Depiktyvų žymėjimas lietuvių kalboje

VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Lietuvių kalbos institutas Forskningsområden: syntaktiska hierarkier, fria sekundära predikativ. DEPIKTIVERNAS MARKERING I LITAUISKAN Markering av depiktiver i litauiska SAMMANFATTNING Artikeln undersöker markeringen av fria icke-resultativa sekundära predikativ (depiktiver) i litauiska och ger en kort översikt över indelningen av depiktiver i utländsk lingvistisk forskning. I artikeln delas depiktiver in i två grupper – syntaktiska och semantiska – och uttrycksformerna för varje grupp diskuteras ingående. Syftet är att visa hur depiktiver i litauiska skiljer sig från depiktiver i andra språk och att komplettera de uppgifter som presenteras i litauiska grammatikor och syntaxstudier. Utifrån frekvensen upprättas hierarkier över depiktivernas former och de ordklasser som de uttrycks genom. SAMMANFATTNING Artikeln behandlar markeringen av sekundära icke-resultativa predikat (depiktiver) i litauiska. I artikeln delas depiktiverna in i två grupper: syntaktiska depiktiver och semantiska depiktiver; varje grupp diskuteras ingående utifrån varje möjlig depiktivform. I artikeln har jag strävat efter att visa hur depiktiver i litauiska skiljer sig från depiktiver i andra språk och att komplettera de uppgifter som ges i litauiska grammatikor och syntaxstudier. Baserat på frekvensen av vissa depiktivformer presenteras två hierarkier: en hierarki över depiktivernas kasus och en hierarki över depiktivernas former. 0. INLEDNING Författare som företräder strukturell och funktionell grammatik inom litauisk lingvistik (framför allt bör nämnas Adelė Valeckienės artikel (1967), Lietuvių kalbos gramatika (1976), Dabartinės lietuvių kalbos gramatika (1996)) har redan behandlat sekundära VIKTIGA NYCKELORD: sekundärt predikat, depiktiv, markering av depiktiver. NYCKELORD: sekundärt predikat, depiktiv, markering av depiktiver. 128 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 128 2011.06.17 08:24:08 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbys bruožai predikat1, men de använde inte begreppet sekundär predikation i sina arbeten: det syntaktiska fenomenet på satsnivå – det sekundära predikatet – var för dem som bäst en del av verbfrasen (predikativt attribut), men ofta bara en nominaldel av ett sammansatt predikat eller en beståndsdel i ett sammansatt objekt. Det var förmodligen den i litauisk grammatisk tradition etablerade föreställningen om ett tvåsidigt syntaktiskt förhållande som framför allt hindrade att dessa predikat betraktades som ett fenomen på satsnivå2. I nyare syntaktiska arbeten (artiklar av Axel Holvoet och hans medförfattare samt Loreta Vaičiulytė-Semenienė) används begreppet sekundär predikation, men 1 I utländsk vetenskaplig litteratur benämns sekundära predikat också praedicativum, predicative attributes, predicative adjuncts, copredicates, copredicatives, labeled adjuncts, attributes, predicate nominals, predicate modifiers, postnominal and postverbal adjectives (Nichols 1978b: 114; Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 60; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 4 och där angiven litteratur). Inom litauisk lingvistik är termen tarininis pažyminys (‘predikativt attribut’) olämplig för dessa, eftersom, med Axel Holvoets ord, varje adjektiv som fungerar som attribut är predikativt (predikationen har bara flyttats till nominalfrasnivån); det sekundära predikatet är inte ett attribut i den meningen att det inte bildar en nominalfras med substantivet (Holvoet 2003: 74; Holvoet 2009b: 99). En jämförelse mellan begreppet sekundärt predikat som används i utländsk litteratur och begreppet predikativt attribut som etablerats i litauisk tradition visar att det förstnämnda betecknar ytterligare predikation på satsnivå, medan det sistnämnda ger intrycket att predikatet bara är en integrerad del av verbfrasen eller rentav satsens predikat. Även om förespråkare för begreppet predikativt attribut talar om en ny, separat satsdel, är benämningen ändå inriktad på attributet – som om det vore en särskild typ av attribut. I själva verket skiljer sig denna satsdel mycket från attributet (se även Labutis 1998: 250–251). Därför används termen predikatyvo (‘predikat’) i artikeln. 2 Föreställningen om ett tvåsidigt syntaktiskt förhållande bör förkastas av flera skäl. För det första betraktades i tidigare lingvistiska arbeten (t.ex. Valeckienė 1967; Ulvydas, red., 1976; Ambrazas, red., 1996) inte bara kasuskongruerande utan även icke-kasuskongruerande attribut som predikativa attribut, vilket stod i strid med de angivna definitionerna: det betonades att predikativa attribut kännetecknas av två relationer, en till verbet (anslutning) och en till subjektet eller objektet (kongruens). Icke-kasuskongruerande predikativa attribut är emellertid i satsen förbundna genom endast en syntaktisk relation – till verbet – och borde därför inte betraktas som predikativa attribut i de nämnda arbetena. För det andra behandlades i avsnitten om predikativa attribut i tidigare lingvistiska arbeten endast fria sekundära predikat, medan obligatoriska, verbstyrda predikat inte behandlades; dessa arbeten tog alltså endast upp anslutning. Man antog att verbet och predikatet var förbundna genom en syntaktisk relation, och eftersom denna relation varken var kongruens eller rektion beskrevs den som anslutning. I traditionell grammatik fastställdes således relationen mellan verbet och predikatet utan stöd i något morfosyntaktiskt kännetecken. I nyare arbeten (i serien av arbeten om litauisk grammatik) har anslutning som syntaktisk beroenderelation övergetts, eftersom det inte finns något morfosyntaktiskt kännetecken som visar den syntaktiska relationen, och begreppet modifiering har införts. Det gör det möjligt att betrakta både kasuskongruerande och icke-kasuskongruerande predikat som predikat. Denna artikel följer den nyare ståndpunkten, det vill säga att fria sekundära predikat inte utgör ett predikativt attribut eller en del av ett sekundärt predikat, utan en separat satsdel; syntaktiskt är de endast beroende av huvudverbet, medan de semantiskt är relaterade till huvudpredikatets argument. Därför används i artikeln termen depiktiv, inte predikativt attribut. Straipsniai / Articles 129 ALL_62_63_maketas.indd 129 2011.06.17 08:24:08 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA dessa arbeten omfattar inte fenomenets fullständiga morfosyntax. I denna artikel behandlas märkningen av fria icke-resultativa sekundära predikativ3 – depiktiver – i litauiska. Syftet är att visa hur litauiska depiktiver skiljer sig från depiktiver i andra språk och att komplettera de uppgifter som presenteras i litauiska grammatikor och syntaktiska undersökningar. Utifrån frekvens4 upprättas hierarkier över depiktivformer och de ordklasser som depiktiver uttrycks med. Depiktiver5 har dubbla relationer i satsen: den syntaktiska relationen råder mellan depiktiven och huvudpredikatet, den semantiska mellan depiktiven och ett argument till huvudpredikatet som depiktiven beskriver6 (jfr Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 74–77). Denna semantiska relation mellan depiktiven och ett argument till huvudpredikatet är ett av de viktigaste kriterierna för att skilja depiktiver från andra satsled (grammatiska funktioner). Ett annat mycket viktigt kriterium som skiljer depiktiver (verbmodifierare7) från verbets obligatoriska argument (valensbundna) är att depiktiven är fakultativ; jfr (1) Osten låg i kylskåpet inslagen i papper och (2) Osten låg i kylskåpet, (1) Juozas gick ut från festen arg och (2) Juozas gick ut från festen, där de andra satsernas innebörd är densamma som de första satsernas, samt satserna Luiza verkar trött och Barnet kommer att bli målare, där participet och substantivet är obligatoriska predikativ och satserna skulle vara ofullständiga utan dem: *Luiza bl- 3 Om begreppen sekundärt predikativ, fritt (resultativt/icke-resultativt) sekundärt predikativ, se Veslava Čižik-Prokaševa 2010. 4 991 exempel på depiktiver samlades in. De hämtades ur Jonas Jablonskis Lietuvių kalbos sintaksės (1911) och Linksnių ir prielinksnių (1928), Jonas Balkevičius Dabartinės lietuvių kalbos sintaksės (1963), Adelė Valeckienės artikel från 1967, Lietuvių kalbos gramatikos (1976), Vitas Labučis Lietuvių kalbos sintaksės (1994) och hans artikel från 1992, Dabartinės lietuvių kalbos gramatikos (1996), Jonas Šukis bok Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos (1998), artiklar av Holvoet med medförfattare, Vaičiulytė-Semėnienė och utländska språkforskare som behandlar sekundära predikativ, från Kaunas Vytautas Magnus-universitetets korpus för samtida litauiska (tillgänglig på internet http://donelaitis.vdu.lt) samt från webbplatsen Google (tillgänglig på internet http://www.google.lt). 5 I artikeln används depiktiver i vid bemärkelse, det vill säga de omfattar depiktiver i snäv bemärkelse och adverbiala sekundära predikativ (se Čižik-Prokaševa 2010 för en utförligare diskussion). 6 Jfr ”...predikativ attribut står i dubbla syntaktiska relationer till ett självständigt verb med lexikal betydelse som fungerar som predikat, till en verbfras som innehåller ett sådant verb eller till ett annat ord med motsvarande funktion, och till subjektets nominativ eller objektets kasusformer” (Valeckienė 1967: 115); ”predikativt attribut är ett satsled som på samma satsnivå har dubbla underordningsrelationer: till predikatet och samtidigt till subjektet eller objektet” (Ambrazas, red., 1996: 490); ”fria sekundära predikativ är predikativa ord (adjektiv, particip och substantiv) som i satsen fyller funktionen av verbmodifierare och genom en särskild semantisk och morfosyntaktisk relation är förbundna med ett av huvudpraedikationens argument” (Holvoet, Mikulskas B: 1). 7 Styrning och modifiering förstås i detta arbete i enlighet med volymerna i serien Lietuvių kalbos gramatikos darbų (se Holvoet, Judžentis 2003: 12–15; Holvoet, Judžentis 2005: 16 för en utförligare diskussion). 130 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 130 2011.06.17 08:24:08 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai visar och *Barnet kommer att bli. I språk där kongruens bidrar till att knyta det sekundära predikativet till ett argument till huvudpredikatet betraktas kongruens också som ett av de viktigaste kriterierna – den visar att ett ord används som depiktiv (jfr Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 62). I litauiska väljs depiktivens kasus oftast efter kongruensbärarens⁸ kasus. Depiktivens kongruens med kongruensbäraren återspeglar kongruensmottagarens semantiska relation i satsen, snarare än att visa att depiktiven och kongruensbäraren bildar en nominalfras (Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 82). I litauiska bidrar kasus till att undvika tvetydighet genom att tydligt visa vilket ord i satsen depiktiven är knuten till. I exempelmeningen Jag ska välja en brudgum som är vaken och rask framgår det tydligt att depiktiverna žvalų och vikrų beskriver det direkta objektet, inte subjektet⁹. I den utländska vetenskapliga litteraturen delas depiktiver in i grupper efter vilken grammatisk funktion i satsen det argument till huvudpraedikationen som depiktiven beskriver har. Vanligen anges att depiktiva sekundära predikativ är knutna till subjektet (eng. subject) eller det direkta objektet (eng. direct object) (Brown, Miller, red. 1999: 325; Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 375; Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 72; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 54; Holvoet, Mikulskas B; Šarić 2008: 297–298). Språk där depiktiver beskriver ett indirekt objekt (eng. indirect object), ett obliqt objekt (eng. oblique) eller en prepositionsfras är sällsynta¹⁰. Vanligen hävdas det till exempel att en depiktiv i engelska inte kan beskriva ett indirekt objekt (satserna (3), (5)) eller en prepositionsfras (sats (4)); endast satser där depiktiverna är knutna till subjektet (satserna (1), (5)) och det direkta objektet (sats (2)) är möjliga: 8 Eftersom sekundärt predikativ vanligen kongruerar i kasus med ett argument till huvudpredikatet, är det lämpligt att kalla det senare kongruensbärare (eng. agreement controller, agreement trigger), och det sekundära predikativet kongruensmottagare (eng. agreement target). Så benämner Vaičiulytė-Semėnienė (2007b: 116–117) dem. Se även Corbett (1998: 1; 2003: 110) om hur dessa termer förstås. 9 Begreppen subjekt, direkt, indirekt och obliqt objekt som används i denna artikel motsvarar de engelska semantiska termerna subject, direct / indirect / oblique object (se även Morkūnas, red., Ambrazas, red., 2008: 378, 515). 10 I valpiri (warlpiri) kan kongruensbäraren till exempel ha formen av ett dativobjekt eller något annat obliqt objekt. En kongruensbärare i dativobjektsform förekommer också i de kartvelska språken. I australiska språk är kongruensbäraren ofta det indirekta objektet i en passiv sats; även i finska språk är det möjligt att använda en depiktiv som beskriver ett argument som betecknar ett indirekt objekt (se Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 73–74; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 54 och den litteratur som anges där). I kroatiska kan en depiktiv beskriva dativ- och instrumentalisobjekt samt en lokativ adverbialbestämning (Šarić 2008: 298), och i slovakiska subjekt, direkt objekt, indirekt objekt och en prepositionsfras (Šarić 2008: 298–299). Så är fallet även i romanska språk och albanska (se Irimia 2005). I slovenska kan en depiktiv beskriva subjektet, direkt och indirekt objekt, genitiv- och instrumentalisobjekt, en lokativ adverbialbestämning och en prepositionsfras (Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 373–375). Straipsniai / Articles 131 ALL_62_63_maketas.indd 131 2011.06.17 08:24:08 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA (1) Johni drack kaffet trötti. (Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 376) ‚Jonas drack upp kaffet trött‘ (2) John drack kaffeti varmti. (Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 376) ‚Jonas drack upp kaffet varmt‘ (3) *Jag gav Maryi köttet hungrigi. (Irimia 2005: 21) ‚Jag gav mat åt Maria hungrig‘ (4) *Jag pratade med Suei berusadi. (Irimia 2005: 21) ‚Jag pratade med Sue berusad‘ (5) Johni gav Maryi kaffet trötti/*i. (Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 376) ‚Jonas gav Maria kaffe trött / *trött‘ Att depiktivet i engelskan inte kan syfta på ett indirekt objekt (dativobjekt), exempelvis i meningen *Sjuksköterskan gav Johni medicinen sjuki ‚Sjuksköterskan gav medicinen åt John sjuk‘, förklarade Susana Rothstein (1985) med att depiktivet kan syfta på en agent eller patient (upplevare), men inte på en benefaktiv11. I själva verket anför flera författare undantag (t.ex. Marušič, Marvin, Žaucer 2003; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005). I vissa språk finns det särskilda kännetecken, konstruktioner och hjälpmedel som gör det möjligt att tydligt skilja depiktiv från andra satsled (Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 81–94). Huruvida ett depiktiv används med en annan korrelat för kongruens än subjektet, det direkta eller indirekta objektet kan bero på talaren, kontexten, genren, på om språket är skrivet eller talat, på fördelningen mellan tema och rema samt på ordföljden (jfr Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 54; Nichols 1982: 320). I litauiska kan depiktiv vara orienterade inte bara mot subjektet och det direkta objektet, utan också mot andra indirekta och mer avlägsna objekt och adverbial. Om man klassificerar grammatiska funktioner enligt den utländska språkvetenskapliga traditionen kan man säga att depiktiv i litauiska kan vara semantiskt relaterade till: a) subjektet, t.ex.: (6) Till allas förvåning återvände Taraila efter sju dygn nästan levande. DLKT12 b) det direkta objektet, t.ex.: (7) När våren kom i mars såg jag åter Bilaišis – Perkūnelis, trött, men glad. DLKT 11 Taip buvo aiškinamas depiktyvų tinkamumas ir vokiečių kalboje (Wunderlich 1997). Hubert Haideris (1985) tokius atvejus aiškino tuo, kad vardininkas ir galininkas yra struktūriniai linksniai, o naudininkas – leksinis (daugiau apie tai žr. Müller 2001: 3–4). 12Depiktiverna är markerade i exemplen. Exempelkällorna anges omedelbart efter exemplet (källförteckningen återfinns i slutet av artikeln tillsammans med litteraturförteckningen). Exempel utan källhänvisning är författarens egna konstruktioner; de som har hänvisningen DLKT är hämtade från Kaunas Vytautas Magnus-universitets korpus för nutida litauiska, och de som hänvisar till en viss webbplats är hämtade från Google. 132 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 132 2011.06.17 08:24:08 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai c) indirekt objekt, t.ex.: (8) ”Nu”, säger Elvidijus, ”känner jag inte längre någon smärta, bara litenbrukade jag ha fruktansvärda depressioner. Nu är det över. Jag har hopp.” DLKT d) mer avlägsna objekt, t.ex.: (9) Skulptören erkände att det hade varit svårt för honom att skapa en skulptur av en människa som han aldrig hade sett levande13. DLKT (10) Jag svarade och förundrades över barnens nyfikenhet ohämmade. (11) ...många växter känner mig personligen, precis som jag känner dem; jag har själv sått eller planterat dem, några grodde av sig själva och jag lärde känna dem redan som spädbarn14... (http://toltikkontaktai.blogas.lt/kvieciu-i-svecius-2.html) e) adverbial, t.ex.: (12) Jag minns att jag började springa och med ett enda andetag hamnade jag i farstun, fortfarande varm15.” Eftersom kasus är ett av de viktigaste formella kriterierna för att identifiera grammatiska funktioner diskuteras depiktiver inte utifrån kongruensbärarens grammatiska funktion, utan enligt ett formellt kriterium – kongruensbärarens och kongruensmålets kasus och form (liksom hos de redan nämnda Franc Marušič, Tatjana Marvin och Rok Žaucer (2003), se fotnot 15). I de mest omfattande beskrivningarna av litauiskans fria sekundära predikat behandlas depiktiver också utifrån deras kasus (Valeckienė 1967; Ulvydas, red., 13 Apie kilmininko linksnio kaip tolimesnio objekto traktavimą žr. Holvoet (2009c). 14Depiktiven syftar på en prepositionsfras. 15Jfr de litauiska exemplen med de slovenska exemplen (Marušič, Marvin, Žaucer 2003: 373–374): Subjekt: Peteri je dal Meti piškote vse polomljeni. ’Peteri gav Meta några kex, alla trasigai (=ryggöm).’ Direkt objekt: Peter je dal Meti piškote vse polomljenei. ’Peter gav Meta någrakexi, allai trasigai (=smulade).’ Indirekt objekt: Peter je dal Metii piškote vsej polomljenii. ’Peter gav Metai några kex, allai trasigai (=ryggöm).’ Dativsubjekt: Budweiser Vidiu ugaja pijanemu, ne pa tudi treznemu. ’Vidi kan tycka om Budweiser när han är berusad, men förvisso inte när han är nykter.’ Lokativ: Peter je dal piškote v košarico vso polomljeno. ’Peter lade kexen i korgen, alla trasigai.’ Genitiv: Sliki se je dotaknil še vseh mokrih. ’Han rörde vid målningarnai, fortfarande allai våta.’ Instrumentalis: Mučil se je s sekiroi že vso topoi. ’Han kämpade med yxani när den redan hade blivit helt slöi.’ För kroatiska exempel med depiktiver som beskriver subjektet, det direkta objektet, det indirekta objektet, ett instrumentalisobjekt, ett lokativiskt adverbial och en prepositionsfras, se Ljiljana Šarić (2008: 298). Straipsniai / Articles 133 ALL_62_63_maketas.indd 133 2011.06.17 08:24:08 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 1976). Först behandlas syntaktiska (kongruerande) depiktiver utifrån kongruensutlösarens kasus (fall där kongruensutlösarens och kongruensmottagarens kasus sammanfaller), därefter semantiska depiktiver utifrån depiktivets form (fall där depiktivet är orienterat mot ett av huvudpredikatets argument och i vissa fall kongruerar med det i genus och/eller numerus, men morfosyntaktiskt uttrycks i ett annat kasus än det argument i huvudpredikatet som det syftar på). 1. SYNTaktiska DEPIKTIVER 1.1. Nominativ Som redan nämnts är en av de vanligaste depiktivtyperna, som förekommer i många språk, det fria sekundära predikativet, vilket är kopplat till satsens subjekts nominativ. I litauiska är nominativ den typiska formen för subjekt, uttryckt med ett substantiv eller pronomen, vilket innebär att även depiktivet får nominativ genom kongruens. Fria sekundära predikativ i nominativ uttrycks med olika ordklasser: • depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (13) 100 g linfrön hälls över med ett halvt glas kokande vatten, får stå i en halvtimme och därefter stöts de svällda fröna medan de ännu är varma16... (http://www.ekopasaulis.com/index.php?cid=591&new_id=833&page_nr=) Adjektiv och adjektivfraser anges av lingvister som den grupp som oftast förekommer som depiktiva sekundära predikativ, det vill säga prototypiska depiktiver. De uttrycker ett fysiskt eller emotionellt tillstånd, en belägenhet, hållning, pose eller ett beteende (jfr Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 95–97; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 8, 57). • depiktiv uttryckt med ett particip, t.ex.: (14) Från järnvägsstationen återvände Ignas, efter att ha följt Saulė på vägen, ledsen och försjunken i tankar. DLKT Participiala depiktivers syntaktiska och semantiska egenskaper är desamma som hos adjektiviska och nominala sekundära predikativ (Nichols 1978b: 123–124). I litauiska räknas endast particip som depiktiver när det tillstånd de uttrycker sammanfaller tidsmässigt med den handling som huvudpredikatet uttrycker, medan particip som 16 Det bör nämnas att det förekommer fall där en nominalfras fungerar som kongruensutlösare och ett adjektiv eller particip som kongruensmottagare. I sådana fall kongruerar depiktivet i kasus med frasens huvudord och i genus och/eller numerus med frasens bestämmande led, t.ex.: De flesta flickorna blev kvar barfota. Jag kommer inte att orka utfodra en sådan flock grisar instängd (Jablonskis 1911: 467). 134 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbovės bruožai betecknar en sekundär handling som inte sammanfaller med den handling som huvudpredikatet uttrycker (oftast en handling som ägt rum före den som huvudpredikatet uttrycker), t.ex.: När jag kom hem gömde jag alla sötsaker. Han vaknade när han hörde att någon gick in genom den olåsta dörren och lade sig på soffan (DLKT), betraktas som adverbial och inte som depiktiver (se vidare Valeckienė 1967: 110; Sirtautas, Grenda 1988: 91). Valeckienė betraktar inte heller nominativformer av presens passiva particip och gerundier som predikativa attribut, det vill säga depiktiver, eftersom de ”nästan alltid har en tydligare betydelsenyans av en sekundär handling snarare än ett tillstånd, vilken tidsmässigt sammanfaller med satsens huvudsakliga handling” (Valeckienė 1967: 111). Några exempel ges, t.ex.: Den gamle, utan att bli ombedd (= fastän ingen bad honom), satte sig på bänken vid fönstret. Juras sprang bort från stängslet för att se hur gumman, medan hon skrek, tröskade (= skriker och tröskar) den gudlöse. Presens passiva particip kan i själva verket inte betraktas som depiktiver, eftersom den sekundära handling som uttrycks i sådana fall utförs av en annan person eller andra personer. Det krävs ytterligare undersökningar för att fastställa om gerundier i litauiska bör betraktas som depiktiver. I Valeckienės exempel Jurgis Martynaitis står vid sin vagn på marknaden, på grisarnas torg, och tuggar uttråkat på ett halmstrå uttrycker gerundiet nuobodžiaudamas snarare ett tillstånd (jfr nuobodžiauti ’känna leda’, LKŽ) än en sekundär handling. Utländska lingvister tenderar att betrakta gerundier som depiktiver. Johanna Nichols (1978a: 330–331) betraktar till exempel formen sidja ’sittande’ i satsen On spit sidja ’han sover sittande’ som ett sekundärt predikativ17. Gerundier i litauiska skulle också kunna betraktas som depiktiver av flera skäl: huvudpredikatet och gerundiet har samma aktör, de två tillstånden sammanfaller tidsmässigt, gerundiet kongruerar med ett argument till huvudpredikatet och betecknar en egenskap som är karakteristisk för en varelse, ett tillstånd vid den tidpunkt då handlingen som uttrycks av huvudpredikatet äger rum (Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 97–99). • en depiktiv uttryckt med ett räkneord, t.ex.: (15) Han ville inte ge med sig och gå med på att Skinderis först skulle ta sig in i det hemliga rummet. DLKT Sådana ordningstal som pirmas, antras, ketvirtas och så vidare är utan tvekan orienterade mot huvudhandlingens deltagare, kongruerar med ett argument till huvudpredikatet och uttrycker en egenskap som är relevant under huvudhandlingens gång. I latin kongruerar ordningstal med de argument de beskriver och behandlas som predikativ. I andra språk, till exempel tyska, markeras ordningstal med predikativ funktion på samma sätt som prototypiska funktions-/rollbeteckningar 17 Se Vaičiulytė-Semenienė (2010) om den möjliga tolkningen som depiktiv av konstruktioner med būti och gerundium, t.ex. būdamas girtas, vaikas būdamas. Straipsniai / Articles 135 ALL_62_63_maketas.indd 135 2011.06.17 08:24:08 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA samt depiktiver med betydelsen livsfas18 (Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 36). Nichols (1981: 137–139) betraktar ordningstal och adjektivet paskutinis som depiktiver (termen predikativt nominal (eng. predicate nominal) används). Hon skiljer mellan två semantiska typer: tidslig typ (eng. temporal type) och rumslig typ (eng. spatial type). Depiktiver av tidslig typ anger den ordning i vilken handlingens deltagare involveras i handlingen, t.ex. Люба первая вскочила в кабину ’Liuba hoppade först in i hytten’, medan depiktiver av rumslig typ anger den position som deltagarna intar under handlingen, t.ex. Наша команда стартовала первой ’Vårt lag startade först’. Ordningstal betraktas som depiktiver (termerna predikativt attribut, sekundärt predikat och depiktiv används) av Valeckienė (1967: 98–99), Kazys Ulvydas (1976: 447, 449–450), Vytautas Ambrazas (1996: 627), Labutis (1998: 250) och Vaičiulytė-Semenienė (2007b: 124). en depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (16) Visst, alla måste bo någonstans, men kan hon verkligen ensam stå emot hela den fientliga världen? DLKT Sådana pronomen som vienas, visas, pats bör betraktas som depiktiver, eftersom de tydligt visar sin orientering mot ett argument till huvudpredikatet, kongruerar med sina kongruensbärare och dessutom är fria modifierare, samt eftersom den egenskap de uttrycker är relevant under huvudhandlingens gång. Depiktiver uttryckta med pronomen anger antalet deltagare som är involverade i handlingen (om sådana depiktiver, se även Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 35; Boeder 2005: 211; Kutscher, Genç 2005: 254–255; McGregor 2005). Pronomen betraktas som depiktiver av Valeckienė (1967: 98–99), Ulvydas (1976: 447–448, 450), Ambrazas (1996: 627), Labutis (1998: 250) och Vaičiulytė-Semenienė (2007b: 124). en depiktiv uttryckt med ett substantiv, t.ex.: (17) Stor, klädd i en grå vadmalsrock och med en svart sjal om huvudet, steg hon ut på gården, där det växte och där en gång sprang en liten flicka. (Ulvydas, red., 1976: 448) Depiktiver uttryckta med substantiv är också välkända; sådana depiktiver betecknar en livsfas eller anger ett objekts tillfälliga roll, tillstånd eller position (Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 95f.; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 57–58). Grammatiska markörer hjälper till att skilja substantiv som fyller en depiktiv funktion från substantiv som har andra grammatiska funktioner. Enligt L. Vaičiulytė-Semenienė visar de grammatiska markörerna dar, jau också att ett uttryck har depiktiv funktion och kan vara till hjälp för depiktiver. 18 Eva Schultze-Berndt ir Nikolaus P. Himmelmannas (2004: 120) nustatė tokią depiktyvo reikšmių hierarchiją: BŪSENA (angl. Condition / State) > KIEKIS (angl. Quantity) > DRAUGĖ (angl. Concomitance) > LYGINIMAS (angl. Comparison) > BŪDAS (angl. Manner) > VIETA (angl. Location) > LAIKAS (angl. Time). Apie visas įmanomas depiktyvo reikšmes žr. Himmelmann, Schultze-Berndt (2005: 29). 136 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Marijampolės apskrities asmenvardinės kil mės agronimų darbo bruožai tyvą atskirti nuo kitų gramatinių funkcijų (žr. Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 119 ir ten nurodytą literatūrą). Palyginkite su Nichols (1982: 339) nuomone, jog rusų kalbos esče ‚dar‘ yra tam tikros konstrukcijos gramatinis rodiklis, o ne visavertis semantinis elementas, kad jis traktuotinas kaip predikatinės vardažodinės konstrukcijos gramatinis laiko rodiklis19. • depiktiv uttryckt med konstruktionen som + substantiv / adjektiv, t.ex.: (18) Joniškiečiai nuo seno garsėjo kaip gerų žemių, miežių augintojų ir puikių aludarių kraštas. DLKT (19) Sannerligen gol tuppen ibland, som den modigaste av alla, när den flög upp på staketstolpen. (Žukauskaitė 1961: 251) Valeckienė straipsnyje (1967) pateikia tik lyginimą reiškiančių konstrukcijų kaip + daiktavardis pavyzdžių. Lietuvių kalbos gramatikoje pateikiami lyginimą reiškiančios ir jo nereiškiančios šios konstrukcijos pavyzdžiai (Ulvy das, red., 1976: 448, 450). Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje požiūris į tokio tipo konstrukcijas su jungtuku kaip skiriasi. Vienoje vietoje rašoma, kad tokio tipo vardažodžių linksnių formos su jungtuku kaip „nereiškia lyginimo, tik žymi subjekto ar objekto būseną veiksmo atžvilgiu“ (Ambrazas, red., 1996: 627), kitoje vietoje tokios konstrukcijos laikomos lyginamaisiais posakiais, „kuriais lyginami dalykai nurodant tapatumą tam tikru atžvilgiu“ (Ambrazas, red., 1996: 634). Vaičiulytė-Semėnienė (2007b: 122–123) mano, kad lyginimo reikšmės konstrukcijos laikytinos (būdo) aplinkybėmis, kadangi jos nenusako tikrosios daiktui ar būtybei būdingos būsenos (požymio) pagrindiniu predikatu reiškiamo vyksmo metu, o tik nusako tos būsenos panašumą (dar žr. Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 112 ir ten nurodytą literatūrą; Šarić 2008: 306–307), plg. sakinį (18) ir sakinį Vienas vargas būdavo tokiomis valandomis su juo: atsisės kaip koks rukata skiedryne, dirvoje, žiūrės į tolį rankas nuleidęs, nebylys lyg akmuo (Valeckienė 1967: 99); sakinį (19) ir sakinį Kiškeliai kaip lapas prikrito, guli ant vietos kaip negyvi (Ulvy das, red., 1976: 445). Depiktyvinėmis konstrukcijomis šiame straipsnyje laikomos tik tokios konstrukcijos su kaip kurios nereiškia lyginimo, ir kurios yra susijusios su sakinio predikatu ir su vienu jo argumentų20. • depiktiv uttryckt med en adjektivisk eller participiell konstruktion, t.ex.: (20) De återvände till Vilnius fulla av kraft, hälsa och energi. DLKT (21) Barnet låg livlöst, blekt i ansiktet, vit som en spindeltråd. (Valeckienė 1967: 101) 19 Dar apie depiktyvų rodiklius žr. Schultze-Berndt, Himmelmann (2004: 91–93). 20 Mer om litauiska depiktiva konstruktioner med som, se Vaičiulytė-Semėnienė (2007a) och jfr Rolandas Mikulskas (2007, 2009). Straipsniai / Articles 137 ALL_62_63_maketas.indd 137 2011.06.17 08:24:09 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Sådana konstruktioner betraktas som typiska syntaktiska (kongruerande) depiktiv, eftersom huvudorden i dessa konstruktioner kongruerar i numerus, genus och kasus med sina kongruensbärare. 1.2. Genitiv Depiktiver som uttrycks med genitiv och kongruerar med ett argument i den primära predikationen används i litauiska satser både med negerade verb och med verb som kräver genitiv. Sådana fall förekommer också exempelvis i slovenska (se fotnot 15). Schultze-Berndt och Himmelmann behandlar endast ”icke-kongruerande” genitivdepiktiver, eftersom genitiv i många språk, till exempel engelska, används i en nominalfras och markerar en egenskaps innehavare (eng. possessor). Depiktiver i genitiv kan uttryckas med olika ordklasser, till exempel: • en depiktiv som uttrycks med ett adjektiv, till exempel: (22) Det är känt att de kan leva på djup ned till 1 500 km, men ingen har sett en så stor bläckfisk levande. DLKT • en depiktiv som uttrycks med ett particip, till exempel: (23) Inte ens bunden kan du hålla mig kvar. (Šukys 1998: 119) • en depiktiv som uttrycks med ett räkneord, till exempel: (24) Så snart han fick syn på mig kastade han sig bokstavligen i mina armar och var utom sig. Av svartsjuka visade han sina hemska tänder om jag inte först gick fram till honom.först gick fram. DLKT • en depiktiv som uttrycks med ett pronomen, till exempel: (25) Jämnåringarna ville inte lämna honom ensam, men när de såg att den unge mannen svängde in på gården till sitt hus lugnade de sig. DLKT • en depiktiv som uttrycks med ett substantiv, till exempel: (26)Han hade sedan länge blivit självständig: hans föräldrar såg honom inte längre om kvällarna som tonåring. • en depiktiv som uttrycks med en konstruktion med som, till exempel: (27) Vi var rädda för Vladimir Ivanovitj som en mycket sträng lärare. (översättning från Křížková 1969: 17) Depiktiver i genitiv kan också vara knutna till prepositionskonstruktioner, något som i princip, som redan nämnts, inte är möjligt i exempelvis engelska och tyska. Sådana depiktiver urskiljs inte heller i Valeckienės artikel (1967), 138 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 138 2011.06.17 08:24:09 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai nei Lietuvių kalbos gramatikoje (1976), nei Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (1996), nei Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008). Kaip ir jau išvardytais atvejais, šie depiktyvai reiškiami skirtingomis kalbos dalimis bei derinami su prielinksninės konstrukcijos vardažodžiu, pvz.: • depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (28) Varför är du arg på mig, oskyldig? • depiktiv uttryckt med ett räkneord, t.ex.: (29) Skratta aldrig åt honom när du är först med honom; du kan få ångra det. • depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (30) Visi tik iš manęs vieno tyčiojasi. 1.3. Dativ Axel Holvoet och Rolandas Mikulskas menar att ”vissa depiktiver som uttrycks med dativ har en adverbiell betydelse av medgivande eller tid, vilket skjuter deras depiktiva betydelse i bakgrunden”, och anför följande exempel: Även när han var liten hade ingen sagt ett vänligt ord till honom och Även när jag är hungrig skulle jag inte vilja äta sådan vidrig mat (Holvoet, Mikulskas B: 6, fotnot 3). Det finns skäl att invända mot detta: depiktiver som anger ett livsskede uttrycks inte bara med dativ utan också med andra kasus (se exemplen (17), (26), (47)), och i den utländska litteraturen nämns de som några av de mest typiska depiktiverna (Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 8). Enligt Vaičiulytė-Semėnienė anger substantiv som betecknar ett livsskede depiktivets funktion snarare än en adverbiell funktion (Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 123). Dessutom kan dativdepiktiver visserligen ha nyanser av adverbiell betydelse, men deras orientering mot kongruensbäraren framgår tydligt av deras funktion som depiktiver. Depiktiver i dativ kan vara knutna till ett dativsubjekt (eng. dative subject) och ett indirekt objekt21. Sådana depiktiver får dativkasus genom kongruens med ett argument i den primära predikationen och kan uttryckas med olika ordklasser, t.ex.: Beskriver dativsubjektet: • depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (31) Jag drar in luften i stugan, som doftar tobak och grynvälling, och där, i boet hos mina små befjädrade bröder, känns det så ljuvligt för mig liten, att det rentav vaggar mig till sömns. DLKT 21 Så är det till exempel i slovenskan, se fotnot 15. Straipsniai / Articles 139 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA depiktiv uttryckt med ett particip, t.ex.: (32) Så härligt det var att då stå snötäckt i skogen. (Ul vydas, red., 1976: 451) depiktiv uttryckt med ett räkneord, t.ex.: (33) Men när det återstod 15 minuter av matchen lyckades R. Žalius, i trängseln vid ”Žalgiris-2”:s mål, som förste nå fram till bollen och göra det så efterlängtade målet från nära håll. DLKT depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (34) – Dabar greta yra nauja pretendentė? – Ne. Man dabar labai gera gyventi vienam. Tuo mėgaujuosi. Gyventi kartu – labai didelis įsipareigojimas. DLKT depiktiv uttryckt med en konstruktion med som, t.ex.: (35) För honom som elev passade det sig inte att behandla rektorn så. (36) Jag, naturligtvis, som främling och liten fick utstå allra mest. (Balkevičius 1963: 438) Beskriver dativobjektet (det indirekta objektet): depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (37) Jag minns att mor brukade säga till mig när jag var liten: om du blir präst får du äta så mycket vitt kött du vill. DLKT depiktiv uttryckt med ett particip, t.ex.: (38) Han rådde henne att sova utan att ha täckt över sig. depiktiv uttryckt med ett räkneord, t.ex.: (39) Hans egen teori ger Soros möjlighet att som förste hinna in i finanshändelsernas virvel och vid allra lämpligaste tidpunkt plocka de mogna frukterna. DLKT depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (40) ...och trots att han till och med hade fått veta när tjuvarna skulle ringa igen fick V. Čižauskas ingen hjälp. Han föreslogs agera ensam. ”Jag föreslogs agera själv, och om jag lyckades komma överens med tjuvarna skulle jag ringa polisen”. DLKT depiktiv uttryckt med ett substantiv, t.ex.: (41) Hans föräldrar rådde honom, som fortfarande var ett barn, att börja studera latin. depiktiv uttryckt genom en ¹konstruktion med som, t.ex.: (42) Sådana tankar hos drottningen, som ju inte alls passar henne, som mor. (Ul vydas, red., 1976: 556) 140 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 140 2011.06.17 08:24:09 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darybos bruožai 1.4. Ackusativ Som redan nämnts är depiktiven oftast subjekt- och direktobjektorienterade. Depiktiver som genom kongruens får ackusativkasus kan, liksom depiktiver i andra kasus, uttryckas med olika ordklasser, t.ex.: depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (43) Kyl vattnet något och häll det fortfarande varmt över kålen. (http://gyvenimas.delfi.lt/cooking/article.php?id=11115441) depiktiv uttryckt med ett particip, t.ex.: (44) Efter att ha flytt därifrån lämnade E. Rancovs kumpaner honom liggande medvetslös på den blodiga stenläggningen. DLKT depiktiv uttryckt med ett räkneord, t.ex.: (45) Förbarma dig över den som knäböjer på andra sidan pölen, ångra dig du också och ge inte efter för högmodet; tecken, uppmana honom att resa sig först. DLKT depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (46) Ibland var jag tvungen att lämna de selade hundarna ensamma i en halvtimme eller längre. (Labutis 1998: 277) en depiktiv uttryckt med ett substantiv, t.ex.: (47) Jag kände honom redan när han var student. (Ambrazas, red., 1996: 627) en depiktiv uttryckt med konstruktionen som + substantiv / adjektiv, t.ex.: (48) Men vad skulle jag nu, när jag går, kunna ta med mig som pant...? (Žukauskaitė 1961: 271) (49) Han återfördes till flocken som en som inte hade något. (översättning från Křížková 1969: 17) Liksom i fråga om genitivdepiktiver kan även en depiktiv i ackusativ syfta på en prepositionsfras; den kongruerar med nominalfrasen i prepositionsfrasen, t.ex.: han talade om honom som om sin bästa vän. (översättning från Křížková 1969: 17) 1.5. Instrumentalis Depiktiver i instrumentalis används också i stor utsträckning i många språk, men oftast får depiktiver denna form inte genom kongruens (i snäv mening)22 med ett argument i den primära predikationen, utan av vissa semantiska skäl (sådana depik- 22 Kongruens i snäv mening förstås som kopiering av kongruensutlösarens form, medan kongruens i vid mening förstås som att kongruensmålets form väljs utifrån kongruensutlösaren. Jfr Labutis (1994 I: 18–19) fullständig och ofullständig kongruens. Straipsniai / Articles 141 ALL_62_63_maketas.indd 141 2011.06.17 08:24:09 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Exempel på depiktiver kommer att diskuteras senare). Men i litauiskan används inte bara ”icke-kongruerande” depiktiver i instrumentalis, utan också kongruerande depiktiver som får instrumentalis just genom kongruens med huvudpredikatets argument (liksom exempelvis i kroatiska (se Šarić 2008: 298) och slovenska (se fotnot 15); sådana fall nämns varken i Valeckienės artikel (1967), Lietuvių kalbos gramatikoje (1976), Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (1996) eller Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008)). Dessa depiktiver kan uttryckas med olika ordklasser, till exempel: depiktiv uttryckt med ett adjektiv, till exempel: (50) Kålrotsmos liknar potatismos; den (ännu varm) ska läggas mot det ömma stället och lindas in varmt. Dessa åtgärder hjälper till att minska smärtan. (http://www.sveikaszmogus.lt/index.php?pa grid=rudens&lid=2&rodyti=str&strid=36585&subtema=118) depiktiv uttryckt med ett particip, till exempel: (51) Gläd dig åt din son som ännu inte vuxit upp. (Labutis 1992: 53) depiktiv uttryckt med ett räkneord, till exempel: (52) Honom som den första litade hon på. depiktiv uttryckt med ett pronomen, till exempel: (53) Att vara fattig i anden innebär att förstå sin hjälplöshet och litenhet inför Gud, att förtrösta på Honom och endast på Honom ensam. DLKT depiktiv uttryckt med ett substantiv, till exempel: (54) Modern är stolt över sin son som försteman. depiktiv uttryckt med en konstruktion med som, till exempel: (55) Honom som välgörare litade hon på. Liksom i fråga om genitiv- och ackusativdepiktiver kan en instrumentaldepiktiv också hänvisa till en prepositionsfras; den kongruerar också med prepositionsfrasens nominalfras och uttrycks med olika ordklasser, till exempel: depiktiv uttryckt med ett adjektiv, till exempel: (56) Med honom berusad går det inte att komma överens. (Labutis 1992: 53–54) depiktiv uttryckt med ett pronomen, t.ex.: (57) Jėzus sako: eik ir kalbėkis su juo vienu. DLKT depiktiv uttryckt med ett substantiv, t.ex.: (58) Su manim dar visai mergaite norėjo žaisti ir paaugę kiemo vaikai. 142 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 142 2011.06.17 08:24:09 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai 1.6. Lokativ I vissa språk förekommer även depiktiv i lokativ, men liksom i fråga om instrumentalis får depiktiven oftast inte denna kasus genom kongruens med argumentet till den primära predikationen (exempel på sådana depiktiv kommer att ges senare). Men i litauiska, liksom i exempelvis slovenska (se fotnot 15) och kroatiska (se Šarić 2008: 298), är även kongruerande lokativdepiktiv möjliga (sådana fall nämns varken i Valeckienės artikel (1967), i Lietuvių kalbos gramatikoje (1976), i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (1996) eller i Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008)). De är mycket få; endast 5 exempel på lokativdepiktiv påträffades. Liksom i de tidigare uppräknade fallen uttrycks de med olika ordklasser, t.ex.: • depiktiv uttryckt med ett adjektiv, t.ex.: (59) Risčia kad pasileidau lėkti ir tik vienu kvapu priemenėje atsidūriau dar šiltoje. • depiktiv uttryckt med ett particip, t.ex.: (60) Laiške vis dar neatplėštame slypėjo baisi naujiena. • depiktiv uttryckt med en konstruktion med kaip, t.ex.: (61) Juk Lietuvoje kaip demokratinėje valstybėje turėtų būti žodžio laisvė. Vaičiulytė-Semėnienė nämner också sådana kongruerande depiktiv; med hänvisning till deras koppling till ett kasus med adverbiell betydelse kallar hon dem adverbiella (Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 116). De sammanfattade fallen av användning av kasus och former hos syntaktiska depiktiv presenteras i tabell 1. 1 T A B E L L. Syntaktiska depiktiv Kongruensmottagarens form | Depiktivets (kongruensmottagarens) kasus | Totalt | Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Instr. | Lok. | Adjektiv | 128 | 25 | 28 | 67 | 5 | 2 | 255 | Particip | 104 | 24 | 11 | 81 | 5 | 2 | 227 | Räkneord | 28 | 2 | 6 | 5 | 2 | | 43 | Pronomen | 36 | 9 | 15 | 15 | 1 | | 76 | Substantiv | 20 | 3 | 11 | 18 | 7 | | 59 | kaip + substantiv | 64 | 9 | 6 | 40 | 6 | 1 | 126 | kaip + adjektiv | 6 | | 1 | 2 | | | 9 | Totalt | 386 | 72 | 78 | 228 | 26 | 5 | 795 Straipsniai / Articles 143 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 2. SEMANTISKA DEPIKTIVER Depiktiver kongruerar inte alltid i kasus med ett argument i den primära predikationen. Sådana depiktiver är, liksom typiska (kongruerande) depiktiver, knutna till ett av den primära predikationens argument, men markeras morfosyntaktiskt med ett annat kasus än argumentets: de kan uttryckas med ett substantiv eller räkneord i instrumentalis eller lokativ, med en gerundiv, en prepositionsfras eller en nominalfras (instrumentalis eller genitiv med bestämningar). Ytterligare ett faktum som talar för att betrakta sådana predikativ som depiktiver är att de i vissa fall kongruerar med den primära predikationens argument i genus och/eller numerus (detta behandlas längre fram). Om kongruens förstås i vid bemärkelse23, såsom den beskrivs i avsnitt 2.5, skulle även dessa depiktiver kunna betraktas som kongruerande (syntaktiska). Eftersom inte alla depiktiver som behandlas här uppvisar kongruens i genus och/eller numerus, kommer i denna studie alla depiktiver som är orienterade mot ett av huvudpredikatets argument, men som morfosyntaktiskt uttrycks på andra sätt än typiska (kongruerande) depiktiver, dvs. genom icke-kongruens (i snäv bemärkelse), att kallas semantiska depiktiver24. Sådana predikativ kompletterar dessutom den primära predikationen med betydelsefull information och kan, till skillnad från obligatoriska predikativ, utelämnas, vilket talar för att betrakta dem som fria predikativ25. 2.1. Predikativ som uttrycks med ett substantiv i instrumentalis och är knutna till en kongruensbärare i ett annat kasus (vanligen, enligt de insamlade exemplen, satsens subjekt), betraktas som depiktiver både i utländska och i nyare litauiska språkvetenskapliga arbeten, jfr: (62) År 1976 reste hon till sin man i USA och anslöt sig till Boston Lithuanian Ensemble. Arbetar på ett försäkringsbolag som datorprogrammerare. Hon uppfostrar två söner. DLKT (63) Tolv bröder strövade om dagen som korpar, om natten som människor bodde på ett berg. (Balkevičius 1963: 109) (64) Det bör inte råda brist på hjälp till arbetet. Kom du ensam eller i grupp, arbetade hårt, skrev in dig i boken över restaureringen av Belvederis och... på återseende snart. (DLKT) 23 Jfr också Himmelmanns och Schultze-Berndts påstående: ”Agreement, as usually understood, involves the categories of gender, number and / or case” (Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 62). 24 Vaičiulytė-Semėnienė använder denna term endast för att beteckna sekundära predikativ som uttrycks med nominala fraser eller prepositionsfraser (Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 116). 25 Holvoetas och Mikulskas påpekar att satsen i vissa fall, om depiktiven utelämnas, endast med stora förbehåll kan betraktas som fullständig, eftersom ordföljden i satserna ”återspeglar en annan informationsstruktur än de ursprungliga satserna” (Holvoet, Mikulskas A: 3). När man avgjorde om en depiktiv var fri eller obligatorisk tog man i själva verket hänsyn till huruvida satsen efter att depiktiven utelämnats fortfarande var fullständig och korrekt till sin struktur och betydelse eller inte. Jfr Nichols (1981: 17): ”the removal of non-governed predicate nominals affects the communicative structure and completeness of sense, but does not render the construction ungrammatical”. 144 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 144 2011.06.17 08:24:09 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbų bruožai Predikativ som programuotoja, juodvarniais, žmonėmis, būriu i dessa meningar skulle betraktas som depiktiver av såväl Nichols (1978b: 122), Schultze-Berndt och Himmelmann (2004: 87–88), Winfried Boeder (2005: 203), Vaičiulytė-Semėnienė (2007b: 117) som Holvoetas och Mikulskas (B: 4–5; Holvoet 2008: 126)26. Vaičiulytė-Semėnienė påpekar att ”användningen av kasus som kongruerar och/eller instrumentalis är en formell indikator på att ett nomen som fungerar som modifierare i en mening kan vara ett depiktiv” (Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 117). Nichols pekar också ut instrumentalis som ett särskilt medel för att markera sekundära predikativ i ryska (se Nichols 1978b, 1981). Holvoet hävdar att ”trots de lexikala begränsningarna finns det ingen grund för att betrakta sådana instrumentalformer som verbstyrda obligatoriska predikativ: även om denna instrumentalform används regelbundet med vissa verb, krävs den inte av dem” (Holvoet, Tamulionienė 2005: 135). Dessutom finns det i andra språk också tendenser att markera sekundära nominala predikativ med instrumentalis. Nichols (1978b: 124) menar att den faktor som avgör om ett sekundärt predikativ får ett kongruerande eller icke-kongruerande kasus är semantisk snarare än syntaktisk27 (se även Filip 2001: 3–4 om detta). Hon nämner följande faktorer som kan påverka kongruens/icke-kongruens i ryska28: verbets tempus och aspekt, om verbet är affirmativt eller negativt, ordföljd, genus, den ordklass som det sekundära predikativet uttrycks med samt kasus hos det huvudargument som predikativet är knutet till (för mer om markering av depiktiver med instrumentalis, se Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 87–88; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 64–65; Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 121; Heringa 2009: 3–4 och där anförd litteratur). Sådana depiktiver förekommer inte bara med predikat som betecknar utförande eller tilldelning av olika funktioner, till exempel Min man arbetar dak- 26 Av de definitioner och exempel som Valeckienė, Ulvydas och Ambrazas ger drar man slutsatsen att författarna med predikativa attribut – det vill säga depiktiver – endast avser predikativ som uttrycks med instrumentalis och har strukturellt nödvändiga beroende ord (se Valeckienė 1967: 100; Ulvydas, red., 1976: 451; Ambrazas, red., 1996: 490, 627). Det är oklart hur de anser att en ensam instrumentalform utan beroende ord bör behandlas. 27 ”De faktorer som avgör valet mellan kongruens och ett icke-kongruerande kasus är subtila och främst semantiska snarare än syntaktiska” (Nichols 1978b: 124); ”kopredikat kan vara morfologiskt beroende av kontrollören eller inte (ett ord är morfologiskt beroende av ett annat om det får sin morfologiska form från det senare genom styrning eller kongruens), beroende på språktypologi och kopredikatets egen morfologiska natur” (Nichols 1978a: 331). Gerdas Hentschelis (2005) nustatė predikatyvų hierarchiją – PIRMINIS (DAIKTAVARDŽIO) PREDIKATYVAS < ANTRINIS PREDIKATYVAS (< DEPIKTYVAS < KOMPLEMENTAS) – pagal kurią, kuo dešiniau hierarchijoje skiriamas predikatyvas, tuo dažnesnis daiktavardžio įnagininkas. Daugiau žr. Vaičiulytė-Semėnienė (2007a). 28 I ryska står nominala sekundära predikativ i instrumental eller kongruerar med kongruensbäraren. Straipsniai / Articles 145 ALL_62_63_maketas.indd 145 2011.06.17 08:24:09 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA taru29, men kan också ha några av de mest prototypiska depiktivbetydelserna: livsfas (mening (65)), funktion, roll (meningarna (62), (68)), mängd, kollektivitet (mening (64)), distribution (mening (66)) samt ett visst tillstånd (mening (67))30. Instrumentala depiktiver kan vara knutna till subjekt samt dativ- och ackusativobjekt, till exempel: • depiktivet beskriver subjektet: (65) Herdinnan nöjde sig med en bädd i rännan. (Šukys 1998: 235) (66) Förstaklassarna går parvis. (översättning från Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 35)31 • depiktivet beskriver dativobjektet: (67) Det är svårt att leva i Moskva som ungkarl. • depiktivet beskriver ackusativobjektet: (68) Direktören anställde sin älskarinna som sekreterare. (Holvoet, Mikulskas B: 4) Sådana depiktiver kongruerar alltid med huvudpredikatets argument i numerus, och oftast även i genus. 2.2. Lokativ är också känd som en av markörerna för depiktiver (se Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 88–90, 115–117; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 38–39). Lokativa depiktiver beskriver inte hela situationens plats, som omständigheter gör, utan uttrycker tillståndet hos ett av den huvudsakliga predikationens argument, till exempel i meningen Kocken tillagade kycklingen i sötsur sås anges kycklingens tillstånd, inte att själva handlingen äger rum i sås (se vidare Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 38–39, 65; Šarić 2008: 322). Sådana predikativ betraktas också som predikativa attribut, det vill säga depiktiver, i Valeckienės artikel (1967: 100–101) och i Lietuvių kalbos gramatikoje (Ulvidas, red., 1976: 451–452), men nämns inte i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (1996) eller i Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008). Lokativa depiktiver kan uttrycka den mest prototypiska betydelsen av tillstånd (meningarna (69), (71)), betydelsen mängd (meningarna (70), (72)) och betydelsen livsfas (mening (73)). 29 Vaičiulytė-Semėnienė (2007a: 86) linkusi manyti, kad su funkcionavimo reikšmės veiksmažodžiais vartojami įnagininkai laikytini tų veiksmažodžių komplementais, vadinasi, būtinaisiais predikatyvais. Jai pritarė ir Mikulskas (2007: 126, 130). Vėliau pasiūlyta tokius predikatyvus laikyti tarpiniais tarp laisvųjų ir būtinųjų antrinių predikatyvų (Holvoet, Mikulskas B: 5). Autorė linkusi šiuos predikatyvus laikyti laisvaisiais, nes juos praleidus sakiniai netampa netaisyklingi ir beprasmiai (dar žr. 25 išnašą), o pavartotas sakinyje predikatyvas papildo, patikslina pagrindinę sakinio mintį (plg. faktą, kad iš 521 sakinio su veiksmažodžiu dirba, pateikto vienoje DLKT dalyje, tik keturiuose sakiniuose buvo pavartotas įnagininko predikatyvas). 30 Hierarkin över depiktivernas betydelser presenteras i avsnitt 2.1, fotnot 18. 31 Adjunkter för mängddistribution (eng. distributivity) betraktas också som depiktiver (se Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 35; Kutscher, Genç 2005: 254; Vaičiulytė-Semėnienė 2007b: 124–125). 146 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 146 2011.06.17 08:24:09 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darybos bruožai (69) Ett träd står av rädsla till morgonen. (jfr skrämd) (Šukys 1998: 312) (70) De var fem och återvände längs landsvägen. (Ambrazas, red., 1996: 423)32 Lokativiska depiktiver kan vara relaterade till subjektet, dativ- och ackusativobjekt samt en prepositionsfras, till exempel: • depiktiven beskriver subjektet: (71) Monika vaknade i hettan, efter att med stor ansträngning ha befriat sig ur drömmen, och skyndade sig att leta efter sin man. (Ul vydas, red., 1976: 452) • depiktiven beskriver dativsubjektet: (72) – Det är möjligt två tillsammans, tre eller fem tillsammans att bo i en hög, och då blir husen tomma, säger Danielius. DLKT • depiktiven beskriver ackusativobjektet: (73) När den idealistiska världsåskådningen formades bidrog lärare, klasskamrater och, kort sagt, de som omgav mig i min ungdom (jfr ung)33. DLKT • depiktiven beskriver en prepositionsfras: (74) Ögonen kan inte se sig mätta på de bergen i solens strålar. (Šukys 1998: 320) 2.3. Till dessa semantiska depiktiver kan även predikativ räknas som uttrycks med converber. Jonas Jablonskis och Jonas Balkevičius behandlar converbpredikativ tillsammans med kongruerande ackusativ- och genitivpredikativ och betraktar dem som sammansatta objekt (se Jablonskis 1911: 472–474; Balkevičius 1963: 193–195). Valeckienė (1967: 114–115) betraktar sådana predikativ som ett särskilt fall av bruket av predikativa attribut34. V. Labutis betraktar dem som sammansatta objekt; han skriver: ”det finns komplexa sammansatta objekt som bildar ett sekundärt predikativt centrum. Ett sådant sammansatt objekt består framför allt av genitiv eller ackusativ tillsammans med ett converb eller ett particip i aktiv form som används i dess position” (Labutis 1994 II: 57–58, 1998: 276–277). 32 Att räkneordet penkiese kan betraktas som en depiktiv motiveras av flera fakta: för det första är räkneordet orienterat mot huvudpredikatets argument (subjektet jie), inte mot händelsen (grįžo); för det andra sammanfaller det tidsmässigt tillstånd som uttrycks av depiktiven med den handling som uttrycks av huvudpredikatet; för det tredje krävs inte räkneordet av verbet, det vill säga det är inte nödvändigt; för det fjärde bildar räkneordet ingen nominalfras med subjektet; för det femte passar parafrasen som kännetecknar egentliga depiktiver: De återvände längs landsvägen och de var fem; för det sjätte räkneordets position i satsen. Om depiktiva räkneord, se även Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 108t; Boeder 2005: 212; McGregor 2005: 178–196; Šarić 2008: 320–321. 33 I denna mening är jaunystėje inte ett argument som verbet supo kräver. Denna lokativ beskriver pronomenet mane och anger dess egenskap: han/hon omgav mig när jag var ung. 34 Sådana fall nämns varken i Lietuvių kalbos gramatikoje (1976), eller i Dabartinės lietuvių kalbos gramatikoje (1996), eller i Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008). Straipsniai / Articles 147 ALL_62_63_maketas.indd 147 2011.06.17 08:24:09 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Till dessa sammansatta komplement föreslår V. Labutis att även hänföra ”alla komplement med adjektiviska ord i dubbel relation”, det vill säga konstruktioner med dubbel kasusmarkering. Eftersom artikelförfattaren betraktar alla de nämnda fallen som depiktiv, är hon också benägen att räkna predikativ uttryckta med gerundier till depiktiven. Att gerundierna är obigatoriska, inte selekteras av verbet, att de anger ett föremåls eller en varelses tillstånd som pågår samtidigt med huvudhändelsen och att de är orienterade mot huvudpredikatets argument visar deras likhet med typiska syntaktiska (kongruerande) sekundära predikativ. Därtill har de den mest prototypiska betydelsen av tillstånd hos depiktiv. Depiktiv av detta slag är oftast relaterade till objekt i ackusativ och genitiv, men kan även syfta på subjektet, till exempel: depiktiven beskriver subjektet: (75) Långt borta, kanske på andra sidan av lagunen, kan man se passeraett större fartyg. (Ul vydas, red., 1971: 395) depiktiven beskriver objektet i genitiv: (76) Ingen såg honom dö (jfr döende). (Šukys 1998: 120) depiktiven beskriver objektet i ackusativ: (77) Han såg ett litet ljus glimra (jfr glimrande). (Labutis 1998: 277) (78) När jag märkte att klockan hade slagit (jfr slagen) alldeles olägligt började jag skratta. (Ul vydas, red., 1971: 392) 2.4. Predikativ som utgörs av substantiviska konstruktioner (i instrumentalis eller genitiv, med bestämningar) eller prepositionskonstruktioner betraktas även av A. Valeckienė som predikativa attribut, alltså som depiktiv (se Valeckienė 1967: 100–101)35. I litauiska grammatikor hänförs sådana predikativ till icke-de- 35 Valeckienė påpekar att det finns predikativa attribut som uttrycks med substantiviska och prepositionella konstruktioner och som ”inte står i relation till subjektets nominativ och inte betecknar ett tillstånd, utan endast anger hur predikatets handling försiggår” (Valeckienė 1967: 112–113). Valeckienė föreslår att de betraktas som adverbial. Följande exempel ges: Jag ska vrida nacken av den där; låt honom bara komma utan häst. Džiugas kom hem tomhänt, efter att ha lämnat över hela dagens arbete till tysken. Det förefaller som om konstruktionerna i båda fallen bör betraktas som depiktiva, eftersom de är mer förbundna med satsens subjekt än med verben. I det första fallet beskriver predikativet inte sättet att komma tillbaka, utan anger vad som kommer att hända om mannen kommer tillbaka ensam, utan häst. I det andra fallet anges att Džiugas kom hem och dessutom inte hade någonting. Jfr Boeders exempel, där konstruktionen tomhänt kongruerar med kongruensbäraren och betraktas som depiktiv: Tkvenistana pativ­sacem kac-s xel-cariel-s ver gavistumreb ’Jag kan inte låta en så hedervärd person som du gå utan gästabud (tomhänt)’ (Boeder 2005: 203), liksom meningen Col-švil-ian-ad movida ’Han kom med sin hustru och sina barn’ (Boeder 2005: 222), där konstruktionen med sin hustru och sina barn också betraktas som en depiktiv konstruktion med sällskapsbetydelse (se även Schultze-Berndt, Himmelmann 2004: 110–111; Himmelmann, Schultze-Berndt 2005: 36–37). 148 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 148 2011.06.17 08:24:10 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai rinamųjų predikatinių / tarininių pažyminių (žr. Ulvydas, red., 1976: 451–454; Ambrazas, red., 1996: 490–491)36. Labutis (1994 II: 41–42) veiksnio daiktavardines konstrukcijas laiko papildomu tariniu. Vaičiulytė-Semėnienė (2007b: 116) juos vadina semantiniais depiktyvais, o Holvoetas ir Mikulskas šių predikatyvų depiktyvais nelaiko. Jie tokius junginius siūlo vadinti orientuotomis aplinkybėmis, kadangi jų orientacija pasireiškia tik semantiškai, o ne morfosintaksiškai (Holvoet, Mikulskas B: 3–4). Su jais nesutikti leidžia keli faktai: pirma, tų konstrukcijų reikšmė, antra, kartais įžiūrimas derinimas skaičiumi ir, trečia, jau minėta orientacija į pagrindinio predikato argumentą. Pvz., sakinyje Jau viena bonka stovėjo aplupta galva ir ištraukta kamščiu (Valeckienė 1967: 100) akivaizdu, kad konstrukcijos aplupta galva ir ištraukta kamščiu pažymi sakinio subjektą bonka, o ne nurodo stovėjimo būdą. Jeigu šio sakinio subjekto vienaskaitos formą pakeistume daugiskaitos forma, tai ir daiktavardinės konstrukcijos turėtų būti pavartotos daugiskaita: Jau dvi bonkos stovi apluptomis galvomis ir ištrauktais kamščiais. Daiktavardinės konstrukcijos orientacija į subjektą šiame sakinyje akivaizdi, vadinasi, tokio tipo konstrukcijos laikytinos depiktyvais. Dėl derinimo skaičiumi dar plg.: (79) Du ser konstig ut med det här skägget (jfr orakad). / Ni ser konstiga ut med de här skäggen. (80) Sedan reste hon sig åter mödosamt, släpade sig till badrummet, varifrån hon kom tillbaka i en uppknäppt morgonrock. DLKT / Sedan reste sig patienterna mödosamt, släpade sig till badrummet, varifrån de kom tillbaka i uppknäppta morgonrockar. (81) Många kom hem med krossade hjärtan. (översättning från Boeder 2005: 207) / Pojken kom hem med ett krossat hjärta. Sådana konstruktioner kan beteckna ett känslomässigt eller psykiskt tillstånd (meningarna (81), (82), (88)), utseende (meningarna (80), (83), (84), (85), (86)), sällskaplighet / osällskaplighet (meningarna (89), (87)). Dessa konstruktioner betraktas som depiktiver även av utländska lingvister, t.ex. Nichols (1978a: 330); Müller (2001: 2); Schultze-Berndt, Himmelmann (2004: 89–90); Enfield (2005: 387, 389); Boeder (2005: 220–223); Šarić (2008: 321–322). Dessa depiktiver kan ha olika former och vara relaterade till subjekt samt genitiv- och ackusativobjekt: • depiktivet beskriver subjektet, konstruktionen uttrycks i genitiv: (82) Efter att ha varit med barnen kommer hon alltid hem på gott humör (jfr glad). • depiktivet beskriver subjektet, konstruktionen uttrycks i instrumentalis: (83) Pojken drogs fram under sängen naken, med händer och fötter bundna (jfr fjättrad), med trasor instoppade i munnen. DLKT 36 Lietuvių kalbos enciklopedijoje (2008) (skyrius parašytas Ambrazo) prielinksninės konstrukcijos nelaikomos nederinamaisiais tarininiais pažyminiais (Morkūnas, sud., Ambrazas, red., 2008: 536–537). Straipsniai / Articles 149 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Depiktiven beskriver subjektet; konstruktionen uttrycks med en prepositionsfras: (84) Hon ser yngre ut utan glasögon (jfr. leende) . Depiktiven beskriver ackusativobjektet; konstruktionen uttrycks med genitiv: (85) När vi betraktar både vårt nära och vårt avlägsna förflutna ser vi här och där samma slags människor som vi själva, eller, annorlunda uttryckt, där ser vi oss själva, bara i något annorlunda gestalt (jfr. förändrade). (Ul vydas, red., 1976: 452) Depiktiven beskriver ackusativobjektet; konstruktionen uttrycks med instrumentalis: (86) Ofta fann (Monika) Kaziukas gråtfärdig, med svullna ögon. (Valeckienė 1967: 100) Depiktiven beskriver ackusativobjektet; konstruktionen uttrycks med en prepositionsfras: (87) Då åt alla bröd utan smör (jfr. ensam). (Ambrazas, red., 1996: 627) (88) Han var fruktansvärt rädd för att de skulle köra bort hans mamma medvetslös (jfr. avsvimmad), att... Tänk om mamma dör? DLKT Depiktiven beskriver genitivobjektet; konstruktionen uttrycks med en prepositionsfras: (89) Juras övergav henne inte med barn – han kommer inte att överge henne ens med fem. (Valeckienė 1967: 100) Alla sammanfattade användningsfall av kasus och former hos semantiska depiktiver återges i tabell 2. TABELL 2. Semantiska depiktiver Kasus hos kongruensbäraren | Kasus / form / konstruktion hos depiktiven (kongruensmottagaren) | Subst. Instr. | Loc. Subst. Räkneord | Gerundium | Substantivkonstruktion Gen. Instr. | Prepositionsfras Gen. Acc. Instr. | Totalt | Nom. 22 26 3 2 2 29 12 3 17 116 | Gen. 20 1 21 | Dat. 2 2 4 | Acc. 3 6 33 2 8 3 55 | Totalt 27 34 3 55 4 37 12 3 21 196 150 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 150 2011.06.17 08:24:10 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai 3. SLUTSATSER Av de 991 insamlade exemplen på depiktiva sekundära predikat är 795 exempel syntaktiska depiktiver och 196 semantiska depiktiver. Detta innebär att typiska syntaktiska (kongruerande) sekundära predikat används oftast i litauiskan (se tabell 1 och 2). Kasuskongruens bör betraktas som ett typiskt uttryckssätt för depiktiver, men inte som ett nödvändigt villkor, eftersom det även finns fall av sekundär predikation vars uttryckssätt inte kongruerar. För både syntaktiska och semantiska depiktiver är den semantiska kopplingen till subjektet, objektet eller adverbialet viktigast (med andra ord den konceptuella kopplingen till referenten, det som beskrivs – verbet eller dess argument), inte om depiktiven kongruerar eller inte kongruerar i kasus med verbets argument; detta beror i första hand på semantiken. Det har konstaterats att depiktiver oftast uttrycks i nominativ (386 exempel), något mer sällan i ackusativ (231 exempel), ännu mer sällan i instrumental (111 exempel) och minst ofta i andra kasus: genitiv (88 exempel), dativ (78 exempel) och lokativ (42 exempel). De kan också uttryckas i en kasuslös form – med gerundier (55 exempel). Därmed får vi följande hierarki för depiktivernas former: NOMINATIV > ACKUSATIV > INSTRUMENTAL > GENITIV > DATIV > GERUNDIUM > LOKATIV. Följaktligen är nominativ, ackusativ och instrumental de mest sannolika formerna för depiktiver, medan lokativ är minst sannolik (se tabell 3). Även depiktivernas uttryck med olika ordklasser är intressant. Flest exempel samlades in med depiktiver uttryckta genom adjektiv (255 exempel) och particip (227 exempel), något färre med depiktiver uttryckta genom konstruktionen som + substantiv / adjektiv (135 exempel) och enbart substantiv (120 exempel), ännu färre med pronomen (76 exempel) och gerundier (55 exempel), och minst med räkneord (46 exempel), nominalfraser (41 exempel) och prepositionsfraser (36 exempel). Följande hierarki för ordklasser kan ställas upp: ADJEKTIV > PARTICIP > SOM + SUBSTANTIV / ADJEKTIV > SUBSTANTIV > PRONOMEN > GERUNDIUM > RÄKNEORD > NOMINALFRAS > PREPOSITIONSFRAS. Följaktligen uttrycks depiktiver i litauiskan oftast inte bara med adjektiv och particip, utan även med substantiv och konstruktioner av typen som + substantiv. Litauiskan skiljer sig från många språk genom att den använder fria, icke-resultativa sekundära predikat (depiktiver), uttryckta inte bara med olika ordklasser (adjektiv, particip, räkneord, pronomen, substantiv, gerundier), utan också i olika kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumental och lokativ) samt genom konstruktioner (nominala, prepositionella och som + substantiv / adjektiv). Till skillnad från tidigare arbeten, där depiktivernas markering diskuterats mer eller mindre utförligt, har följande konstaterats: Straipsniai / Articles 151 ALL_62_63_maketas.indd 151 2011.06.17 08:24:10 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 1. Syntaktiska (kongruerande) depiktiver kan, även om det är sällsynt, ha former i instrumental och lokativ (se avsnitt 2.5, 2.6); 1. syntaktiska (kongruerande) depictiver kan, även om det är ovanligt, ha former i instrumentalis och lokativ (se avsnitt 2.5, 2.6); 2. som syntaktiska depictiver betraktas endast sådana konstruktioner med substantiv eller adjektiv som inte uttrycker jämförelse; 4. Som semantiska depiktiver bör betraktas inte bara nominalfraser (instrumental eller genitiv med ett bestämmande ord), utan även prepositionsfraser, enstaka instrumental- eller lokativformer (som inte kongruerar i kasus med argumentet till huvudpredikatet som de syftar på) och gerundier (se avsnitt 3); 5. Semantiska depiktiver uttrycks oftast med substantiv och gerundier, något mer sällan med nominalfraser och prepositionsfraser; de kan även uttryckas med räkneord (se avsnitt 3 och tabell 2). TABELL 3. Kasus och former hos kongruensgivare och kongruensmottagare Kasus hos kongruensmottagaren | Form / konstruktion hos kongruensmottagaren | Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Instr. | Lok. | Gerundium | som + substantiv / adjektiv | Nominalfras | Prepositionsfras | Totalt | Kasus hos kongruensgivaren | Nom. | 315 | 22 | 29 | 2 | 71 | 2 | 29 | 12 | 3 | 17 | 502 | Gen. | 63 | 20 | 9 | 1 | 93 | Dat. | 72 | 2 | 2 | 6 | 82 | Ack. | 186 | 3 | 6 | 33 | 42 | 2 | 8 | 3 | 283 | Instr. | 20 | 6 | 26 | Lok. | 4 | 1 | 5 | Totalt | 315 | 63 | 72 | 186 | 47 | 41 | 55 | 71 | 9 | 6 | 42 | 6 | 1 | 4 | 37 | 12 | 3 | 21 | 991 | 135 | 41 | 36 Kasus hos kongruensmottagaren | Form / konstruktion hos kongruensmottagaren | Nom. | Gen. | Dat. | Ack. | Instr. | Lok. | Gerundium | som + substantiv / adjektiv | Nominalfras | Prepositionsfras | Totalt | Kasus hos kongruensgivaren | Nom. | 315 | 22 | 29 | 2 | 71 | 2 | 29 | 12 | 3 | 17 | 502 | Gen. | 63 | 20 | 9 | 1 | 93 | Dat. | 72 | 2 | 2 | 6 | 82 | Ack. | 186 | 3 | 6 | 33 | 42 | 2 | 8 | 3 | 283 | Instr. | 20 | 6 | 26 | Lok. | 4 | 1 | 5 | Totalt | 315 | 63 | 72 | 186 | 47 | 41 | 55 | 71 | 9 | 6 | 42 | 6 | 1 | 4 | 37 | 12 | 3 | 21 | 991 | 135 | 41 | 36 152 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 152 2011.06.17 08:24:10 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darybos bruožai LITTERATUR OCH KÄLLOR Ambrazas Vytautas, red., 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Balkevičius Jonas 1963: Dabartinės lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Boeder Winfried 2005: Depictives in Kartvelian. – Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives, ed. by Nikolaus P. Himmelmann, Eva Schultze-Berndt. Oxford University Press, 2005, 201–236. Brown Keith, Miller Jim, ed., 1999: Concise encyclopedia of grammatical categories. Elsevier. Corbett Greville G. 1998: Agreement in Slavic. www.indiana.edu/~slavconf/linguistics/corb.pdf. Corbett Greville G. 2003: Agreement: Terms and Boundaries. – The Role of Agreement in Natural Language: TLS 5 Proceedings, ed. by William E. Griffin, Texas Linguistics Forum 53, 109–122. www.surrey.ac.uk/LIS/SMG/ projects/ agreement/Papers/texas.pdf. Čižik-Prokaševa Veslava 2010: Laisvieji antriniai predikatyvai. – Lietuvių kalba 4, 1–19. http://www.lietuviukalba.lt/index.php?id=160. DLKT – ett korpus för nutida litauiska, sammanställt av Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas. http://donelaitis.vdu.lt. Enfield Nicholas J. 2005: Depictive and other secondary predication in Lao. – Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives, ed. by Nikolaus P. Himmelmann, Eva Schultze-Berndt. Oxford University Press, 379–391. Filip Hana 2001: The Semantics of Case in Russian Secondary Predication. – Semantics and Linguistic Theory (SALT) 11. Ithaca: CLC Publications, Department of Linguistics, Cornell University, 192–211. Griffin William E. 2003: The Role of Agreement in Natural Language: TLS 5 Proceedings. Texas Linguistics Forum 53. Haider Hubert 1985: The Case of German. – Studies in German Grammar (Studies in Generative Grammar 21), ed. by Jindřich Toman. Dordrecht: Foris Publications Holland, 23–64. Hentschel Gerd 2005: Morphosyntaktische Markierung sekundärer Prädikate (rankraštis). Heringa Herman 2009: How depictives and appositive adjectives are different. http://www.let.rug.ne/~heronga/handout_tabu2009.pdf. Straipsniai / Articles 153 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Himmelmann Nikolaus P., Schultze-Berndt Eva 2005: Issues in the syntax and semantics of participant-oriented adjuncts: an introduction. – Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives, ed. by Nikolaus P. Himmelmann, Eva Schultze-Berndt. Oxford University Press, 1–67. Himmelmann Nikolaus P., Schultze-Berndt Eva, eds., 2005: Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives. Oxford University Press. Holvoet Axel 2003: Laisvieji predikatyvai ir jų sintaksiniai ryšiai. – Sintaksinių ryšių tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1), red. Axel Holvoet, Artūras Judžentis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 67–78. Holvoet Axel 2009a: Argumentų hierarchijos ir gramatinės funkcijos. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 1), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus Universitetas, Asociacija „Academia Salensis“, 1–36. Holvoet Axel 2009b: Bendrosios sintaksės pagrindai (Bibliotheca Salensis 4). Vilnius: Vilniaus Universitetas, Asociacija „Academia Salensis“. Holvoet Axel 2009c: Difuziniai subjektai ir objektai. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 1), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus Universitetas, Asociacija „Academia Salensis“, 37–67. Holvoet Axel, Judžentis Artūras 2003: Sintaksinių ryšių tipai. – Sintaksinių ryšių tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1), red. Axel Holvoet, Artūras Judžentis. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–35. Holvoet Axel, Judžentis Artūras 2005: Sintaksinės priklausomybės tipai: papildymai ir patikslinimai. – Gramatinių funkcijų tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 11–38. Holvoet Axel, Judžentis Artūras, red., 2003: Sintaksinių ryšių tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 1). Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Holvoet Axel, Mikulskas Rolandas A: Nödvändiga predikativ. www.lki.lt/LKI_LT/images/padaliniai/Gramatikos_skyrius/Būtinieji%20predikatyvai.pdf. Holvoet Axel, Mikulskas Rolandas B: Fria sekundära predikativ. www.lki.lt/LKI_LT/images/Padaliniai/Gramatikos_skyrius/Laisvieji%20antriniai%20predikatyvai.pdf. Holvoet Axel, Mikulskas Rolandas, red., 2005: Gramatinių funkcijų tyrimai (Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3). Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Holvoet Axel, Mikulskas Rolandas, red., 2009: Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 1). Vilnius: Vilniaus Universitetas, Asociacija „Academia Salensis“. 154 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 154 2011.06.17 08:24:10 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbovėžai Irimia Monica-Alexandrina 2005: Types of secondary predication. – Toronto Working Papers in Linguistics 25, 20–29. Jablonskis Jonas 1911: Lietuvių kalbos sintaksė. – Jonas Jablonskis. Rinktiniai raštai 1, sud. Jonas Palionis. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1957, 435–548. Jablonskis Jonas 1928: Linksniai ir prielinksniai. Jų vartojimas mūsų kalboje. – Jonas Jablonskis. Rinktiniai raštai 1, sud. Jonas Palionis. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 1957, 549–672. Křížková Helena 1969: Предикативное определение и структура предложения в современном русском языке. – Slavia 38, 1–35. Kutscher Silvia, Genç Sevim N. 2005: On depictive secondary predicates in Laz. – Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives, ed. by Nikolaus Himmelmann, Eva Schultze-Berndt. Oxford University Press, 237–258. Labutis Vitas 1992: Rūpinkimės linksnių ir prielinksnių dėstymu mokykloje. – Lietuvių kalba mokykloje, sud. Adomas Šoblinskas. Kaunas: Šviesa, 40–57. Labutis Vitas 1994 I–II: Litauisk syntax 1–2. Vilnius: Vilnius universitets förlag. Labutis Vitas 1998: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LKŽe – Litauisk ordbok, elektronisk version. Redaktionskollegium: Gertrūda Naktinienė (huvudred.), Jonas Paulauskas, Rasutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Litauiska språkets institut, 2008. www.lkz.lt. Marušič Franc, Marvin Tatjana, Žaucer Rok 2003: Depictive secondary predication in Slovenian. – FASL (Formal Approaches to Slavic Languages) 11. Michigan Slavic Publications, 373–392. McGregor William B. 2005: Quantifying depictive secondary predicates in Australian languages. – Secondary predication and Adverbial Modification: The typology of depictives, eds. by Nikolaus P. Himmelmann, Eva Schultze-Berndt. Oxford University Press, 173–200. Mik ulskas Rolandas 2007: Dėl daiktavardinės kaip konstrukcijomis reiškiamos antrinės predikacijos pobūdžio. – Acta Linguistica Lithuanica 57, 123–155. Mik ulskas Rolandas 2009: Daiktavardinės apozicijos vaidmuo antrinės predikacijos raiškoje. – Gramatinių funkcijų prigimtis ir raiška (Acta Salensia 1), red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Vilniaus Universitetas, Asociacija „Academia Salensis“, 99–124. Morkūnas Kazys, sud., Ambrazas Vytautas, red., 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Straipsniai / Articles 155 ALL_62_63_maketas.indd 155 2011.06.17 08:24:10 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Müller Stefan 2001: An HPSG Analysis of German Depictive Secondary Predicates. – Electronic Notes in Theoretical Computer Science 53. Nichols Johanna 1978a: Double dependency? – CLS 14, 326–329. Nichols Johanna 1978b: Secondary predicates. – Berkeley Linguistic Society 4, 114–127. Nichols Johanna 1981: Predicate Nominals. A partial surface syntax of Russian. – Linguistics 97, California, 1–397. Nichols Johanna 1982: Prominence, cohesion, and control: object-controlled predicate nominals in Russian. – Syntax and Semantics 15, 319–350. Palionis Jonas, sud., 1957: Jonas Jablonskis. Rinktiniai raštai 1. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Rothstein Susana D. 1985: The Syntactic Forms of Predication. Bloomington: Indiana University Linguistics Club. Schroeder Christoph, Hentschel Gerd, Boeder Winfried, eds., 2008: Secondary predicates in Eastern European languages and beyond (Studia Slavica Oldenburgensia 16). Oldenburg: BIS-Verlag. Schultze-Berndt Eva, Himmelmann Nikolaus P. 2004: Depictive secondary predicates in cross-linguistic perspective. Linguistic Typology 8(1), 59–131. Sližienė Nijolė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Sirtautas Vytautas, Grenda Česys 1988: Lietuvių kalbos sintaksė. Vilnius: Mokslas. Šarić Ljiljana 2008: Secondary predicates in Croatian. – Secondary predicates in Eastern European languages and beyond (Studia Slavica Oldenburgensia 16), ed. by Christoph Schroeder, Gerd Hentschel, Boeder Winfried. Oldenburg: BIS-Verlag, 295–326. Šukys Jonas 1980: Dvejbiniai linksniai ir jų varžovas įnagininkas. – Kalba ir mintis. Vilnius: Mokslas, 22–29. Šukys Jonas 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos. Kaunas: Šviesa. Toman Jindřich, ed., 1985: Studies in German Grammar (Studies in Generative Grammar 21). Dordrecht: Foris Publications Holland. Ul vydas Kazys, red., 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija. Vilnius: Mintis. 156 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 156 2011.06.17 08:24:10 Marijampolės apskrities asmenvardinės kilmės agronomų darbo bruožai Ul vydas Kazys, red., 1976: Lietuvių kalbos gramatika 3. Sintaksė. Vilnius: Mintis. Vaičiulytė-Semėnienė Loreta 2007a: Daiktavardinės kaip konstrukcijos kaip analitinis predikatyvų žymėjimo rodiklis. – Acta Linguistica Lithuanica 56, 73–101. Vaičiulytė-Semėnienė Loreta 2007b: Depiktyvų semantiniai tipai ir jų morfosintaksinis žymėjimas. – Baltų Filologija 16(1/2), 113–131. Vaičiulytė-Semėnienė Loreta 2010: Konstrukcijų su būdama semantika ir morfosintaksės raiškos polinkiai. – Lietuvių kalba 4 (spausdinamas). Valeckienė Adelė 1967: Predikatyvinis pažyminys kaip atskira sakinio dalis. – Lietuvių kalbotyros klausimai 9, 97–116. Wunderlich Dieter 1997: Cause and the structure of verbs. – Linguistic Inquiry 28, 27–68. Depiktivers markering i litauiska SAMMANFATTNING Artikeln behandlar märkningen av sekundära icke-resultativa predikat (depiktiv) i litauiska. I artikeln delas depiktiv in i två grupper: syntaktiska depiktiv (en depiktiv kongruerar med sitt controllerled i kasus) och semantiska depiktiv (en depiktiv kongruerar inte med sitt controllerled i kasus, men kongruerar ibland med det i genus och/eller numerus). I artikeln har jag strävat efter att visa hur depiktiv i litauiska skiljer sig från depiktiv i andra språk och att komplettera de uppgifter som ges i litauiska grammatikor och syntaxstudier. Avslutningsvis presenterar jag två hierarkier: en hierarki över depiktivens kasus och en hierarki över depiktivens former. I litauiska kan depiktiv uttryckas med olika ordklasser (adjektiv, particip, räkneord, pronomen, substantiv och gerundier (oböjliga aktiva particip)), användas i olika kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumentalis och lokativ) och uttryckas med nominalfraser och prepositionsfraser eller med konstruktioner av typen ”kaip” + substantiv/adjektiv. Det har fastställts att: 1. syntaktiska (kongruerande) depiktiv används oftast i litauiska; 2. syntaktiska depiktiv kan användas i instrumentalis och lokativ (i kongruens med controllerledet); 3. syntaktiska depiktiv kan uttryckas med adjektiv, particip, räkneord, pronomen och substantiv; 4. semantiska depiktiv kan uttryckas med nominalfraser med substantiv (i instrumentalis eller genitiv) och prepositionsfraser, med instrumentalis och lokativ (utan kongruens med controllerledet) samt med gerundier; Straipsniai / Articles 157 ALL_62_63_maketas.indd 157 2011.06.17 08:24:11 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 5. depiktiv (syntaktiska och semantiska) förekommer oftast i nominativ och ackusativ, mer sällan i instrumentalis och allra mest sällan i lokativ. Detta kan återges med följande hierarki: NOM > ACC > INSTR > GEN > DAT > OBÖJLIG FORM (GERUNDIUM) > LOC; 6. depiktiv ordnas efter form på följande sätt: ADJEKTIV > PARTICIP > KAIP + SUBSTANTIV > SUBSTANTIV > PRONOMEN > KONVERB > RÄKNEORD > NOMINALFRAS > PREPOSITIONSFRAS. Följaktligen uttrycks depiktiv i litauiska främst med adjektiv, particip och substantiv eller konstruktioner av typen as + substantiv. Inlämnad den 2 december 2010. VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Litauen E-post – [email protected] 158 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII