„Naujažodžių duomenyno“ leksika pakeliui į „Bendrinės lietuvių kalbos žodyną“

DAIVA MURMULAITYTĖ Institutet för det litauiska språket Forskningsområden: lexikologi och lexikografi, ordbildning. LEKSIKONET I DATABASEN ÖVER NYA ORD PÅ VÄG TILL ORDBOKEN ÖVER STANDARDLITAUISKA Lexikonet i databasen över litauiska neologismer är på väg till ordboken över standardlitauiska SAMMANFATTNING Syftet med denna artikel är att undersöka det nya lexikonet och den information som hör samman med det och som presenteras i Databasen över litauiska neologismer, samt att identifiera grundläggande systemfrågor som måste beaktas när dess uppgifter bearbetas lexikografiskt och införlivas i olika ordböcker, framför allt i Ordboken över standardlitauiska. Det är viktigt att den senare skiljer sig från databasen vad gäller syften, uppgifter, funktioner, metodologiska principer för sammanställning och urval av data samt system. Undersökningen fokuserade på verb och deras abstrakta substantiv (avledningar med suffixen -imas / -ymas), utifrån antagandet att resultaten åtminstone delvis kan användas lexikografiskt vid utarbetandet av ord från andra lexikala grupper. Flera viktiga aspekter har identifierats (regelbundenheten i bildningen av verbala abstrakta substantiv, reflexiva avledningar, polysemi, formulering av definitioner och normativitet) där de två databaser och system som diskuteras skiljer sig väsentligt åt. Dessa måste beaktas när informationen i databasen revideras, kompletteras och bearbetas innan den blir ordbokstext. NYCKELORD: neologismer, ordbok, systematik, semantik, verbala abstrakta substantiv, lexikografisk definition. ANNOTATION Artikeln syftar till att undersöka ny lexis i Databasen över litauiska nyord och identifiera de viktigaste systemiska faktorer som bör beaktas när uppgifterna i ovannämnda databas lexikografiskt bearbetas och införlivas i olika ordböcker, först 68 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Lexikonet i databasen över nyord på väg till Ordbok över standardlitauiska och framför allt i Ordboken över litauiska standardspråket (Bendrinės lietuvių kalbos žodynas). Den senare skiljer sig från den förra vad gäller syften, mål, funktioner, metodologiska principer för sammanställning och urval av uppgifter samt struktur och system. Den föreliggande undersökningen fokuserar på verb och deras suffixavledningar, nämligen abstrakta substantiv som bildas med suffixen –imas/–ymas. Resultaten av undersökningen kan antas bidra till att lösa lexikografiska problem i samband med att sådana ord och ord från andra lexikala fält tas med i en ordbok. Under undersökningen identifierades flera viktiga aspekter, såsom regelbundna avledningsmönster vid bildning av abstrakta substantiv från verb, reflexiva avledningar, polysemi, lexikografiska uppslagsord och normativitet; dessa skiljer de två databaserna och deras system åt. Aspekterna är mycket viktiga vid uppdatering och bearbetning av information i Databasen över litauiska nyord innan informationen blir en del av en ordbok. NYCKELORD: nyord, ordbok, systematik, semantik, deverbalabstrakta substantiv, lexikografisk definition. INLEDNING Ordboken över litauiska standardspråket (härefter Ordboken, BŽ) är efterlängtad av allmänheten av två skäl – den uppdaterade lemmalistan och förhoppningen om en tillförlitlig källa för normspråket. Användarna vill bland annat också hitta ny normativ lexis i den, förklarad ur semantisk, grammatisk, accentueringsmässig, stilistisk, användningsområdesmässig och annan synvinkel. I oktober 2011 inleddes arbetet med Databasen över litauiska nyord (härefter Databasen, ND) – en ofullständig, ständigt föränderlig och kompletterad samling data, som visar förändringar i användningen av det litauiska språkets nya lexis. Där ”samlas nya ord (lånord och avledningar), ordkombinationer och förkortningar som har uppkommit i litauiskan sedan slutet av 1900-talet och som uppkommer i dagens offentliga språkbruk, nya ordbetydelser samt information om nyordens ursprung, användning och normering” (http://naujažodžiai.lk.lt/Index.asp?Apie_duomenyna). Detta är en unik källa för Ordboken och tillgodoser två av dess skapares viktigaste behov – att inte förbise den nya lexiken och att få information om dess kodifiering. Databasens skapares mål är att ”skapa en databas där ny litauisk lexis kontinuerligt kan samlas [...], och även tillhandahålla litauiska språkanvändare praktisk information som saknas i andra källor inom dagens lexikografi” (ibid.). Illustrering med autentiska belägg från språkbruket (med hänvisningar till deras källor) och fotografier Straipsniai / Articles 69 DAIVA MURMULAITYTĖ är också mycket användbara för lexikografer, eftersom de ger ytterligare information när definitioner, användningsområden med mera för en nybildning preciseras. I det nuvarande skedet förs nybildningar in i Databasen genom en systematisk genomgång av olika kodifikationsverk från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet samt vetenskapliga arbeten om nybildningar, och genom läsning av olika texter och manuell insamling av ny lexik från dem (Miliūnaitė 2015: 170). Det bör uppmärksammas att nybildningarna samlas in manuellt; följaktligen läggs uppenbarligen det som påträffas in i Databasen, utan att man systematiskt söker efter nybildningar inom samma semantiska grupp eller användningsområde, med samma avledningsaffix eller i samma avledningsfamilj (men när sådana påträffas kopplas de samman). På detta sätt (utöver flera andra avseenden) skiljer sig Databasen från Ordboken, där dessa förhållanden kontrolleras för att uppnå ett av ordbokens främsta kännetecken – systematik. Vilken väg tar alltså Databasens nybildningar till Ordboken? Vad måste lexikograferna göra, och hur ska de anpassa informationen i Databasen så att dess uppgifter motsvarar Ordbokens mål, uppgifter och metodologiska principer för sammanställningen? De följande iakttagelserna är för övrigt inte enbart tillämpliga på fallet med Bendrinės lietuvių kalbos žodynas; i princip kan de vara relevanta för skaparna av alla lexikografiska publikationer. För att besvara dessa frågor undersöktes verben och deras abstrakta substantiv i Databasen – verbalsubstantiv bildade med suffixet -imas / -ymas. Det rör sig om nybildningar (inhemska nybildningar, lån och hybrider) samt tidigare belagda ord som har fått nya betydelser. Antagandet var att resultaten av undersökningen skulle kunna användas vid lexikografisk beredning av ord från andra lexikala grupper. Följande aspekter visade sig vara viktiga: • regelbundenheten i bildningen av verbalsubstantiv, • reflexivitet, • definitioner, • polysemi, • normativitet. REGELBUNDENHET I BILDNINGEN AV VERBALABSTRAKTER 1. Den 1 april 2016 innehöll Databasen 271 verb i infinitiv och 92 verbalabstrakter bildade med suffixet -imas / -ymas. Under undersökningen (fram till juni 2016) utökades Databasen med ytterligare två infinitiver (paguglinėti, užkoucinti) och ett abstrakt pakoučinimas. De numeriska undersökningsresultat som presenteras nedan anges huvudsakligen i procent, i ett försök att ge en statistisk bild som förblir någorlunda stabil över tid, eftersom Databasen hela tiden utökas och de absoluta talen därför förändras snabbare. 70 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną Flera nyord har inte bara en utan 2–3 betydelser, till exempel: kabliuoti 1. ’kasta en basketboll med en krokig rörelse’; 2. ’dra till sig’; 3. ’trakassera’ (om en fjärde betydelse, se avsnittet om polysemi); pozicionavimas 1. ’inom marknadsföring: att skapa en bild av en viss produkt eller organisation med inriktning på en viss målgrupp och med målet att etablera sig bland konkurrenterna’; 2. ’att skapa en bild av en person’. Sammantaget undersöktes alltså 280 verblexem och 94 lexem av verbalabstrakter. 2. Endast en fjärdedel (25 procent) av de verbalabstrakter som bildats med suffixet -imas / -ymas i Databasen har motsvarande grundverb, till exempel: aitvaravimas – aitvaruoti, barmenavimas – barmenauti, dykumėjimas – dykumėti, gryninimas – gryninti, klubinėjimas – klubinėti, skaitmeninimas – skaitmeninti, trolinimas – trolinti, apšildymas – apšildyti med flera. Internetbruket visar att sådana par i själva verket utgör omkring 74 procent, det vill säga att grundverben till abstrakter som används i praktiken men inte tagits med i Databasen är banalizavimas, gražulėjimas, įgalūninimas, išsikūnijimas, keistėjimas, nukrikščionėjimas, nureligėjimas, nusvaigimas, pasidūzginimas, pasisėdėjimas, perseman­tizavimas, sumamėjimas, vaiduokliavimas, vokavimas, žalinimas och andra: banalizuoti, gražulėti, įgalūninti, išsikūnyti, keistėti, nukrikščionėti, nureligėti, nusvaigti, pasidūzginti, pasisėdėti, perseman­tizuoti, sumamėti, vaiduokliauti, vokuoti, žalinti med flera. Detsamma gäller vanligtvis icke-rekommenderade ord med lånade rötter, såsom aplaudinimas, apsišopinimas, kliksejimas, pasikoučinimas med flera, vilkas grundverb används på internet: aplaudinti, apsišopinti, klik­sėti, pasikoučinti med flera. De förekommer inte i Databasen. En liknande bild framträder om man undersöker saken i motsatt riktning, det vill säga granskar hur många av Databasens verb som har abstrakter i denna källa och hur många sådana par av grundverb och deras abstrakter som faktiskt används. Eftersom Databasen innehåller fler verb i infinitiv än verbalabstrakter bildade med suffixet -imas / -ymas, är andelen infinitiver som har ett motsvarande abstrakt i Databasen lägre (17 procent) än andelen abstrakter som har ett grundverb (minst 25 procent). Internetbruket visar att ytterligare 54 procent av verben i Databasen (aiškiare­giauti, alkohol iauti, atsitapatinti, atskambinti, atvirauti, audituoti, debatuoti, dekupažinti, dietintis, donuoti, feminizuoti, grilinti, gugl inti, homoseksualizuoti, ibūtinti, įdrauginti, imuziejinti, įsipatoginti, isterikuoti, išgryninti, išmanėti, į(si)tinklinti, kabliuoti, kriminalizuoti, levituoti, lobuoti, maskulinizuoti, monetizuoti, naviguoti, nomenklatūrėti, nujautrinti, numokyti, nuoty kiauti, nutekinti, pagugl inti, papirinti, paprieš koniuoti, pasikultūrinti, persipuošti, pramogėti, radikalizuoti(s), seneliauti, struktūruoti, suarabėti, suci vilinti, sugrės minti, suradikalėti, surobotėti, susisvarbinti, vienišiauti, žaliavalgiauti med flera, liksom de icke-normerade feikinti, išsikalinėti, laikinti, nuherojinti, nusiselfinti, persp jaut i, replikuoti, selfintis med flera) har grundverb som faktiskt används men inte registrerats i Databasen. Straipsniai / Articles 71 DAIVA MURMULAITYTĖ abstrakter; överlag kan man alltså hävda att omkring 70 procent av sådana par förekommer i bruk. Sammanfattningsvis kan man antagligen hävda att 70–75 procent av de nya verben i dagens språk används tillsammans med sina abstrakter, avledda med suffixet -imas / -ymas¹. Även om avledningar med detta suffix alltså teoretiskt kan bildas av varje verb, används sådana par av abstrakt och grundverb i praktiken i omkring en fjärdedel av fallen bland nyorden. Endast 17–25 procent av uppgifterna, det vill säga högst en fjärdedel, av nyorden i den undersökta gruppen tas upp parvis – ett verb tillsammans med sitt abstrakt av den nämnda typen. Det är uppenbart att långt ifrån alla medlemmar i de par som faktiskt används – ”verb och dess abstrakt, en avledning med suffixet -imas / -ymas” – har kommit med i Databasen. 3. I ordboken återges verbalabstrakter av den aktuella avledningstypen på ett helt annat sätt (både vad gäller uppslagsform och urval av abstrakter) än i Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (nedan DŽ) (om skillnaderna och fördelarna med det nya sättet att återge dem, se Murmulaitytė 2000, Murmulaitytė 2012, Liutkevičienė, Naktinienė, Vosylė 2010). ”Det är särskilt viktigt att BŽ, när verbalabstrakter återges, inte bara följer systematikprincipen utan också genomför en tämligen grundlig lexikografisk undersökning av varje enskilt ord med stöd av de viktigaste datakällorna [...]” (Liutkevičienė, Naktinienė, Vosylė 2010: 246). Abstraktet 1 Det undersöktes inte separat och beaktades inte heller vilket led i paret som först uppstod eller kan ha uppstått i litauiskan. Vanligtvis antar man att när egna ord bildas skapas först ett nytt verb, varifrån ett abstrakt sedan avleds (dykūmeti → dykūmėjimas). Det kan också vara tvärtom: först lånas, översätts eller anpassas ett abstrakt, kanske som term, eller bildas genom analogi; senare uppstår behov av själva verbet i bruk, eftersom ett abstrakt kan uppstå utan att verbet faktiskt används. Jämför pelėdžiomas, vars motsvarande verb saknas i Databasen, ’internetnöje – att fotografera sig på ett ovanligt sätt (sittande på huk som en uggla) och sprida bilderna’, liksom, sannolikt, det enstaka författarbildade automobilinimas ’att fylla gamla stan med bilar’ och andra enstaka belägg (även om de inte markerats så i Databasen): reitingėjimas ’att överbetona betyg; försök att betygsätta allt som går’, subankinimas ’begränsning av kontantbetalningar genom att denna funktion utförs direkt via banker’. Ibland får ett abstrakt eller en annan avledning en ny betydelse, medan dess grundverb (till formen) tycks sakna användning i den nya betydelsen eller förekommer endast sporadiskt. Till exempel de numera etablerade slangorden atsilupęs, -usi ’desorienterad, efterbliven’, atsilupėlis, atsilupėlė ’en person som är desorienterad och efterbliven’, atsilupimas ’desorientering, efterblivenhet’; däremot hörs eller ses i praktiken knappast några böjda former av grundverbet atsilupti i denna betydelse (troligen har till och med det nämnda participet redan blivit adjektiviserat). På liknande sätt i fråga om at-sipūtęs, -usi ’avslappnad, utan spänning’: det är tveksamt om detta particip (som kanske har blivit adjektiviserat?) bygger på den verblexem atsipūsti ’vila, återhämta sig’ som anges i LKŽe eller på någon av de lexem som anges i DŽe: 1. ’andas ut’; 2. ’vila en stund’. Å andra sidan vore det svårt att förklara hur flera verbavledningar i ordklustret atsil u pti skulle ha uppstått utan att grundverbet funnits. För att kunna besvara denna och närliggande frågor mer konkret krävs en separat, grundlig undersökning som sannolikt omfattar mer än de morfologiskt besläktade orden i den undersökta gruppen. 72 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną kommer inte automatiskt med i ordboken med motiveringen att dessa abstrakta substantiv är regelbundna bildningar, dvs. att sådana abstrakta substantiv i praktiken kan bildas av varje verb (Urbutis 1978: 100), vilket uppenbarligen har skett i DŽ. Med tanke på denna regelbundenhet måste man ändå, när man beslutar att ta med ett nytt verb i ordboken, undersöka även användningen av dess abstrakta substantiv, dettas semantiska struktur enligt förklaringarna, användningsfrekvens och spridning, normer osv. Om verbets abstrakta substantiv uppfyller de vanliga urvalskriterierna utformas en separat ordboksartikel för det, där, liksom för andra ord, morfologisk, accentuell, semantisk, stilistisk och annan information om det sekundära ordet anges. När man alltså använder Duomenynas som en av ordbokens källor och beslutar att ta med ett eller annat verb som finns registrerat där, måste även användningen av dess abstrakta substantiv2 undersökas. Och omvänt – om Duomenynas endast tillhandahåller ett abstrakt substantiv men inte registrerar dess grundverb, måste lexikografen även undersöka användningen av det senare. Därför måste verbpar av typen ”verb – dess abstrakta substantiv, ett verbalsubstantiv bildat med suffixet -imas / -ymas” undersökas tillsammans ur lexikografisk synvinkel. En sådan procedur utförs inte i Duomenynas (på grund av olika syften, uppgifter och sammanställningsmetoder). Detta är uppenbart i de fall då man hittar ett abstrakt substantiv registrerat där och, efter att ha undersökt dess grundord, konstaterar att det senare används ofta; Googles sökmotor hittar hundratals eller till och med tusentals exempel på användningen (inklusive upprepningar). Duomenynas tar till exempel upp verbet struktūruoti ’strukturera, skapa en struktur ([...] den moderna studenten kan inte studera – hen strukturerar varken arbetstiden eller informationen [...]). Den 2016 07 01 hittades 7400 exempel på användningen av dess abstrakta substantiv struktūravimas (175 utan upprepningar), till exempel: bokens strukturering är tydlig och praktisk • historiekunskaper och deras strukturering • [...] en statsvetenskaplig strukturering av relationerna mellan Litauen och Polen • planering och strukturering av dagen • dessa lektioner hjälper eleven att strukturera och utveckla förmågan till formalisering samt forma algoritmiskt tänkande • även strukturering av åldrat virke genom att framhäva träets struktur (årsringar) • texten är, enligt R. Barthes, ”inte struktur utan strukturering, inte ting utan arbete och lek” • musikens betydelse ligger i dess strukturering • struktureringsmetoden – deltagarens verksamhet begränsas, specifika instruktioner ges, musik eller instrument väljs ut och typer av aktiviteter anges • bilder kan användas för att strukturera medvetandets rum • ett verktyg och tre specialborstar – för strukturering, mellanslipning och polering 2 Arbetet med abstrakta substantiv som bildas med andra suffix eller ändelser, till exempel -is, -esys, -ulys, -yba, -smas, -sena, -ynės; -a, -is, -as osv. (DLKG 1996: 94–100), är inte lika regelbundet, och därför är en sådan obligatorisk undersökning inte ändamålsenlig i deras fall. 3 Exemplen på användning som hittats på internet återges oredigerade och avskiljs från varandra med stora punkter (•). Det diskuterade ordet markeras med fetstil i dem, och utelämnade partier markeras med [...]. Straipsniai / Articles 73 DAIVA MURMULAITYTĖ • lärobokstexten är sammanhängande, utan markeringar, framhävningar, struktureringar osv. Användningen av olika exempel och pluralformer visar att man i fråga om det abstrakta substantivet förmodligen skulle kunna urskilja flera betydelser av ordet (i så fall bör även själva grundverbet undersökas ytterligare semantiskt, för att ta reda på om dess betydelse också behöver preciseras). Ett motsvarande arbete bör utföras i motsatt riktning – om Duomenynas innehåller ett abstrakt substantiv, till exempel sumėjimas ’att helt och hållet bli mamma, att distansera sig från andra delar av livet’, men inte dess grundverb, i detta fall sumėti4, måste även användningen av det senare undersökas. Olika former har påträffats: kvinnor som har nått den biologiska åldern att ”bli mammor” • man måste sumėti och inte se något annat än barnet • vissa förblir attraktiva, andra inte så mycket, vissa ”blir mammor” eller till och med blir feta, andra förblir miss • helt enkelt, om du är en av de yngre tjejerna och får barn, så blir du mamma automatiskt, du börjar prata väldigt mycket om mammagrejer [...] • feminister föraktar inte moderskapet, de håller inte med om att en kvinna ska bli mamma och inte ha några andra mål eller strävanden • precis, jag föredrar hellre mammor som inte har blivit förförda, hemmafruar • alla mammor är välkomna, både de som ”blivit mammor” och de som inte riktigt blivit det • jag skriver som någon som ”blivit mamma”:)) osv. När man har konstaterat att den ena medlemmen i paret ”verb – dess abstrakta substantiv” som saknas i Duomenynas används, fortsätter undersökningen av det enligt den vanliga arbetsgången för att skriva ordbokstext – man undersöker ordets användningsfrekvens, normriktighet, spridning osv. Det kan hända att ett ord som inte registrerats i Duomenynas men som hittats vid ytterligare efterforskning ändå är alltför sällsynt eller tillfälligt. Här framträder skillnaden mellan Duomenynas och ordboken som två lexikala samlingar: ordet bör ändå förmodligen tas med i Duomenynas, men inte i ordboken. Skälet är att dessa källor har olika uppgifter och funktioner. Det viktigaste i Duomenynas är att inte missa ett nytt språkfaktum; i ordboken måste faktumet ha tillräckligt hög frekvens, en etablerad användning och en tydlig semantisk struktur. Och, vilket är mycket viktigt, det måste vara normriktigt. REFLEXIVA AVLEDNINGAR När man undersökte förhållandet mellan nya verb och deras abstrakta substantiv, deras användning och registrering i Duomenynas, observerade man att det ofta tar upp ett enkelt verb (till exempel feisbukinti ’ett verb med obestämd betydelse, förknippat med det sociala nätverket Facebook’, nugrybauti ’komma på avvägar (även bildligt)’ osv.), men 4 i Duomenynas saknas dess grundord mamėti; även grybauti har inte registrerats, trots att nugrybauti ’komma på avvägar (även bildligt)’ och liknande tas upp. Att grundorden till prefixavledda verb som finns i Duomenynas saknas där är ytterligare en fråga som kräver en separat undersökning. Se även fotnot 15. 74 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną anger inte någon faktiskt använd motsvarande reflexiv form (feisbukintis, se definitionsavsnittet för mer om detta, nusigrybauti, se även fotnot 15 om detta, med flera). Ibland tar Databasen upp en reflexiv avledning men registrerar inte motsvarande simplexform i bruk, till exempel: ett belägg från språkbruket den där pretentiösa, maniererade att dua verkar löjligt och märkligt, särskilt mot bakgrund av de heta diskussionerna visar att även det icke-reflexiva verbet dua är möjligt (Databasen tar bara upp den reflexiva formen dua sig, ’tilltala en person med pronomenet ni5. Och mycket riktigt förekommer det i bruk på internet: [...] det händer att människor till exempel på arbetsplatsen vänjer sig vid att dua alla, så att de duaräven sina vänners vänner eller till och med deras partner [...]. Ett annat fall är att Databasen tar upp verbalsubstantiven att småhandla (och agentbeteckningen småhandlare), att shoppa, men varken motsvarande icke-reflexiva avledningar eller de underliggande icke-reflexiva verben. Ändå annonserar man på internet: en stylist med 10 års erfarenhetsom hjälper till med shoppingbjuder på nätet in dig att förändra ditt liv. Jag kan skapa din stil [...], och denna agentbeteckning är inte bildad av lexemet att shoppa, som finns belagt i LKŽe, iter. dem. av apipirkti 1. ’köpa tillräckligt av allt åt alla’. Det finns alltså ändå en ny icke-reflexiv användning, och åtminstone en ny betydelse av att shoppa bör registreras i Databasen6. Jfr nyorden att ta en selfie, ’fotografera sig själv för en selfie’, att ta en Šalčiūtė-selfie, ’fotografera sig själv för en selfie i stil med Monika Šalčiūtė, en profil från sociala medier och underhållningsvärlden’; på grund av sin semantik (selfies tas genom att man fotograferar sig själv) kan de inte vara icke-reflexiva. Här avses inte heller de fall då Databasen bara registrerar en reflexiv avledning eftersom det inte finns någon potentiell icke-reflexiv användning, till exempel gick det inte att hitta någon användning av ordet *att bli barnbarn, jfr den form som registrerats i Databasen: att adoptera som barnbarn, ’ta upp ett främmande barn som barnbarn’. Ibland kan man dra slutsatsen att ett (reflexivt) verb existerar (om inte i faktiskt bruk, så åtminstone i nyordsbildarnas undermedvetna) endast utifrån ett faktiskt använt abstrakt substantiv som bildats av det. Exempelvis hittades, när man ville ta reda på om abstraktet till verbet nugalinti ”beröva makt” används, meningen kan det vara så att samhället har tillägnat sig nugalinimas ir nusigalinimas så fullständigt att tillvaron inte kan förstås eller rättfärdigas på annat sätt än genom de inflytelserikas och mäktigas dominans?7 Av detta kan man dra slutsatsen att även det reflexiva verbet nusigalinti teoretiskt är möjligt. Huruvida det faktiskt används eller om det reflexiva substantivet bara är tillfälligt bildat måste undersökas separat. 5 Abstrakt registrerades inte i Databasen under undersökningen. 6 Om det inte är ett ord som återupplivats genom en ny betydelse eller ett nyord, eftersom LKŽe i huvudsak bara återger reflexivt bruk: apipirkinėti; M iter. dem. av apipirkti 1. | refl. K: Jag handlar för de bären (för pengarna jag fick för bären) Rdn. Nora apsipirkinėti į žanytės Krš. 7 Varken det enkla eller det reflexiva substantivet (nugalinimas, nusigalinimas) hade registrerats i Databasen den 2016 06 28. Straipsniai / Articles 75 DAIVA MURMULAITYTĖ Ett intressant fall av det enstaka nyordet avhumanisera ‘förstöra människans mänskliga natur (som skiljer henne från djuret)’ är värt att nämna. Under undersökningen illustrerades det i Databasen med en enda mening av Vytautas Radžvilas, med två verbalsubstantiv bildade med suffixet -ande – ett enkelt och ett reflexivt – (den västerländska människans flera sekler långa avhumaniseringprocess). Ett talande korrekturfel (verbets användning illustreras med exempel på dess derivat, ett substantiv) visar att sambandet mellan verbet och dess abstrakta substantiv uppfattas som organiskt. Verbet avhumanisera används faktiskt, och i mer än en betydelse; jämför de bredare kontexterna för de två lexemen: i det första fallet kan man fortfarande tala om ett semem med anknytning till djur, i det andra saknas det: 1. Detta är sagans viktigaste och mest grundläggande egenskap – hjältarna återfår sin mänskliga gestalt eller bevarar den. [...] Vad ser vi då i många moderna ”sagor”? [...] Först faller hjältarnas grundläggande förvandling i ögonen – de är, om man så får säga, išžmoginti. Ett tydligt exempel på detta är Spindelmannen (just så – inte mänskelspindeln utan spindelmannen: Spider-Man) och en hel skara olika mutanter, från cyborgar till vampyrer. (http://versijos.lt/trumpa-animacines-mitologijos-anatomija/; hämtad 2016 07 11). 2. Måleri är en subjektiv konstform. Abstrakt konst likaså. Det är ett försök att nå ett ideal, alltså en ouppnåelig gräns – att ”förmänskliga” sina föreställningar, med andra ord lösa upp världen i en subjektiv ”människo”-föreställning, visa hur den skulle te sig för en absolut mänsklig blick. Den objektiva konsten strävar mot en annan, motsatt idealgräns – den försöker ”išžmoginti” verkligheten och dess bilder, visa hur de skulle te sig betraktade med den rena naturens ”förmänskliga” blick. (http://klaipeda.diena.lt/dienrastis/menas/dvi-tapybos-ir-realybes-puses-125392; hämtad 2016 07 11) • Abstraktionismen har övervunnit och avlägsnat betraktelseriktningar och gett blicken en upplevelse av kontraster, former och färgers lek, glädjen i konstens avhumanisering. Išžmogintas konst har smält samman med lekfulla återspeglingar av naturens former, befriade från fysisk bundenhet, och med färgernas energi, som förlorat sin evolutionära eller ideologiska riktning och betydelse [...] (http://www.vdu.lt/wp-content/uploads/2015/04/PMDF_Mazeikis_7.pdf; hämtad 2016 07 11). Det finns inga belägg i DLKT för det reflexiva verbet išsižmoginti, men när man sökte efter fler exempel på det reflexiva abstraktet lyckades man hitta ett belägg i en annan text av samma Vytautas Radžvilas: Med andra ord är den fördjupade integrationen i EU en process där det som vi ännu i mitten av 1900-talet kallade Europa oavbrutet förstörs i allt snabbare takt. Och denna process innebär att vi, som betraktar oss själva som européer, helt enkelt avmänskligar oss. Jag använder avsiktligt begreppet ”avmänskligande” för att beteckna att vi förvandlas till ett slags sociala djur utan några högre strävanden eller mål (http://www.propatria.lt/2015/12/vytautas-radzvilas-europos-sajunga-prie.html, hämtad 2016 07 11). Databasen bör alltså även registrera det reflexiva verbet. 76 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną Sammanfattningsvis, när det gäller förhållandet, bruket och presentationen av reflexiva och icke-reflexiva ord i databasen, bör det påminnas om att huvudsyftet med denna databas är att registrera ny lexis genom att uppmärksamma den i olika informationskällor, inte att söka efter den metodiskt och målinriktat. Databasen syftar inte till att skapa ett system av reflexiva och icke-reflexiva verb och deras motsvarande avledningar. Här är det viktigare att ”i tid uppmärksamma nya lexikala företeelser, registrera och systematisera dem [de registrerade – förf. anm.], beskriva dem, visa brukstendenser, fastställa om nyorden är normativa och ge rekommendationer till språkanvändarna, utan att invänta att länge förberedda normerande verk ska ges ut eller uppdateras” (Miliūnaitė 2015: 162). I en ordbok måste ett sådant system naturligtvis finnas, med beaktande även av kriterier för korrekthet, frekvens och andra urvalskriterier för lexikalt material. Även om man alltså beslutar att ta med ett verb som registrerats i databasen i ordboken och dessutom finner att dess reflexiva motsvarighet och abstrakta substantiv för båda används, kommer inte nödvändigtvis alla fyra nyorden att tas med i ordboken. DEFINITIONER AV NYORD Databasen är ingen ordbok; där strävar man efter att beskriva en ny, ofta okänd företeelse och definiera ett nytt begrepp8, men inte efter att utforma en ordboksartikel eller skapa ett system av ordens betydelser och definitioner. Om man beslutar att ta med ett ord från denna källa i ordboken kan databasens definitioner därför inte och blir inte heller direkt kopierade. De utgör endast en utgångspunkt för det vanliga arbetet med att utforma en ordboksartikel – med stöd av bruksexemplen i databasen och sådana som hittas därutöver preciseras, utvidgas eller begränsas definitionen, eller också utarbetas den på nytt. 1. Ofta konstateras det att ett nyords definition är alltför snäv och anpassad till ett enskilt bruksexempel; nyordets användning på internet visar att definitionen kunde vara bredare. När det gäller verbens semantik kan man också få mycket kompletterande information genom att undersöka deras abstrakta substantiv (både de som finns i databasen och de som inte registrerats där). Här följer några exempel som visar att definitioner av nyord bör preciseras genom att man bortser från enskilda konkreta belägg och inriktar sig på ett bredare bruk. Pasikultūrinti ”att besöka kulturevenemang av modeskäl, snarare än av behov”. Det verkar vara ett ord i ledig stil (i databasen markerat som ett ord med slangprägel) som helt enkelt betyder att besöka ett kulturevenemang, jfr: [...] 8 För nyord skapar detta svårigheter, eftersom ”det inte alltid är möjligt, särskilt när det finns få uppgifter om bruket, att exakt definiera nyordets betydelse eller betydelser (fastställa skillnader mellan betydelser, nyanser och stilistiska kännetecken” (Miliūnaitė 2015: 174). Straipsniai / Articles 77 DAIVA MURMULAITYTĖ När jag var femton brukade jag smita från lektionerna för att dra från Mažeikiai till Vilnius, till ”Mados infekcija”, för att mingla, pasikultūrinti. Även bruket av detta verbs abstrakta substantiv stöder denna tolkning: Vilka andra pasikultūrinimai väntar på mig? Jag planerar att åka till ”Antigonė”. Och en inte särskilt kulturell pasikultūrinimas – till observatoriet för att titta på stjärnorna. Dessa och många andra bruksexempel, särskilt från talspråket, uttrycker inte betydelsekomponenten ”av modeskäl, inte av behov”. Dialoguoti Databasen redovisar två lexem – från religionens respektive konstens områden: 1. ”föra en religiös dialog”; 2. ”föra dialog med konstnärliga uttrycksmedel”. Vissa bruksexempel i databasen tyder på att dialoguoti också kan förstås mindre snävt, utan de religiösa eller konstnärliga aspekter som i det enskilda fallet helt enkelt betingas av sammanhanget. Verbet kan helt enkelt betyda ”inleda eller upprätthålla en dialog”, jfr: kyrkan dialoguoja med vetenskapen, tackar Skaparen för människans intellektuella förmågor och är övertygad om att tron vidgar och berikar intellektets perspektiv (exempel på det första lexemet), färgskalan gnäller gnäller gnäller […] (exempel på det andra lexemet). Att en bredare betydelse verkligen förekommer i bruket framgår också av exempel som inte registrerats i databasen, från andra användningsområden, till exempel: jaha, på arbetsplatsen pågick det ett jäkla liv inför förändringarna, fackföreningen dialoguoja med sin arbetsgivare • […] att operativsystemet dialoguoja med användaren är i princip inte dåligt. Dåligt är det när man prackar på sådan dialog där den behövs som minst • EU och Kina dialoguoja i ekonomiska frågor och handelsfrågor. Samma sak framgår av ett bruksexempel på detta verbs abstrakta substantiv (som inte registrerats i databasen): studenterna kommer att utveckla dialogavimo, analys- och talarfärdigheter […]. Om detta ord av andra skäl (aktualitet, brukets frekvens osv.) skulle tas med i ordboken, är det alltså möjligt att det skulle definieras som ”kommunicera utan konflikt, komma överens, inleda eller upprätthålla en dialog”. Pervertoti ”använda för mycket; genom alltför frekvent användning göra något mindre värdefullt”. Databasen innehåller endast ett bruksexempel ([...] detta hänger samman med en viss devalvering av begreppet ”patriotism” i det offentliga rummet. Vid något tillfälle blev detta ord helt enkelt ”pervertotas”; det känns numera obehagligt att uttala det), vilket uppenbart inte räcker för att urskilja två nyanser av en och samma betydelse. Bruket av verbets abstrakta substantiv – mättade fettsyrors pervartojimas ökar risken för kroniska hjärt-kärlsjukdomar • och ditt pervartojimas av versaler visar att du är en smula arrogant – visar att det helt enkelt kan betyda överdriven eller alltför frekvent användning, alltså överkonsumtion, utan att avse att något därigenom skulle förlora i värde. Den senare betydelsekomponenten, att något förlorar i värde, har kanske mer att göra med sammanhanget i databasens bruksexempel, där det talas om att ett begrepp devalveras. Picintis definieras i databasen som ”införa pizza; göra pizza till en vanlig maträtt i Litauen” och illustreras med en enda stympad mening […] om 50 år kommer vi att tala kinesiska och äta deras pilaff, precis som vi nu ”picinamės”. Fler illustrativa bruksexempel är – ninado tik:D och picinamės och tränar • med lillsyrran 78 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną picinomės – visar att picintis också kan betyda att helt enkelt äta pizza (jfr det i Duomenynas oförtecknade kavintis ’dricka kaffe’ – malonu ramiaškiškai kavintis en lördagsmorgon • jag går kavintis;) vad är det med mig?). 2. Ibland är det också tvärtom – definitionerna i Duomenynas är alltför abstrakta. Feisbukinti definieras inte i Duomenynas utan förklaras – ”ett verb med obestämd betydelse, förknippat med det sociala nätverket feisbuku”. Det enda illustrativa bruksexemplet O kaip tautiškiau – feisbukiečiai, feisbukiškiai ar feisbukėnai? Feisbukinantis frågan (författaren är humorprogramsskaparen Haroldas Mackevičius) ger knappast möjlighet att precisera ordets betydelse, annat än med hjälp av ett bredare sammanhang. Ordets exakta betydelse kan fastställas utifrån andra, mer typiska exempel. En genomgång av de många exemplen (enbart infinitivformen hade den 2016 06 28 hittats i mer än 4000 fall av sökmotorn Google), till exempel: ungdomar bör uppmuntras från tidig ålder att göra något mer än att sitta framför datorn, feisbukinti • kanske kommer någon enstaka också för att lajka eller feisbukinti, men de allra flesta föredrar böcker • det är onödigt att nämna smarttelefoner, eftersom de är ett oumbärligt attribut för dagens elever. För att kunna feisbukinti, googla, använda YouTube och sms:a på lektionerna, och mycket annat, skulle definitionen av ordet i ordboken kunna formuleras ’använda det sociala nätverket Facebook’. Som nämnts är det motsvarande reflexiva verbet feisbukintis inte belagt i Duomenynas; det skulle kunna definieras som ’kommunicera och dela information på Facebook’. Även deverbala substantiv bildade till båda verben används: feisbukinimas (till exempel: jag är så trött på att vara uppe sent hela tiden och på morgonens feisbukinimas) och feisbukinimasis (till exempel: en bra litauisk produkt, den där One, synd att den redan stadigt och länge sjunker på grund av feisbukinimosi jag önskar att du upptäcker några nischer och egenskaper så att du kan sticka ut); bruksexemplen för substantiven stöder de föreslagna verbdefinitionerna. Liofilizuoti definieras i Duomenynas som ’torka genom frystorkning’; användningsområdena är livsmedel och teknik. Ordboken saknar ämnesområdesmarkörer för livsmedel och teknik, så dessa betydelsekomponenter i nyordet bör tas med i definitionen9. 3. Vissa ords definitioner måste utarbetas på nytt eller revideras i grunden genom studier av den vetenskapliga litteraturen inom det relevanta området, analys av facktexter och klarläggande av ordets semantik. Exempelvis förklaras galvojimas i Duomenynas som 9 I engelskspråkiga lexikografiska och encyklopediska källor, från vilka ordet härstammar, definieras det bredare med avseende på användningsområdena – fler slags föremål för frystorkning nämns, liksom syftet med användningen av tekniken och så vidare: ’to freeze-dry (blood plasma or other biological substances)’; ’to freeze-dry (esp. biologicals)’ (http://www.yourdictionary.com/lyophilize#CCvsiqIdQMCQ8kG.99); ’to dry (blood, serum, or tissue) by freezing in a high vacuum’ (https://www.vocabulary.com/dictionary/lyophilize); ”Freeze-drying—technically known as lyophilisation, lyophilization, or cryodesiccation—is a dehydration process typically used to preserve a perishable material or make the material more convenient for transport” (https://en.wikipedia.org/wiki/Freeze-drying) och så vidare. Straipsniai / Articles 79 DAIVA MURMULAITYTĖ ”ett särskilt ord för att beteckna litauisk filosofi”. Faktum är att till och med det enda bruksexempel som ges i Duomenynas tyder på att det inte handlar specifikt om litauisk filosofi, till skillnad från någon annan filosofi; snarare är det en synonym till filosofi – När A. Šliogeris talade om särdragen i litauiska filosofers tänkande framhöll han först och främst att uppkomsten av ett självständigt litauiskt galvojimo, det vill säga en självständig litauisk filosofi, sammanföll med framväxten av den litauiska nationella självmedvetenheten och ett ”högspråk”. Att betydelsen inte nödvändigtvis innehåller betydelsekomponenten ’litauisk’ framgår också av andra texter av samma filosof (jfr Det är möjligt – även om detta är en hypotes som inte förpliktar till något – att självständigt filosofiskt tänkande är nära förbundet med framväxten av ett politiskt mentalitet. Åtminstone tänker grekerna galvoja just på detta sätt. [...] Detta är ytterligare ett drag hos det litauiska galvojimo, som på ett avgörande sätt skiljer det från det keltogermanska och till och med det grekiska galvojimo. (http://www.lrt.lt/naujienos/kultura/26/74781, läst 2016 07 10). FLERTYDIGHET Det förekommer enstaka nyord vars betydelser i internetbruket inte alla återges i Databasen. Som nämnts har Databasen belagt tre betydelser av verbet kroka: 1. ‘kasta en krokboll i basket’; 2. ‘dra till sig’ och 3. ‘trakassera’. Under undersökningen noterades en fjärde betydelse av detta nyord inom fiskeområdet – ‘fiska genom att rycka till och kroka fast fisken med en krok (krokar)’: oftast krokar de som inte kan fånga [fisken] på normalt sätt, ‘genom läppen’. I denna betydelse används också verbets abstrakta substantiv krokfiske, som betecknar denna förbjudna fiskemetod: I Kaunassjön – en skara ”krokfiske”amatörer • man får betala ett tre gånger högre belopp om man fiskar med förbjudna redskap eller metoder (harpunfiske, krokfiske) osv. Det noterades att detta abstrakta lexem tycks användas oftast; andra betydelser (till exempel ‘att dra till sig’: spelet har, förutom utmärkt grafik och medelmåttigt ljud, inte det viktigaste inslaget – ”krokandet”) förekommer mer sällan, och det gick inte att hitta något bruk av det abstrakta substantivet inom basketområdet. Intressant nog påträffades ett enda, sannolikt tillfälligt, belägg i Databasen för det abstrakta substantivet i en betydelse som inte registrerats där: ‘sätta ut kommatecken när man skriver’: Här är det, ser ni, en blogg – det finns ingen möjlighet att anlita en litauist eller språkpolis10– jag offrar själv min fritid och skriver på hobbynivå. Är kommatecknen för många eller för få? Språkvetarna har ställt till med förvirring – en gång i tiden ”kommasättandet”var striktare, sedan lättades reglerna, och nu vet jag inte längre … 10 Substantivet šviežgalvis ’någon som har ett fräscht huvud’ verkar inte finnas i Duomenynas primärkällor; därför skulle det kanske också kunna tas upp i Duomenynas om användningen undersöktes närmare. 80 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną Stoguoti registreras i Duomenynas med den nya betydelsen ”i basket: försöka slå bort en motståndares boll som kastats mot korgen11. Sabonis är basketens antologi. [...] Han stoguoja, sätter bollen i korgen, skjuter varifrån han vill, anfaller som en jättelik pytonorm. Fler exempel från internet: under första halvleken av matchen ”stogavo” Alytaus ”Dzūkija” motståndarnas skott tre gånger, och alla tre gångerna var det olika spelare som noterade sig • just nu är laget bäst på att kämpa om returer och på att ”stoguoti”, men även här måste laget utvecklas. Internetbruket visar också en annan betydelse av verbet, som inte registreras i Duomenynas: ”ge tak, vara ett tak – ett inflytelserikt beskydd som behövs för att utföra handlingar som inte alltid är lagliga eller organisera verksamhet” (så definierar Duomenynas självt ordet 12stogą): en fostrad av sovjetmilisen, en falsk patriot som försvarar den styrande klanens intressen och ”stoguojantis” deras begångna brott • hon berättade att om någon som ville ha ”stoguoti” (dvs. skydd mot andra brottslingar mot en viss ersättning) besökte företaget, ringde hallicken polisen, och poliserna dök snart upp och löste konflikterna m.m. Intressant nog hittades inga belägg för den första lexemets (baskettermens) abstrakt på internet, medan man den 2016 06 04 hittade omkring 2050 belägg för det andra (rättsområdets; 90 unika), till exempel: en mycket märklig ståndpunkt, som snarare påminner om de ökända sovjetiska rättsvårdande myndigheternas stogavimas av brottslingar • Dalia Grybauskaitė kommer att ställas inför riksrätt i Seimas på grund av N. Venckienės ”stogavimas”, – så resonerade några inflytelserika före detta domare och åklagare m.m. NORMATIVITET ”[...] Ordboken över standardlitauiska [...] kommer att vara en normerande publikation avsedd för allmänheten, vars syfte är att återge korrekt ordanvändning i dagens standardlitauiska” (Liutkevičienė 2010: 141). Därför kan långt ifrån alla nyord i Duomenynas tas med i ordboken. Uppgifter om normativiteten hos nyorden i Duomenynas bör sökas i tre fält i denna databas, med rubrikerna ”funktionella nyanser”, ”normerande information” och ”andra varianter (om sådana finns) och deras kodifieringsstatus” (Miliūnaitė 2015: 173). Alla fälten innehåller inte alltid uppgifter; ibland räcker det att kontrollera en post i något av dem för att klarlägga kodifieringen av ett nyord eller en ny betydelse hos ett ord 11 I den finns emellertid inte baskettermen stogas ”blockering av ett motståndarskott mot korgen genom att slå bort bollen i luften, block” (jfr http://www.zodynas.lt/jaunimo-zodynas/S/stogas; besökt 2016 07 12). Enligt denna definition borde nog även definitionen av stoguoti preciseras och konkretiseras – ordet betecknar inte vilket bortslag som helst av en boll som en motståndare kastar. 12 Jfr stogas 1. krim. ”beskydd, beskyddare” (Zaikauskas 2007: 142). Straipsniai / Articles 81 DAIVA MURMULAITYTĖ i ett av dem, till exempel markeringen ”slang” i fältet för funktionella nyanser (exempelvis feikinti ”meddela falskt; lura”). 1 TABELL. Urval av nyord till ordboken utifrån Duomenynas kodifieringsbedömningar13 ND BŽ 1. normativt, rekommenderat apsipirkinejimas aitvaruoti (normativt, rekommenderat) + 2. icke-normativt, avrått, bör inte användas, slang, främmande ord, lånord egzaminuoti (icke-normativt) išsikalinėti (icke-normativt, slang) trolinimas (icke-normativt, slang) matymas (avrått, icke-normativt) čillinti (avrått, slang, icke-normativt) pakoučinimas (slang) kliktelėti (bör inte användas, lån) frilancinti (bör inte användas, främmande, icke-normativt) − 3. inte kodifierad avkriminalisering dietentis bli berusad14 (inte kod., slang.) ? 4. 0 a rena, ge aromatisera + b jäkligt irriterande (slang), gå helt vilse (slang) ? I tabell 1 visas hur nyordens (o)normativitet markeras eller inte markeras i Databasen på fyra olika sätt: • genom att skriva in ”normativ” i fältet för variantstatus och/eller markera kodifieringen som ”rekommenderad” (rad 1 i tabell 1), • genom att på olika sätt markera det icke-normativa i alla eller flera av de nämnda databasfälten (rad 2), • genom att ange att nyordet ännu inte har kodifierats (rad 3) eller • genom att över huvud taget inte lämna någon information i frågan (rad 4). Den sista kolumnen i tabellen visar vilka grupper av nyord som kan (+) respektive inte kan (−) tas in i ordboken. I fall markerade med frågetecken måste varje enskilt fall granskas särskilt. 13 Förkortningar som används i tabellen: inte kod. – inte kodifierad, icke-norm. – icke-normativ, inte rek. – rekommenderas inte, inte anv. – används inte, norm. – normativ, lån. – lånord, slang. – slang, främmande ord – främmande ord, anv. – rekommenderad, jarg. – jargongord. 14 Abstraktet för detta nyord svaigimas har inte märkningen ”inte kodifierad”; det är endast markerat som slang i fältet för funktionella nyanser (kontrollerat 2016-07-01). 82 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną Rad 4 är uppdelad i två delar (a och b) för att visa två situationer där lexikografen måste avgöra om ett nyord eller en ny betydelse hos ett ord är normriktig, utan att få information om detta från Databasen. I vissa fall uppstår inga problem (rad 4a), till exempel är det uppenbart att den nya betydelsen av ordet gryninti ’omvandla till kontanter (om pengar, värdepapper osv.)’ eller nybildningen įkvipti ’ta åt sig en lukt, genomsyras av en lukt’ är normriktiga och kan tas med i en normativ ordbok (om de uppfyller de övriga urvalskriterierna för ord). Andra fall är mer komplicerade (rad 4b), när Databasen saknar konkret, entydig eller helt och hållet information om huruvida det aktuella nyordet är normriktigt. Exempelvis har den nya betydelsen av ordet užknisti, som räknas som slang, ’göra någon otålig; irritera någon till bristningsgränsen’ en anmärkning till användarna i Databasen: ”ett allmänt spritt slangord, på gränsen till standardspråket”. När det gäller Nugrybauti (tydligen en liknande situation – en ny betydelse, också klassificerad som slang, ’komma på avvägar (även bildligt)’) finns ingen sådan anmärkning. Lexikograferna måste avgöra om gränsen till standardspråket redan har överskridits i fråga om užknisti, om man kan utgå från detta ords analogi när man bedömer om nugrybauti är normriktigt och, om inte, vad som hindrar att de betraktas som normriktiga. Man bör också komma ihåg att det rör sig om avledda ord, som morfologiskt står i relation till motsvarande oavledda verb och dessutom sannolikt har egna avledningar (till exempel: nugrybavimas, grybauti, grybavimas, nusigrybauti, nusigrybavimas; užknisimas, užknisėjas, –a, knisti, knisėjas, knisimas15 och andra), vilka (både orden själva och 15 Inget av detta tar Databasen upp, trots att de förekommer i internetbruket: 2016-07-01 hittades 5850 exempel på att spåra ur (130 unika): jag gillar inte experimentfilm och att spåra ur i musikvideostil • men tillbaka till ämnet, för nu har vi återigen spårat ur:) • populära Hollywoodfilmer spårade ur • och det där urspårandet kostar 27 000 litas ur egen ficka • forumdeltagarna blir kanske inte arga över att vi spårar ur, om det behövs får moderatorerna hålla ordning • ge er inte på domarna, urspårningar överklagas vanligtvis på det sätt som anges i processlagarna, och dessutom ser det inte särskilt seriöst ut (vi spårar uribland allihop) med mera; att spåra ur – 4678 (99): jag tycker att den är rätt bra, och jag följer inte ens Star Gate Atlantis, för där har det redan spårat ur, för det finns knappt några huvudrollsinnehavare kvar • så kuriren kommer med sina slagkraftiga rubriker och urspårningar, ännu en gång PRO SONA • flickan försöker sätta dit järnvägshistorikern, men urspårningen är helt ute och cyklar • den som vill läsa om det som intresserar honom måste också läsa forumets ur-spårningar med mera. Här är ytterligare några bruksexempel med ord från ett annat tidigare nämnt ordbildningsbo: irritation – ett spam-meddelande är bara spam, fyra identiska meddelanden är redan nedskräpning av forumet och människors irritation • nå, då återstår två vägar: sluta klaga på popmusikens irriterandesvärta och fortsätta lyssna på den via kommersiella radiostationer eller slå på StartFM • om detta görs (ringer) fram till irritationen varannan minut kan man verkligen anmäla abonnenten till operatören • ordningen borde vara sådan här: först läser vi lagen, sedan framför vi åsikter och irritationer; att irritera – den där ”ovanan” brukade ni ömsesidigt överse med, så nu börjar de ”irritera” • hur jag irriteras av att cykelbanorna har klottrats ut i sicksack på trottoarerna • den mest irriterandeårstiden för mig är vintern; besserwisser, -n – inför dina ögon ska jag skriva en lång text i den här spalten om vilken förbaskad lögnare och besserwisser jag är, och hur jag besserwissrar; hjärntvätt – det handlar inte om nyheter från Ryssland, utan om vanlig propagandistisk hjärn-tvätt • man måste låta bli att reagera på vissa hjärn-tvättsförsök så blir allt bra för båda. Straipsniai / Articles 83 DAIVA MURMULAITYTĖ (de övriga) måste också granskas av ordboksförfattarna med avseende på semantik, användningsfrekvens, normriktighet osv., så att de på välgrundade grunder tas med i eller utesluts ur den normativa ordboken. Därför blir Databasens betydelse och vikt för det lexikografiska arbetet allt tydligare, eftersom man förväntar sig att där hitta så aktuell information som möjligt och information av högsta möjliga kvalitet när det gäller normering. Användare av Databasen som letar efter ett nytt ord att ge sitt företag eller sin produkt råds i inledningen att också läsa anmärkningarna om ”huruvida ordet ni tycker om följer normerna för litauiskt standardspråk” (http://naujazodziai.lki.lt/Index.asp?Apie_duomenyna). Ordboksförfattarna utgår också från denna användbara och för dem nödvändiga information och hoppas att en allt större andel av nyorden i Databasen med tiden ska få statusen ”okodifierad” ändrad till ”normriktig” eller ”onormriktig”, ”olämplig”. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR 1. Databasen över litauiska nyord är en av de få professionellt sammanställda och förvaltade lexikografiska källorna. Dess främsta syfte är att i tid uppmärksamma och dokumentera nya lexikala företeelser, fastställa deras normriktighet och ge rekommendationer till språkbrukarna. Utan dess material vore det svårt att föreställa sig någon som helst ordbok över nutida litauiska. 2. Databasens material kan och bör inte föras över till ordböcker utan urskillning. Det är endast primärmaterial för vidare undersökningar av språkbruket och metodisk lexikografisk bearbetning. Hur många och vilka nyord som hämtas från Databasen till en viss ordbok beror på den ordbokens mål, omfång, syfte och principer för utarbetandet. 3. Litauisk standardspråksordbok är en normativ förklarande ordbok över nutida litauiska. Från Databasen bör den ta upp nya normriktiga lexikala enheter. En stor del av Databasens uppslagsord, som inte är normriktiga (främmande ord, jargong, slang, en del okodifierad lexik, osv.), passar därför inte i denna ordbok. På grund av den sällsynta användningen faller även enstaka författarskapade nybildningar och tillfälliga ord bort. 4. När man avgör om ett nyord bör tas upp i Ordboken kontrolleras och preciseras dess semantiska struktur, betydelsedefinitioner, avledningsrelationer, användningen av avledningar osv. Endast tillräckligt frekventa nyord med ett brett användningsområde (inte specialiserade termer) bör tas med i denna ordbok. 5. När Databasens material anpassas till Ordboken bör man uppmärksamma reflexiva avledningar, nyordens polysemi och formuleringen av definitioner. 6. I Ordboken redovisas regelbundet bildade abstrakta substantiv som uppfyller urvalskriterierna tillsammans med verben. När man beslutar att ta med ett nytt verb som hittats i Databasen eller dess abstrakta substantiv som bildats med suffixet 84 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną -imas / -ymas, är det nödvändigt att undersöka om även den andra medlemmen i detta par förekommer och används. Om den sistnämnda uppfyller de nämnda urvalskriterierna för ordboken (normenlighet, användningsfrekvens, spridning m.m.), bör även den tas med i ordboken. 7. I Databasens inledning konstateras, efter att den typ av information som samlas in där har räknats upp: ”Databasen är alltså mer än en ordbok, bland annat illustrerad med autentiska belägg på användning (med angivna källor) och fotografier.” (http://naujazodziai.lki.lt/Index.asp?Apie_duomenyna).Det vore nog mer korrekt att säga att detta är en samling lexikala data och information om dem som skiljer sig från en ordbok (har andra mål, löser andra uppgifter, fyller olika funktioner och är systematiserad på ett annat sätt), och ur vilken lexikografer hämtar kunskap i syfte att presentera det nya lexikonet i lexikografiska publikationer. För att detta ska göras på ett lämpligt sätt krävs arbete, bland annat med att komplettera och precisera den information som samlats i Databasen och som varierar i omfattning och detaljrikedom. Resultaten av detta arbete bör efter en tid bli synliga i systematiskt utarbetade ordböcker som återspeglar det aktuella språkbruket. Dessa skulle i sin tur också kunna vara till nytta för samma Databas, exempelvis genom att precisera nyordens semantiska struktur, deras definitioner och så vidare. Kort sagt: om Databasen är ”ett verktyg för språkvetenskapligt arbete (användbart för lexikologer, lexikografer och språkvårdare) och en värdefull faktasamling” (ibid.), bör Ordboken vara ett av dess referensverk. L I T E R A T U R DLKG – Grammatik för det nutida litauiska språket, red. Vytautas Ambrazas. 2:a reviderade upplagan. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1996. Liutkevičienė Danutė 2010: Bendrinės lietuvių kalbos žodyno struktūra, tikslai ir perspektyvos. – Kalbos kultūra 83, 141–150. Liutkevičienė Danutė, Naktinienė Gertrūda, Vosylytė Klementina 2010: Veiksmažodžiai ir jų abstraktai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 2. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 235–251. Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas „Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne“. – Leksikografija ir leksikologija 5. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 161–184. Murmulaitytė Daiva 2000: Vedinių pateikimas Dabartinės lietuvių kalbos žodyno pamatinių žodžių straipsniuose. – Acta Linguistica Lithuanica 42, 141–159. Straipsniai / Articles 85 DAIVA MURMULAITYTĖ Murmulaitytė Daiva 2012: Vedinių pateikimo sistemiškumas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Kalbos kultūra 85, 71–91. Urbutis Vincas 1978: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslas; 2-asis leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2009. Zaikauskas Egidijus 2007: Kalbos paribiai ir užribiai: lietuvių žargono žodynėlis. Vilnius: Alma littera. ŠALTINIAI BŽ – rengiamas Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Redaktorių kolegija: Danutė Liutkevičienė (vyr. redaktorė), Gertrūda Naktinienė, Ritutė Petrokienė, Dovilė Svetikienė, Klementina Vosilytė, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2013–2015. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Kaunas: Kauno Vytauto Didžiojo universitetas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/index.jsp. DŽe – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: šeštas (trečias elektroninis) leidimas, vyr. red. Stasys Keinys. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006; internetinė versija, 2011. Prieiga internete: http://dz.lki.lt. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas 1–20, 1941–2002, elektroninis variantas, redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. red.), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2008. Prieiga internete: www.lkz.lt. ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. Internetinė duomenų bazė, sud. Rita Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt. Jaunimo žodynas. Prieiga internete: http://www.zodynas.lt/jaunimo-zodynas/. American Heritage Dictionary. Prieiga internete: http://americanheritage.yourdictionary.com/. Vocabulary.com. Prieiga internete: https://www.vocabulary.com/dictionary/lyophilize. Your dictionary. Prieiga internete: http://www.yourdictionary.com/. Wikipedia. The Free Encyclopedia. Prieiga internete: https://en.wikipedia.org/wiki/. Webster's New World College Dictionary. Prieiga internete: http://websters.yourdictionary.com/. 86 Acta Linguistica Lithuanica LXXV Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną The Lexis of the Database of Lithuanian Neologisms Is on Its Way to the Dictionary of Standard Lithuanian SUMMARY The Database of Lithuanian Neologisms is a unique source for the Dictionary of Standard Lithuanian (Bendrinės lietuvių kalbos žodynas) satisfying the needs of dictionary compilers who update the dictionary on a regular basis and for that purpose require information about all new lexis and its codification. The two databases of the lexicon differ in their aims, goals, functions, methodological principles of compilation and data selection, structure, and system. Before entering the Dictionary, the materials of the Database should be lexicographically processed. When investigating the Database, an attempt was made to identify the way of neologisms to the Dictionary; what should be taken into consideration by dictionary compilers when adjusting the data of the Database for the purposes of the Dictionary. To pursue the aims of the investigation, verbs and their suffixal derivatives were selected, namely, deverbal abstract nouns derived with the help of the suffix -imas/-ymas. They include neologisms, such as new coinages, borrowings and hybrids, and already existing words which have acquired new meanings. It was established that to be able to decide which neologisms should be included in the Dictionary, some important aspects have to be taken into consideration, such as the regularity of deriving abstract nouns from verbs, reflexive derivatives, polysemy, meanings of neologisms and their definitions as well as normativity. Despite that in theory the above abstract nouns can be derived from any verb, in case of neologisms such abstract noun–base verb pairs are actually used in about ¾ of all potential cases. In the Database, only about 17–25%, i.e. no more than ¼ of the above group of neologisms, are given in pairs, including base verbs and derived abstract nouns. When deciding whether a neologism should be included in the Dictionary, from a lexicographer’s point of view, the pairs verb–abstract noun derived with the help of the suffix -imas/-ymas should be treated together, even if the Database fails to give one member of the pair. In a similar way, simple and reflexive verbs and abstract deverbal nouns should be investigated. The definitions of the Database are the starting point when writing dictionary entries. On the basis of actual usage attested in the Database and found in other sources, the definition of meaning is updated by broadening or narrowing it, or starting another definition. It is often identified that a neologism has more meanings than attested in the Database or several lexemes could be treated as one by suggesting a more abstract definition. A dictionary performs a normative function; therefore, a large part of neologisms treated in the Database as non-normative, unacceptable, jargon, loans and borrowings are not transferred to the Dictionary. Straipsniai / Articles 87 DAIVA MURMULAITYTĖ Not all neologisms discussed in the paper should be included in the Dictionary; selection criteria include more than just innovativeness and normativity of the lexis. They also cover such aspects as purposefulness, frequency and spread of use, etc. The paper takes a broader perspective and seeks to demonstrate that the information of the Database should be updated and processed before it becomes part of a dictionary, not necessarily the Dictionary of Standard Lithuanian. Presumably, the results of the investigation could contribute to establishing more rigid lexicographic principles when dealing with verbs and abstract deverbal nouns as well as with words of other lexical fields. Pastaba: Straipsnio anotaciją ir santrauką į anglų kalbą vertė Inesa Šeškauskienė. Įteikta 2016 m. liepos 27 d. DAIVA MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius, Lietuva [email protected] 88 Acta Linguistica Lithuanica LXXV