Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai

Acta Linguistica Lithuanica LVII (2007), 99 – 122 Namnen på bebodda platser i Marijampolės län Dalia Sviderskienė Lietuvių kalbos institutas Artikeln behandlar inofficiella namn på bebodda platser i Marijampolėområdet, vilka upptecknats från levande tal under mellankrigstiden. Den diskuterar och analyserar deras avledningsdrag utifrån mekanismerna toponymisering, transtoponymisering och transonymisering. Dessa oikonymiska avledningar undersöks således ur flera synvinklar. Slutsatserna i slutet av artikeln gör det möjligt att bedöma de allmänna tendenserna vad gäller ursprung och avledning hos den klass av ortnamn som behandlas. Den analys som presenteras här kommer senare att integreras i en övergripande analys av tendenserna vad gäller oikonymers ursprung och avledning i det undersökta området. 0. INLEDNING Tendenserna i bildning och ursprung hos många namn på bebodda platser (oikonymer), som fortfarande används officiellt, har behandlats i litauiska toponymiska arbeten. Avledningar bildade med suffix har systematiskt och ingående undersökts i Marija Razmukaitės doktorsavhandling (Razmukaitė 1998), medan ytterligare två lager av sekundära ortnamn – sammansatta och flerledade oikonymer – har analyserats i detalj i separata vetenskapliga artiklar (Razmukaitė 2002a: 121–130; 2003a: 63–80). Mycket information om ursprung och bildning hos namn på Litauens städer och småstäder finns i Aleksandras Vanagas postumt utgivna monografi Lietuvos miestų vardai (Vanagas 1996; utgiven av Vitalija Maciejauskienė). Artiklar av samma författare behandlar flera typer av oikonymbildning (Vanagas 1967: 111–116; 1990: 381–388). Det bör också nämnas undersökningar av bildning och ursprung hos namn på bebodda platser i de enskilda litauiska distrikten Kvėdarna, Lygumai, Raguva, Seredžius och Stačiūnai, ba- 99 Dalia Sviderskienė publicerats i separata artiklar i publikationer som förberetts och utgivits av förlaget „Versmė“ (Raz mukaitė 2001a: 589–593; 2001b: 788–792; 2003b: 929–931; 2004: 865–869), samt en analys av namnen på bebodda platser i Šilalė- och Viduklėtrakterna ur ett bildnings- och etymologiskt perspektiv (Razmukaitė 2002b: 1062–1071; 2006: 617–620). Bland mer specialiserade studier av namn på bebodda platser kan också nämnas Ilona Mickienės doktorsavhandling (Mickienė 2001), där även den regionala oikonymin undersöks ur ett ordbildningsperspektiv vid sidan av andra toponymklasser, och de mest produktiva bildningstyperna för namn på bebodda platser fastställs (ibid., s. 59–80). Författaren behandlar inte bara oikonymer som officiellt används i Telšiaiområdet, utan också mindre namn på bebodda platser, eftersom en sådan indelning av oikonymer anses meningsfull: den blottlägger vissa särdrag i bildning och ursprung som kännetecknar undergrupper inom denna toponymklass. Bebodda platser – byar, ensamgårdar, gods, herrgårdsarrenden, gårdar och delar av dessa – är gamla, kanske rentav de äldsta territoriella gemenskaperna (jfr Kavoliūtė 2004: 26). Enligt Marijampolės apskrities enkäter1 uppgår deras antal till 589. En del (296 oikonymer) används officiellt2 och har, som redan nämnts, uppmärksammats av forskare. En ingående analys av bildning och ursprung för den andra delen – 293 namn på bebodda platser3 – har ännu inte genomförts. Syftet med denna artikel är att utvidga forskningen om regional toponymi genom en analys av inofficiella namn på bebodda platser. Detta är den första publikationen som undersöker namn på bebodda platser vilka nedtecknades ur det levande språket under mellankrigstiden. De aktuella ortnamnen undersöks ur ett bildningsperspektiv med utgångspunkt i den strukturellt-grammatiska klassifikation som Aleksandras Vanagas valde för sin analys av hydronymer och som utan svårighet kan anpassas till studier av andra ortnamnsklasser (underklasser) (Vanagas 1970: 21–27). I artikeln delas ortnamnen in i primära och sekundära; de senare omfattar avledningar (med ändelser, suffix och prefix), sammansättningar och flerledade namn. Vid bedömningen av deras ursprung följs likaså de principer som formulerats av Vanagas- 1 Plačiau apie tarpukario Lietuvos anketų duomenis žr. Sviderskienė (2005: 91). 2 Ortnamnens former och status har kontrollerats mot Lietuvos TSR administracinio-teritorinio suskirstymo žinyną (del 2, Vilnius, 1976; hädanefter ATSŽ); Vietovardžių žodyną (Vilnius, 2002; hädanefter VŽ). 3 Jämförelsen gjordes med uppgifterna från den första allmänna folkräkningen i Litauen Lietuvos apgyventos vietos (Kaunas, 1925; hädanefter LAV). 100 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai de principer för bedömning av litauiska ortnamns ursprung enligt vilka ett ortnamns ursprung förstås som källan till själva den toponymiska lexemets uppkomst, inte som dess rots genetiska etymologi (jfr Vanagas 1980). I artikeln delas inofficiella namn på bebodda platser in i grupper efter de grundord som de avleds från: appellativ (allmänna ord), andra ortnamn, personnamn och appellativa beteckningar på personer, samt möjliga dubbla ursprung, där två möjliga tolkningar av ursprunget redovisas enligt författarens bedömning. Alla källor4 som används för att förklara grundorden anges på två sätt: vissa inom parentes efter det grundord som förklaras, andra i en förteckning över källförkortningar för att undvika upprepning. Allmänna ord och egennamn från andra språk som ofta används för att förklara oikonymers ursprung hämtas ur ordböcker och förteckningar; historiska personnamn som behövs hämtas ur kartoteket över historiska personnamn (IAK). Även dessa källor finns med i förteckningen över förkortningar i slutet av artikeln. Uppgifter om frekvensen för namn på bebodda platser med särskilda suffix samt det fastställda antalet onymier av olika bildningstyper redovisas i tabeller i bilagan (se tabell 1, 2 och 3). De olika förkortningar (för objekt och lokaliseringshänvisningar) som används i artikeln är hämtade ur de instruktioner som utarbetats för att skriva Lietuvos vietovardžių žodynui vid LKI:s ortnamnsavdelning. I enlighet även med de principer som författaren redovisat i tidigare publikationer (jfr Sviderskienė 2005: 92–94; 2006: 51–52) inleds undersökningen av den regionala toponymin med en analys av primära ortnamn och ortnamn i plural. 1. BEBYGGELSENAMN SOM HÄRRÖR FRÅN APPELLATIV (LEXEM) 1.1. Primära Būklės by. Jrgž: lit. būklės ’plats där det tidigare funnits stugor, en gårdsplats’; Buktà jämf. ŪtN: lån. buktà ’ett landområde omgivet på tre sidor av vatten eller skog’; Cegėlnė jämf. Iš: sl. cegėlnė ’tegelbruk’; Čigėlnė jämf. Ldvn: sl. *čigėlnė, jfr sl. cegėlnė; Išmata by. Ss: lit. išmata ’gemensamt landområde i en by’; Gõjus del av by Brb: lit. gõjus ’liten, vacker skogsdunge’; Griebtùvas del av by Klvr: lit. 4 LKŽ; LPŽ; ATSŽ; LHEŽ; LVKŽ… 101 Dalia Sviderskienė griebtùvas ’en järnbygel formad som en skära, använd för att räfsa ihop säd (ta upp den från strängen)’; Kelmýnas del av by Iš; Kelmýnė by Šil.: lit. kelmýnas, kelmýnė ’plats där många stubbar lämnats kvar efter att träden huggits ned’; Láužas bebyggelse KzR: lit. láužas ’gammal, förfallen stuga, ruckel’; Naujienà by Šil, Vv: lit. naujienà ’något nytt, nyhet’; Navynà äng, by Alš: sl. navynà, jfr pol. nowina ’nyodling, nyhet (nyuppplöjd mark)’ (Vaitkevičiūtė 1979: 334); Okòtna by Ss: sl. *okòtna, jfr pol. ochotny, ochotno ’väl förberedd, anpassad’ (SJP₃ 548); Pagirỹs del av by KlvR: lit. pagirỹs ’skogsbryn’; Padaržìnė del av by Šil: lit. padaržìnė ’plats intill en lada’; Panska del av by Iš: sl. *panska, jfr pol. pański ’herrskaps-; herrens, herrarnas; godsägar-; godsägarens, godsägarnas’ (Vaitkevičiūtė 1979: 411); Paulianka del av by Šil: sl. *paulianka, jfr pol. pohulanka ’dryckeslag, supande, fest’ (Vaitkevičiūtė 1979: 469); Podlėsė by BrB: sl. *podlese, jfr pol. podlesie ’skogsbryn’ (Vaitkevičiūtė 1979: 455), jfr även vitryska надлецце (SBM 487), ryska подлесъе ’skogsbryn, skogskant’ (RLKŽ₃ 188); Pópiernė herrgård PrN: sl. *popiernė, jfr pol. papiernia ’pappersfabrik’ (Vaitkevičiūtė 1979: 411); Pūstýnė by KzR: sl. pūstýnė ’ödelagd, förstörd, övergiven plats’; Santakà by Igl: lit. santakà ’platsen där två floder flyter samman’; Senóvė gårdsplats MrJ, Šn: lit. senóvė ’ett fält som legat i träda länge’; Slabadà del av by Vv: sl. *slabada, jfr pol. stoboda ’liten bebodd landsbygdsort <…>’ (SJP₆ 209); Smálnyčia by Ššt: sl. *smalnyčia, jfr sl. smálnyčia ’tjärfabrik, tjärbränneri’; Stanaviskas del av by KlvR: sl. *stanaviskas, jfr pol. stanowisko ’post, plats’ (WSPR 1002). Pluralia tantum-former: Barsukai by LdvN: lit. barsūkas ’ett rovdjur med sträv päls; grävling (Ursus meles)’; Būdos by Vv: sl. būdà ’tält, skydd, liten stuga (för en vakt, herde eller dyl.)’; Durbės by Lbv – kan förbindas med lit. durbė ’stubbe, gren’, lit. durbis ’ihåligt träd’, jfr även lit. durbti, -sta, -o ’bli ihålig, urholkas, ruttna’; Galai del av by Ig: lit. gãlas ’kant, gräns’; Griebtùvai del av by LdvN: lit. griebtùvas ’en järnbygel formad som en skära, använd för att räfsa ihop säd (ta upp den från strängen)’; Išlandžiai by KrsN: lit. išlanda ’hål, öppning att krypa in eller ut genom’; Kazėrmės del av by Ššt: lån. *kazermė, jfr lån. kazármė ’kasern’; Pagiriai del av by Šn: lit. pagirỹs ’skogsbryn’; Piliakalniai by Lbv: lit. piliakalnis, piliãkalnis ’kulle där en borg står eller har stått, borgkulle’; Revai by BrB: lit. rėvas ’ravin, sänka, klyfta’; Sãlos by LdvN: lit. salà ’en liten åkerlapp mellan ängar’, jfr lit. saloj (MrJ) ’svårtillgängliga, svårt framkomliga’; Sodybos by Guob: lit. sodýba ’plats där det funnits stugor, gårdsplats’; Zasłonai by BrB: sl. *zaslonas, jfr pol. 102 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai zastona,uždanga, uždangalas, užuolaida‘ (Vaitkevičiūtė 1979: 956); Žarijos k. AšmN: liet. žarija,išdaga, anglis‘; Žūklės k. Vv: liet. žūklė,žuvų gaudymas, žvejyba‘. 1.2. Avledningar 1.2.1. Suffixavledningar. 24 belägg har noterats; de bildas med litauiska (baltiska) suffix -ėlė, -ėlis, -ėlis, -ėliai, -ėliai, -ija, -ynas, -inė, -inis, -iniai, -iškiai, -(i)ukai, -utė och det slaviska suffixet -ka. -ėlė: Naujien-ėlė äng, by Alš: lit. naujiena ’något nytt, nyhet’; -ėlis, -ėliai: Murg-ėliai gårdsplats Guob: lit. mùrgas ’ytmått’; Trak-ėliai del av by Klvr; Trak-ėlis del av by KzR: lit. trãkas ’inhägnad’; -ėlis, -ėliai: Norag-ėliai herrgård, by Ss: lit. norãgas ’årder; del av en årder som träs på dragarmarna’; Tabūn-ėlis by MrJ: lit. tabūnas ’skara, grupp’; -ija: Mandabūr-ija del av by Trkš: lit. mandabūris ’grupp, skara, sammankomst’; -ynas: Kraujut-ynas del av by KzR: lit. kraujūtis ’läkebräken (Sanguisorba officinalis)’; -inė: Liep-inė by Krsn: lit. liepa ’träd med sågade blad, honungsrika blommor och bred krona (Tilia)’; Pagir-inė gårdsplats Vv: lit. pagirė, pagirys ’skogsbryn’; Pamalv-inė del av by PdvN: lit. *pamalvė, *pamalvys eller liknande, jfr lit. malva, malvė ’växt i familjen malvaväxter, malva (Malva)’; Paraist-inė del av by PdvN: lit. paraistė, paraistys ’kanten av en sumpmark, plats intill en sumpmark’; Pašil-inė del av by Šil: lit. pašilė ’plats intill en skog, en liten skogsdunge’; Patrak-inė gårdsplats Klvr: lit. patrakė, patrakys ’plats intill en trak, röjning eller träda’; Vidur-inė del av by Šil: lit. vidurys ’en plats som ligger lika eller ungefär lika långt från alla sidor eller från två sidor’; -inis, -iniai: Gir-inis del av by Trkš: lit. giria ’stor skog’; Kamar-iniai by Alš: lån. kamarà ’rum i en bondstuga eller i en visthus för förvaring av olika produkter och föremål; skänk, förråd; öppning, hålighet’; -iškiai: Molýn-iškiai del av by Šn: lit. molýnas ’lerig, lerjord’; Triob-iškiai by Trkš: lit. triobà ’bostadshus, stuga’; -(i)ukai: Peč-iūkai by. Prn: sl. pěčius ’ugn, rum för uppvärmning, matlagning och bakning, bakugn’; -ka: Būd-ka by. Guob: sl. būdà ’hydda, vindskydd, liten stuga (för vakt, herde eller dylikt); stack’; Slabad-ka bydel Klvr: sl. *slabada, jfr pol. stoboda ’liten 103 DALIA SVIDERSKIENĖ bebodd landsbygdsort <...>’ (SJPVI 209), jfr även vitryska слабодка ’del av en stor by’ (SBM 746); -utė: Jaun-utė by i KzR: lit. jaūnas, -à ’som är ung, inte gammal’. Tabell 1 (se bilagan) visar de suffix som används för att bilda inofficiella namn på bebodda platser i Marijampolės län från appellativ. Tabellen visar att den absoluta majoriteten utgörs av avledningar med litauiska (baltiska) suffix (~92%); endast ett par oikonymer har bildats med det slaviska suffixet -ka. Det produktivaste litauiska (baltiska) suffixet i denna grupp av avledningar är -inė (~29% av derivaten); mindre produktiva suffix är -elis, -ėliai, ėlis, -ėliai (~13% av derivaten), -ėlė, -inis, -iniai, -iškiai (~8% av derivaten); enstaka förekommer: -ija, -(i)ukai, -ynas, -utė. 1.2.2. Prefixavledningar. Två prefixavledningar har noterats, med at- och pa-. at-: At-stulpỹs bydel i Šil.: lit. stūlpas ’en upprätt stock nedstucken i marken’; pa-: Pa-dėgsnė by i Brb: lit. dėgsnė ’bränning, bränd plats’. 1.3. Sammansatta bosättningsnamn (komposita) Deras första led är i samtliga belagda fall ett substantiv. Som andra led förekommer både fysiografiska och topografiska termer⁵ och benämningar på objekt som hör till människans miljö: Alksn-iā-kaimis en del av byn ŪtN: lit. ālkšnis ’ett träd i björkfamiljen (Alnus)’, káimas; Čỹk-a-kalnis jämför MrJ: lit. čỹkas ’förr kallade man karljohanssvampar för čykai’, kálnas; Gal-ā-sodė en del av byn Krsn: lit. gālas ’yttersta del av ett föremål (början, slut)’, lit. sōdas ’mark där fruktträd och bärbuskar växer’; Kiaul-iā-pievė jämför ŪtN: lit. kiaũlė ’husdjur som föds upp för kött och fett (Sus domesticus)’, piéva; Klev-a-kalnis en by i Šil.: lit. klėvas ’ett träd med breda, flikiga blad i lönnsläktet (Acer)’, kálnas; Lìn-margis en by i Ss: lit. linā, línas ’fiber- och oljeväxt (Linum)’, lit. márgas ’arealenhet’; Svirn-a-viečiai en by i Ss: lit. svir̃nas ’byggnad där säd förvaras; större förrådsbod’, lit. vietà ’område, utrymme där något finns eller sker’. En ortnamnsform har noterats där båda leden är slaviska lånord – Star-a-po- 5 Artikeln förklarar inte ursprunget till andra led och beståndsdelar som bildats av ofta återkommande geografiska nomenklaturtermer och deras diminutivformer, allmänt spridda i litauiskan. 104 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai lė || Marijámpolė (off.) stad. MRJ; det första ledet kan förknippas med pol. stary, ryska старый ’gammal’, det andra med vitry., ryska поле, pol. pole ’fält’.6 1.4. Sammansatta 1.4.1. Ett genitiviskt bosättningsnamn har noterats i denna grupp: Duobių Kalnas trädgårdssamhälle GDL. Det första ledet har bildats av lit. duobė ’ett utgrävt eller på annat sätt nedsänkt ställe i marken’, det andra av den geografiska nomenklaturtermen kalnas. 1.4.2. Kvalificerande bosättningsnamn utgör majoriteten (9). Deras första beståndsdel uttrycks med ett enkelt eller pronominellt adjektiv utan ett polariserande motstycke, även om en motsättning ändå kan skönjas. Adjektivet i dessa sammansättningar tjänar till att framhäva en viss egenskap. De andra beståndsdelarna i de aktuella oikonymerna är fysiografiska och topografiska termer, benämningar på bebyggelseobjekt, platser eller liknande: Karališkas Darželis trädgårdssamhälle JRGŽ: lit. karališkas, -a, ’mycket stor’ och lit. darželis ’en liten tomt vid bostadshus för blommor’; Nauja Valià by LBV: lit. naujas, -à, det andra ledet kan förknippas med pol. wola ’skattebefrielser; ort som beviljats sådana’ (SJPVII 684–686); Naujas Kaimas by LBV: lit. naujas, -à och lit. kaimas ’bondebosättning, by’; Naujas Miestas stadsdel KLVR: lit. naujas, -à och lit. miestas ’stor tätort <...>’; Naujoji Klebonijà trädgårdssamhälle ŠŠT: lit. naujoji, jfr lit. naujas, -à och lit. klebonija ’prästgård; prästjord’; Pànska Ūlyčia en del av byn KŽR: sl. *panska, jfr pol. pański ’herrskaps-; herrens, herrarnas; godsägar-; godsägarens, godsägarnas’ (Vaitkevičiūtė 1979: 411) och sl. *ūlyčia, jfr sl. ūlyčia ’by, bysamhälle’; Senòji Klebonijà trädgårdssamhälle ŠŠT: lit. senóji, jfr lit. senas, -à ’som funnits en tid, uppkommen för länge sedan <...>’ och lit. klebonija ’prästgård; prästjord’; Sodybinė Linija en del av byn PDVN: lit. sodybinis, -ė ’som hör till en gård, belägen på en gårdstomt’ och lit. linija ’gräns för en teg eller åker; hägnad, rågång’; Svìnska Ūlyčia en del av byn KLVR: sl. *svinska, jfr pol. świński ’svin-; svinets, svinens; svinaktig’ (Vaitkevičiūtė 1979: 786) och sl. ūlyčia ’by, bysamhälle’; Užbažnytinė Linija en del av byn PDVN: lit. *užbažnytinė (belägen bakom kyrkan), jfr lit. bažnytinis, -ė ’som hör till kyrkan (gudstjänstlokalen)’ och lit. linija ’gräns för en teg eller åker; hägnad, rågång’. 6 Här utgår man från Vanagas tolkning att ortnamnet Star-a-polė är sammansatt (se vidare Vanagas 1996: 143–146). 105 DALIA SVIDERSKIENĖ Några av de nämnda oikonymerna skulle kunna betraktas som överförda namn, eftersom de tidigare troligen betecknade inte en boplats utan ett annat objekt och först senare kan ha överförts för att beteckna boplatser. 2. NAMN PÅ BOPLATSER HÄRLEDDA FRÅN ANDRA ORTNAMN 2.1. Primära namn Något fler av dem (5 av de 9 belagda) i denna grupp har bildats av hydronymer än av andra ortnamn: Álica bydel Brb: Álica å Brb (LHEŽ 39); Dobrovõlė by Trkš – ett överfört bynamn som kan förknippas med det polska ortnamnet Dobrowola (SMPRL 227); Drubėngis || Drubìnga sjö Prn: Drubėngis || Drubìnga å Prn (LHEŽ 92); Jaruzolìmas bydel Klvr, KzR – en överförd form av stadsnamnet på det levande språket, Palestinas stad Jerùzalė (hebr. Jerušalaim) (LEIX 388; Saly s 1983: 221); Karõsbalė bydel Jrgž: Karõsbalė by Jrgž; Kiaulỹčia sjö, by Ššt: Kiaulỹčia, Kiaulỹčia å Smn (LHEŽ 155); Lamžà gård Ldvn – ett överfört namn på en ensamgård som kan förknippas med det polska ortnamnet Łomża, jämför pol. tomić ’bryta’ (SJPII 812); Marvenka bydel KzR: Marvenka || Marvėlė (off.) å Kn (VK; LHEŽ 206). 2.2. Avledningar 2.2.1. Suffixavledningar. Dessa är avledningar med de litauiska (baltiska) suffixen -elė(s) och -ėliai, bildade av namn på andra boplatser. -ėlė(s): Dūmišk-ėlės bydel ŪtN: Dūmiškės by ŪtN (ATŠŽ 68); Naujien-ėlė gård Vv: Naujienà gård Vv (VK); -ėliai: Mardos-ėliai by Brb: Mãrdosai by Brb. 2.2.2. Prefixavledningar. Fyra sådana har belagts. De flesta är avledningar med prefixet pa- från hydronymer och från namnet på en annan boplats: Pa-judrỹs bydel KzR: Jùdrė, Judrė å KzR (LHEŽ 137); Pa-verksnỹs gård Prn: Verksnė || Verksnià å Prn (LHEŽ 373); Pa-dambavà gård Trkš: Dambavà by Trkš (ATŠŽ 53). Ett inofficiellt namn på en boplats är bildat med det slaviska prefixet pod-: Pod-pakusìnė trädgård Šn: Pakusinė by Šn (ATŠŽ 219). 106 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai 2.3. Sammansatta 2.3.1. Bostadsortnamn i genitiv. Tre sådana har noterats. För alla är det första ledet ett oikonym, det andra en allmän platsbeteckning: Navasodų Navynà by Trkš: Navasodai by Ss (ATSŽ 198), det andra ledet kan knytas till pol. nowina ’svedjeland, nyodling (nyplöjd mark)’ (Vaitkevičiūtė 1979: 334); Tārtupio Pamurgys jämfört med Brb: Tārtupis by ŪtN (ATSŽ 313) och lit. *pamurgỹs, jfr lit. mùrgas ’jordmått’; Žydaviškio Raštas jämfört med Būd: Žydaviškis by Guob (ATSŽ 360) och raìstas. 2.3.2. Kvalificerande bostadsortnamn. Dessa sammansättningar (två har noterats) består av enkla adjektiv (första ledet) och oikonymer (andra ledet), som kongruerar och står i nominativ: Naujās Būdviètis jämfört med Šil: lit. nauj̃as, -à ’som har uppstått nyligen <...>’ och Būdviètis (off.) by SkRd (ATSŽ 42); Naujì Prienai jämfört med Prn: lit. nauj̃as, -à och Prienai stad (ATSŽ 249). De saknar ett polariserande par, även om oppositionen märks. Adjektiven tjänar i dessa fall (liksom i andra, jfr 1.4.2.) sannolikt inte till att skapa opposition, utan till att framhäva en viss egenskap. 3. BOSTADSORTNAMN HÄRLEDDA UR PERSONNAMN OCH APPELLATIVA PERSONBETECKNINGAR 3.1. Primära I Marijampolės län noterades ett bostadsortnamn bildat genom transonymisering från ett antroponym med suffix: Damaračkas jämfört med KzR: personnamnet Damaračkas. Vanagas nämner detta fall som obestridligt, tillsammans med andra tydligare fall och ytterligare några bostadsortnamn som endast misstänks ha uppkommit från personnamn i singularis (jfr Vanagas 1967: 111–116). De övriga 54 fallen är former av pluralia tantum: Antanėliai by, Vv: efternamn Antanėlis; Bendoriai vs. Mrj: efternamn Bendorius eller liknande, eller lit. bendorius ’tunnbindare’; Bereckai bydel, Ššt: efternamn Berečkas; Bižai vs. AlšN: efternamn Bižas; Būbniai by, Vv: efternamn Būbnys; Danieliai vs. Alš: efternamn Daniėlius; Daržininkai (dialektalt Daržinykai) bydel, PdvN: lit. daržininkas ’småbrukare, innehavare av en liten jordlott’; Daunorai bydel, Brb: efternamn Daunoras; Garsickai (dialektalt Garsiskai) by, KzR: efternamn Garsickas; Gataveckai by, Vv: efternamn Gatavėckas; Gyvūkai bydel, Iš: lit. gyvùkas ’levande, livlig unge’; Griškai vs. Trkš: efternamn *Griškas eller liknande, jfr. öknamnet Griškà; Gudai vs. Vv: efternamn Gùdas eller lit. gùdas ’vitryss (ibland polack eller ryss)’; Jankauskai by. 107 DALIA SVIDERSKIENĖ del av Vv: personnamn Jankáuskas eller liknande; Jaraĩ by Alš: personnamn Jãras; Kačerakai bygd ŪtN: personnamn *Kačerakas, jfr efternamnen Kačeráuskas, Kačerėvskis, jämför även det polska efternamnet Kaczerek (SNPIV 423); Kamičiãi gård, by Klvr: personnamn *Kamičius eller liknande, jfr det polska efternamnet Kamicz (SNPIV 461), jämför även efternamnet Kamičáitis; Karaliai by Vv: efternamnet Karãlius eller det litauiska karãlius ’titel för härskare, monark i vissa länder’; Karončikai by Klvr: personnamn *Karončikas, jfr det polska efternamnet Karończyk (SNPIV 509); Katiliai del av byn Šn: personnamn Katilius eller det litauiska katìlius ’person som tillverkar, reparerar eller säljer grytor’; Kižiai del av byn Vv: personnamn Kižys eller liknande, jfr det litauiska kižas ’person som blir arg över småsaker’; Koliončikai bebyggelse Brb: lån. *koliončikas (den som bor i en koloni), jfr lån. kolònija ’ensamgård, enskilt belägen gård; jordbruk’; Kuklai by Trkš: personnamn *Kuklas, jfr det polska efternamnet Kuklas (SNPV 397); Kvalitai by Alš: personnamn *Kvalitas, jfr efternamnet Kvalità; Ledai del av byn KzR: personnamn Lėdas; Melekai del av byn Vv: personnamn *Melekas, jfr det polska efternamnet Melek (SNPVI 284), jämför också efternamnet Melekáuskis; Melninkai (även Melnykai) by Guob: lån. mélninkas ’mjölnare’; Migliai del av byn Šn: personnamn Miglỹs eller liknande, eller det litauiska mìglis ’en som vet föga; dumbom, halvfåne’, litauiska mìglius ’sömntuta’; Mikai del av byn Šn: personnamn Mikas; Mikuliaĩ bebyggelse Šn: personnamn Mikūlis eller liknande; Mozūrai del av byn KzR: personnamn Mozū̃ras eller litauiska mozū̃ras, -ė ’person tillhörande den etniska gruppen masurer’, jfr polska mazur ’från Masurien; obildad person, tölp’ (SJPII 907); Naginioniai by Ss: personnamn Naginiónis; Nemurai by Šn: personnamn Nėmuras; Olekai del av byn KzR: personnamn Òlekas; Pasãuliai by Šil: personnamn Pasãulis eller liknande; Pastarnãkai by Alš: personnamn *Pastarnãkas, jfr efternamnet Pastarnõkas; Pečkiai by KzR: personnamn Pečkỹs eller liknande; Pieškai by Vv: personnamn Piẽkas; Rauskai (även Rauckai) by Vv: personnamn *Rauskas, jfr de polska efternamnen Rauck, Raucki (SNPVIII 53); Reškiniai by Šil: personnamn *Reškinis eller liknande, jfr det polska efternamnet Raszkin (SNPVIII 48), jämför också efternamnet Reškėvičius; Ringiai del av byn Vv: personnamn Ringis eller liknande; Ruseckai by Vv: personnamn Rusėckas; Skirkai by Guob: personnamn Skirka eller liknande; Skučai by Vv: personnamn Skučas; Spūdžiai by Guob: personnamn Spūdis eller liknande; Šiauliai by Šil: personnamn Šiaulis eller liknande; Šverakai bebyggelse ŪtN: personnamn *Šverakas, jfr efternamnet Šverỹs, jämför även det polska efternamnet Swierak (SNPIX 174); Terlezai by Vv: personnamn *Terlezas, jfr polska terlarz ’snickare, timmerman; takläggare’ (SJPVII 49); Urbonai by Vv: personnamn Ūrbonas; Urnevičiai by KzR: personnamn Urnėvičius; Varteliai by Šn: personnamn *Vartelis eller liknande, jfr det polska efternamnet Wartel (SNPX 101); Zelberiai by Krsn: personnamn *Zelberis eller liknande, jfr det tyska personnamnet Selber (Gottschald 1954: 535); Žilinskai del av byn Vv: personnamn Žilińskas. Å andra sidan kan vissa bostadsortnamn, till exempel: Griškai jämfört med Trkš, 108 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai Kvalitai vs. Alš eller Skirkai k. Guob kan också betraktas som ändelseavledningar som uppkommit ur personnamnen Gr iškai, Kvalitai eller Skirkai. 3.2. Avledningar 3.2.1. En ändelseavledning förekommer i denna grupp: Simnišk-ė sod. Trkš: personnamn Simniškis, jfr polskt efternamn Simniszko (SNPVIII 420)7. 3.2.2. Suffixavledningar. 97 har noterats. De bildas både med litauiska (baltiska) suffix -aitis, -inė, -ynė, -inis, -iniai, -iškė(s), -iškis, -iškiai, -otas och med slaviska -avas, -čižna, -enka, -ina, -ka. -aitis: Šark-aitis k. Lbv: personnamn Šarka, Šarkus eller liknande. -avas: Mikalaj-ãvas k. Guob: personnamn *Mikalajus eller liknande, jfr förnamnet Mikalõjus; Ulan-avas k. Krsn: personnamn *Ulanas, jfr polskt utan, ulõnas (Vaitkevičiūtė 1979: 824), jämför också litauiska ulõnas ’ryttare beväpnad med lans, lätt kavallerist’, efternamn Ulanãvičius; -čižna: Barkau-čižna k. Lbv: personnamn Barkáuskas eller liknande; Kazlau-čižna k. Ss: personnamn Kazláuskas eller liknande; Mitrau-čižna vs. Klvr: personnamn Mitrãuskas; Palen-čižna k. Klvr: personnamn Palenčius; Petrau-čižna k. Ldvn: personnamn Petráuskas eller liknande; Samau-čižna k. Klvr: personnamn Samáuskas eller liknande; Šarkau-čižna k. Klvr: personnamn Šarkáuskas eller liknande; -enka: Kòm-enka vs. Lbv: personnamn Kòmas; -ina: Anel-inà dv. Mškč: personnamn Anėlė eller liknande, jfr efternamnen Aneláuskas, Aneliūnas; -inė: Cimbol-inė sod. Klvr: efternamn Cimbolà eller liknande; Radžiūn-inė k. Šn: personnamn Radžiūnas; -ynė: Abrom-ynė sod. Šn: personnamn Abrõmas; Balaik-ynė sod. Jrgž: personnamn Balaikà; Baln-ynė sod. KzR: personnamn Balnỹs eller liknande; Ban-ynė sod. KzR: personnamn Banỹs eller liknande; Batait-ynė vs. KzR: personnamn Batáitis; Berlišk-ynė sod. Šn: personnamn *Berliškis eller liknande, jfr efternamnet Berlickas; jämför också personnamnet Antonius Berliž 1729–1771 (IAK); Bisk-ynė sod. Šn: personnamn Biškis eller liknande; Civinsk-ynė sod. Šn: personnamn Civìnskis eller liknande; Čepansk-ynė sod. Šil: personnamn Čepánskis eller liknande; Čibirk-ynė vs. KzR: personnamn Čibirka; Daugėl-ynė sod. Šn: personnamn Daugėla eller liknande; Dielk-ynė sod. Jrgž: personnamn Dielkus; Duob-ynė vs. Vv: efternamn Duõba; Duobin-ynė vs. Šn: personnamn Duõbi- 7 Å andra sidan kan gårdens namn betraktas som en avledning med suffixet -išk- från personnamnet *Simnys eller liknande, jfr polskt efternamn Simniak (SNPVIII 420). 109 Dalia Sviderskiene nis eller liknande; Girn-ynė gård Ss: personnamn Girnys eller liknande; Huf-ynė gård Jrgž: personnamn Hūfas; Jankausk-ynė gård KzR: personnamn Jankáuskis eller liknande; Jar-ynė gård Ss: personnamn Jāras; Jasait-ynė gård Ss: personnamn Jasáitis; Kail-ynė by Šn: personnamn Kaĩlius eller lit. kaĩlius ”pälsberedare, pälsmakare, garvare”; Klein-ynė by Šn: personnamn Kleinýs; Kubil-ynė gård KzR: personnamn Kubìlius eller lit. kubìlius ”tillverkare av kar; försäljare av kar”; Kumšt-ynė gård Ss: personnamn Kumštýs, Liauk-ynė gård Ss, Šn: personnamn Liaũkus eller liknande; Litvait-ynė gård Šn: personnamn Litváitis; Mač-ynė by Šn: personnamn Mačýs eller liknande; Majausk-ynė gård Šn: personnamn Majáuskis eller liknande; Maliausk-ynėdel av by KzR: personnamn Maliáuskis eller liknande; Monik-ynė gård Šn: personnamn Mònika, Mònikas; Morkait-ynė gård KzR: personnamn Morkáitis; Palaik-ynė gård Šn: personnamn Palaĩkis eller lit. palaĩkis ”dålig, oduglig; svag, utmattad, gammal; fattig, enkel; ohederlig, ussel; usling, skurk”; Paskin-ynė gård Šn: personnamn *Paskinis eller liknande, jfr efternamnen Paskà, Paskėvičius, jfr även pol. efternamnet Paskiński (SNPᵥᵢᵢ 214); Pečiul-ynė gård Šn: personnamn Pečiùlis; Pečiok-ynė gård AlŠ: personnamn Pečiòkas; Pišk-ynė by AlŠ: personnamn Piška; Ragick-ynė gård KzR: personnamn Ragickas; Revinsk-ynė gård Ss: personnamn Revinskis eller liknande; Rudžiavič-ynė gård KzR: personnamn Rudžiāvičia; Rukštel-ynė gård Jrgž: personnamn Rukštėlė eller liknande; Sidabr-ynė by Šn: personnamn Sidabra, Sidabras eller liknande; Šat-ynė gård Ss: personnamn Šātas; Šim-ynė by Šn: personnamn Šìmas; Venclov-ynė gård KzR: personnamn Veñclova eller liknande; Virbaš-ynė by KzR: personnamn Virbāšius; -inis, -iniai: Dulsk-inis (t. Dulcki’nis) gård Ldvn: personnamn Dùlskis eller liknande; Kunigi-iniaidel av by KzR: lit. kù nìgas ”präst; herre, härskare; ledare” eller personnamnet *Kunigas, jfr efternamnen Kunigáitis, Kunigėlis; -iškė(s): Abok-iškė by Ašmn: personnamnet *Abokas eller liknande, jfr efternamnet Abokáitis; Árman-iškė gård Jrgž: personnamn Ármanas eller liknande; Bieżin-iškė gård KzR: personnamnet *Bieżinis eller liknande, jfr efternamnen Bieżà, Bieżė; Bliumk-iškė gård Klvr: personnamn Bliumkys eller liknande; Broc-iškės by Ldvn: personnamn Brocas eller liknande; Bulbūn-iškė gård Šil: personnamn Bulbūnas; Degut-iškės by Klvr: personnamn Degùtis eller liknande, eller lit. degùtis ”en som bränner tjära, tjärbrännare”; Dziubin-iškė gård Brb: personnamnet *Dziubinis eller liknande, jfr efternamnet Dziubinskas; Grabauč-iškėdel av by Klvr: personnamnet *Grabaučius eller liknande, jfr efternamnet Grabáuskas; Grig-iškė gård Ldvn: personnamn Grìgas eller liknande; Grüb-iškė by Ldvn: personnamnet *Grübis eller liknande, jfr de tyska personnamnen Grübel (Brechenmacher 1960: 600), Grüber (Gottschald 1954: 302); Jurkyn-iškė gård Jrgž: personnamn Jurkýnas; Kaltūn-iškėdel av by Ss: personnamnet *Kaltūnas eller liknande, jfr det polska efternamnet Kattun (SNPᵢᵥ 456), jfr även förnamnet Kaltūnas (Butkus 1995: 247); Kazlauč-iškės gård Ss: personnamnet *Kazlaučius eller liknande, jfr efternamnet Kazlaučiūnas; Laik-iškėsdel av by Vv: personnamn 110 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai *Laikis eller liknande, jfr det polska efternamnet Laik (SNPv 505), jfr även efternamnet Laikáuskas; Milūnč-iškės by KLVR: personnamn Milūnčius; Možūr-iškės by SKRD: personnamn Možūras eller liknande, eller lit. možūras, -ė ”person ur den etniska gruppen možūrer”, jfr pol. mazur ”härstammande från Masurien; obildad person, tölp” (SJPII 907); Prank-iškė by PRN: personnamn Pránka; Ràč-iškė gård JRGŽ: personnamn Račỹs eller liknande, eller lit. ràčius ”hantverkare som tillverkar trädelar till vagnar och hjul”; Rùdval-iškėdel av by LDVN: personnamn Rùdvalis; Skār-iškė by KLVR: personnamn Skārius eller lit. skāris ”en som är trasig och sliten”; Šlein-ynė by ŠN: personnamn Šleinỹs eller liknande; Šmit-iškės by PRN: personnamn Šmitas; Vytur-iškė gård ŠIL: personnamn Vyturỹs; -iškis, -iškiai: Beliūn-iškiaidel av by IGL: personnamn Beliūnas; Būdav-iškisdel av by KLVR: personnamn Būdava eller liknande; Cimbal-iškiai by Vv: personnamn Cimbalis eller liknande; Geldor-iškiaidel av by PDVN: personnamnet *Geldoris eller liknande, jfr det polska efternamnet Geldarski (SNPIII 301); Kizil-iškiai by Ss: personnamnet *Kizilis eller liknande, jfr efternamnet Kizilēvičius; Komin-iškisdel av by AŠMN: personnamnet *Kominas eller liknande, jfr det polska efternamnet Komin (SNPV 99); Tešl-iškiai by TRKŠ: personnamn Tešlà, jfr det polska efternamnet Teszler (SNPIX 525); Vengl-iškis by, by Šs: personnamnet *Venglys eller liknande, jfr efternamnet Vęnglikas, jfr även det polska efternamnet Węgler (SNPX 176); Žąsin-iškiai by ALŠ: personnamn Žąsinas; -k-: Karadun-k-aidel av by ŠIL: *karadunas eller liknande, möjligen jfr pol. korodon ”stubbe, stock, dumhuvud, tölp, dumbom, fåne” (SJPII 478); Marìn-k-a gård BRB: personnamn Marinà, Marìnas; -otas: Aleks-ótas gård PRN: personnamn Aleksà, Ãleksas. Tabell 2 (se bilagan) visar de suffix som används för att bilda inofficiella oikonymer med ursprung i personnamn och appellativa personbeteckningar. Den visar att 5 litauiska (baltiska) och 5 slaviska suffix används för att bilda de nämnda oikonimiska derivaten i Marijampolės län. Med de förstnämnda har 84 oikonymer (~86%) bildats, med de sistnämnda betydligt färre – 13 oikonymer (~14%). Det mest produktiva litauiska (baltiska) suffixet i detta område är -ynė (~46% av derivaten); andra tämligen produktiva suffix är de med -išk- (-iškė(s), -iškis, -iškiai), som bildar ~34% av derivaten. Av de slaviska suffixen är -čizna det mest produktiva (~7% av derivaten). Med övriga litauiska (baltiska) och slaviska suffix bildas endast enstaka avledningar. 3.2.3. Ett avledningsord med prefixet už- har belagts: Ùž-juodė by JRGŽ: personnamn Juòdis eller liknande, jfr lit. juódis, -ė ”svart- eller mörkhårig person”. 111 Dalia Sviderskienė 3.3. Sammansatta ortnamn för bebodda platser (komposita) 10 belägg har noterats; deras första led är personnamn och appellativa personbeteckningar: Baln-a-margis trädgård Ss: personnamn Balnys eller liknande, márgas8; Karō-laukis (< *Karol-laukis) jfr. Mrj: personnamn Kārolis eller liknande, laūkas; Kev-iā-daržis trädgård Guob: personnamn *Keva eller liknande, jfr ortnamnet Kievà, daržas; Kūpr-a-kaimis bydel Jrgž: personnamn Kūpras eller liknande; Kuin-a-kampis bydel Vv: personnamnet Kuinys eller liknande, eller litauiska kūnas ’kortklippt om håret; fattig, kal; dålig, mager; klumpig, tafatt’, kãmpas; Žyd-girė bydel Guob: litauiska žydas, -ė, žydų tautybės žmogus‘, girià; Palč-ia-balė bydel Klvr: personnamn *Palčius eller liknande, jfr efternamnen Palčiauskas, Palčevskas, balà; Palūc-murgiai jfr. Lbv: personnamn *Paluca eller liknande, jfr det polska efternamnet Paluc, Paluca (SNPVII 172), jfr även efternamnet Palùckas, mùrgas; Pիպir-miestis bydel Iš: personnamnet Pipìras eller litauiska pipìras ’dial. om ett litet barn, om en kortväxt person’, miėstas; Zemk-a-kaimis bydel Šn: personnamn *Zemka eller liknande, jfr det polska efternamnet Zemka (SNPX 480), jfr även efternamnet Zemkàuskas, kãimas. De andra leden i de belagda inofficiella namnen på bebodda platser är av två slag: 1) fysiografiska och topografiska termer balà, girià, kãimas, laūkas, miėstas; 2) namn på objekt och annat som anknyter till människans omgivning, verksamhet e.d. (litauiska daržas ’jordlott intill en gård för odling av grönsaker’, litauiska kãmpas ’kant, sida; riktning’, litauiska márgas, mùrgas ’jordmått’). 3.4. Sammansättningar 3.4.1. De första leden i genitiviska namn på bebodda platser är bildade av personnamn och appellativa personbeteckningar, de andra av appellativ och en diminutivform av en geografisk nomenklaturterm (kãimas): Beldauskiūčių Sōdas jfr. Ššt: personnamnet *Beldauskiūtė, jfr efternamnet Beldaũskas och litauiska sōdas ’markområde där fruktträd och bärbuskar växer’; Daržininkų Ūlyčia (dial. Daržinykų ūly’čia) bydel Iš: litauiska daržininkas ’småbrukare, jordlottsinnehavare’ och slaviska ūlyčia ’by, bygd’; Parkaʊskų Kaimelis bydel Guob: personnamnet *Parkauskas, jfr efternamnet Parkáuskis och litauiska kaimẽlis, jfr kãimas; Žilinskų Senynė gård Šn: personnamnet Žilinskas, Žilinskas och litauiska *senynė, jfr litauiska sėnas, -à ’som funnits en tid, sedan länge uppkommen <…>’. Dessa ortnamn kan betraktas som överförda, eftersom de troligen tidigare betecknade ett annat objekt och senare överfördes till att beteckna bebodda platser (jfr 1.4.1.). 8 De andra leden i denna grupp behandlas efter att namnen på bebodda platser har analyserats utifrån de första leden. 112 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai tas som överförda, eftersom de troligen tidigare betecknade ett annat objekt och senare överfördes till att beteckna bebodda platser (jfr 1.4.1.). 3.4.2. Ett kvalificerande namn på en bebodd plats är belagt ensamt: Nauja Treiza jfr. Vv, som består av litauiska naũjas, -à ’nyligen uppkommen <...>’ och personnamnet *Treiza, jfr det tyska personnamnet Treis (Gottschald 1954: 576). 4. BOSTÄLLENAMN MED MÖJLIG DUBBELT URSPRUNG Dessa oikonymer kan förbindas antingen med ett appellativ eller med en appellativisk personbeteckning eller ett personnamn som härletts ur ett appellativ. Ur ett ordbildningsperspektiv kan de i Marijampolė län delas in i tre grupper: primära, suffixavledda och sammansatta. 4.1. Primära (pluralia tantum-former) Graužai bydel i Brb: personnamnet Gráužas (se även efternamnet Gruužėlis) eller lit. graužas ’beståndsdel i grus, grus, småsten’; Kraujučiai by i Vv: personnamnet Kraujūtis (se även efternamnet Kraujutaitis) eller lit. kraujūtis ’läkeväxten blodtopp (Sanguisorba officinalis); röllika (Achilea millefolium)’. 4.2. Avledningar Avledningar med suffixen -inė, -iškės: -inė: Gryb-inė vs. Iš: personnamnet Grỹbas eller lit. grỹbas ’sladdrig, mjuk sporväxt; kremling’; Lepš-inė bydel i Šil: personnamnet Lepšỹs eller liknande, lit. lẽpšė ’slapp, viljelös, bortskämd person’, lit. lẽpšis, lepšỹs ’slöfock, dumbom’ eller lit. lẽpšis, lepšỹs ’ätlig svamp i familjen strävsoppar (Boletus scaber)’; Žiurk-inė bydel i Guob, Ss: personnamnet Žiurkùs, smeknamnet Žiurkė (Butkus 1995: 460) eller lit. žiùrkė ’stor gnagare i musfamiljen, större än en mus (Rattus)’; -iškės: Vanag-iškės bydel i Klvr: personnamnet Vãna­gas (se även efternamnet Vanagáitis) eller lit. vãna­gas ’art av hökfamiljen, rovfågel med kort, krökt näbb och vassa klor’. 113 Dalia Sviderskienė 4.3. Sammansättningar Cack-a-vietė trädgårdsområde. Av: personnamnet *Cacka eller liknande, jfr polskt personnamn Cacka, Cacko (SNP 6) eller slav. cackà, čačkė ’leksak, obetydlig prydnad, småsak’, lit. vietà ’område, utrymme där något finns eller äger rum’; Garn-a-būdis by Lbv: personnamnet Garnỹs (se även personnamnet Garnėlis) eller lit. garnỹs ’stork, häger (Ciconia)’, lit. būdà ’tält, skydd, liten stuga (för en väktare, herde eller dylikt)’; Mešk-ã-būdis trädgårdsområde. Av: personnamnet Meškà, lit. meškà ’klumpig, trög, tung, lat människa’ eller lit. meškà ’björn’, lit. būdà; Žiùrk-a-kaimis by Šil; del av byn ŪtN: personnamnet Žiùrkus eller lit. žiùrkė ’stor gnagare i musfamiljen, större än en mus (Rattus)’, kãimas ’by’; Žiùrk-miestis förort Vv: personnamnet Žiùrkus eller lit. žiùrkė, miẽstas ’stad’. Undersökningen av namnen på inofficiella bosättningar i Marijampolės län avslutas med tabell 3 (se bilagan). Av den framgår att de undersökta ortnamn som förekommer allra rikligast är suffixbildade. 130 sådana har noterats, dvs. omkring 44% av alla undersökta oikonymer. 111 primära oikonymer har noterats, dvs. omkring 38% av alla undersökta namn i denna klass. De övriga bildningstyperna av bosättningsnamn fördelar sig efter antal på följande sätt: sammansättningar (komposita) – 24, dvs. omkring 8%; flerledade namn – 21, dvs. omkring 7%; prefixavledningar – 7, dvs. omkring 2%; suffixlösa avledningar – 1, dvs. omkring 0,3%. Med avseende på grundordets lexikala status fördelar sig de undersökta bosättningsnamnen på följande sätt: 169, dvs. omkring 58% av alla undersökta oikonymer, har bildats av personnamn och appellativa personbeteckningar; 88, dvs. omkring 30% av alla undersökta oikonymer, av appellativ; 23, dvs. omkring 7,5% av alla undersökta oikonymer, av andra ortnamn; och 13, dvs. omkring 5% av alla undersökta oikonymer, har dokumenterats med möjlig dubbel härkomst. 5. SLUTSATSER En sammanfattning av analysen avseende bildning och ursprung hos de inofficiella bosättningsnamn i Marijampolės län som nedtecknades ur levande språkbruk under mellankrigstiden leder till flera slutsatser. 5.1. Bildningstendenser 5.1.1. I bildningen av inofficiella oikonymer är, liksom i alla klasser av toponymer, sekundära ortnamn med avledningsdrag vanligare (∼62%). 114 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai 5.1.2. Den vanligaste ordbildningstypen för inofficiella bebyggelsenamn i detta område är suffixavledning (~44%) (till skillnad från den officiella litauiska oikonimien, där det mest produktiva sättet att bilda namn representeras av pluralia tantum-former). Produktiviteten utmärks av de litauiska (baltiska) suffixen -ynė (45 oikonymer) och avledningar med -išk- (-iškė(-s), -iškis, -iškiai) (35 oikonymer). Avledningar med suffixet -ynė bildas av personnamn och appellativa personbeteckningar och betecknar i regel platser där människor bor eller har bott. Suffix med -išk-, vilka fyller en possessiv funktion, används för att bilda oikonymer såväl av personnamn och appellativa personbeteckningar som av appellativ. Bland dessa är inofficiella bebyggelsenamn bildade av personnamn och appellativa personbeteckningar särskilt talrika (33 av 35 oikonymer). Bebyggelsenamn bildas, utöver de dominerande suffixen, också med andra litauiska (baltiska) suffix -aitis, -ėlis, -ėliai, -ėlė(s), -ėlis, -ėliai, -ija, -ynas, -inė, -inis, -iniai, -(i)ukai, -otas, -utė och slaviska -avas, -čizna, -enka, -ina, -ka suffix, vilka i detta område är mer varierade än vanliga. 5.1.3. I Marijampolės län finns också gott om primära oikonymer (~38%), av vilka majoriteten (70 av 111 belagda) är pluralia tantum-former, som hör till ett relativt sent skede i oikonimins utveckling. Dessa pluraliska bebyggelsenamn bildas här oftast av singularformen av ett personnamn eller en appellativ personbeteckning (54 oikonymer). De bildas betydligt mer sällan av singularformen av motsvarande appellativ (16 oikonymer). Icke-officiella oikonymer bildas sällan genom sammansättning, cirka 8% (24 oikonymer). Oikonimernas andra led härrör i samtliga fall från appellativ. I 58% av alla sammansatta oikonymer utgörs det andra ledet av beteckningar på objekt med anknytning till människans omgivning, verksamhet eller liknande būda, daržas, giria, kampas, márgas, miestas, mūras, sodas, vietà; i 42% utgörs det av olika fysiografiska och topografiska termer som beskriver den geografiska situationen för platser i det undersökta området balà, káimas, kálnas, laũkas, piéva. I Marijampolės län är sammansättningar med leksemet káimas i det andra ledet mest produktiva (~21%); andra leksem būda, kálnas, márgas, miestas, vietà är ovanliga (~8%), medan ytterligare andra balà, daržas, giria, kampas, laũkas, mūras, piéva, sõdas förekommer enstaka gånger. Det första ledet är oftast ett personnamn eller en appellativ personbeteckning (i mer än hälften av de undersökta sammansättningarna), mer sällan ett appellativ. Det första ledet 115 Dalia Sviderskienė I denna region förekommer aldrig ett annat ortnamn som led i deras sammansatta inofficiella oikonymer. 5.1.5. De inofficiella oikonymerna i Marijampolė län bildas ännu mer sällan genom sammansättning, cirka 7% (21 oikonymer). Sammansatta oikonymer kan vara såväl genitivattributiva (cirka 38%; 8 oikonymer) som kvalificerande (cirka 62%; 13 oikonymer). Den kvantitativa övervikten för de senare vittnar sannolikt om särdragen hos den undersökta ortnamnsklassen och dess tendens att utvecklas till förmån för sammansatta kvalificerande oikonymer (till skillnad från andra toponymklasser, till exempel hydronymer och oronymer). 5.1.6. Avledningar med ändelser och prefix är inte karakteristiska för oikonymikonet i detta område. De är mycket sällsynta och/eller enstaka. Cirka 2% av alla undersökta oikonymer i Marijampolė län är prefixavledningar med at-, pa- och už-. Grundordet i avledningar med prefixet at- kan vara appellativ; med prefixet pa- kan grundordet vara såväl ett appellativ som ett annat ortnamn (en hydronym eller ett annat namn på en boplats); grundordet i avledningar med prefixet už- är ett personnamn. 5.2. Ursprungstendenser 5.2.1. Större delen (cirka 95%) av de undersökta oikonymerna i Marijampolė län har ett tydligt ursprung. Cirka 5% av de undersökta onymierna har ett möjligt dubbelursprung. Mer än hälften (cirka 58%) av de tydligt ursprungliga inofficiella oikonymerna i Marijampolė län har bildats av personnamn och appellativa personbeteckningar. Cirka en tredjedel (cirka 30%) av dessa oikonymer har uppstått genom toponymisering, det vill säga att appellativ har övergått till toponymklassen. De talade oikonymer som genom transtoponymisering har bildats av andra ortnamn utgör inte ens en tiondel av alla undersökta onymer i Marijampolė län (cirka 7,5%). De flesta av dem har bildats av andra ortnamn (15 oikonymer), snarare än av hydronymer (8 oikonymer). Detta är kännetecknen för bildningen av de inofficiella namnen på boplatser i Marijampolė län och tendenserna i deras ursprung. En diskussion om dessa kommer framöver att ingå i en övergripande analys av bildningstyper och ursprungstendenser i oikonymikonet för hela det undersökta området. 116 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai BILAGA Tabell 1.Suffix hos namn på boställen bildade av appellativ Suffix | Namn på boställen 1. Litauiska (baltiska) | Kvantitativt uttryck | Procentuellt uttryck -elis, -eliai | 3 | 13 -ėl- | -ėlė | 2 | 8 -ėl- | -ėlis, -ėliai | 3 | 13 -ija | 1 | 4 -ynas | 1 | 4 -in- | -inė | 7 | 29 -in- | -inis, -iniai | 2 | 8 -iškiai | 2 | 8 -(i)ukai | 1 | 4 -utė | 1 | 4 Totalt | 23 | 92 2. Slavisk -ka | 2 | 8 Totalt | 2 | 8 Tabell 2.Suffix hos namn på boställen bildade av personnamn och appellativa personbeteckningar Suffix | Namn på boställen 1. Litauiska (baltiska) | Kvantitativt uttryck | Procentuellt uttryck -aitis | 1 | 1 -in- | -inė | 2 | 2 -in- | -inis, -iniai | 2 | 2 -ynė | 45 | 46 -išk- | -iškė(s) | 23 | 24 -išk- | -iškis, -iškiai | 10 | 10 -otas | 1 | 1 Totalt | 84 | 86 117 DALIA SVIDERSKIENĖ Tabell 2, fortsättning Namn på boställen 1. Litauiska (baltiska) | Kvantitativt uttryck | Procentuellt uttryck 2. Slaviska -avas | 2 | 3 -ičzna | 7 | 7 -enka | 1 | 1 -ina | 1 | 1 -ka | 2 | 2 Totalt | 13 | 14 Tabell 3. Namn på boställen i Marijampolės län med avseende på bildning och ursprung Namn på boställen efter ursprung | Namn på boställen efter bildning | Primära | Avledda: Ändelser | Suffix | Prefix | Sammansatta (komposita) | Sammanfogade | Totalt Från appellativ | 42 | – | 25 | 2 | 8 | 11 | 89 (~30%) Från andra ortnamn | 11 | – | 3 | 4 | – | 5 | 23 (~7,5%) Från personnamn och appellativa personbeteckningar | 55 | 1 | 97 | 1 | 10 | 5 | 169 (~58%) Möjliga tvåfaldiga ursprung | 2 | – | 5 | – | 6 | – | 13 (~5%) Totalt | 111 (~38%) | 1 (~0,3%) | 130 (~44%) | 7 (~2%) | 24 (~8%) | 21 (~7%) | 293 118 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai FÖRKORTNINGAR FÖR LOKALISERINGSHÄNVISNINGAR AlŠ – Alšėnai (Kauno r.) AšMn – Ašminta (Prienų r.) BrB – Balbieriškis (Prienų r.) Būd – Būda (Prienų r.) GdL – Gudeliai (Marijampolės sav. t.) Guob – Guobai (Kazlų Rūdos sav. t.) Ig – Igliáuka (Marijampolės sav. t.) Igl – Igliškėliai (Marijampolės sav. t.) Iš – Išlaužas (Prienų r.) Jrgž – Jūrgežeriai (Kalvarijos sav. t.) Klvr – Kalvarija (Marijampolės sav. t.) Kn – Kaunas Krsn – Krosna (Lazdijų r.) KzR – Kazlų Rūda Lbv – Liubāvas (Kalvarijos sav. t.) Ldvn – Liudvināvas (Marijampolės sav. t.) MrJ – Marijámpolė Pdvn – Padovinys (Marijampolės sav. t.) Prn – Prienai Skrd – Skriaudžiai (Prienų r.) Smn – Simnas (Alytaus r.) Ss – Sasnavà (Marijampolės sav. t.) ŠlL – Šilavótas (Prienų r.) Šn – Šunskai (Marijampolės sav. t.) Ššt – Šeštokai (Lazdijų r.) Trkš – Trakiškiai (Marijampolės sav. t.) ŪtN – Naujoji Ūta (Prienų r.) Vv – Veiveriai (Prienų r.) ÖVRIGA FÖRKORTNINGAR avd. – personnamn b. – kärr brus. – belarusiska dv. – herrgård gyv. vt. – ort hebr. – hebreiska k. – by k. dalis – del av en by lenk. – polska liet. – litauiska mst. – stad mst. dalis – del av en stad of. – officiell, officiellt pan. – liknande, på liknande sätt plg. – jämför plv. – herrgård prk. – i överförd betydelse prvd. – öknamn pvd. – efternamn rus. – ryska skol. – lånord sl. – slavism sod. – gård t. – uttalar up. – flod vok. – tyska vs. – enstaka gård vv. – ortnamn žr. – se 119 Dalia Sviderskiene FÖRKORTNINGAR FÖR KÄLLOR ATŠ – Handbok över Litauiska SSR:s administrativa och territoriella indelning 2, sammanställd av Z. Noreika, V. Stravinskas. Vilnius: Mintis, 1976. IAK – LKI:s namnarkivs register över historiska personnamn. LAV – Lietuvos apgyventos vietos. Kaunas, 1925. LE – Litauiska encyklopedin 1–28. Boston: Litauiska encyklopedins förlag, 1953–1966. LHEŽ – A. Vanagas, Lietuvių hidronimų etimologinis žodynas. Vilnius: Mokslas, 1981. LKŽ – Litauiska språkets ordbok 1–20. Vilnius, 1956–2002. LPŽ – Litauisk efternamnsordbok 1–2, red. A. Vanagas. Vilnius: Mokslas. LVKŽIII – K. Kuzavinis, B. Savukynas, Ordbok över litauiska förnamns ursprung. Vilnius: Institutet för vetenskaplig och encyklopedisk publicering, 2003. RLKŽ – Rysk-litauisk ordbok 1–4. Vilnius, 1982–1985. SBM – Слоўнік беларускай мовы. Мінск: Выдавецтва „Беларуская Савецкая Энцыклапедыя“ імя Петруся Броўкі, 1987. SJP – Jan Karłowicz, Adam Kryński, Władysław Niedźwiedzki, Ordbok över det polska språket 1–8. Warszawa: utgiven på prenumeranternas bekostnad, 1902–1927. SMPRL – Förteckning över orter i Folkrepubliken Polen. Warszawa: Wydawnictwa Komunikacji i Łączności, 1967. SNP – Ordbok över efternamn som för närvarande används i Polen 1–10, utgiven av K. Rymut. Kraków: Polska Akademia Nauk, Instytut Języka Polskiego, 1992–1994. VK – LKI:s namnarkivs register över ortnamn ur levande språkbruk. VŽ – Vietovardžių žodynas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002. WSPR – Stor polsk-rysk ordbok. Warszawa-Moskva: Wiedza Powszechna, Sowietskaja Encyklopiedija, 1967. 120 Marijampolės apskrities gyvenamųjų vietų vardai LITERATŪRA Brechenmacher, J. K. 1960: Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Familiennamen 1. Limburg a. d. Lahn: C. A. Starke Verlag, 1957–1960. Butkus, A. 1995: Lietuvių pravardės. Kaunas: Æsti. Gottschald, M. 1954: Deutsche Namenkunde. Berlin: Walter de Gruyter. Kavoliute, F. 2004: Senieji kultūriniai arealai ir jų pėdsakai Žemaitijos kraštovaizdyje. Geografija 40 (1), 24–29. Mickiene, I. 2001: Telšių rajono toponimų daryba. Daktaro disertacija, Kaunas. Razmukaitė, M. 1998: Lietuvos priesaginiai oikonimai. Daktaro disertacija, Vilnius. Razmukaitė, M. 2001a: Gyvenamųjų vietų vardai. In: Lygumai. Stačiūnai. Vilnius: Versmė, 589–593. Razmukaitė, M. 2001b: Ragu vos apylinkių gyvenamųjų vietų vardai. In: Raguva, Vilnius: Versmė, 788–792. Razmukaitė, M. 2002a: Lietuvos sudurtinių oikonimų darybos bruožai. Acta Linguistica Lithuanica 46, 121–130. Razmukaitė, M. 2002b: Viduklės apylinkių vardynas. In: Viduklė. Kaunas: Simono Stanevičiaus bendrija, 1062–1071. Razmukaitė, M. 2003a: Sudėtiniai Lietuvos oikonimai. Baltų filologija 12 (2), 63–68. Razmukaitė, M. 2003b: Seredžiaus apylinkių gyvenamųjų vietų vardai. In: Seredžius. Vilnius: Versmė, 929–931. Razmukaitė, M. 2004: Kvė दarnos apylinkių gyvenamųjų vietų vardai (kilmė ir daryba). In: Kvėdarna. Vilnius: Versmė, 865–869. Razmukaitė, M. 2006: Šilalės apylinkių gyvenamųjų vietų vardai (kilmė ir daryba). In: Šilalės kraštas. Vilnius: Margi raštai, 617–620. Salys, A. 1983: Raštai 2. Roma: Lietuvių katalikų mokslo akademija. 121 Dalia Sviderskienė Sviderskienė, D. 2005: Marijampolės apskrities Marijampolės valsčiaus vietovardžių darbų ir kilmės polinkiai. Acta Linguistica Lithuanica 52, 91–118. Sviderskienė, D. 2006: Marijampolės apskrities drimonimų darybos ir kilmės polinkiai. Acta Linguistica Lithuanica 54, 49–62. Vaitkevičiūtė, V. 1979: Lenkų-lietuvių kalbų žodynas. Vilnius: Mokslas. Vanagas, A. 1967: Lietuvos gyvenamųjų vietų vardai, kilę iš vienaskaitos asmenvardžio. Baltistica 3 (1), 111–116. Vanagas, A. 1970: Lietuvos TSR hidronimų daryba. Vilnius: Mintis. Vanagas, A. 1980: K. Būga – lietuvių onomastikos pradininkas. Lietuvių kalbotyros klausimai 20, 7–35. Vanagas, A. 1990: Ойконимы Литвы с суффиксами славянского происхождения -ava, -avas. In: M. Kondratiuk, red., Balto-słowiańskie związki językowe. Wrocław–Warszawa–Kraków: Zakład Narodowy imienia Ossolińskich, 381–388. Vanagas, A. 1996: Lietuvos miestų vardai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Dalia Sviderskienė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] 122