Ne visai pilną ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai („paaukštỹs“ tipo)

AURELIJA TAMULIONIENĖ Institutet för litauiska språket Forskningsområden: lexikologi, morfologi. Adjektiv som betecknar en inte helt fullständig grad av egenskap (av typen PAAUKŠTỸS) Adjektiv som betecknar en låg grad av egenskap (av typen paaukštỹs) ANNOTATION I artikeln behandlas adjektiv som betecknar en inte helt fullständig grad av egenskap och som har prefixet pa- och ändelsen –ys, med avseende på geografisk utbredning, accentuering, ordbildning och semantik. I den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodyne hittades 67 sådana adjektiv. Analysen av dessa avledningar visade att de oftast förekommer i den västsamogitiska dialekten, något mer sällan i andra samogitiska dialekter, betydligt mer sällan i den norra delen av den högaitiska dialekten, och att endast enstaka fall påträffades i äldre skrifter. Dessa adjektiv är huvudsakligen enbetydiga, accentueras enligt accentparadigm 3b, och bildas av grundadjektiv (endast i enstaka fall av substantiv) genom att prefixet pa- läggs till och grundordets ändelse byts ut mot -ys. I Lietuvių kalbos žodyne förklaras adjektiv av denna typ oftast genom hänvisningar, något mer sällan synonymiskt eller med definitioner och beskrivningar. De flesta av de undersökta avledningarna är enbetydiga och motsvarar grundordets huvudsakliga betydelse. ANNOTATION Artikeln analyserar adjektiv som betecknar en låg grad av egenskap och som har både prefixet pa- och ändelsen -ys, med avseende på deras geografiska utbredning, accentuering, ordbildning och semantik. I den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of the Lithuanian Language) finns 67 sådana ord. Analysen av dessa avledningar visar att de oftast används i den västsamogitiska dialekten, mindre ofta i andra samogitiska dialekter, betydligt mer sällan i den norra delen av den högaitiska dialekten, och att endast ett fåtal har påträffats i äldre skrifter. De flesta av dessa adjektiv är enbetydiga, tillhör accentparadigm 3b och är NYCKELORD: ordbildning, ordbildningstyp, accentuering, semantik. NYCKELORD: ordbildning, typ av ordbildning, accentuering, semantik. 82 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Ne visai pilną ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai (paaukštýs tipo) De bildas från adjektiv som bas (ett fåtal av dem bildas från substantiv) genom att prefixet pa- läggs till och ändelsen i grundordet byts ut mot ändelsen -ys. I Lietuvių kalbos žodynas förklaras betydelsen hos adjektiven i denna kategori oftast genom hänvisning, medan synonymiska och beskrivande definitioner är mindre vanliga. De flesta av de analyserade adjektiven är monosemantiska och har samma betydelse som basordet. 0. INLEDNING Enskilda föremål och företeelser kan ha olika grad av en egenskap. Skillnader i egenskapens grad uttrycks i språket med hjälp av ord och olika ordbildningsformanter. En obestämd, mindre grad av en egenskap uttrycks i språket oftast genom att man lägger till prefix och förleder som ger ordet en annan, svagare betydelse än den som uttrycks av basordet (t.ex.: geras – gerokas; geras – apygeris osv.). Som artikelns undersökningsobjekt har valts adjektiv som betecknar en inte helt fullständig grad av en egenskap och som har prefixet pa- och ändelsen -ys. Materialet har samlats in från den elektroniska versionen av Lietuvių kalbos žodynas på internet (LKŽe). Där hittades 67 adjektiv av den undersökta typen. I artikeln behandlas alla dessa adjektiv ur ordbildnings-, accentuerings- och semantisk synvinkel. Det har skrivits mycket lite om den undersökta typen paaukštýs; en allmän översikt över studier av adjektiv som betecknar en obestämd, svagare grad av en egenskap i äldre grammatikor och 1900-talets litteratur, samt undersökningar av sådana adjektivs ordbildning i dialekterna, återges i en artikel (se Tamulionienė 2011). Med en asterisk markerade ord återges inte i en egen artikel i LKŽ, utan citeras i artiklar som ägnas åt andra (mer eller mindre likartade) lexem. I alla sådana fall rekommenderas att separata ordboksartiklar upprättas för de asteriskmarkerade orden. 1. UTBREDNINGEN AV ADJEKTIV AV TYPEN PAAUKŠTÝS Adjektiv av typen paaukštýs som undersöks i denna artikel förekommer främst i dialekterna (93 belägg hittades i LKŽe), i mindre utsträckning i äldre skrifter (7 belägg). 1.1. Utbredning i dialekterna Större delen av avledningarna av denna typ har noterats i Šilutė distrikt, i Švėkšna (29): paiškýs, paaštrýs, padrėgnýs, padrūktýs, pagudrýs, pailgýs, 2 pajaunýs, *pajuodýs, pakietýs, paklienýs, paletýs, paminkštýs, paplatýs, papuikýs, parūgštýs, pasaldýs, pasenýs, pasmagýs, Straipsniai / Articles 83 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė pasmarkỹs, pasitrỹs, pastaigỹs, pastiprỹs, pasunkỹs, pašaltỹs, pašiltỹs, 2 pašviešỹs, patankỹs, patrumpỹs, pavėšỹs; något färre i Klaipėda distrikt, i Judrėnai (19): paaukštỹs, pabjaurỹs, pablogỹs, padarbỹs, palepšỹs, paliesỹs, *paliurbỹs, papiktỹs, 2 papilnỹs, paplatỹs, paplonỹs, ×paslabnỹs, paslinkỹs, pasmagỹs, 1 pasmailỹs, pasmarkỹs, pašaltỹs, pašiltỹs, patamsỹs; i Gargždai (17): paaukštỹs, pablogỹs, padailỹs, *padidelỹs, *padidỹs, pakietỹs, ×pakũadỹs, paliesỹs, *paliurbỹs, paretỹs, pasausỹs, pasenỹs, pasmarkỹs, pastorỹs, pasūrỹs, pašlapỹs, pažalỹs; i Veiviržėnai (5): padrūkỹs, pakumpỹs, pamukỹs, paplonỹs, pašiltỹs; i Vėžaičiai (3): palaiškỹs, papiktỹs, 2 pašviešỹs. Betydligt färre exempel av den undersökta typen hittades i Šilalė distrikt, i Kvėdarna (3): *pajuodỹs, pasūrỹs, pavėšỹs. Två exempel vardera hittades i Plungė distrikt, i Kuliai (2): paliesỹs, paminkỹs; och i Šilalė distrikt, i Laukuva (2): pasenỹs, pašaltỹs; i Skuodas distrikt, i Šatės (2): paedrỹs, pavėšỹs. Enstaka fall hittades i Klaipėda distrikt, i Alsėdžiai: pasiaurỹs; i Endriejavas: ×pakũdỹs; i Šilutė distrikt, i Gardamas: ×pazbitkỹs; i Šiauliai distrikt, i Kairiai: pablogỹs; i Prienai distrikt, i Skriaudžiai: palėtỹs; i Kupiškis distrikt, i Salamiestis: pasprangỹs; i Kretinga distrikt, i Darbėnai: *padidelỹs, i Salantai: pagerỹs; i Anykščiai distrikt, i Viešintos: padylỹs; i Telšiai distrikt, i Žarėnai: patamsỹs. Således är avledningar av denna typ mest utbredda i västra Litauen, och endast enstaka fall förekommer i den östra delen av Litauen. Dessa avledningars centrum (från 29 till 17 belägg noterade i LKŽe) är Šilutė distrikt (Švėkšna, Gardamas) och Klaipėda distrikt (Judrėnai, Gargždai, Veiviržėnai, Vėžaičiai, Alsėdžiai, Endriejavas). Området med glesare utbredning (från 5 till 2 belägg noterade i LKŽe): Plungė distrikt (Kuliai), Skuodas distrikt (Šatės), Šilalė distrikt (Kvėdarna, Laukuva). Enstaka belägg (ett vardera): Anykščiai distrikt (Viešintos), Kretinga distrikt (Darbėnai, Salantai), Kupiškis distrikt (Salamiestis), Prienai distrikt (Skriaudžiai), Šiauliai distrikt (Kairiai), Telšiai distrikt (Žarėnai).1 Beläggen i LKŽe återspeglar inte den verkliga geografiska utbredningen av de undersökta adjektiven. Om användningen av ett visst ord inte har dokumenterats i ordboken betyder det inte att ordet inte används på den orten. Av olika skäl kan ordet ha uteblivit ur LKŽ. Därför bör den utbredning av adjektiv av den undersökta typen som presenteras i denna artikel betraktas som preliminär. 1.2. Utbredning i skriftliga källor Betydligt färre avledningar av denna typ förekommer i skriftliga källor. De användes i sina skrifter av Antanas Baranauskas (patamsỹs; används också i Judrėnai, Žarėnai), Kazimieras Jaunius (pasūrỹs; också i Gargždai, Kvėdarna), Vaižgantas (pastorỹs; också i Gargždai). Sådana avledningar tog Georg in i sina ordböcker 1 ”Adjektiv med prefixet pa- som betecknar en viss grad av en egenskap förekommer jämte andra prefixavledningar med liknande betydelse i de nordliga dialekterna av samogitiska och östaukštaitiska” (LKG I 589). 84 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Adjektiv som betecknar en egenskap i mindre än full grad (av typen paukštys) Nesselmann och Friedrich Kuršaitis (2 pasmėlyš), Antanas Juška (padurnyš), Maksas Niedermann (2 ×paskūryš). Dessa uppgifter motsäger inte den tidigare beskrivningen av avledningarnas geografiska utbredning: Jaunius kommer från Šilalė kommun, Kvėdarna distrikt (där två avledningar av denna typ har påträffats); Baranauskas och Vaižgantas kommer från Anykščiai kommun, där enstaka avledningar av denna typ har noterats. Således är de författare som använder sådana adjektiv hemmahörande i den del av Litauen där dessa avledningar är belagda, om än sparsamt. 2. AVLEDNINGSTYP De avledningar som behandlas i artikeln förenas av tre huvudsakliga avledningsegenskaper: avledningsbetydelsen, grundordets lexikala och grammatiska karaktär samt avledningsformanten. Därför tillhör de alla samma avledningstyp. Vid bestämningen av typen väckte avledningsformantens identitet flest tvivel. Teoretiskt skulle avledningen av denna typ kunna förklaras på två sätt: de skulle antingen kunna vara avledningar med suffix från prefigerade adjektiv (paukštys: paukštas), eller prefixavledningar av icke-prefigerade adjektiv (paukštys: aukštas). Avledningsformanten kan fastställas utifrån hur regelbundna de båda typerna av avledningsrelationer är. 2.1. Avledningsmotsvarigheter med och utan prefix kan hittas för de flesta av de undersökta orden (50): paukštys (: aukštas;: paukštas), paaštrys (: aštrus;: paaštrus), pabjaurys (: bjaurus;: pabjaurus), pablogyš (: blogas;: pablogas), padarbys (: darbus;: padarbus), *padidelyš (: didelis;: padidelis), padrėgnyš (: drėgnas;: padrėgnas), padrūktyš (: drūktas;: padrūktas), padyvylš (: dvylas;: padyvylas), paėdryš (: ėdrus;: paėdrus), pager yš (: geras;: pageras), pagudryš (: gudrus;: pagudras), pailgyš (: ilgas;: pailgas), 2 pajaunyš (: jaunas;: pajaunas), *pajuodyš (: juodas;: pajuodas), pakietyš, pakumpyš (: kumpas;: pakumpas), ×pakūdyš (: kūdas;: ×pakūdas), palėtyš (: lėtas;: palėtas), paliesyš (: liesas;: paliesas), *paliurbyš (: liurbis;: paliurbis), paminkštyš (: minkštas;: paminkštas), papiktyš (: piktas;: papiktas), paplatyš (: platus;: paplatus), paplonyš (: plonas;: paplonas), papuikyš (: puikus;: papuikus), paretyš (: retas;: paretas), parūgštyš (: rūgštus;: parūgštus), pasaldyš (: saldus;: pasaldus), pasa usyš (: sausas;: pasausas), pasenyš (: senas;: pasenas), pasilpnyš (: silpnas;: pasilpnas), ×paslabnyš (: slabnas;: ×paslabnas), paslinkyš (: slinkas;: paslinkas), pasmagyš (: smagus;: 1 pasmagus), 1 pasmailyš (: smailus;: pasmailus), pasmarkyš (: smarkus;: pasmarkus), pastaigyš (: staigus;: pastaigus), pastipryš (: stiprus;: pastiprus), pastor yš (: storas;: 2 pastoras), pasunkyš (: sunkus;: pasunkus), pašūryš (: sūrus;: pašūrus), pašaltyš (: šaltas;: pašaltas), pašiltyš (: šiltas;: pašiltas), 2 pašviesyš (: šviesus;: pašviesus), patrumpyš (: trumpas;: patrumpas), pašlapyš (: šlapias;: pašlapias), patamsyš (: tamsus;: patamsus), patankyš (: tankus;: patankus), pavėsyš (: vėsus;: pavėsus). Dessa fall hjälper inte till att fastställa avledningstypen. 2.2. Sjutton avledningar saknar en avledningsmotsvarighet med prefix: *padidyš (: didis), ×padurnyš (: durnas), paklienyš (: klienas), 2 papilnyš (: pilnas), paspiryš (: spirtras), Straipsniai / Articles 85 ALL_62_63_maketas.indd 85 2011.06.17 08:24:03 AURELIJA TAMULIONIENĖ pažalvš (: žalvas), paiškš (: aiškus), padailš (: dailus), palaiškš (: laiškus), paleplš (: lepšis), pamukšš (: mukšas), paplepš (: plepus), 2 ×paskūrš (: skūra), 2 pasmėlyš (: smėlus), pasprangš (: sprangus), pašiaurš (: 2 šiaurys), ×pazbitkš (: zbitkas). Just denna ordgrupp visar att adjektiv av typen paaukštš är prefixavledningar2, där ändelsen samtidigt förändras när prefixet läggs till3. Grundorden för dessa avledningar är nomen utan prefix: adjektiv eller substantiv (se nedan). Om vi betraktade alla dessa avledningar som ändelseavledningar skulle vi inte kunna förklara exemplen med grundord som saknar en prefigerad form. 3. AVLEDNINGENS BAS Utifrån avledningsbasen delas dessa avledningar in i två grupper: avledningar av adjektiv (62 ord) och avledningar av substantiv (5 ord). 3.1. Avledningar av adjektiv Avledningarna i denna grupp varierar mer med avseende på grundordets ändelse: flest är grundord med ändelsen -as4 (32 ord), något färre är de som slutar på -us (26 ord), de som slutar på -is utgör 2 ord; ett adjektiv vardera påträffades med grundord som slutar på -ias och -ys. -as (32): paaukštš (: aukštas), pablogš (: blogas), padregnš (: dregnas), padrūktš (: drūktas), ×padurnš (: durnas), padyvš (: dyvlas), pagerš (: geras), pailgš (: ilgas), 2 pajunš (: jaunas), *pajuodš (: juodas), pakietš (: kietas), paklienš (: klienas), pakumpš (: kumpas), ×pakūdš (: kūdas), paletš (: lėtas), paliesš (: liesas), paminkštš (: minkštas), papiktš (: piktas), 2 papilnš (: pilnas), paplonš (: plonas), paretš (: retas), pasausš (: sausas), pasenš (: senas), pasilpnš (: silpnas), ×paslabnš (: slabnas), paslinkš (: slinkas), paspitrš (: spitras), pastorš (: storas), pašaltš (: šaltas), pašiltš (: šiltas), patrumpš (: trumpas), pažalvš (: žalvas). 2 ”I litauiskan används prefixet mycket oftare [...] ensamt, utan andra morfem, som avledningsformant. När prefixet står i början av ordet, långt från ändelsen, är det mindre nära förbundet med den och påverkar mer sällan valet av ändelse.” Vid adjektivbildning ”kan man här, utöver ren prefixavledning, också urskilja prefixet pa- [...]. Vid substantivbildning är en sådan prefixavledning vanligare, där tillägget av prefixet åtföljs av en ändring av ändelsen (böjningsparadigmet) [...] Följaktligen är avledningsformanten här sammansatt: utöver själva prefixet ingår även ändelsen” (Urbutis 1978: 219–220). 3 Adjektiv med prefixet pa- ”bildas vanligtvis av icke-avledda adjektiv och [...] behåller ofta grundordets ändelse” (DLKG 1996: 226). 4 Adjektiv med prefixet pa- har vanligen sällan stamändelsen ia -is (LKG I 589). 86 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Adjektiv som betecknar en egenskap i mindre än full grad (av typen paukštýs) -us (26): paiškýs (: tydlig), paaštrýs (: skarp), pabjaurýs (: ful), padailýs (: vacker), padarbýs (: arbetsam), paėdrýs (: glupsk), pagudrýs (: slug), palaiškýs (: gles), paplatýs (: bred), paplepýs (: pratsam), papuikýs (: stolt), parūgštýs (: sur), pasaldýs (: söt), pasmagýs (: trevlig), pasmarkýs (: stark), pasprangýs (: vild), pastaigýs (: plötslig), pastiprýs (: stark), pasunkýs (: tung), pasūrýs (: salt), patamsýs (: mörk), patankýs (: tät), pavėsýs (: sval), 1 pasmailýs (: spetsig), 2 pasmėlýs, (: smäl), 2 pašviesýs (: ljus). -is (2): *padidėlys (: stor), *padidýs (: stor). -ias (1): pašlapýs (: våt). -ys (1): pašiaurýs (: 2 nordlig). 3.2. Avledningar av substantiv Ändelserna hos basorden till dessa avledningar är -as (2 ord), -is (2 ord) och -a (1 fall). -as: pamukšýs (: mukšas), ×pazbitkýs (: zbitkas). -is: palepšýs (: lepšis), *paliurbýs (: liurbis). -a: 2 ×paskūrýs (: skūra). I epicentrum för utbredningen av alla adjektiv av typen pa- och -ys finns 27 adjektivavledningar med ändelsen -as, 21 med ändelsen -us och 2 med ändelsen -is samt 2 substantivavledningar. I området med mindre utbredning påträffades motsvarande 10 adjektivavledningar (ändelsen -as) och 6 (ändelsen -us) samt 1 substantivavledning. I periferin noterades 6 adjektivavledningar med ändelsen -as, 2 med ändelsen -us och 1 med ändelsen -is samt 1 substantivavledning. Det finns alltså ingen geografisk fördelning mellan avledningar från adjektiv med ändelsen -as och avledningar från adjektiv med ändelsen -us; substantivavledningarna har inte heller något särskilt utbredningsområde. 4. BETONING 4.1. Avledningarnas betoning Nästan alla adjektiv av denna typ betonas enligt accentueringstyp 3b; endast 1 avledning enligt accentueringstyp 34b.5 Undantag utgör också adjektiven *pãkietis (1) och *pasaūsis (2), vilka, trots att de i LKŽ 5Bonifacas Stundžia hävdar att adjektiv med prefixet pa- har en svag stam. Ord med detta prefix betonas enligt accentueringstyp 3 eller 4. Detta beror på stammen, eller böjningstypen: ”accenteringsklass 3 är karakteristisk för adjektiv med (i)a-stam, [...] klass 4 för ord med u-stam” (Stundžia 1995: 102). Danguolė Mikulėnienė påpekar också, när hon behandlar prefixavledningar, att avledningar med det växlande starka prefixet pa- har rörlig betoning (2005: 177). Straipsniai / Articles 87 ALL_62_63_maketas.indd 87 2011.06.17 08:24:03 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė angivna som varianter av avledningar av den aktuella typen tillhör i själva verket en annan avledningstyp – pa- och -is (se avsnittet ”Korrigering av LKŽ-artiklar”). 4.2. Grundordens betoning 4.2.1. Grundorden betonas olika i dialekterna. Grundorden till de flesta avledningarna av denna typ betonas enligt accentueringstyp 4 (45 ord), typ 3 (24 ord), typ 1 (11 ord) och i något mindre utsträckning typ 2 (8 ord). accentueringstyp 4 (33 avledningar betonas enbart enligt denna typ): -us (17): paštrỹs (: aštrùs (4)), pabjaurỹs (: bjaurùs (4)), padaĩlỹs (: daĩlùs (4)), padarbỹs (: darbùs (4)), paėdrỹs (: ėdrùs (4)), pagudrỹs (: gudrùs (4)), palaiškỹs (: laĩškùs (4)), paplatỹs (: platùs (4)), paplepỹs (: plepùs (4)), papuikỹs (: puikùs (4)), pasmagỹs (: smagùs (4)), pasprangỹs (: sprangùs (4), sprangùs (4)), pastaigỹs (: staigùs (4)), pastiprỹs (: stiprùs (4), stìprùs (4)), 1 pasmailỹs (: smaĩlùs (4)), 2 pasmėlỹs (: smėlùs (4)), pašiaurỹs (: 2 šiaurys (4)); -as (15): pablogỹs (: blõgas (4)), padurnỹs (: dùrnas (4)), pagerỹs (: gẽras (4)), pakumpỹs (: kumpas (4)), ×pakūdỹs (: kūdas (4)), palėtỹs (: lėtas (4)), papiktỹs (: pìktas (4)), paretỹs (: rẽtas (4)), pasausỹs (: saũsas (4)), pasenỹs (: sėnas (4)), ×paslabnỹs (: slãbnas (4)), paslinkỹs (: slinkas (4)), paspitrỹs (: spìtras (4)), pasiłtỹs (: šìltas (4)), patrumpỹs (: trumpas (4)); -ias (1): pašlapỹs (: šlãpias (4)). accentueringstyp 3 (12 avledningar betonas enbart enligt denna typ): paaukštỹs (: áukštas (3)), padrūktỹs (: drūktas (3)), pailgỹs (: ìlgas (3)), 2 pajaunỹs (: jáunas (3)), pakietỹs (: kietas (3)), paliesỹs (: liesas (3)), paminkštỹs (: minkštas (3)), 2 papilnỹs (: pìlnas (3)), paplonỹs (: plõnas (3)), parūgštỹs (: rūgštùs (3)), pastorỹs (: stõras (3)), pašaltỹs (: šáltas (3)). accentueringstyp 2 (2 avledningar betonas enbart enligt denna typ): pamukšỹs (: mùkšas (2), mùkšis (2)), ×pazbitkỹs, -ė (: zbitkas (2)). accentueringstyp 1 (1 avledning betonas enbart enligt denna typ): 2 ×paskūrỹs (: skū-rà (4)). 4.2.2. Betoningen kan variera mellan accentueringstyp 2 och 4 (5 ord), mellan 3 och 4 (4 ord), mellan 1 och 3 (4 ord), mellan 1, 3 och 4 (3 ord), samt mellan typerna 1 och 2, 1 och 3ᵇ, och 1 och 4 (ett ord vardera). Varianterna av 7 undersökta exempel har samma accentueringstyp men skiljer sig åt i tonaccent. accentueringstyperna 2 och 4 (5): *padidỹs (: didis, -ì (4, 2)), palepšỹs (: lėpšis (2), lepšỹs (4)); pasmarkỹs (: smarkùs (4), smãrkùs (4), smarkùs (2)), pasunkỹs (: sunkùs (4), sùnkùs (4), sùnkùs (2)), 2 pašviesỹs (: šviẽsus (4), šviẽsus (4), šviẽsus (2)); Betoningstyperna 3 och 4 (4): paduylỹs (: dvỹlas (4), dvỹlas (3)), pasilpnỹs (: sìl̇pnas (4), sìl̇pnas (3)); pasūrỹs (: sūrùs (3), (4)), pavėsỹs (: vėsùs (4), vėsùs (3)); 88 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 88 2011.06.17 08:24:03 Adjektiv som betecknar en inte helt fullständig grad av en egenskap (av typen paukštyės) Betoningstyperna 1 och 3 (4): *pajuodys (: juodas (3), juodas (1)), paklienys (: klienas (3), klienas (1)); pasaldys (: saldūs (3), saldus (1)), patankys (: tánkus (3), (1), tankùs (3)); Betoningstyperna 1, 3 och 4 (3): paaiškys (: aiškus (1, 3), aiškùs (4)); padregnys (: drėgnas (3), drėgnas (4), drėgnas (1)); patamsys (: tamsùs (4), (3), támsus (3), (1)); Betoningstyperna 1 och 2 (1): *paliurbys (: liùrbis (1), liurbìs (2)). Betoningstyperna 1 och 3ᵇ (1): *padidelys (: didèlis (3ᵇ), (1)). Betoningstyperna 1 och 4 (1) pažaloys (: žálvas, (4) žálvas (1)). 4.2.3. Betoningens varianter i grundorden: pasprangys (: sprangùs (4), sprangus (4)); pastiprýs (: stiprùs (4), stiprus (4)); pasmarkys (: smarkùs (4) smarkus (4)); pasunkys (: sunkùs (4), sunkus (4)); 2 pasviesys (: šviesùs (4), šviesus (4)); patamsys (: tamsùs (3), támsus (3)); patankys (: tánkus (3), (1), tankùs (3)). 4.2.4. De flesta grundord har betoning enligt betoningstyp 4 och 3 – deras stammar bör accentuellt betraktas som svaga. En liten del av grundorden betonas enligt betoningstyp 1 och 2 – deras stammar bör betraktas som starka. Det anslutna dominanta försvagande prefixet pa⁶ bevarar den svaga stammen hos grundordet eller försvagar den. Det innebär att det inte spelar någon roll om avledningarna bildas från en svag eller stark stam: när prefixet ansluts blir stammarna svaga och avledningarna betonas enligt betoningstyperna 3ᵇ, 3⁴ᵇ⁷. 5. SEMANTIK De flesta av de undersökta avledningarna är entydiga; de motsvarar oftast grundordets huvudbetydelse (39 ord), mer sällan grundordets bibetydelse (14 ord) och mycket sällan två betydelser hos grundordet (4 ord). Polysema avledningar motsvarar oftare två betydelser hos grundordet (5 ord). Endast ett adjektiv av den undersökta typen har påträffats där det polysema avledningens semantik motsvarar en enda betydelse hos grundordet. Utifrån uppgifterna i LKŽ går det inte alltid att fastställa om en avledning är entydig eller polysem. Sådana fall förekommer när förklaringen hänvisar till ett annat polysemt ord, till exempel: padvylys se padyvlas. padvýlas 1. dvylokas, žalokas: Padvýla ko Dkk. Padvýlùs barn föder Dkk. 2. Pnd tamsokas: Padvýlas i ansiktet Dkk. ⁶ Accentuell dominans upphäver andra morfems accentuella egenskaper och visar ”hur affix påverkar accentstyrkan hos basstammar och förhållandet mellan avledningens morfem och betoningen” (Stundžia 1995: 11–12). ⁷ Adjektivens betoning är förknippad med ordbildningen samt prefixens och ändelsernas accentuella egenskaper. Större delen av adjektivprefixen försvagar basstammen eller bevarar den svag (Stundžia 1995: 97). Straipsniai / Articles 89 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė 5.1. Entydiga avledningar 5.1.1. Entydiga avledningar som motsvarar grundordets huvudbetydelse: paaštrýs ’ganska skarp’ (: aštrus ’1. med egg som skär bra, vässad, bitande’), paaukštýs ’ganska hög, förhöjd’ (: aukštas ’1. med stor höjd, med stor utsträckning nedifrån och upp; || storvuxen, reslig’), padailýs ’ganska vacker, tämligen prydlig’ (: dailus ’1. vacker; utmärkt’), padarbýs ’ganska arbetsam’ (: darbus ’1. arbetsam’), *padidýs ’ganska stor, rätt stor’ (: didis ’1. betydande till omfånget, storvuxen’), padregnýs ’se padregnas’ (: drėgnas ’något våt, fuktig’), padrūktýs ’se padrūktas’ (: drūktas ’1. tjock (om något runt); motsats: smal’), padurnýs ’tämligen dum, lite trög’ (: dūrnas ’1. dum, oförståndig’), pagudrýs ’se pagudras’ (: gudrus ’1. klok; slug, förslagen’), 2 pajaunýs ’tämligen ung’ (: jaunas ’1. som inte är så gammal, ung’), *pajuodýs ’nästan svart, svartaktig’ (: juodas ’1. kolsvart, mörk’), pakietýs ’1. se 2 pakietas 1’ (: kietas ’1. motståndskraftig mot tryck från en annan kropp, okomprimerbar’), paklienýs ’ganska slank, smal, tunn’ (: klienas ’slank, smal, tunn’), pakumṕys ’se pakumpas’ (: kumpas ’1. böjd, krökt, krokig’), ×pakūdýs ’se pakūdas’ (: kūdas ’1. mager, uttorkad, försvagad’), palaišýs ’lite bitter, småbesk; något skarp’ (: laiškus ’1. med en obehaglig, skarp sötma; bitter; skarp’), paletýs ’ganska långsam, tämligen trög’ (: letas ’1. som gör allt långsamt, inte hetsar upp sig, lugn, flegmatisk’), *paliurbýs ’lite tafatt, smått dum’ (: liurbis ’en slöfock, en slarver, en klumpig och okunnig person’), pamukėšys ’lite räddhågad, skygg’ (: mukšas ’en som mukšiuoja’), papiktýs ’ganska arg, småarg’ (: piktas ’1. som lätt blir arg, med ett grälsjukt lynne’), 2 papilnýs ’nästan full’ (: pilnas ’1. helt fylld, ända till kanten’), paplatýs ’se paplatus’ (: platus ’1. bred’), paplepýs ’ganska pratsam, förtjust i att småprata’ (: plepus ’som talar mycket och i onödan, pratsam, pladdrig’), papuikýs ’ganska ståtlig, rätt vacker’ (: puikus ’1. mycket vacker, stilig’), parūgštýs ’se parūgštus’ (: rūgštus ’1. som innehåller syra’), pasaldýs ’ganska söt’ (: saldus ’1. med smak av socker eller honung’), pasenýs ’se pasenas 1’ (: senas ’1. gammal, uppnått hög ålder, inte ung (om människor och djur); långsamväxande (om växter)’), pasilpnýs ’se pasilpnas’ (: silpnas ’1. med liten fysisk styrka; vid svag hälsa’), 2 ×paskūrýs ’ganska mager, något smal’ (: skūra ’1. kroppens yttersta lager, huden’), paslinkýs ’se 2 paslinkas’ (: slinkas ’lat, overksam’), 1 pasmailýs ’se pasmailus’ (: smailus ’1. kraftigt avsmalnande mot spetsen’), 2 pas melýs ’brunaktig, solbränd’ (: smėlus ’grå, askfärgad. || brunaktig’), paspitrýs ’ganska närsynt’ (: spitras ’1. närsynt, skelögd, kortsynt’), pasprangýs ’tämligen svår att svälja’ (: sprangus ’1. svår att svälja’), pastiprýs ’se pastiprus’ (: stiprus ’1. med stor fysisk styrka, stark, kraftfull; vid god hälsa’), pašiltýs ’se pašiltas’ (: šiltas ’1. innehållande en viss värme, mellan varmt och kallt, uppvärmt eller upphettat; || med luft av högre temperatur (om dygns- eller årstider’ 90 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII Ne visai pilną ypatybės kiekį žymintys būdvardžiai (paukštyštis tipo) vädret))’, pašlapys ’se pašlapias’ (: šlapias ’1. genomdränkt, genomblöt av vätska (vanligen vatten)’, patankýs ’se patankus’ (: tankus ’1. bestående av likadana delar som ligger nära varandra (vanligen vuxit fram)’, patrumpýs ’ganska kort’ (: trumpas ’1. som har liten längd, kort’), pavesýs ’ganska sval’ (: vėsus ’som kännetecknas av inte särskilt kallt, tillräckligt varmt väder (om dygns- eller årstidsväder)’), ×pazbitkỹs ’något busig’ (: zbitkas ’1. rackartyg, upptåg’). 5.1.2. Entydiga avledningar som motsvarar en bibetydelse hos grundordet: paaiškýs ’ganska kraftig, ganska sträng’ (: aiškus ’7. kraftig’), pabjaurýs ’se pabjaurus’ (: bjaurus ’3. arg, ond, besvärlig’), paedrýs ’något glupsk, matfrisk’ (: edrus ’3. som äter mycket’), pailgýs ’ganska lång’ (: ilgas ’3. som varar en viss tid; fortgående’), *pākietis ’ganska snål’ (: kietas ’11. bildl. snål’), palepšýs ’något bortskämd, ganska bortskämd’ (: lepšis ’2. slang, bildl., nedsättande: slöfock, lymmel’), paplonýs ’tämligen tunn, slank’ (: plonas ’2. av liten omkrets, smal’), paretýs ’se paretas 1’ (: retas ’2. löst, glest utförd (vävd, flätad)’, pasausýs ’utan regn, ganska torr’ (: sausas ’2. utan regn, regnfri’), *pasaūsis ’ganska mager, halvmager’ (: sausas ’8. mager, uttorkad’), ×paslabnýs ’se paslabnas’ (: slabnas ’2. försvagad av sjukdom, svårt sjuk’), pasmarkýs ’se pasmarkus 1’ (: smarkus ’5. som sker, yttrar sig eller utförs med stor kraft, intensivt’), pastaigýs ’ganska häftig, hetlevrad’ (: staigus ’4. häftig, het, kraftig’), pasūrýs ’se pasūrus’ (: sūrus ’2. saltad (vanligen för mycket)’), pašiaurýs ’inte helt nordlig riktning’ (: 2 šiaurys ’nordlig (om vind)’), 2 pašviesýs ’se pašviesus 1’ (: šviesus ’2. som har en vitaktig nyans, hy’), patamsýs ’mörkhyad, ganska mörk’ (: tamsus ’5. som inte har ljus färg, svartaktig’), pažalūnys ’grönaktig, omogen’ (: žalvas ’3. omogen’). 5.1.3. Entydiga avledningar som motsvarar två betydelser hos grundordet: pablogýs ’ganska dålig, något mager, ganska obetydlig’ (: blogas ’1. olämplig för något, usel, dålig; 3. mager, obetydlig’), padulýs ’se padȳlas’ (: dvylas ’1. mörkröd, fuxfärgad (vanligen om boskap); 2. mörk (om ansikte, hy...)’, pagerýs ’ganska bra’ (: geras ’1. kärleksfull, vänlig; barmhärtig; inte arg; 4. lämplig; bekväm; nyttig; värdefull; verklig; praktisk’), paliesýs ’ganska mager, halvmager’ (: liesas ’1. med utmärglade, fettfria muskler, icke fet, dålig; 2. utan fett’). 5.2. Flertydiga avledningar 5.2.1. Flertydiga avledningar som motsvarar en betydelse hos grundordet: *padidelýs,1. ganska stor, rätt stor 2. något för stor‘ (didėlis 1. framstående i fråga om omfattning, storlek (höjd, längd, bredd, tjocklek…‘). 5.2.2. Flertydiga avledningar som motsvarar två betydelser hos grundordet: paminkštvýs,1. se paminkštas 1. 2. bildl. den som är svag i huvudet‘ (: minkštas,1. pa- Straipsniai / Articles 91 ALL_62_63_maketas.indd 91 2011.06.17 08:24:03 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė eftergivande för en annan kropps tryck, lätt att trycka in; 12. bildl. med svag vilja, slapp⁽⁾, pasmagýs, 1. se pasmagus 1. 2. 2. se pasmagus 3′ (: smagus, 8. stark, kraftig, stor, intensiv 16. som kräver mycket kraft, svår att utföra, tung⁽⁾), pastorýs, 1. se pastoras 3. 2. ganska tjock, låg (om röst)⁽⁾ (: storas 3. med en kraftig, fet kropp; 4. låg (om röst, ljud))⁽⁾, pasunkýs, 1. se pasunkus 3. 2. se pasunkus 4′ (: sunkus, 2. som kräver mycket kraft och ansträngning att utföra eller skaffa; 3. som medför bekymmer och besvär⁽⁾), pašaltýs, 1. se pašaltas 1. 2. som inte håller värmen särskilt väl (om rum)⁽⁾ (: šaltas, 1. med låg eller relativt låg temperatur: ‖ som kännetecknas av luft med låg temperatur (om väder under dygnet eller årstiderna); 3. som inte håller värmen, otätt (om rum)⁽ Mångtydiga avledningar motsvarar oftare (3 ord) enbart sidobetydelser hos basordet; något mer sällan motsvarar de både en huvudbetydelse och en sidobetydelse hos basordet (2 ord). 6. SEMANTISKA DEFINITIONER I LKŽe beskrivs betydelserna hos adjektiv av den undersökta typen på tämligen varierande sätt. 6.1. I Litauiska språkets ordbok förklaras adjektiv av denna typ oftast genom en hänvisning till ett annat ord (28 ord)⁸; något mer sällan förklaras de synonymiskt (20 ord) och genom en definierande-beskrivande⁹ och synonymisk metod (16 ord); endast i enstaka fall förklaras de definierande-beskrivande (7 ord). Större delen av de synonymiska förklaringarna utgörs av ord bildade med ett enda avledningsformativ (14 ord), och endast 6 adjektiv som bildats med flera olika formativ förklaras med synonymer. 6.2. Hänvisning till ett annat ord: padregnýs,se padregnas‘; pabjaurýs,se pabjaurus‘; padruktýs,se padruktas‘; padvulýs,se padvylas‘; pagudrýs,se pagudras‘; pakietýs,1. se 2 pakietas 1′; pakumpýs,se pakumpas‘; ×pakudýs,se pakudas‘; paminkštýs,1. se paminkštas 1′; paplatýs,se paplatus‘; paretýs,se paretas 1′; parūgštýs,se parūgštus‘; pasenýs,se pasenas 1′; pasilpnýs,se pasilpnas‘; ×paslabnýs,se paslabnas‘; paslinkýs,se 2 paslinkas‘; 1 pasm ailýs,se pasmailus‘; pasmagýs,1. se 1 pasmagus 2. 2. se 1 pasmagus 3′; pasmarkýs,se pasmarkus 1′; pastiprýs,se pastiprus‘; pastorýs 8 Inom lexikografin är den definierande metoden det främsta och vanligaste sättet att förklara betydelser (Jakaitienė 2005: 79). 9 I LKŽe kallas detta sätt att förklara betydelser beskrivande (http://www.lkz.lt/dzl.php?128), Evalda Jakaitienė kallar det definierande (Jakaitienė 2005: 79), Stasys Keinys definierande-beskrivande (DLKŽ 2000: XII). I denna artikel kallas detta sätt att förklara betydelser definierande-beskrivande. 92 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 92 2011.06.17 08:24:04 Adjektiv som betecknar en grad av egenskap som inte är helt fullständig (av typen paukštys) ‚1. se 2 pastoras 3‘; pasunkys ‚1. se pasunkus 3. 2. se pasunkus 4‘; pasūrýs ‚se pasūrus‘; pašaltys ‚1. se pašaltas 1‘; pašiltys ‚se pašiltas‘; pašlapys ‚se pašlapias‘; 2 pašviesys ‚se pašviesus 1‘; patankys ‚se patankus‘. 6.3. Synonymisk förklaring 6.3.1. Synonymisk förklaring där de förklarande orden har ett och samma avledningsformativ: suffixet -okas (9): paaiškys ’ganska kraftig, ganska sträng’; paaštrys ’ganska skarp’; pablogys ’ganska dålig, ganska mager, ganska liten’; padarbys ’ganska arbetsam’; pailgys ’ganska lång’; papuikys ’ganska fin, ganska vacker’; pasaldys ’ganska söt’; patrumpys ’ganska kort; om skugga: sval’; prefixet apy- (4): padurnys ’ganska dum, ganska fånig’; 2 pajaunys ’ganska ung’; 2 papilnys ’ganska full’; pasprangys ’ganska spänstig’; prefixet po-: pagerýs ’ganska bra’. 6.3.2. Synonymisk förklaring där de förklarande orden har flera avledningsformativ: suffixet -okas och prefixet apy- (3): *pajuodys ’ganska svart, ganska mörk’; paletys ’ganska regnig, något regnig’; 2 ×paskūrýs ’ganska mager, ganska smal’; suffixet -okas och prefixet po- (2): *padidelys ’1. ganska stor, något stor; paliesys ganska mager, något mager’. suffixet -okas och prefixet pa-: paaukštys ’ganska hög, något upphöjd’. 6.4. Förklaring genom definition och beskrivning: med adverbet gana ’ganska’ (2): paplepys ’ganska pratsam, som tycker om att prata’; pastaigys ’ganska häftig, hetlevrad’. med adverbet kiek ’något’ (2): *padidelys ’2. något för stor’; ×pazbitkys ’något busig’. med adverbet nelabai ’inte särskilt’: pašaltys ’2. som inte håller värmen särskilt bra (om rum)’. med adverbet ne visai ’inte helt’: pašiaurys ’inte helt i nordlig riktning’. med en mening: paminkštys ’2. som är svagbegåvad’. 6.5. Förklaring genom både definition och beskrivning samt synonymi: adverbet gana och synonymer (4): paklienys ’ganska klienas, smärt, tunn’; paplonys ’ganska tunn, fader’; paspitrýs ’ganska spitrus, närsynt’; pastorýs ’2. ganska tjock, låg (om rösten)’; Straipsniai / Articles 93 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė adverbet gana och prefixet apy- (2): padaīlys ’ganska fin, rätt fin’; papiktys ’ganska arg, rätt arg’; ordkombination och suffixet -okas (2): pasausys ’1. utan regn, ganska torr’; 2 pasmėllys ’brunaktig, solbränd’; adverbet kiek eller šiek tiek och synonymer (2): paedrỹs ’något glupsk (sic!), matfrisk’; pamukšỹs ’något räddhågad, skygg’; adverbet gana och prefixet -okas (1): *padidỹs ’ganska stor, rätt stor’. adverbet truputį och suffixet -okas: palaiškỹs ’något besk; bitteraktig; lätt bitter’; adverbet truputį och prefixet apy-: *paliurbỹs ’något dum, rätt dum, halvtokig’. adverbet kiek och prefixet apy-: palepšỹs ’något tölpaktig, rätt tölpaktig’; sats och prefixet apy-: patamsỹs ’som har mörk hy, rätt mörk’; prefixet apy- och particip: pažalvỹs ’halvgrön, omogen’. 6.6. I Lietuvių kalbos žodynas finns det alltför få beskrivande definitioner när adjektiv av denna typ förklaras. Större delen av adjektiven förklaras genom en hänvisning till ett annat ord – detta är opraktiskt för läsaren. I synonymförklaringar används oftast synonymer med suffixet -okas, något mer sällan med prefixet apy-. Vid definierande-beskrivande förklaringar väljs oftast ett adverb och, som ett hjälpmedel i förklaringen, en synonym. 7. ÄNDRINGAR AV LKŽ-ARTIKLAR Som vi har sett accentueras adjektiv av typen paaukštýs nästan regelmässigt enligt accentklass 3b, men i Lietuvių kalbos žodynas finns två artiklar för sådana adjektiv, där former som accentueras enligt accentklasserna 1 och 2 anges. I själva verket hör de till andra lexem, eftersom de inte bara har en särpräglad accentuering, utan också andra ändelser och en annan semantisk betydelse. De nämnda formerna bör hänföras inte till gruppen av avledningar med pa- och -ys, utan till gruppen av avledningar med pa- och -is. Det föreslås att LKŽ-artiklarna ändras i enlighet med detta. Lietuvių kalbos žodynas anger: pakietýs, -ė̃ adj. (3b), pãkietis, -ė (1) 1. se 2 pakietas 1: Obulai tebesantys pakiečiai, žali Grg. Pakiečiai kiaušukai buvo: pavirino daugiau, kaip reik Šv. 2. något snål: Senis buvo pakietis Vaižg. 94 Acta Linguistica Lithuanica LXII–LXIII ALL_62_63 maketas.indd 94 2011.06.17 08:24:04 Adjektiv som betecknar en inte fullt utvecklad grad av en egenskap (av typen paukštys) Det föreslås att ordet pakietis förs upp i en separat artikel: pakietýs, -ė adj. (3b) se 2 pakietas 1: Obulai tebesantys pakiečiai, žali Grg. Pakiečiai kiaušukai buvo: pavirino daugiau, kaip reik Šv. *pakietis, -ė (1) något snål: Senis buvo pakietis Vaižg. Lietuvių kalbos žodynas anger: pasausýs, -ė adj. (3b), pasaūsis, -ė (2) 1. utan regn, något torr: Kad ir pasaūsýs metas, linai neprasti išėjo Grg. 2. något fuktig, halvtorr: Pasaūsis jis žmogus, bet kietas: jam rankos kaip geležinės – griebs, ir prilimpa Jnšk. Det föreslås att den andra betydelsen av ordet pasausýs flyttas till ordet 2 pasaūsis: 2 pasaūsis, -ė adj. (2), pašausis (1) 1. uttorkad, förtorkad: Pasausės šakas [eglės] iškirsk Dr. Galulaukė[je] dvi pasaūsės eglės tebestovi Ps. Aną vasarą tie pasaūsiai ąžuolėliai da čia tebestovėjo Všk.; *2. något fuktig, halvtorr: Pasaūsis jis žmogus, bet kietas: jam rankos kaip geležinės – griebs, ir prilimpa Jnšk. 8. SAMMANFATTNING Dessa entydiga adjektiv, som oftast accentueras med accent 3b, bildas av grundadjektiv (endast i enstaka fall av substantiv) genom att lägga till prefixet pa- och ändra grundordets valfria ändelse till -ys. Dessa avledningar har oftast belagts i den västliga lågsaemaitiska dialekten, något mer sällan i andra lågsaemaitiska dialekter, betydligt mer sällan i den norra delen av högsaemaitiska dialekten och endast i enstaka fall i äldre skrifter. Lietuvių kalbos žodyne förklaras adjektiv av denna typ oftast genom hänvisning, något mer sällan synonymiskt eller genom en definierande-beskrivande förklaring. De flesta av de undersökta avledningarna är entydiga och motsvarar grundordets huvudsakliga betydelse. LITERATŪRA DLKG 1996 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. Vytautas Ambrazas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. DLKŽ 2000₄ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, 4-asis leid., vyr. red. Stasys Keinys. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Jakaitienė Evalda 2005: Leksikografija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. LKG I – Lietuvių kalbos gramatika 1, red. Kazys Ulvydas. Vilnius: Mintis, 1965. Straipsniai / Articles 95 A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas, redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. www.lkz.lt. M i k u l ė n i e n ė D a n g u o l ė 2005: Cirkumfleksinė metatonija lietuvių kalbos vardažodiniuose daiktavardžiuose ir jos kilmė. Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. S t u n d ž i a B o n i f a c a s 1995: Lietuvių bendrinės kalbos kirčiavimo sistema. Vilnius: Petro ofsetas. T a m u l i o n i e n ė A u r e l i j a 2011: Retas nepilną ypatybės kiekį žyminčių būdvardžių darybos tipas: pājuodis ir pasaūsis. – www.lietuviukalba.lt U r b u t i s V i n c a s 1978: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslas. Adjectives Denoting a Small Amount of Peculiarity (paaukštỹs type) S U M M A R Y These homologous adjectives, which are usually stressed according to the 3b accent paradigm, are made from base adjectives (a few of them are derived from nouns) by adding the prefix pa- and changing the ending of any base word to -ys. These derivatives are mostly recorded in the West Žemaitian dialect, only sometimes in other Žemaitian dialects, rarely in the Aukštaitian dialect in North side and only single cases are found when they were recorded in old writings. Such types of adjectives in Lietuvių kalbos žodynas (Dictionary of the Lithuanian Language) are usually explained in a referential method, more or less in a synonymous and descriptive explanation method. The majority of analyzed derivatives are homologous and correspond to the main meaning of the base word. Įteikta 2011 m. vasario 7 d. A U R E L I J A T A M U L I O N I E N Ė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva E. paštas – [email protected] 96 A c t a L i n g u i s t i c a L i t h u a n i c a LXII–LXIII ALL_62_63_maketas.indd 96 2011.06.17 08:24:04