Žodžio „augalas“ samprata (remiantis studentų apklausa)

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Institutet för litauiska språket Forskningsområden: lexikografi, semantik, lexikologi. DOI: https://doi.org/10.35321/all82-05 BEGREPPET AUGALAS (BASERAT PÅ EN STUDENTENKÄT) Begreppet augalas (baserat på en studenten­kät) A B S T R A K T Litauiska förklarande ordböcker (Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, Lietuvių kalbos žodynas) definierar vanligtvis ordet augalas som en botanisk term genom att nämna dess väsentliga kännetecken – en ”organism” som livnär sig på ”oorganiska ämnen” och behöver ”ljusenergi”. augalas är emellertid inte bara en term utan också ett vardagligt, vanligt ord, som de förklarande ordböckerna även skulle kunna definiera på ett mer vardagligt sätt genom att ange dess typiska kännetecken, typiska medlemmar i kategorin med mera, så att ordet blir lättare för ordbokens läsare att förstå. För att närmare undersöka hur ordet augalas uppfattas, vilka av dess kännetecken som är viktigare och lättare att känna igen och vilka som är mindre viktiga, genomfördes en studentenkät. Resultaten skulle kunna bidra till att komplettera den traditionella (mer vetenskapliga) definitionen av växt med mer typiska kännetecken. V I K T I G A O R D: enkät, betydelse, mest typiska kännetecken, definition, term, växt. A B S T R A K T Litauiska förklarande ordböcker (Dictionary of Modern Lithuanian, Dictionary of the Lithuanian Language) definierar vanligtvis ordet augalas (plant) som en botanisk term genom att nämna dess väsentliga kännetecken: ”organism”, som livnär sig på ”oorganiska näringsämnen” och behöver ”ljusets energi”. augalas är emellertid inte bara en term utan också ett vardagligt, vanligt ord, som de förklarande ordböckerna även skulle kunna definiera på ett mer vardagligt sätt genom att ange dess typiska kännetecken, typiska medlemmar i kategorin med mera, så att det blir lättare för ordbokens läsare Straipsniai / Articles 93 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ för att förstå det. För att ta reda på hur ordet augalas förstås, vilka kännetecken som är viktigare och lättare att känna igen och vilka som är mindre viktiga, genomfördes en studentundersökning vars resultat kunde vara till hjälp för att komplettera den traditionella (mer vetenskapliga) definitionen av termen augalas med mer typiska kännetecken. NYCKELORD: undersökning, betydelse, mest typiska kännetecken, definition, term, växt. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Denna artikel ingår i en serie artiklar av författarna om undersökningen av föreställningen om växten och vissa konkreta växter. Den första artikeln i serien, ”Särdrag i definitionsformuleringen av betydelser i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: växter och djur”, publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”Bendrinė kalba” (bd 90, 2017). Syftet med den nämnda artikeln var att diskutera särdragen i definitionsformuleringen av betydelserna hos utvalda ord som betecknar växter och djur i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne (nedan BŽ) och att lägga fram förslag till formuleringen av definitioner för dessa och andra beteckningar inom området. En av artikelns uppgifter var att fastställa vilken typ av betydelsedefinition – traditionell eller kognitiv – som oftast följs i BŽ vid definitionen av de allmänna kategoribeteckningarna växt och djur samt ord som hör till dessa kategorier (husdjur, träd, frukter osv.), och att jämföra dem med definitionerna i andra förklarande ordböcker över litauiska, engelska och ryska. En annan viktig uppgift var att undersöka vilka kännetecken som oftast väljs i BŽ vid definitionen av orden augalas¹ och gyvūnas. Det visade sig, när det gäller augalas, att BŽ:s författare hade valt en traditionell (mer vetenskaplig) definition av dessa ords betydelser (liksom DŽ₇ᵢ, LKŽₑ och de flesta analyserade engelska och ryska ordböcker). BŽ registrerar följande kännetecken hos växten: ’organism’, livnär sig på ’oorganiska ämnen’, ’ljusenergi’ är nödvändig. Slutsatsen blev att det i naturen finns mycket många växtarter och att det därför sannolikt skulle vara svårt att definiera detta ord genom exempelvis kännetecken hos dess mest framträdande typiska medlemmar. Botanikvetenskapen har ett mycket välutvecklat terminologiskt system. Därför kan det vara så att litauiska förklarande ordböcker, när de definierar ord som hör till detta område, ofta bygger på element från vetenskaplig kategorisering (vetenskaplig nomenklatur) och nämner att företeelsen hör till olika riken, familjer, släkten och så vidare, trots att ”[e]n av de viktigaste uppgifterna för en lexikografisk definition är att hjälpa ordbokens läsare att känna igen de kategorirepresentanter i verkligheten som betecknas med orden” (Mikulskas 2009: 72). Praxisen att definiera ord inom botanikområdet som termer i förklarande ordböcker har gamla anor. ¹ Manuskriptet till BŽ, som ännu inte har publicerats, används som grund. 94 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Föreställningen om ordet augalo (baserat på en studentundersökning) I litauiska encyklopedier definieras växten mycket vetenskapligt, genom att olika vetenskapliga termer från botanikområdet nämns, jfr.: ”växter är levande organismer vars cellvägg består av cellulosa2 och vars högsta former har en stam och en rot samt bildar organiskt material av oorganiskt material, dvs. livnär sig autotroft” (LE 1953: 392). Ibland begränsas definitionen av växt genom att dess tillhörighet till ett visst rike nämns (med betoning på skillnaden mellan växt och djur), jfr.: ”växter, organismer som utgör ett av den levande världens två riken (regnum vegetabile; det andra riket är djurriket)” (LTE 1976: 445); ”växter, organismer som utgör ett av den levande världens två viktigaste riken” (ŽŪE 1998: 121). I VLEe definieras växten också genom att dess tillhörighet till ett visst rike nämns, jfr.: ”organismer som utgör växtriket (Regnum plantae, Regnum vegetabile”3. I litauiska ordböcker över termer (och i olika lagar) registreras följande kännetecken hos växten när den definieras: ’näring med oorganiska ämnen’ (till skillnad från djur, som vanligtvis livnär sig på organiska ämnen) och ’förmåga att utföra fotosyntes’, jfr.: ”En organism av en av de former av levande materia som existerar på jorden, som livnär sig på oorganiska ämnen och oftast använder ljusenergi för sin tillväxt” (Sliesaravičius, Lazauskas, Stanys, Keinys, Klimovienė 2010); jfr. även: ”1. En flercellig organism som utför fotosyntes eller delar av den <...>, inklusive frön avsedda för sådd. 2. En flercellig organism som utför fotosyntes eller delar av den, inklusive färska frukter och frön” (lagförslaget om ändring av Republiken Litauens fytosanitära lag; lagförslaget om ändring av Republiken Litauens växtskyddslag). Vid en jämförelse av växtdefinitionerna i litauiska encyklopedier och termordböcker kan man konstatera att litauiska förklarande ordböcker (DŽ11, LKŽe) definierar ordet växt som en term genom att nämna dess väsentliga kännetecken: ’organism’, som livnär sig på ’oorganiska ämnen’ och för vilken ’ljusenergi’ är nödvändig. Det bör framhållas att växt inte bara är en term utan också ett vardagligt, vanligt ord, som förklarande ordböcker även skulle kunna definiera på ett mer vardagligt sätt genom att registrera dess typiska kännetecken, typiska medlemmar i kategorin och så vidare, så att ordet blir lättare för ordbokens läsare att förstå. Kaip teigia Aloyzas Gudavičius (2009: 78), „[p]latikimos medžiagos reikšmių definicijoms teikia asociacijų žodynai <...>. Informantų sintagminės reakcijos į duotus žodžius patvirtina stiprų sememų semantinį ryšį, vadinasi, ir bendrų semų buvimą“. Taigi siekiant išsamiau išnagrinėti, kaip suvokiamas augalas, kurie jo požymiai yra svarbesni ir lengvai atpažįstami, o kurie yra ne tokie svarbūs, ² Skrivet som i originalet. ³ Se VLEe närmare, växter: https://www.vle.lt/Straipsnis/augalai-66752. Straipsniai / Articles 95 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Det beslutades att genomföra en student4enkät, vars resultat förväntas bidra till att komplettera den traditionella (mer vetenskapliga) definitionen av växt med mer typiska kännetecken. Syftet med denna artikel är att undersöka hur ordet växt uppfattas, baserat på en studentenkät. I artikeln formuleras följande uppgifter: 1) att fastställa, klassificera och diskutera de kännetecken hos växten som registrerats i studenternas svar; 2) att på grundval av enkätuppgifterna lägga fram förslag till definitionen av detta ords betydelse i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. METODIK OCH TEORETISKA ANTAGANDEN Totalt deltog 1115 studenter från olika utbildningsnivåer och fakulteter vid tre litauiska universitet i enkäten – Vilnius Gediminas tekniska universitet, Mykolo Romerio-universitetet och Šiauliai-universitetet. Företrädare för de exakta vetenskaperna utgjorde 30 procent av alla svarande, företrädare för samhällsvetenskaperna 61 procent och företrädare för humaniora 9 procent (se tabell 1 för mer information). Kvinnor utgjorde 59 procent (85 procent inom samhällsvetenskaperna, 15 procent inom humaniora och 0 procent inom de exakta vetenskaperna), män 41 procent av alla svarande (72 procent av männen inom de exakta vetenskaperna, 28 procent inom samhällsvetenskaperna och 0 procent inom humaniora). Kvinnor som tillbringat barndomen och den tidiga ungdomen på landsbygden utgjorde 23 procent av alla tillfrågade kvinnor, män 41 procent av alla tillfrågade män. Kvinnor som tillbringat barndomen och den tidiga ungdomen i staden utgjorde 77 procent av alla tillfrågade kvinnor, män 59 procent av alla tillfrågade män. 4 Studenterna valdes på grund av sin mångsidiga sammansättning, eftersom de kan representera hela samhället (Rutkovska ir kt. 2017: 32). 5 Enkäten genomfördes i februari–maj 2019. Författarna tackar uppriktigt doc. dr. Rasuolė Vladarskienė, lärare vid Vilnius Gediminas tekniska universitet, dr. Ilona Čiužauskaitė, lärare vid Mykolo Romerio-universitetet, och doc. dr. Jolanta Vaskelienė, lärare vid Šiauliai-universitetet, som hjälpte till att genomföra studentenkäten. 6 Som Kristina Rutkovska, Marius Smetona och Irena Smetonienė påpekar: ”[d]et bör undersökas studentgrupper på minst 100 personer” (Rutkovska ir kt. 2017: 32). I undersökningen tillfrågades fler än hundra studenter, eftersom författarnas erfarenhet visar att en del av uppgifterna vanligtvis blir oanvändbara – studenter svarar inte alls på frågorna, svarar ”vet inte” på alla frågor och så vidare. Det beslutades att behålla alla enkäter vars uppgifter inte hade blivit oanvändbara, det vill säga 111. 96 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) Tabell 1. Respondenternas fördelning efter kön och vetenskapsområde, antal Område | Kön | Kvinnor | Män | Totalt | | från landsbygden | från staden | från landsbygden | från staden | De exakta vetenskapernas område | 0 | 0 | 11 | 22 | 33 Samhällsvetenskapernas område | 11 | 44 | 8 | 5 | 68 Humanioras område | 4 | 6 | – | – | 10 | Totalt 65 | | Totalt 46 | | 111 Kvinnorna är oftast omkring 19–25 år gamla, männen 18–25 år gamla. Det finns både kvinnor och män som är äldre (se tabell 2). Tabell 2. Respondenternas fördelning efter ålder Område | Kön | Kvinnor | Män De exakta vetenskapernas område | – | 21–23, 25, 41 Samhällsvetenskapernas område | 19–23, 27–28 | 18–20 Humanioras område | 22–25, 45 | – Totalt 111 respondenter I enkäten ingick frågor av öppen typ (sammanlagt 13), där respondenterna skulle skriva in ett svar formulerat med egna ord: 1. Beskriv med egna ord vad en växt är för dig. 2. Vilket är enligt din mening växtens viktigaste kännetecken? 3. Ange växtens övriga kännetecken. 4. Vilken del (vilket organ) måste en växt enligt din mening ha för att kunna kallas växt? 5. På vilket sätt skiljer sig växten enligt din mening från ett djur? 6. I vilken miljö kan en växt enligt din mening växa? 7. Kan en växt enligt din mening växa i vatten? 8. Är alla växter enligt din mening gröna? 9. Är ljus enligt din mening nödvändigt för en växt? 10. Vad livnär sig en växt enligt din mening på? 11. Känner du till termen fotosyntes? Om ja, beskriv den med egna ord. 12. Är en svamp enligt din mening en växt? 13. Vilken växt är mest typisk för dig? Straipsniai / Articles 97 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Som framgår har frågorna ställts från den mest allmänna, där respondenterna skulle beskriva vad en växt är för dem, till mer konkreta frågor, till exempel i vilken miljö en växt kan växa, om en växt kan växa i vatten, om alla växter är gröna osv. För att respondenterna skulle svara så utförligt som möjligt ställdes samma frågor flera gånger, men med något annorlunda formulering. Exempelvis hänger den andra (Vilket är enligt Er uppfattning växtens viktigaste kännetecken?) och den fjärde (Vilken del (vilket organ) måste en växt enligt Er uppfattning ha för att den ska kunna kallas växt?) frågan i enkäten ihop, eftersom man förväntade sig att svaren skulle likna varandra, men resultaten visar att så inte är fallet. Den femte frågan (Vad skiljer enligt Er uppfattning en växt från ett djur?) ställdes för att klarlägga vilka huvudsakliga särskiljande kännetecken respondenterna skulle ange, eftersom dessa kännetecken sannolikt inte bara skulle vara särskiljande utan också mest typiska för växten och djuret. Den sjätte och den sjunde frågan hänger ihop – i det första fallet frågade man i vilken miljö en växt över huvud taget kan växa, i det andra frågade man mer specifikt om en växt kan växa i vatten. Den åttonde frågan gällde växtens färg, det vill säga om alla växter är gröna. Den nionde och den tionde enkätfrågan gällde växtens näring – om ljus är nödvändigt för växten och vad växten livnär sig av. Den elfte frågan var av vetenskaplig karaktär; man ville kontrollera om respondenterna kände till termen fotosyntes, eftersom litauiska förklarande ordböcker definierar ordet växt genom att nämna denna vetenskapliga term. Den tolfte frågan ställdes för att klarlägga vilket rike eller vilken grupp respondenterna hänför svamparna till – växterna eller något annat. Genom att ställa den trettonde frågan (Vilken växt är typiskast för Er?) ville man få veta vilka av de växter som sannolikt växer i Litauen som är mest typiska för respondenterna. Vid analysen och beskrivningen av enkätuppgifterna delades respondenternas svar först in efter vetenskapsområde, kön och ursprungsort, men det konstaterades att det inte fanns några betydande skillnader mellan de givna svaren. Man beslutade därför att beskriva uppgifterna utan att dela in dem enligt de nämnda kriterierna. I de fall då svaren från respondenter inom olika vetenskapsområden inte överensstämmer anges detta vid analysen av frågan. De uppgifter som samlades in i enkäten bearbetades manuellt. Svaren presenterades i numerisk och procentuell form. Svaren på samma fråga delades in efter kännetecken; exempelvis har svaret en växt – en levande varelse med en rot kännetecknen ’rot’ och ’liv’. Kännetecknen grupperades i större grupper (som beskrivs nedan), och deras numeriska och procentuella andel presenterades. Den siffra som anges inom parentes efter varje kännetecken visar hur många gånger kännetecknet användes som svar på samma fråga (t.ex. 54 av 81). Kännetecknen presenteras i fallande ordning. På detta sätt räknades svaren på frågorna ett–fyra. Svaren på frågorna fem–sex, tio–elva och tretton delades också in efter kännetecken, men grupperades inte, eftersom det i dessa fall är viktigt att fastställa vilka kännetecken som dominerar och det inte är relevant vilka grupper de tillhör. Svaren på frågorna sju–nio och 98 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) tolv delades inte in efter kännetecken (respondenterna svarade oftast ja eller nej), varför det totala antalet personer som besvarat samma fråga räknades. Pasak Ryszardo Tokarsky’io (1993: 340–341), augalo savybės, kurios yra svarbios žmogui, gali būti suskirstytos į tris grupes: 1) aplinkos savybės (įskaitant jų žydėjimo periodą, kuris yra svarbiausias augalo vystymuisi), 2) fizinės savybės ir 3) paskirtis. Przemysław’as Dębowiak’as ir Jadwiga Waniakowa (2019: 176) tirdami semantinę augalų pavadinimų7 motyvaciją pateikia tokią klasifikaciją: 1) augalų išvaizda (išorė), 2) augalų savybės, 3) augalų augimo vieta ir 4) augalų paskirtis. Efter att ha fastställt de växtkännetecken som noterats i studenternas svar kan följande känneteckensgrupper urskiljas: 1) växten i allmän bemärkelse, 2) växtens inre kännetecken och 3) växtens yttre kännetecken. Gruppen växten i allmän bemärkelse omfattar vetenskapliga klassifikationsbegrepp (hyperonymer), till exempel organism, del av naturen, rike osv. Växtens inre kännetecken är sådana kännetecken som inte hänger samman med växternas synliga form, utan avslöjar egenskaper som hänger samman med deras inre, tillväxtprocessen, växtplatsen, näringen, cellstrukturen8 osv., exempelvis ’förökning’, ’tillväxt’, ’fotosyntes’ osv. (se tabell 3 för mer information). I artikeln hänförs dessa kännetecken till de vetenskapliga, eftersom de återspeglar vetenskaplig kunskap om växten. Med växtens yttre kännetecken avses sådana kännetecken som uppfattas eller förnims visuellt, genom känsel, lukt eller på andra sätt, exempelvis ’färg’, ’doft’, ’organ’ (’rötter’, ’stjälk (stam)’) osv. (se tabell 3 för mer information). Dessa kännetecken grundar sig, till skillnad från de inre, i högre grad på vardaglig och personlig kunskap om och erfarenhet av växten. Tabell 3. Växtkännetecken som ofta noterats i respondenternas svar ⁷ Ordet växt har inte ägnats någon större uppmärksamhet i litauiska språkforskares arbeten. Olika artiklar har publicerats om enskilda växtnamn; exempelvis undersökte Aurelija Gritėnienė föreställningsbilder av žibuoklė (2014) och šermukšnis (2016), Rūta Kazlauskaitė analyserade föreställningsbilder av blommande aguona (2010) och blommande saulėgrąža (2014), och Silvija Papaurėlytė undersökte associationsfältet för ordet medis (2011) osv. ⁸ En fråga kan uppstå om varför växtens cellstruktur hänförs till de inre (och inte yttre) kännetecknen. Denna indelning beror på att växtens cellstruktur inte kan ses med blotta ögat utan har fastställts genom vetenskaplig undersökning. Straipsniai / Articles 99 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ EGENSKAPSGRUPPER VÄXTENS EGENSKAPER Växtens inre egenskaper ‘livscykel’ ‘fortplantning’ ‘tillväxt’ ‘död’ ‘förnyelse’ ‘näring’ ‘sol’ ‘vatten (fukt)’ ‘oorganiska ämnen’ ‘näringsrikedom’ ‘fotosyntes’ ‘luft’ ‘produktion’ ‘andning’ ‘växtplats’ ‘cellstruktur’ Växtens yttre egenskaper ‘organ’ ‘rötter’ ‘stam (skaft)’ ‘blad / barr’ ‘blomma, blomning’ ‘stam’ ‘frukt’ ‘färg’ ‘lukt’ ‘skönhet, prydnad’ Undersökningens metoder: semantisk analys, jämförande metod, beräkningsmetod, enkätundersökningar. ANALYS AV RESULTATEN FRÅN STUDENTENKÄTEN När respondenterna besvarade den första enkätfrågan – BESKRIV MED EGNA ORD VAD EN VÄXT ÄR FÖR DIG – angav de först vad en växt i allmän bemärkelse är (81, dvs. 36% av alla kännetecken). För respondenterna var en växt oftast⁹ ⁹ De förklarande ordböckerna över litauiska (DŽ₇, LKŽₑ), engelska (MERRIAM-WEBSTER, OXFORD, MACMILLAN, COLLINS, CAMBRIDGE) och ryska (СЕМ, МАКС, ТСОШ) språken anger också, när de definierar ordet augalas, först och främst att det är ‘levande’ (se Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–14 för en utförligare diskussion). 100 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) är en ‘organism’ (54 av 81), det vill säga levande10, jfr svaren: levande organism; levande, kännande organism; växande organism; grupp av organismer; halvt levande varelse; en organism som vi möter i naturen; levande; liv; livsform; liv av vegetabiliskt ursprung; symbol för livet. Andra respondenter svarade att en växt är ‘en del av naturen’ (11 av 81), till exempel: naturen; en del av naturen; allt som finns i naturen. Man kan anta att de avsåg den levande (organiska) naturen11. Mer sällan (16 av 81) beskrev respondenterna växten som ett ‘föremål’, ett ‘objekt’, ett ‘element’, en ‘sak’ och liknande. När respondenterna besvarade den första frågan ägnade de också betydande uppmärksamhet åt växtens inre kännetecken (102, dvs. 45% av alla kännetecken), och betonade dess ‘livscykel’, liksom hos alla andra levande varelser, (23 av 102): a) ‘fortplantning’ (fortplantande; utvecklad ur ett frö; fortplantar sig på sätt som är specifika för växter; kan fortplanta sig); b) ‘tillväxt’ (växande; växer; som växer; kan växa upp; växer ständigt); c) ‘död’ (dör efter en viss tid) och d) ‘förnyelse’ (förnyande; återfödd). Respondenterna nämner också växtens ‘näring’ (21 av 102) – för att upprätthålla livet behöver växten: a) ‘ljusenergi’ (livet beror på ljus; reagerar på ljus; solljus är nödvändigt för den), b) ‘vatten (fukt)’ och c) att den genom rötterna absorberar ‘oorganiska ämnen’. Några respondenter svarade att växten upprätthåller sitt liv genom att konsumera organiska och oorganiska ämnen och att växten livnär sig på ämnen. Dessa svar är inte helt korrekta, eftersom ämnen kan vara organiska eller oorganiska, och växter i första hand är producenter av organiska ämnen (de syntetiserar organiska ämnen från oorganiska föreningar). Näring med organiska ämnen är inte typisk för växter, men i naturen finns sådana växter, till exempel insektsätande växter, som livnär sig på smådjur (insekter, spindlar osv.)12. Det förekom också svar som rörde ‘växters näringsrikedom’, till exempel: näringsrik för insekter; föda. Respondenterna nämner också ‘fotosyntes’13 (19 av 102) (för en utförligare diskussion om fotosyntes, se behandlingen av den elfte frågan) och ‘växtplats’ (18 av 102). Ofta anges att en växt kan växa i olika miljöer – på marken, i jorden, i vatten; i vissa fall anges en specifik växtplats – i en nisch, på en äng och så vidare. 10 Organism – ”en levande varelse som kan existera självständigt – ett djur eller en växt” (BŽ). 11 Jfr gamta är ”allt som existerar, utom samhället. Man skiljer mellan den döda, eller oorganiska, naturen och den levande, eller organiska, naturen” (se VLE för en utförligare diskussion: https://www.vle.lt/Straipsnis/gamta-102872). 12 Se VLE för en utförligare diskussion vabzdžiaėdžiai augalai: https://www.vle.lt/Straipsnis/vabzdziaedziai-augalai-98590. 13 Fotosintezė – ”en process där organismer (klorofyllhaltiga växter, gröna och purpurfärgade bakterier) använder solenergi från den synliga delen av spektrumet för att syntetisera föreningar med högt energivärde” (se VLE för en utförligare diskussion: https://www.vle.lt/Straipsnis/fotosinteze-41233). Straipsniai / Articles 101 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Mer sällan nämner respondenterna, som svar på den första frågan, ”luft”¹⁴ (11 av 102), dvs. dess ”produktion” (växten producerar syre; syrekälla; luftrenande; producerar syre) och själva växternas ”andning”. Mycket sällan nämns växternas ”cellstruktur” (5 av 102), t.ex.: består av växtceller som innehåller kloroplaster. Det är intressant att vissa respondenter (5 av 102) beskriver växten genom att ställa den i motsats till människan och djuret (kognitiv synpunkt), jfr: något som växer, men inte en människa eller ett djur; orörlig; utan tanke. Vissa litauiska, engelska och ryska förklarande ordböcker registrerar också egenskapen ”växer i orörlig position” i definitionen av växt, jfr: ”vanligen växande i orörlig position” (LKŽₑ), ”rör sig inte från en plats till en annan” (MERRIAM-WEBSTER), ”fäst vid en eller annan plats” (CEM) osv. (se Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–14 för en utförligare diskussion). De flesta växter kan visserligen inte röra sig aktivt, men kan vid behov böja sig mot ljuset; rötterna böjer sig mot den fuktiga substratets sida; vissa klätterväxter slingrar sig runt det stöd som de kommer i kontakt med osv. (VLEₑ). Mer sällan (44, dvs. 19% av alla egenskaper) nämner respondenterna, som svar på den första enkätfrågan, växtens yttre egenskaper. De vanligaste yttre (synliga) egenskaperna hos växten anges vara följande: ”färg” (11 av 44) (vanligen grön) och ”blad / taggar” (10 av 44). Förklarande ordböcker (och då endast vissa engelskspråkiga) registrerar i sällsynta fall dessa egenskaper när de definierar betydelsen av växt, jfr: ”har blad” (COLLINS, CAMBRIDGE), ”i bladen syntetiserar den genom fotosyntes det gröna (understruket av författarna) pigmentet klorofyll näringsämnen” (OX­FORD) (se Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–12 för en utförligare diskussion). Respondenterna nämner sällan följande yttre egenskaper hos växten: ”rot” (6 av 44), ”skönhet, prydnad”¹⁵ (4 av 44), ”blomma, blomning” (4 av 44), ”stjälk (stam)” (4 av 44), ”doft” (3 av 44), ”frukt(er)” (1 av 44) och ”form” (1 av 44). När vissa respondenter svarade på den första frågan nämnde de vad de ansåg vara de mest typiska växterna, t.ex.: träd, blommor, gräs och buskar. Det är sannolikt att de nämnda växterna är de mest typiska representanterna för växtkategorin. Det bör framhållas att det inom lexikografisk praxis finns få etablerade exempel på att nämna de mest typiska medlemmarna i en viss kategori när betydelsen hos själva kategoribenämningen förklaras. Exempelvis anger OXFORD-ordboken i definitionen av ordet växt de typer som omfattas av växtkategorin: träd, buskar, gräs, ormbunkar och mossor (se Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 12 för en utförligare diskussion). Tydligen anser redaktörerna för OXFORD-ordboken att dessa växter är de mest typiska för engelsktalande. Den genomförda undersökningen visar, ¹⁴ Egenskaperna att växter utför ”fotosyntes” och ”producerar luft” hänger i själva verket samman, eftersom syre frigörs under fotosyntesprocessen. Växter frigör emellertid inte bara syre utan andas också, varför dessa egenskaper presenteras separat. ¹⁵ Denna egenskap har hänförts till växtens yttre (synliga) egenskaper, men skulle också kunna betraktas som växtens funktion – att försköna och pryda omgivningen, hemmet osv. 102 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) att de mest typiska växterna (för litauer) skulle vara träd, blommor, gräs och buskar (se diskussionen av den trettonde frågan för en utförligare redogörelse). I så fall skulle definitionen av ordet växt kunna kompletteras med dessa mest typiska medlemmar, så att definitionen blir ännu tydligare och mer informativ för ordbokens läsare. Till den första enkätfrågan gavs också flera filosofiska svar, t.ex.: växter är Guds skapelse; en källa till inspiration, ett bevis på Guds existens; ett tecken på frid och äkthet; de väcker endast behagliga och varma känslor. Sammanfattningsvis kan man, utifrån svaren på den första frågan – beskriv med egna ord vad en växt är för Dig – hävda att växten för respondenterna oftast är en ”organism” som ”utför fotosyntes”, ”växer” och har en ”växtplats”. Således registreras mer vetenskapliga egenskaper hos växten. Respondenterna tillfrågades: VAD ANSER NI VARA VÄXTENS HUVUDSAKLIGA EGENSKAP? En större grupp utgörs av svar som har samband med växtens inre egenskaper (76, dvs. 55% av alla egenskaper). Bland växtens inre egenskaper nämner respondenterna oftast ”fotosyntes” (22 av 76) (se diskussionen av den elfte frågan för mer om fotosyntes). En annan viktig egenskap hos växten anses vara växtens ”livscykel” (18 av 76), närmare bestämt dess ”tillväxt”. Övriga inre egenskaper hos växten anges vara följande: ”luftproduktion” (10 av 76), ”näring” (8 av 76), ”växtplats” (8 av 76). Bland de mer sällan nämnda egenskaperna hos växten finns ”cellstruktur” (6 av 76) och motsatsen till människan och djuret, närmare bestämt ”växer i orörlig position” (4 av 76). När det gäller växtens yttre egenskaper (56, dvs. 41% av alla egenskaper) nämner respondenterna oftast växtens ”färg” (23 av 56), som vanligtvis är grön, jfr: växter är oftast gröna till färgen; har grön färg osv. (se diskussionen av den åttonde frågan för mer om växternas färg). Övriga yttre egenskaper hos växten som respondenterna nämner anges sällan eller mycket sällan, jfr: ”rötter” (12 av 56), ”blomma, blomning” (7 av 56), ”blad” (5 av 56), ”stjälk (stam)” (5 av 56), ”gestalt” (2 av 56), ”skönhet” (1 av 56) och ”frukter” (1 av 56). En mycket liten del av svaren, som rör vad växten är i allmän mening, utgörs av svaren att växten är en ”levande organism” eller ”levande” (6, dvs. 4% av alla egenskaper). Sammanfattningsvis kan man hävda att respondenterna på den andra enkätfrågan – vilken anser ni vara växtens huvudsakliga egenskap? – först och främst svarar ”färg” (en yttre egenskap), medan ”fotosyntes” kommer på andra plats i frekvens. Det är intressant att respondenterna nämner ”fotosyntes” när de svarar både på den första och den andra enkätfrågan. Man kan anta att ”fotosyntes” är en av växtens viktigaste egenskaper. Den tredje enkätfrågan formulerades så här: ANGE ANDRA EGENSKAPER HOS VÄXTEN. Av de analyserade svaren framgår att respondenterna, när de svarar på denna fråga, oftast nämner växtens yttre egenskaper (151, dvs. 67% av alla egenskaper). Bland de vanligaste svaren finns följande: ”blomma, blomning” Straipsniai / Articles 103 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ (33 av 151) och ’blad / barr’ (32 av 151). Mer sällan nämns följande yttre kännetecken: ’rötter’ (21 av 151), ’stam (skaft)’ (18 av 151) och ’färg’ (17 av 151). Växtens ’frukter’ (13 av 151), ’doft’ (7 av 151), ’stam’ (4 av 151), ’frön’ (3 av 151), ’skönhet, prydnad’ (2 av 151) och ’knopp’ (1 av 151) nämns sällan eller mycket sällan. Växtens inre kännetecken registreras mer sällan (73, det vill säga 32% av alla kännetecken) än de yttre. Växtens ’livscykel’ nämns (23 av 73): a) ’förökning’ (förökar sig; könlig och könlös förökning; förökar sig med frön, frukter eller rötter; förökar sig med frön och pollen16); b) ’tillväxt’ (tillväxt; växer; växer uppåt; växer nerifrån och upp; växer ständigt); c) ’död’ och d) ’förnyelse’ (kan leva länge; uppvaknande; liv). Det vanligaste av de diskuterade inre kännetecknen hos växten är ’tillväxt’. Som framgår fanns det också svar där respondenterna specifikt angav växtens tillväxtriktning, till exempel: växer uppåt; växer nerifrån och upp. Växter växer i själva verket inte alltid uppåt, jfr. klätterväxter, som saknar en vertikal stam och kan slingra sig runt vissa föremål i olika riktningar. Respondenterna anger också växtens ’näring’ (14 av 73), ’fotosyntes’ (11 av 73) och att växten ’producerar luft’ (9 av 73), till exempel: växten producerar syre; renar luften; renar luften; bryter ned CO2. Det fanns också sådana svar, till exempel: växter minskar luftföroreningarna, upprätthåller livet på vår planet; renar planeten från damm. Dessa svar är av mer abstrakt karaktär och illustrerar växternas nytta och funktion i ekosystemet. Av växtens yttre kännetecken nämns mer sällan växtens ’struktur / form’ (6 av 73), ’växtplats’ (4 av 73), kontrasten till människan och djuret (6 av 73) – ’växt i (o)rörligt läge’ och ’frånvaro av förnuft’. Mycket sällan (2, det vill säga 1% av alla kännetecken) angav respondenterna vad en växt i allmän bemärkelse är, jfr.: växten är en ’organism’, växten är ’naturen’. Sammanfattningsvis kan man alltså, beträffande den tredje enkätfrågan, hävda att andra, inte huvudsakliga, kännetecken hos växten som respondenterna nämner först är ’blomma, blomning’ och ’blad / barr’. Som framgår hänger de angivna kännetecknen samman med växtens yttre kännetecken och skiljer sig från de vanligaste kännetecknen som angavs i den första och den andra enkätfrågan, jfr.: på frågan vad en växt är för er svarade respondenterna oftast ’organism’, ’som utför fotosyntes’, ’som växer’ och som har en ’växtplats’ (vetenskapliga kännetecken nämndes), medan det vanligaste svaret på frågan om växtens huvudsakliga kännetecken är ’färg’ (växtens yttre kännetecken betonas). Respondenterna tillfrågades – VILKEN DEL (ORGAN), ENLIGT ER UPPFATTNING, MÅSTE EN VÄXT HA FÖR ATT DEN SKA KUNNA KALLAS EN VÄXT? 16 Respondentens svar att växter förökar sig med frön och pollen är inte helt korrekt. Se VLE žiedadulkė för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/ziiedadulke-111048. 104 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) Den största gruppen utgörs av svar som rör växtens yttre kännetecken (119, dvs. 96% av alla kännetecken). Enligt respondenterna kan vi oftast kalla något en växt om den har ‘rötter’ (59 av 119), ‘blad / barr’ (25 av 119) och ‘en stjälk (stam)’ (20 av 119). Sådana typiska växtkännetecken, som är förbundna med deras synliga gestalt, registreras också i vissa engelska ordböcker (MAC­MILLAN, COLLINS, CAMBRIDGE), jfr: växter har ‘rötter’, ‘blad’, ‘en stjälk’ (‘stam’), ‘blommar’ (se Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–12 för en utförligare redogörelse). I litauiska ordböcker (DŽ7i, LKŽe) registreras inte sådana växtkännetecken. Det bör framhållas att en typisk växt har rötter, men det finns växter som saknar rötter, till exempel mossor, jfr ”saknar helt rötter och fäster sig med encelliga rhizoider eller rhizoider som består av en enda cellrad17“ (VLEe). En typisk växt har också oftast blad (eller barr18) och en stjälk, men det finns växter – mikroskopiska encelliga och trådformiga alger (bålväxter) – vars kropp är ”odifferentierad till verkliga vävnader och organ (rot, stjälk, blad)“19. Respondenterna angav mer sällan följande växtorgan: ‘blomma’ (4 av 119), ‘stam’ (4 av 119), ‘kärl för vattentransport / vattenlagring’ (2 av 119), ‘frö’ (2 av 119), ‘frukt’ (1 av 119), ‘grenar’ (1 av 119), ‘fortplantningsorgan (t.ex. en ståndare)’ (1 av 119). Växtens inre kännetecken utgör en mycket liten del – 5, dvs. 4% av alla kännetecken. De yttre kännetecken som respondenterna angav är förbundna med ‘cellens uppbyggnad’, jfr: ‘kloroplaster’ (3 av 5), ‘måste ha celler’, ‘växten har en specifik celluppbyggnad som skiljer den från andra organismer’ (2 av 5). Det bör nämnas att respondenternas svar innehåller vissa motsägelser, jfr: när respondenterna svarar på frågan om andra (inte grundläggande) växtkännetecken nämner de oftast ‘blomma, blomning’ och ‘blad / barr’ (se diskussionen av den tredje frågan för en utförligare redogörelse), medan de när de svarar på frågan om växtens huvudsakliga del (organ) oftast anger följande kännetecken – ‘rot’ och ‘blad / barr’. Å ena sidan är ‘blad / barr’, enligt respondenterna, ett icke-grundläggande växtkännetecken, å andra sidan är det ett av växtens viktigaste organ, utan vilket växten inte skulle kunna kallas en växt. Respondenterna tillfrågades – vad skiljer enligt ER uppfattning växten från djuret? Den dominerande uppfattningen är att a) växter och djur skiljer sig åt genom sin förmåga att röra sig (39, dvs. 30%), jfr: växter kan inte röra sig; växter kan inte byta plats; växten saknar förmåga att gå eller röra sig på annat sätt; växten har inga muskler som 17 Rizoīdai – „siūlų pavidalo vienaląsčiai arba daugialąsčiai samanų, kerpsamanių, paparčių, pataisų ir asiūklių gametofitų dariniai, kuriais augalas prisitvirtina prie substrato“ (VLEe). 18 „Spygluočių medžių lapai vadinami spygliais“ (VLEe). 19 Plačiau žr. VLEe gniužulas: https://www.vle.lt/Straipsnis/gniuzulas-44749. Straipsniai / Articles 105 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ kan hjälpa till att röra sig; en växt är orörlig jämfört med ett djur; nästan alla växter är orörliga; växter rör sig inte med 2–4 ben; ett djur kan röra sig, men en växt kan inte; ett djur kan röra sig fritt och är rörligt; ett djur kan förflytta sig självständigt, medan en växt är bunden till den jord där den planterats, osv. I själva verket kan, som redan nämnts, de flesta växter inte röra sig aktivt, men de kan utföra vissa rörelser som beror på stimuli från omgivningen; växter kan till exempel böja sig mot ljuset, vissa klätterväxter slingrar sig runt det stöd som de kommer i kontakt med, osv. Djur kan, som bekant, röra sig fritt. Det fanns respondenter som svarade att b) växter och djur skiljer sig åt när det gäller mentala förmågor (26, dvs. 19%), exempelvis att djur kan tänka och kommunicera, medan växter inte kan göra detta, jfr: djur tänker, men växter gör det inte; växter är inte medvetna; en växt tänker inte; en växt är inte tänkande (till skillnad från ett djur); en växt kan inte kommunicera osv. Det tredje vanligaste svaret är att c) växter och djur skiljer sig åt genom sin näring (19, dvs. 14%), till exempel: växten saknar matsmältningssystem; växten äter inte; växten får näring från mikroelement i jorden; växter får näring av oorganiska ämnen; växten livnär sig på mineralämnen, medan djur livnär sig på växter; djur livnär sig på växter eller andra djur, medan växten får alla nödvändiga ämnen från jorden; växten kan själv framställa de nödvändiga näringsämnena, medan djuren måste jaga eller på annat sätt skaffa föda och så vidare. De angivna svaren är korrekta, eftersom de, som redan nämnts, ”med hjälp av solstrålarnas energi syntetiserar organiska ämnen ur vatten, koldioxid och de enklaste oorganiska föreningarna” (VLEₑ), med andra ord utför fotosyntes. Djur producerar inte föda; de måste vanligtvis söka efter den och, när de har hittat den, sväljer de den och smälter den senare. Växters och djurs näringsprocess är alltså helt olika. författarnas tillägg Ibland betonar respondenterna att d) växter och djur skiljer sig åt när det gäller organ (16, dvs. 12%), t.ex.: en växt har en rot och en stjälk, men saknar extremiteter, hjärna, hjärta och ögon, medan djur saknar rötter; en växt saknar nervsystem och muskler; ett djur har ett hjärta, men en växt har det inte osv. Mer sällan framhävs e) skillnaderna i växters och djurs cellstruktur (8, dvs. 6%): djurens och växternas celler skiljer sig åt; djur saknar kloroplaster osv. I själva verket skiljer sig växt- och djurceller åt; djurceller ”saknar en fast cellvägg och skiljer sig därför från växtceller” (VLEₑ). Det är också sant att djur saknar kloroplaster²⁰; dessa finns hos växter och alger. Respondenterna angav också ett unikt kännetecken hos växter – f) de utför fotosyntes (12, dvs. 9%), t.ex.: växter utför fotosyntes; djur utför inte fotosyntes för att upprätthålla sina liv osv. Mycket sällan nämner respondenterna g) växtens samband med jorden (3, dvs. 2%), t.ex.: en växt är förbunden med jorden; en växt är vanligtvis förbunden med jorden (har vuxit upp ur den); ²⁰ Se VLEₑ kloroplaster för mer information: https://www.vle.lt/Straipsnis/chloroplastai-60470. 106 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) växten växer ur jorden; h) produktion av syre (2, dvs. 2%), t.ex.: växten producerar syre; växten avger syre och tar upp CO₂ från omgivningen, medan djur andas in O₂ och avger CO₂; växten kan absorbera föroreningar och rena miljön. Det förekom också svar av mer allmän karaktär (9, dvs. 6%), t.ex.: djurets organism, system och organ är mer komplexa än växtens; allt; funktionerna; sättet att fortplanta sig. Respondenterna tillfrågades om i vilken typ av miljö, enligt deras uppfattning, en växt kan växa. De angivna svaren kan delas in i några av de vanligaste grupperna. Enligt respondenterna kan växter alltså växa: • i en miljö som innehåller fukt (25, dvs. 14%) / i vatten (30, dvs. 17%); • i en miljö som innehåller mineralämnen – i jorden (27, dvs. 15%), i marken (jordmånen) (11, dvs. 7%), i sand (9, dvs. 5%); • i en miljö med tillräckligt solljus – på en ljus plats (15, dvs. 9%), på en solig plats (9, dvs. 5%); Mer sällan angavs att växter kan växa i en miljö som innehåller värme – i en varm miljö (9, dvs. 5%); som innehåller syre (6, dvs. 3%); där det inte finns något vatten (eller endast lite) – i en torr miljö (5, dvs. 3%); där det inte finns något solljus (eller endast lite) – i mörker (2, dvs. 1%); på andra växter (2, dvs. 1%); i en stillastående miljö (1, dvs. 1%). Det fanns också svarande som svarade ganska abstrakt (15, dvs. 9%), t.ex.: växter kan växa i olika miljöer, överallt, i alla miljöer, nästan överallt, eller som inte alls besvarade frågan (9, dvs. 5%). Som framgår bekräftar respondenternas svar endast att växternas växtmiljö är direkt förknippad med deras näring; jfr att växter behöver a) vatten, b) mineralämnen och c) solenergi för att kunna utföra fotosyntes. Därför växer växter vanligtvis i en miljö som innehåller vatten eller fukt, eller i vatten; i en miljö som innehåller mineralämnen och solljus. Det bör nämnas att vissa engelska ordböcker (MACMILLAN, COLLINS, CAMBRIDGE) i definitionerna registrerar växternas kännetecken som hänger samman med växtplatsen, t.ex. ’växer i marken’ (’i jorden’), ’i vatten’ (se närmare Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–12). Ryska ordböcker (СЕМ, МАКС²¹, ТСОИЦ) registrerar växternas växtplats (’marken’), men framhäver den snarare som näringsmiljö (se närmare Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 13); litauiska ordböcker (DŽ₇₁, LKŽₑ) registrerar inte dessa kännetecken. Den sjunde frågan i undersökningen hänger samman med den sjätte, men här ställs frågan mer specifikt – KAN EN VÄXT, ENLIGT ER UPPFATTNING, VÄXA I VATTEN? Oftast svarade respondenterna 21 МАКС – Словарь русского языка (под ред. А. П. Евгеньевой). Denna vid första anblicken obegripliga förkortning har hämtats från en rysk ordbokswebbplats; se närmare http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. Straipsniai / Articles 107 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ svarade att en växt kan växa i vatten (104, dvs. 94%), jfr: ja, t.ex. alger; ja, t.ex. havsalger; ja, sådana växter kallas alger. Det fanns också respondenter som svarade att en växt inte kan växa i vatten (5, dvs. 4%). Övriga svarsalternativ: både ja och nej (1, dvs. 1%); jag tror att vissa kan (1, dvs. 1%). Som bekant kan växter växa i vatten, jfr vattenväxter (näckrosor22, lotusblommor23). När respondenterna svarade på frågan ja, växter kan växa i vatten nämnde de ofta alger. Det bör dock framhållas att enligt den nya växtklassificeringen räknas inte alla alger24 till växterna. På frågan – ÄR ALLA VÄXTER ENLIGT ER UPPFATTNING GRÖNA? – svarade respondenterna oftast nej (89, dvs. 80%) och tillade exempelvis nej, men den gröna färgen kommer ändå att förekomma på grund av vissa delar i växtens membran – klorofyll; nej, men oftast har de alla grön färg, därför kanske människor förknippar växter med att de bara är gröna. Övriga svarsalternativ: ja (8, dvs. 8%), inte nödvändigtvis (7, dvs. 6%), de flesta (5, dvs. 4%), nästan alla (1, dvs. 1%), inte alla (1, dvs. 1%). Det vanligaste respondentsvaret, att inte alla växter är gröna, är motsägelsefullt och något förvirrande, eftersom de i svaret på frågan om växtens främsta kännetecken först nämner växtens ”färg” (se en utförligare diskussion av den andra frågan). I själva verket är växter vanligtvis gröna (på grund av pigmentet klorofyll), men det finns också växter i andra färger. I Litauen förekommer omkring trettio arter av parasitiska25 växter utan klorofyll, till exempel tallört26. På den nionde enkätfrågan – ÄR LJUS NÖDVÄNDIGT FÖR EN VÄXT ENLIGT ER UPPFATTNING? – svarade respondenterna oftast ja (87, dvs. 78%): ja, även om det finns undantag (t.ex. växter på havsbottnen); för vissa solljus, för andra artificiellt ljus (t.ex. lampor), men det är nödvändigt. Det är den främsta källan till växtens liv; annars skulle fotosyntesen inte äga rum. Mer sällan svarade respondenterna nej (11, dvs. 10%); inte för alla (10, dvs. 9%); nödvändigt för de flesta växter (2, dvs. 2%); delvis ja (1, dvs. 1%). Det stämmer att ljus är nödvändigt för växter, eftersom växternas gröna pigment – klorofyll – absorberar energin i solljuset och använder den för fotosyntesen (VLEe). Som nämnts har inte alla växter det gröna pigmentet klorofyll, och alla genomför inte fotosyntes, 22 Näckros – ”<...> ett flerårigt släkte av vattenväxter” (se en utförligare beskrivning i VLEₑ: https://www.vle.lt/Straipsnis/vandens-lelija-99595). 23 Lotus – ”<...> ett flerårigt släkte av vattenväxter” (se en utförligare beskrivning i VLEₑ: https://www.vle.lt/Straipsnis/lotosas-17658). 24 ”Man ansåg att algerna tillhörde de lägre växterna, som saknar blad, stjälkar och fortplantningsorgan. I dagens klassificeringssystem hör alggrupperna till olika riken – växter, bakterier, protister <...>” (VLEₑ). 25 Se VLEₑ för en utförligare beskrivning av parasitväxter: https://www.vle.lt/Straipsnis/parazitiniai-augalai-2116. 26 Tallört – ”en flerårig, klorofyllös, rödaktig eller violett parasitväxt med en ogrenad eller sparsamt grenad stjälk” (VLEₑ). 108 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) det vill säga att det också finns sådana växter (oftast parasitiska) för vilka ljus inte är nödvändigt, men detta är inte typiskt utan snarare ett undantag, eftersom en av växternas viktigaste funktioner i ekosystemet ju är att utföra fotosyntes. De svar som respondenterna gav på undersökningens tionde fråga – vad anser Ni att en växt livnär sig på? – kan grupperas på följande sätt: • vatten (60, dvs. 31%): vatten, fukt, nederbörd; • oorganiska ämnen (55, dvs. 29%): oorganiska ämnen; olika mineraler, mineralämnen; ämnen som finns i jorden; mineralgödsel; • solenergi (45, dvs. 23%): sol; solljus; solstrålar. Mer sällan svarade respondenterna att växten livnär sig på koldioxid (17, dvs. 8%); organiska ämnen (15, dvs. 8%), till exempel: organiska föreningar (ämnen); vissa växter livnär sig på levande organismer – insekter, flugor; gödningsmedel27. Det fanns också respondenter som inte hade lämnat något svar (3, dvs. 1%). Som framgår är växternas näring direkt förknippad med fotosyntesen. För att organiska ämnen ska kunna bildas absorberar växterna vatten ur jorden, tar upp koldioxid ur omgivningen och avger senare syre till atmosfären. Växter livnär sig också på oorganiska ämnen som finns i jorden. Som redan nämnts är växternas näring med organiska ämnen inte typisk. Vissa engelska och ryska ordböcker registrerar växtens näring när de definierar betydelsen av växt, jfr.: ‘absorberar vatten och oorganiska ämnen genom rötterna’ (OXFORD), ‘vatten och solljus är nödvändiga för att upprätthålla livet’ (MACMILLAN); ‘livnär sig genom fotosyntes och från jorden’ (mer sällan – från ett annat näringsmedium) (CEM), ‘livnär sig på oorganiska ämnen från luften och jorden’ (MAKC), ‘livnär sig (till skillnad från djur) genom fotosyntes och från jorden’ (ТСОІІ) (se vidare Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–14). Litauiska ordböcker registrerar inte växternas näring i definitionen. Den elfte frågan löd: KÄNNER NI TILL TERMEN FOTOSYNTES? OM JA, BESKRIV DEN MED EGNA ORD. Majoriteten (93, dvs. 84%) av respondenterna svarade att termen fotosyntes var bekant för dem och förklarade med egna ord hur de förstår den, till exempel: Fotosyntes – den process under vilken växten, genom att tillgodogöra sig solenergi, producerar syre. Fotosyntes är en reaktion som utförs av växten, där den med hjälp av solljus (en viss del av spektrumet) och CO2 avger syre. Det är en process under vilken växter i sina blad producerar organiska näringsämnen och avger syre. Det är omvandlingen av solljus, vatten och koldioxid till glukos och syre i kloroplasterna. 27 Gödsel kan vara både oorganiskt och organiskt, jfr. gödsel – ”mineraliska och organiska ämnen som innehåller näringsämnen nödvändiga för växter” (VLE2). Straipsniai / Articles 109 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ I huvudsak är de angivna svaren korrekta. Fotosyntes är ”en process där organismer (klorofyllhaltiga växter samt gröna och purpurfärgade bakterier) använder solenergi från den synliga delen av spektrumet för syntesen av föreningar med högt energiinnehåll. <...> Av koldioxid CO2 och vatten H2O syntetiseras kolhydrater, medan syre O2 frigörs till atmosfären” (VLEe). Fotosyntesen äger rum i kloroplasterna28, som innehåller ”pigment (klorofyller och karotenoider) som absorberar ljusenergi och använder den för att framställa sockermolekyler” (VLEe). Mer sällan svarade respondenterna att termen fotosyntes var bekant för dem, men att de inte kunde förklara den (11, dvs. 10%), t.ex.: Ja, den är bekant. Jag kan inte förklara den. Mycket sällan (7, dvs. 6%) svarade respondenterna att denna term var obekant för dem eller lämnade inget svar alls. Kännetecknet ”fotosyntes” hos en växt, som redan nämnts, anger respondenterna som ett av de vanligaste både som svar på den första frågan (beskriv med egna ord vad en växt är för dig) och på den andra frågan (vilket anser du vara växtens huvudsakliga kännetecken). De anger också ”fotosyntes” som ett av de särskiljande kännetecknen mellan växter och djur. När litauiska ordböcker definierar ordet augalas nämner de att ”ljusenergi” är nödvändig för det, men anger inte fotosyntes direkt (jfr DŽ₇ᵢ, LKŽₑ – ”luftens ämnen”). Vissa engelska och ryska ordböcker nämner även fotosyntes när de definierar en växt, jfr: ”utför fotosyntes” (MERRIAM-WEBSTER), ”syntetiserar näringsämnen genom att använda det gröna pigmentet klorofyll i bladen genom fotosyntes” (OXFORD), ”livnär sig genom fotosyntes” (CEM), ”livnär sig (till skillnad från djur) genom fotosyntes” (ТСОШ) (se vidare Gaidienė, Liutkevičienė 2017: 11–14). Den tolfte frågan i undersökningen formulerades så här: ÄR EN SVAMP EN VÄXT ENLIGT ER MENING? De tillfrågade respondenternas åsikter gick isär: a) respondenter inom samhällsvetenskapliga och exakta vetenskapsområden svarade oftast att en svamp är en växt (51, dvs. 50%), något färre respondenter svarade att en svamp inte är en växt (48, dvs. 48%), två respondenter (2%) besvarade inte frågan; b) majoriteten av respondenterna inom humaniora anser att en svamp inte är en växt (9, dvs. 90%), och tillade också att svampar tillhör svampriket; en svamp tillhör kategorin svampar. Endast en respondent anser att en svamp är en växt. Av resultaten framgår att respondenterna inom samhällsvetenskapliga och exakta vetenskapsområden fördelade sig nästan jämnt – 50% anser att en svamp är en växt, medan 48% anser att den inte är en växt. Majoriteten (90%) av respondenterna inom humaniora anser att 28 Plačiau žr. VLEe chloroplastai: https://www.vle.lt/Straipsnis/chloroplastai-60470. 110 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) svamp är inte en växt. I själva verket tillhör svampar organismriket, inte växtriket (VLEe). Respondenterna ombads svara på frågan – VILKEN ÄR FÖR DIG DEN TYPISKA VÄXTEN? Svaren fördelade sig enligt följande: • träd (björk, ek, äppelträd) (40, dvs. 34%); • blomma (-or) (alla blommande blommor, tulpan, ros, blåklint, maskros, krukväxter) (37, dvs. 31%); • gräs (ängsgräs) (33, dvs. 27%). Mer sällan nämndes buske (1, dvs. 1%), alger (1, dvs. 1%), kaktus (1, dvs. 1%). Några respondenter svarade mer abstrakt, jfr.: en liten växt med runda blad (1, dvs. 1%) – kanske avsågs någon krukväxt; grön till färgen och växande (1, dvs. 1%) – de flesta växter; barrträd (1, dvs. 1%) – granar, tallar m.fl.; svarade inte på frågan (3, dvs. 2%). VÄXTENS LEKSIKOGRAFISKA ARTIKEL Det bör påminnas om att växt definieras på följande sätt i litauiska förklarande ordböcker: ”organism som livnär sig på oorganiska ämnen och för sin tillväxt vanligtvis använder ljusenergi” (DŽ7i); ”organism som livnär sig på oorganiska ämnen i jord och luft, vanligen växande i orörligt läge” (LKŽe). Som framgår är definitionerna av växt i DŽ7i och LKŽe ganska kortfattade; följande kännetecken nämns: ’organism’, ’livnär sig på oorganiska ämnen’, den behöver ’ljusenergi’ (DŽ7i; LKŽe – ’ämnen i luften’). LKŽe registrerar ytterligare ett kännetecken hos växten – ’växer i orörligt läge’. När definitionerna av växt i DŽ7i och LKŽe jämförs med definitionerna av detta ord i litauiska encyklopedier29 och termordböcker30, framgår det att växt i nästan alla källor definieras som en term; vetenskapliga kännetecken (inte vardagliga och lättförståeliga) nämns, jfr.: ’organism’, ’livnär sig på oorganiska ämnen’, ’utför fotosyntes’. Med andra ord förklaras betydelsen av växtens i dessa ordböcker med en bildad ordboksläsare som utgångspunkt. Enligt Gudavičius (2009: 75) bör ”de för föremål och företeelser väsentliga kännetecknen ur vetenskaplig synvinkel återspeglas i betydelsedefinitionen endast i den mån de är allmänt begripliga för språkbrukarna”. 29 Vilka encyklopedier som använts, se vidare ”Inledande anmärkningar”. 30 Vilka termordböcker som använts, se vidare ”Inledande anmärkningar”. Straipsniai / Articles 111 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Vid analysen av uppgifterna från den genomförda undersökningen konstaterades att respondenterna ofta nämner växtens vetenskapliga kännetecken, t.ex. ’fotosyntes’, ’produktion av syre’, ’kloroplaster’, men också ofta betonar icke-vetenskapliga kännetecken, t.ex. att växten inte rör sig, dvs. är ’fast förankrad på en plats’ (i motsats till djuret), att den ofta har ’rötter’, ’stam’, ’blad’ och ’blommar’. Vid första anblicken kan det verka som om de kännetecken hos växten som respondenterna nämner redan är kända för alla, men i detta fall är det viktigt vilka av växtens kännetecken som nämns oftast, jfr: ’grenar’, ’frukter’ och ’knoppar’ skulle kunna höra till de oftast nämnda kännetecknen, men som den genomförda undersökningen visar är så inte fallet. Den genomförda undersökningen bidrog också till att visa vilka växter som är mest typiska för litauerna – det är ett träd31, en blomma och gräs. Dessa uppgifter hade hittills inte bekräftats empiriskt. Det är uppenbart att den terminologiska definitionen av växten i BŽ bör förenas med en mer kognitiv definition. Det föreslås att definitionen av växten formuleras så att de ovan nämnda mest typiska kännetecknen – ’rot’, ’stam’, ’blad’, ’blomning’ – inkluderas. För intressets skull kan det nämnas att det i LKŽ registrerade kännetecknet hos växten ’som oftast växer i orörligt läge’ också nämns mycket ofta av respondenterna, trots att detta kännetecken hade strukits i DŽ31. Eftersom detta kännetecken ofta nämns av respondenterna är det värt att inkludera det i definitionen av växten i BŽ. Definitionen av växten i BŽ skulle således kunna lyda: växt – en organism som livnär sig på oorganiska ämnen och för sin tillväxt vanligtvis använder ljusenergi, som oftast är fast förankrad på en plats, ofta har rötter, stam och blad samt blommar (t.ex. träd, blomma, gräs). SLUTSATSER 1. Syftet med undersökningen var att studera den samtida uppfattningen av ordet växt, fastställa vilka av dess kännetecken som är viktigare och lättare att känna igen och vilka som inte är lika viktiga. Man ville också lämna förslag på definitionen av ordet växt i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne, eftersom detta ord oftast även i förklarande ordböcker definieras endast som en vetenskaplig term inom botaniken, utan att dess kännetecken som är förknippade med vardaglig och personlig kunskap nämns. En växt kan faktiskt definieras inte bara med vetenskapliga termer utan också med mer lättbegripliga, vardagliga ord. 31 Žodžio medis asociacijų lauką yra tyrusi Silvija Papaurėlytė (2011: 405–416). Ji nustatė, kad prototipiškiausias lietuviškas medis yra ąžuolas. 112 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Begreppet ordet växt (baserat på en studentundersökning) 2. Analysen av undersökningsuppgifterna visade att växten oftast (se fråga 1–4) känns igen på yttre (synliga) kännetecken (370, dvs. 52%), som vanligtvis är förknippade med växtens synliga organ. 3. Bland växtens yttre kännetecken nämns oftast följande: ’rötter’ (98, dvs. 27%), ’blad / barr’ (72, dvs. 19%), ’färg’ (51, dvs. 14%), ’blomma, blomning’ (48, dvs. 13%) och ’stam (skaft)’ (47, dvs. 13%). 4. Växten känns också igen på inre kännetecken (256, dvs. 36%), som är förknippade med dess livsviktiga cykler. 5. Bland växtens inre kännetecken betonar respondenterna oftast växtens ’livscykel’ (64, dvs. 25%), ’fotosyntes’ (52, dvs. 20%) och ’växtplats’ (30, dvs. 12%). 6. Mer sällan känns växten igen utifrån vad växten är i allmän bemärkelse (89, dvs. 12%). Denna grupp av kännetecken är snarare förknippad med elementen i växtens vetenskapliga klassificering. 7. När man talar om växten i allmän bemärkelse registreras oftast det vetenskapliga kännetecknet – växten är en ’organism’ (61, dvs. 69%). 8. När respondenterna besvarade undersökningens frågor ställde de inte sällan växten mot djuret för att framhäva deras grundläggande skillnader. Oftast betonas skillnaderna i rörelse – de flesta växter kan inte röra sig aktivt, dvs. de växer i ett orörligt läge, medan djur vanligtvis kan röra sig. Även mentala skillnader mellan växter och djur betonas – växter kan inte tänka. 9. De mest typiska växterna som respondenterna nämner är träd, blomma (blommor) och gräs. 10. Efter att enkätuppgifterna har analyserats och även med utgångspunkt i författarnas tidigare artikel om uppfattningen av växten i litauiska, engelska och ryska ordböcker, bör den terminologiska definitionen av augalo i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne förenas med en mer kognitiv definition, jfr augalas – en organism som livnär sig på oorganiska ämnen och för sin tillväxt vanligtvis använder ljusenergi, vanligtvis fast förankrad på en plats, ofta med rötter, stjälk och blad, och som blommar (t.ex. träd, blomma, gräs). ŠALTINIAI BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas, red. kolegija D. Liutkevičienė, G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosyly­tė, J. Zabarskaitė, vyr. red. D. Liutkevičienė, rengiamas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt. CAMBRIDGE – Cambridge Dictionary. Prieiga internete: http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/. COLLINS – Collins English Dictionary. Prieiga internete: https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/. Straipsniai / Articles 113 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ DŽ₇i – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, vyr. red. St. Keinys, 7-asis patais. ir papild. leid., Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012, e. variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkiis.lki.lt/dabartinis. LE 1953 – Lietuvių enciklopedija (t. I: A), vyr. red. V. Biržiška, Boston Mass.: Lietuvių enciklopedijos leidykla (J. Kapočius). Prieiga internete: http://lituapedija.net/Puslapis:LE01.djvu/392. Lietuvos Respublikos augalų apsaugos įstatymo pakeitimo įstatymo projektas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt. Lietuvos Respublikos fitosanitarijos įstatymo pakeitimo įstatymo projektas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002), red. kolegija G. Naktinienė, J. Paulauskas, R. Petrokienė, V. Vitkauskas, J. Zabarskaitė, vyr. red. G. Naktinienė, 2-asis leidimas, e. variantas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt. LTE 1976 – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija (t. 1: A–bangis), Vilnius: Mokslas. MACMILLAN – Macmillan Dictionary. Prieiga internete: http://www.macmillandictionary.com/. MERRIAM-WEBSTER – Merriam-Webster Dictionary and Thesaurus. Prieiga internete: https://www.merriam-webster.com/. OXFORD – Oxford Dictionaries. Prieiga internete: https://en.oxforddictionaries.com/. Sliesaravičius Algirdas, Lazauskas Juozas, Stanys Vidmantas, Keinys Stasys, Klimovienė Giedrė 2010: Žemės ūkio augalų selekcijos ir sėklininkystės terminų žodynas, Vilnius: Infrostras. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt. VLEₑ 2019 – Visuotinė lietuvių enciklopedija: e. variantas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Prieiga internete: https://www.vle.lt. ŽŪE 1998 – Žemės ūkio enciklopedija (t. 1: aberdynai–Juškienė), Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. МАКС – Словарь русского языка, под ред. А. П. Евгеньевой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. СЕМ – Русский семантический словарь, отв. ред. Н. Ю. Шведова. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. ТСОШ – Толковый словарь русского языка, С. И. Ожегова и Н. Ю. Шведовой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. 114 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII Žodžio augalas samprata (remiantis studentų apklausa) LITERATŪRA Dębowiak Przemysław, Waniakowa Jadwiga 2019: Semantic Motivation of Plant Names as a Part of their Etymology. – Villalva, A., Williams, G. (eds.). The Landscape of Lexikography. Prieiga internete: https://halshs.archives-ouvertes.fr/halshs-02309857/document. Gaidienė Anželika, Liutkevičienė Danutė 2017: Reiškinių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai. – Bendrinė kalba 90, 1–47. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/?90. Gritėnienė Aurėlija 2014: Žibuoklės vaizdinys šiuolaikinėje lietuvių prozoje. – Lietuvių kalba 8, 1–11. Prieiga internete: http://www.lietuviukalba.lt/index.php/lietuviukalba/article/view/95/75. Gritėnienė Aurelija 2016: Šermukšnio vaizdinys „Lietuvių kalbos žodyne“. – Tausokos darbai 52, 85–104. Gudavičius Aloyzas 2009: Etnolingvistika: tauta kalboje, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Kazlauskaitė Rūta 2010: Žydinčios aguonos vaizdinys lietuvių poezijoje. – Filologija 15, 53–70. Kazlauskaitė Rūta 2014: Žydinčios saulėgrąžos vaizdinys lietuvių poezijoje. – Res Humanitariae XVI, 86–107. Mikulskas Rolandas 2009: Kognityvinė lingvistika ir leksikografijos problemos. – Kalba ir žmonės, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 39–80. Papaurellytė Silvija 2011: Žodžio medis asociacijų laukas lietuvių kalbos pasaulėvaizdyje. – Acta humanitarica universitatis Saulensis 13, 405–416. Rutkovska Kristina, Smetona Marius, Smetonienė Irena 2017: Vertybės lietuvio pasaulėvaizdyje, Vilnius: Akademinė leidyba. Tokarsky Ryszard 1993: Słownictwo jako interpretacja świata. – Bartmiński, J. (ed.). Encyklopedia kultury polskiej XX wieku, vol. II, Wrocław: Współczesny język polski. Straipsniai / Articles 115 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Concept of the Word augalas (Based on Student Survey) SUMMARY The aim of the research was to investigate the contemporary understanding of the word augalas (plant) and to determine which features are more important and easily recognizable and which are less important. The study also sought to provide some proposals regarding the definition of the word augalas in the explanatory Dictionary of Standard Lithuanian, because even explanatory dictionaries usually define this word solely as a botanical term by not mentioning the features, which are concerned with daily and personal knowledge. In fact, this word may also be defined by more easily comprehensible and usual words rather than scientific terms only. The analysis of the survey data revealed that the plant is usually recognizable by external (visible) features (370, i.e. 52%), which are usually associated with the visible parts of the plant. Concerning the external features of the plant, the following are usually mentioned: ‘roots’, ‘leaves/needles’, ‘colour’, ‘blossom’ and ‘stalk (stem)’. The plant is also recognizable by its internal features (256, i.e. 36%), which are concerned with its vital cycles. As regards the internal features of the plant, the respondents usually underline the plant’s ‘life cycle’, ‘photosynthesis’ and ‘habitat’. The plant is less commonly recognizable by what it is in the general sense (89, i.e. 12%). The most common feature pinpointed by this group: the plant is an ‘organism’. When answering the questions of the survey, the respondents often oppose the plant to the animal, thus trying to highlight their essential differences. The differences of movement are usually underlined: most plants cannot move actively, i.e. they grow in a motionless position, whereas animals have the faculty to move. Mental differences between plants and animals are emphasized as well: plants do not have minds; they cannot think. The analysis of the survey data and the earlier article of the authors addressing the perception of the plant in Lithuanian, English and Russian dictionaries entail that the definition of the term augalas in Dictionary of Standard Lithuanian should be made more consistent with its cognitive definition, cf. augalas, an organism, which feeds on inorganic nutrients and usually uses the energy of light for its growth; it is usually attached to a single place, often has roots, a stem, leaves and the capacity to bloom (e.g. tree, flower, grass). Įteikta 2019 m. lapkričio 19 d. ANŽELIKA GAIDIENĖ DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, Vilnius LT–10308, Lietuva [email protected] [email protected] 116 Acta Linguistica Lithuanica LXXXII