Sąvokos „sąjūdis“ įsišaknijimas lietuvių kalboje

VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Institutet för litauiska språket Forskningsområden: morfosyntax, semantik, typologi, grammatiska hierarkier, sekundära predikativ. BEGREPPET SĄJŪDISS FÖRANKRING I LITAUISKAN Begreppet sąjūdiss etablering i litauiskan SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att undersöka aktualiseringen och spridningen av begreppet sąjūdis i dagens litauiska. Med hjälp av Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas, som sammanställts av Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas, fastställdes att 28 ord används i litauiskan och är direkt bildade av substantivet sąjūdis eller av avledningar av detta ord: 14 substantiv, 12 adjektiv samt ett verb och ett adverb. I artikeln behandlas dessa ord ur ett arbetsrelaterat perspektiv; deras betydelser och former, användningsfrekvens och källor anges. Som jämförelse ges exempel som hittats med hjälp av sökmotorn Google. NYCKELORD: avledningar av ordet sąjūdis, suffixavledningar, prefixavledningar, sammansatta ord, grad av produktivitet. ANNOTATION Syftet med denna studie är att analysera begreppet sąjūdis växande relevans och dess spridning i dagens litauiska. Med utgångspunkt i Corpus of Contemporary Lithuanian Language, som har utvecklats av Centrum för datorlingvistik vid Kaunas Vytautas Magnus-universitet, konstaterades att 28 ord som bildats direkt av substantivet sąjūdis eller av avledningar av detta ord används i litauiskan: 14 substantiv, 12 adjektiv, ett verb och ett adverb. I artikeln diskuteras dessa ord ur ett ordbildningsperspektiv, med redogörelser för deras betydelser, former, användningsfrekvens och källor. Som jämförelse ges exempel som hittats med sökmotorn Google. NYCKELORD: avledningar av ordet sąjūdis, suffixavledningar, prefixavledningar, sammansatta ord, ordbildningsnivå. 144 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsisąkinijimas lietuvių kalboje 1. INLEDNING ”Språket förändras ständigt och gradvis så länge det lever och är det viktigaste kommunikationsmedlet mellan samhällsmedlemmarna. Dessa förändringar omfattar till en början endast en mycket liten del av språket som helhet och visar sig genom att enskilda element försvinner, förändras eller uppkommer. Av alla språkförändringar är uppkomsten av nya ord den snabbaste och lättast märkbara” (Urbutis 1978: 27). Den främsta orsaken till att nya ord uppkommer är nya företeelser och värderingar samt förändringar i kulturen och världen. En sådan viktig företeelse var Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis. Den 3 juni 1988, under ett möte i Litauens vetenskapsakademis sal där ett förslag till LSSR:s konstitution diskuterades, lades ett förslag fram om att bilda en initiativgrupp för Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis. Kort därefter blev Sąjūdis, med omfattande stöd från alla samhällsskikt, en verklig politisk kraft. Den 22–23 oktober 1988 hölls Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis grundande kongress i Vilnius, där Sąjūdis formaliserades som en samhällsrörelse. Den 23 augusti 1989, på 50-årsdagen av Molotov–Ribbentrop-pakten, uppmanade Lietuvos Sąjūdis tillsammans med Estlands och Lettlands folkfronter invånarna i de ockuperade baltiska staterna att delta i aktionen Baltiska kedjan. Under aktionen bildade två miljoner människor, som krävde självständighet, en obruten kedja från Vilnius till Tallinn. Aktionen visade att det inte bara var de nationella rörelserna, utan också folken själva, som strävade efter att återupprätta de tre baltiska staternas självständighet. Den 11 mars 1990 lyckades Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis fredligt återupprätta Litauens självständighet1 genom att utnyttja den formella sovjetiska demokratin samt den öppenhet och demokratisering som omstruktureringen hade utlovat. Sedan dess har ordet sąjūdis kommit att användas i stor utsträckning i litauiskan. I Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne (nedan DLKT)2, som sammanställs av Centrum för datorlingvistik vid Kaunas Vytautas Magnus-universitet, finns 9 084 exempel på ordet sąjūdis i olika böjningsformer. Syftet med denna studie3 är att undersöka begreppet sąjūdiss etablering i litauiskan, analysera ordet sąjūdiss ordbildningsfamilj och fastställa med vilka ordbildningsmedel 1 Se närmare genocid.lt/UserFiles/File/Atmintinos_datos/2013/201306_sajudis.pdf. 2 Tillgänglig på internet: http://donelaitis.vdu.lt [hämtad 2018 01–2018 05]. 3 Detta ämne behandlas inom ramen för ett långsiktigt program som genomförs av gruppen för semantik och ekonomisk lingvistik vid Centrum för forskning om standardspråket, Litauiska språkets institut, i samband med forskning om den moderna identitetens ideologiska narrativ. Programmets mål är att studera lexikala och semantiska förändringar och deras orsaker samt strukturella förändringar för att klarlägga vilka språkförändringar som är relevanta för den moderna identitetens ideologiska narrativ och därigenom möjliggöra sammanställningen av en publicistisk textkorpus och en ny ordbas för modern identitet. Straipsniai / Articles 145 V E S L A V A Č I Ž I K - P R O K A Š E V A vilka som oftast används när nya ord bildas, vilka former som används mest, hur ofta och i vilka källor de förekommer4. När de belagda fallen har beskrivits fastställs de betydelsefält som orden med stammen sąjūd- tillhör. På så sätt avses ett bidrag till studier av det aktuella läget och tendenserna inom nyordsbildningen. Vid undersökningen av dessa ord kommer den deskriptiva analytiska metoden och retrograd analys att tillämpas, liksom ordbildningsanalys och semantisk analys. Genom sammanfattning fastställs hur begreppet sąjūdis har slagit rot i det litauiska språket, och forskningsdata sammanfattas statistiskt i tabeller och diagram. Artikeln bygger huvudsakligen på exempel från DLKT. Om ett ord förekommer endast en gång i DLKT ges som jämförelse exempel som hittats med sökmotorn Google. Sammanlagt samlades 441 exempel: 380 från DLKT (från skönlitteratur, facklitteratur, administrativ litteratur och journalistiska källor) och 61 från internet. 2. ORDET SĄJŪDISS ORDBILDNINGSTYPER Förändringar som gäller ordbildningstyperna återspeglar bäst utvecklingen av hela ordbildningssystemet. Även om ordbildningsmedlen knappt förändras, sker en viss utveckling i ordbildningstypernas produktivitet, vilket ger språkforskare värdefull information om de allmänna lagarna för språkets utveckling. På senare tid har större uppmärksamhet ägnats åt specifika ordbildningsområden. Saulius Ambrazas undersökte utvecklingen av substantivbildningen (Ambrazas 1993, 2000). Giedrius Subčius studerade nybildningar i Simonas Daukantas Didžio lenkų–lietuvių kalbos žodyno (Subčius 1993). Stasys Ke nys koncentrerade sig på terminologisk ordbildning och presenterar i boken Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba (1999) en systematisk synkronisk bild av ordbildningen. Jolanta Vaskelienė ägnar stor uppmärksamhet åt arbetsmässiga synonymer (Vaskelienė 2000, 2002, 2004; Vaskelienė, Kvašytė 2006; Vaskelienė, Kūčinskienė 2012). Jūdita Džežulskienė (2001) intresserar sig för mobila substantiv. Bildandet av potentiella och tillfälliga ord har behandlats av Jurgita Mikelionienė (2002), medan Gražina Akelaitienė (1996) beskriver morfologiskt vokalväxlande i ordbildning. Jurgita Girčienė undersöker motsvarigheter till nya lånord och nyord (Girčienė 2005, 2006, 2008, 2011, 2013). Nyord studeras även av Dava Murmulaitė (2014, 2016a, b) och Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno (tillgänglig på internet: 4 Jag är uppriktigt tacksam mot granskarna för deras mycket värdefulla synpunkter, särskilt mot den granskare som gav råd i ordbildningsfrågor. 5 Olika kasusformer och böjningsformer av ord söktes. 146 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje http://naujazodziai.lk.lt) sudaryta Rita Miliūnaitė (2014, 2015). Naujųjų skolinių veiksmažodžių morfologija domėjosi Jurgis Pakerys (2013). Substantivet sąjūdis är inte ett enkelt ord, utan en avledning, närmare bestämt en avledning med ändelsen -is, bildad av det prefixförsedda verbet förenas eller samlas. I Litauiska språkets ordboks elektroniska version (nedan LKŽ) anges tre betydelser av ordet sąjūdis: 1. samhällelig rörelse, rörelse: Sąjūdis är en kollektiv rörelse; 2. skakning, rörelse, tumult: Det blev ett sådant tumult att alla sprang ut; 3. rörelse: Den första isen började röra sig (Ulydas, huvudred., 1981: 17t). I Ordbok över samtida litauiska (nedan DLKŽ) anges endast två betydelser av ordet sąjūdis: 1. en samlad samhällelig rörelse: Nationell (folklig) rörelse; 2. rörelse, skakning: Största tumultet i hela byn (Keinys, huvudred., 2000: 670t). Detta ord förändrade inte bara hela Litauens historia, utan berikade också det litauiska språket med nya ord6. I den här artikeln delas orden som undersöks först in efter bildningssätt7. Först behandlas suffixavledningar8, därefter prefixavledningar, 6 ”Ordbildningens roll kan beskrivas som det viktigaste sättet att utöka ordförrådet, genom vilket nya ord skapas ur befintliga genom att deras morfologiska struktur förändras” (Urbutis 1978: 29). 7 Artikeln följer indelningen av ordbildningssätt som presenteras i Lietuvių kalbos gramatik och Dabartinės lietuvių kalbos gramatik: endast suffix-, prefix- och ändelseavledningar samt sammansättningar urskiljs. Vissa lingvister, exempelvis Vincas Urbutis och Stasys Keinys, anger utöver dessa fyra, med deras ord ”grundläggande” och ”rena” bildningssätt, även ett par sekundära blandade bildningssätt, det vill säga prefix-suffixbildning och sammansättnings-suffixbildning. ”Vi har ett blandat bildningssätt när två olika bildningssätt verkar samtidigt i ordets bildning. Till prefix-suffixbildning hör prefix- och suffixavledningar vid sidan av vilka det inte finns motsvarande avledningar med endast prefix eller endast suffix” (Urbutis 1978: 289). Det kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att urskilja ett blandat bildningssätt, särskilt när exemplen på prefix-suffixbildningar omfattar sådana fall där motsvarande enbart suffixavledningar används i stor utsträckning (t.ex. povestuvinis och vestuvinis – Google ger 4800 respektive 23900 förekomster av alla sökresultat), och eftersom dessa bildningssätt, enligt lingvisterna själva, spelar en mycket liten roll i litauisk ordbildning (se Urbutis 1978: 290; Keinys 1999: 23). En del av orden som beskrivs i artikeln har både prefix och suffix, eller har ett suffix och är sammansättningar. Detta skulle kunna tala för att de tillhör ett blandat bildningssätt, men den mycket utbredda användningen av motsvarande form med enbart suffix visar att ordet är en suffixavledning eller en sammansättning, där sammansättningen dock är av högre ordning (om bildningsnivå, se fotnot 10). 8 ”En avledning är en bildning som med ett affixformativ skapas från ett enda basord. Dess typ bestäms av affixets karaktär. Suffixet är det främsta ordbildningsmedlet, ändelsen ett sekundärt. Formativet i prefixavledningar består antingen enbart av ett prefix eller även av en specifik ändelse, som i så fall är ett sekundärt bildningsmedel. Eftersom prefixen till sitt ursprung är knutna till prepositioner håller man sig ibland fortfarande till den klassificering av bildningar som fått genomslag inom traditionell historisk ordbildning, enligt vilken ord som bildats med prefix räknas till sammansättningarna” (Morkūnas, red., 2008: 590). Aldona Paulauskienė anser till exempel att begreppet sammansättning bör utvidgas och att substantiv med prefix bör räknas till sammansättningarna (Paulauskienė 1994: 49, 88). Straipsniai / Articles 147 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA därefter sammansatta ord9 (denna indelning är etablerad inom litauisk språkvetenskap, se Ulvydas, huvudred., 1965: 253t; Urbutis 1978: 283t; Paulauskienė 1994: 48t; Ambrazas, red., 1996: 86; Keinys 1999: 22t; Ružė 2008: 12t; Morkūnas, sammanst., 2008: 121) och slutligen ord som av vissa skäl inte har kunnat hänföras till någon specifik ordbildningsgrupp. Orden i varje grupp beskrivs i alfabetisk ordning; för varje ord anges betydelsen, ordbildningsgraden10, vilket ordbildningsformativ ordet har bildats med, vilka former som används i litauiskan och i vilka källor de förekommer. 2.1. Suffixavledningar Exemplen som påträffats i DLKT visar att ordet sąjudis främst har gett upphov till suffixavledningar – 9 ord; 6 av dem är av tredje graden och 3 av fjärde graden11. sąjūdis12 – en avledning av tredje graden, bildad med suffixet -ėlis från substantivet sąjūdis. I DLKT förekommer den 3 gånger: maskulinum pluralis nominativform – 2 gånger, genitivform – 1 gång. Avledningar med suffixet -ėlis betecknar samma företeelse som grundordet, men vanligen av annan storlek (oftast mindre), eller åtminstone beskriven på ett sätt som uttrycker en värdering av företeelsen och känslor knutna till den (Ambrazas, red., 1996: 87), t.ex.: 9 ”En sammansättning är en avledning som formellt och semantiskt är motiverad av två självständiga ord. Ordbildningsformativet utgörs här av den formella sammanfogningen av två ord till ett, medan ordbildningsbasen består av två led, vilka kan vara ordstammar, hela ord eller böjningsformer av ord. Sammansättningar inom en och samma ordklass kan delas in mer detaljerat efter vilken ordklass grundorden tillhör i det ena eller det andra ledet” (Morkūnas, sammanst., 2008: 148t). 10 V. Urbutis föreslår att man vid behandling av avledningar använder termerna av första, andra eller tredje graden, vilka visar hur många ordbildningssteg ordet består av (se Urbutis 1978: 89t). Jfr de termer som Adelė Valekienė föreslår: primära, sekundära (o.s.v.) suffix: ”Ett ord kan innehålla inte bara ett utan två eller fler avledningssuffix, men de är inte likställda. När ett ord bildas läggs alltid endast ett suffix till. Om ordet bildas från ett oavlett ord kallas suffixet som läggs till dess rot för primärt. När ett ord bildas från en avledning som redan har ett suffix placeras det nya suffixet efter det primära och kallas sekundärt suffix, och så vidare” (Valekienė 1998: 301). Jfr vidare A. Paulauskienės begrepp samma (inte ett enda) ordbildningssteg (se Paulauskienė 1994: 49) och S. Keinys förslag att ange antalet ordbildningssteg (se Keinys 1999: 31, 106). I artikeln används de termer som V. Urbutis föreslagit, eftersom de mer precist anger ordets ordbildningsförlopp och en term kan beteckna graden för olika ordbildningssätt. 11 Det bör påminnas om att ordet sąjūdis självt är en avledning av andra graden. 12 I texten återges uppslagsorden (substantiv och adjektiv) i neutral form – singularis maskulinum nominativ (undantaget är ordet desjudizacija, som är ett substantiv i femininum och inte kan återges på annat sätt). 148 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje 1) Jie tik jaučia sąžinės įpareigojimą, arba visuomeninės sąmonės bėldimas, ar- ba tautinės atsakomybės šūkį, kartais lyg dangus belsą: eik, dark, judink. Tokie randą panašiai jaučiančių, galvojančių, nerimstančių, buriasi į sąjū-dėlius ir imasi darbo: keičia gyvenimą – skaidrina, tobulina, kelia, kuria naują atmosferą. DLKT 2) Historiskt sett formades ateitininkai som en rörelse och blev en organisation. Små rörelser fanns där, ibland tydligare och ibland mindre tydligt, också medan organisationen utvecklades. DLKT Alla exemplen har hämtats från en enda publicistisk källa – Gediminas Mikėlaitis bok ”Längre bort i tiden, djupare in i djupet... i prästen Stasys Ylas skrifter och minnen”. Eftersom prästen S. Yla levde redan innan Sąjūdis bildades, ska ordet i källan inte kopplas samman med Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis. Denna tolkning bekräftas också av exempel på substantivet sąjūdis som hittats på webbplatser: 3) Det största hindret för detta var och är fortfarande att vi splittras i föreningar, små föreningar, i rörelser och små rörelser. (http://www.draugas.org/archive/1964_reg/1964-09-25-DRAUGAS.pdf) 4) – Nu vågar jag tro att detta sker utan onda avsikter. Det hänger samman med vissa regionala små rörelser och tendenser i Europa, med frågor som definieras i konventionen om skydd för nationella minoriteter. Av historien framgår det uppenbart att man försökte stycka upp Litauen, och det var allt. (https://kultura.lrytas.lt/literatura/2008/04/18/news/lyt-as-lt-paskaita-2-istorikas-a-bumblauskas-kas-kaip-ir-kodel-manipuliuoja-zemaitijos-istorija--590820). sąjūdis – en avledning av tredje graden, bildad med suffixet -ietis från substantivet sąjis. Det förekommer 32 gånger i DLKT: 3 gånger i femininum singularis nominativ, 2 gånger i maskulinum singularis nominativ, 1 gång i genitivform, 10 gånger i maskulinum pluralis nominativ, 8 gånger i ackusativform, 2 gånger i dativform och 3 gånger vardera i genitiv- och instrumentalisformerna. Av exemplen som hittats i DLKT förekommer 29 i publicistiska källor, 2 i skönlitterära källor och 1 i en administrativ källa. Dessa avledningar betecknar personers tillhörighet till någon grupp av människor utifrån ideologi eller verksamhet (se Ambrazas, red., 1996: 140): 5) Steigiamojo suvažiavimo delegatai atstovavo 180 tūkstančiams žmonių. Ta- da sąjūdiečiais save vadino ne mažiau milijono Lietuvos gyventojų. DLKT 6) Pirmadienį į iniciatyvų sąjūdiečiai pristatė Prezidentui V. Adamkų. DLKT I ett fall används detta substantiv i en annan betydelse – som benämning på en självuttrycksform: Straipsniai / Articles 149 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 7) Kulturtidskriften ”Sąjūdiečiai” strävar efter att samhällsrepresentanter – nämndemän – ska få plats i domstolarna. DKT DKG hävdar att avledningar som betecknar personers tillhörighet till en grupp människor utifrån ideologi eller verksamhet vanligtvis är personbeteckningar, medan den vanliga betydelsen hos ord som bildats med detta suffix är beteckningar på personer utifrån namnen på de städer, småstäder och byar där de bor (se Ambrazas, red., 1996: 139t). sąjūdietiškas – en avledning av fjärde graden, en avledning med suffixet -iškas bildad av substantivet sąjūdis. I DKT förekommer detta adjektiv 8 gånger: femininum singularis nominativform – 3 gånger, genitivform – 1 gång, maskulinum singularis nominativform – 1 gång, ackusativform – 2 gånger och maskulinum pluralis instrumentalisform – 1 gång. Fem exempel hittades i publicistiska källor, 2 i källor inom facklitteratur och 1 i en källa inom administrativ litteratur. Adjektivet används i två betydelser: • i överförd betydelse av likhet, där det betecknar inte ”som vad”, utan ”som vems, vilkens” (se Ambrazas, red., 1996: 207): 8) Det gick inte att värva några ”lurade väljare” till Tėvynės Sąjunga. Möjligen hade en del röster ”återtagits” från andra partier, med sąjūdietiška terminologi, från ”laglydiga” partier, med stöd av argumentet om ett tvåpartisystem att ”man inte får splittra rösterna”. DKT • betecknar en väsentlig egenskap hos ett föremål, när det föremål som uttrycks med grundordet utgör essensen eller grunden för det föremål som uttrycks med det bestämda ordet (se Ambrazas, red., 1996: 207): 9) På den tiden var det bara teori, eftersom hela pressen var totalt ideologisk, sąjūdietiška. Vi uppfattade vårt uppdrag så: att skriva något viktigt och betydelsefullt för Litauens historia. DKT DKG anger att ”den mest typiska grundbetydelsen hos denominativa adjektiv med suffixet -iškas, -a är ’lik det föremål som uttrycks med grundordet’” (Ambrazas, red., 1996: 207). De belagda adjektiven sąjūdietiškas har inte denna betydelse. sąjūdininkas – en avledning av tredje graden, bildad med suffixet -ininkas av substantivet sąjūdis. I DKT förekommer detta substantiv hela 234 gånger. Endast 4 substantiv i femininum hittades: nominativ singularis förekommer 3 gånger och instrumentalisformen 1 gång. Maskulinumformerna är mycket vanligare. Singularformer används betydligt mer sällan än pluralformer. Substantivet förekommer i alla kasusformer (utom lokativ): nominativ singularis förekommer 28 gånger, genitiv 6, dativ 2, ackusativ 5 och instrumentalis 2 gånger. Nominativ pluralis förekommer 78 gånger, genitiv 73 gånger, dativ 13 gånger, ackusativ 17 gånger och instrumentalis 6 gånger. 210 exempel hittades i publicistiska källor, 150 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsišaknijimas lietuvių kalboje 18 – i skönlitterära källor; 5 exempel har hittats i administrativ litteratur och ett i en källa till facklitteratur. Dessa avledningar betecknar en person (eller personer) utifrån den person (eller grupp av personer) vars anhängare och efterföljare den som använder avledningen är (se Ambrazas, red., 1996: 114). Substantivet sąjūdininkas betecknar en person som är medlem av Sąjūdis, dess anhängare eller efterföljare: 10) Det enda som är uppenbart är att dagens litauiska stat inte styrs av dess medborgare, än mindre av sąjūdininkai. När jag skriver ”styr” menar jag inte att vissa personer innehar makten, utan vad som i själva verket avgör landets liv och dess utvecklings karaktär och riktning. DLT 11) Pipinė får veta att Sąjūdis redan har egna personer i Högsta rådet, ger ut en tidning och syns i tv-rutan. När sąjūdininkui fick ett kuvert efter föreläsningen snörptes Jono Pipinės hjärta av smärta. DLT Substantivet sąjūdininkas har ofta ett bestämmande ord och preciseras, t.ex.: Kauno / Klaipėdos sąjūdininkai, pirmieji / žymiausieji / tikrieji sąjūdininkai, eiliniai / atkaklūs / nuoseklūs sąjūdininkai, Universiteto sąjūdininkai, jaunieji / seni sąjūdininkai, šiandieniniai / buvę sąjūdininkai. Liksom substantivet sąjūdietis betraktas sådana avledningar som nybildningar (se Ambrazas, red., 1996: 114). sąjūdininkiškas är en avledning av fjärde graden, en avledning med suffixet -iškas, bildad av substantivet sąjūdininkas. I DKT förekommer detta adjektiv endast en gång. I en publicistisk källa används det i genitiv pluralis och har betydelsen ”karakteristisk för, vanlig för, hänförlig till det som grundordet betecknar, förknippad med detta” (Ambrazas, red., 1996: 207): 12) Under månaden har nästan ingenting gjorts för att sköta utrikespolitiska frågor. Sąjūdininkiški uttalanden i öst eller väst och korrespondenternas beskydd kan inte ersätta utrikespolitiska företrädare. DLT På webbplatser går det att hitta fler exempel med detta adjektiv, t.ex.: 13) Många hoppades att han hade kommit för att förändra allt detta. Att våga göra det kräver verkligen ”sąjūdininkiško” beslutsamhet, förmåga att erkänna misstag och att formulera tydliga mål. (https://cyvas.wordpress.com/2009/06/08/neistarti-zodziai-didele-svente) 14) Jag minns Darius Kuolys närvaro i salen; då var han en av medförfattarna till eller redaktörerna för litteraturalmanackan ”Sietynas”, som hade sąjūdininkiško karaktär. (https://www.facebook.com/marijampolesmuziejus.lt/posts/1224063731004328) sąjūdinis är en avledning av tredje graden, en avledning med suffixet -inis, bildad av substantivet sąjūdis. I DKT förekommer detta adjektiv 42 gånger: femininum singularis. Straipsniai / Articles 151 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA v. form – 7 gånger, n. form – 1 gång, g. form – 6 gånger, vt. form – 1 gång, fem. pl. v. form – 8 gånger, mask. sg. v. form – 4 gånger, k. 10 gånger, g. – 2 gånger, vt. – 1 gång, mask. pl. k. och g. former – en gång vardera. 10 exempel hittades i publicistiska källor, ett vardera i skönlitterära och facklitterära källor. Det går att urskilja flera betydelser hos adjektivet sąjūdinis som förekommer i DLKT: ”sådan som görs, utförs, förvärvas, erhålls eller uppstår på det sätt som anges av grundordet” (Ambrazas, red., 1996: 12): 15) Går det kanske att spåra några tidstypiska spår i verket: en förreformatorisk spänning och så vidare? Knappast. I dessa länder kan man hitta allt från ett par till ett dussin parlamentariska och utomparlamentariska grupperingar som härleder sitt ursprung från sąjūdis-strukturer. DLKT ”som tillhör den sak som uttrycks av grundordet, förknippad med denna sak (person, kollektiv, företeelse, område och så vidare)” (Ambrazas, red., 1996: 211): 16) Konservatorerna tänker efter den första valomgången, beroende på situationen, stödja även andra människor som enligt dem tillhör sąjūdis. DLKT ”som existerar, inträffar eller pågår vid den tid som grundordet anger, upprepas eller utförs med de tidsintervall som uttrycks av grundordet” (Ambrazas, red., 1996: 212): 17) V. Daunys estetik, inriktad på en förening av skaparens moral och skapandets harmoni, utövade ett stort inflytande under sąjūdis-periodens uppsving och under de första självständighetsåren. DLKT ”som har en särskild egenskap som utgörs av det som grundordet betecknar” (Ambrazas, red., 1996: 212): 18) Vem kommer mer att skriva och underteckna, vem av dem vågar över huvud taget ägna sig åt någon verksamhet i, låt säga, sąjūdis-stil? DLKT ”avsedd eller lämplig för den sak som grundordet betecknar” (Ambrazas, red., 1996: 211): 19) Den folkliga euforin elddes ständigt på av rotariernas spridning av flygbladet ”Sąjūdžio žinios”, av det redan nämnda ”Atgimimas” och av en alternativ, sąjūdis-präglad tidning som uppstod i nästan varje distrikt vid sidan av den vanliga lokaltidningen – ända fram till Baltiska vägen, som lockade miljoner och var ett slags massmöte för Sąjūdis, då partier och småpartier började bildas efter att den levande kedjan skingrats. DLKT sąjūditas – en avledning av tredje graden, bildad med suffixet -istas från substantivet sąjūdis. I DLKT förekommer det 3 gånger i maskulinum pluralis nominativ. Ett exempel hittades vardera i en publicistisk källa, en skönlitterär källa och 152 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsisąkinijimas lietuvių kalboje en administrativ källa. Ord med suffixet –istas betecknar vanligen anhängare och följare av en politisk-samhällelig inriktning (se Ambrazas, red., 1996: 123): 20) Eftersom Dočys inte satte stämpeln ”hemligt” på dokumentet, utan ansåg det vara ett gammalt sąjūdis-dokument, tillgängligt för allmänheten och för omstrukturering, beslutade han att göra dokumentet känt för allmänheten. (http://archyvas.lietuvosarasas.lt/docio-skitis-programinis-dokumentas) Betydelsen hos en ordbildningstyp kan påverka betydelsen hos enskilda ord som hör till den typen. Pranas Skardžius har uppmärksammat att variationer i ordens betydelse beror på hur orden grupperas morfologiskt. Han skriver: ”till exempel är suffixet –ala- i allmänhet helt neutralt till sin betydelse – det betecknar främst ett konkret resultat av en handling, såsom patiekalas, tepalas, verpalas. Men på vissa håll har detta suffix, när det förekommer i ord med nedsättande eller förnedrande betydelse, självt också fått en nedsättande betydelse, till exempel giedalas, šnekalas och så vidare betyder i vissa žemaitiska dialekter inte vanlig sång respektive vanligt tal, utan dålig och usel sång respektive dåligt, föraktligt och uselt prat; betydelsen är alltså inte neutral” (Skardžius 1996: 574)¹³. Ord med suffixet –istas har också oftast en neutral betydelse och betecknar anhängare eller följare av filosofiska, religiösa, vetenskapliga, konstnärliga eller politisk-samhälleliga inriktningar, eller personer utifrån deras läggning, till exempel humanistas, impresionistas, finalistas, humoristas (se Ambrazas, red., 1996: 123), men vid sidan av ord som aferistas, teroristas får ordet sąjūdis ibland nedsättande och förnedrande betydelser, till exempel: 21) ”Här är några intressanta siffror”, sade Ur. och bredde ut några klottriga blad, ”som tydligt visar hur sąjūdis-rörelserna förföll och ödelade vår industri och vårt jordbruk på rekordkort tid.” DKT 22) Tidigare var den ene kommunist, den andre Komsomol-medlem och ytterligare en annan sąjūdis-medlem. Det var just så vi kallades, som människor i sąjūdis, och de landsförvisade hittade på ännu värre öknamn; några kallade dem banditer. (http://kauno.diena.lt/naujienos/klaipeda/miesto-pulsas/v-lupeika-esu-vienas-vilkas-81736) 23) Ja, jag erkänner. En gång var jag också en sąjūdis. Sąjūdis, som man brukade säga på den tiden. (http://kauno.diena.lt/naujienos/nuomones/nuomones/sajudis-lietuva-istorija-564617) Det finns ingen uppenbar semantisk skillnad mellan orden sąjūdetis, sąjūdininkas och sąjūdis. Endast ordet sąjūdis har ibland en nedsättande betydelse. sąjūdiškai – en avledning av fjärde graden, bildad med suffixet -ai från adjektivet sąjūdiškas. I DKT förekommer detta adverb en gång i skönlitterär 13 Dar plg. Girčienė 2003: 24. Straipsniai / Articles 153 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA i en litteraturkälla. Sättsadverb beskriver sättet på vilket en handling utförs eller äger rum (se Ulvydas, huvudred., 1971: 431; Ambrazas, red., 1996: 422): 24) – Och vad ska du säga? Du skriver ju inga romaner och läser inga tidningar. – Retas inte, lilla flicka. Du har vant dig vid att ljuga, – inflikade svägerskan. Jonas Pipinė började föredraget på ett sätt som hörde samman med Sąjūdis. Hur alla väntade på friheten, hur en liten strimma hopp tändes, hur en tusenhövdad folkmassa satt i Vingisparken nära folkledarna som hade vänt sig till folket… DKT Även om adverbet sąjūdiškai förekommer i DKT bara en gång, används det i nutida litauiska. Det framgår av exempel från webbplatser: 25) Och helt tydligt, ”sąjūdiškai”, säger han: vi gör allt arbete, jag livnär mig på bröd och vatten, får ingen lön, men jag arbetar för er, goda människor! Jag behöver inget annat! (http://burgis.lt/„visi-i-rinkimus“) 26) Det är inget fel med det – sådana är sederna. Det spelar ju ingen roll vilket parti idrottaren sympatiserar med (helst inget), vi går med på att skriva hans efternamn på första sidan även utan ändelser, bara han vinner medaljer. Och det är bra att det är så. Lite mer sport så försonas vi, och då blir folket ”sąjūdiškai” enat. Känner någon till ett bättre sätt att ena folket? (https://www.delfi.lt/news/ringas/politics/evreikis-nevisai-sportiski-pamastymai-olimpiaid-pabaigus.d?id=5934871). sąjūdiškas är en avledning av tredje graden, bildad med suffixet -iškas från substantivet sąjūdis. I DKT förekommer adjektivet 6 gånger: en gång vardera i femininum singularis nominativ och ackusativ, pluralis lokativ, maskulinum singularis genitiv och pluralis genitiv samt neutrum. Alla exempel har hämtats från publicistiska källor. Adjektivet sąjūdiškas används i DKT i olika betydelser: • i överförd betydelse av likhet, det vill säga som beteckning för ”sådan som någon/något”, inte ”sådan som någon viss person eller sak” (Ambrazas, red., 1996: 207): 27) Urbšys var en mycket tacksam person både i livet och i politiken, så hans ändringsförslag är helt förståeligt med tanke på den sąjūdiškos, lite hetsiga anda som går framåt (skrattar). DKT • ”utmärkande för, vanlig för, hänförlig till det som anges av grundordet, förknippad med detta” (Ambrazas, red., 1996: 207): 28) Lyssnade uppmärksamt, umgicks vänskapligt, var tolerant mot radikala sąjū-džiamsanhängare, visade solidaritet och förståelse. DKT • som beteckning för ett föremåls väsentliga egenskaper, det vill säga för att visa ”att det som betecknas med grundordet utgör själva essensen av det som uttrycks av det bestämmande ordet, 154 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsisąkinėjimas lietuvių kalboje grund. Denna betydelse är nära förknippad med betydelsen av en karakteristisk egenskap” (Ambrazas, red., 1996: 207): 29) Han var då ordförande för konstnärsförbundet. Jag fick delta i olika sąjū-džiose-aktioner. Författarna föreslog mig som föreningens ordförande. DKT 2.2. Prefixavledningar Från ordet sąjūdis har 7 prefixavledningar bildats, varav 1 är en avledning av tredje graden, 5 avledningar av fjärde graden och 1 avledning av femte graden. I dagens litauiska används inte bara litauiska prefix, utan även många internationella. DKG skriver att ”det finns ganska många internationella prefix, men den största delen av dem förekommer endast i ett eller annat ord som kommit från andra språk, och de används inte för att bilda nya substantiv i litauiskan” (Ambrazas, red., 1996: 149). Ett faktum som talar emot detta är att nästan hälften av de 7 funna prefixavledningarna är bildade med internationella prefix14. antisąjūdinis – en avledning av fjärde graden, bildad med prefixet anti- från adjektivet sąjūdinis15. Prefixet anti- betecknar motsats, opposition mot något, att vara emot något; detta prefix motsvarar de litauiska prefixen prieš, priešais (se Kinderys, ansvarig red., 2001: 51). Adjektivet antisąjūdinis förekommer 2 gånger i DKT: 1 gång i femininum singularis genitiv och 1 gång i maskulinum singularis nominativ. Exemplen har hittats i publicistiska källor. Dessa adjektiv anger en särskiljande egenskap hos det beskrivna fenomenet (se Ulvydas, huvudred., 1965: 571), till exempel: 30) Partinis interesas turėti savo turtuolius privertė LDDP ne tik atsisakyti daugelio rinkiminių įsipareigojimų, bet ir pačią partiją transformuoti į „raudonųjų liberalų“ bendriją. Tiesa, antisąjūdinis jos pobūdis ir komunistinės disciplinos tradicija partiją dar išlaiko nesukilusią netgi Seimo frakcijoje... DKT ¹⁴ Kriterierna enligt vilka vissa internationella prefix betraktas som prefix i ordböcker över internationella ord, medan andra betraktas som led i sammansättningar, är inte tydliga. Till exempel betraktas anti- som ett prefix i Algimantas Kinderis ordbok (se Kinderys, ansvarig red., 2001: 51), medan det i Valerija Vaitkevičiūtės ordbok betraktas som ett led (det bör förstås som ett led i en sammansättning; se Vaitkevičiūtė 2007: 86). I båda ordböckerna betraktas de- som ett prefix (se Kinderys, ansvarig red., 2001: 145; Vaitkevičiūtė 2007: 216), medan post- i båda ordböckerna betraktas som det första ledet i sammansättningar (se Kinderys, ansvarig red., 2001: 593; Vaitkevičiūtė 2007: 878). ¹⁵ Till en början verkade det som om adjektivet antisąjūdinis var en suffixavledning av substantivet antisąjūdis. Men efter en kontroll i Googles sökmotor visade det sig att adjektivet antisąjūdinis används mycket oftare än substantivet antisąjūdis. Därför drogs slutsatsen att adjektivet antisąjūdinis är en prefixavledning av adjektivet sąjūdis. Straipsniai / Articles 155 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 31) Det är oklart om socialisterna kommer att hjälpa LDP, men klart är att när LDP förlorar sin ”antisižūdinę”-form kommer dess vänsterorienterade medlemmar att ha någonstans att ta vägen, som till ett återuppbyggt gammalt hem. DLKT Exempel på detta adjektiv kan hittas på följande webbplatser: 32) I boken behandlas separat de antsižūdiniai handlingar av Sovjetunionens maktinstitutioner som översikten tar upp. (gs.elaba.lt/object/elaba:217204/217204.pdf) 33) Syftet med detta arbete är att, med utgångspunkt i arkivmaterial och publicerade källor samt vetenskaplig litteratur, analysera särdragen i den taktik som de antsižūdinų krafterna använde i Litauen under återuppvaknandets period. (gs.elaba.lt/object/elaba:217204/217204.pdf) antsižūdis är en avledning av tredje graden, bildad med prefixet anti- från substantivet sąjūdis. Som nämnts nyss uttrycker prefixet anti- motsats, motstånd mot något, att vara emot något (se Kinderys, red., 2001: 51). Substantivet antsižūdis förekommer fyra gånger i de publicerade källorna: maskulinum singularis nominativ förekommer tre gånger och pluralis genitiv en gång, till exempel: 34) Det gjordes olika försök att skapa ett slags antsižūdžių, splittra och störa människor. Några sådana försök misslyckades. Det sista försöket gick ut på att skapa ett ”Framtidsforum”. DLKT 35) – Detta är en fortsättning på samma process för partibildning. Om LKP omorganiserades till LDDP som antsižūdis (jag ser ingen annan särskiljande egenskap, eftersom det i många fall är ett mer liberalt parti än liberalerna och mer konservativt än de konservativa), kan deras öde nu, när deras politiska potential har utnyttjats av den konkreta makten, endast förutsägas i en bestämd form. DLKT ikišūdis är en avledning av fjärde graden, bildad med prefixet iki- från adjektivet sąjūdis. Varken LKG eller DLKG nämner adjektiv som avletts med prefixet iki-. I LKG finns endast följande upplysning: ”I det nutida skriftspråket finns några adjektiv med prefix och suffix. Sådana avledningar bildas oftast av prepositions- och substantivfraser. De har suffixet -inis och olika prefix. Alla prefix- och suffixavledda adjektiv behåller en betydelse som är beroende av båda beståndsdelarna (prefixet och substantivet), skiljer ut de betecknade föremålen från andra och anger föremålens art, liksom de substantiviska prefixavledda adjektiven i den andra gruppen. Exempel: begalinis gerumas, ikimokyklinis amžius, pokarinis laikas, prieškario gyvenimas...” (Ulvy das, huvudred., 1965: 591). Sådana avledningar kan inte betraktas som sammansatta ord eller som avledningar bildade genom blandad ordbildning. Sammansatta ord bildas av stammarna från två självständiga ord (se Ambrazas, red., 1996: 228), och prepositionen är, som bekant, 156 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje är ”en oböjlig ordklass som består av oböjliga ord, vilka hjälper till att uttrycka syntaktiska relationer och betydelserelationer mellan substantivens och pronominens indirekta kasus och former av andra självständiga ord” (ibid.: 437). Därför betraktas adjektiv av denna typ, såsom ikisąjūdinis, posąjūdinis, priešsąjūdinis, som avledningar bildade med prepositioner. I LKE kan man hitta 17 adjektiv som bildats med prepositionen iki- och suffixet -inis, vilka betecknar en tid som inföll före den tid som grundordet anger, till exempel: ikibrėžtinis, ikirevoliucinis, ikisventinis. Adjektivet ikisąjūdinis betecknar alltså också en tid före eller inför Sąjūdis. I DLKT har detta adjektiv använts 6 gånger: femininum singularis lokativ – 1 gång, pluralis genitiv – 1 gång, maskulinum singularis nominativ och instrumentalis – en gång vardera, samt pluralis genitiv och instrumentalis – också en gång vardera. Av exemplen som hittats i DLKT återfinns 4 i journalistiska källor och 2 i administrativa texter: 36) Som svar på J. Šorys påpekande att Schengenområdet, när gränserna nu har öppnats, förpliktar oss att vårda folklore och traditioner ännu mer än under tiden före Sąjūdis, försäkrar J. Šemetaitė att ”idén om gemenskap mellan de baltiska länderna lever kvar sedan dess”. DLKT 37) Många heta sammankomster och diskussioner hölls i författarförbundet redan under tiden före Sąjūdis. DLKT nesąjūdietiškas – en avledning av femte graden, bildad med prefixet ne- från adjektivet sąjūdietiškas. Som det står i LKG: ”Av varje adjektiv kan man bilda ett adjektiv med suffix och negationen ne. Alla dessa avledningar anger en egenskap som står i motsats till den egenskap som uttrycks av grundordet” (Ulvydas, red., 1965: 589). I DLKT förekommer adjektivet nesąjūdietiškas endast en gång; i en journalistisk källa står det i femininum pluralis nominativ: 38) I Högsta rådet bildades Sąjūdis gemensamma fraktion. Avsikten med detta steg är tydlig: de andra fraktionerna är nesąjūdietiškos, och man började betrakta dem som motståndare. DLKT På internet hittades också endast ett exempel på detta adjektiv – maskulinum singularis genitiv: 39) Vi ber Belarus medborgare om ursäkt för bristen på respekt och för nesąjūdietišką hos de ansvariga tjänstemännen vid Litauens högsta institutioner. (http://www.voruta.lt/ lietuvos-sajudzio-vilniaus-skyriaus-valdybos-pareiskimas-del-baltarusijos-pilieciu-neleidimo-i-lietuva) posąjūdinis – en avledning av fjärde graden, bildad med prefixet po- från adjektivet sąjūdinis. I LKG och DLK behandlas adjektiv som bildats med prefixet po-, men sådana adjektivs tidsbetydelse särskiljs inte (Ulvydas, red. Straipsniai / Articles 157 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA red., 1965: 58; Ambrazas, red., 1996: 225). Laiko reikšmė skiriama tik priešdėlinių po- vedinių daiktavardžių: „Kai kurie priešdėlio po- vediniai žymi laiką, arba einantį tuojau po pamatiniu žodžiu pasakyto laiko, arba už jį kiek ankstesnį“ (Ambrazas, red., 1996: 148). Kaip jau minėta, visi priešdėliniai priesaginiai būdvardžiai išaugo nuo abiejų sudaromųjų dalių (priesėdžio ir daiktavardžio) priklausomą reikšmę (Ulvidas, vyr. red., 1965: 591), todėl turi būti skiriama ir priešdėlio po- vedinių būdvardžių laiko reikšmė (plg. su LKŽe pateikiamais pavyzdžiais: pobaudžiamis, pocarinis, pogimdyminis, pomokinis). Vadina, būdvardis posąjudinis ir žymi laiką, kuris eina, vyksta po laiko, pasakyto pamatiniu žodžiu. DKT šis būdvardis pavartotas 10 kartų: mot. g. vns. v. forma – 2 kartus, įn. ir vt. formomis, dgs. v. ir g. formomis, vyr. g. vns. v., n. ir g. formomis ir dgs. k. forma – po vieną kartą. 8 pavyzdžiai rasti publicistikos šaltiniuose, 2 – grožinės literatūros šaltiniuose, pvz.: 40) Vi lever inte bara i den postsovjetiska tiden, utan redan också i den postsąjudiska, den postrevolutionära tiden. DKT 41) I tatueringarna flätas olika idésystem samman, religiösa motiv hindrar inte de sekulära banaliteternas närvaro intill, och många inskrifter skulle kunna klassificeras som tillhörande den ”lekfulla” och den ”postsąjudiska” tiden. DKT postsąjudinis – en avledning av fjärde graden, bildad med prefixet post- från adjektivet sąjudinis. Som nämnts betraktas prefixet post- i avledningar i ordböcker över internationella ord som första ledet i ett sammansatt ord (Kinderys, red., 2001: 593; Vaicekaitė 2007: 87). För konsekvensens skull betraktas ordet postsąjudinis i denna artikel som en prefixavledning. Prefixet post- betyder ”som kommer efter något, följande, senare” (se Kinderys, red., 2001: 593). Det motsvaras av det litauiska prefixet po-. De funna exemplen betecknar en tid som infaller efter den tid som anges av grundordet. I DKT hittades adjektivet endast en gång; i en publicistisk källa användes det i maskulinum plural nominativ: 42) Det är uppenbart att Sąjūdis i dag saknar allt innehåll, förutom en kort men ärofull historia. Under dess namn verkar allehanda och olikartade postsąjudiska företeelser, som medvetet eller omedvetet har falnat i Sąjūdis namn och därmed bara slitit ut och misskrediterat det. DKT Exempel på detta adjektiv kan hittas på webbplatser på internet: 43) Ja, besvikna postsąjudiska, postrevolutionär idealism som hotar att förvandlas till pangerėlinė virtocinizm. (https://www.scribd.com/doc/50487029/Jurga-Ivanauskaite-Plačebas) 44) Postsąjudiska... Men det är mycket träffande, dessa är de tydligaste tecknen på denna högtid. Ibland görs allt för att inte lägga märke till det och skriva annorlunda. (https://www.gayline.lt/modules.php?op= 158 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje modload&name=Diskusijos&file=viewtopic&topic=457&forum=1...%2520-%25209&start=0) priešjudinis – en avledning av fjärde graden, bildad med prefixet prieš- från adjektivet sąjūdinis. I LKG och DLKG klassificeras inte adjektiv med prefixet prieš-. Tre exempel (förkrigsliv, författningsrättsliga kanoner, dagar före valet) nämns i LKG bland prefix-suffixavledningar som uttrycker prefixets och avledningens betydelse och betecknar en typ av föremål (Ulvydas, huvudred., 1965: 591). Det är uppenbart att förkrigsliv och dagar före valet betecknar en tid som ligger omedelbart före den tid som anges av grundordet (jfr även exempel från LKŽ: före advent, före skolstart, före middag). Fyra adjektiv med denna betydelse, priešsąjūdinis, har förekommit en gång vardera i DLKT. De har använts i femininum singular genitiv, maskulinum singular genitiv, plural genitiv och instrumentalform. Tre exempel hittades i publicistiska källor och ett i en skönlitterär källa: 45) Det är lite lättare när vi talar om det sista decenniet före Sąjūdis – vi kunde ju redan jämföra Algimantas Mackus, Alfonsas Nyka-Niliūnas och Liūnė Sutema med Judita Vaičiūnaitė, Sigitas Geda och Marcelijus Martinaitis... DLKT Endast ett adjektiv har betydelsen ”riktad mot”. I LKG och DLKG nämns att sällsynta substantivavledningar med prefixet prieš- betecknar något som är riktat mot det som grundordet anger (Ulvydas, huvudred., 1965: 432; Ambrazas, red., 1996: 148). Adjektiv med denna betydelse är lätta att hitta i LKŽ, till exempel: före koloniseringen, föreamerikansk, före livegenskapen, före kyrkan, före emigrationen. Ett adjektiv med denna betydelse hittades också i DLKT – det står i maskulinum singular ackusativ: 46) Alla känner till fakta som vittnar om något annat – grundaren av den etiska skolan i Kelmė, dit människor i hundratal vallfärdade under återuppvaknandets tid som till Mekka, är V. Rutūnas, och han hade fått idén från en etnokulturell sammanslutning som bildats i Rumšiškės före Sąjūdis. DLKT 2.3. Sammansatta ord I DLKT hittades 8 sammansatta ord bildade med ordet sąjūdis. ”Litauiska sammansatta ord bildas alltid av två självständiga ord som sammanfogas till ett; därigenom skiljer de sig från avledningar, som bildas från ett enda grundord med suffix, ändelser eller prefix” (Ūrtubis: 1961: 65). Av dessa sammansättningar är 5 av fjärde graden och 3 av tredje graden. Alla är substantiv. I 3 substantiv är en av leden ordet sąjūdis; det är andra ledet i 2 sammansättningar och första ledet i 1. I de övriga 3 sammansättningarna är det andra Straipsniai / Articles 159 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA ledet ordet sąjūdininkas, i 1 sammansättning sąjūdetis, och i 1 sammansättning substantivet sąjūdetas. Enligt V. Urbutis förekommer sammansatta substantiv som har åtminstone ett led bildat av ett substantiv med prefix sällan, och ”sådana bildningar (särskilt med led som har mer framträdande, längre prefix) bör betraktas som undantag” (Urbutis 1961: 75). Men att DLT innehåller så många som 5 av de 8 påträffade sammansättningarna med ett prefixsubstantiv som andra led gör att man inte kan instämma i detta. antrasąjūdininkas är en bildning av fjärde graden, sammansatt av räkneordet antras och substantivet sąjūdininkas. ”I sammansatta substantiv bildade av ett räkneord och ett substantiv, där den lexikala betydelsen ungefär sammanfaller med bildningsbetydelsen, anger det andra (substantiviska) ledet vilken sak som avses, medan det första (numeriska) ledet anger sakens antal och ordning” (Urbutis 1961: 92). Enligt V. Urbutis är en stor del av denna typ av sammansatta substantiv nya (se Urbutis 1961: 91). I DLT förekommer denna sammansättning en gång i en publicistisk källa, i maskulinum singularis nominativ. Den syftar på ”den andra generationens”, det vill säga den senare Sąjūdis-periodens, Sąjūdis-anhängare (inga exempel på denna sammansättning hittades på webbplatser): 47) Landsbergis ”babblande”, som smickrande journalister gjort till en slogan: ”...Om jag erbjöds ett mer ansvarsfullt ämbete skulle jag inte tacka nej...” Tyst, eftersom sådana ämbeten ännu inte finns i Litauen. Sedan dyker Landsbergis hantlangare upp – press, radio och television som finansieras med statsbudgeten, samt andra generationens Sąjūdis-anhängare. De börjar enhälligt ropa: presidentstyre behövs! Nåväl, ämbetena finns nu, men omkring dem – ingen reaktion alls. DLT ekosąjudis är en bildning av tredje graden, sammansatt av en förkortning av adjektivet ekologiškas och substantivet sąjūdis. ”I sammansatta substantiv bildade av ett adjektiv och ett substantiv, där den lexikala betydelsen ungefär sammanfaller med bildningsbetydelsen, framhäver det första (adjektiviska) ledet en egenskap som är utmärkande för det som betecknas av sammansättningen och skiljer det från andra företeelser av samma slag eller grupp (som anges av det andra ledet)” (Ambrazas, red., 1996: 154). I DLT förekommer denna sammansättning en gång. Den används i maskulinum singularis nominativ i en publicistisk källa och betecknar en typ av Sąjūdis: 48) Denna trevliga unga familj från Vilnius bor i Užupis. Därför blev jag förvånad över att de tillsammans med likasinnade vill förvandla Tymo-kvarteret till en ekologiskt ren produktmarknad. De ungas ekosąjudis. När Solveiga fick veta att jag använder lite kosmetika och väljer den mycket omsorgsfullt skickade hon genast en lista över ökända, ofta använda E-tillsatser som man bör undvika. DLT 160 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Begreppet sąjūdis uttryckt i litauiskan På webbplatser hittades två exempel: i det ena skrivs ekosąjūdis ihop, i det andra separat. Som exemplen visar kan ordet inte förknippas med Lietuvos Persitvarkymo Sąjūdis: 49) Snart ekosąjūdžio publiceras en intervju med Rimantas Pilecas, skogvaktare vid Kapčiamiestis skogsdistrikt, i tidningen ”Greenien”. Intervjun presenterar inte bara Kapčiamiestis skogsdistrikt utan också skogsmyndighetens plantskola och de träd- och buskplantor som odlas där. (http://dzukijos.lt/respublikos-spauda-apie-miskininkus) 50) Den offentliga institutionen ”Eko Sąjūdis”, Šermukšnių g. 6A, Vilnius stad, Vilnius kommun, LT-01106 (https://www.118.lt/imones/viesoji-istaiga-eko-sajudis/822058) liberalsąjūdietis är en bildning av fjärde graden, sammansatt av substantivet li-beralai och substantivet sąjūdis16. ”Sammansatta substantiv bildade av två substantiv är, utifrån ledens inbördes betydelserelation, oftast bestämmande (determinativa): det ena ledet bestämmer det andra och inskränker dess betydelse. Därför är den sammansatta substantivets övergripande bildningsbetydelse snävare än betydelsen hos dess huvudled (det bestämda ledet)” (Ambrazas, red., 1996: 151). Substantivet liberalsąjūdietis förekommer 9 gånger i DKT, endast i maskulinum pluralis: nominativ 5 gånger, genitiv 2 gånger och dativ och instrumental en gång vardera. Alla exempel är hämtade från publicistiska källor. Det andra ledet i dessa bildningar betecknar en persons tillhörighet, enligt ideologi eller verksamhet, till en grupp människor (se Ambrazas, red., 1996: 140), medan det första begränsar betydelsen genom att ange ett specifikt parti, det vill säga partiet Liberalų sąjūdis, till exempel: 51) Förra veckan antog konservativa, liberalsąjūdiečiai, liberalcentrister, socialdemokrater, bondeförbundare och ”arbetarpartister” (härefter TSLSLiCSSLS-DVLP) en ny lag om högre utbildning i Seimas. DKT 16 Till en början trodde man att substantivet liberalsąjūdietis var en avledning med suffixet -ietis, bildad från substantivet liberalsąjūdis (även om substantivet liberalsąjūdis inte förekommer i DKT, kan exempel på det hittas på webbplatser: Liberalų sąjūdis inledde en total offensiv mot de ogynnsamma partierna, eftersom det verkar som om de annars inte får med sig de där nödvändiga procenten (http://www.ve.lt/naujienos/lietuva/lietuvos-naujienos/liberalsajudieciai-katina-politinius-konkurentus-juodosiomis-technologijomis/komentarai); Liberalų sąjūdis, som blivit konservativas hejarklack (klaka – franska claque: en grupp anställda åskådare som högljutt hyllar eller buar åt en föreställning), förklarar att kulturministern är deras. Man kan lika gärna hävda att även statsministern är deras (https://www.delfi.lt/news/ringas/lit/plasine-fnt-istorija-atsakymai-slypi-giliai.d?id=57125879)). Men antalet träffar i Googles sökmotor för uttrycket Liberalų sąjūdis och ordet liberalsąjūdis visar att liberalsąjūdis används mycket sällan jämfört med Liberalų sąjūdis. Därför beslutades att betrakta substantivet liberalsąjūdietis som en sammansättning. Straipsniai / Articles 161 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 52) Den post som lämnades av liberala rörelser står dock vakant, eftersom den inrättades för oppositionen, men ingen av oppositionens företrädare vill arbeta med de styrande. DKT liberalasąjūdininkas – en avledning av fjärde graden, bildad av substantivet liberalai och substantivet sąjūdininkas. Substantivet liberalasąjūdininkas förekommer i DKT endast två gånger: i maskulinum singularis nominativ och maskulinum pluralis genitiv. Exemplen har hittats i journalistiska källor. Den andra leden i dessa avledningar betecknar en person (eller personer) utifrån den person (eller grupp av personer) vars anhängare och efterföljare den avledda betecknade personen är (se Ambrazas, red., 1996: 114), medan den första leden preciserar betydelsen genom att ange ett särskilt parti, dvs. partiet Liberalų sąjūdis: 53) Efter honom talade även de konservativa Andrius Kubilius och Jurgis Razma (den senare var den avlidnes skolkamrat) om möjligheten att tillsätta en undersökningskommission i Seimas eller åtminstone ta upp frågan i Seimas utskott för nationell säkerhet och försvar; det gjorde också Seimas NSK-ledamoten liberalasąjūdininkas Algis Kašėta, som hade lärt känna V. Pociūnas under utredningen av presidentkansliets skandal. DKT 54) Detta beror i grund och botten på att det i verksamheten hos själva frontledarna – de konservativa och libe- ralsąjūdininkų – råder en mycket stor brist på den politiska principfasthet som krävs för att genomföra tydliga reformer av regimen, och skillnaden mellan de senares högljudda deklarationer och faktiska verksamhet är till och med uppenbar för blotta ögat. DKT Att detta substantiv används flitigt i litauiskan framgår inte bara av exempel på webbplatser, utan också av att det har tagits med i Litauiska språkets nyordsdatabas. liberalasąjūdis – en avledning av fjärde graden, bildad av substantivet liberalai och substantivet sąjūdis. Substantivet liberalasąjūdis förekommer i DKT endast en gång; det står i maskulinum pluralis genitiv i en journalistisk källa. Den andra leden i dessa avledningar betecknar anhängare och efterföljare av en politisk-samhällelig inriktning (se Ambrazas, red. 1996: 123), medan den första leden preciserar betydelsen genom att ange ett särskilt parti – partiet Liberalų sąjūdis, till exempel: 55) Finns det då några faktorer som kan underlätta koalitionsförhandlingarna? Utan tvekan. Först och främst handlar det om de mindre politiska krafternas (liberalasąjūdžių, liberalcentristernas, socialliberalernas, medborgarpartisterna och kanske även folkpartisterna) inställning att förhandla och samarbeta med båda de kommande koalitionernas förhandlingsparter – såväl de konservativa som socialdemokraterna. DKT På webbplatser används substantivet liberalasąjūdis: 162 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje 56) Tidigare behövde man ansluta sig till libersąjūdistais, så länge båda partierna fortfarande satt vid makten, men ledarnas ambitioner satte stopp för det. Men nu är liberalcentristerna helt enkelt inte längre intresserade av libersąjūdistams. (https://www.tv3.lt/komentarai/775061/kies-desmys-plunges-liberalcentristu-perejo-i-liberalu-sajudi) 57) Libersąjūdistai har aldrig haft fingrarna i syltburken, så man kan anta att de kliande fingrarna vill privatisera något. (http://jura.diena.lt/lt/naujienos/nuomones/klaipedieciai-rytingai-kovos-pries-lavininkystes-privatizacija-268890/komentarai) Som nämnts kan betydelsen hos hela bildningstypen påverkas av betydelserna hos enskilda ord som hör till denna bildningstyp, och ord med neutral betydelse kan ibland få nedsättande och förödmjukande betydelser, t.ex.: 58) Livet kommer att bli bättre när du tittar på LSDP:s lista. Och den som inte tror på det får vänta tills själva libersąjūdistai lämnar in sin lista. För dem som blir invalda i makten blir livet bättre. (http://www.anyksta.lt/naujienos/savaitgalio-diskusija/3832-savaitgalio-diskusija-ar-jus-gyvenimas-pagerejo) 59) Ärligt talat skulle den som bäst lämpade sig att använda de medel som tilldelats en Europaparlamentariker från Litauen vara libersąjūdistui G. Navaitis. Han åkte taxi för 500 litas till Kaunas – för att träffa tandläkare. För 800 litas tog han ett rum på ett hotell i Palanga för att träffa konservativa väljare till P. Žėmis, och i Trakai gömde han sig från gatlyktorna för 600 litas natten. För tusan, G. Navaitis skulle verkligen inte ha gjort oss till åtlöje i Europaparlamentet. Där skulle ingen ha frågat honom vad i all sin dar han skulle med en sådan figur till på gymmet för ett halvt tusen litas, eller varför han behövde A. Milnes ”Nalle Puh”. (http://www.ivaizdis.lt/znpr_det.php?id=24278) Det finns ingen tydlig semantisk skillnad mellan orden libersąjūdis, libersąjūdininkas och libersąjūdistas. Endast ordet libersąjūdistas (liksom det tidigare behandlade sąjūdis) kan ha en nedsättande betydelse. libsąjūdis är en avledning i tredje led, bildad av förkortningen av substantivet liberalai och substantivet sąjūdis. I DLKT förekommer denna avledning endast en gång i en publicistisk källa – i maskulinum singularis nominativ – och betecknar en förkortad benämning på partiet Liberalų Sąjūdis: 60) Populistiska partier dikterar spelreglerna, ungefär som stora köpcentrum driver med mindre handlare. När det nu är så, kommer också libsąjūdžio framtid helt att bero på herr Austrevičius politiska förmåga. DLKT Straipsniai / Articles 163 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA På webbplatser finns det gott om exempel på sammansättningen libsąjūdis, till exempel: 61) ”Libsąjūdžio” En representant uppger att bakom den utvalda står parlamentsledamoten och före detta socialliberalen Gediminas Jakavonis, vars assistent Arnoldas Butkus, som har UAB ”Verslo ratas”, också anställde Algis Kasėta som nummer 2. (https://www.alfa.lt/straipsnis/197029/kaseta-jakavoni-kaltina-naudojantis-technologijas) 62) Liberala rörelsen har, jämfört med föregående val, klättrat uppåt. Jag minns inget annat fall där ett av regeringspartierna skulle ha gjort ett sådant språng – valpendeln gör ändå sitt. Och här har vi en otrolig framgång. I det föregående Libsąjūdis fick partiet cirka 5 procent av rösterna och klarade med knapp marginal valsperren, medan det nu fick cirka 8 procent. (http://rokiskis.popo.lt/tag/libcentristai) naujasąjūdininkas – en avledning av fjärde graden, bildad av adjektivet naujas (ny) och substantivet sąjūdininkas (rörelsemedlem). Som nämnts uttrycker den första leden i sådana sammansättningar en egenskap hos det som betecknas av sammansättningen, vilken skiljer det från andra företeelser av samma slag eller grupp (angiven av den andra leden) (Ambrazas, red., 1996: 154). I DKT förekommer denna sammansättning en gång i en publicistisk källa – i maskulinum pluralis nominativ – och syftar på rörelsemedlemmar av ”en ny generation”, det vill säga från en senare period (exempel på denna sammansättning hittades inte på webbplatser): 63) I hennes valprogram talades det inte heller om restitution. Dessa problem uppstod emellertid efter att självständigheten återupprättats. De drevs särskilt upp av naujasąjūdininkai, som genom att utnyttja situationen och sträva efter egna fördelar drog över både den ene och den andre, liksom den tidigare ledaren för Sąjūdis, till sin sida... DKT sąjūmetis – en avledning av tredje graden, en sammansättning av substantiven sąjūdis (rörelse) och metai (år). Som redan nämnts definierar i sådana sammansättningar den ena leden den andra och begränsar dess betydelse; därför är den övergripande ordbildningsbetydelsen hos ett sådant sammansatt substantiv snävare än betydelsen hos dess huvudled (Ambrazas, red., 1996: 151). I DKT påträffades endast en sådan sammansättning; den förekommer i en publicistisk källa i maskulinum singularis instrumental och betecknar Sąjūdis rörelseperiod: 64) När man vrider på huvudet glider blicken, som folk fortfarande säger, längs gränsen mot Polen, vars utkanter ännu noggrant bevakas av major Galūza och andra från den tiden och de strukturerna, som tjänstgjort tjugo år i gränsbevakningen och vars efternamn räknades upp vid deporteradepersonernas möte i Vilnius. De vaktar väl. Inte som den genomsläppliga östra gränsen till Litauen, där Artūras Skūkas under sąjūmetis ville markera hela gränsen med kors, och nu strömmar illegala migranter från Asien genom den; i regel grips bara sådana som har skyddande partianknytningar. DKT På webbplatser kan man hitta exempel på sammansättningen sąjūmetis: 164 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje 65) Lukiškių aikštė är viktig för Litauens historia som minnesplats för Z. Sierakauskas och K. Kalinauskas, martyrer som avrättades efter upproret 1863 mot den ryska tsarismen och ockupationen. Följaktligen restes ett kors under Sąjūdisperioden år 1988, som moskoviterna genast sprängde. (http://www.propatria.lt/2017/11/ludvikas-narcizas-rasas-kam-atiteko.html) 66) En och en halv, två utan ryssen, ett vackert Litauen – så brukade man djärvt skämta i början av Sąjūdisperioden, i önskan att den goda föraningen om den annalkande friheten för staten skulle fortsätta att spridas. (http://aidas.lt/lt/tautos-mokykla/article/8859-08-30-auo-kime-zaliasai) 2.4. Oklara fall I det här avsnittet behandlas ord som av vissa skäl inte gick att hänföra till någon särskild ordbildningsgrupp. desąjūdizacija – bildningsleden för substantivet desąjūdizacija är inte helt tydliga. Det skulle kunna vara en avledning av femte graden, bildad med prefixet de- från substantivet sąjūdis17. Prefixet de- skulle i så fall beteckna separation, avlägsnande, upphävande; rörelse nedåt, nedgång (se Kinderys, red., 2001: 145). Det är också möjligt att ordet i stället bildats från det redan prefixavledda verbet desąjūdizuoti(s). I så fall bör ordet desąjūdizacija betraktas som en suffixavledning snarare än en prefixavledning. Google ger inte ett enda exempel med orden sąjūdizacija och desąjūdizuoti(s). Därför finns ytterligare en möjlig förklaring till hur substantivet uppstått – ordet kan ha bildats analogt med desovietizacija, som används flitigt på litauiska (Google ger 1080 resultat). I DLKT hittades endast ett exempel på substantivet desąjūdizacija – en feminin singularform i kasus. Den förekommer i en källa inom den administrativa litteraturen: 67) Varsågod. Ledamot B. Genzelis. B. GENZELIS. Jag föreslår att den så kallade desovietizacijoslagen stryks, så att man inte behöver anta lagar om ”desąjūdizacijos” under nästa mandatperiod, eftersom vi vet mycket väl att Sąjūdis ännu inte har renats från KGB:s agenter; många av dess företrädare komprometterar Sąjūdis. DLKT 17 ”Suffixet -acija förekommer i de flesta av alla dessa internationella ord som kan uppfattas som substantiveringar av verb. I vissa avledningar med detta suffix kan man också urskilja någon annan betydelse än handlingens, jfr: deklaracija, delegacija, demonstracija...” (Ulvydas, huvudred., 1965: 302; se även Ambrazas, red., 1996: 99). De bildas av verb. Straipsniai / Articles 165 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Att ordet inte är någon tillfällighet framgår av exempel som hittats på webbplatser: 68) Nå, den friska vinden stryptes mycket drastiskt av ”först av alla först”, som i stället för desovjetisering genomförde desąjūdizaciją, och nu har han tråkigt i Europaparlamentet! (https://www.tv3.lt/naujiena/615726/r-gajauskaite-prie-seimo-vartu-issirikiavo-partijos) 69) En mycket träffande och viktig beskrivning av processen i Litauen: DESAJŪDIZACIJĄ, som, skulle jag tro, verkligen redan är avslutad i Litauen i stället för dekabizacija. (https://www.tv3.lt/komentarai/615726/r-gajauskaite-prie-seimo-vartu-issirikiavo-partijos) desąjūduotis borde enligt ordbildningsreglerna vara en avledning av fjärde graden, en avledning med prefixet de-, bildad av verbet sąjūduotis18. Det gick dock inte att hitta några exempel på verbet sąjūduoti(s) på internet. Därför är det fullt möjligt att detta verb har bildats av det just diskuterade substantivet desąjūdizacija. Detta är den enda verbformen som hittats i DKT; verbet förekommer i en journalistisk källa. Det bör påminnas om att prefixet de- betyder avskiljande, avlägsnande, upphävande; rörelse nedåt, nedgång (se Kinderis, red., 2001: 145). Följande exempel hittades: 70) Individualisering är i sig en god process. Men dess slut, som verkligen inte dröjer länge, blir antingen en radikal atomisering eller ett individualistiskt samhälle som helt medvetet försvarar och värnar individens rättigheter. Eller annorlunda uttryckt: samhället börjar ”desąjūduotis”. Det sovjetiska arbete som hade samlat människor kring ett gemensamt mål tjänade som en god metod för att mobilisera människor i Sąjūdis – en rörelse för ett gemensamt mål. DKT Det gick inte att hitta några exempel på verbets former på webbplatser. I DKT hittades två pronominala adjektiv. Som bekant bildas pronominala adjektiv av vanliga adjektiv genom tillägg av pronomenet jis, ji (Zinkevičius 1957: 5). Former i vissa kasus har än i dag bevarat den ursprungliga ordbildningsstrukturen och skiljer sig inte alls från formerna av motsvarande vanliga adjektiv och pronomenet jis, ji, till exempel maskulinum singularis genitiv och ackusativ. Därför skulle pronominala adjektiv kunna betraktas som sammansatta ord. Zigmas Zinkevičius använder termen sudėtiniai žodžiai (se Zinkevičius 1957: 17 och där angiven litteratur). De flesta former har dock förändrats och avlägsnat sig mycket från motsvarande vanliga adjektiv och 18Suffixet -izuoti är karakteristiskt för verb som har lånats in från andra språk. ”Dessa verb betecknar en handling genom vilken någon egenskap tillförs något eller genom vilken något på annat sätt förändras eller påverkas” (Ulvydas, huvudred., 1971: 249). 166 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje pronomenet jis, ji:s böjning; pronomenet jis, ji blev adjektivets andra ändelse. Av varje vanligt adjektiv med böjlig egenskap och av vissa adjektiv med oböjlig egenskap kan man bilda ett pronominalt adjektiv; det räcker att lägga till ändelsen19. Eftersom tillägget av ändelsen ger en pronominal form och inte ett nytt ord, kan pronominala adjektiv inte hänföras till någon ordbildningsgrupp. sąjudietiškasis är den pronominala formen av adjektivet sąjudietiškas. I DKT hittades ett sådant adjektiv; i en journalistisk källa används det i maskulinum singularis genitiv: 71) Vem kan avfärda tanken att sensationen kring en kreditlina på 10 miljarder hittades på för att: 1. moraliskt knäcka den bank som inte gav efter för trycket från inhemska och utländska bedragare; 2. slutgiltigt kompromettera det ännu inte besegrade LDDP; 3. upphöja avslöjarna av alla missförhållanden i folkets ögon – de konservativa, som på grund av sitt tomma prat och sin gränslösa nihilism inte kan återvinna sin popularitet från Sąjūdis-tiden. DKT Som bekant skiljer man mellan två huvudsakliga betydelser hos pronominala adjektiv: den utpekande och den emfatiska. ”Pronominala adjektiv med utpekande betydelse betecknar ett för talaren känt, bestämt föremål genom att skilja ut det från andra föremål, visa dess slag eller ange en egenskap hos det som redan är känd sedan tidigare” (Ulvydas, huvudred., 1965: 505), medan ”pronominala adjektiv med emfatiskt betydelse betonar en karakteristisk, känd egenskap hos föremålet” (s. 509). ”Betydelsen hos pronominala adjektiv med utpekande respektive emfatisk betydelse har olika karaktär: de förra hänvisar till ett känt föremål, de senare till en känd egenskap” (s. 510)20. I det givna exemplet har det pronominala adjektivet utpekande betydelse. Exempel på detta pronominala adjektiv finns också på webbplatser: 72) När Litauen hade återupprättat sin nationalstat började även de politiska krafterna skiktas. Först anklagades hela den Sąjūdis-präglade Seimas (då ännu AT) för... (vad tror ni?) jo, för att ha ”dragit åt vänster”. (http://www.greitas.eu/nuomone/gal-kas-gali-man-paaiskinti-ka-tokio-blogo-padare-prof-lansbergis-nes-as-kaip-ir-nesu-kazka-skaiciusi-apie-ji-kriminalinio-ir-neju-planbergis-blogesnis-uz-brauska-nors-ir-ne-i-tema-bet) 19”Den främsta semantiska skillnaden mellan vanliga och pronominala adjektiv utgörs av pronominala adjektivs särskiljande betydelse: vanliga adjektiv uttrycker en egenskap hos ett föremål, medan pronominala adjektiv skiljer ut ett föremål som har en viss egenskap från andra föremål i samma klass” (Jakaitienė, red., 1976: 72). 20 Dar apie įvardžiuotinius būdvardžius žr.: Jakaitienė, ats. red., 1976: 72t; Paulauskienė 1994: 220t; Morkūnas, par., 2008: 230t. Straipsniai / Articles 167 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 73) 1990–1991 års Högsta råds Sąjūdispräglade majoritet genomförde de viktigaste och mest nödvändiga uppgifterna för att återupprätta Litauens statsskick: den utarbetade och antog grundläggande lagar för landets inre liv och förvaltningen av folkets ekonomi. (www.lrs.lt/sip/getFile?p_fid=652) sąjūdiskais – adjektivets sąjūdis bestämda form. Detta adjektiv förekommer endast en gång i DLKŽ; i den publicistiska källan används det i femininum singularis i nominativ och har identifierande betydelse: 74) LDDP övervägde länge om partiet skulle förklara sig vara i opposition eller inte, och nu verkar det redan benäget att göra det. En sådan tydlighet, som Sąjūdis-parlamentets majoritet länge har efterfrågat, bör välkomnas. Tydlighet skulle också vittna om mognad i vårt lands politiska liv. DKT Exempel på detta bestämda adjektiv kan hittas på webbplatser: 75) – När LTV:s ”Klausimėlis” fortfarande var en del av LTV2:s ”Laisvės alėja” ställde frågeställarna frågor endast på Kaunas gator. Då var Sąjūdis-regeringen i den tillfälliga huvudstaden mycket missnöjd, eftersom bara Kaunasborna kom med alla svar. Jag hörde att den personen nästan fick sparken på grund av det. Stämmer det? (https://www.lzinios.lt/lzinios/print.php?id=144684) 76) Den stora salen var fullsatt, och några stod till och med. Av någon anledning påminde allt detta mig om vår Sąjūdispräglade ungdom. (http://www.tekstai.lt/component/content/article/130-2006-nr-1-sausis/600-m-mar­tinaitis-j-bobrowskis-ties-brandenburgo-vartais) 3. SAMMANFATTNING LKŽ anger tre betydelser av ordet sąjūdis, medan DLKŽ anger endast två. Det skulle kunna innebära att ordet sąjūdis började användas i en snävare betydelse och kanske inte heller lika sällan. De 380 exemplen som hittats i DLKŽ visar dock att 28 ord har bildats i litauiskan på grundval av ordet sąjūdis. De har olika avledningsgrad. Flest är bildningar av fjärde graden – 13; något färre är bildningar av tredje graden – 10; och minst, som man kunde vänta sig, är bildningar av femte graden – endast ett (se tabellen). Av alla avledningar förekommer ordet sąjūdininkas oftast i DLKŽ – 234 gånger. Adjektivet sąjūdinis används betydligt mer sällan – det förekommer 42 gånger. Substantivet sąjūdietis används ännu mer sällan – 32 exempel har hittats; och 14 ord – ANTRASĄJŪDININKAS, DESĄJŪDIZACIJA, LIBERALSĄJŪDISTAS, LIBSĄJŪDIS, NAUJASĄJŪDININKAS, 21 Kontrollprogrammet Microsoft Word känner endast igen de tre mest frekvent förekommande av de 28 funna orden. 168 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsisąkinėjimas lietuvių kalboje EKOSĄJŪDIS, NESAJŪDĖTIŠKAS, POSTSĄJŪDIS, SĄJŪDININKAS, SĄJŪDIETIŠKAS, SĄJŪDIŠKAS, SAJŪDĖTIS, DESĄJŪDUOTIS, SĄJŪDŽIAI – förekommer endast en gång vardera (se diagram 1). 1 TABELL. Avledningar av ordet sąjūdis SĄJŪDIS (avledning av andra graden) Avledning av tredje graden Avledning av fjärde graden Avledning av femte graden Suffixavledningar sąjūdelis sąjūdietis sąjūdietiškas sąjūdininkas sąjūdininkiškas sąjudinis sąjudistas sąjūdiškai sąjūdškas Prefixavledningar antisąjūdinis antisąjūdis ikisąjūdinis nesąjūdietiškas posąjūdinis postsąjūdinis priešsąjūdinis Sammansatta ord antrasąjūdininkas ekosąjūdis liberalsąjūdietis liberalsąjūdininkas liberalsąjūdistas libsąjūdis naujasąjūdininkas sąjūdetis Adjektivet sąjudinis används i flest olika betydelser i DKT: det används i 5 av de 12 möjliga betydelserna av suffixet -inis. Tre olika adjektiv med suffixet -iškas hittades: sąjūdietiškas, sąjūdininkiškas och sąjūdiškas. Adjektivet sąjūdininkiškas används endast i en betydelse (något som kännetecknar eller är brukligt för den sak som grundordet betecknar), adjektivet sąjūdietiškas i två betydelser (en överförd likhetsbetydelse och betydelsen av en väsentlig egenskap hos saken), och adjektivet sąjūdiškas i tre betydelser (något som kännetecknar eller är brukligt för den sak som grundordet betecknar, en överförd likhetsbetydelse och betydelsen av en väsentlig egenskap hos saken). Straipsniai / Articles 169 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA 1 DIAGRAM. Bruksfrekvens för avledningar av ordet sąjūdis Substantiven sąjūdininkas, sąjūdietis och sąjūdistas används synonymt, liksom liberalsąjūdininkas, liberalsąjūdietis och liberalsąjūdistas. Substantiven sąjūdistas och liberalsąjūdistas används ibland nedsättande. I DLT används oftast substantiv i maskulinum, medan substantiv i femininum används i liten utsträckning: av 294 funna förekomster används substantiv i femininum endast 8 gånger, vilket kan tyda på att maskulinum dominerar som omarkerat genus i DLT och/eller på att kvinnor är få inom politiken. Adjektiv används lika ofta i de båda genusformerna: av 84 exempel är 42 adjektiv maskulina och 42 feminina. 2 DIAGRAM. Substantivens kasusfördelning 170 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis įsisąkinėjimas lietuvių kalboje 3 DIAGRAM. Adjektivens kasusfördelning Substantiv används oftast i pluralform, det vill säga i allmänna utsagor (233 av 294 förekomster), medan adjektiv oftare används i singularform, det vill säga för att beskriva en konkret saks egenskap (59 av 84 förekomster). Inga substantiv förekommer i lokativ, men exempel på adjektiv i lokativ förekommer. Substantiv används oftast i singular och plural nominativ och ackusativ, medan adjektiv används i singular och plural nominativ samt i singular ackusativ och genitiv. Detta visar återigen att grammatiska kasus används betydligt oftare än semantiska kasus i litauiskan22 (se diagram 2 och 3). Av 28 ord är 26 förknippade med händelserna som ägde rum i Litauen 1990, vilket bekräftar att ordets betydelse är en återspegling i det mänskliga medvetandet av generaliserade uppgifter om konkreta verklighetsförhållanden. Endast två ord – ekosąjūdis och sąjūdelis – är inte förknippade med återupprättandet av Litauens självständighet. Orden används oftast i journalistiska källor (340 exempel av 380), och betydligt mer sällan i andra källor. 24 exempel kommer från skönlitterära källor, 11 från administrativa texter och 5 från facklitterära källor. 4. SLUTSATSER Av de exempel som hittats i DLKT att döma används 28 ord i dagens litauiska som har bildats antingen av substantivet sąjūdis eller av dess avledningar. 14 av dem är substantiv (1 diminutiv), 12 adjektiv (varav 10 har enkel form och 2 pronominal form), samt ett verb och ett adverb. Dessa ord har bildats på olika sätt. Flest är suffixavledningar – 9, något färre 22 Plg. Savickienė 2005; Dabašinskienė 2009. Straipsniai / Articles 171 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA sammansatta ord – 8, ännu färre prefixavledningar – 7, medan 4 ord inte kan hänföras till någon typ23. Som bekant är suffixavledningar vanligast i litauiskan; sammansatta ord utgör endast en liten del av alla avledningar24. Att antalet sammansatta ord är nästan lika stort som antalet suffixavledningar kan tyda på att denna ordbildning har blivit populär i dagens litauiska. De funna orden används inte bara i sina vanliga betydelser, utan också som nybildningar (till exempel avledningar med suffixen -ininkas, -ė och -ietis, -ė), liksom i överförda, mindre typiska betydelser (till exempel är den mest karakteristiska ordbildningsbetydelsen hos suffixet -iškas för adjektiv ”lik den sak som grundordet betecknar”, men de sällsynta avledningarna med suffixet -iškas används inte i denna betydelse, eller i andra betydelser som inte anges i grammatikerna (den temporala betydelsen hos adjektiv med prefixen iki-, po-, prieš- anges inte i den litauiska grammatiken). Även om det i DLKG står att internationella prefix inte används för att bilda nya substantiv i litauiskan (se Ambrazas, red., 1996: 149 f.), talar det faktum att 3 av de 7 prefixavledningarna av ordet sąūdis har bildats just med internationella prefix25 emot detta. 4 DIAGRAM. Betydelsefält hos avledningar av ordet sąūdis 23 Se avsnitt 2.4 för en utförligare behandling. 24 Se: Ulvydas, huvudred., 1965: 252; Urbutis 1978: 286; Keinys 199: 22. 25 Det skulle finnas ännu fler om vi betraktade substantivet desūzacija och verbet desūzuotis som prefixavledningar. 172 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Begreppet sąjūdis rotar sig i det litauiska språket Efter att ha sammanfattat betydelserna hos alla ord som bildats på grundval av ordet sąjūdis som behandlats kan följande betydelsefält urskiljas: storlek, handlingens kännetecken, handling, art, benämning på ett föremål, tid, benämning på en person och egenskap (se diagram 4; fälten presenteras i ordning efter ett ökande antal exempel uppifrån och ned). Det viktigaste och mest produktiva sättet att komplettera, förnya och berika ordförrådet är att bilda nya ord av redan existerande ord. I DLKT finns hela 28 ord vars grund är ordet sąjūdis, och det används definitivt fler sådana ord i det litauiska språket. Exempelvis finns ordet libersąjūdis inte i DLKT, men det är lätt att hitta exempel på det på webbplatser på internet (sökmotorn Google ger 195 sökresultat). Allt detta visar att begreppet sąjūdis har blivit aktuellt och spritt, och därför kan man hävda att det har rotat sig fast i dagens litauiska språk. L I T T E R A T U R Akelaitienė Gražina 1996: Morfologinės balsų kaitos žodžių daryboje. Vilnius: Vilniaus pedagoginio universiteto leidykla. Ambrazas Saulius 1993: Daiktavardžių darybos raida. Lietuvių kalbos vardažodiniai vediniai 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Ambrazas Saulius 2000: Daiktavardžių darybos raida. Lietuvių kalbos veiksmažodiniai vediniai 2. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Ambrazas Vytautas, red., 1996: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Dabašinskienė Ineta 2009: Šnekamosios lietuvių kalbos morfologinės ypatybės. – Acta Linguistica Lithuanica 60, 1–15. Džežulskienė Judita 2001: Asmenų pavadinimai, reiškiami veiksmažodiniais mobiliaisiais daiktavardžiais (substantiva mobilia). – Acta Linguistica Lithuanica 44, 5–69. Girčienė Jurgita 2003: Žodžio reikšmė leksikologijos ir žodžių darybos požiūriu. – Žmogus ir žodis 1(5), 21–29. Girčienė Jurgita 2005: Naujų skolinių atitikmenys: struktūra ir vartosena. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Girčienė Jurgita 2006: Verstinių tekstų naujažodžiai. – Kalbos kultūra 79, 75–91. Girčienė Jurgita 2008: Naujieji svetimžodžiai su šaknimi blōg- ir jų atitikmenys. – Kalbos kultūra 81, 50–64. Girčienė Jurgita 2011: Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl-. – Kalbos kultūra 84, 165–177. Straipsniai / Articles 173 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Girčienė Jurgita 2013: Stiliniai naujadarai internete. – Šiuolaikinės stilistikos kryptys ir problemos: mokslo straipsnių rinkinys. Vilnius: Lietuvos edukologijos universiteto leidykla, 79–88. Jakaitienė, ats. red., 1976: Lietuvių kalbos morfologija, autoriai: Evalda Jakaitienė, Adelė Laigonaitė, Aldona Paulauskienė. Vilnius: Mokslas. Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Keinys Stasys, vyr. red., 2000: Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Ketvirtas leidimas. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Kinderys Algimantas, ats. red., 2001: Tarptautinių žodžių žodynas. Vilnius: Alma littera. Mikelionienė Jurgita 2002: Analogija lietuvių kalbos žodžių daryboje. Potencialiai ir okazionaliai dariniai. – Acta Linguistica Lithuanica 46, 73–80. Miliūnaitė Rita 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica 71, 246–264. Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 161–184. Morkūnas Kazys, par., 2008: Lietuvių kalbos enciklopedija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Murmulaitytė Daiva 2014: Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas. – Bendrinė kalba 87, 1–17. Prieiga internetu: http://www.bendrinekalba.lt/?87. Murmulaitytė Daiva 2016a: Naujažodžių duomenynas ir naujažodžių tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Prieiga internetu: http://www.bendrinekalba.lt/?89. Murmulaitytė Daiva 2016b: Naujieji asmenų pavadinimai darybos ir semantiniu aspektu. – Lietuvių kalba 10. Vilniaus universitetas, 1–22. Prieiga internetu: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviu-kalba/article/view/200. Pakers Jurgis 2013: Naujųjų skolinių duomenų bazės veiksmažodžių morfologija. – Taikomoji kalbotyra 3, 1–26. Prieiga internetu: https://taikomojikalbotyra.lt/oj/index.php/taikomoji-kalbotyra/article/view/28/22. Paulauskienė Aldona 1994: Lietuvių kalbos morfologija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Ružė Albertas 2008: Lietuvių kalbos morfologija. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. 174 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX Sąvokos sąjūdis išsakinėjimas lietuvių kalboje Savickienė İna 2005: Linksṅių vartojimo dažnumas ir daiktavardžio reikšmė. – Acta Linguistica Lithuanica 52, 59–65. Skardžius Pranas 1996: Rinktiniai raštai 1. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Subačius Giedrius 1993: Simono Daukanto didžiojo lenkų–lietuvių kalbų žodyno naudarai: individuali žodžių darba. – Lietuvių Atgimimo istorijos studijos 4. Vilnius: Baltoji varnelė, 135–216. Ulvydas Kazys, vyr. red., 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Fonetika ir morfologija. Vilnius: Mintis. Ulvydas Kazys, vyr. red., 1971: Lietuvių kalbos gramatika 2. Morfologija. Vilnius: Mintis. Ulvydas Kazys, vyr. red., 1981: Lietuvių kalbos žodynas 12. Vilnius: Mokslas. Urbutis Vincas 1961: Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba. – Dabartinė lietuvių kalba. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 65–121. Urbutis Vincas 1978: Žodžių darybos teorija. Vilnius: Mokslas. Vaškevičiūtė Valerija 2007: Tarptautinių žodžių žodynas. Ketvirtas, pataisytas ir papildytas leidimas. Vilnius: Žodynas. Valeckienė Adelė 1998: Funkcinė lietuvių kalbos gramatika. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Vaskelienė Jolanta 2000: Darybiniai sinonimai. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Vaskelienė Jolanta 2002: Darbinių sinonimų stilistika. – Linguistica Lettica 10, 92–101. Vaskelienė Jolanta 2004: Darbinių sinonimų funkcionavimas tekstuose. – Filologija 9, 47–54. Vaskelienė Jolanta, Kučinskienė Ramunė 2012: Dabartinės lietuvių kalbos būdvardžių dariniai sinonimai. – Žmogus ir žodis 14(1), 153–161. Vaskelienė Jolanta, Kvašytė Regina 2006: Lietuvių ir latvių kalbų darybinių sinonimų stilistinės ypatybės. – Lietuvių ir latvių gretinamosios stilistikos klausimai. Lietuvių un latviešu sastatāmās stilistikas jautājumi. Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla, 295–310. Zinkevičius Zigmas 1957: Lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių istorijos bruožai. Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Straipsniai / Articles 175 VESLAVA ČIŽIK-PROKAŠEVA Begreppet sąjūdis etableras i det litauiska språket SAMMANFATTNING Med utgångspunkt i Corpus of Contemporary Lithuanian Language (CCLL), som utvecklats av Centrum för datorlingvistik vid Vytautas Magnus-universitetet i Kaunas, undersöker artikeln hur begreppet sąjūdis har etablerat sig i det litauiska språket. Det konstaterades att 28 ord har bildats i litauiskan på grundval av ordet sąjūdis: 14 substantiv (ett diminutiv), 12 adjektiv (10 adjektiv i kortform, 2 adjektiv i pronominalform), ett verb och ett adverb. Dessa ord bildades enligt olika ordbildningsmönster. Suffixavledningar dominerar; antalet sammansatta ord är något mindre, medan prefixavledningar är ännu ovanligare. Avledningarna från ordet sąjūdis uppvisar olika ordbildningsnivåer: bildningar på den fjärde nivån är vanligast, bildningar på den tredje nivån är mindre vanliga och bildningar på den femte nivån är minst vanliga. Ordet sąjūdininkas är vanligast; det förekom 234 gånger i CCLL. Adjektivet sąjūdinis är betydligt ovanligare; det förekom 42 gånger. Substantivet sąjūdietis är ännu ovanligare; 32 belägg hittades. Fjorton ord förekom endast en gång i korpusen. Maskulina substantiv används oftast i CCLL; feminina substantiv är få. Adjektiv av båda könen används i lika stor utsträckning. Substantiv används vanligtvis i plural, medan adjektiv oftare används i singular. Det bör noteras att 26 av de 28 orden uppkom efter händelserna i Litauen 1990 och har samband med dem. Endast två ord har ingen koppling till återupprättandet av Litauens självständighet. Dessa ord används vanligtvis i källor inom opinionsjournalistiken (340 av 380 exempel); de är mindre vanliga i andra källor. Efter att ha sammanfattat alla ord som bildats på grundval av ordet sąjūdis kan följande betydelsefält urskiljas: storlek, handlingens kännetecken, handling, art, benämning på ett föremål, tid, benämning på en person och särskiljande egenskap. Inkommen den 6 juni 2018. Veslava Čižik-Prokaševa Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, Vilnius LT-10308, Lietuva [email protected] 176 Acta Linguistica Lithuanica LXXIX