Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose: papildymai ir patikslinimai

Acta Linguistica Lithuanica LIX (2008), 29 – 49 Kasusattraktion i jämförande konstruktioner: tillägg och preciseringar VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Litauiska språkets institut Denna artikel för undersökningen av den litauiska kasushierarkin vidare; den första delen presenterades i Čižik (2003). Undersökningen bygger på ett empiriskt test av de litauiska kasusens relativa tillgänglighet för kasusattraktion i jämförande konstruktioner av typen tokie dalykai kaip žvaigždės ”sådana saker som stjärnor” (där substantivet i den jämförande konstruktionen kan stå i nominativ eller attraheras till det kasus som jämförelseobjektet har i huvudsatsen). Förekomsten av attraktion bestäms inte bara av kasus utan också av substantivens kategoriska egenskaper (animacitet, numerus, egennamn eller appellativ) samt av ordföljd och andra syntaktiska faktorer. Tillgängligheten för attraktion kan dock användas för att fastställa de litauiska kasusens position i kasushierarkin. Čižik (2003) presenterade inga data för lokativ, och resultaten var inte entydiga beträffande genitivens och dativens relativa position; de tilläggstester som beskrivs i denna artikel pekar däremot på följande ordning mellan kasus: nominativ > ackusativ > dativ > genitiv > instrumentalis > lokativ. 1. INLEDNING I denna artikel behandlas återigen1 jämförande konstruktioner av typen toks kaip X2, till exempel: 1 Ämnet kasusattraktion föreslogs av professor Axel Holvoet, med vars hjälp kasusattraktion diskuterades för första gången och de första preliminära forskningsresultaten publicerades i tidskriften Acta Linguistica Lithuanica 48, i artikeln ”Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose” (se Čižik 2003). 2 Om varför dessa konstruktioner kallas jämförande konstruktioner och inte 29 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA (1) Det är omöjligt att räkna sådana saker som stjärnor. Det har observerats att i jämförande konstruktioner av denna typ kan inte bara en nominativform användas, utan även en annan form som kongruerar med en viss nominalform i huvudsatsen. Exempelvis är det i mening (1) möjligt att använda inte bara nominativ utan även genitiv: (2) Det är omöjligt att räkna sådana saker som stjärnors. Om vi återställde den jämförande meningen (det är omöjligt att räkna sådana saker som stjärnor är), skulle vi se att huvudordet i den jämförande konstruktionen har subjektfunktion och att man därför skulle förvänta sig nominativ (som i mening (1)). I mening (2) möter vi kasusattraktion3, eftersom ordet i den jämförande konstruktionen stjärnors har samma kasus som nominalen i huvudsatsen sakers. Även om nominalernas kasus överensstämmer är detta inte egentlig kongruens, eftersom det inte finns något direkt syntaktiskt samband mellan nominalerna4. Därför talar man i sådana fall om kasusattraktion, inte om kongruens. Syftet med denna artikel är att komplettera och precisera de data som analyserades i artikeln som nämns i fotnoten, att mer ingående beskriva när fall av kasusattraktion förekommer och att diskutera lokativens deltagande i attraktionsfenomenet, vilket inte behandlats tidigare. 2. EXPERIMENTBESKRIVNING I december 2002 tillfrågades trettio studenter vid Vilnius universitet om jämförande uttryck och hur de borde utformas enligt Dabartinės lietuvių kalbos gramatiką, se Čižik (2003: 1–2). Inom forskning om syntaktiska relationer kallas konstruktioner av denna typ reducerade jämförande satser (se Holvoet & Judžentis, red., 2003: 144–145). 3 Attraktion (eng. attraction) är en överensstämmelse mellan två ordformer som inte är förbundna med varandra genom någon direkt syntaktisk relation (Matthews 1997: 29). Termen attraktion har hämtats från den grekiska grammatiken: den började användas av J. Grimm (Grimm 1866), som först undersökte fenomenet i tyskan. Termen används oftast när man talar om relativsatser. A. Schleicher var den förste som nämnde attraktion i litauiskan. Han anger följande mening med attraktion: jis turėjo dukterį taip gražie kaip jo pace och tillägger att han aldrig hört människor använda någon annan form, det vill säga utan attraktion, även om en mening utan attraktion inte betraktas som felaktig (se Schleicher 1856: 330). 4 Daugiau žr. Čižik (2003: 4). 30 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose Första årets studenter vid fakulteten för matematik och informatik (18–20 år gamla). Dessa studenter fick vid två tillfällen enkäter med meningar där man kunde förvänta sig kasusattraktion. Av två givna nominalformsalternativ skulle studenterna välja ett eller båda, om de enligt sin mening kunde användas i meningen. Båda gångerna presenterades olika meningar (75 olika meningar totalt, 2250 svar erhölls), och såväl bredare kategorier (tillhörighet till en viss ordklass) som underkategorier (genus, numerus) undersöktes. Enkäterna syftade till att fastställa om det har betydelse vilka ordklasser (t.ex. pronomen, proprium / appellativ) och vilka kategoriska egenskaper hos substantiv (t.ex. levande / icke-levande, böjligt / oböjligt, singular / plural) som används som huvudord i jämförande konstruktioner5. Eftersom denna enkätundersökning inte var fullständig, dvs. meningar med lokativ inte ingick, fastställdes inte genitivens och dativens plats i kasushierarkin, genomfördes en andra enkätundersökning 2007. Denna gång tillfrågades sjuttiotre studenter från första, andra, tredje och fjärde året vid Vilnius universitets filologiska fakultet6. De fick 105 olika meningar (58 meningar som hade presenterats för studenterna vid MIF-fakulteten och 47 nya, tillkommande meningar); 7665 svar erhölls. Med uttrycket ”kasusattraktion förekommer inte” menas att ingen av de tillfrågade använde en mening med attraktion, eller att samma mening användes av högst tre personer (vilket skulle utgöra omkring 3% av alla meningar av en viss typ och betraktas som ett fel). Om kasusattraktion förekommer, men antalet meningar med attraktion skiljer sig mycket lite från felmarginalen (omkring 1%), kan man tala om gränsfall av attraktion. Uttrycket ”attraktion är nästan omöjlig” innebär att attraktion i de flesta fall inte förekommer, även om den ibland är möjlig. Många av de fall som behandlas i artikeln gäller fakultativ attraktion: meningar med attraktion utgör mindre än hälften av alla meningar av en viss typ. 3. TYPER AV JÄMFÖRANDE KONSTRUKTIONER I en tidigare artikel (Čižik 2003) urskildes, utifrån syntaktisk funktion, 5 Artikeln som nämndes i den första fotnoten skrevs också med utgångspunkt i dessa enkätdata. 6 Jag är tacksam mot Dorota Čižik (kandidatstudent vid VU:s MIF-fakultet) för data från den första enkätundersökningen, och mot lärarna vid Vilnius universitets filologiska fakultet – dr Artūras Judžėntis, dr Daiva Sinkevičiūtė och dr Jurgis Pakeris – för data från den andra enkätundersökningen. 31 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA När hela den jämförande meningen rekonstruerades urskildes och behandlades två typer av jämförande konstruktioner: i) jämförande konstruktioner som fungerar som sättsadverbial (dvs. konstruktioner med konjunktionen som och korrelatet så), t.ex.: (3) Romas älskar dig som en son. = Romas älskar dig så som han älskar en son. (ordet som uttrycker jämförelsenormen har objektfunktion) (4) Varför ska vi gräla som några slags oförnuftiga varelser. = Varför ska vi gräla, så som några slags oförnuftiga varelser grälar. (ordet som uttrycker jämförelsenormen har subjektfunktion) ii) jämförande konstruktioner som fungerar som attribut (dvs. konstruktioner med konjunktionen som och korrelatet sådan, sådant), t.ex.: (5) I skogen hittar jag sådana skatter som svamp och bär. = I skogen hittar jag sådana skatter som svamp och bär är. (ordet som uttrycker jämförelsestandarden har subjektfunktion) Av exemplen framgick att kasusattraktion endast är karakteristisk för meningar som (4)7 och (5), där ordet som uttrycker jämförelsestandarden, trots att det har subjektfunktion i den rekonstruerade jämförelsesatsen, kan få samma indirekta kasusform som ordet i huvudsatsen som uttrycker jämförelseobjektet. Attraktion förekommer inte i meningar som (3), eftersom huvudordets kasusform återspeglar dess objektfunktion i jämförelsesatsen8. Som nämnts behandlar denna artikel jämförande konstruktioner med attributiv funktion. Detta beror på att det har varit svårare att fastställa de faktorer som avgör kasusattraktion i meningar av denna typ; dessutom är syftet med artikeln, som redan nämnts, att komplettera och precisera tidigare resultat, behandla det tidigare outforskade lokativkasuset och undersöka hur resultaten från en enkät bland studenter i litauisk filologi förhåller sig till resultaten från en enkät bland studenter vid MIF-fakulteten. I denna artikel behandlas alltså jämförande konstruktioner med konjunktionen kaip och korrelatet toks, 7 Plačiau apie atrakciją tokio tipo sakiniuose žr. Čižik (2003: 7–9). 8 Ett undantag utgörs av meningar med negation: ackusativ kan ersättas av genitiv. Se Čižik (2003: 6–7) för mer om detta. 32 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose -ia. Denna typ av jämförande konstruktioner har endast en funktion — subjektets — men detta förklarar inte sannolikheten för attraktion. Därför försökte man fastställa om substantivens kategoriska egenskaper avgör kasusattraktionen. 4. TYPER AV KASUSATTRACTION 4.1. Först behandlas de faktorer som påverkas av huvudsatsens syntaktiska struktur, det vill säga det kasus som enligt attraktionsregeln skulle ersätta nominativ. Utifrån vilket kasus som skulle kunna användas i stället för nominativ delades de undersökta konstruktionerna in i fem grupper: – vid attraktion skulle genitiv ersätta nominativ — NOM. / GEN. – vid attraktion skulle dativ ersätta nominativ — NOM. / DAT. – vid attraktion skulle ackusativ ersätta nominativ — NOM. / ACC. – vid attraktion skulle instrumentalis ersätta nominativ — NOM. / INSTR., – vid attraktion skulle lokativ ersätta nominativ — NOM. / LOC. Kasusformens inverkan kunde faktiskt iakttas: attraktion kan tillämpas i samtliga fall när nominativ kan ersättas av ackusativ (den tredje gruppen); attraktion förekommer ibland och ibland inte när instrumentalis- eller lokativformer används i huvudsatsen — i jämförelsekonstruktionen ersätts nominativ sällan av instrumentalis (den fjärde gruppen) eller lokativ (den femte gruppen); när substantivet i huvudsatsen som uttrycker jämförelseobjektet står i genitiv eller dativ förekommer attraktion oftast (den första och andra gruppen). Därefter försökte man fastställa vilka andra faktorer än den grammatiska funktionen eller kasusformen hos ordet som uttrycker jämförelseobjektet som skulle kunna avgöra om attraktion uppstår, när konstruktioner förekommer både med och utan kasusattraktion. Hänsyn togs till substantivens kategoriska egenskaper, med början i den mer allmänna kategorin ordklass. Studien visade att kasusattraktion sällan tillämpas på pronomen. Dessutom försökte man fastställa med vilka substantiv kasusattraktion är möjlig och med vilka den inte är det. I detta avseende visade sig motsättningen mellan egennamn och appellativer vara betydelsefull. Slutligen ville man ta reda på om andra kategoriska egenskaper hos substantivet har någon inverkan: ”levande: icke-levande”, ”böjligt i numerus: oböjligt i numerus”, ”singular: plural”. Det visade sig att den kategoriska egenskapen ”levande: icke-levande” ibland påverkar kasusattraktionen. Dessutom, vid undersökningen av de kategoriska egenskapernas inverkan på kasusattraktionen, 33 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA En annan faktor som avgör sannolikheten för kasusattraktion framträdde — skillnader i satsstruktur. 4.2.1. Eftersom kasusattraktion är möjlig i alla fall där nominalfrasen som betecknar jämförelseobjektet står i ackusativ, börjar vi med den tredje gruppen — NOM. / ACC. En sammanställning av data från den första och andra undersökningen visade att även när nominativ alltid kan ersättas med ackusativ, har nominalfrasens kategori större betydelse för kasusattraktion: med pronomen och egennamn är sannolikheten för attraktion hälften så stor som med appellativ. Resultaten från den andra undersökningen bekräftade alltså att: i) kasusattraktion är möjlig med pronomen, jfr (6), (7), även om nominativformer används oftare, jfr meningarna utan attraktion (8), (9): (6) Sådana som oss är svåra att överraska. jfr sådana som vi är (7) En sådan butter person som dig är svår att muntra upp. jfr en sådan butter person som du är (8) Sådana som vi är svåra att överraska. (9) En sådan butter person som du är svår att muntra upp. En ny undersökning visade att informanterna ibland avvisar konstruktioner med kasusattraktion när det gäller pronomen. Detta sker när satsen innehåller en finit verbform: om satsen innehåller en infinitiv tillämpas attraktion lättare på pronomen, jfr meningarna (6), (7) med meningarna (10), (11), där ingen attraktion noterades: (10) Alla lägger märke till en sådan flicka som du. (11) Alla skäller ut sådana busar som de. ii) kasusattraktion är möjlig med egennamn, även om nominativformer är vanligare, jfr (12), (13), (14) respektive (15), (16), (17): (12) Hon skämdes inte för att ha en sådan man som Brazauskas. jfr en sådan man som Brazauskas är (13) Som exempel kan man nämna sådana människor som Petrauskas för alla. jfr sådana människor som Petrauskas är (14) Många ungdomar tycker om att komma till en sådan stad som Paris. jfr till en sådan stad som Paris är 34 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose (15) Hon skämdes inte för att ha en sådan man som Brazauskas. (16) Som exempel kan man nämna sådana människor som Petrauskai. (17) Många ungdomar tycker om att komma till en sådan stad som Paris. iii) Kasusattraktion är också möjlig och vanligare med appellativa substantiv: (a) med numerusböjda appellativa substantiv som betecknar personer och levande varelser, jfr (18), (19), även om satser med nominativ är vanligare, jfr (20), (21): (18) Alla unnar sig inte en sådan lyx som ett barn. (19) Sådana varelser som ormar ser man inte överallt. (20) Alla unnar sig inte en sådan lyx som ett barn. (21) Sådana varelser som ormar ser man inte överallt. (b) med numerusböjda appellativa substantiv som betecknar livlösa objekt – föremål, handlingsbeteckningar och abstrakta begrepp, jfr (22), (23), (24), även om nominativformer också i detta fall är vanligare, jfr (25), (26), (27): (22) Det är trevligt att få en sådan gåva som en dator. (23) Ledamöterna infriar sällan sådana saker som löften. (24) Det är glädjande att ge en sådan gåva som skratt. (25) Det är trevligt att få en sådan gåva som en dator. (26) Ledamöterna infriar sällan sådana saker som löften. (27) Det är glädjande att ge en sådan gåva som skratt. (c) med numerusböjda appellativa substantiv, jfr (28), (29), (30); liksom i de föregående fallen används satser med nominativ oftare, jfr (31), (32), (33): (28) Krydda en sådan maträtt som keso med gräddfil. (29) Ett sådant livsmedel som socker framställs också av sockerbetor. (30) Många människor tycker om en sådan maträtt som sidfläsk. (31) Krydda en sådan maträtt som keso med gräddfil. (32) Ett sådant livsmedel som socker framställs också av sockerbetor. (33) Många människor tycker om en sådan maträtt som sidfläsk. Alla sammanfattade fall av kasusattraktion där nominativ ersätts av ackusativ presenteras i schema 1. 35 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Schema 1.Kasusattraktion där nominativ ersätts av ackusativ. 4.2.2. Samma undersökning genomfördes också med meningar från den andra gruppen — NOM. / DAT., där nominativ vid attraktion skulle ersättas av dativ. Liksom i det första fallet försökte man fastställa med vilka nominala uttryck kasusattraktion är möjlig och med vilka den inte är det, samt vilken inverkan substantivets kategoriska egenskaper har. Den andra enkäten gjorde det möjligt att precisera uppgifterna från den första enkäten: när det gäller meningar i den andra gruppen (NOM. / DAT.) kan attraktion, liksom i den första gruppen (NOM. / ACC.), tillämpas nästan alltid — meningar med pronomen utgör undantaget. Kasusattraktion tillämpas i allmänhet inte på pronomen, t.ex.: (34) *Jag skulle inte anförtro en sådan sak åt en sådan som dig. (35) *Jag vet inte ens hur jag ska tacka en sådan som dig. (36) *Även om du blir av med pälsen kommer du inte att passa för sådana som dem. (37) Jag skulle inte anförtro en sådan sak åt en sådan som du. (38) Jag vet inte ens hur jag ska tacka en sådan som du. (39) Även om du blir av med pälsen kommer du inte att passa för sådana som de. Ibland är kasusattraktion också möjlig med pronomen (detta är ett gränsfall — i många meningar används nominativ), t.ex.: (40) För sådana studenter som er kommer ni att klara tentamen. (41) För sådana studenter som ni kommer ni att klara tentamen. (nominativ är vanligare) Möjligheten till attraktion i mening (40) kan ha bestämts av den jämförande konstruktionens plats— 36 Linkšnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose tion, dvs. att den jämförande konstruktionen står före predikatet, jfr mening (40) med meningarna (34), (35), samt av att ett direkt objekt står mellan den jämförande konstruktionen och predikatet, jfr mening (40) med mening (36)9. Den andra enkäten visade att attraktion förekommer med egennamn, även om meningar med nominativ är vanligare, t.ex.: (42) En varm övernattning under tak drömde en sådan stackare som Raulus inte ens om. (43) För sådana flitiga människor som Januliai är inte ens årets längsta dag tillräckligt lång. (44) En varm övernattning under tak drömde en sådan stackare som Raulas inte ens om. (45) För sådana flitiga människor som Januliai är inte ens årets längsta dag tillräckligt lång. Kasusattraktion är möjlig med appellativa substantiv: (a) med appellativa substantiv som böjs i numerus och betecknar personer eller levande varelser, jfr (46), (47), även om nominativbruk är vanligare, jfr (48), (49): (46) För sådana fåglar som sparvar är frost inte skrämmande. (47) För en sådan människa som en hemlös smakar även mörkt bröd gott. (48) För sådana fåglar som sparvar är frost inte skrämmande. (49) För en sådan människa som en hemlös smakar även mörkt bröd gott. (b) med appellativa substantiv som böjs efter numerus och betecknar livlösa föremål, jfr (50), (51), även om nominativ är vanligare, jfr (52), (53), t.ex.: (50) För ett sådant livsmedelsförråd som kex bör det finnas tillräckligt med plats i ditt skåp. (51) En sådan mekanism som en cykel behöver båda hjulen. (52) För ett sådant livsmedelsförråd som kex bör det finnas tillräckligt med plats i ditt skåp. (53) En sådan mekanism som en cykel behöver båda hjulen. (c) med appellativa substantiv som inte böjs efter numerus, jfr (54), (55); liksom i de tidigare fallen är nominativformen vanligare, jfr (56), (57): 9 Om att dessa faktorer kan påverka uppkomsten av attraktion, se även nedan. 37 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA (54) Det finns ingen plats i hans hjärta för en sådan känsla som bitterhet. (55) Han ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt en sådan sysselsättning som måleri. (56) Det finns ingen plats i hans hjärta för en sådan känsla som bitterhet. (57) Han ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt en sådan sysselsättning som måleri. För övrigt kan, som redan nämnts, den jämförande konstruktionens placering i satsen påverka sannolikheten för attraktion. I alla tidigare uppräknade fall (där attraktion förekommer) stod de jämförande konstruktionerna före predikatet, men om den jämförande konstruktionen används i slutet av satsen, dvs. efter predikatet, minskar sannolikheten för attraktion kraftigt eller så är attraktion helt omöjlig. Exempelvis hör sats (58) till gränsfallen, medan satserna (59), (60) betraktas som felaktiga och klassificeras som satser utan attraktion: (58) Man får inte vara påflugen med sina frågor mot en sådan person som en domare. (59) *Det behövs alltid erfarna människor för ett sådant arbete som byggnadsarbeten. (60) Šimoniai är inte vana vid att tjäna sådana herrar som tyskar. (61) Det behövs alltid erfarna människor för ett sådant arbete som byggnadsarbete. (62) Familjen Šimonis är inte vana att tjäna sådana herrar som tyskarna. Fall av kasusattraktion där nominativ ersätts med dativ, liksom fall där kasusattraktion inte förekommer, kan sammanfattas – se schema 2. Schema 2. Kasusattraktion där nominativ ersätts med dativ. 38 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose 4.2.3. Nedan behandlar vi den första gruppen – NOM. / GEN., där nominativ vid attraktion ersätts med genitiv. Liksom i de två första fallen försökte man fastställa med vilka nominala uttryck kasusattraktion är möjlig och med vilka den inte är det, samt vilken inverkan substantivets kategoriska egenskaper har. Även här gjorde den andra enkäten det möjligt att precisera uppgifterna från den första enkäten: liksom i fallet med gruppen NOM. / DAT. gäller attraktion i det här fallet nästan inte pronomen; den är möjlig med alla appellativ, men förekommer sällan med egennamn. Vi kan alltså säga att attraktion nästan inte förekommer med pronomen, t.ex.: (63) *Jag behöver inte en sådan vän som du. (64) *Jag längtar efter en sådan vän som du. (65) *Jag undviker sådana typer som de. (66) Jag behöver inte en sådan vän som du. (67) Jag längtar efter en sådan vän som du. (68) Jag undviker sådana typer som de. Kasusattraktion förekommer även med pronomen, om än sällan (nominativ används oftast): (69) Sådana människor som vi finns det få kvar av i världen. (70) Sådana människor som vi finns det få kvar av i världen. (nominativ är vanligare) Liksom i fallet med den andra gruppen (se avsnitt 4.2.2) kan attraktionen i den här meningen ha orsakats av den jämförande konstruktionens placering, dvs. att den jämförande konstruktionen står före predikatet; jämför mening (69) med meningarna (63), (64) och (65), samt av att ett adverbial skjuts in mellan den jämförande konstruktionen och predikatet. Det visade sig att kasusattraktion med egennamn, till skillnad från fallet med gruppen NOM. / DAT., nästan är omöjlig, t.ex.: (71) *Ni har ännu inte sett sådana människor som familjen Baranauskas. (72) *Hon tycker inte om sådana män som Antano. (73) Ni har ännu inte sett sådana människor som Baranauskai. (74) Hon tycker inte om sådana män som Antanas. Men även när det gäller egennamn bedömdes konstruktionen med kasusattraktion ibland som möjlig av informanterna, till exempel: (75) Jag skulle inte önska sådana grannar som Miškiniai åt någon. 39 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA (76) Jag skulle inte önska sådana grannar som Miškiniai åt någon. (nominativ är vanligare) Troligen är kasusattraktion även i detta fall möjlig eftersom den jämförande konstruktionen står före predikatet. Det har konstaterats att kasusattraktion är möjlig med alla appellativa substantiv: (a) med appellativa substantiv som böjs i numerus och betecknar personer eller levande varelser, jfr (77), (78), även om meningar med nominativ är vanligare, jfr (79), (80): (77) Jag behöver inte ett sådant barn som en narkoman. (78) Lilla vän, sådana djur som sköldpaddor ser man inte i floden. (79) Jag behöver inte ett sådant barn som en narkoman. (80) Lilla vän, sådana djur som sköldpaddor ser man inte i floden. (b) med appellativa substantiv som böjs i numerus och betecknar livlösa objekt – föremål, handlingsbeteckningar och abstrakta begrepp, till exempel: (81) Sådana dokument som pass bör man inte visa för vem som helst. (82) En sådan avslutning som fängelse hade han inte väntat sig. (83) Jag tycker inte om sådant oväsen som ett gräl. Kasusattraktion är även i dessa fall sällsynt; nominativformer används oftare: (84) Sådana dokument som pass bör inte visas för vem som helst. (85) En sådan avslutning som fängelse hade han inte väntat sig. (86) Jag tycker inte om sådant oväsen som gräl. (c) med räkneoböjliga appellativa substantiv, t.ex.: (87) Människan kan inte söka efter något sådant som lycka. (88) Vi vill inte ha sådana bekymmer som utgifter. Liksom i de tidigare uppräknade fallen är även i detta fall meningar utan kasusattraktion vanligare: (89) Människan kan inte söka efter något sådant som lycka. (90) Vi vill inte ha sådana bekymmer som utgifter. I vissa fall förkastades konstruktionen med kasusattraktion, t.ex.: 40 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose (91) *I klassisk kinesiska finns det inget sådant abstrakt ord som sanning10. (92) I klassisk kinesiska finns det inget sådant abstrakt ord som sanning. Utifrån fallen av kasusattraktion med appellativa substantiv kan man inte hävda att dessa fall av kasusattraktion skulle påverkas av den jämförande konstruktionens placering i satsen11. Inte heller har det observerats att det inom gruppen NOM. / GEN. skulle vara avgörande för sannolikheten för attraktion huruvida satsens predikat uttrycks med ett negerande verb eller ett verb som kräver ett genitivobjekt. Fallen av kasusattraktion där nominativ ersätts med genitiv, liksom fallen där kasusattraktion inte förekommer, kan sammanfattas – se schema 3. Schema 3.Kasusattraktion där nominativ ersätts med genitiv. 4.2.4. Den fjärde gruppen är NOM. / INSTR., där instrumentalis vid attraktion skulle ersätta nominativ. Utifrån den första enkätens data konsta- 10Denna mening med attraktion användes endast tre gånger och betraktas som ett misstag. Attraktion kan ha uteblivit i meningen eftersom man ville undvika tvetydigheter – om kasusattraktion hade tillämpats skulle meningens betydelse ha förändrats: i kinesiska finns inget begrepp om sanning, inte själva företeelsen som sådan. Se även mening (64), där tvetydigheter också kunde ha uppstått. 11Attraktion förekommer både i jämförande konstruktioner som står före predikatet (meningarna (78), (81), (82)) och i jämförande konstruktioner som står efter predikatet (meningarna (77), (83), (87), (88)). 41 Veslava Čižik-Prokaševa staterades att instrumentalis inte ersätter nominativ, oavsett vilka kategoriska egenskaper jämförelsestandarden har. Den andra enkäten visade att kasusattraktion med instrumentalis är möjlig, om än mycket sällsynt. Det konstaterades att: i) kasusattraktion inte tillämpas på pronomen, t.ex.: (93) *Man kan vara stolt över sådana föräldrar som ni. (94) *Det är lätt att bli sådan som du. (95) Man kan vara stolt över sådana föräldrar som ni. (96) Det är lätt att bli sådan som du. ii) kasusattraktion tillämpas inte på egennamn12, t.ex.: (97) *Endast Zasranai kan skryta med sådana bekanta som Sopranai. (98) *Med en sådan man som Paleikiu var hon beredd på allt. (99) Endast Zasranai kan skryta med sådana bekanta som Sopranai. (100) Med en sådan man som Paleikis var hon beredd på allt. iii) kasusattraktion kan tillämpas på appellativa substantiv: (a) kasusattraktion kan inte alltid tillämpas på numerusböjda appellativa substantiv som betecknar personer eller levande varelser, t.ex.: (101) *Man kan alltid förvandlas till en sådan som en far. (omöjligt) (102) Man kan alltid förvandlas till en sådan som en far. (103) Varje barn fascineras av sådana naturens skapelser som kattungar. (möjligt) (104) Varje barn fascineras av sådana naturens skapelser som kattungar. (nominativ är vanligare). Det är sannolikt att kasusattraktion är omöjlig i mening (101), eftersom man vill undvika tvetydighet: att förvandlas till en far är något annat än att förvandlas till en människa som liknar en far (se även fotnot 10). Det finns ingen tvetydighet i mening (103). (b) kasusattraktion kan oftast tillämpas på numerusböjda appellativa substantiv som betecknar livlösa objekt – föremål, handlingsbenämningar och abstrakta företeelser – t.ex.: (105) Jag skulle inte rekommendera att tro på sådant nonsens som skvaller. 12 Man borde också kontrollera om attraktion verkligen inte tillämpas i meningar med egennamn. De angivna exemplen betraktas som felaktiga, det vill säga, meningar med kasusattraktion förekom endast tre gånger vardera. Man skulle kunna undersöka om den jämförande konstruktionens placering eller någon annan faktor i detta fall kan påverka sannolikheten för kasusattraktion. 42 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose (106) Jag skulle inte råda någon att tro på sådant nonsens som rykten. (nominativ är vanligare) Mening (107) betraktas som ett fel, eftersom endast tre meningar med kasusattraktion användes. Kanske påverkades detta av den jämförande konstruktionens placering: den jämförande konstruktionen är inskjuten mellan infinitiven och den finita verbformen (jfr mening (105)): (107) *Att intressera sig för sådana händelser som mord gillar inte alla. (108) Att intressera sig för sådana händelser som mord gillar inte alla. (c) oböjliga appellativa substantiv, t.ex.: (109) Att insjukna i en sådan sjukdom som smittkoppor är inte farligt. (110) Att insjukna i en sådan sjukdom som spetälska är inte farligt. (nominativ är vanligare) Fall av kasusattraktion där nominativ ersätts av instrumental, liksom fall där kasusattraktion inte förekommer, kan sammanfattas — se schema 4. Schema 4.Kasusattraktion när nominativ ersätts av instrumental. 4.2.5. 4.2.5.Slutligen bör den femte gruppen diskuteras — NOM. / LOC., där nominativ vid attraktion kan ersättas av lokativ. Som redan nämnts presenterades inga meningar med lokativ i den första enkäten, så endast uppgifterna från den andra enkäten analyseras; de visar att kasusattraktion ibland också är möjlig med lokativ. Låt oss gå igenom sådana fall i tur och ordning. 43 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA i) Kasusattraktion tillämpas inte på pronomen, t.ex.: (111) *Endast i en sådan som i honom finner jag tröst och ro. (112) Låt oss söka efter orsaker i sådana som i dem. (113) Endast i en sådan som han finner jag tröst och ro. (114) Låt oss söka efter orsaker i sådana som de. ii) Kasusattraktion tillämpas ibland på egennamn: (a) kasusattraktion tillämpas inte på egennamn som betecknar personer eller levande varelser, t.ex.: (115) *Jag förundras bara över varifrån en så liten människa som Jonukas har så mycket kraft? (116) Kampen för sanningen rasade till och med i sådana bedragare som Kazlauskas. (117) Jag förundras bara över varifrån en så liten människa som Jonukas har så mycket kraft? (118) Kampen för sanningen rasade till och med i sådana bedragare som Kazlauskas. (b) kasusattraktion tillämpas på egennamn som betecknar livlösa föremål, t.ex.: (119) Du drömmer ständigt om att bo i ett sådant land som i Afrika. (120) På sådana platser som i Žemaičiai och Tartučiai har intressanta seder upptäckts. (121) Du drömmer ständigt om att bo i ett sådant land som Afrika. (nominativ är vanligare) (122) På sådana platser som Žemaičiai och Tartučiai har intressanta seder upptäckts. (nominativ är vanligare) iii) Kasusattraktion kan tillämpas på appellativa substantiv: (a) Kasusattraktion tillämpas inte på numerusböjda appellativa substantiv som betecknar personer eller levande varelser, t.ex.: (123) *Forskarna har redan hittat detta virus hos sådana patienter som lungsiktiga. (124) Jag berättade om längtan efter frihet som finns inte bara hos djur, utan också hos en sådan av Guds skapelser som människan. (125) Forskarna har redan hittat detta virus hos sådana patienter som lungsiktiga. (126) Jag berättade om längtan efter frihet som finns inte bara hos djur, utan också hos en sådan av Guds skapelser som människan. 44 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose (b) Kasusattraktion tillämpas på numerusböjda appellativa substantiv som betecknar livlösa objekt, t.ex.: (127) I en sådan bok som ett uppslagsverk hittar du många intressanta saker. (128) På sådana institutioner som sjukhus kommer tjänsterna att bli dyrare och lönerna att stiga. (129) I en sådan bok som ett uppslagsverk hittar du många intressanta saker. (nominativ är vanligare) (130) På sådana institutioner som sjukhus kommer tjänsterna att bli dyrare och lönerna att stiga. (nominativ är vanligare) (c) Kasusattraktion tillämpas ibland på numerusböjda appellativa substantiv och ibland inte, t.ex.: (131) Det är alltid väldigt roligt på sådana fester som dop. (132) I sådana tävlingar som kappseglingar vinner den bästa piloten oftast. (133) Vår styrka ligger inte i kraften, utan i ett sådant band som enhet. (134) Det är alltid väldigt roligt på sådana fester som dop. (nominativ är mycket vanligare) (135) I sådana tävlingar som racing vinner den bästa föraren oftast. (nominativ är mycket vanligare) (136) Vår styrka ligger inte i kraft, utan i en sådan förbindelse som enighet. (endast nominativ används) Att den inessiva formen inte användes i mening (133) kan ha berott på huvudordets semantik i den jämförande konstruktionen. Fall av kasusattraktion där nominativ ersätts av inessiv, liksom fall där kasusattraktion inte förekommer, kan sammanfattas – se schema 5. 45 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Schema 5. Kasusattraktion där nominativ ersätts av inessiv. 5. SLUTSATSER Kaip jau buvo pastebėta anksčiau (Čižik 2003), linksnių atrakcija būdinga lyginamosioms konstrukcijoms, bet ne lyginamiesiems sakiniams: atkurtame pilname lyginamajame sakinyje lyginimo standartą galima išreikšti tik vardininku. Šiame straipsnyje aptartos pažyminio funkciją atliekančios lyginamosios konstrukcijos, kurių pagrindinis žodis atlieka subjekto funkciją, ir vardininką keičia netiesioginis (objekto) linksnis, pvz.: Miške randu tokių gėrybių kaip grybų, uogų (vietoje kaip grybai, uogos). Attraktion kan orsakas av olika faktorer. Den andra enkätundersökningen bekräftade att följande påverkar attraktion: (a) kasus: möjligheten till attraktion avgörs av KASUSHIERARKIN. Om denna hierarki, som först beskrevs som ”nominalfrasens tillgänglighetshierarki” (noun phrase accessibility hierarchy — Keenan, Comrie 1977), se vidare Čižik (2003: 16–17); Holvoet, Semėnienė (2004: 28–32); Holvoet, Semėnienė (2005: 51–54). (b) nominalfrasens inherenta kategoriska egenskaper: ordklass, proprium / appellativ, levande / livlös)13, 13 Att kasusattraktion ibland inte märks med pronomen och egennamn- 46 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose (c) syntaktiska faktorer: icke-finita former (infinitiv): när en infinitiv används i en sats tillämpas kasusattraktion även på pronomen (se avsnitt 4.2.1); den jämförande konstruktionens position: i vissa fall, när den jämförande konstruktionen står före predikatet, märks en större benägenhet att tillämpa kasusattraktion (se avsnitten 4.2.2, 4.2.3); dessutom kan ett objekt eller adverbial som infogas mellan den jämförande konstruktionens huvudord och predikatet ibland också leda till att kasusattraktion uppstår (se avsnitten 4.2.2, 4.2.3); tvetydighet: för att undvika tvetydighet tillämpas inte kasusattraktion (se avsnitten 4.2.3, 4.2.4); dessutom kan kasusattraktion utebli på grund av betydelsen hos den jämförande konstruktionens huvudord (se avsnitt 4.2.5). Enligt enkätresultaten är det alltså mest sannolikt att attraktion uppstår i ackusativ, det vill säga när nominativ vid tillämpning av attraktionsregeln ersätts av ackusativ. Minst sannolikt är attraktion i lokativ och instrumentalis (nominativ ersätts sällan av lokativ eller instrumentalis), medan dativ och genitiv intar en mellanposition mellan dessa kasus. Den andra enkäten gjorde det möjligt att precisera kasushierarkin. Enligt enkätresultaten bör kasusens hierarki i litauiska se ut så här: nominativ > ackusativ > dativ > genitiv > instrumentalis > lokativ14 med substantiv kan detta betingas av ANIMACITETSHIERARKIN. W. Croft presenterar följande utvidgade animacitetshierarki: första- och andra personens pronomen < tredje personens pronomen < egennamn < appellativ som betecknar en levande person < appellativ som betecknar ett djur < appellativ som betecknar ett livlöst ting; denna hierarki består i sin tur av tre underordnade hierarkier: Person: första < andra < tredje Referens: pronomen < egennamn < appellativ Animacitet: människa < levande varelse < livlöst ting (Croft 2004: 130). Om animacitetshierarkin och dess tillämpning i grammatiska studier, se även Čižik (2003: 15-16); Šemėnienė (2005: 70tt); Comrie (1989: 128, 185tt). 14 Jfr Harberts kasushierarki för fornhögtyska: NOM > ACC > DAT > GEN (Harbert 1989: 146). Harberts studie bygger på kasusattraktion i relativsatser. 47 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Ju högre upp ett visst ord befinner sig i kasushierarkin, desto mer sannolikt är det att det påverkas av attraktion. Man bör komma ihåg att kasusattraktion (kasuskongruens) endast är en möjlighet15, eftersom meningar där nominalfrasernas former inte kongruerar är vanligare. Dessutom förekommer meningar där kasusattraktion inte tillämpas, trots den fastställda tendensen. LITERATŪRA Croft, W. 2004: Typology and Universals. 2nd edition. Cambridge: University Press. Comrie, B. 1989: Language Universals and Linguistic Typology. 2nd edition. Chicago: The University of Chicago Press. Čižik, V. 2003: Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose. Acta Linguistica Lithuanica 48, 1–17. Erdmann, O. 1874: Untersuchungen über die Syntax der Sprache Otfrids. Erster Teil. Halle. Reprint: Hildesheim–New York: Olms, 1973. Grimm, J. 1866: Über einige Fälle der Attraktion. In: Kleinere Schriften III. Abhandlungen zur Literatur und Grammatik. Berlin: Dümmler, 312–348. Harbert, W. 1989: Case attraction and the hierarchization of case. Proceedings of the Eastern States Conference on Linguistics 6. Ithaca: CLC Publications, 138–149. Holvoet, A. & A. Judžentis, 2003: Sudėtinio prijungiamojo sakinio aprašymo pagrindai. In: Holvoet & Judžentis, red., Sintaksinių ryšių tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 115–172. Holvoet, A. & L. Semėnienė, 2004: Linksnių teorijos pagrindai. In: A. Holvoet & L. Semėnienė, red., Gramatinių kategorijų tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–33. Holvoet, A. & L. Semėnienė, 2005: Veiksnio ir tiesioginio papildinio sąvokos. In: A. Holvoet & R. Mikulskas, red., Gramatinių funkcijų tyrimai. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 39–64. 15 Anot O. Erdmanno, linksnio atrakcija yra veikiau išimtis nei dėsningumas (Erdmann 1874: 130). 48 Linksnių atrakcija lyginamosiose konstrukcijose Keenan, E. L. & B. Comrie. 1977: Noun phrase accessibility and Universal Grammar. Linguistic Inquiry 8.1, 63–99. Matthews, P. H. 1997: Oxford Concise Dictionary of Linguistics. Oxford: University Press. Schleicher, A. 1856: Handbuch der Litauischen Sprache: Litauische Grammatik. Prag: J. G. Calve’sche Verlagsbuchhandlung. Semėnienė, L. 2005: Intransityvinio subjekto žymėjimas vardininku ir / ar kilmininku. Acta Linguistica Lithuanica 52: 67–82. Veslava Čižik-Prokaševa Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, 2055 Vilnius, Lietuva [email protected] 49