Daiktavardžio „pagalba“ įnagininko desemantizacija

LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Litauiska språkets institut Forskningsområden: morfosyntax, typologi, valens, semantik. DESEMANTISERING AV SUBSTANTIVET PAGALBAS INSTRUMENTALIS* Desemantisering av substantivets instrumentalform Pagalba SAMMANFATTNING Föremålet för denna artikel är substantivet pagalba i instrumentalform. Med utgångspunkt i material från Det moderna litauiska språkets textkorpus (DLKT) behandlas semantiken hos pagalba i instrumentalform och tecken på desemantisering. Artikeln utgår från uppfattningen att användningen av pagalba i instrumentalform följer animacitetshierarkin person > föremål. NYCKELORD: substantivets instrumentalform, desemantisering. ANNOTATION Artikelns ämne är substantivet pagalba i instrumentalis. Med utgångspunkt i Corpus of the Contemporary Lithuanian Language (CCLL) behandlar artikeln semantiken hos substantivet pagalba i instrumentalis och kännetecknen på dess desemantisering. Artikeln utgår från uppfattningen att användningen av substantivet pagalba i instrumentalis följer animacitetshierarkin person > sak. NYCKELORD: substantiv i instrumentalis, desemantisering. * Ämnet för denna artikel presenterades vid XII internationella baltistkongressen, i sektionen Baltų kalbų funkcinių žodžių. Jag vill uppriktigt tacka professor Daniel Petit, professor Norbert Ostrowski och doktor Artūras Judžentis för deras kommentarer och synpunkter. Tack vare dem betraktas į pagalbą här i ett bredare perspektiv. Jag tackar också de ärade anonyma granskarna varmt för deras förslag, kommentarer och kritik. Straipsniai / Articles 9 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ 1. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR 1.1. I den elektroniska Lietuvių kalbos žodyne (hädanefter LKŽe) definieras substantivet pagalba som ”hjälp, bistånd, stöd”¹, till exempel: (1) (Su) tavo pagálba man tai pasisekė KBI45². (2) Daryk su savo galva ir Dievo pagalba KrvP(Jnš). Avledningen pagalba med ändelsen -a är bildad av pagelbėti ’hjälpa, ge viss hjälp’, och det sistnämnda är bildat med prefixet pa- (jfr gelbėti ’hjälpa, stödja, bistå’). Jämför exemplen i LKŽe: (3) Barnen hjälper föräldrarna med arbetet rš. (4) Jag hjälper dig att arbeta K. (5) Det lejonet bad den där människan att hjälpa honom S.Dauk. (6) Kan du inte hjälpa mig med pengar – jag måste betala skulden i dag? Plng. (7) Både björkvispar och humlerötter hjälper håret rš. (8) Inte ens tvål hjälper den kropp som man fötts med Sim. (9) Den här varningen hjälper föga rš. (10) Kanske kan man hjälpa svidande ögon lite grann med källvatten M.Valanč. (11) De sjuka, om de inte kunde hjälpa sig med dessa läkemedel, brukade själva bränna sig som offer åt gudarna S.Dauk. Nijolė Sližienė Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodyne (toliau LKVJŽ) (1994: 201) aptaria keturių gelbėti reikšmių valentingumus (junglumus). Pavyzdžiui, (iš→)gelbėti ‘vaduoti, traukti iš bėdos’ LKVJŽ aprašomas kaip trivalentis, kurio sintaksiniai aktantai reiškiami agento [A] vardininku, paciento [P]³ galininku ir prielinksnių nuo, iš su kilmininku konstrukcijomis, atitinkančiomis kontragentą⁴ ¹ I den elektroniska Ordboken över det moderna litauiska språket (DLKŽe) pagalba – ’hjälp, bistånd’. ² Plg. Friedricho Kuršaičio Deutsch-littauische Phraseologie der Präpositionen (1843) originalą: http://ub-goobi-pr2.ub.uni-greifswald.de/viewer/image/PPN737445068/49/. ³ Patient [P] – funktionen hos den som tar emot en handlings verkan eller hos den som befinner sig i ett tillstånd (Sližienė 1994: 20; jfr Valeckienė 1998: 35). ⁴ Kontragent [CA] – funktionen hos en kraft som verkar mot agenten och står i motsats till denne; den är karakteristisk både för levande varelser och för livlösa föremål samt natur- och samhällsföreteelser (Sližienė 1994: 21). 10 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija [CA] eller kontentyvą5 [Con], t.ex.: Vänner [A] räddade honom [P] ur polisens klor (från angriparna) [CA]; Endast genom att blunda [A] räddar man människan [P] från meningslös sorg [Con]. De syntaktiska aktanterna till det trivalenta (pa-)gelbėti ’hjälpa någon att utföra något’ uttrycks med agentens nominativ, beneficientens [B]6 dativ och en infinitiv som motsvarar kontentyvas funktion, t.ex.: Hjälp mig [B] att lasta stocken på vagnen [Con] (jfr meningarna (3), (4)). Här betecknar subjektets nominativ och objektets dativ levande varelser – en människa [Hum]. När det trivalenta (pa-)gelbėti används i betydelsen ’stödja, understödja’, uttrycks de syntaktiska aktanterna med agentens nominativ, patientens ackusativ eller beneficientens dativ och kontentyvas instrumental, t.ex.: Kanske kan du [A] hjälpa mig [P] / mig [B] med pengar [Con]? Subjektets nominativ och objektets ackusativ respektive dativ betecknar en människa [Hum], medan objektets instrumental betecknar ett livlöst föremål [–Anim] (jfr meningarna (5), (6)). Enligt LKVJŽ är (Pa-)gelbėti ’vara till nytta genom sin verkan, påverka’7 tvåvalent. Dess syntaktiska aktanter realiseras med subjektets nominativ och objektets dativ; den första motsvarar en (livlös) agent8 och den andra en patient9, t.ex.: Dessa läkemedel [A₂] skulle kunna hjälpa dig [P]; humlerötter [A₂] hjälper håret [P]. Subjektets nominativ betecknar 5 Kontentyvas [Con] – funktionen hos innehållet i en handling eller ett tillstånd, karakteristisk för olika föremål och företeelser (Sližienė 1994: 22). 6 Sližienė (1994: 21) beneficientą supranta kaip adresato, gavėjo, turėtojo funkciją, būdingą gyvoms būtybėms, ypač asmenims, kurių naudai ar nenaudai kas vyksta, darosi, yra. Adelė Valeckienė (1998: 35t) mano: „Beneficientas Ben yra turėtojo, adresato (kieno naudai atliekamas, kam skirtas veiksmas) funkcija. Jis dažniausiai pasakomas naudininku [...], bet galimi ir kiti linksniai“. Plg.: Bartels (2005: 105t): „Eine semantisch weniger spezifische Dativ–Rolle, die nicht an Transfer und Possession gebunden ist, wird in der Regel die Rolle Benefaktiv angesetzt (vgl. Klaus kaufte Hans ein Buch. Dieser gab es aber nicht)“. 7 Jfr betydelsen av gelbėti i LKŽe: ’befria, dra undan fara; skydda från ont; bota’, t.ex.: En enda bränning av såret hjälper inte mot galenskap Vaižg.; Instinkten räddar ofta människan V.Kudir.; Jorden räddar alla från nöd A1884,157; Gift räddar paddan från fiender J.Jabl.; Gardo-benedikterna (svärdsbenedikter, bitter johannesört) botar arton sjukdomar Grg.; Du befriar oss från det onda genom din egen nåd KN62. 8 Sližienė (1994: 19) negyvą agentą – [A₂] – apibrėžia kaip veiksmo atlikėjo funkciją, kuri „būdinga negyviems daiktams, stichinėms jėgoms bei kitiems gamtos ir visuomenės reiškiniams, įvairiems įrenginiams, mašinoms, prietaisams, kurie turi tam tikrą energiją ir dėl to gali atlikti ir sukelti, sužadinti veiksmą, bet neturi savo iniciatyvos. [...] Agento₂ funkcija yra nevienalytė. Prireikus ją galima būtų suskaidyti bent į tris poklasius: gamtinę jėgą, priežastį ir veiksmo priemonę. Veiksmo priemonę reiškiantis agentas₂ nuo instrumento funkcijos skiriasi tuo, kad galimas tik tada, kai veiksmas gali būti suvokiamas kaip vykstantis be kieno nors iniciatyvos [kursyvas straipsnio autorės – L. V.-S.]; veiksmo priemonė tada laikoma vieninteliu veiksmo atlikėju – agentu₂, pvz.: padangę raižo lėktuvai. Vis dėlto riba tarp instrumento ir agento₂ yra gana sąlygiška“. 9 Enligt denna definition av betydelsen hos pagelbėti och med tanke på att objektet uttrycks i dativ kan denna patient tydligen också förstås som bärare av en beneficient (dvs. en adressat, mottagare till vars förmån något sker), dvs. som [Pᴮ]. Straipsniai / Articles 11 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ ett livlöst föremål [−Anim], medan dativen betecknar ett levande eller livlöst föremål [±Anim] (jfr meningarna (7)–(9))10. Instrumentalisformen av det relationella substantivet pagalba används, som framgår av meningarna (1)–(2), tillsammans med den utsagda eller underförstådda prepositionen su (su tavo pagalba). Det är just denna instrumentalisform av pagalba som artikeln kommer att behandla. 1.2. Jonas Šukys (1998: 554f.; jfr även ibid.: 229) uppmärksammar, i sin diskussion av bruket av kasus och prepositioner i litauiskan, att det i dagens litauiska är ”ett stort misstag att använda den alltmer prepositionsliknande instrumentalisformen pagalba. Den började spridas särskilt under sovjettiden, efter mönster av det ryska prepositionsuttrycket pri pomošči, och [...] tränger kraftigt undan det traditionella sättet att uttrycka medel och sätt. [...] Varje konstruktion med den förmenta postpositionen pagalba måste alltså ersättas med instrumentalis oavsett om den betecknar ett verktyg, en mekanism [se meningarna (12), (13)] eller något annat slags medel [se meningarna (14), (15)], ibland till och med ett abstrakt sådant [se meningarna (16), (17)] [kursivering av artikelns författare – L. V.-S.]. [...] När det gäller mer abstrakta företeelser, särskilt när pagalba används tillsammans med verbalsubstantiv, är det bäst att ersätta denna icke rekommenderade konstruktion med halvparticip eller gerundium [se mening (18)]. [...] Den icke rekommenderade konstruktionen med pagalba kan ofta korrigeras på flera olika sätt”11. (12) Vi räknar med kalkylatorns pagalba (= med kalkylatorer). (Citerat efter Šukys 1998: 554) (13) Vi analyserade uppgifterna med hjälp av datorernas pagalba (= med datorer). (Citerat efter Šukys 1998: 554) (14) Delfiner ”pratar med varandra” med hjälp av näsan pagalba (= med näsan, med näsorna). (Citerat efter Šukys 1998: 555) (15) Kameleonten fångar insekter med tungan pagalba (= med tungan). (Citerat efter Šukys 1998: 555) (16) Vi förmedlar tankar till varandra med hjälp av ord pagalba (= med ord). (Citerat efter Šukys 1998: 555) 10 Plg. LKVJŽ teikiamą padėti ‘pagelbėti’ junglumą (ŠlŽienė 1998: 96). Šiai reikšmei būdingos trys skirtingos sintaksinio valentingumo struktūros, kuriomis realizuojamos skirtingos semantinio valentingumo struktūros, pvz.: a) Algis [A] padėdavo jai [B] išspręsti [Con] algebros lygtis; Tas gėralas [A] padės karvei [B] greičiau pasveikti [Con]; Tavo patarimai [A] mums [B] padėjo; b) Gal galėtum [tu] [A₁] padėti man [B] pinigais (duona) [Con]; c) Kietelių arbata [A₂] padeda galvai [P]; Kai kuriems ligoniams [P] geriausiai padeda miegas [A₂]. 11 Panašią nuomonę šiuo klausimu dar žr.: Šukys in: Miliūnaitė 2003a: 91t; Pupkis in: Miliūnaitė 2003b: 96; plg. Mikulėnienė 1991: 60; Kniūkšta 2000: 181. 12 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija (17) Med demokratins hjälp (= Med demokrati, genom demokratin) har vi uppnått mycket. (Citerat efter Šukys 1998: 555) (18) Med psykologins hjälp (= Med stöd av / efter att ha stött sig på psykologin) kan man hjälpa alla elever. (Citerat efter Šukys 1998: 555) (19) Med dessa konstnärliga medels hjälp (= Med dessa konstnärliga medel, genom att använda dessa konstnärliga medel) skapade författaren en levande bild. (Citerat efter Šukys 1998: 555) Ten pat Šukys (1998: 556; plg. Šukys in: Miliūnaitė 2003a: 91; Kniūkšta 2000: 181) teigia, kad „pasakymas su (kieno) pagalba tinka tik tada, kai kalbama ne apie veiksmo atlikimo priemonę, bet apie kieno nors (kokių asmenų) pagalbą, tarpininkavimą. Tačiau kai prielinksnio su nėra, polinksnis pagalba ir kalbant apie asmens (asmenų) tarpininkavimą netinka [kursyvas straipsnio autorės – L. V.-S.]“ (žr. sakinius (20)–(22); dar plg. sakinius (1)–(2)). (20) Jag byggde garaget med hjälp av min bror. (Citerat efter Šukys 1998: 556) (21) Vi vidarebefordrade den informationen till vår grupp med kurirernas hjälp (= med hjälp av kurirerna, helst via kurirerna). (Citerat efter Šukys 1998: 556) (22) Man behöver inte med advokaternas hjälpadvokater (= med hjälp av advokaterna, hellre tillsammans med advokater; med advokaternas hjälp) för att leta efter kryphål i lagstiftningen. (Citerat efter Šukys 1998: 556) Här blir det tydligt att den som använder språket, för att följa normreglerna, bör ersätta hjälp använd i en efterställd konstruktion med instrumentalis, konstruktionen med prepositionen med och instrumentalis, prepositionen genom med ackusativ eller participkonstruktioner (i vid bemärkelse) i de fall där ett medel eller tillvägagångssätt uttrycks med livlösa eller abstrakta ting¹². Till skillnad från (vems) hjälp är konstruktionen med (vems) hjälp tillåten när man talar om en person som hjälper eller förmedlar¹³ (jfr definitionen av betydelsen hos hjälp – ’bistånd, hjälp, stöd’). Man kan se en skillnad mellan levande och livlös (eller person och ting) som korrelerar med ett uttryckssätt som är tillåtet enligt normen: en människa [Hum] som komplement till hjälp kan uttryckas i en konstruktion med prepositionen med; när man talar om ting i vid bemärkelse – [–Anim] och [Abstr] – måste med (vems) hjälp ersättas med andra konstruktioner – (medINSTR / genomACC / PART). I de fall då hjälp används utan prepositionen med, tillsammans med ett personbetecknande komplement (mammas hjälp, 12 Jfr också idiomet nattens hjälp ’innan morgonen gryr, fortfarande på natten’, som uttrycker tid, till exempel: Han gav sig av mitt i natten; Mitt i natten far pappa till den där läkaren (Paulauskas, 2001: 443). 13 I artikeln förstås person i vid bemärkelse, det vill säga som omfattande även gemenskaper, organisationer och deras namn. Straipsniai / Articles 13 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ detta korrigeras då med analogi till föremål – (suINSTR / perACC / PART. Är dessa konstruktioner semantiskt identiska? Av de korrigeringar som föreslås utifrån de föregående meningarna att döma verkar alla varianter möjliga (se nedan). Och om de kan skilja sig semantiskt och faktiskt gör det, är det då lämpligt att ersätta dem med andra? I meningarna (12)–(19), (21)–(22) har de uttryckssätt som föreslås i stället för pagalba också (eller bör också ha) betydelsen medel (instrument) (i vid bemärkelse)14 eller sätt15. I dagens litauiska är det typiska sättet att uttrycka medel (suINSTR, t.ex.: Jonas pjausto duoną peiliu; Sriubą srebiame su šaukštais (jfr meningarna (10)–(11)) (inter alia Ambrazas 2006: 297; Sližienė 1998: 23, 1986: 54; Valiulytė 1991; Paulauskienė 1989: 129; 1994: 128; jfr Šukys 1998: 228t, 497t, 554). Här, liksom i mening (12), kan de båda uttrycken för medel användas valfritt. I mening (17) föreslås att man i stället för konstruktionen med pagalba använder substantivet demokratija i instrumentalis, antingen ensamt eller tillsammans med prepositionen su. I denna mening anger dock INS-TR / suINSTR, till skillnad från i (12), ett sätt, dvs. uttrycker en omständighet, inte ett objekt16. Aldona Paulauskienė (1989: 130; se även 1994: 129) hävdar: ”För att instrumentalis ska ha betydelsen sätt krävs först och främst att verbhandlingen inte kräver något redskap för att utföras. Detta villkor uppfylls av sådana meningar där predikatet utgörs av verb för en spontan handling och subjektet av nominativformer som betecknar inaktiva föremål. [...] När predikatet utgörs av ett verb för en aktiv handling och aktören är en person, betingas betydelsen sätt av substantivets lexikala betydelse. Instrumentalis av abstrakta substantiv har oftast denna betydelse.” Den kan, enligt Paulauskienė (1989: 138), ”inte ha instrumentell betydelse. Instrumentalisens grundläggande betydelse av medel övergår i betydelsen sätt”, jfr: Daug pasiekėme demokratija / demokratiškai. Av korrigeringarna av mening (17) framgår också att konstruktionen med prepositionen per su och ackusativ har betydelsen av ett sättsadverbial; enligt Paulauskienė ligger den mycket nära sättsadverb och kan, att döma av hennes exempel, fungera som ”synonymer”: Geruoju negausim mes nieko: mes laimę pasieksim per kovą (jfr kovodami); Kaziukas kukt, kukt – per kelis kuktelėjimus išgėrė visą stiklinę (jfr keliais kuktelėjimais), drack upp hela glaset 14 ”Ett instrument är referentiellt sett ett föremål med vars hjälp aktören utför en aktiv handling riktad mot ett annat föremål (rašo laišką pieštuku), mot sig själv (prausiasi vandeniu) eller en handling utan riktning (linguoja galva)” (Valiulytė 1991: 148). Semantiskt definierar Sližienė (1986: 54) instrumentet som en funktion hos det hjälpmedel som agenten använder, en funktion som är typisk för livlösa föremål. Jfr Ambrazas (2006: 256): ”Allt som hjälper till att utföra en handling kan förstås som dess redskap”. 15 Jfr: ”Objektets instrumentalis är ofta det första (obligatoriska) komplementet (t.ex.: gėretis menu), medan instrumentets instrumentalis alltid bara är det andra (icke-obligatoriska) komplementet (t.ex.: Šaukštu jūros neišsemsi). Den har också en nyans av sättet att utföra handlingen” (Šukys 1998: 227). 16 Jfr: ”Instrumentalisformer med betydelsen sätt [...] kan inte ersättas med konstruktioner med prepositionen su” (Šukys 1998: 236). 14 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija su būdo įnagininku ir kitomis aplinkybių raiškos priemonėmis“ (Paulauskienė 1989: 126t; plg. Šukys 1998: 454) (plg. sakinius (16), (18)–(19))17. I mening (20) uttrycker su (vems) pagalba sannolikt också ett sätt, jfr: Garažą pasistačiau (HUR? PÅ VILKET SÄTT?) padedamas brolio. Handlingssättet kan, som mening (21) visar, också uttryckas med konstruktionen per su och ackusativ, vilken anger genom vems eller vadmedling handlingen utförs. En mellanhand kan, enligt Šukys (1998: 454), ”vara en person (se meningarna (23)–(24)), någon institution (se mening (25)) eller till och med ett föremål (se meningarna (26)–(27))”. Varför kan mellanhanden vara både en person och ett föremål, medan den som hjälper endast kan vara en person? (23) Sändebuden talade med mig genom en tolk. (Citerat efter Šukys 1998: 454) (24) Herren kommer naturligtvis att göra motstånd, han kan genom advokater... (Citerat efter Šukys 1998: 454) (25) Det polska språket började tränga in i vårt område genom kyrkan. (Citerat efter Šukys 1998: 454) (26) Vissa sjukdomar kan smitta genom luften. (Citerat efter Šukys 1998: 455) (27) Men genom brev kan man inte höra en levande röst. (Citerat efter Šukys 1998: 455) I mening (22) såg vi att pagalba-instrumentalisen – advokatų pagalba – ersätts med en konstruktion med prepositionen su, dvs. su advokatų pagalba, och att man i stället för den senare föreslår att hellre använda su advokatais. Är konstruktionerna nereikia su advokatų pagalba ieškoti spragų och nereikia su advokatais ieškoti spragų semantiskt identiska? Om så är fallet uttrycker de alltså ett sätt (HUR SKA MAN INTE SÖKA EFTER LUCKOR?). Men här måste konstruktionerna suPAGALBA ir suINSTR, till skillnad från i mening (20), också förstås som uttryck för sällskap18 17 Kaip teigia Šukys (1998: 454), prielinksnio per konstrukcijos „būdo reikšmė kartais susipynusi su veiksmo priemonės reikšme. Reikia miltus per sietą nusijoti. [...] Kai tikslingiau pabrėžti veiksmo priemonę, ne būdą, geriau vartoti įnagininką. Paskambink man per telefoną (= telefonu)“. 18 Jfr: ”Konstruktioner med prepositionen su uttrycker ofta sättet en handling utförs på. Detta sätt har vanligen en nyans av sällskap, eftersom handlingen åtföljs av någon företeelse (a), något tillstånd (b). [...] (a) Keliame tave su meile; (b) Su nepasitikėjimu jis žvelgė į vyrą, artėjantį nuo vieškelio” (Šukys 1998: 495). ”Konstruktioner med prepositionen su uttrycker oftast ett sällskapsförhållande (att vara eller delta tillsammans). Aktören utför handlingen tillsammans med en annan, mindre viktig aktör, mer sällan med flera aktörer. [...] Oftast är sådana aktörer människor (a), mer sällan icke-människor (b). [...] (a) Petriukas su Katriuke išsitraukė bulvių krepžulį ir sėdosi skusti; (b) Ir zuikis su liudininkais grįžo atgal namo. [...] [Betydelsen sätt] är tämligen tydlig när den första aktören inte nämns utan bara underförstås. [...] Bet su draugais pusiau tą pačią skėlė” (Šukys 1998: 493–494). Straipsniai / Articles 15 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ (komitativ19) betydelse. Om den typiska vänskapsbetydelsens su-INSTR-konstruktion i mening (22) (kan) används parallellt med SUPAGALBA-konstruktionen med betydelsen sätt, innebär det att de här är besläktade och möjligen ”överlappande” (eng. overlapping) (se nedan). Av det som sagts om pagalba i instrumental framgår att dess användning hänger samman med skillnaderna asmuo (person) kontra daiktas (sak) och objektas (objekt) kontra aplinkybė (omständighet). Utifrån meningarna (26)–(27) kan man anta att en sak som förstås som förmedlare också kan uttryckas med en pagalba-konstruktion. Vi bortser från frågan om den kan användas enligt normen. Hur det än må vara uttrycks i de fall där det talas om saker genom pagalba-konstruktioner ett objekt (som medel) eller, på samma sätt som när det talas om personer, en omständighet (sätt) (se nedan). Artikeln ställer frågan varför SUPAGALBA-konstruktionen är möjlig när det talas om personer, men inte när det talas om saker; om det finns tillräckliga grunder för denna opposition. För att besvara denna och andra frågor har man valt att utgå från material insamlat i Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas (Korpusen för nutida litauiska, hädanefter DLKT), sammanställd av Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas. Materialet har indelats efter genre och animacitetskriterium (se avsnitt 2). Därefter behandlas semantiken hos pagalba i instrumental och tecken på dess desemantisering (se avsnitt 3), och allt detta sammanfattas (se avsnitt 4). 2. MATERIAL OCH KRITERIER FÖR DESS INDELNING Större delen av DLKT består av skrivna, ofta redigerade texter från olika genrer (publicistik, skönlitteratur, facklitteratur eller administrativ litteratur). Det finns uppenbart betydligt färre exempel på talspråk. Artikeln bygger på 438 exempel från olika genrer där pagalba i instrumental används. Sådana meningar valdes ut i den ordning de förekom genom att skriva in ordet pagalba i DLKT:s sökfält. Av de aktuella meningarna har 58,45 procent (256 meningar) prepositionen su, medan 41,55 procent (182 meningar) saknar preposition. Fördelningen mellan genrerna framgår av tabell 1. Med tanke på att användningen av pagalba i instrumental grundar sig på oppositionen asmuo (person) kontra daiktas (sak), delades de tillgängliga meningarna in enligt animacitetskriteriet. Detta framgår av tabell 2. 19 Jfr.: ”Komitativ är en sekundär agent-, patient- eller benefaktivfunktion, som uppträder intill motsvarande primärfunktion och i meningen oftast motsvarar en prepositionskonstruktion suInstr, t.ex. han hetsade brodern mot systern” (Sližienė 1994: 22). 16 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija TABELL 1. Användningen av pagalba i instrumental efter genre Genre | suPAGALBA | PAGALBA | Antal meningar Muntligt språk | 1 | 9 | 10 Skönlitteratur | 80 | 14 | 94 Facklitteratur | 86 | 74 | 160 Publicistik | 79 | 54 | 133 Administrativ litteratur | 10 | 31 | 41 TOTALT | 256 (58,45%) | 182 (41,55%) | 438 TABELL 2. Användningen av pagalba i instrumental enligt animacitetskriteriet Genre | HUM: suPAGALBA, PAGALBA, antal meningar | – ANIM: suPAGALBA, PAGALBA, antal meningar | ABSTR: suPAGALBA, PAGALBA, antal meningar Muntligt språk | 1 | 1 | 2 | | 4 | 4 | | 4 | 4 Skönlitteratur | 69 | 3 | 72 | 7 | 7 | 14 | 4 | 4 | 8 Facklitteratur | 54 | 8 | 62 | 11 | 23 | 34 | 21 | 43 | 64 Publicistik | 56 | 3 | 59 | 9 | 28 | 37 | 14 | 23 | 37 Administrativ litteratur | 9 | 2 | 11 | | 19 | 19 | 1 | 10 | 11 TOTALT | 187 (91,7%) | 17 (8,3%) | 206 | 27 (25%) | 81 (75%) | 108 | 40 (32,3%) | 84 (67,7%) | 124 Vid en analys av de huvudsakligen skriftliga språkdata som presenteras i tabell 2 är det uppenbart att språkbrukarna inte följer normen. Användningen av Pagalba påverkas inte bara av ryskan, som nämnts ovan, utan tydligen även av andra språk: polskan20, 20 Jfr. pol. Syftet med detta förslag var att fördela den nationella egendomen mellan medborgarna med hjälp av 24 särskilda privatiseringskuponger. Formanten är suffixet <–vs?>. Med dess hjälp bildas substantivavledningar i ryska. Latinet har dock två typer av bisatser som är okända i modern polska och som inte kan beskrivas med hjälp av konjunktionsstyrning, av det enkla skälet att de inte innehåller någon konjunktion (citerat efter Hentschel 1998: 176f., 184). Straipsniai / Articles 17 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ tyska21, engelska22, franska23 och så vidare. Det var just den ingående analysen av konstruktionerna przy pomocy, za pomocą, z pomocą i dagens polska i Gerhard Hentschels (1998) artikel som väckte intresset för vad och hur som påverkar användningen av pagalba i litauiskan. Redan vid första anblicken står det klart att språkbrukaren tenderar att välja olika uttryckssätt beroende på animacitet: med [Hum] dominerar su-PAGALBA-konstruktionen, medan man med [−Anim] och [Abstr] betydligt oftare väljer PAGALBA i instrumental. Jämför DLKT:s meningar (28)–(33) och låt oss diskutera detta vidare (se avsnitt 3). (28) Ironins pil ven förbi alldeles intill örat, men Clermens låtsades vara döv. – Hon är väl tjugofem nu? – Och vad spelar det för roll? – Hur är hon? – Med din hjälp går det bra. Hon gifte sig och bor i Rom. Hon är modell. – Åh, ändå! – för en sådan nyhet skulle han ha kunnat kyssa den japanske officerens svärd. Eller handväskan. DLKT (29) Därför hatade han mig. Och hämnades i hemlighet! – Han fyllde Helas glas. – Men du fick tillbaka din häst. – Med Margos hjälp, om än indirekt. När hon gifte sig fick hon pengar i hemgift. För dem köpte vi den genom en mellanhand – innan Bruno hann göra slut på den. DLKT (30) Medan hon matade den spinnande Bastet påminde hon sig om att hon hade en pistol. Dörren var öppen. Efter en kort depression började en period av maximala förändringar i Ritas liv, med Prozacs hjälp. DLKT 21 Jfr tyskans mithilfe, mit Hilfe (adv. i förbindelse med ”von”) 1. med stöd: mithilfe / mit Hilfe von bestimmten Leuten; 2. med hjälp av, genom användning av: Abgase mithilfe / mit Hilfe von Katalysatoren entgiften (citerat enligt http://www.duden.de/suchen/dudenonline/mithilfe). Exempel: Mithilfe des neuen Sicherheitssystems sind weitere Schäden ausgeschlossen. Im Kindergarten werden mithilfe der Erzieher neue Konzepte umgesetzt. Mithilfe professioneller Geräte konnten wir den Parkettboden an einem Wochenende komplett renovieren (citerat från http://www.rechtschreibtipps.de /mithilfe.php). 22 Jfr definitionen av det engelska substantivet help i den stora engelsk-litauiska ordboken (Piesarskas 2007: 425): 1. hjälp; with the help of smb. med någons hjälp; to open with the help of a knife skära upp med en kniv; [...] 3. medel. 23 Jfr användningen av fr. à l’aide de ”med hjälp av”: Nous avons donc décidé que d’ici 2010, nous identifierons ces secteurs à l'aide de critères objectifs et que d'ici juin 2011, nous évaluerons la situation pour savoir si nous avons un accord international ou même des accords sectoriels internationaux. / Vi beslutade således att senast 2010 identifiera dessa sektorer med hjälp av objektiva kriterier och att senast i juni 2011 utvärdera situationen för att ta reda på om vi har ett internationellt avtal eller till och med internationella sektorsavtal (citerat från http://linguee.com/pranc%C5%ABz%C5%B3-lietuvi%C5%B3/vertimas/%C3%A0+l'aide+de.html). Une étude contrastive pilote révèle que la valeur déontique du verbe français devoir peut être traduite vers le lituanien à l’aide des verbes de nécessité gauti, privalėti, reikėti, tekti, turėti (citerat från http://www.kalbotyra.flf.vu.lt/wp-content/uploads/2014/01/kalbotyra-65_113-1321.pdf, s. 132) 18 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija (31) Viktorija pristūmė aparatą prie vieno iš cilindrų, pažvelgė pro okuliarą ir keleto sraigtų pagalba jį sureguliavo. Tuomet pasitraukė į šalį, kviesdama Kolerį pažiūrėti. Koleris atrodė suglumęs. – Jūs sukaupėte matomus kiekius? DLKT (32) Det blir knappast någon harpspelning. Att den unga musikläraren skulle ha avlat ett barn med en vindögd typ – det vore väl på något sätt oanständigt, med svart magi hjälp, för vem har någonsin sett en kvinna som bär så vackra, gråskimrande strumpbyxor förälska sig i en sådan idiot!.. DLKT (33) Jei ko nors nenori pamatyti, tai ir nematai, ar ne? – jos balsas vos girdėjosi pro pravažiuojančių mašinų ūžesį. – Hmm... teoriškai įmanoma. Savitaigos pagalba. – Deivis man pasakojo, jog kažkur džiunglėse atrado aborigenų tautelę, kuri niekada nebuvo mačiusi baltojo žmogaus. DLKT 3. SEMANTISK DIFFERENTIERING: PRECISERING AV BETYDELSEN OCH/ELLER DESEMANTISERING 3.1. Med hjälp av en funktionär – en levande varelse I de fall då pagalba som komplement följs av ett substantiv som betecknar en levande varelse ([Hum], [+Anim]), används oftast konstruktioner med prepositionen su. En jämförelse mellan de konstruktioner som används i meningarna (28), (34)–(42) visar att de uttrycker olika betydelser: i meningarna (28), (34)–(36) uttrycker suPAGALBA sätt, i meningarna (37)–(40) blir en komitativ betydelse tydlig, medan tolkningen av meningarna (41)–(42), utan ett vidare sammanhang, förblir oklar, det vill säga att en komitativ tolkning är möjlig vid sidan av sättstolkningen. Mening (34) kan parafraseras så här: jag vill önska att du, med Guds hjälp, växer upp till en frisk och hederlig människa. Här hör sättsadverbialet suPAGALBA samman med substantivet pagalba i betydelsen ’hjälp, bistånd, stöd’. Vid sidan av sättsbetydelsen blir också den komitativa betydelsen tydlig, till exempel i mening (37): suPAGALBA uttrycker inte bara sättet för en handling (HUR?), utan också den eller de personer som deltar i den handling som anges av predikatet (verbet), tillsammans med agentens subjekt (satsens subjekt) (TILLSAMMANS MED VEM?) – en koagent; dessa är inte likvärdiga, jfr: Matsalen sköts och städas [VEM?] huvudsakligen av Eugenija själv [MED VEM?], tillsammans med en anställd flicka och mamma Rainienė, som kommer dit oftare. Hentschelis (1998: 166), nagrinėdamas przy pomocy / za pomocą / z pomocą vartojimą dabartinėje lenkų kalboje, kalba apie skirtingus Straipsniai / Articles 19 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ grader av komitativitet – huvudagenten subjekt X och koagenten Z (uttryckt med ett substantiv som betecknar en levande varelse i konstruktionen przy pomocy / z pomocą): i vissa fall deltar både subjektet X och koagenten Z i den handling som predikatet anger (som i meningarna (37)–(40)); i andra fall kan en sådan (komitativ) tolkning inte uteslutas (som i meningarna (41)–(42)), eller också är den föga sannolik (som i meningarna (34)–(36)). (34) Vad ska vi två prata om nu, va? Vet du inte?.. Men jag vill säga dig en sak... Jag vill önska att med Guds hjälp du växer upp till en frisk och hederlig människa... DLKT (35) När oväsendet lagt sig log läraren: – Först och främst vill jag hälsa Rimantas Zuika välkommen tillbaka till skolan. Jag hoppas att Rimas med hjälp av sina vänner kommer att täppa till luckorna i sina kunskaper som sjukdomen orsakat. Nå, nu börjar vi lektionen... DLKT (36) ”Mann reichen an die Gottheit an” sjungs i Trollflöjten. Pamina och Papageno sjunger denna hymn till kärleken. I slutet av operan går Pamina med Eros hjälp tillsammans med sin älskade Tamino in i visdomens tempel. DLKT (37) Prižiūri, pataria, o jau verda, virtuvę ir valgomąjį tvarko daugiau pati Eugenija su pasamdytos mergikės ir dažniau atvažiuojančios mamytės Rainienės pagalba. Svečiai kaip ir tie patys; tik vietoj Troškūnų panelės įsitaisė mokytoja Anelė. DLKT (38) Grinden låst? Vem bryr sig om den stängda dörren? Nyckeln ligger där (mellan pålen och brevlådan) den ska vara. Som om den själv hoppar in i låset och med min hjälp låser upp. Det är varken tomt eller trist där inne. De vindpinade dagsgardinerna fladdrar och fastnar här och där mot de ludna kaktusarna. DLKT (39) Ura!, dar pagrasinę sugrįžti ir kaip reikiant pamokyti, nušliaužė, taip, ne nuvažiavo, o nušliaužė kažkur kareivinių pusėn. Sugrįžęs tėvas su kaimynų pagalba dideliais faneros lakštais bent laikinai – artėjo naktis – užtaisė tą didžiulę spragą. Tą naktį šeima beveik nesumerkė akių. DLKT (40) Baltais dažais nutepiojo, naujus stiklus įstatė, gonkas pataisė, nuo Merkio pusės veranda surentė, aišku, ne vienas, o su Svirskio Algirdo pagalba. Man tik graudu, kad Aldina tik vieną vienintelį kartą buvo iš Druskininkų atvažiavus. DLKT (41) – Aš nebegaliu nuo tavęs slėpti... Noriu, kad žinotum visą teisybę... Tie žmonės Antanu nebepasitikėjo. Po to, kai su jo pagalba policija surengė pasalą... Jie privertė mane iš Antano paimti pinigus ir atvežti į vilą miške... Aš nežinojau, kad Antanas su draugu seka paskui... DLKT 20 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija (42) Vi två har över huvud taget inte förhandlat med er om någonting, – Antanas var fortfarande lugn. – Herr Šeputis, jag varnar er: om ni gör detta med er lillasysters hjälp... – Boleslovas talade verkligen hotfullt. – Min syster har ingenting med saken att göra. Glöm henne. Hon är inte längre er följeslagare, – snäste Antanas24. DLKT I meningarna (43)–(45) har (su)PAGALBA, utöver sätt, också en förmedlande betydelse, som vanligtvis uttrycks med den ovan nämnda konstruktionen per su plus ackusativ (jfr meningarna (21), (23)–(25)). Men till skillnad från konstruktioner med per hävdar inte (su)PAGALBA att den förmedlande betydelsen är implicerad. Som Hentschel (1998: 167) säger: om någon förmedlar något åt en annan, betyder det att han också hjälper denne25. Om vi godtar denna tanke måste vi också medge att konstruktionerna med PAGALBA i meningarna (21), (44)–(45), som bör korrigeras ur betydelsesynpunkt, inte kan ersättas med per su plus ackusativ26. En annan skillnad är också relevant här: i mening (45), till skillnad från exempelvis mening (43), är substantivet pagalbas betydelse – ’hjälp, bistånd, stöd’ – svagare. Om vi byter det använda dvasininkų ar policijos pagalba mot en prepositionsfras med su, implicerar vi att de, med hjälp av prästerna eller polisen, försökte straffa sin tidigare make. Av den minimala meningskontexten framgår dock att det snarare handlar om att utnyttja prästerna eller polisen för att uppnå egna mål. (43) I forna tider använde tantriska yogier, som mediterade på de berömda tjugofyra begravningsplatserna i Himalaya, gamar som... brevduvor och med deras hjälp (jfr med deras hjälp; genom dem) förmedlade de hemliga brev till varandra. En lama som följer den avlidne på den sista färden visualiserar gamarna som dakinier. DLKT (44) Det nationella fotbollsförbundet straffade hela 12 jugoslaviska klubbar med ett avdrag på 6 poäng. Men med hjälp av domstolarna hjälp (jfr med domstolarnas hjälp; genom domstolarna) lyckades man upphäva straffet. De återställda poängen räckte för att Belgrads Partizan skulle bli mästare. DLKT 24 Jfr ett bruk som bör korrigeras: Ni vet det. Det visade sig att vår organism har en sådan egenskap att man kan undvika sådana djupgående medicinska ingrepp. Min hjälp biokemi återupplivar sådana kemiska ämnen. Organismen producerar automatiskt, utan att fråga förståndet varför, ämnen som motverkar sjukdomar (DLKT); Hade han? Varför skulle han ha det? Kanske ville ”stjärnan” inte? Och därför tänkte Olaf Leks kalla på en hästpsykiater, medan Mark med polisens hjälp skulle tvinga honom att delta i olympiaden? Det verkade inte särskilt troligt. – Vill du rida med Djingis Khan i dag? (DLKT) 25 ”Om den ene har förmedlat kontakten mellan den andre och någon, har han alltså också hjälpt denne” (Hentschel 1998: 167). 26 ”Det handlar alltså om en ensidig implikation: za pośrednictwem är inte oförenligt med przy pomocy, utan är en hyponym. [...] Sekvensen za pośrednictwem är alltså semantiskt mer specifik, mer precis än przy pomocy” (Hentschel 1998: 167). Straipsniai / Articles 21 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ (45) Dessa mål ingick inte i skilsmässomålens ström, eftersom kärandena inte begärde vare sig skilsmässa eller separation från den kyrkliga domstolen. Med hjälp av präster eller polis hjälp (jfr?med hjälp av präster eller polis;?med prästers eller polisens hjälp; med prästers eller polisens bistånd; genom präster eller polis) försökte de straffa den som i praktiken var deras före detta make, upplösa dennes nya familj och få honom tillbaka till den tidigare (juridiskt giltiga). DLKT Žiūrint į (su)PAGALBA vartoseną, kai pagalba komplementu pasakomi gyvi daiktai, dažnai matyti aiški ir konstrukcijai relevantiška daiktavardžio pagalba leksinė reikšmė. Kartais (su)PAGALBA reiškiamas būdas yra susipynęs (persikloja) su komitatyvine, priemonės, tarpininkavimo ar kitomis reikšmėmis, kurioms tipiškai būdingos kitos raiškos priemonės (suINSTR, INSTR ar perACC), plg.: Jonas dažo sienas su draugu / su draugo pagalba; Jonas perdavė man laišką per Onutę / su Onutės pagalba; jį baudė rimbu / dvasininkų pagalba. Tokia (su)PAGALBA konstrukcijų kompleksinė reikšmė ne visada yra lygiavertė siūlomiems taisymams, t. y. jos yra opozicinės (su)PAGALBA vs. suINSTR ar perACC. Kalbos vartotojas per raišką, matyt, siekia kiek įmanoma tikslesnio turinio (dar žr. toliau). Sakinys (45) duoda pagrindo kalbėti apie asmenų kaip netiesioginių priemonių interpretavimą; čia matyti tiesioginę sąsają su pagalba ‘pagelbėjimas, padėjimas’ darosi kiek kebliau. Apie reikšmės metoniminį perkėlimą dera kalbėti sakinyje (29), kur Margos pagalba vartojama retributyvo27 reikšmei (už su galininku) pasakyti, t. y. gyvas (Marga) suvokiamas kaip negyvas (pinigai28) (Bet tu atgavai savo žirgą. – Margos pagalba (nors ir netiesioginė, t. y. už Margos pinigus). 3.2. Hjälp en tjänare – ett livlöst föremål Skillnader i betydelse märks också när ett livlöst föremål ([–Anim], [Abstr]) fungerar som komplement till hjälp. I meningarna (46)–(47) (se även mening (30)) kan hjälp förknippas med betydelsen ’vara till nytta genom sin verkan, påverka’ hos (hjäl-) hjälpa29, och sådana konstruktioner kan parafraseras till exempel så här: vitlök hjälper till att skydda mot många åkommor; med hjälp av vitlök skyddar vi oss mot åkommor eller vitlök är nyttig för att skydda mot många åkommor. Bör de ändras till det föreslagna medels ”Retributiv är en vedergällningsfunktion, som oftast är karakteristisk för pengar, med vilka man betalar för något” (Sližienė 1994: 23).27 28 Jfr. rädda ’stödja, understödja’ och mening (6) i avsnitt 1. Jfr.: ”Här föreligger en metonymisk utvidgning (’ha en positiv verkan’) av den prototypiska kärnbetydelsen hos ’hjälpa’, som är förbunden med ett personligt agens som ’kontrollerar hjälpen’” (Hentschel 1998: 175).29 22 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija Instrumentalisska vi skydda oss mot åkommor med vitlök? Om vi vill bevara de semantiska skillnaderna – nej. Detsamma gäller meningarna (48)–(50): här ”förmedlar” (med)PAGALBA inte bara det tidigare nämnda ’att vara till nytta genom sin inverkan’, utan även betydelserna instrument och/eller förmedling (jfr meningarna (25)–(27)). I mening (51) har konstruktionen med su-PAGALBA också en egen semantisk grund och är inte likvärdig med instrumentalis, jfr parafrasen svensk teknik hjälper till att automatisera kartläggningen. Här kan man också urskilja en betydelseöverföring hos substantivet hjälp, vilket är uppenbart i meningarna (52)–(54). Den semantiska grunden för bruket av dessa konstruktioner framgår också av de passiva meningarna (55)–(56), där ett livlöst föremål uppfattas som agent, inte som instrument. Aktivformen av mening (55) skulle till exempel vara: Pumpen, nedsänkt i bassängens vatten [A2], hjälper till att återföra (återför) vattnet till fontänen, och mening (56): detektorerna [A2] omvandlar strålknippet till digitala signaler. Utöver de nämnda semantiska skillnaderna mellan (med)INSTR, genomACC och (med)PAGALBA blir också syntaxens inverkan på distributionen tydlig när man betraktar en mening som (57) (jfr även mening (56)): två funktionellt olika instrumentalisformer (instrument, väg eller subjekt, predikativ) ”trivs” ogärna tillsammans. (46) Česnakas yra naudingas, pigus ir parankiai gaunamas vaistas. Jis toliau tiriamas. O mes, lietuviai, auginkime savo daržę gausybę česnakų ir su pagalba (plg.?jais) ginkimės nuo daugelio negalių. O kad česnaku nepakviptume, sukramtykime petražolės lapelį ar išgerkime lieso pieno puodelį. DLKT (47) Kraujas – perfluororganinis junginys – kuris labai gerina mikrocirkuliaciją, dujų apykaitą ir pasižymi labai geromis detoksikacinėmis savybėmis. Jo pagalba (plg.?juo) išgelbėjome daugiau kaip 10 pacientų. Gaila, kad šio vaisto negalime vartoti kiekvienam ligoniui – šis preparatas labai brangus. DLKT (48) Piemenų papasakota veidrodžių istorija… – Aliuzija į sceną iš „Užburtosios“, kur piemuo su veidrodžio pagalba (plg. veidrodžiu, per veidrodį; burdamas veidrodžiu) prisišaukia siaubingą viziją. DLKT (49) Kaip apie tai sužinoti, jeigu ne žiniasklaidos pagalba (plg. per žiniasklaidą; o gal iš žiniasklaidos)? Ar nėra ir taip, kad skurdo paliesti žmonės neįperka spaudos, kuri apie juos rašo? Taip yra. Net ir „Vakaro žinios“ daug kam sunkiai įperkamos. DLKT (50) Sportininkas povandenininkas plaukdamas kvėpuoja per vamzdelį arba su akvalango pagalba (plg. akvalangu, per akvalangą). Pirmieji vamzdeliai per kuriuos žmogus kvėpavo vandenyje, buvo lazdelės iš nendrių arba bambuko. Laikui bėgant vamzdeliai tobulėjo, keitėsi jų forma. DLKT (51) Lietuviškos miškininkystės instrukcija. Jei per porą metų miškininkystės darbai atsistatys, atsiras nauja lietuviška instrukcija, su švediškos technikos Straipsniai / Articles 23 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ hjälp (jfr svensk teknik) automatisera kartografin, och skogs- och jordbrukarna kommer att kunna tjäna normalt, då kan jag lugnt avsluta min karriär och gå i pension. DLKT (52) bygga radarstationer vid Atlanten, nära Cape Hatteras i norra Kalifornien, med vilka han registrerade nederbördsmängden. Med hjälp av en satellit (jfr med satellit, via satellit) följde han havets vågrörelser. Genom att jämföra tidpunkterna för radarns och den konstgjorda jordsatellitens avläsningar kunde forskaren bekräfta sin iakttagelse. DLKT (53) Perkūnas, kaip metų gyvybės rato dievas, prikelantis žemę ir gyvybę su van-dens ir ugnies pagalba (plg. vandeniu, ugnimi), pats nueina šį ratą, pasi-reikšdamas įvairiu laikotarpiu. Padavimai sako, jog Perkūnų yra keli – pava-sario ir rudens, rytų, vakarų, pietų, šiaurės. DLKT (54) Aš būtinai ateisiu. – Labai malonu. O dėl panelės nesijaudinkit. Mes ja pasi-rūpinsim. Jos būklė sunki, bet, aš tikiuosi, su gamtos ir mūsų, daktarų, pa-galba viskas baigsis laimingai... Kas pasakė, kad niekas neprilygs žvaigž-dėtoms naktims, po kurias braidžioji laukdamas dvidešimties metų aušros. DLKT (55) Iš liūto nasrų čiurkšlė nuteka į šalia esantį vandens baseinėlį, iš kurio panar-dinto vandens siurblio pagalba (plg. per vandens siurblį; vandens siurbliu) vanduo vėl grąžinamas į fontaną. Baseinėlis montuojamas iš pailgų šaligat-vio betoninių plytelių ir išklojamas hidroizoliacine plėvele. DLKT (56) Siauras, besisukantis rentgeno spindulių pluoštas, kuriuo peršviečiamas tiria-mas kūnas, detektorių pagalba (plg. detektorių, detektoriais) paverčiamas skaitmeniniais signalais. Šiuos signalus apdorojus galingu matematiniu apa-ratu gaunamas kūno pjūvio vaizdas. DLKT (57) Ir nedideliu išgąsčiu. Mūsų nuostoliai – irklas ir Irmos batai, srovės nuplėšti nuo kojų ir nunešti nežinia kur. Bandom surasti kitą irklą ir irvių pagalba (plg. virvėmis) stačiomis uolomis nusileidžiame prie ką tik gavusio „Dviejų batų“ vardą nematomo slenksčio. Pasirodo, tai net ne slenkstis, o tikras krio-klys. DLKT Om vi i mening (57) godtar uttrycket för medel (medPAGALBA), kan vi då även diskutera meningarna (58)–(62), där dessa konstruktioner ersätts med instrumentalis för medel eller parafraser med använda. Är med (medPAGALBA och instrumentalformen likvärdiga? Det kan variera. Hentschelis ir Thomas Menzelis (2000: 8; dar apie tai žr. Hentschel 1998: 174tt, 182tt), aptardami priemonės raišką dabartinėje rusų kalboje, mano esant tikslinga kalbėti ir skirti laipsnišką tipišką > netipišką priemonės raišką, 24 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija som korrelerar med Instr > pri. POMOŠČI, s pomošč’ju (jfr: Oni sideli za stolom i eli sup ložkami /??pri pomošči ložek / pri pomošči strannych, neukljuživch ložek / pri pomoči kryžek ot banok. Enligt författarna uttrycks ett föremål snarare med konstruktionerna pri pomošči, s pomošč’ju när föremålet tilldelas en instrumentell funktion, det vill säga när det i en viss kontext uppfattas som ett redskap; med dessa konstruktioner ”fokuseras” just föremålets instrumentalitet (t.ex.: Molodye kitaycy staralis’ est’ sup pri pomošči nepriyvŷčnych dlja nich ložek; Voennoplennye sideli na trave i eli sup pri pomošči kryšek ot banok30 (jfr mening (45)). Ett typiskt redskap är ett livlöst föremål som den agentiva aktören direkt använder i den handling som uttrycks av predikatet för att påverka ett annat föremål – patientobjektet, t.ex.: Jonas målar väggen med färg. Vid analys av meningarna (58)–(61) verkar (med) hjälp semantiskt vara likvärdigt med instrumentalis som uttrycker redskap. Men av kontexten i mening (59) framgår tydligt att användningen av detta redskap (den lilla yxan) är mindre typisk, dvs. veden huggs med en liten yxa31. Dessutom visar dessa meningar att det är viktigt att tala om korrelationen mellan uttrycksform och grammatisk funktion: ett mindre typiskt redskap, som i meningen tolkas (även) som ett adverbial, tenderar (eventuellt) att markeras på ett annat sätt än ett typiskt redskapsobjekt. Med andra ord korrelerar de grammatiska funktionerna med uttrycksformen: objekt > adverbial respektive Instr > (med) hjälp. Ett typiskt redskapsobjekt uttrycks vanligen med instrumentalis eller en konstruktion med prepositionen med (vi äter soppan med skedar) >; vid sidan av instrumentalis för redskap används även (med)hjälp (se meningarna (57), (58)) >; när redskapet också tolkas som ett adverbial blir (med)hjälp mer karakteristiskt än instrumentalis (se meningarna (59)–(61)) (se även nedan). Den instrumentalis med hjälp som används i meningarna (58)–(61) skiljer sig också från den som diskuterades tidigare i meningarna (46)–(56): här har de livlösa föremål som fungerar som komplement till hjälp inte potentialen att vara utförare av en agentiv handling – [A eller A₂] – och själva hjälp har desemantiserats. Just sådan hjälp blir/är en sekundär postposition32 (se nedan). (58) Fraktionen tillsatte en tillfällig kommission för att utvärdera följderna av den agrara reform som genomfördes 1991/1992. Under ett helt år bedömde medarbetare vid flera institut skadorna med hjälp av datorer 30 ”De prepositionella fraserna fokuserar instrumentaliteten. De är därför pragmatiskt acceptabla endast när det berörda instrumentets instrumentalitet inte är självklar i den givna kontexten” (Hentschel, Menzel 2000: 8). 31 ”Graden av typisk instrumentalitet är i första hand en funktion av den lexikala betydelsen hos predikatet i nominalgruppen med den semantiska rollen Instrument” (Hentschel 1998: 182). 32 ”Desemantiseringen av pomoc [...] i kontexten av livlösa nominalgrupper är tydlig. Allt detta tyder på att utvecklingen mot en sekundär preposition här har fortskridit” (Hentschel 1998: 175). Straipsniai / Articles 25 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ hjälp (jfr med datorer, medan de arbetade med datorer) uppskattade och fastställde de [MED VAD / HUR?] till sex statsbudgetar – 35 miljarder litas. DLKT (59) – O sakykit, kas per smurtas buvo naudojamas? – Jisai buvo mušamas. – Kaip? – Kirvuko pagalba (plg. kirvuku), peilis buvo naudojamas kaip gra-sinimo priemonė. – Atpažintasis užpuolikas, Genadijus Radionovas, gyvena netoliese, tik už kelių šimtų metrų. DLKT (60) Stora och mycket stora containrar tillverkas ofta i form av släpvagnar och har hjul. Det återstår bara att [MED VAD / HUR?] transportera dem, köra upp dem eller föra ned dem från järnvägsvagnens plattform eller fartygets däck eller lastrum, endast med hjälp av en specialtraktor hjälp (jfr med en specialtraktor). Större containrar rymmer mindre containrar. (61) Det bevisade den händiga mästaren Bernardas Surblys från Plungė. Den 72-årige lantbrukaren fick sin lastbil GAZ-52 att gå [HUR?] med hjälp av en restaurerad gengasgenerator hjälp (jfr?med en restaurerad gengasgenerator). Gasen bildas av ved som brinner i en särskild cylindrisk ugn som är en och en halv meter hög och rymmer 200 liter. DLKT Samma sak som sagts om konkreta föremål gäller även abstrakta föremål som fungerar som komplement till hjälp. Till exempel kan konstruktionerna med (med) HJÄLP i meningarna (62)–(69) kopplas till de ovan nämnda konkreta eller överförda betydelserna hos substantivet hjälp eller verbet (hjälpa). Semantiskt kan dessa konstruktioner, liksom med [–Anim], också implicera förmedling (i meningarna (63), (68)), komitativ betydelse (i mening (64)), orsak (t.ex. i mening (67)) eller andra betydelser; de är alltså inte likvärdiga med instrumentalis eller konstruktionen med prepositionen genom33. (62) Profetiorna går i uppfyllelse, du gör mig redan förvirrad. – Nej, jag säger bara som det är. – Du kommer att bli en hedersfånge här. Med hjälp av ditt kritiska förstånd hjälp (jfr?med ditt kritiska förstånd; med ditt kritiska förstånd, dvs. med din hjälp) ska jag granska mina handlingar. – Människan är fri av naturen, hon kan inte vara en annan människas fånge; även när hon dödas är hon fri i anden. DLKT (63) Konstnärens natur är underbart känslig och rik. Hans själ är öppen för alla vindar. Med hjälp av sin skapande fantasi hjälp (jfr?med sin skapande fantasi, genom sin skapande fantasi; med hjälp av sin skapande 33 Plg. Šukio (1998: 555) siūlomą pagalba taisymą įnagininku, pavyzdžiui, sakinyje Turtus jis susikrovė išminties, sumanumo pagalba (= išmintimi, sumanumu; per išmintį, sumanumą). 26 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalbą įnagininko desemantizacija fantasin34) kan tränga in i andra människors själar, och poetens intuition kan förutse deras djupaste hemligheter. DLKT (64) Det är inte nödvändigt att förklara det nödvändiga genom att bevisa att människans ande med hjälp av sitt medfödda ratio i grunden kan nå tillräcklig klarhet i frågan om den verkliga högsta varelsens existens – den kan verkligen välja att instämma. DLKT (65) Genom att skapa den så kallade grekiska etiska rationalismen, eller föreställningen att människan med hjälp av förnuftet kan nå dygd och lycka (jfr med förnuftet; med förnuftets hjälp [dvs. med hjälp av sig själv]). Rationalismen verkar också på ontologins nivå: man antar att människan kan nå det sanna varat med hjälp av förnuftsverksamhet. DLKT (66) Jordbrukaren, åkerbrukaren sägs vara som en naturens medhjälpare, medan hantverkaren (mekanikern, teknikern, ingenjören) ”tar naturens krafter i anspråk för att med deras hjälp (jfr *med naturens krafter; med deras hjälp) ska tillverka de föremål han eftersträvar” (2, s. 324). DLKT (67) Från och med nu kan ingen förbli opartisk och neutral gentemot Honom, för den som inte är med Honom är emot Honom. Även om människan med nådens hjälp (jfr med nådens hjälp, därför att nåden hjälper) besegrar den orena anden, blir den åter orolig, lägger sina snaror och försöker förslava honom. Medveten om detta varnar aposteln Petrus: ”Var nyktra”35. DLKT (68) Vad har man kommit fram till? Det står klart att dopet av Kievriket bör dateras till 988–990. Kievs furste Vladimir, som med dopets hjälp (jfr genom dopet; genom att döpa; dopet hjälpte honom att uppnå målet) strävade efter att befästa sitt herravälde i andra ryska länder, var mer intresserad av detta än Bysans. DLKT (69) Raimundas Kapujietis manė, jog Angelo pilis buvo atgauta Kotrynos maldos pagalba (plg. aktyvo sakinį: Kotrynos malda [A₂] padėjo atgauti Angelo pilį; todėl, kad Kotryna meldėsi). Mūsų laikais (1962 m.) prie Angelo pilies Kotrynai pastatytas paminklas. Tiltas pereitas Neilgą savo gyvenimą Kotryna baigė Amžinajame Mieste. DLKT 34 Jfr meningen i DLKT: Då säger han: jag skulle vilja vidröra de obrända lerstenarna bland Babylons ruiner. Den som inte känner Lukas natur skulle alltså kunna tro att han själv, utan tankarnas hjälp skulle vilja röra vid stenarna. Jag skulle inte kunna säga exakt om Lukas genom sådan skenbar glömska eller distraktion känner igen föremålen för sina egna drömmar. 35 Jfr bruket av med hjälp i DLKT-meningen Först när både enskilda personer och deras grupper vårdar moraliska och samhälleliga dygder inom sig och sprider dem i samhället, med Guds nåds nödvändiga hjälp och därigenom blir verkligt nya människor och den nya mänsklighetens skapare. Straipsniai / Articles 27 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ I meningarna (70)–(74) ser vi en desemantiserad användning av hjälp, medan den i meningarna (75)–(76) tycks användas (även) av (morfosyntaktiska skäl, dvs. för att undvika två instrumentalisformer med olika funktion eller homofona substantiv. (70) Visserligen utvecklar Shakespeare temat om den flyende tiden genom kontraster mellan ungdom och ålderdom, liv och död, med hjälp (jfr med kontraster), medan Mačernis tvärtom målar sin bild i halvtoner – blåaktighet, mild, ”som inte funnit något”, ”pulserande lättare”, ”vinden doftar av ett väldoftande farväl”. DLKT (71) Symbolisterna strävade efter att filosofiskt underbygga det poetiska temat och efter harmoni mellan ljud och tanke. De hävdade att färger kan höras och att man med ljudens hjälp (jfr med ljud) kan skapa en viss färgbild (M. K. Čiurlionis verk, K. Šimonis målning ”Musikens ljud”). DLKT (72) Därför är frågan om staten har regleringsmetoder till hjälp (jfr med regleringsmetoder) för att på ett eller annat sätt påverka utvecklingsprocessen för små och medelstora företag och optimera deras ekonomiska och sociala nytta, aktuell och betydelsefull. DLKT (73) Föreslå inte att några specifika strategier används. Anmärkning: att lära sig ord med hjälp av definitioner hjälp (jfr med definitioner) är inte en av de mest effektiva uppgifterna. Men ibland måste man memorera ord som står i slutet av en text eller bok. DLKT (74) KOMMUNIKATION 1. Kommunikationsprocessen. Genom att kommunicera med hjälp av språk och icke-verbala signaler kan (jfr med med språk och icke-verbala signaler) människan förmedla ett budskap om sina tankar och känslor till andra. DLKT (75) Metoden används inte bara i marknadsundersökningar utan också i vetenskapliga studier (att döma av antalet publicerade artiklar där man hänvisar till data som samlats in med hjälp av denna metod hjälp (jfr med?med denna metod)). Sociologisk forskning var en gång nästan liktydig med enkätmetoden. DLKT (76) Människan kan på ett visst sätt uttrycka sina känslor och upplevelser också med andra medel, till exempel musik, måleri och skulptur. Med hjälp av språket språk (jfr med?språk; genom att tala) samspelar människan med andra människor. Här fungerar språket som ett medel för informationsutbyte och kommunikation. DLKT Av det som sagts framgår att konstruktioner med hjälp tenderar att användas i de fall då de fungerar som (eller kan tolkas som) adverbial i satsen. Detta bekräftas också av meningarna (77)–(84), där dessa konstruktioner uttrycker orsak i vid bemärkelse, dvs. handlingens faktiska orsak, villkor, grund, fundament och dylikt. Således är både den desemantiserade och den lexikalt semantiskt motiverade instrumentalisformen av substantivet hjälp framför allt förknippad med uttryck för adverbial. (77) – Den första boken gav vi ut med stöd av Atviros Lietuvos fondas för ungefär tre år sedan. Sedan dess har vi också samarbetat. I år med deras hjälp (jfr. 28 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalbą įnagininko desemantizacija med deras hjälp; eftersom de hjälpte till) gav vi ut 9 böcker. Ibland köper denna fond upp större delen av upplagan och skänker den till skolor, i andra fall betalar den författararvoden. DLKT (78) Vi väntar på information om missförhållanden i skogarna i trakten kring Kaunas. Skriv till oss eller ring tel. 265505, 265510, 265503. Endast med Er hjälp, kära ni, pagalba (jfr endast med Er hjälp; om bara Ni hjälper till) kan skogvaktarna snabbt sätta stopp för skogstjuvar, tjuvjägare och dem som skräpar ned i skogarna. DLKT (79) Även de andra kvinnorna grät. Till och med Jonas fällde några tårar. De spelade och sjöng i tre dagar och tre nätter, nästan utan sömn, med hjälp av små glas som männen hällde upp pagalba (jfr eftersom de drack) – nykter skulle han säkert ha tappat takten. Jag minns Luka, nästan slumrande, med huvudet lutat mot mitt träd, med slutna ögon medan han spelade, spelade. DLKT (80) Kortfristiga (current) skulder kan också fastställas med hjälp av tabell 22.2 pagalba (jfr från tabellen, enligt tabellen, om ni utgår från tabell 22.2) och de motsvarar totalsumman, dvs. 33 600 Lt. Den långfristiga skulden uppgår till 192 000 Lt och stamaktierna till 128 000 Lt. DLKT (81) Resultaten av undersökningen med hjälp av vår F-test-metodik pagalba (jfr enligt F-test-metodiken) visar att den är lämplig och bör användas i stor utsträckning för att optimera yrkesvalet i Litauen. DLKT (82) Det viktiga är att, oavsett om denna påverkan var verklig, försöker man med hjälp av filosofernas åsikter pagalba (jfr ur filosofernas åsikter; enligt filosofernas åsikter; med utgångspunkt i filosofernas åsikter) identifiera och karakterisera människors faktiska tänkande. Det finns dock fortfarande en möjlighet att detta begränsas av den särpräglade högkulturen. DLKT (83) Tre typer av skalor användes: rangordningsskalor, semantiska differentialskalor och Likertskalor. Med hjälp av rangordningsskalor pagalba (jfr med utgångspunkt i skalorna) jämför respondenten vissa egenskaper hos ett fenomen eller objekt, eller grupper av dessa, med andra och rangordnar dem enligt bedömningsprioritet. DLKT (84) Den kognitiva komponenten består av åsikter och övertygelser som vi har om vissa människor och företeelser. Med hjälp av dessa pagalba (jfr utifrån dem; enligt dem) avgör vi vad som är sant och sannolikt och vad det liknar. Den affektiva dimensionen omfattar behagliga eller obehagliga känslor som hänger samman med övertygelser. DLKT Avslutningsvis återvänder vi kort till uttrycket för medel och jämför meningarna (85)–(87) (se även meningarna (31), (58)). Som Hentschelis och Menzelis (2000: 15ff.) hävdar uttrycks det i just den här typen av meningar implicit genom en proposition Straipsniai / Articles 29 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ det indirekta medlet36 får (har) sina egna uttrycksmedel – den desemantiserade hjälpen, som funktionellt skiljer sig från det direkta medlets uttryck – instrumentalis. (85) Prieštarauja. Dėl antrojo punkto reikalaujate kas nors balsuoti? Reikalauja. Gerai, prašau balsuoti. Kadangi čia antrasis punktas, balsuosime mygtukų pagalba (plg.?mygtukais; paspausdami mygtukus). Kas už tai, kad būtų priimtas antrasis... Dėl pirmojo niekas neprieštaravo. V. LANDSBERGIS. Ar yra prieštaraujančių?37 DLKT (86) „Artimedos“ manikiūrininkė Irma Isevičienė papasakojo, kad naujų, intensyvių spalvų „Tofair“ firmos nagų lako pagalba (plg. lakuojant „Tofair“ firmos nagų laku) galima sukurti įdomius, efektingus derinius. Pavyzdžiui, juodai nulakuotus nagus antrąkart patepti auksu blizgančiu laku. DLKT (87) P vz., Dž. van Lavik-Gudol nurodytas atvejis, kaip Maikas sugebėjo užimti vedlio padėtį tuščių skardinių dėžių pagalba (plg. *tuščiomis skardinėmis dėžėmis; pasinaudojęs tuščiomis skardinėmis dėžėmis); arba kaip pairo elgsenos santykiai, įvedus papildomą beždžionių šėrimą bananais. DLKT 4. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 4.1. Användningen av substantivet hjälp i instrumentalis bör förklaras och motiveras med animacitetskriteriet, dvs. person > sak. Detta hänger samman med Michael Silversteins (1976) 36 ”Medan prepositionsfraser, på grund av sin egenskap att fokusera på instrumentalitet, är blockerade vid vanliga–prototypiska verb–patient–instrument-konstellationer och direkt instrumentalitet i den ovan skisserade betydelsen, kan instrumentalis inte användas, eller endast i mycket begränsad utsträckning, när referenten för det ”instrumentala” substantivet har indirekt instrumentalitet, eller när denna referent endast fungerar som direkt instrument i en implicit proposition. I den explicita (överordnade) propositionen föreligger följaktligen en otypisk verb–patient–(indirekt) instrument-konstellation” (Hentschel, Menzel 2000: 19). Jfr ryska: ”(i) S pomošč’ju fonarja / *fonarem ja bez truda razyskal dver’ v sklad; (ii) Osveščaja ste nu fonarem, ja bez truda razyskal dver’ v sklad. Das indirekte Instrument in (i) steht sozusagen metonymisch für eine Proposition, in der es selbst als direktes Instrument fungiert, was in den Paraphrasen (ii) deutlich wird. Voraussetzung für indirekte Instrumentalität im obigen Sinne ist die Einbettung des indirekten Instruments in eine implizite Proposition, in der es als direktes Instrument fungiert” (Hentschel, Menzel 2000: 15, 18). 37 Jfr meningen i DLKT Detta kan du utföra endast med hjälp av en enda tangent (= endast med en enda tangent; genom att trycka på bara en tangent), där de korrigeringar som anges inom parentes uppenbarligen skiljer sig semantiskt. 30 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija ar Roberto Dixono (1979: 85) (i) gyvumo hierarchija38, kurioje skiriami gyvumo požymiai koreliuoja su (ii) semantinių39, (iii) gramatinių funkcijų ir jų (iv) morfosintaksinio žymėjimo hierarchijomis (Hentschel 1992; plg. Dik 1989: 269t; Givón 1984: 239tt). (i) Person > levande varelse (icke-person) > livlös konkret sak > abstrakt sak. (ii) A > P > Rec40 > Ben > I > L > T (iii) Subjekt (agent) > objekt (komplement) > supplement (adverbial). (iv) Nom > Acc > Dat > Instr > prepositionskonstruktioner. Grammatiska (eller strukturella) kasus – nominativ och ackusativ – väljs för att markera de syntaktiskt och semantiskt mest framträdande (eng. salient) satsleden – agentens subjekt och patientens direkta objekt – (Jonas [A] bygger ett hus [P]), medan övriga kasus används för mindre framträdande (grammatiska och semantiska) funktioner. Instrumentalis för medel och sätt, som behandlas i denna artikel och som typiskt betecknar livlösa (konkreta eller abstrakta) ting, korrelerar med mindre framträdande funktioner hos satsens kärna eller hos satsens fria led – supplement (så kallade satelliter, dvs. predikatets eller satsens adverbial). Dessa hierarkier återspeglas också i användningen av instrumentalis med pagalba, som behandlas här. Mer konkret betecknas livlösa konkreta ting, som typiskt uttrycks som medlets objekt i satsen, med instrumentalis. Vid sidan av detta används vid instrumentalis för medel också den synsemantiska postpositionen pagalba, som kräver genitiv. I vissa fall konkurrerar den tydligen med instrumentalis som ett fritt alternativ, i andra står den i opposition till den. Postpositionen pagalba, använd med benämningar på konkreta ting, 38 I senare arbeten har animacitetshierarkin delats upp i hierarkier för (i) person (kommunikationsdeltagare), (ii) animacitet (i snäv bemärkelse) och (iii) kändhet (jfr Croft 1990: 111; 127; Comrie 1989: 128, 185). Alan Timberlake (1986) urskiljer en hierarki för individualitet (eng. individuation) utifrån egenskaper som animacitet (i snäv bemärkelse), bestämdhet, numerus, konkretion med flera. 39 Kritišką nuomonę semantinių funkcijų hierarchijos skyrimo klausimu žr. Croft (2012: 175tt) ir ten aptariamą literatūrą. 40 ”Den morphosyntaktiska markeringen av den semantiska rollen Rezipient är dativens prototypiska funktion. [...] En typisk mottagare ingår i en överföringshandling. Ett objekt byter ägare, från den tidigare ägaren till den nya ägaren. Mottagaren är den nya ägaren efter en lyckad överföringshandling. Verben i fältet ’ge / ta’ utgör bakgrunden till denna prototypiska bestämning av mottagarrollen: Klaus gav sin bror en bok” (Bartels 2005: 105; jfr Hentschel 2001: 181ff., 196f.). Jfr Valekienė (1998: 36): ”Recipientas [Rec] är funktionen hos den som får eller tar emot något. Den uttrycks oftast med nominativ. Som recipient förstås vanligtvis en person, t.ex.: Barnet [Rec] fick en gåva [Con] (jfr: Åt barnet [B] gav [man] en gåva [Con]).” Straipsniai / Articles 31 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ (i stället för det mångtydiga instrumentalis) tenderar man att välja ett mindre typiskt sätt eller en indirekt metod för att uttrycka ett medel. Postpositionen pagalba används ofta för att uttrycka sättsadverbial när den har ett abstrakt substantiv som styrt led. Valet av konstruktioner med Pagalba kan motiveras med principerna om språklig ekonomi och tydlighet: tendensen att uttrycka det man vill säga så kortfattat, dvs. reducerat, och tydligt som möjligt. I enlighet med principerna om ekonomi och tydlighet används det synsemantiska pagalba också för att undvika identiska former med olika betydelser – instrumentalis (ungefär som i vaikas prašė tėtį / tėčio pinigų, till exempel i mening (57)). Tydlighetsprincipen ligger också till grund för användningen av postpositionen pagalba i enlighet med dess position i meningen⁴¹: som exemplen visade står den ofta på platser för satsadverbial (ty. VP-externe) eller markerade predikatsadverbial⁴² (ty. VP-interne) samt medelobjekt⁴³. Ett sådant pagalba tränger undan det mångtydiga instrumentalis från adverbialens uttryckssätt; eftersom det har färre betydelser, dvs. är tydligare (eng. transparent), blir det också mer sannolikt att det används för att uttrycka medelobjekt. Mer konkret gäller att ju mer ett livlöst (konkret eller abstrakt) ting (kan) uppfattas som ett adverbial snarare än som ett objekt, desto mer tenderar man att uttrycka det med adverbialens uttryckssätt – i det aktuella fallet det synsemantiska pagalba, eller annorlunda uttryckt: INSTR > PAGALBA (rašo laišką [KUO? / *KAIP?] rašikliu / *rašiklio pagalba > transportavo [KUO? / KAIP?] specialiu vilkiku / specialaus vilkiko pagalba > privertė judėti [*KUO? / KAIP?] *restauruotu dujų generatoriumi / restauruoto dujų generatoriaus pagalba). Detta korrelerar också med hierarkiska skillnader mellan styrt led > modifierare och objekt > adverbial (jfr även: mojavo skarele / *skarelės pagalba > užėmė vedlio padėtį *tuščiomis dėžėmis / tuščių skardinių dėžių pagalba). För levande varelser är medels- och adverbialfunktionen inte typisk⁴⁴: postpositionen pagalba är därför föga sannolik med dem. Hierarkiska skillnader framträder också i de fall då pagalba-instrumentalis kan kopplas till de lexikala betydelserna hos detta substantiv eller hos verbet pagelbėti (jfr: Jonas namo grįžo su draugo pagalba / su draugu; Jonas išsigydė su prozako pagalba / su prozaku; Nuo ligų ginsimės su česnakų pagalba /?su česnakais; Savo veiksmus tikrinsiu tavo kritiško proto pagalba / *(su) tavo kritišku protu). Här 41 Plg. lenkų kalboje: Hentschel 1998: 191. 42 Plačiau apie aplinkybių (modifikatorių) lygmenis žr. Dik (1989: 192t, 206tt; 1997: 225t, 243t). Siūlomą aplinkybių (modifikatorių) skirstymą lietuvių kalboje žr. Holvoet, Pajėdienė (2005), ten pat žr. ir kituose lietuvių gramatikos darbuose pristatomą nuomonių apžvalgą. 43 Om neutral och markerad ordföljd för satsdelar (indirekt objekt och adverbial) i meningen, se Ambrazas (2006a: 651t). 44 ”Denna typiskhet [dvs. den instrumentala användningens] kan i sin tur generellt delas upp i två aspekter: det potentiella instrumentets tillgänglighet och manipulerbarhet för agens, och den andra är instrumentets effekts uppenbarhet och direkthet på patiens” (Hentschel, Menzel 2000: 5). 32 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija daiktavardžio pagalba kilmininko komplementu pasakomas (ne)gyvas daiktas atliepia agento funkciją. Matyti hierarchijų gyvas > negyvas ir SUPAGALBA > PAGALBA koreliacija: prielinksnio su konstrukcijos paprastai vartojamos tada, kai daiktavardžio pagalba įnagininkas valdo gyvų daiktų pavadinimų kilmininką; pagalba įnagininką, be prielinksnio su, dažniau renkamasi su negyvų daiktų pavadinimų kilmininku. Šios konstrukcijos funkciškai yra susijusios su prielinksninėmis per ar su konstrukcijomis, kuriomis reiškiamas tarpininkas ar komitatyvas. Semantiniu požiūriu jos ne visada gali pakeisti viena kitą – yra opozicinės, nors veikiausiai galimi ir neutralizacijos atvejai. Kitaip sakant, kuo labiau pagalba praranda savo konkrečią – pirminę, specifinę ir aiškią – reikšmę ir tampa (yra) semantiškai talpesnis, t. y. susipina kelios reikšmės, tuo labiau jo vartojimas yra semantiškai motyvuotas ir pagrįstas tame kontekste. Sakinyje daiktavardžio pagalba įnagininko konstrukcijomis paprastai reiškiama predikato aplinkybė – būdas: pastarajai interpretacijai dažnai pagrindo duoda ir kontekste vartojamas būdo reikšmės kaip. Jomis yra pasakomos ir kitos – sakinio – aplinkybės (priežastis). I vissa fall används alltså pagalba-instrumentalis som form av ett autosemantiskt substantiv, i andra som ett synsemantiskt postpositionsbruk. Detta visas i schema 1. 4.2. Med utgångspunkt i detta schema och Christian Lehmans (A; 2002) graduerade begrepp om grammatikalisering46 samt hans tvärklassificering av grammatikaliseringsparametrar (ty. Kreuzklassifikation)47 (tabell 3), finns det skäl att hävda att postpositionsbruket av pagalba i dagens litauiska tycks vara på väg mot grammatikalisering. Mer konkret talar en lägre grad av betydelse hos ordet i fråga för att pagalba-instrumentalis möjligen är på väg mot grammatikalisering (eller en högre grad av semantisk erosion (ty. semantische Erosion, jfr eng. semantic bleaching, attrition), en högre grad av desemantisering), dekategorisering (enligt Heine (2003: 579)) och en högre grad av kohesion, eller syntagmatisk beroenderelation (ty. Kohäsion bzw. 45 ”Den ursprungliga betydelsen är rikare och mer specifik; den är också mer påtaglig, mer tillgänglig för föreställningsförmågan (”anschaulich”) och i denna mening mer konkret” (Lehmann 2002: 115). 46 ”Grammatikalisering är en process som leder från lexem till grammatiska formativ. Ett antal semantiska, syntaktiska och fonologiska processer samverkar vid grammatikaliseringen av morfem och hela konstruktioner. Ett tecken är grammatikaliserat i den mån det har tömts på konkret lexikal betydelse och deltar i obligatoriska grammatiska regler” (Lehmann 2002: vii). ”Grammatikalisering är en process av gradvis förändring, och dess produkt kan ha olika grader av grammatiskhet” (ibid.: 11). 47 Jfr: ”Grammatikalisering är en vektor vars variabler är sex storheter som vi här har kallat parametrar” (Lehmann 2002: 145). Straipsniai / Articles 33 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ SCHEMA 1. Hierarkiska skillnader i hjälp Bindning till andra tecken, dvs. ökad syntaktisk beroendeställning) (postpositionen pagalba med döda ting), mindre grad av syntagmatisk flexibilitet (fast pagalba i postpositionsposition), kondensering av den strukturella räckvidden (jfr Kondensierung (Einschränkung) seines Skopus) (jfr. med min bästa väninnas uppriktiga hjälp; med Šiauliai-universitetets intellektuella hjälp; med effektiv hjälp av vitlök vs. *(med) effektiv hjälp av Marga (jfr. (29)); *(med) effektiv hjälp av rep (jfr. (57)); *(med) effektiv hjälp av definitioner (jfr. (73)), högre grad av obligatoriskhet⁴⁸ (jfr. Obligatorisierung bzw. Einschränkung der Substitutionsmöglichkeiten) (jfr. den diskursbetingade och obligatoriska användningen av postpositionen pagalba) och extension, dvs. användning i nya kontexter (enligt Heine (2003: 579)⁴⁹, eng. extension). Med extension som utgångspunkt kan man tala om att uttrycksmedel för sätt (omständigheter) utvidgas till uttrycksmedel för medel (objekt). 48 ”Ingenting kan bli obligatoriskt i en grammatik om det inte också i viss grad har grammatikaliserats enligt de andra parametrarna” (Lehmann 2002: 127t). 49 ”I den mån extension, dekategorisering och erosion är delar av en grammatikaliseringsprocess förutsätter de alltså desemantisering” (Heine 2003: 580). 34 Acta Linguistica Lithuanica LXX XIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija 3 LENTELĖ. Gramatikalizacijos parametrai (pagal Lehmann A; dar žr. 2002: 110, 146) Relationsaxel (ty. Relationenachse) Autonomiaspekt (Autonomieaspekt)50 / Paradigmatisk Syntagmatisk Betydelsevikt (Gewicht) Integritet (Integrität) Strukturell räckvidd51 (struktureller Skopus) Kohesion (Kohäsion) Paradigmatiskhet (Paradigmatizität) Sammanbindning (Bindung)52 Flexibilitet (Variabilität bzw. Beweglichkeit) Paradigmatisk flexibilitet (paradigmatische Variabilität) Syntagmatisk flexibilitet (syntagmatische Variabilität; Stellungsfreiheit)53 4.3. En genomgång av fallen i faktisk användning visar att normen sannolikt kan utvidgas och preciseras i vissa fall. Instrumentalis av substantivet pagalba med bestämningar som betecknar levande eller livlösa ting och prepositionen su bör betraktas som normativ i de fall då instrumentalis är knuten till de lexikala betydelserna hos detta substantiv eller verbet pagelbėti. Med tanke på att konstruktioner med substantivet pagalba i instrumentalis vanligen uttrycker sättsadverbial förefaller det nu också befogat att överväga och omvärdera användningen av postpositionen pagalba för att uttrycka sätt. 50 ”Hittills har vi tre aspekter av grammatikalisering, nämligen minskningen av vikt och variabilitet samt ökningen av kohesion” (Lehmann 2002: 109). ”Tecknets vikt, dvs. dess omfång, som gör det kapabelt till opposition och kontrast mot andra tecken. I samma mån som ett teckens kohesion ökar, minskar dess variabilitet och vikt.” (Lehmann A). 51 ”Ett grammatiskt medels syntagmatiska vikt eller strukturella räckvidd är den strukturella storleken hos den konstruktion som det bidrar till att bilda. [...] Ett teckens strukturella räckvidd minskar i takt med att grammatikaliseringen ökar” (Lehmann 2002: 128). 52 ”Ett teckens syntagmatiska kohesion eller bindning är den grad av närhet med vilken det är förbundet med ett annat tecken som det står i en syntagmatisk relation till” (Lehmann 2002: 131). 53 ”Ett teckens syntagmatiska variabilitet är den lätthet med vilken det kan flyttas runt i sin kontext. När det gäller ett grammatikaliserat tecken avser detta främst dess positionella föränderlighet i förhållande till de konstituenter med vilka det ingår i en konstruktion. Den syntagmatiska variabiliteten minskar i takt med att grammatikaliseringen ökar” (Lehmann 2002: 140). Straipsniai / Articles 35 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ ŠALTINIAI DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, sud. Kauno Vytauto Didžiojo universiteto Kompiuterinės lingvistikos centras (prieiga internete http://donelaitis.vdu.lt). LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (prieiga internete http://www.lkz.lt). DLKŽe – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: elektroninis variantas, vyr. red. Stasys Keinys. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2011 (prieiga internete http://dz.lki.lt). LITERATŪRA Ambrazas Vytautas 2006: Lietuvių kalbos istorinė sintaksė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Ambrazas Vytautas, red., 2006a: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Bartels Hauke 2005: Dativ oder Präposition: Zur Markierungsvariation im Kontext adjektivischer Prädikate im Deutschen, Russischen und Polnischen. Oldenburg [= Studia Slavica Oldenburgensia 12]. Comrie Bernd 1989: Language Universals and Linguistic Typology. Syntax and Morphology, 2 edition. Oxford: Basil Blackwell Basil Blackwell. Croft William 1990: Typology and Universals. Cambridge etc.: Cambridge University Press. Croft William 2012: Verbs: Aspect and Causal Structure. Oxford: Oxford University Press. Dik Simon C. 1989: The Theory of Functional Grammar 1. Berlin etc.: Mouton de Gruyter. Dik Simon C. 1997: The Theory of Functional Grammar 1. Berlin etc.: Mouton de Gruyter. Dixon Robert M. W. 1979: Ergativity. – Language 55(1), 59–138. Givón Talmy 1984: Syntax. A functional–typological introduction 1. Amsterdam; Philadelphia: John Benjamins. Heine Bernd 2003: Grammaticalization. – The handbook of historical linguistics, eds. Brian D. Joseph, Richard D. Janda. Oxford: Blackwell, 575–601. 36 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija Hentschel Gerd 1992: Konstanten der Kasusvariation. Zum Nominativ–Instrumental– und Akkusativ–Genitiv–Wechsel im Russischen. Habilitationsschrift. Göttingen (rankraštis). Hentschel Gerd 1998: Sekundäre Präpositionen, primäre Präpositionen, Kasus: przy pomocy, za pomocą, z pomocą und ihre funktionalen Äquivalente. – Funktionswörter im Polnischen, Hrsg. Rainer Grübel, Gerd Hentschel. Oldenburg [= Studia Slavica Oldenburgensia 1], 155–194. Hentschel Gerd 2001: Dative or prepositional marking of noun phrases in the context of Russian adjectival experiencer predicates. – Variierende Markierungen von Nominalgruppen in Sprachen unterschiedlichen Typs, Hrsg. Winfried Boeder, Gerd Hentschel. Oldenburg [= Studia Slavica Oldenburgensia 4], 171–200. Hentschel Gerd, Menzel Thomas 2000: Zum Ausdruck der Instrumentalität im Russischen: Instrumental des Instruments oder präpositionale Fügung. – Slavische Sprachwissenschaft und Interdisziplinarität 6, Hrsg. Gerd Freidhof, Holger Kuße, Franz Schindler. Frankfurt (= Specimina Philologiae Slavicae 129), 89–109. Holvoet Axel, Pajėdienė Jūratė 2005: Aplinkybės ir jų tipai. – Gramatinių funkcijų tyrimai, red. Axel Holvoet, Rolandas Mikulskas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas (= Lietuvių kalbos gramatikos darbai 3), 93–116. Kniūkšta Pranas, par., 2000: Kanceliarinės kalbos patarimai. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Lehmann Christian 2002: Thoughts on grammaticalization. Second, revised edition. Erfurt: Seminar für Sprachwissenschaft der Universität (Arbeitspapiere des Seminars für Sprachwissenschaft der Universität Erfurt). Lehmann Christian A: Grammatikalisierung. – http://www.christian-lehmann.eu-/ling/ling_theo/index.html?http://www.christianlehmann.eu/ling/ling_theo/grammatikalisierung.php Mikulėnienė Danguolė, sud., 1991: Kaip nereikia kalbėti. Vilnius: Mokslas. Miliūnaitė Rita, sud., 2003a: Kalbos patarimai 2: Sintaksė: linksnių vartojimas (S1). Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Miliūnaitė Rita, sud., 2003b: Kalbos patarimai 2: Sintaksė: prielinksnių ir polinksnių vartojimas (S2). Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Paulauskas Jonas, red., 2001: Frazeologijos žodynas. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Paulauskienė Aldona 1989: Gramatinės lietuvių kalbos vardažodžio kategorijos. Vilnius: Mokslas. Straipsniai / Articles 37 LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Paulauskienė Aldona 1994: Lietuvių kalbos morfologija: Paskaitos lituanistams. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Piesarskas Bronius 2007: Didysis anglų-lietuvių kalbų žodynas. Vilnius: Alma littera. Silverstein Michael 1976: Hierarchie of features and ergativity. – Grammatical categories in Australian languages, ed. Robert M. W Dixon. Canberra, 112–171. Sližienė Nijolė 1986: Lietuvių kalbos veiksmažodžių valentingumas ir sintaksinė klasifikacija. – Lietuvių kalbotyros klausimai 25, 45–96. Sližienė Nijolė 1994: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Sližienė Nijolė 1998: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(1). Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Sližienė Nijolė 2004: Lietuvių kalbos veiksmažodžių junglumo žodynas 2(2). Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Šukys Jonas 1998: Lietuvių kalbos linksniai ir prielinksniai: vartosena ir normos. Kaunas: Šviesa. Timberlake Alan 1986: Hierarchies in the Genitive of Negation. – Case in Slavic, eds. Richard D. Brecht, James S. Levine. 339–359. Valeckienė Adelė 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Valiulytė Elena 1991: Iš sintaksinės sinonimikos (galininkas / įnagininkas). – Lietuvių kalbotyros klausimai 29, 148–158. Desemantization of the Instrumental of the Noun Pagalba SUMMARY Based on the material from the Corpus of the Contemporary Lithuanian Language (CCLL), the article addresses the instrumental of the noun pagalba. Its aim is to discuss the semantics of the instrumental of the noun pagalba and its desemantization features.The research shows the correlation of hierarchies animate > inanimate and su PAGALBA > PAGALBA. In cases where the instrumental of the noun pagalba is associated with the lexical meanings of the noun or the verb pagelbėti and the noun expressing an animate thing 38 Acta Linguistica Lithuanica LXXIV Daiktavardžio pagalba įnagininko desemantizacija ([Hum], [+Anim]) is used as its complement, the constructions of the preposition su are usually applied. The instrumental case of pagalba without the preposition su is usually used with the complement genitive of names denoting inanimate things ([–Anim], [Abstr]) (cf. Jonas namo grįžo su draugo pagalba / su draugu; Jonas išsigydė su prozako pagalba / su prozaku; Nuo ligų ginamės su česnakų pagalba /?su česnakais; Savo veiksmus tikrinsiu tavo kritiško proto pagalba / *(su) tavo kritišku protu). There is a tendency to choose a synsemantic postposition pagalba requiring the genitive case, which is used with the names of specific things ([–Anim]), (in place of polysemous instrumental) to denote a less typical or indirect instrument. The postposition pagalba is often used with the governed word denoting abstract things ([Abstr]) to express the adverbial modifier of manner. The more inanimate (concrete or abstract) thing is (may be) perceived as an adverbial modifier rather than an object, the more commonly it is expressed by means of expression of adverbial modifiers – in the case concerned by means of synsemantic pagalba or otherwise: INSTR > PAGALBA (rašo laišką [KUO?/*KAIP?] rašikliu / *rašiklio pagalba > transportavo [KUO? / KAIP?] specialiu vilkiku / specialaus vilkiko pagalba > privertė judėti [*KUO? / KAIP?] *restauruotu dujų generatoriumi / restauruoto dujų generatoriaus pagalba). It correlates with hierarchical differences governed word > modifier and object > adverbial modifier (cf. mojavo skarele / *skarelės pagalba > užėmė vedlio padėtį *tuščiomis dėžėmis / tuščių skardinių dėžių pagalba). The function of an instrument and an adverbial modifier is not typical of animate things: the postposition pagalba is little likely with them. The choice of constructions with pagalba can be explained by the principles of language economy and clarity: a tendency to express oneself as briefly and clearly as possible, i.e. in a reduced manner. Based on the graded concept of grammaticalization and the cross-classification of grammaticalization parameters (German Kreuzklassifikation) proposed by Christian Lehmann (2002), there is a reason to speak about the postposition pagalba shifting towards grammaticalization in the contemporary Lithuanian language. Įteikta 2016 m. kovo 15 d. LORETA VAIČIULYTĖ-SEMĖNIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5., LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 39