats, t.ex. Gården är full av vagnar efter att ha blivit körd till (citerat efter Valeckienė 1967: 105) (se Himmelmann, Schultze-Berndt 2005 för en utförligare behandling och där anförd litteratur; jfr även Hentschel 2005; Holvoet, under utgivning). Eftersom resultativ inte brukar uttryckas med substantivkonstruktioner med kaip behandlas de inte vidare här. 3.3.1.3. Med utgångspunkt i de cirkumstantiella predikativ (cirkumstantiella) som skiljs ut av Johanna Nichols (1981: 18f.) (och i andra forskares arbeten) har Gerd Hentschel (2006) utvecklat och preciserat typerna av adverbiala predikativ (cirkumstantiella), deras indelning30 30 Johanna Nichols (1981: 18t), aptardama rusų kalbos laisvuosius antrinius predikatyvus (angl. free predicate nominals), juos skiria – grubiai tariant – į aplinkybinius ir neaplinkybinius (angl. circumstantial vs. non-circumstantial), kurių pirmieji apibrėžiami kaip „an actant not governed by the verb. Also adverbial, in relational grammar oblique or non-term“ (Nichols 1981: 367) ir semantiškai toliau skirstomi į laiko, nuolaidos ir sąlygos; tuo tarpu antrieji (Nichols 1981: 19) – artimai susiję su būdo aplinkybėmis – žymi kiekį, kokybę, formą ir pan. 89 Loreta Vaičiulytė-Semėnienė kriterier och inbördes relationer. Adverbiala predikativ är, liksom depiktiv, inte resultativ, men till skillnad från depiktiv ingår de inte i räckvidden för negationen av den handling som uttrycks av huvudpredikatet (dvs. huvudpredikatet är negerat, men inte själva predikativet) (jfr Nichols 1981: 42); de är en del av satsen, inte av verbfrasen (ty. VP-externe). 31 Adverbiala predikativ uttrycker, utöver tidsmässig samtidighet med huvudpredikatet (jfr 3.3.1.1.), enligt Nichols (1981: 11, 18, 349), även (i) tid, (ii) medgivande, (iii) villkor eller (iv) orsak (jfr: (i) ryska Rebionkom on žyl v Moskve; On provorovalsja kak kladovščik; (ii) ryska On i spjaščij ne mog zabyt’ ob ėtom; (iii) ryska Sladkij ėtot čaj vkusnyj; (iv) Kak predstavitel’ svoej sredy on pilal ljubov’ k francuzskoj kul’ture) (jfr även Flaate 2007: 90; Hentschel 2006; Renz 2006: 46ff).32 3.3.1.4. Som redan nämnts är det inom litauisk språkvetenskap vanligt att tala om fria orsaks-predikativ (jfr meningarna (2), (5), (13)–(14)). De är också vanliga i Kaunas-korpusen. I litauisk språkvetenskap har man emellertid inte sagt mycket om andra adverbiala predikativ. Det är sant att den betydelse av ändamål som Balkevičius nämner sannolikt förknippas med meningar av denna typ, som (15) eller (35). Man skulle också kunna tala om orsaks- och ändamålsbetydelser i mening (36): Förutom att Ruželė är Ildefonsos vän hade han lånats in också därför att han var vetenskaplig konsult och/eller...han hade lånats in för vetenskaplig konsultation. (35) Buožė behöver den minderårige som billig arbetskraft. (Citerat efter Balkevičius 1963: 124.) (36) Och eftersom professor Ruželė är en gammal vetenskaplig 31 Plg. Holvoet, Pajediene (2005: 97tt, 115), kur predikato ir sakinio aplinkybės (modifikatoriai) tarpusavyje skiriamos pagal tai, ar jos (ne)gali modifikuoti kalbos vienetus, neturinčius savarankiško sakinio požymių. Predikato aplinkybės „gali modifikuoti kalbos vienetus, kurie neturi savarankiško sakinio požymių (pvz., predikato aplinkybę meniškai gali modifikuoti laiko ir nuosakos požymių neturinčią struktūrą deklamuoti Maironio eilėraščius), o sakinio aplinkybės gali modifikuoti tik tokius kalbos vienetus, kurie turi savarankiško sakinio požymius (pvz., galbūt gali modifikuoti deklamavo Maironio eilėraščius, bet ne deklamuoti Maironio eilėraščius“ (Holvoet, Pajėdiene 2005: 115). 32 Plg. aplinkybinių predikatyvų raišką vokiečių ir lenkų kalboje in: Hentschel (2006). Pvz.: (i) Als Kind trug Peter eine Brille; (ii) Sogar als Ärztin konnte Magda nicht helfen; (iii) Als Aperitif verdirbt mir Magenbitter den Appetit; (iv) Als Schwerverletzter liegt Paul auf der Intensivstation. Apie tokio tipo konstrukcijų kaip priedėlių (vok. Apposition) sampratą plg. Schroeder (2003); Beckmann (1997: 164tt); Lawrens (1993). 90 Daiktavardinės kaip konstrukcijos vän till Ildefonso, lånades han genast in från ”Greitoji” SOM vetenskaplig KONSULTANT (genom att tillfälligt inrätta en sådan tjänst). KT. Frågan uppstår om litauiskan också använder fria som-predikativ för att uttrycka andra adverbiala betydelser som diskuteras i den typologiska litteraturen. Det råder inga större tvivel beträffande adverbiala predikativ med medgivande betydelse: när en positiv sats med ett fritt orsaks- eller ändamålspredikativ negeras, tolkas det vanligen som medgivande, jfr mening (14) På detta sätt valdes resan till Vilnius INTE SOM det bästa MEDELET (≈ även om det var det bästa medlet) för att avbryta den farliga bekantskapen. Däremot ger den negativa meningen (36): Trots att professor Ruzelė är en gammal vetenskaplig vän till Ildefonso lånades han ändå inte in från ”Greitoji” SOM vetenskaplig KONSULTANT en tydligare ändamålstolkning av som-predikativet (till skillnad från mening (35)). I Kaunas-korpusen förekommer också ett och annat sekundärt som-predikativ som skulle kunna tolkas som villkor, jfr: (37) Romualdas Ozolas, Centerunionen: ”Investeringar borde komma till Litauen SOM till ett anständigt LAND”. KT. (37a) Om Litauen vore (är) ett anständigt land, borde investeringar också komma hit. (37b) Eftersom Litauen är ett anständigt land, borde investeringar komma hit. Ett villkorspredikativ är emellertid lätt att föreställa sig i en sådan mening: Det är bra att vara obunden av några lagar om militärtjänst. SOM MILITÄR skulle jag varken kunna strejka eller uttala mig offentligt. Att som-konstruktioner kan uttrycka ett tids predikativ framgår av det fraseologiserade kaip gyvas, jfr mening (38). Man måste dock medge att substantiviska som-predikativ med tidsbetydelse är sällsynta i litauiskan, jfr meningarna (39)–(40). För att uttrycka tid väljer man vanligtvis en būti-konstruktion med halvparticip eller en bisats (jfr när jag var barn / som barn ägnade jag mig mycket åt idrott), mer sällan ett tids predikativ markerat med kongruerande substantivkasus (jfr Du kände mig inte när jag var barn). (38) Anupro fullständiga uppståndelse från de döda kröntes med Julytės bröllop. En sådan fest hade byborna i Šilai aldrig tidigare skådat SOM LEVANDE, från de snoriga till de mossbelupna gubbarna. KT. (39) Livet dikterar det. Men jag skulle inte vilja vara en människa som 91 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ kom för att döma andra. Vi ska arbeta tillsammans och se vem som klarar vad. – Ni minns honom som chef för privatiseringsdepartementet. Nu pågår den andra etappen av privatiseringen. Hur bör den enligt er utvecklas och avslutas? KT.33 (40) Polacken förrådde honom inte utan gick vidare med soldaterna för att undersöka de andra vagnarna. Rafa nådde lyckligt fram till Berlin, anslöt sig till de amerikanska soldaterna och ledde senare som legosoldat strider mot kommunismen i Afrika; en stor del av sitt liv ägnade han åt hämnd för ockupationen av Polen. KT. 3.3.1.5. Av det som sagts framgår alltså att nominala som-konstruktioner kan markera depiktiviska och adverbiala (tids-, koncessions-, villkors-, syftes- och orsaks-) predikativ. 3.3.2. Som-konstruktioner som adverbial Simon Dik skiljer i Funktionell grammatik (1989; 1997) mellan fyra nivåer av modifierare (eller, med Diks term, satelliter (eng. satellites) som är knutna till predikatet (dvs. adverbial). Dessa modifierare, som inte ingår i satsens nukleära (eng. nuclear) predikation, bildar en kärn- (eng. core) eller utvidgad (eng. extended) predikation (dvs. de tillhör inte predikatet och dess argument). Här begränsar vi oss till Diks modifierare på första och andra nivån.34 Modifierare på första nivån är prototypiskt 33 Schultze-Berndt, Himmelmann (2004: 42) tokio tipo pavyzdžius, kaip On pomnit menja gusarom, interpretuoja kaip depiktyvus. Autoriai (2004: 22) skiria 6 depiktyvų skyrimo kriterijus, kurių pirmasis apibrėžiamas taip: „it [the clause – L. V.-S.] contains two separate predicative elements, the main predicate and the depictive, where the event expressed by the depictive holds within the time frame of the event expressed by the main predicate (išskirta L. V.-S.)“ arba „depictives express a state that holds during the reference time of the event encoded by the main predicate“ (2005: 4, dar t. p.: 18). „In the case of circumstantials, other semantic links are evoked in addition to the basic pure temporal overlap. Following Nichols, these „other semantic links“ could be classified as condition, concession and temporal“ (Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 17). 34 Trečiojo lygmens modifikatoriai yra propoziciniai arba, pagal Diką (1989: 252t; 1997: 297t) attitudinal satellites, kuriais reiškiamas kalbėtojo dalykų padėties vertinimas. Kitaip sakant, tai yra modalinės sakinio aplinkybės (plg. Hentschel 2005), pvz., LAIMEI, aš tave sutikau. Ketvirtojo lygmens modifikatoriai yra ilokuciniai (angl. 92 Daiktavardinės kaip konstrukcijos (sätts-, medels-, kvalitets- och liknande) modifierare som är knutna till själva predikatet (ty. VP-interne Adjunkte), vilka modifierar eller preciserar den händelse som uttrycks av huvudp predikatet, eller, med Diks (1989: 192t; 1997: 225t) terminologi, sakförhållandet (eng. nuclear predication) i den nukleära predikationen (eng. states of affairs (SoA), t.ex. Onutė dansar som en fjäder. Sådana modifierare faller inom predikatets negations räckvidd (jfr 3.3.1.1.). Modifierare på andra nivån avgränsas på satsnivå (ty. VP-externe Adjunkte); de uttrycker ett sakförhållande med avseende på plats, tid, resultat, syfte, orsak osv. (Dik 1989: 206tt; 1997: 243t), t.ex. Jonas träffade Onutė I GÅR KVÄLL PÅ DOMKYRKOTORGET.35 Sådana satsnivåadverbial, liksom adverbiala predikativ (jfr 3.3.1.3.), ligger utanför predikatets negations räckvidd. Även om jämförelsebetydelserna hos som-konstruktioner har lämnats utanför artikeln, måste man ändå konstatera att det inte finns någon skarp gräns mellan de sättsadverbial som vanligen uttrycks i satsen med sådana konstruktioner, det vill säga första ordningens predikatmodifierare, och fria predikativer; jfr meningarna (41)–(46). Antag att om som-konstruktionen i meningarna (41)–(42) kan parafraseras som: vi blev mottagna så som man tar emot hedervärda gäster eller han förvarade brevet så som man skulle förvara den dyrbaraste gåvan, så kan den, åtminstone i mening (42), tyckas kunna tolkas också som ett kausalt predikativ: han förvarade brevet eftersom det var den dyrbaraste gåvan. Även mening (43) är tvetydig: en substantivisk som-konstruktion kan förstås som ett jämförande sättsadverbial i betydelsen ”utmärkt”, jfr vi minns det så som vi skulle minnas en bra lektion, eller så kan den illocutionary satellites) (Dik 1989: 258t; 1997: 304tt) arba šnekos akto (plg. Hentschel 2006; Holvoet, Pajėdienė 2005: 95); jais modifikuojama ar specifikuojama šnekos akto ilokucinė vertė, t. y. reiškiamas kalbėtojo komentaras šnekos akto atžvilgiu, pvz., ATVIRAI KALBANT, Jis yra nemandagus. Om det föreslagna sättet att klassificera adverbial (modifierare) i litauiskan, jfr Holvoet, Pajėdienė (2005); där finns även en översikt över de uppfattningar som presenteras i andra arbeten om litauisk grammatik. Jfr också fotnot 32. 35 Literatūroje (plg. Zifonun etc. 1997: 1122tt; Renz 2006: 11t) siūloma testų atskirų lygmenų modifikatoriams skirti. Pvz., pirmo ir antro lygmens modifikatoriams tarpusavyje skirti naudojamasi taip vadinamu vok. Es ist der Fall, daß…, angl. It is the case that…, lenk. To było… testu. Pvz., vok. Sie legten sich früh schlafen; plg. Es war früh der Fall, daß sie sich schlafen legten; lenk. Wcześnie położyli się spać; plg. Położyli się spać. To było wcześniej. Bet: Twarz powoli nabierała barwy stroju; plg. *To było powoli, że twarz nabierała barwy stroju. 93 Loreta Vaičiulytė-Semenienė kunna förknippas med detta (dvs. med mottagandet av ”björkris”) som en proposition, närmare bestämt som en kommentar till en händelse, jfr detta – mottagandet av ”björkris”, eller misshandeln – var en god läxa. Med andra ord kombineras som-konstruktionen i det senare fallet med det propositionella detta, medan den funktionellt är ett fritt (kausalt) predikativ. Däremot fungerar substantivkonstruktionen med som som ett adverbial i meningarna (44)–(45), trots kongruensen med kongruensmarkören; där talas det om hur växter används. Meningen (46) är värd att uppmärksamma: med tanke på interpunktionen skulle som-konstruktionen vid första anblick kunna tolkas som ett avsiktsadverbial för sätt:...du uppriktigt (uppriktigt SOM vad?), SOM FORSKARE, driven (dvs. ledd – L. V.-S.) av experimentatorns nyfikenhet, gör mig till ditt medium. Om man hävdar detta, skulle man samtidigt implicera att uppriktigt (och därmed även konstruktionen med som) är knutet till predikatet, dvs. fungerar som ett sättsadverbial. Detta stöds också av den morfologiska form som är typisk för adverbial – att det uttrycks med ett adverb. Funktionellt är uppriktigt emellertid snarare knutet till subjektet (jfr du är uppriktig) än till predikatet (jfr?uppriktigt förvandlande; men: han bet nervöst på naglarna, jfr nervöst nagelbitande). Med andra ord hävdas i det aktuella fallet något om personens tillstånd under handlingen, inte om sättet den utförs på. Detta stöds också av att konstruktionen med som36 kongruerar med subjektet du. Kort sagt är som-konstruktionen i detta fall snarare ett fritt predikativ. Denna typ av meningar gör det möjligt att tala om övergångsfall inte bara mellan fria predikativ och adverbial, utan också om att adverb kan vara knutna både till predikatet och till ett av dess argument (enligt Geuder 2002, oriented adverb37, eller i just detta fall transparent (psychological) adverbs; jfr Renz 2006). (41) Det sista företaget vi besökte var ”Kėdainių grūdai”. Här togs vi emot SOM hedersgäster – med orkester och sång. KT. 36 Jfr samma mening med en annan interpunktion: Den gången trodde jag att ert intresse för min passion inte skulle vara retoriskt, att ni uppriktigt SOM FORSKARE, ledd av experimentatorns nyfikenhet, skulle förvandla mig till ert medium, där som-konstruktionen också skulle kunna förstås som ett kausalt predikativ. 37 Plg. Geuder (2002: 10t; dar plg. t. p.: 209): „In view of the fact that the relation between e- and x-predicates is so systematic, it is conceivable that certain adverbs might share individual-related meaning components of their x-predicating cognates – maybe because they are derived from them. It is adverbs with this property that I call oriented adverbs. This is to say, this particular notion of „orientation“ is always understood as orientation to an individual“. 94 Daiktavardines kaip konstrukcijos (42) Vytas visade det där lilla brevet på några meningar och sade att han hade sparat det SOM sin dyrbaraste GÅVA. Och min vän har rätt. Jag har fått oräkneliga liknande gåvor. KT. (43) Låt oss söka efter dem som har fått ”björkris”. Är ni mycket arga på era föräldrar när ni har fått ”björkris” av dem? – Så länge rumpan är varm. Senare minns vi det SOM en god LÄXA. KT. (44) Koka de tvättade liljekonvaljsrötterna (150 g) i saltat vatten, skär dem i bitar på 2–3 cm, stek dem i fett och servera SOM GARNITYR till stekt eller kokt kött. KT. (45) Kardborrerötter kan ätas råa SOM SALLAD (de skiljer sig inte mycket från cikoria). Även unga blad används SOM GRÖNSAK. Av dem kan man göra sallad och lägga dem i soppor. När sallad tillreds ska kardborrens blad ligga i varmt vatten i 1–2 minuter och sedan rinna av... KT. (46) Den gången trodde jag att ert intresse för min passion inte skulle vara retoriskt, att ni uppriktigt, SOM FORSKARE, drivna av experimentatorns nyfikenhet, skulle förvandla mig till ert medium, som ni lovade, för mitt välbefinnande och hjälpa mig ut ur ovissheten. KT. Denna typ av som-konstruktioner skulle delvis kunna klassificeras som adverbial, det vill säga som modifierare av predikat på andra nivån, såsom i meningarna (47)–(48), där en av betydelserna skulle vara syfte: syftet med användningen eller odlingen.38 Utöver syftesbetydelsen kan som-konstruktionen i mening (48) sannolikt även förstås som ett kausalt predikativ, jfr Gulsippa odlas i Litauen eftersom den är en kryddväxt (jfr mening (42)). Sådana fall som (48) förblir funktionellt oklara. Det måste medges att adverbial uttryckta med som-konstruktioner är sällsynta: i de flesta fall kan som-konstruktionerna, på grund av kongruensen, också tolkas som knutna till ett av predikatets argument. (47) När han skriver om germanerna säger han att ”de samlar lera för hand, så att säga torv, och torkar den med hjälp av fler vindar än 38 Jfr fall där som-konstruktionen används som ett valensbundet argument till ett syftespredikat, det vill säga som ett obligatoriskt predikativ, t.ex. Lämplig [ört] för förebyggande teer eller som krydda, för att efterlikna doften av örter inomhus, aromatisera luften, örtkuynor, i badhus, bastu, aromatiska bad och i planteringar (KT). Sližienė (2004: 328) skiljer i meningar av denna typ med tikt ”vara lämplig, nyttig för något ändamål” ut ett valensargument för syfte, uttryckt med dativ och/eller infinitiv. 95 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ solen, och den torkade används SOM BRÄNSLE för matlagning och för att värma kroppen, som skavts av nordanvinden.“ KT. (48) Frukterna är platta, gulbruna. Hela växten doftar starkt och är dekorativ. Libbstickan härstammar från Asien. I Litauen odlas den i stor utsträckning SOM kryddVÄXT. Råvaran är blad, jordstammar och rötter. Alla delar av växten innehåller eterisk olja, garvämnen och organiska syror. KT. 4. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR Sammanfattningsvis framgår det av det som sagts att sekundära – obligatoriska och fria depiktiv och adverbiella – predikativ och adverbial kan uttryckas med icke-komparativa substantiviska som-konstruktioner. Konstruktioner med som används oftare för att analytiskt markera sekundära predikativ. När detta hävdas tycks samtidigt tanken impliceras att samma morfosyntaktiska markering används för att uttrycka olika grammatiska funktioner och/eller betydelser. Å ena sidan – ja; å andra sidan kan man morfosyntaktiskt tala om uttryckssätt som är mer eller mindre typiska (karakteristiska) för enskilda sekundära predikativ och adverbial och som samtidigt skiljer sig från varandra. Med hänsyn till Hentschels två predikativhierarkier: PRIMÄRT (dvs. kopula-) (SUBSTANTIV-)PREDIKATIV < SEKUNDÄRT PREDIKATIV (< DEPIKTIV < KOMPLEMENT) (Hentschel 2005) (enligt vilken substantivets instrumental blir vanligare ju längre åt höger i hierarkin predikativet befinner sig) och den preliminära hierarkin över sekundära predikativs syntaktiska och semantiska integration (ty. syntakto-semantische Einbindung) i den huvudsakliga predikationen (Hentschel 2006: 172): KOMPLEMENT < DEPIKTIV < ADVERBIELLT TIDSPREDIKATIV < ADVERBIELLT VILLKORSPREDIKATIV < ADVERBIELLT ORSAKSPREDIKATIV (enligt vilken predikativet är mindre integrerat i den huvudsakliga predikationen ju längre åt höger i hierarkin det befinner sig) – och med utgångspunkt i hierarkierna samt i litauiska data och analyser (jfr även Vaičiulytė-Semėnienė, under utgivning, a, b; Holvoet, under utgivning) kan man hävda att ju mindre ett sekundärt predikativ är integrerat i den huvudsakliga predikationen, desto mer typiskt är det att markera det analytiskt – i det aktuella fallet med en substantivisk som-konstruktion. Mer konkret är tidsadverbialpredikativ, i förhållande till hierarkin KOMPLEMENT < DEPIKTIV < ADVERBIELLT PREDIKATIV, mellanled mellan typiska verbfrasinterna (VP-interne) och satsinterna (VP-externe) predikativ: utifrån sin morfosyntaktiska markering (en ensam kongruerande kasusform eller en som-konstruktion, jfr satserna (38) – 96 Daiktavardines kaip konstrukcijos (40)) är de besläktade både med depiktiv och med andra adverbiella predikativ (villkors-, orsaks- och liknande predikativ), som endast markeras med som-konstruktioner. Å andra sidan kan depiktiv som urskiljs inom hierarkin markeras på liknande sätt som både komplement och samma adverbiella (tids-)predikativ eller adverbial. Med detta avses framför allt markering med instrumental. Om komplement till substantiv typiskt uttrycks med instrumental, är detta kasus vid depiktiv desto mer typiskt ju mindre typiskt depiktivet är ur betydelsesynpunkt (om detta i större detalj, jfr Vaičiulytė-Semėnienė, under utgivning, b och den där citerade litteraturen). Å andra sidan överlappar substantiviska depiktiv som markeras med instrumental (särskilt mindre typiska sådana, t.ex. mängd, sätt och liknande) med adverbial som vanligen markeras med instrumental, eftersom de delar betydelser med (mängds-, sätts- och liknande) adverbial. Detsamma kan sägas om den möjliga sammansmältningen av depiktiv och adverbial som uttrycks med som-konstruktioner. Om man alltså utgår från uppfattningen att det inte finns några skarpa gränser mellan sekundära predikativ och adverbial, vare sig funktionellt eller morfosyntaktiskt, kan man hävda att ju mer ett sekundärt predikativ är integrerat i den huvudsakliga predikationen, desto mer typisk är markering med en ensam ”ren” kasusform, utan att utesluta en enskild kasusform (kongruerande och/eller instrumental) och/eller analytisk markering som morfosyntaktiska varianter39 eller fall av oppositionell användning. ŠALTINIAI KT = Kauno Vytauto Didžiojo universiteto kompiuterinės lingvistikos centro dabartinės lietuvių kalbos tekstynas: http://donelaitis.vdu.lt. LITERATŪRA Aarts, B. 1995: Secondary predicates in English. In: Aarts & Meyer, eds., 1995, 75–101. 39 Morfosintaksiniai variantai suprantami, pagal Hentschel (1992; 2001): morfosintaksiniai variantai – tai vienoje fiksuotoje struktūrinėje pozicijoje, kuri susijusi su ta pačia situacijos perspektyva, vartojamos dvi (mažiausiai) to paties semantinio argumento skirtingos morfosintaksinės formos, galinčios viena kitą pakeisti be reikšmės skirtumų. Tada vieno iš linksnių pasirinkimas priklauso nuo stilistinių, pragmatinių ir pan. niuansų. 97 Loreta Vaičiulytė-Semėnienė Aarts, B. & Ch. F. Meyer, eds., 1995: The Verb in Contemporary English. Theory and description, Cambridge: Cambridge University Press. Ambrazas, V., red., 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Anders, S. & G. Hentschel 2006: Zur Syntax und Semantik polnischer Phrasen mit jako und substantivischer Ergänzung im Vergleich zu deutschen als. In: I. Bobrowski & K. Kowalik, red., Od fonemu do tekstu. Prace dedykowane Profesorowi Romanowi Laskowskiemu. Kraków: Lexis, 223–228. Balkevičius, J. 1963: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Balkevičius, J. 1998: Lietuvių kalbos predikatinių konstrukcijų sintaksė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Beckmann, F. 1997: Untersuchungen zur Grammatik der Adjunkte. Berlin etc.: Walter de Gruyter. (Studia Linguistica Germanica, 44.) Boeder, W. & G. Hentschel, Hrsg., 2001: Variierende Markierung von Nominalgruppen in Sprachen unterschiedlichen Typs. Oldenburg: IBIS. (Studia Slavica Oldenburgensia, 4.) Corbett, G. G. 1998: Agreement in Slavic. www.indiana.edu/~slavconf/linguistics/~corb.pdf Corbett, G. G. 1999: Introduction. In: Agreement [Special issue of] Folia Linguistica 33 (2), 103–107. Corbett, G. G. 2001: Agreement: terms and boundaries. www.surrey.ac.uk/LIS/ SMG/-projects/agreement/Papers/texas.pdf Dik, S. 1989: The Theory of Functional Grammar 1, Berlin etc.: Mouton de Gruyter. Dik, S. 1997: The Theory of Functional Grammar 2, Berlin etc.: Mouton de Gruyter. Fehrmann, D. 1994: Sekundärprädikativische Strukturen im Polnischen. Wiener Slawistischer Almanach 33, 83–117. Flaate, I. 1999: PRO-blematische als-Prädikative im Deutschen. In: Nordlyd: Tromsø University working papers on language and linguistics 27, 1–23. 98 Daiktavardinės kaip konstrukcijos FLAATE, I. 2007: Die „als“-Prädikative im Deutschen. Eine syntaktisch-semantische analyse. Tübingen: Stauffenburg Verlag. (Studien zur deutschen Grammatik, 71.) GEUDER, W. 2002: Oriented Adverbs. Issues in the Lexical Semantics of Event Adverbs. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=964908301 http://w210.ub.uni.tuebingen.de./dbt/volltexte/2002/546/index.html http://w210.ub.uni.tuebingen.de./dbt/volltexte/2002/546/pdf/geuder-oriadverbs.pdf HENTSCHEL, G. 1992: Konstanten der Kasusvariation. Zum Wechsel zwischen Nominativ und Instrumental sowie zwischen Akkusativ und Genitiv im Russischen. Göttingen. (Habilitacinio darbo rankraštis.) HENTSCHEL, G. 2001: On defining „variable marking“ or „marking variation with nominal groups“. In: Boeder & Hentschel, Hrsg., 2001, 15–28. HENTSCHEL, G. 2005: Morphosyntaktische Markierung sekundärer Prädikate. (Rankraštis.) HENTSCHEL, G. 2006: Zur Klassifikation sekundärer Prädikate am Beispiel von als-Phrasen des Deutschen und jako-Phrasen des Polnischen. In: Slavistische Linguistik, 2005, München (spaudoje). HIMMELMANN, N. P. & E. SCHULTZE-BERNDT 2005: Issues in the syntax and semantics of participant-oriented adjuncts: An introduction. In: HIMMELMANN & SCHULTZE-BERNDT, eds., 2005, 1–67. HIMMELMANN, N. P. & E. SCHULTZE-BERNDT, eds., 2005: Secondary predication: The typology of depictives. Oxford: Oxford University Press. HINTERHÖLZ, R. 2001: Semantic contraints on case assignment in secondary adjectival predicates in Russian. In: G. JAGER, A. STRIGIN, CHR. WILDER & N. NING ZHANG, eds., Papers on predicative contructions. ZAS Papers in Linguistics 22 (5), 99–112. HOLVOET, A. 2003: Laisvieji predikatyvai ir jų sintaksiniai ryšiai. In: HOLVOET & JUDŽENTIS, red., 2003, 67–78. HOLVOET, A. spaudoje: Secondary predicates in Baltic. In: W. BOEDER, G. HENTSCHEL & CH. SCHRÖDER, eds., Aspects of Secondary Predication (spaudoje). 99 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ HOLVOET, A. & A. TAMULIONIENĖ 2005: Antriniai predikatyvai. In: HOLVOET & MIKULSKAS, red., 2005, 117–172. HOLVOET, A. & J. PAJĖDIENĖ 2005: Aplinkybės ir jų tipai. In: HOLVOET & MIKULSKAS, red., 2005, 93–116. HOLVOET, A. & A. JUDŽENTIS 2003: Sintaksinių ryšių tipai. In: HOLVOET & JUDŽENTIS, red., 2003, 11–35. HOLVOET, A., & A. JUDŽENTIS 2005: Sintaksinės priklausomybės tipai: papildymai ir patikslinimai. In HOLVOET & MIKULSKAS, red., 2005, 11–35. HOLVOET, A. & A. JUDŽENTIS, red., 2003: Sintaksinių ryšių tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. (Lietuvių kalbos gramatikos darbai, 1.) HOLVOET, A. & R. MIKULSKAS, red., 2005: Gramatinių funkcijų tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. (Lietuvių kalbos gramatikos darbai, 3.) IRIMIA, M.-A. 2005: Types of secondary predication. Toronto Working Papers in Linguistics 25, 20–29. KAZLAUSKAS, J., LAIGONAITĖ, A., URBUTIS, V., red., 1961: Dabartinė lietuvių kalba. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. KEINYS, S., red., 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. LABUTIS, V. 1998: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LAWRENS, B. 1993: Apposition. Begriffsbestimmung und syntaktischer Status. Tübingen: Gunter Narr Verlag. (Studien zur deutschen Grammatik, 44.) NICHOLS, J. 1978: Secondary predicates. In: Berkeley Linguistic Society 4, 114–127. NICHOLS, J. 1981: Predicate nominals. A partial surface grammar of Russian. Berkeley etc.: University of California Press. (University of California Publications – Linguistics, 97.) RENZ, M. 2006: Partizipantbezogene Adverbien im Polnischen. Oldenburg, Magisterarbeit. 100 Daiktavardinės kaip konstrukcijos Schroeder, Chr. 2003: Depiktive im Sprachvergleich Deutsch-Türkisch. Eine kontrastivtypologische Analyse. Wiesbaden [spaudoje; pasirodys Turcologica serijoje] Schultze-Berndt, E., N. P. Himmelmann 2004: Depictive secondary predicates in cross-linguistic perspective. In: Linguistic Typology 8, 59–131. Sirtautas, V. 1981: Sakinio dalys. Kaunas: Šviesa. Sl žienė, N. 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas I, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Sl žienė, N. 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas II (1), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Sl žienė, N. 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas II (2), Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Ul vydas, K., red., 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Vilnius: Mokslas. Vaičiulytė-Semenienė, L. spaudoje, a: Die morphosyntaktische Markierung substantivischer sekundärer Prädikative im Litauischen. In: W. Boeder, G. Hentschel & Ch. Schroder, eds., Aspects of Secondary Predication. Vaičiulytė-Semenienė, L. spaudoje, b: Depiktyvų semantiniai tipai ir jų morfosintaksinis žymėjimas. Baltų Filologija. Valeckienė, A. 1967: Predikatyvinis pažyminys kaip atskira sakinio dalis. Lietuvių kalbotyros klausimai 9, 97–116. Zifonun, G. et al. 1997: Grammatik der deutschen Sprache, Berlin etc.: Walter de Gruyter. Žukauskaitė, J. 1961: Kaip vartojimas jungiamuoju žodžiu ir jungtuku. In: J. Kazlauskas, A. Laigonaitė, V. Urbutis, red., Dabartinė lietuvių kalba, 961, 217–278. Loreta Vaičiulytė-Semenienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva 101