Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugtiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės

ROBERTAS KUDIRKA Vilnius universitets fakultet i Kaunas ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-1781-0478 Forskningsområden: lexikologi, lexikografi, fonetik. DOI: doi.org/10.35321/all83-13 LITAUISKA SLANGENS ADVERBIALISERADE ORDFÖRBINDELSER OCH SAMMANSKJUTNA ADVERB SAMT DERAS ADAPTIVA EGENSKAPER1 Adaptiva egenskaper hos slangadverb i litauiskan: adverbialiserade ordförbindelser och sammansatta adverb SAMMANFATTNING I artikeln analyseras adverbialiserade ordförbindelser och sammansatta adverb (205) i litauisk slang och icke-standardiserat språk, vilka har valts ut ur Lietuvių kalbos žargono ir nenorminės leksikos žodyno. Analysen syftar till att fastställa systematiska särdrag i adverbialiseringen och anpassningen av lånord. Den största delen av prepositionskonstruktionerna, de adverbiella fraseologiska uttrycken och de sammansatta adverben är fonetiskt och grafiskt anpassade lån från ryskan. Leksiken anpassas fonetiskt och grafiskt enligt principen att främmande fonem ersätts med de närmast motsvarande inhemska fonemen. En del slanguttryck anpassas också morfologiskt: de integreras i litauiskans böjningsparadigm. Sammansatta slangadverb är kombinationer av från ryskan lånade prepositioner och partiklar med substantiv, där prepositionerna och partiklarna genom en särpräglad anpassning har omvandlats till prefix. Bland de adverbialiserade ordförbindelserna och de sammansatta adverben finns många vulgarismer. NYCKELORD: adverb, adverbialisering, slang, anpassning. 1 Artikeln har utarbetats inom ramen för det projekt som finansieras av Statliga kommissionen för det litauiska språket 2019–2021 Lietuvių kalbos žargono lingvistinės ypatybės. 272 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Adverbialiserade ordkombinationer och sammansatta adverb i litauiskt slang samt deras adaptiva egenskaper SAMMANFATTNING Denna artikel analyserar 205 adverbialiserade ordkombinationer och sammansatta adverb ur ordboken över litauiskt slang och icke-standardiserat språk (Kaunas, 2012). Analysen syftar till att identifiera och beskriva systematiska processer för adverbialisering och anpassning. De flesta prepositionskonstruktionerna eller adverbiella fraseologiska sammansättningarna är fonetiskt och grafiskt anpassade lån från ryska. Adverben anpassas fonetiskt och grafiskt enligt principen att främmande fonem ersätts med så närliggande inhemska fonem som möjligt. En del av adverben anpassas också morfologiskt: de integreras i det litauiska språkets böjningsparadigm. De flesta sammansatta adverben är kombinationer av prepositioner och partiklar med substantiv som lånats från ryskan; genom anpassning omvandlas dessa prepositioner och partiklar till prefix. Bland de adverbialiserade ordkombinationerna och de sammansatta adverben finns många vulgarismer. NYCKELORD: adverb, adverbialisering, slang, anpassning. INLEDNING Adverbet kännetecknas av en varierande struktur: inte bara ett ord utan även en ordkombination eller konstruktion kan förändras derivationellt och semantiskt, det vill säga adverbialiseras. Adverbialisering sker i flera steg: ett ord eller en ordkombination kan vara fullständigt adverbialiserad, eller adverbialiseringen kan vara partiell: nominaliteten har försvagats, men fullständig adverbialisering har ännu inte ägt rum, till exempel från matymo, be pertrūkio (LKG II 1971: 428; LKE 1999: 504). Det är naturligt att typerna av stabilitet och fossiliseringsgrad hos ordkombinationer i språket också är övergångsformer, blandade eller fortfarande pågående; därför används i mer ingående studier sådana termer som apstabarėjęs frazė (eng. semi-fossilized phrase) och liknande (jfr Howarth 1998: 28). Av de nämnda orsakerna uppkommer många varianter (särskilt om det rör sig om ett lån), eftersom ett ord eller en ordkombination, en frasbildning, som håller på att övergå till eller redan har övergått till ett adverb förändras inte bara morfologiskt utan även fonetiskt. Ett utmärkande drag hos adverbet är dessutom att det är oböjligt (endast en liten del kompareras), varför ett lånat adverb mycket lättare kan anpassas (Paulauskienė 1994: 379). I det litauiska standardspråket (bk) har prepositionskonstruktioner med nominala ord oftast fått adverbiell betydelse: be galo ‘mycket’, iš paskos ‘sedan’, iš paskutiniųjų ‘med svårighet’ och liknande (Pakerys 2002: 547–552). Det finns också många sammansatta adverb med partiklar: ²samplaikinisbet kaip, tuoj pat, kai kur, vis tiek (Kovalevskaitė, Rimkutė 2010: 79–82). Sådana fossiliserade konstruktioner består av två ord eller ² När det gäller termerna samplaikinis, junginys, suaugintinis, se mer utförligt: Kovalevskaitė, Rimkutė 2010: 84–86; Rimkutė, Jarašiūnaitė, Homola 2005: 62–64. Straipsniai / Articles 273 ROBERTAS KUDIRKA längre, bildade av böjliga eller (och) oböjliga ordklasser, medan den viktigaste orsaken till förstelning och adverbialisering är omständighetsbruket (jfr Marcinkevičienė 2010: 130; 2001: 91). Enbart omständighetsfunktionen gör inte prepositionskonstruktioner till adverb; konstruktionens lexikalisering, uppkomsten av en gemensam betydelse och metaforiskhet har stor betydelse. Därför bör adverbiella fraseologiska uttryck nämnas särskilt; de har inte bara fast struktur och enhetlig betydelse, utan är dessutom bildliga (jfr Ulvydas 2000: 141–143). Inom morfologisk forskning sammanfaller uppfattningarna om sådana uttryck inte alltid, och bedömningen balanserar på gränsen till fraseologin: det är inte särskilt märkligt att vissa Dabartinės lietuvių kalbos žodyno-adverb (jfr DLKŽ iš tikro, iš tikrųjų adv. ‘verkligen’) Frazeologijos žodyne betraktas som fraseologismer: iš mažens (FŽ, 415), iš paskutinio, iš paskutiniųjų (FŽ, 500), iš tyko, iš tikro (FŽ, 744), iš tikrųjų (FŽ, 745), iš tolo (FŽ, 747) (för en utförligare redogörelse, se Markevičius 2014). En prepositionsfras med liknande struktur kan i ordböcker betraktas både som fraseologism och som adverb: iš lėto betraktas i LKŽ som fraseologism (◆ iš lėto ‘långsamt, sakta, utan brådska’), medan DLKŽ iš tyko betraktas som adverb (iš tyko adv. ‘tyst; långsamt’) (Markevičius 2014: 72). Adverbialisering är förknippad med många förändringar av olika slag (särskilt förkortning), varför frekventa adverb i litauiska territoriella dialekter kan ha så många som tio varianter, jfr: čia (čianai, čianais, čionais, čionai, čianajos...) (Zinkevičius 1981: 178). Adverbialiseringen i icke-standardiserat språk är betydligt mer spontan, men relationerna mellan det standardiserade och det icke-standardiserade språket är inte spontana, eftersom merparten av sådana företeelser kan betraktas som ett slags systeminteraktion. I jargong kan lånordsanpassningen konsekvent beskrivas med följande typer: a) oadapt erade3, b) grafiskt och fonetiskt anpassade, c) grafiskt, fonetiskt och morfologiskt anpassade (med böjningsändelse eller avledningssuffix) (jfr Wohlgemuth 2009: 56; Valeckienė 1967: 128; Vaicekauskienė 2007: 94). Att lånord anpassas och integreras är en språkets universalitet, eftersom det mottagande språket vanligen är dominant i förhållande till de lånord som kommer in i det (Irwin 2011: 44–53; Sharp 2001: 30; Sunde 2018: 85–88). De tre nämnda anpassningsgraderna kan åskådligt illustreras med några jargonggrupper. Det finns mycket få icke-anpassade ordkombinationer som används adverbiellt och sammansmälta adverb; som lån från engelskan kan man villkorligt hänföra: ◆ fifty fifty, fifty fifty (eng. talspr. fifty-fifty) ‘hälften var’, ◆ super duper (eng. talspr. super-duper) ‘utmärkt’ och så vidare. Dessa få exempel visar ändå på en minimal anpassning – i det icke-standardiserade språket skrivs de utan bindestreck, och det uppstår ³ Ibland kan främmande ord förbli oanpassade även av fonetiska skäl – om de förlitauiserades skulle de förändras så mycket att de inte längre kändes igen: drive in, body art (Vaicekauskienė 2007: 155). Men nollanpassning är snarare en teoretisk företeelse; det använda lånet anpassas i sig fonetiskt enligt principen att främmande fonem ersätts med de närmast motsvarande inhemska fonemen. 274 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Adverbialiserade ordkombinationer och sammansmälta adverb i litauisk jargong samt deras anpassningsegenskaper en variant med korta vokaler (fifti fifti) och så vidare. Det dominerande systemet tvingar även sådana korta lånord att anpassa sig: ♦ oki doki (eng. talspr. okey-dokey) har varianten ♦ okis dokis, medan uttrycket ♦ super duper redan har varianter med morfologiska anpassningsmarkörer – ändelser: ♦ super duperis och ♦ superis duperis (jis supranta kad nelaimėjas nebus ten super duperis istorijoj... tik žiedai ji sulygins su kitais didžiais zaidejais. // ką jis turėjo gero tai metimą, bei mokėjimą provokuoti pražangas, o šiaip tai kad jis kažkoks superis duperis nepasakyčiau)⁴. Adverbiellt använda uttryck och sammansmälta adverb av ryskt ursprung anpassas alltid grafiskt och fonetiskt: ♦ za adno (odno) (rus. за одно)⁵, nafig (rus. vulg. на фиг). I jargongen finns många jargongord av slaviskt ursprung; när ett uttryck lånas, exempelvis rus. vulg. nu chera ‘ingenting’, anpassas det både som uttryck och som ett enda ord: nichera och ni chera (nichera nemoka žaisti kašės, bet visvien laiko save geriausiais // tau atrodo sukant starteriu, kad tuoj griebti turi, bet ni chera). I detta fall är varianterna av uttrycket ni (nė) chera sällsynta i bruk. Även den ryska negationspartikeln nu kan anpassas (översättas) som det negerande prefixet ne-: nechera (pakeitus fiske pradėjo matyt davikliu bet daviklis nechera nerode greicio); detta drag kan redan bedömas som en viss morfologisk anpassning. Vanligare lånade jargonguttryck i bruk är anpassade både fonetiskt och morfologiskt, exempelvis: ♦ pa polnai (rus. по полной), ♦ pa polnai programe (pragrame) (rus. talspr. по полной програ́мме), ♦ pa polnai katuške (rus. vulg. по полной кату́шке) i betydelsen ‘maximalt’. Fonetiskt men inte morfologiskt anpassade former är ovanligare i bruk: ♦ pa (po) polnoi, ♦ pa (po) polnoi programe (pragrame), ♦ pa (po) polnoi katuške, medan själva adverbet i formen *polnoi inte används självständigt i litauisk jargong, utan alltid bara polnai: det är en standardiserad⁶ avledning med suffixet –ai från adjektivet polnas, –a (turi kelias pozicijos–nuo polnai gulinos iki sedimos. // Krc užregistravau vakar, sutvarkiau viską polnai // Idealios bukles, polnai veikiantis, visi laidai). Det bör framhållas att det i jargong inte är ovanligt att ett ofta använt uttryck, på grund av det fasta uttryckets specifika bruksegenskaper (beständighet), kan bestå endast av fonetiskt anpassade, specifika former, exempelvis: programe, polnoi. I jargongen används endast adverbet polnai självständigt, i betydelsen ‘helt och hållet’; även det sedan länge i standardspråket etablerade lånet programa behåller i jargonguttrycket sin morfologiskt oadapt erade form i ryskan ⁴ I artikeltexten ges endast några exempel för att underlätta förståelsen av den exakta betydelsen i kontexten; fler användningsexempel finns i artikelns bilaga. De illustrativa exemplen är oredigerade, och varje exempel avgränsas med tecknet // (för en utförligare redogörelse, se Kudirka 2012: 3–5). ⁵ Alla ryska ord, med undantag för enstaviga ord, är accentuerade i ryskan med ett enda accenttecken (´) (–ė– har lämnats utan accenttecken, eftersom det alltid är betonat). Den betonade stavelsens kärna (vokal, diftong eller diftongiskt ljud) i litauiska jargongord är understruken. ⁶ Suffixet –ai bildar hybrida avledningar från suffixavledda adjektiv av ryskt ursprung och är vanligast i litauisk jargong (Kudirka 2019: 49). Straipsniai / Articles 275 ROBERTAS KUDIRKA en adverbialiserad lokativform programe (ry. противи́мме), som inte används separat i jargongen⁷, och i standardspråket finns ingen sådan kasusform. De nämnda uttrycken har också morfologiskt anpassade, översatta former: ♦ pagal pilną programą, ♦ visa (pilna) katuškė, ♦ ant visos (pilnos) katuškės ’maximalt’. Ett annat illustrativt exempel med jargongordet prikolas (ry. slang прико́л), som är morfologiskt anpassat genom en ändelse och böjs – detta är den standardmässiga integrationen i det flektiva eller derivativa systemet. Om detta jargongords form ingår i en stabil fras påverkas sådana fraser endast i begränsad utsträckning av de regelbundna reglerna: en form som ser ut som en kasusform behöver funktionellt sett inte vara ett kasus, eller så uppstår lexikal idiomaticitet (Čermák 2007: 77–82; Baldwin, Kim 2010: 269). Exempelvis används i frasen ♦ pa (po) prikolum (ry. slang по прико́лум) ’på skämt’ formen *prikolum inte självständigt, utan den utgör alltid en del av ett adverbialt uttryck (ziuru, kai kuriems nedasuto, kad cia viskas po prikolum eina? // pamirsau paminet, kad mano gimtadienis balandzio 1, tai visi kazkodel man dovanas pa prikolum dovanoja). I det icke-standardiserade språket används med samma betydelse också fler uttrycksformer, anpassade på flera sätt (redan även morfologiskt): ♦ pa (po) prikolam (prikolom), ♦ dėl prikolo (översatt från ry. slang для прико́ла), ♦ ant prikolo ’på skämt; bara för sakens skull’. Nenorminės kalbos prieveiksmiai išsiskiria keliais fonetinės adaptacijos požymiais. Žargonybėse sistemiškai įvairuoja skolinių šakninės balsiai [a] ir [o]: ochujienai, ochujenai ‘puikiai; labai’ (: ochujenas, ochujenas, –a, plg. su vartosenoje sistemingu achujeriai, achujenai), ofigenai, ofigenai ‘puikiai; labai’ (: ofigenas, ofigenas, –a, plg. su vartosenoje sistemingu adfigienai, afigenai). Taip pat prieveiksmiškuose junginiuose, pvz.: ♦ do nemagu (nemogu) (rus. šnek. до не могу) ‘iki negalėjimo, virš visko’, ♦ čerez nemagu (nemogu) (rus. šnek. через не могу) ‘nenoromis, per prievartą’. Rusų kalbos žodžių nekirčiuotuose skiemenyse vietoj [o] tariamas redukuotas [a] (РГ 1980: 25–27; Аванесов 1984: 51–60; Горбачевич 1989: 35–42). Ši tarties ypatybė gana nuosekliai perimama skolinantis rusiškus žodžius, pvz., suaugintiniai prieveiksmiai su adaptuotu prielinksniu do (rus. до) reti, žargone jis dėsningai adaptuotas kaip priešdėlis da-: dachuja, dachrena, dachera (rus. vulg. до хуя́ (хрена́, хера́) ‘labai daug’ ir kt. Garsą [o] tokiais atvejais vartoja, matyt, raštingesni informantai, bet tokie variantai (dofiga, dochera, dočior­ta ir pan.) retesni. Ett annat tydligt fonetiskt anpassningsdrag är den systematiska variationen mellan rotvokalen [e] och diftongiserade [ie] eller på annat kvalitativt förändrade vokaler, som kännetecknar jargongord av nutida slaviskt ursprung (även nivellering till [ę], [ié] är möjlig): padagrievas, padagrevas (ry. språk slang подогрев) ’materiellt stöd från friheten’; lievukas, levukas (ry. slang левáк) ’skräp’; sugnievinti, sugnevinti (jfr. ⁷ Även i standardspråket är sådana adverb uppenbara, exempelvis i prepositionskonstruktionerna iki šiolei, iki šiol används orden šiol, šiolei inte separat. 276 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Adverbialiseringen av litauiska jargongord … rus. разгне́бить, lenk. zgniewać) ‘supykdyti’ (daugiau žr. Kudirka 2012). Prieveiksm... De publicerade jargongordböckerna fick forskare att systematiskt börja undersöka lagarna för jargongordens grammatiska anpassning och fastställa kännetecknen för interna normer. För närvarande genomförs ett VLKK-stött projekt, vars uppgift är att beskriva de lingvistiska särdragen hos litauisk jargong. Denna artikel är en del av projektet och behandlar adverb. En systematisk analys av jargongadverbens suffix -ai, hybridiska avledningar och enskilda adverbialiserade ord visade att de undersökta adverbens morfologiska egenskaper har transformerats specifikt i det litauiska systemet, medan de adaptiva egenskaperna har bestämts av litauiska territoriella dialekter och standardspråket med viss regelbundenhet (Kudirka 2019; 2020; 2020a). Man strävar också efter att utförligt beskriva företeelserna i litauisk jargong, eftersom det finns många förutfattade och felaktiga uppfattningar (särskilt bland experter på kommunikativ kompetens) om att jargongen saknar ett eget fonetiskt och grammatiskt system, exempelvis: ”Jargongord skiljer sig från dialektala ord genom att de senare är en oskiljaktig del av det dialektala systemet, dvs. primära benämningar på saker och företeelser i detta system, medan jargongorden är sekundära⁸ ord som används utan system” (Greb liauskienė, Večkienė 2004: 118). Avsaknaden av systematiska egenskaper skulle allvarligt störa kommunikationen eller till och med göra den omöjlig – utan regler (interna normer) skulle ingen språkvarietet (territoriell eller social dialekt) alls kunna existera (jfr Pupkis 2005: 17). Eller hur kan man påstå: ”[...] įsikliopyti används blint i ungdomsspråket och har ingen särskild eller originell betydelse. För en litauer är įsikliopyti ett semantiskt ihåligt ord” (Norkaitienė 1984: 39). Paradoxalt nog används ju įsikliopinti (jfr pol. wkłepać się, vitryska кляпаць) informellt just på grund av sina expressiva och originella egenskaper: direkthet, familiaritet, nyhet och raffinemang. Det inhemska språkets förråd erbjuder många uttryck för denna betydelse: įsipitrinti, įsimeklinti, ⁸ Benämningen antriniai är också inkorrekt, eftersom det i jargongen finns sådana realiteter som inte förekommer i standardspråket, exempelvis i kriminell jargong malinuoti ’i hemlighet tillägna sig pengar genom att överlämna en stulen plånbok till en medbrottsling’ osv. Straipsniai / Articles 277 ROBERTAS KUDIRKA att imponera, att falla i ögat (hjärtat) och annat, men det behövs också för att beskriva något informellt, nytt och raffinerat⁹... På grund av sin morfologiska komplexitet analyseras adverb sällan i studier av lån; oftast undersöks substantiv, adjektiv och verb (Vai­­cekauskienė 2013; Pakerys 2014; Pakerys 2016; Lanza 2011; Banuševičienė 2019; Tamaševičius 2008), eller så bedöms lånefenomenet endast generellt (Čepienė 2006). I undersökningen var särskilt beskrivningen av standardspråkets adverb, utarbetad enligt principerna för morfonologisk analys, till stor nytta (Pakerys 2002: 510–593). Det finns inga systematiska och utförliga studier av litauiskt slangordförråd. Šio straipsnio tikslai: 1) morfologiškai išnagrinėti lietuvių kalbos žargono: (a) suprieveiksmėjusius žodžių junginius, (b) suaug­tinius prieveiksmius; 2) tiriamuosius junginius ir žodžius suklasifikuoti pagal tipus (pagal apibendrintą formalų požymį, džn. kalbos donorės šaknį ar priešdėlį), atlikti sisteminę analizę, kuria siekiama išgryninti vyraujančius prieveiksmėjimo modelius, prisitaikymo prie lietuvių kalbos būdus; 3) taip pat siekiama nustatyti sistemiškas morfologines ypatybes ir bendrus struktūrinius dėsningumus, aptarti adaptacines ypatybes; 4) ištirti, iš kokių kalbų suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaug­tiniai prieveiksmiai yra skolinami. Materialet (162 adverbialiserade ordkombinationer och 43 sammansmälta adverb) har hämtats ur Lietuvių kalbos žargono ir nenorminės leksikos žodyno (Kudirka 2012) och kompletterats med den nämnda ordbokens elektroniska databas¹⁰. Materialet i denna ordbok samlades in från två källor: (a) talspråk och (b) texter från internetforum samt interaktiva internetkonversationer i form av textmeddelanden (mIRC, Skype och dylikt). Det var inte svårt att formulera en söksträng i Googles sökmotor, eftersom kombinationerna och de sammansmälta formerna är oböjliga; det behövdes endast att systematisera de fonetiskt varierande anpassade formerna (se mer utförligt Aleksandravičiūtė 2008: 266–282). Lånens ursprung anges med hjälp av förklarande ordböcker (Czeszewski 2006; Vaitkevičiūtė 2003; Kvesel­evič 2005; Mokienko 2000; OED). ⁹ Hänsyn bör också tas till analogin med interjektionen kliopt ‘för att uttrycka en plötslig handling’ och klioptelėti, kliopterti, kliopti ‘fastna’, ‘slå till’ (LKŽ) och liknande. ¹⁰ Lietuvių kalbos žargono ir nenorminės leksikos žodynui samlades materialet inte in från tryckta (”pappersbaserade”) källor, litterära (skönlitterära) och liknande texter, som kan ha varit redigerade. Slang från vissa sociala områden – fängelse-, kriminell-, narkoman-, militärslang och liknande – samlades uteslutande in från talspråk; under personliga samtal spelades den in med diktafon. På detta sätt samlades nästan hela ordförrådet från dessa områden in (se mer utförligt Kudirka 2012: 3–5). 278 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Adverbialiserade ordkombinationer och sammansmälta adverb i litauisk slang samt deras adaptiva särdrag ADVERBIALISERADE ORDKOMBINATIONER Större delen av sådana adverbialiserade prepositionskonstruktioner eller adverbiella fraseologiska kombinationer har lånats från ryskan eller är översättningslån: ♦ da (do) lampočkî¹¹ (rys. talspr. до лампочки) ‘likgiltigt’, ♦ iki lemputės (översatt från rys. talspr. до лампочки) ‘likgiltigt’, ♦ pa (po) barabanų (rys. vard. по барабану) ‘oviktigt, likgiltigt’, ♦ ir viso takoje (rys. talspr. и всё такое) ‘och så vidare’, ♦ v žopu (rys. vulg. в жопу) ‘åt helvete; maximalt’, ♦ po prostu (pol. po prostu) ‘helt enkelt, vanligtvis’, ♦ po defaultu (rys. datorslang по дефолту, jfr eng. datorslang by default) ‘som standard’, ♦ dėl ponto (översatt från rys. slang для понта) ‘på skoj; för att verka tuff’, ♦ ne prikolas ‘dåligt, illa’, ♦ na ura (rys. на ура) ‘hur som helst’, ♦ pa (po) liubomu (rys. talspr. по-любому) ‘i vilket fall som helst, ändå’, ♦ prosto tak (rys. talspr. просто так) ‘helt enkelt, utan särskild anledning’, ♦ za adno (odno) (rys. за одно) ‘tillsammans, samtidigt’, ♦ pats gazas ‘precis; utmärkt, bäst’, ♦ tol’ka (tol’ko)¹² tak (rys. только так) ‘ordentligt, som det ska’, ♦ tol’ko (tol’ka) pesnia (piesnia) ‘smidigt’, ♦ be tolko (rys. без толку) ‘meningslöst; planlöst’, ♦ ant pilno (vi-so) gazo (jfr rys. vard. на полном газу) ‘maximalt’, ♦ savo chodu (översatt från rys. своим ходом) ‘självständigt, med egna krafter’, ♦ dalše nekuda (rys. talspr. дальше некуда) ‘nu går det verkligen inte längre’, ♦ pa natūre (rys. по натуре) ‘i själva verket, av naturen’, ♦ v natūre (rys. vard. в натуре) ‘i själva verket’, ♦ ant bajerio (pol. talspr. na bajer) ‘på skoj’, ♦ dalše nekuda (niekuda) (rys. talspr. дальше некуда) ‘det går inte längre’. Vissa till det allmänna slangspråket från den kriminella slangen överförda kombinationer med förändrad betydelse är: ♦ ne zapadlo (rys. fängelse- och kriminell slang не западло) ‘inte skamligt’, ♦ ant zapadlo ‘i syfte att medvetet skada, avsiktligt’, ♦ v padlu (rys. slang в падлу) ‘skamligt’, ♦ per blatą, po (pa) blatu (rys. talspr. по блату) ‘inofficiellt, olagligt’ (se mer utförligt Kudirka 2014). Det finns också konstruktioner med egna hybrida bildningar enligt analogi, exempelvis har prepositionskonstruktionen ♦ ant ne-matuškės bildats från det förvrängda slangadverbet be formato ne-ma-tų ‘utan att först titta, blint’ (Pernai aš taip į tą žygį “ant nematuškės” vykau ir viskas buvo tiesiog puiku! // bijau ant nematuškės važiuoti su vaikuciais važiuosim norim kad būtų patogu, gal gali nr atsiųsti ir nuorodą). Dessa hybridbildningar har förmodligen bildats enligt analogi från ♦ čerez nemagu (rys. talspr. через не могу) ‘motvilligt, med tvång’, ♦ do nemagu, iki nemagu (rys. talspr. до не могу) ‘maximalt, så långt det går’, även om analogi med slutled enligt standardspråkets adverb sykį, pusbalsiu, akimirksniu inte kan uteslutas. ¹¹ Translitererade lånade adverbiella kombinationer betonas oftast på samma sätt som i de språk de kommer ifrån: po prostu (pol. po prostu), v padlu (rys. slang в падлу), v natūre (rys. vard. в натуре), za adno (rys. за одно) och så vidare. ¹² Apostrof efter en konsonant (t.ex. tol’ka) markerar konsonantens mjukhet. Straipsniai / Articles 279 ROBERTAS KUDIRKA I litauiskt slang uppstod också ett fåtal fraseologiska uttryck av icke-slaviskt ursprung: ♦ be ryšio ‘omedvetet, dumt’, ♦ aukštyn papais skämts. ‘upp och ner, på rygg’, ♦ ant smūgio ‘plötsligt’, ♦ viiskas ore ‘allt är bra’, ♦ nerauk rūtų skämts. ‘dåligt; det är bättre att låta bli’, ♦ ant grybo ‘hur som helst, oseriöst’, ♦ ant to karto ‘i det avseendet’, ♦ per fuksą, ant fukso ‘av en lycklig slump’. I litauiskt slang används också eufoniska sammansatta adverb som har uppstått ur interjektioner (Kalin auskas 1974: 139–140; jfr belägg i standardspråket Ulvydas 2000: 315); nästan alla har lånats från ryskan eller förmedlats via ryskan. Eufonin (dvs. rim, rytm, alliteration) binder dessutom samman ordkombinationerna till en semantisk enhet; klangfullheten hjälper sammansättningarna att bevara sin fasta form och omvandla dem till fraseologiska ordkombinationer: ♦ ti ap liap (ry. talspr. тяп-ляп) ‘slarvigt’, ♦ šaltai baltai (ry. vard. шалтaй-болтай) ‘oseriöst’, ♦ šąchar machar (šacher macher, šakar makar) (pol. talspr. szacher-macher) ‘listigt, illegalt, på ett slingrande sätt’, ♦ fiti miti (jfr ry. krim. slang мúмu-мúмu ‘pengar’) ‘listigt’, ♦ raz dva (jfr ry. раз, два u домóво ‘ett, två och det är klart’), ♦ raz raz ‘snabbt, ett tu tre’, ♦ pyst pyst ‘smidigt, ett tu tre’, ♦ cap carap (ry. talspr. цап-царап ‘gripa tag i’) ‘i smyg, snabbt och obemärkt’, ♦ taram baram (jfr ry. vard. mápbl-бáры ‘prat’) ‘och så vidare’, ♦ tiutel’ka u tiutel’ku (ry. talspr. тютелька в тютельку) ‘mycket exakt’, ♦ liuksum pirdum skämts. ‘utmärkt, fantastiskt’. Adverbet či ki (ry. slang чúку) ‘bra’ bildar flera rytmiska adverbiala kombinationer: ♦ či ki či ki (jfr ry. slang чúку-чúку) ‘utmärkt; exakt’. Samma betydelser har också uttrycken ♦ či ki briki (ry. slang чúку-бpúку), ♦ či ki piki, či kis pikis (ry. slang чúку-пíку), ♦ či ki puki (ry. slang чúку-пýку), ♦ či ki bari. Endast några få anglisismer förekom: ♦ oki doki, okis dokis¹³ (eng. talspr. okey-dokey) ‘bra’, ♦ oki poki (okis pokis) ‘bra’, ♦ super duper (puper) (eng. talspr. super-duper) ‘utmärkt’, ♦ fifti fifti, fifty fifty (eng. talspr. fifty-fifty) ‘hälften var’, ♦ tip top (eng. talspr. tiptop, ry. mun-mon) ‘precis så; exakt’. De fasta varianterna av kombinationerna okis dokis, čikis pikis, okis pokis har morfologiskt anpassats med ändelsen -is och har uppstått genom litauiskans inverkan: det dominerande böjningssystemet anpassar sådana ord med atypisk struktur med ändelser (jfr även talspr. fam. ačiukas ‘tack’, okiukas ‘bra, ok’). Eufoniska sammansatta adverb med vulgarismer: ♦ jabat (var.: jebat’, jib at’) kapat’ (ry. vulg. ебáть-конáть) ‘fy fan’, ♦ kyšt myžt ‘smidigt, ett tu tre; hur som helst’. I det icke-standardiserade språket finns också mer sällsynta eufoniska fraseologiska uttryck som används adverbiellt; vissa liknar adverb: ♦ nei pist, nei knist ‘ingenting; det behövs verkligen inget mer’ (Juos visus. ¹³ Ibland kan betydelsen av sådana kombinationer som liuksum pirdum, okis dokis, či ki piki m.fl. i dessa fall vara både adjektivisk ‘utmärkt’ och adverbiell ‘utmärkt’, jfr: geras klipas ane, taip ir toliau saunu gerai liuksum pirdum (= adj. ‘utmärkt’, adv. ‘utmärkt’). // Okis dokis, man tinka, pasistengsiu pasirodyt horizonte (= adj. ‘utmärkt’, adv. ‘utmärkt’). 280 Acta Linguistica Lituanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugtiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės grep, artikeln gäller våldtäkt, då säger polisen till dem att de nu inte längre behöver varken knulla eller jävlas, eftersom de har ställt till det. // Och om de arbetade som hästar skulle de inte hålla ut länge och inte vilja varken knulla eller jävlas). Den från polskan lånande partikeln byle bele (bile) bildar tillsammans med litauiska adverb kada, kur, kaip, kiek enligt mönstret för polska sammansättningar (jfr pol. byle gdzie – lit. bele kur) ett stort antal hybrida sammansatta adverb: ♦ bele (bile, belen, bilen) kaip (jfr pol. byle jak ‘hur som helst’) ‘hur som helst; dåligt’, ♦ bele (bile, belen, bilen) kada ‘när som helst’, ♦ bele (bile, belen, bilen) kur ‘var som helst’, ♦ bele (bile, belen, bilen) kiek ‘hur mycket som helst’, ♦ bele (bile) tik (jfr pol. byle tylko) ‘bara sådär; endast, bara så’. Hybrida sammansatta adverb med partiklarna bele (bile), belen (bilen) används både som kombinationer och som sammanskrivna ord: belekaip (bilekaip, belenkaip, bilenkaip) ‘hur som helst; mycket’, belekada (bilekada, belenkada, bilenkada) ‘när som helst’, belekur (bilekur, belenkur, bilenkur) ‘var som helst’, belekiek (bilekiek, belenkiek, bilenkiek) ‘hur mycket som helst’, beletik (biletik) ‘bara sådär’. Ett typiskt fenomen i slang är också att en ny betydelse bildas för ett lexem eller en kombination. I slang används kombinationen ♦ bele kaip redan också i egna betydelser: ‘mycket; kraftigt; starkt’, vilka inte finns i polskan. Adverbet har övertagit dessa betydelser från det hybrida sammansatta pronomenet bele koks: 1. ‘vilken som helst’, 2. ‘stor, kraftig; riktig’: ‘mycket’: seis metais zadėjo negryst visai i lietuva. o as jo belekaip pasiilgau. // Nauji belekaip grazus batai! 38 dydis – Nauji pirkti is nastygal.com 38 dydis, jokiu defektu! ‘kraftigt’: ryja kura belekaip, skoda fabia sdi 1.9 47kw 100km/101. nzn ka daryti ir nuo ko pradet ieskoti bedos, gal kam buvo? // mergaite, kas is taves pasidare? tu jauc̄iu esi vienas is tu zmoniu, kuris belekaip pankavo. ‘starkt’: Kojos bele kaip užk̄ālintos, o rankos plonos. // komplektacija irgi nekazkas.. mechaninis, be teliko, be parktroniku, gesinant varikli susipurto jis belekaip. Det från polskan härrörande konjunktion by, bi (pol. by) bildar tillsammans med standardspråkets adverb tik både sammansatta och sammanskrivna hybrida adverb: ♦ by (bi) tik, bytik (bitik) (jfr pol. byle tylko) ‘bara sådär; endast, bara så’ (jurḡui, akivaizdžiai, by tik palot ir pakritikuot // Kai paskaitau kai kuriuos komentarus tai kazkokie snarḡliai raso bytik kad parasyt ka nors). Den i slang populära vulgarismen chui bildar ett stort antal adverbiella kombinationer: ♦ dachuja ir biški (su biškiu) (jfr ry. vulg. до хуя и больше) ‘väldigt mycket’, ♦ pol chuja (ry. vulg. пол хуя), s pol chuja (ry. vulg. с пол хуя) ‘inte dåligt, ganska bra’, ♦ chui s nim (ry. vulg. хуй с ним) ‘låt gå’, ♦ chui znajet (znajet, znajit) (ry. vulg. хуй знает) ‘ingen vet’, ♦ ne (ni, nie) za chui (ry. vulg. не (ни) за хуй) ‘för ingenting, inte för något’, ♦ chui s nim (taboi) (ry. vulg. хуй с ним (тобой)) ‘låt gå, åt helvete med det’, ♦ za nechui (ry. vulg. за нехуй) ‘för ingenting, inte för något’, ¹⁴ Jfr LKŽ bile tik, som anges som en konjunktion i betydelsen ‘bara för att’. Straipsniai / Articles 281 ROBERTAS KUDIRKA ♦ nečhui delat’ (rys. vulg. héxуū déлать) ”lätt, en barnlek”. Analoga uttryck bildas också med andra adverb: ♦ nefig (nečhren) delat’ ”mycket enkelt, lätt”, ♦ za nečhren ”för ingenting, inte för något”. Med lånet chui finns också lekfulla uttryck som liknar ordspråk: ♦ chui da nichuja (rys. vulg. хуй да нихуя) ”nästan ingenting, mycket lite” (Av de där tjugo grammen blir det faktiskt chui da nichuja, men konsistensen – jėbat kapat, förstår du, det jäser där av sig självt.), ♦ chot’ by chui (rys. vulg. хоть бы хуй) ”om det åtminstone vore något; det spelar ingen roll” (i min RRD supertype slog jag ner honom så hårt i marken att 2 st rep gick av, och för honom chot bi chui, så vad är problemet?), ♦ nol’ celych, chui desiatych (rys. vulg. ноль целых, хуй десятых) ”mycket lite, en smula” (Så blev det – nol celych, chui desiatych. // Kabeln är femton komma sju och chui desiatych, och då justerar du). Analoga fraser som används adverbiellt kan ha uppstått i litauiskan både genom dysfemism (jfr nė velnio, FŽ 2001: 824) och som översättningslån av ryska vulgarismer (jfr rys. vulg. нихуя¹⁵): ♦ nė (anei, nei) bybio ”ingenting alls, inte ett dugg, absolut ingenting, inte fan”, ♦ bybis žino (rys. vulg. хуй знает; dysfem. från: velnias žino) ”vem vet”, ♦ nei bybis, nei gegutė (dysfem. från: nei velnias, nei gegutė) ”varken det ena eller det andra; dåligt”, ♦ su nuogu (pliku) bybiu ”utan någonting” (dysfem. från: med bar röv), ♦ mat jį (ją, juos) bybys ”strunt samma” (dysfem. från: må fan ta honom), ♦ bybis su juo (tavimi) (jfr rys. vulg. хуй с ним (тобой)) ”strunt samma; det får bli som det blir”, ♦ pusė bybio (dysfem. från: pusė velnio (bėdos), jfr rys. vulg. пол хуй) ”inte dåligt”, ♦ gyvas bybis (dysfem. från: gyva pekla) ”väldigt mycket”, ♦ kurio (kokio) bybio? (jfr rys. vulg. какого хуя?, за каким хуем?, även jfr dysfem. från: kokio velnio?) ”varför, till vad”. Partiella hybrida ombildningar är också vanliga, jfr: ♦ chui žino (rys. vulg. хуй знает), ♦ kokio chujo (jfr rys. vulg. за каким хуем?), ♦ chui su juo (tavimi) (rys. vulg. хуй с ним (тобой)), ♦ chui suprasi (ikirsi) ”vem vet”. Även andra svordomar som bildar fasta uttryck kan ha adverbiell betydelse: ♦ da (do) pizdy (rys. vulg. до пизды) ”likgiltigt” (jag åker med vem jag vill och det är da pizdi för mig vad andra tänker), ♦ v rot jabat’ (jebat’) (rys. vulg. ебáть в рот) ”strunt samma” (Nå, v rot jabat, tänker jag, jag ska försöka.), ♦ kibeni feni (jfr rys. vulg. иди к ёбене фене) ”åt helvete” (Kibeni feni, välta allt!), ♦ kibeni materĭ (jfr rys. vulg. к ёбаной мáтери) ”åt helvete” (Dra åt helvete, kibeni materi!), ♦ nichuja sebe (sebe) (rys. vulg. ни хуя себе) ”oj, minsann, inte illa” (Nämen nichuja sebe, varför ringer du här från min kärrings telefon?... // Nechujа sebe, den där kuken stöter fortfarande på kärringen, han har inte fått nog), ♦ nifiga sibe (sebe) (rys. vard. ни фига́ себе) ”inte illa” (Nifiga sebe – priset skiljer sig två gånger...). Svordomen nachui bildar också fasta uttryck med adverbiell betydelse: ♦ kuda nachui (rys. vulg. куда нахуй) ”vart skulle det annars vara”, ♦ da nu nachui (rys. vulg. да ну нахуй) ”nej, men lägg av”, ♦ nu nachui (rys. vulg. ну нахуй) ”varför; nej, men lägg av” ¹⁵ I rysk icke-standardiserad användning kan adverb vara sammansmälta, jfr rys. vulg. нихуя, нахуй (Квеселевич 2005: 499), men i litauiskan används de som översatta adverbiella uttryck (nė bybio ”ingenting”, kokio bybio ”varför”). 282 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Litauiska adverbialiserade ordgrupper och sammansmälta adverb i slang samt deras adaptiva egenskaper ”över huvud taget”, ♦ nu ir nachui (rys. vulg. ну и нахуй) ”nå, varför då; nej, men lägg av”. I sådana adverbiella konstruktioner kan både eufemismer av vulgarismer och neutralare ord variera: ♦ nu nacher (načорт, nafig, nachren), ♦ nu ir nacher (načорт, nafig, nachren), ♦ da nu nacher (načорт, nafig, nachren). Det vanliga adverbet po-chui bildar flera fasta adverbiella uttryck: ♦ pochui nachui (rys. vulg. похуй нахуй) ”helt oviktigt; skit samma”, ♦ giliai pochui (rys. vulg. глубоко похуй) ”helt oviktigt”, ♦ visai pochui ”inte illa, någorlunda”. I icke-standardiserad användning finns också fler stelnande och adverbiellt använda uttryck med vulgarismerna žopa, gavno, pyzdiec (varianter: pyzdec, pizdiec, pizdec) m.fl. Lånade stelnande uttryck följer de allmänna tendenserna för lånordsanpassning, eftersom rent fonetiskt anpassade uttryck är ovanligare i slangen, t.ex. ♦ polnyj pyzdiec (rys. vulg. полный пиздец) ”helt åt skogen; verkligen slut”... Även stelnade uttryck med former av verbet i någon person tillsammans med pronomen kan användas adverbiellt, t.ex. formen för första person singularis i presens indikativ jabu (jebu, jibu) (rys. vulg. я ебу: pres. 1:a pers., sing. (infinitiv: jabat’, rys. vulg. ебать))¹⁶ – alla används som uttryck tillsammans med pronomenet ja ”jag”: ♦ ja jebu ”åt helvete, dåligt; fan också” (Nå, flickan är halvvägs okej, men mannen är ja jebu... han kunde åtminstone ha rakat bort den där fittan från ansiktet // Vilken jävla loser, ja jibu:D // salongens design är ja jibu...:) om BMW-interiören från sjunde klass ska jag inte ens tala, för då blir jag bannad). ¹⁶ Vanligtvis anpassas sådana verb morfologiskt i slangen med suffixet -inti (t.ex. jobinti, jabalinti). Straipsniai / Articles 283 ROBERTAS KUDIRKA Liksom i bk finns det i det icke-standardiserade språket ett stort antal adverbiella jämförelseuttryck med den jämförande partikeln och ett självständigt ord: ♦ som šienkes (jfr ryskt talspr. уйекать как сёмку ‘lätt’) ‘mycket lätt’, ♦ kaip išdulkintas (išpistas, išrūrintas, jobnutas) (jfr ryskt vulg. как ебнутый) ‘kraftigt; mycket snabbt; sataniskt’, ♦ kaip (kak) paložana (rys. как положено ‘som sig bör’. Den ryska negationspartikeln ne-, om den är obetonad, blir ni-, t.ex.: gde > nigde, kakój > nikakój, kto > niktó. Den självständiga negationspartikeln ni (rys. ни ‘varken, inte ens’, pol. ni ‘inte ens, varken’, nie ‘inte’, vitrys. ні ‘varken, inte ens’) används i betydelsen ‘inte’ sällan i jargongen, ofta endast som imitation av slaviskt uttal (o koks dialektas yra biškį, byškį? Čia tipo: aš ni lenkas i ni rusas, i ni koks tai belorusas, aš iš Niminčynės?). Med undantag för de nämnda tillfälliga situationerna används denna negationspartikel i det icke-standardiserade språket i fasta uttryck: ♦ ni ni (ryskt talspr. ни-ну́ ‘inte på några villkor’, ну ‘varken, inte ens’, vitrys. ні-ні) ‘inte på några villkor, absolut inte; ingenting alls, inte ett dugg’, ♦ ni to (jfr ryskt talspr. ни то ни другое ‘varken det ena eller det andra’) ‘inte det, inte på det sättet’, ♦ ni to, ni to (jfr ryskt talspr. ни то ни другое ‘varken det ena eller det andra’; pol. ni to, ni owo ‘varken det ena eller det andra’, ni tak, ni siak ‘varken så eller så’) ‘varken det ena eller det andra; varken så eller på det sättet’, ♦ kažkas ni to (jfr rys. čtó-to ни то) ‘något är inte som det ska, något är fel’. De ryska negationspartiklarna ne och nu blandas ihop i litauiskt icke-standardiserat språk och används omväxlande: ♦ ne (ni) pontas (rys. jarg. не понт) ‘inte på samma nivå; passar inte, är obekvämt’ (kokia MK arba Dnepr užtaupyta truputį dar važiuojančia galima gauti visai už kapeikas... bet jaučiu su rusišku važiuoti tai jau visai ni pontas... // Ir negraiti bandysiu. Nebent per bernvakari ar panasiai:) Man kažkaip ne pontas), ♦ ne (ni) prič iom (rys. не причём) ‘har inget med saken att göra, har inget med det att göra’, ♦ ne pa (ni po) dielu (rys. vard. не по делу) ‘har inget med saken att göra; utan anledning’, ♦ ni (ne) v temu (rys. не в тему) ‘inte enligt ämnet’. Även de ryska prefixen ne- och nu- blandas: ♦ čerez nemogu (nimogu) (ryskt talspr. čerez ne mogu) ‘motvilligt, ovilligt’, ♦ per nemogu ‘med tvång’, ♦ do nemogu (nimogu) (ryskt talspr. do ne mogu) ‘till det outhärdligas gräns, över allt mått’, ♦ iki nemogu (nemagu, nimogu) ‘till det outhärdligas gräns’, ♦ čerez nechočiu (nichočiu) (ryskt talspr. čerez ne choču) ‘motvilligt, med tvång’. Om uttrycket består av gammal slavisk eller etablerad lexik har negationspartikeln ingen variant ni: ♦ ne siemkos (jfr ryskt talspr. sėmku ‘struntsaker’) ‘det är inget skämt’, ♦ ne šuns pypas (birka) (jfr ryskt vulg. ne chuj sobačij) ‘det är inget skämt’, ♦ ne fontanai (jfr ryskt vard. skämts. ne fontan) ‘inte mycket’. SAMMANSKRIVNA ADVERB I litauiska standardspråket är den mest produktiva typen av sammanskrivna adverb sammansättningar med en förkortad del (tąkart, šiandien), medan sammansättningar av två ord är mindre produktiva (šičia, taipgi) (Kovalevskaitė, Rimkutė 2010: 284 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugtiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės 83; DLKG 2005: 413; Pakerys 2002: 552–556). I litauisk jargong finns adverb som består av sammanskrivna ord, sammanfogade (sammansmälta) ordkombinationer: oftast är det en preposition som har sammansmält med en substantivform. Alla dessa adverb är lån från ryskan; med andra ord bildar de fasta uttryck eller fraseologismer som används som adverb. I jargongen kan ordens sammansmältning ske gradvis och fortfarande pågå, varför det inte är ovanligt att både den sammanskrivna formen och ordkombinationerna används, t.ex.: nevtemu, nivtemu; ne v temu, ni v temu (jfr rys. не в тему) ‘underligt, obegripligt; på fel plats’. I sådana fall påverkas användningen också av den dubbla normativa användningen i ryskan: adverbiellt används pričom (rys. причём) ‘varför, vad har det med saken att göra’ samt prepositionen при tillsammans med pronomenets что prepositionella lokativform (rys. при чём) – detta kan också påverka den dubbla användningen i jargongen (jei prisivogė, prisišiko iki ausų, tai pričom čia demokratija. // balvone, pri čom čia tie zaidejai? as gi aiskiai parasiau). Sammanskrivna adverb i jargongen har vanligtvis mer än en variant på grund av fonetisk anpassning, t.ex. har adverbet vobšč im (rys. в общем) ‘i allmänhet, generellt sett’ flera varianter: vobšem, vobš im. Vissa adverb som är vanligare i användningen har många fonetiskt förändrade och deformerade varianter: vabščė, vabščie (rys. вообще) ‘alls, över huvud taget, i allmänhet’, varianter: vabše, vabšie; vobšče, vobščie; zobše, zobšie. Litauiska jargongens negativa prefixadverb kan ha följande varianter: ne– (nebe–), ni–, nie–. Denna variation hänger direkt samman med negationspartiklarna i de slaviska språken: rys. ну ‘varken, inte’, pol. ni ‘inte, varken’, nie ‘inte’, vitrys. ні ‘varken, inte’. På grund av dessa egenskaper kan sammanskrivna adverb ha en anpassad, så att säga översatt partikel ну i form av det litauiska prefixet ne–: nechren, nečiorta (rys. vard. ни хрена) ‘det finns inget att göra, behövs inte’, ‘inte ett dugg’ osv. Denna egenskap är systematisk i jargongen och kännetecknar även adjektiv: nijasnai, nivjibenai, nichera, nichuja, niechrena, nechuja, nichuja, niechuja, nezačhui, nizachui eller kan användas som en kombination ♦ ne (ni, nie) za chui (rys. vulg. не за хуй) ‘inte för någonting, inte för allt’ (jis girtas su mafais ten razborkes darydavo, musdavo visus nezaxui, tai zmones normalus nustojo ten eiti, tik banditai visokie // nei karto dar nera buve nemalonumu, kad apvogtu ar pistu i galva ni za xui (gyvenu secsuose), kad ir kiek vaiksc i au girtas // tu suslikai mane nizaxui prad e j ei su juo lygint:) matau primeti kazka? nenustebciau jei pas motina tebegyveni). Straipsniai / Articles 285 ROBERTAS KUDIRKA för ingenting’ (han brukade, berusad, göra upp med mafioserna där och slå alla, nezaxui, så normala människor slutade gå dit, bara alla möjliga banditer // det har ännu aldrig hänt några obehagligheter, som att någon skulle råna eller slå mig i huvudet ni za xui (jag bor i secsuose), oavsett hur berusad jag gick omkring // du jämförde mig orättvist nizaxui från början med honom:) jag ser att du antyder något? Jag skulle inte bli förvånad om du fortfarande bodde hos din mor). Många sammanskrivna adverb är sammansmälta kasusformer av substantiv med den ryska prepositionen na; oftast är de lån med de ryska vulgarismerna cher (rys. vulg. хер), chren (rys. vulg. хрен) och chui (rys. vulg. хуй) – vart och ett av dessa adverb bildar i litauiskt icke-standardiserat språk många fasta uttryck med verb, som används som fraseologiska svordomar. De sammanskrivna adverben nachrien, nachren (rys. vard. на хрен) används i jargongen i två betydelser: ‘åt helvete, åt skogen’ (bandžiau nulup­t tai su medžio gabaliukais išplys­ho viskas nachren) och ‘varför, vad i helvete’ (Ir apskritai, nachrien man jis reikalingas!). Den icke-sammanskrivna formen ◆ na chrien (chren) är mycket sällsynt i användningen. Även längre varianter av detta adverb är ganska vanliga nachrenga, nachriena (rys. vard. на хренá) ‘vad i helvete, varför’. Morfologiskt analogt är adverbet nacher, nachier (rys. vulg. на хер) ‘åt helvete; varför’, som också har längre varianter nachera, nachiera. Med roten cher är negationerna nichiera, nechira (rys. vard. ни хера) vanliga i betydelsen ‘ingenting’. Med roten chren finns många avledningar med prefix och negationer nechren (rys. vard. ни хрена) ‘det finns inget att göra, vad i helvete’. Den längre varianten nechrena (rys. vard. ни хрена) har en något annorlunda betydelse: ‘helt, fullständigt; ingenting alls, inte ett dugg’; den har vanliga varianter med negationen ni-: nichriena, nichrena ‘ingenting, inte ett dugg’; varianten nichrina är sällsynt. Med negationen ne- är de suffixavledda adverben nechrienovai, nechrenovai (: nechrenovas, –a, jfr rys. vard. ни хренóво, rys. vard. adv. нехренóво) ‘kraftigt, rejält; inte dåligt, mycket’ vanliga i användningen; den något ovanligare formen är nechrinovai (: nechrinovas, –a); med negationen ni– är dessa adverb redan ovanligare nichrienovai, nichrenovai (: nichrienovas, –a) i betydelsen ‘kraftigt, rejält; inte dåligt, mycket’; den något ovanligare formen är nichrinovai (: nichrinovas, –a). De kallas endast villkorligt sammanskrivna, eftersom användarna uppfattar dessa adverb som prefixavledningar av adjektivet chrenovas, och inte som sammanskrivna former av rys. ни хренóво. Det finns också många sammanskrivna adverb med roten chui; vissa adverb kan i ryskt icke-standardiserat språk användas på två sätt (som en kombination med preposition och i sammanskriven form: na хуй, нахуй), men sådana ord lånas redan in i litauisk jargong i sammanskriven form: nachui ‘åt helvete; varför?’, nech­uja (rys. vulg. не хуй, нехуй) ‘det finns inget att göra, det finns ingen anledning’, niechui, nechui (rys. vulg. не хуй, нехуй) ‘det är meningslöst, det finns inget att göra, det behövs inte’, nezachui, nizachui, niezachui säll. (rys. vulg. не за хуй) ‘inte för ingenting, utan anledning’. Med negationen ni– finns också några adverb: nichuja (rys. vulg. ни хуя, нихуя) ‘ingenting, inte ett dugg; nej’, nichujutki ‘ingenting, inte ett dugg’. Beträffande vulgarismer bör det nämnas att 286 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaug­tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės Adverbiellt kan även sammansmälta verb användas, t.ex.: jobtvaimat’ (jfr rys. vulg. kak ëbаnоŭ mа́mь! ‘utan tvekan, verkligen’) ‘just så, på riktigt’ (Padarysiu, jobtvaimat, čia chunina yra. // Jis gi durnas iš tikro, jobtvaimat!), kibinimat’ (jfr rys. vulg. k ëbanоŭ máterі) ‘åt helvete, bort’ (Viršutinį sluoksnį nuėmė kibinimat ir betonavо iš naujo lygiai.). Med roten čiuort används de lånade formerna načiort, načiorta (rys. на чёрта) endast som sammansmälta adverb: ‘åt helvete; varför, för vad i helvete’. Den längre formen načiorta är mer sällsynt i bruk. Med negationerna ne och ni finns också adverb: nečiorta, ničiorta (rys. ни чёрта) ‘inte ett dugg’. Med roten fig förekommer också ganska många sammansmälta adverb: nafig (rys. vard. на фу) ‘åt helvete, fan; varför?, för vad?’, och den längre formen nafiga används också (rys. vard. на фига). Det förekommer även deformerade varianter med förändrad vokal i roten: nafeg, nafega. Med negationerna ne och ni är adverben också vanliga: nefig, nef iga, nifiga (rys. vard. ne фиг) ‘det finns inget att göra, nej; ingenting, inte ett dugg’. I litauiskt slang finns nybildade former enligt analogiprincipen – ett sådant slangord är nachaliava ‘gratis’ (jfr rys. vard. на халяву) (Aš tai irgi nenorėčiau ten vasarot, na, nebent “nachaliava”). På ryska finns inget sådant ord; indirekt utgörs grunden för denna form av adjektiven nachaliavas, -a, chaliavas, -a ‘gratis’ och adverbet chaliava (rys. vard. халява) ‘gratis’. I bruk är två former ungefär lika spridda – en konstruktion med preposition och en sammansmält form: nachadu och na chadu (rys. на ходу) ‘i förbifarten, snabbt; under arbetets gång’ (iš paprasto zmogelio per teisma ta namelį nachadu pajimtu, bet dabar ta namelį valdo stambi ryba // chia toki recepta sukūriau na xadu kai reikėjo ish nieko kazhka padaryt:D VIKINGO “KRUOPAINIS”), nachaliavu och na chaliavu (rys. vard. на халяву) ‘gratis’, men i bruk kan den ena dominera; i detta fall är de sammansmälta formerna vanligare (Šiaip mokestis gali ir būti, nors broliai lietuviai įpratę viską gauti nachaliavu, tačiau jis tikrai per didelis // gera nuotrauka, parodo kiek alkanų “vargšelių”, kai viskas na chaliavu, kad paspringtumėt besočiai!). Det finns också många sammansmälta adverb med prepositionen do: dachuja, dachriena, dachrena, dachera, dachiera, dačiorta, dafiga, daveclnia (rys....) ‘väldigt mycket’. Varianter med prefixet do, som inte följer uttalet, dochrena, dochuja, dofiga m.fl. är betydligt ovanligare i bruk. Det finns också många adverb med prepositionen po (rys. по). Vissa adverb kan i rysk icke-standardiserad språkbruk användas på två sätt – som en konstruktion med preposition och som en sammansmält form: po xyй, po xyбо, póxyй; i detta fall har den sammansmälta formen pochui redan lånats in i litauiskt slang (rys. vulg. póxyй) ‘det spelar ingen roll, ändå’. Detta adverb har också flera längre, sällan använda Straipsniai / Articles 287 ROBERTAS KUDIRKA varianter: pachuju, pochuju, pochujutki. Till denna grupp hör även eufemistiska bildningar; de är också sammansmälta former med prepositionen po: pęfig, pęfįga (rys. vard. nóфue, no фúzy). Analoga är pochren, pochрien (rys. vulg. nóxpen, jfr no xrény), liksom pocher (rys. vulg. nóxep). I slangen används också några sällsynta sammansmälta adverb med en rysk partikel –te лu: chūli, chuli; chūlia, chulia (rys. vulg. xýли, xýле, xýля; jfr xуй ли) ‘varför, av vilken anledning’ (neatsibodo jums varyti?! a huli tada vaikstot jei nepatinka? ikisot nosi - nepatiko– ir pyzdinat iš ten. // Matai kokia skylė, – ir chūlia, toliau neina. // Jeigu jus erzina mano rasaliojimai, nieko nuostabaus - as pats tolkom nežinau xuli as rasineju. Tiesiog saviraiška). Ganska sällsynt är adverbet chūliš, chulíš (rys. vulg. xýлuш) ‘av vilken anledning, varför’ (O chūliš mes turim mokėti? Tegu jie moka // O tai chulish ziede vaziuoja su placiom padangom, ten vaizdo tai nereikia). I slangen används också några sammansmälta adverb med den ryska prepositionen в: vticharia (rys. vard. вmихарá) ‘i smyg’, vdrebezgi (rys. вδréбeзги) ‘helt och hållet, i bitar’, vppzdu (rys. vulg. в пузδý) ‘åt helvete, fan’. I icke-standardiserat språk är pronominella konstruktioner som används adverbiellt vanliga: nekažką, ne kažką ‘dåligt, inte särskilt bra; svagt; inte vidare’ (Varžybos prasidėjo atsargiai varžovų gretos irgi naujai surikiuotos todėl susižaidimo ne kažką. // Na ir aš jai sakau, kad ne kažką, kai panelė tokiais dalykais užsiima. Ji žinoma netylėjo, o pradėjo priekaištauti, koks skirtumas ar tai vyriška, ar moteriška). Analogiskt med andra pronominella adverb: nekažkaip ‘inte särskilt bra, dåligt; svårt, besvärligt’, nekažkas ‘dåligt, inte särskilt bra; svagt; inte vidare’. De icke-sammansmälta varianterna av sådana adverb, ne kažkaip, ne kažkas, är mer sällsynta. SLUTSATSER I artikeln behandlas 162 adverbialiserade ordkombinationer i litauiskt slang och 43 sammansmälta adverb. Undersökningen visar att en främmande språklig enhet som uppstår i en annan språklig kontext omvandlas genom att anpassas till det språkliga systemet. De undersökta adverbialiserade kombinationernas och de sammansmälta adverbens adaptationsdrag bestäms av tydliga regelbundenheter: (a) slanglexiken anpassas fonetiskt och grafiskt enligt principen att främmande fonem substitueras med de närmast motsvarande inhemska, (b) en viss del av slanglexiken tenderar att integreras i litauiskans böjningsparadigm, (c) en del slangord förblir morfologiskt oanpassade endast på grund av adverbets begränsade böjning (eller fullständiga oböjlighet), (d) variationen hos lånade slangord uppstår genom spontan anpassning efter mottagarspråkets särdrag. 1. Största delen av de adverbialiserade prepositionskonstruktionerna eller adverbiala fraseologiska kombinationerna är fonetiskt och grafiskt anpassade lån från ryska 288 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Adverbialiserade ordkombinationer och sammansatta adverb i litauiskt slang samt deras adaptiva egenskaper lånord eller kalkeringar (88; 54,3 procent), medan adverbiella kombinationer som uppstått i litauiskt slang och inte är av slaviskt ursprung är få (9; 5,6 procent), och lånord från engelskan endast några få (4; 2,5 procent). a. På grund av sin expressivitet är eufoniska sammansättningar med adverbiell funktion populära i slangen (24; 14,8 procent). b. Vulgarismer är vanliga i det icke-normerade språket; de utgör en stor del av de kombinationer som används i adverbiell betydelse – i avsnittet finns sådana lånord från ryskan (57; 35,2 procent), och dessutom många adverbiella litauiska dysfemismer eller kalkeringar från ryskan med vulgarismer (13; 8,1 procent). c. I det icke-normerade språket är adverbiella kombinationer med de negerande partiklarna ne, ni (ryska ни) inte ovanliga (11; 6,8 procent). d. I slangen förekommer mycket varierande adverbiella kombinationer med den polska partikeln bele (polska byle) (6; 3,7 procent). e. Det finns få adverbiella jämförelsekombinationer (6; 3,7 procent) och adverbiella kombinationer med prepositionerna iki, per, čerez (ryska через), do (ryska до–) (5; 3,1 procent). 2. Avsnittet om sammansatta adverb innehåller många kombinationer av prepositioner och partiklar som lånats från ryskan och substantiv (35; 81,4 procent), där prepositionerna och partiklarna har omvandlats till prefix genom särskild anpassning: flest – 11 – sammansatta adverb med prefixet na– (ryska на–), 10 med de negerande prefixen ne–, ni– (ryska ни–), nie–, 6 med prefixet da–, do– (ryska до–), 5 med prefixen po– (ryska по–), pa– och 3 med prefixen v–, vo– (ryska в–, во–). a. Avsnittet innehåller många vulgarismer (21; 48,8 procent). b. Det finns endast några få sammansatta adverb av icke-slaviskt ursprung (3; 6,9 procent). c. En betydande del av de sammansatta adverben kan också användas variantmässigt som kombinationer. Straipsniai / Articles 289 ROBERTAS KUDIRKA FÖRKORTNINGAR eng. – engelska vitry. – vitryska adj. – adjektiv fäng. – fängelseslang krim. – kriminell pol. – polska vard. – vardagsspråk adv. – adverb ry. – ryska talspr. – talspråk övers. – översättningslån vulg. – vulgär slang. – slang LEXIKOGRAFISKA KÄLLOR Czeszewski Maciej 2006: Słownik polszczyzny potocznej, Warszawa: Wydawnictwo Naukowe PWN. FŽ – Frazeologijos žodynas, red. J. Paulauskas, Vilnius: LKI, 2001. Kudirka Robertas 2012: Lietuvių kalbos žargono ir nenorminės leksikos žodynas, Kaunas: Technologija. Kudirka Robertas 2014: Kalėjimo, kriminalinio ir narkomanų žargono žodynas, Kaunas: Kitos knygos. LKŽ – Ordbok över det litauiska språket, red. G. Naktinienė, Vilnius: Litauiska språkets institut. Tillgänglig på internet: http://www.lkz.lt. OED – Oxford English Dictionary. Tillgänglig på internet: https://www.oed.com. Vaitkevičiūtė Valerija 2003: Didysis lenkų–lietuvių kalbų el. žodynas, Marijampolė: M. Martišienės vertėjų biuras. Квеселевич Дмитрий 2005: Толковый словарь ненормативной лексики русского языка, Москва: Астрель. Мокиенко Валерий, Tatjana Nikitina 2000: Большой словарь русского жаргона, Санкт-Петербург: Норинт. 290 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaug­tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės LITERATŪRA Aleksandravičiūtė Skaistė 2008: Paieškos sistemos Google naudojimo galimybės tiriant kalbos reiškinius. – Kalbos kultūra 81, 266–282. Baldwin Timothy, Su Nam Kim 2010: Multiword Expressions. – Handbook of Natural Language Processing, eds. N. Indurkhya, F. Damerau, Boca Raton: CRC Press, 267–292. Banuševičienė Ksenija 2019: Semantinė ir morfologinė daiktavardinių angl iz­mų adaptacija daugiakalbystės aplinkoje. – Sustainable multilingualism: 5th international scientific conference of Institute of Foreign Languages; conference abstracts, Kaunas: VDU, 26–27. Čepienė Nijolė 2006: Lietuvių kalbos germanizmai ir jų fonetinės ypatybės, Vilnius: LKI. Čermák František 2007: Foundations and Principles on Phraseology and Idiomatics. – Czech and general phraseology, Praha: Karolinum, 73–128. DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, red. V. Ambrazas, Vilnius: MELI, 2005. Greb liauskienė Beata, Nijolė Večkienė 2004: Komunikacinė kompetencija: komunikabilumo ugdymas, Vilnius: Žara. Haugen Einar 1950: The analysis of linguistic borrowing. – Language 26, 210–231. Howarth Peter 1998: Phraseology and second language proficiency. – Applied linguistics 19, 24–44. Irwin Mark 2011: Loanwords in Japanese Amsterdam, Philadelphia: Benjamins Publishing Company. Kačiuškienė Genovaitė 2012: Tarmių fonetinių ypatybių atspindžiai „Sakytinės lietuvių kalbos tekstyne“. – Baltistica VIII priedas, 53–62. DOI: http://doi: 10.15388/baltistica.0.8.2110. Kalinauskas Bronius 1974: Lietuvių liaudies šnekamosios kalbos frazeologija, Vilnius: VVPI. Kardelis Vytautas 2009. Šiaurės rytų aukštaičiai vilniškiai: ribos ir diferenciacija, Vilnius: VU. Kovalevskaitė Jolanta, Erika Rimkutė 2010: Sudėtinės ir suaug­tinės lietuvių kalbos morfologinės samplaikos. – Kalbų studijos 16, 79–88. KP – Leksika: skolinių vartojimas 4, sud. D. Mikulėnienė, Vilnius: Petro ofsetas, 2005. KPP – Kalbos praktikos patarimai, sud. A. Pupkis, Vilnius: Mokslas, 1976. Straipsniai / Articles 291 ROBERTAS KUDIRKA Kudirka Robertas 2020a: Lietuvių kalbos žargono pavieniai suprieveiksmėję žodžiai ir prieveiksmiai be formantų bei jų adaptacinės ypatybės. – Lietuvių kalba 14, 1–12. Kudirka Robertas 2019: Lietuvių kalbos žargono priesaginių prieveiksmių morfologija ir adaptacinės ypatybės: priesagos –ai hibridiniai vediniai iš priesaginių rusų kalbos kilmės būdvardžių. – Respectus Philologicus 36(41), 47–59. DOI: https://doi.org/10.15388/RESPECTUS.2019.36.41.22. Kudirka Robertas 2020: Lietuvių kalbos žargono priesaginių prieveiksmių morfologinė adaptacija: priesagos –ai hibridiniai vediniai iš būdvardžių su priesaga –iškas ir nepriesaginių būdvardžių. – Taikomoji kalbotyra 14, 21–32. DOI: https://doi.org/10.15388/Taikalbot.2020.14.2. Lanza Stefano Maria 2011: Morfologinė italizmų adaptacija lietuvių kalboje. – Kalbos kultūra 84, 202–213. LKE – Lietuvių kalbos enciklopedija, red. V. Ambrazas, Vilnius: MELI, 1999. LKG – Lietuvių kalbos gramatika I–III, red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis, 1965–1976. Marcinkevičienė Rūta 2001: Tradicinė frazeologija ir kiti stabilūs žodžių junginiai. – Lituanistica 4, 81–98. Marcinkevičienė Rūta 2010: Lietuvių kalbos kolokacijos, Kaunas: VDU. Markevičius Aurimas 2014: Pastabos apie prielinksnio sampratą, raišką ir vartojimą bendrinėje lietuvių kalboje ir tarmėse. – Žmogus ir žodis 16(1), 70–80. Norkaitienė Milda 1984: Dėl žargonizmo įsiklio­pyti, arba kaip galima įsimylėti. – Kalbos kultūra 47, 39–41. Pakerys Antanas 2002: Akcentologija: skaitvardis, įvardis, veiksmažodis, prieveiksmis, dalelytė, prielinksnis, jungtukas, jaustukas, ištiktukas, Vilnius: MELI. Pakerys Jurgis 2014: Naujųjų skolinių duomenų bazės veiksmažodžių morfologija. – Taikomoji kalbotyra 3, 1–26. Pakerys Jurgis 2016: Morphological adaptation of adjectival borrowings in modern Lithuanian. – Baltistica 51(2), 239–269. Paulauskienė Aldona 1994: Lietuvių kalbos morfologija, Vilnius: MELI. Pupkis Aldonas 2005: Kalbos kultūros studijos, Vilnius: Gim­tasis žodis. Rimkutė Erika, Giedrė Jarašiūnaitė, Petr Homola 2005: Morfologinių samplaikų atpažinimas ir klasifikavimas. – Lituanistica 62(2), 58–75. Sharp Harriet 2001: English in Spoken Swedish: A Corpus Study of Two Discourse Domains, Stockholm: AWI. 292 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugintiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės Sunde Anne & Mette 2018: A typology of English borrowings in Norwegian. – Nordic Journal of English Studies 17, 71–115. Tamaševičius Giedrius. 2008: Sociolingvistinės šnekamajai kalbai būdingos leksikos tyrimas. – Kalbos kultūra 81, 206–217. Ul vydas Kazys 2000: Lietuvių kalbos prieveiksmiai, Vilnius: MELI. Urbanavičienė Jolita 2018: Baltų *ā, *ē diftongizacija vidurinės ir jaunesniosios kartos rytų aukštaičių vilniškių kalboje. – Rytų aukštaičių patarmė: kaita ir pokyčiai, sud. J. Urbanavičienė, R. Petrokienė, Vilnius: Baltijos kopija, 59–82. Vaicekauskienė Loreta, Dabašinskienė Ineta, Kamandulytė-Merfeldienė Laura 2013: Naujųjų skolinių kaitybinio ir darybinio adaptavimo modelių produktyvumas. – Taikomoji kalbotyra 3, 1–27. Vaicekauskienė Loreta 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai: kalbos politika ir vartosena, Vilnius: LKI. Valeckienė Adelė 1967: Kitų kalbų kilmės žodžiai lietuvių kalbos morfologinėje sistemoje. – Lietuvių kalba tarybiniais metais, red. V. Ambrazas, Vilnius: LKLI, 108–128. Wohlgemuth Jan 2009: A Typology of Verbal Borrowings, Berlin; New York: De Gruyter Mouton. Zinkevičius Zigmas 1981: Lietuvių kalbos istorinė gramatika II, Vilnius: Mokslas. Аванесов Рубен 1984: Русское литературное произношение, Москва: Просвещение. Горбачевич Кирилл 1989: Нормы современного русского литературного языка, Москва: Просвещение. РГ – Русская грамматика. Фонетика. Словообразование. Морфология 1, ред. Н. Шведова, Москва: Наука, 1980. Straipsniai / Articles 293 ROBERTAS KUDIRKA PRIEDAS. Suprieveiksmėjusių žodžių junginių vartosenos pavyzdžiai¹ 1. BENDRO TIPO SUPRIEVEIKSMĖJUSIOS PRIELINKSNINĖS KONSTRUKCIJOS, PRIEVEIKSMINIAI FRAZEOLOGINIAI JUNGINIAI ♦ pa polnai, pa (po) polnoi ‘maksimaliai’: kaip sakant prisidirbai tai daba pa polnai gausi, o uzleke is savo naglumo // Kodėl manai kad dar tau kitaip bus? Gi nedurna. Melžk po polnoi... ♦ pa polnai programe (pragrame), pa (po) polnoi programe (pragrame) ‘maksimaliai’: Užkabino musėt ne tą, tai gavo po polnoi programie... // isdulkins tave pa polnai programe... kad neturi teisiu, neturi stazo, mokesi MAXIMUM. ♦ pagal pilną programą ‘maksimaliai’: Nenorėkit, kad policija mus baustų pagal pilną programą, tada visi teises padėsime ant lentynos, liks tik seniai kelyje. ♦ pa polnai katuške, pa (po) polnoi katuške ‘maksimaliai’: tipo greiciau atsius ir t.t, nes dhl išsiurbs viska pa polnai “katuške”, tai tavo ta siunta 99% be jokių pvm praeis // Jaigu bandisim nuspėti bausme, tai manau ta menta pratrauks po polnoi katuske! ♦ ant visos (pilnos) katūškės, visa (pilna) katūškė ‘maksimaliai, visų pajėgumų’: sviecia saule, o mano name sildymas nuo penktadienio buvo atsuktas ant visos katuskes. // tam dzedulionui deretu ant pilnos katuskes bauda imandolinti. // Duoti tik bauda ir visa katūškė nes tokie nepasimoko. // drebulys krecia, atrodo, kaip siaures asigaly gyvenciau, nors sildymas visa katuske ijungtas // uz pagalba maziem ir vidutiniams ukiams, o kas virs 500 ha pilna katuske mokesčiu. ♦ pa (po) prikolu, pa (po) prikolam (prikolom) ‘juokais; šiaip sau, dėl smagumo’: Aš nesitikėjau, galvojau, pa prikolu pasakė. // nera tikri, daro tai daugiau “pa prikolam”, nes sait as irgi “pa prikolam”, z urei au ash laida. ♦ dėl prikolo, ant prikolo ‘juokais; šiaip sau’: Jie tik dėl prikolo, pora litų kainavo. // nzn gali but kad ten pratiski game bet as seip paklausiau ant prikolo ir jis pasake atvez. ¹ Pavyzdžių pateikiama tik minimaliai, daugiau žr. Lietuvių kalbos žargono ir nenorminės leksikos žodyne (Kudirka 2012). Straipsnio tekste esami pavyzdžiai priede nekartojami. 294 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugtiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės ♦ da (do) lampočki, iki lemputės ‘vienodai’: man iki lemputes jūsų komentarai. // viskas do lampòčki ir nesvarbu nei kaip atrodai nei kodėl taip atrodai. ♦ pa (po) barabanu ‘nesvarbu, vienodai’: pa barabanu jiems tie tavo tėvai su draugais ir visais mokslais kartu paėmus // sedi sau šiltai ir visiems po barabanu, o mokyklos pavestos kovos poligonais su va tokiais vaikuciais. ♦ ir viso takoje ‘ir taip toliau’: atminusiuok darbuotojus, jų algas, darbo vietas, pastato nuomoną, komunalkes, serveriu infrastruktura ir viso takoje, ir gaunasi ne tiek jau ir daug. ♦ v žopu 1. ‘velniop’: labai gaila, tiesiog visi taip susinervinę, kad daugiau ir but negali, toks sansas ir v zopu, nu gal kitamet gedos neapsidarysim. 2. ‘visiškai’: Gatavas v zopu. ♦ po prostu ‘tiesiog, paprastai’: Jei neklystu, gali būti tvirtinamos “po prostu” ir ant medinio karkaso. ♦ po defaultu ‘pagal nutylėjimą’: Ekranelio rezoliucija po defaultu maza – reikia pasikelti, bet tai labai junta akumuliatorius. ♦ dėl ponto ‘nerimtai; juokais’: Na kaip sakoma, kitiems tik dėl ponto sudalyvauti beliko, paskui atšvesti, kad pralaimėjo. ♦ ne prikolas ‘prastai, blogai’: Nu jo, su tokiu ne prikolas Daugiau paspausi uz draudima daugiau mokesi, nenoreciau pats tokio. // Taxa kiestis? Bet koks ne prikolas su saremais taxi ar greituskė? Man lb neaiškus tas reikalas. ♦ na ura ‘kaip pakliuvo’: Mes važiuovom na ura, nieko nežinojom. // Ir ne-pirkite kaip sakant “na ura”, butinai vaziuokite i servisa ir patikrinkite varikli ir visa kita. ♦ pa (po) liubomu ‘bet kuriuo atveju, vis tiek’: Pa liubomu, kas ten bebūtų, ten vistiek bus žmonių. // Pradedam ir viskas, o su visais po liubomu nesusiderinsi. ♦ prosto tak ‘paprasčiausiai, šiaip sau’: a ko jam pykti, jis tai konjaka gali ir prosto tak gerti, be jokios priežasties, o mes tai, taip sakant, is reikalo... // pati irgi daznai dovanoju ir be progos prosto tak:) ♦ za adno (odno) ‘kartu, tuo pačiu’: Jis kaip pirmininkas organizavo tą šulinį kasimą, tai za adno ir sau išsikasė. // Ketinu lankytis rugpjūčio 14, tai norėčiau ir futbolą pažiūrėt za odno. ♦ pats gazas ‘kaip tik; puikiai, geriausiai’: Aštuoniolikos metų yra pats gazas. // finale gavosi pan. 2.8m ir is tikruju pats gazas atrodo didesnei erdvei. ♦ na vsie (use) sto ‘tikrai, šimtu procentų’: nu seip pacaniukas esi na vse sto // sutinku “na vse sto”. Nera dvejiu vienodu dienu, nera ir visur tinkanciu kvapalu. ♦ tol'ka (tol'ko) tak ‘kaip reikalas, kaip turi būti’: jei sugaus sakyk kad masina tavo ir tevai apie tai nieko nezino, tai gausi minimalia bauda o jai pasakysi kad tevai leidzia ir dar patys tevai tai patvirtins baudyte tolka tak paskirs! // eina normaliai pas mane calibra doch lupa tolka tak, o autostradoj 230 km. Straipsniai / Articles 295 ROBERTAS KUDIRKA ♦ tol’ko (tol’ka) pesnia (piesnia) ‘kaip reikalas, kaip turi būti’: viskas aišku, tikri favoritai, bet likusios komandos db kausis tolka piesnia, net sunku ir prognozuot laimėtojus // padangos ten ne tam skirtos. užsidek padangas, skirtas tokiems keliams ir važiuosi tolko pesnia. ♦ be tolko ‘beprasmiškai; pakrikai’: per tupas kad suprastum. atėjai čia ir floodini be tolko. nesąmones rasai, tik nervus kitiem gadini. ♦ ant pilno (žiso) gazo ‘maksimaliai’: tas kambaris stipriai šaltesnis atrodo nors siluma ant pilno gazo atsukta ir duris visada atviros i kita kambari // visiems vėjams tinkamų surasi, dar neperpildytos laivais, nors krante sezonas jau ant pilno gazo. ♦ savo chodu ‘savarankiškai, savo jėgomis’: Mes keturiese važiuosim savo chodu, su kemperiu. // Aš eisiu atskirai, savo chodu. ♦ dalšė nekūda (niekūda) ‘išvis jau’: treneris visiskai nevaldo komandos. per lemiama ketvirti imeta apie 10–12 tasku, jau dalse nekuda. // Visi kurie mokėsi mokykloje arba šiek tiek mokslo ragavo, isivaizduoja save tokiais švietimo ekspertais, kad dalšė niekuda... ♦ pa natūre ‘iš tikro, iš prigimties’: Nuotraukikes superines kaip paveiksliukai pa nature jaučiu buvo dar gražiau tuo labiau kad buvo grazus oras. ♦ v natūre ‘iš tikro’: galėjo kartu dienele padirbėt parodyt ka v nature sugeba, o klykti saukti cia mokslo nereikia. // bet tu minde durnas v nature, jei nesupranti, kas tau sakoma. Ar taves kas praso, ar siulo uz LR sirgt? ♦ ant bajerio ‘juokais’: Aš tik ant bajerio pasakiau, bet ji nesuprato, galvoja, čia rimtai. // Aišku kaip jus neskiriat kur tikras musimas o kur tik ant bajerio ka gal nemate tikru mustyniu ar bent jau normalaus smugio i snuki ka? ♦ ne zapadlo ‘ne gėda’: Iki šio laiko buvai padorus žulikas, tad ar ne zapadlo menturon pareiškimus rašinėt. // Man tikrai ne zapadlo užsidėti praėjusiu metų kolekcijos džinsus. ♦ ant zapadlo ‘siekiant specialiai pakenkti, tyčia’: Aš galiu ant zapadlo išsinuomoti tik vieną kabinetą tose patalpose, bet kas jam išsinuomos kitus? – niekas neims! // Ant zapadlo nuplėšiau. ♦ v padlu ‘gėda’: Pavažinėjas minivenu ar visureigiu, i sedana lipti yra “v padlu”. ♦ per blatą, po (pa) blatų ‘nelegaliai’: bus tik po blatu, kaip ir magnetinis rez., prisiprašyt negalima, nes aiškina kad nereik, o kai žmogus miršta aiškina, kad laiku nesikreipet // Tais laikais tokių dalykų galėjai gauti tik per blatą. 296 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėjė žodžių junginiai ir suaugštiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės 1.1. Neslaviški lietuvių kalbos žargone atsiradę prieveiksminiai junginiai ♦ be ryšio ‘nesąmoningai, kvailai’: organizavo pirmokų (9–okų) krikštynas – viskas buvo be ryšio. sako \”dabar kas antras atsitupkit\”… atsitupia… \”tai gerai, dabar galit atsistot\” // Viskas buvo be ryšio....ir komisija, kuri parinko šitą dainą, ir atlieka, ir apsirengimas, ir daina ir elgesys... ir viso. ♦ aukštyn papais juok. ‘aukštyn kojom, aukštielninkai’: atvirkščiai daroma – todėl ir vėliava aukštyn papais // Linuk, mielasis, ar tik tu ne per skystas versti pasaulį aukštyn papais? // Jis klausia ar galima kabinti aukštyn papais kolektoriu, o tu prirašai visą knygą, nebūk gudresnis, daug kas galima ko popieriuose negalima. ♦ ant smūgio ‘staigiai’: As nesakau kad ant smugio:D as sakau as palauksiu. ♦ viskas ore ‘viskas gerai’: Nerakintu ekranu viskas ore. Nustatymus visus perknisau, nieko. Arba kažko nerandu, arba telefono problema tai ir pardavė. ♦ nerauk rūtų juok. ‘prastai; geriau nereikia’: nu bet jau foto įkale, tai nerauk rūtų..... iš tokio vaizdo galima ir apie darbų kokybę spręsti... // Zodžiu puslapis gal ir neblogas bet komentarai tai nerauk rutu vadinasi. ♦ ant grybo ‘bet kaip, nerimtai’: bicas KASPa lanke tai pasakojo, kad jei virs 40 (atsilenkimu ar atsispaudimu) ispaudi tai viskas tvarkoj. O begimas irgi ant grybo. Svarbu ne tiek laikas kiek atbegti, ir priims tave i KASPa. // Aišku, kad ant grybo FOXnews parašė straipsnį, bile užpildyt skiltį. ♦ ant to kanto ‘tuo požiūriu’: jaučiu uz bowena geresniu nelb atsiras, wa tas ant to kanto buvo nerealus meistras. ♦ per fuksą, ant fukso ‘atsitiktinai pasisekus’: Vakar per fuksą laimėjo. // Nėra jokių taisyklių ir teorijos, o fotografai tik ant fukso gerą kadrą pagauna. 1.2. Eufoniniai samplaikiniai prieveiksmiai ♦ tiap liap ‘atsainiai’: Bet pas mus į išmanančiųjų nuomonės neatsižvelgiama ir daroma kaip prie sovietų tiap liap. ♦ šaltai baltai ‘nerimtai’: Visgi zygis nebūtu elementarus, reikalautu pasiruošimo ir atsakomybės. Ne “šaltai-baltai”. ♦ šachar machar ‘suktai, nelegaliai, šmiku šmaku’: Po kelių dienų vėl norėjom padaryti šachar machar su doleriais. ♦ fiti miti ‘suktai; įmantriai’: Na jis taip sugalvojo pasididinti akcijų kapitalą. Žodžiu darė “fiti miti” ir nepasisekė. Straipsniai / Articles 297 ROBERTAS KUDIRKA ♦ raz raz, raz dva ‘greitai, viens du’: Greitai dirba, raz raz ir gatava. // Nesakau, kad ras dva ir tabora sunaikinus narkotiku nebus. Bus jų kitur, bus visur. ♦ pyst pyst ‘mėkliai, viens du’: Neturi jis meninės vertės, nes jo atlikimas grynai techninio pobūdžio, tiesiog pyst pyst sudėjo ir viskas // tau normalu atrodytų, kad treneris, neturintis CLpatirties, nelaimėjęs jokio trofejaus iš karto eitu į Barca? pyst pyst porą sezonų ir jau Barcoj sedi ane? ♦ cap carap ‘vėgčiom, capu lapu’: Iš kur juos gavai – cap carap? ♦ taram baram ‘ir taip toliau’: sakau tokios bedos taram baram, tie tik galva pasikase sako nezinom, tipo ta nauja t­warka keičiasi kiekviena diena ir bla bla. ♦ tiutel’ka v tiutel’ku ‘labai tiksliai’: Viskas suėjo tiutelka v tiutelku. ♦ liuksum pirdum ‘puikiai, nuostabiai’: Na tikrai liuksum pirdum, palyginus su anksčiau rodytais vaikais si simta kart geresne // viskas lyg ir liuks­um pirdum, bet spalvos tos pjovikes, taip akis drasko. ♦ fifti jifti ‘pusiau’: Sudetinga su siuolaikinem moterim, vis joms kazkas negerai, tai kad dominuoji, tai kad slabakas esi, geriausia kai fifti fifti, tau man. ♦ super duper (puper) ‘puikiai’: Bet viskas atrodo super duper. // Super puper, o koks objektyvas buvo naudotas ir kokio formato kamera? ♦ či­ki či­ki (briki, puki, bari) ‘puikiai; tiksliai’: Idealus motas RF, bent man atrodo či­ki či­ki. Ir fara galine graži, net labai:) // atrodo ciki briki:) Respect tau didelis:! ♦ čiki piki,čikis pikis ‘puikiai; tiksliai’: sekas puikiai, vos vos nuobodokai, bet šiaip čikis pikis. // O ratai neblogai žiūrisi, cikis pikis, tik to dropo tai verkian­t reikia:) ir prie tokiu volų min 5cm. ♦ oki doki, okis dokis ‘gerai’: mano pacios draugas jaunesnis uz mane ir nieko, viskas labai oki doki. // nepergyvenk, viskas bus gerai, imk mero pavaduotojo kede ir bus okis dokis. ♦ oki poki, okis pokis ‘gerai’: viskas bus oki poki. svarbiausia paciai nurimti ir viskas bus ok. // Burbuliuciuk, normalios tavo blauzdos, nesiparink, mankštink visa kuna ir bus okis pokis. ♦ tip top ‘lygiai taip; tiksliai’: bishki stum­teli atgal kad jai truputi pasisukus butu tip top // Viskas tip top pagal planą, viskas idealiai sustyguota. ♦ jabat’ (jebat’, jibat’) kapat’ ‘eina sau’: Jis čia pridavęs chebros jebat kapat! Į čia gaudo, supranti!? // Nu jau rimtuoliai kokie visi tai jibat kapat. ♦ kyšt myžt ‘mėkliai, viens du; bet kaip’: Nebus taip kad iš karto kyšt myžt ir veikia – teks suderinti RS232. // Tai gal tu nori kaip zuikis: kyšt–myžt ir viskas…? 298 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaugintiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės 1.3. Prieveiksmiški junginiai su dalelyte bele (lenk. byle) ◆ bele (bile, belen, bilen) kaip; belekaip (bilekaip, belenkaip, bilenkaip) ‘bet kaip; prastai’: Negi leisi dabar kokiam nežinomam veidui vesti tokį renginį, geriau belekaip, bet nusibodęs TV veidas būtinai // žiūriu tau belen kaip ir belen kokiais būdais, nors ir kaip bebūtų ne į temą, vistiek reikia kažkaip pakomentuot. ◆ bele (bile, belen, bilen) kada; belekada (bilekada, belenkada, bilenkada) ‘bet kada’: Jo pasiaiškinimas buvo toks: as noriu daryti bele ka, su bele kuo, bele kada, kad mane niekas nekontroliuotu. // jei esi inkauses tai mentai bilekada uz bileka gali supokuot. ◆ bele (bile, belen, bilen) kur; belekur (bilekur, belen kur, bilenkur) ‘bet kur’: kodėl nebautdė baudomis už reklaminius auto paliktus bele kur // Atvešim bilenkur Lietuvoj, kad ir visai į kitą galą. ◆ bele (bile, belen, bilen) kiek; belekiek (bilekiek, belenkiek, bilenkiek) ‘bet kiek’: O jei taip krauni bile ką, bile kur ir bile kiek, o sparnas trąkšt ir suluzta, kaip tada? // kas mokes uz tuos virsvalandzius ar svėntines dienas, per kurias dirbama po belenkiek valandu? ◆ bele (bile) tik; beletik (biletik) ‘šiaip sau, šiaip tik; vien tik, tik taip, atmestinai’: tai ką paskyre ta ir geriu nelabai ką išmanau… tik labai liūdna kai viskas daroma bele tik… // pusgalviu sutve cia renkasi ir barskina klaviatura bele tik koki suda nuvem t. // tai ir klausiu, gal dar yra tuo užsiimančių TIKSLINGAI. o patarimu bele tik kad patarti nereikia. // Vien tik: ką manot apie jį? čia išvis gali taip būt, kad iki 7h laiko batarkė, ar bele tik rašo šitaip? 1.4. Prieveiksmiški junginiai su vulgarizmais ◆ dachuja ir biški (su biškiu) ‘labai daug’: Yra tų užsakymų dachuja ir biški. // gal tavo tiekėjas portus uzblokaves kuriais servas naudojas galetum pasiskambint ir pasiteiraut tu priežastciu gali but dahuja su biskiu. ◆ pol chuja, s pol chuja ‘neblogai, apygėriai’: Šiaip klubas pol chuja, nu bet muzika tai tikrai gaidiška. // Kai mokaisi “s pol huja”, tas nelabai pastebima... bet jei kovoji už aukščiausią įvertinimą supranti kad šita sistema yra mirusi. ◆ chui s nim ‘tiek to’: Bet tos mergaitės tėvas nusileido, sako, chui s nim, jau neperskirsi. // Į pokliniką nueisiu, ale chui s nim... ◆ chui znajiet (znajet, znajit) ‘nežinia’: Blet, chui jevo znajet, nežinau! // savo dieneles leidau zhirmunu vaiku darzhelyje, o po to 31oi vid. arba tuskulenu ir Straipsniai / Articles 299 ROBERTAS KUDIRKA ishvis xuj znajit kaip dabar vadinasi // nors siaip manau, jie turejo kita paskirti, bet chui znajiet kaip cia kas. ♦ ne (ni, nie) za chui ‘ne už ką, už nieką’: Turiu drauga (35 m), tas megejas alaus vakarais pirkt. Tai per dvi savaites – du kartus malku pasikrauna. Ne za hui! // nera buve nemalonumu, kad apvogtu ar pistu i galva ni za xui (gyvenu seskuose), kad ir kiek vaiksciočiau girtas // jis savo laiku baudu pripaies nie za chui na ne uz ka, taip kad isvadas prisidarysim visi. ♦ chui s nim (taboi) ‘tiek to, velniai nematė’: Jam ginklo, žinai, reikia. Nu chui s taboi, kiek turit frankų, sakau. // nu, kaip sakoma, ir chui s nim. vistiek butu kosminius ezoterinius skiedalus transliaves. ♦ za nechui (nechren) ‘už nieką, nė už ką’: Aš ten dirbu za nechui, man algos nemoka. // Manau tikrai ne za nechren. Bet kovotojas tai žiaurus buvo. ♦ nechui (nefig, nechren) delat ‘lengvai, paprastai; vienas juokas’: Taip padaryt, tai čia nechui delat! // Jeigu ten mechaninis, tai daciko tau nereikia, tik slanga gausi atsivesti. Pasidomek daugiau, ten nechui delat. // istojo i magistrus ir labai sekmingai mokos.. kitais zodziais po KTU nosi krapsto VGTU’skei.. sako ten mokytis nefig delat. ♦ kuda nachui ‘kur jau’: perskaičiau daug komentaru ir jau tokie jau duchiski kad kuda nachui. // pas britva 300cc skirtumas jau kaip diena ir naktis pvz 600cc ir 750cc skiriasi bet nekazkas o jau 1000 ir 750 tai kuda nahui dangus ir zeme. ♦ nu nacher (načiort, nafig, nachren, nachui) ‘kam; na jau išvis’: Nu nacher man ta davikli keist // Nu naciort det tokius video? // geriausia lietuvos komanda? nu nafig tokius sudus kalbet. ♦ nu ir nacher (načiort, nafig, nachren, nachui) ‘na ir kam; na jau visai’: Ir taip kasdien z iema turi trinti klaidas, kad kita diena uzvestum masina? Nu ir nafig tada tokia masina... // nu ir naciort tau ta OC:? o kad du maziukai kulernu-kai Vs viena dideli ce nieko:? ♦ da nu nacher (načiort, nafig, nachren, nachui) ‘kur jau, na jau visai’: Da nu nacher to formo reikia, jei reikštis galima čia tik tokiems kaip tamsta, ale «viską žinau, bet nieko nesakysiu». // Da nu nafig, su bankais as daugiau reikalu neturėsiu, laukiu kada ishsipardu ot ir bye. ♦ pochui nachui ‘visiškai nesvarbu, nusispjaut’: jei turetumete tiek pinigu kiek jis tai suprastumete kad jam viskas yra pochui nahui ir jis ka nori ta gali daryti ir jam pajabat ka kiti mano. ♦ giliai pochui ‘visiškai nesvarbu’: O man ant visko giliai pochui. // O jiem giliai pochui, ne is ju kisenes masinas remontuosim, jiem svarbu startinius susirinkti. 300 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėj̨e žodžių junginiai ir suaug tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės ♦ visai pochui ‘neblogai, pusėtinai’: Rubentus visai pochui tą komandą susirinko, bet Europoje su tokia kalnų nenuver­si, teks investuot daugiau. // made in china.bet kokybe visai pochui. 1.5. Prieveiksmiški lietuvių kalbos disfemizmai arba vertiniai iš rusų kalbos su vulgarizmais ♦ nė (anei, nei) bybio ‘ničnieko, anei nieko, nė velnio’: Žinok, anei bybio nesupratau. // kaip visada puse ne bybio net nesupranta, kas ir kaip, bet savo padla nuomone pareikšt butina. ♦ bybis žino ‘nežinia’: Gal ir gali būti, blet, bybis žino! // Kur tie kiti paveikslai – bybis žino. ♦ gyvas bybis ‘labai daug’: turiu sena ubyta PHP ant kurio pasuktas gyvas bybis visokio sh ir baisiai bijau ji pajudint. ♦ nei bybis, nei gegutė ‘nei šis, nei tas; prastai’: Žodžiu nei pas vienus nebuvo kontrolinio paketo, todėl tai buvo nei bybis nei gegutė. ♦ su nuogu (pliku) bybiu ‘be nieko’: Tai jie nepuolė su nuogais bybiais, ginkluoti buvo? ♦ mat jį (ją, juos) bybys ‘tiek to’: negyvena vokietijoje arba ilinde po 24 val prie lovos seniu budi...db toliau juokina...nu leiskim jai “uzsidirbti” pensija ir toliau burti...mat ja bybis. ♦ bybis su juo (tavimi) ‘tiek to; buvo nebuvo’: Na, galvoju, bybys su juo, grisiu namo. // Nu ir bb su tavim, aš gi nebandau tavęs niekuo įtikinti. ♦ pusė bybio ‘neblogai’: Normaliai, pusė bybio. Tu su šitu padarei? Iš naujo šito? // patamsinau tam tikrose vietose..paryškinau foto patterna gerai idejau ganetinai remus pilnai isoviau nu atrodo puse bybio. ♦ kurio (kokio) bybio? ‘kam’: Nes zinau daug norinciu lost, bet tarpusavy per lan neina... o del kurio bybio nzn // Gal uzteks nesamones daryti kokio bybio reikia remti tuo pus­ruskius, jie vistiek pas putleri nubegs su visais pinigais. ♦ chui žino ‘nežinia’: svaisto labai daug pinigu svelnei sakant hui zino kur. Uz tuos pinigus galima butu daaaaug visko pridaryti // Ka tu nori pirma karta gavo i rankas rageli su kamera tai filmuoja hui zino ka... krc neuza­ugos. ♦ kokio chujo ‘kam, kodėl’: Siaip tai butu puse velnio tas BMW’as, bet kokio chujo tu dejai tokius gaidiskus ratlankius! // a kokio x...o ten lyst? jei ieskosi nelaimes tai ir surasi. ♦ chui su juo (tavimi) ‘tiek to; buvo nebuvo’: variantas pasidairyt tarp pabėgeliu kokio imlesnio krepsiniui atlostu uz pasalpa metus o po to tegu varo i Svedija, Vokietija hui su juo bl. Straipsniai / Articles 301 ROBERTAS KUDIRKA ♦ chui suprasi (ikirsi) ‘nežinia’: Bet ilgai, ką jis ten veikia – chui suprasi. // Sū kažkuo nuėjo pašnekėt, chui suprasi kur jisai. 1.6. Prieveiksmiški lyginamieji junginiai ♦ kaip siemkes ‘labai lengvai’: Nesvaik, viską duoda be problemų Jei tamoxi-fena kaip semkes parduoda.. // Nei vieno nei kito negalim menkint bet Lebro-nas lauzo Jordono rekordus kaip siemkes. ♦ kaip išdulkintas (išpistas, išrūrintas, jobnutas) ‘smarkiai; labai greitai; velniškai’: Kiekvienakart reikdavo eit užsukt kraniuką, ilėjt į rūsi – tai lekiojau kaip išpistas. // Nepasidėda, paskui ieško, laksto blet kaip išrūrintas! // kaimynas mego isgeres atsisest ir lekiodavo kaip jobnutas atsiprasant. // Jei i koki 1.81 golfa ikisi dar dujas tai trauks kaip ispistas ir vaziuosi uz dyka. ♦ kaip (kak) palōzana ‘kaip priklauso’: Po ilgu kanciu itaisiau kaip “palozana” nu ar kas pasikeite–nepasakyciau, manau ir be jo gali // sveikinam. jauciu busi pirmasis praejas ekspertize kak paložana. 1.7. Prieveiksmiški junginiai su neigiamosiomis dalelytėmis ne, ni (rus. ну) ♦ ni ni ‘jokiu būdu, nei už ką; visiškai nieko’: Viskas, basta, daugiau negersiu, nei lašo, niekados... ni ni // Mane juokas jama, kai kuri nors pasako “nu jau mano Petrelis tai ni ni, is tikimas yr i bus iki grabo lentos”. ♦ ni to ‘ne tas, ne taip’: Biški ni to, vakar geresnis buvo. ♦ ni to, ni to ‘nei tas, nei anas; nei taip, nei anaip’: straipsnelyj ni to rašo ni to nerašo apie veiklą ir apribojimus, bet nier jokios konkrečios datos // Nors tiesa sakant daznai ji tokia – ni to susirupinus, ni to kazka... ♦ kažkas ni to ‘kažkas ne taip, kas nors negerai’: iskart supratom kad kazkas ni to // prie ko jis ten jungiasi... jei prie babinos... tai gal kazkas rimtai su elektra ni to. ♦ ne (ni) pričion ‘niekuo dėtas, ne prie ko, niekaip nesusijęs’: Aš tai iš vis ten ni pričion. // mentai is priekiо ant manes vaziavo ir pamate kad staigiai sukausi nepričiom pagalvojo kad nuo ju sprunku. ♦ ne pa (ni po) dielu ‘būti nieko dėtam, ne prie ko; be priežasties’: Aš čia ne pa dielu, aš visai nekalta. // Ir isviz, prie ko ce tie najez­dai nipodelu? ♦ ni (ne) v temu ‘ne pagal temą’: Čia šitas ne v temu. // senas pirdunas esi ir isvis kazkaip ni v temu tu cia burbuliuoji. 302 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaug­tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės ♦ ne siemkos ‘ne juokai’: Jis ne visai grynas enduro, o toks labiau tarpinis variantas, kazirka, bet yra ir stiklas, o ne akiniai. Kaina irgi švelniai tariant ne semkos // Teko man panašų atvejį apturėti su motu ir dviratininku, tai nuostoliai buvo tikrai ne semkos, bet susitarėm ir per kelis kartus atlygino. ♦ ne šuns pypas (birka) ‘ne juokai’: Čia tau ne šuns pypas! // taigi gprs tai cia ne suns birka... brangi technologija ir nereikia noret kad ji butu uz dyka. ♦ ne fontanai ‘nedaug’: Žmogus pusę mėn. prasirgoalgos ne fontanai, o dar išskaičiuot... // Matyt, tikrai protelio ne fontanai. Kaip galima tiek kartų lipti į tą patį š..? 1.8. Prieveiksmiški junginiai su prielinksniais iki, per, čerez (rus. через), do (rus. до-) ♦ čerez nemogu (nemagu, nimogu, niemagu) ‘per nenorą, nenoromis’: Bet tai visiškai nepavojinga sveikatai, svarbiausia, kad tai nebūtų daroma čerez nemagu. // tai sovietiniu laiku liekana -toks noras pasirodyti, vaidinti idealius čerez nemogu // vaikų būna gaila, kai kartais tėveliai spaudžia “čerez nimogu” kad tik vaikas iki pirmos klasės skaityt pradėtų // Ta pati puikiai stambių blūriškų kadrų meilės scena išsitęsė iki “niemagu”, ir tik per plauką išvengta beskonybės. ♦ čerez nechočiu (nichočiu) ‘per nenorą, per prievartą’: jau čerez nechočiu tvarkysiuosi, vaika pas teva iskomandiruoj u ir kibsiu // rado ka lyginti, kur auto, kuri tobulėja nuolat ir taisykles čerez nehočiu turi būti koreguojamos ir fule, kur begioja paskui kamuolį ir tiek. ♦ do nemogu (nemagu, nimogu, niemagu) ‘iki negalėjimo, virš visko’: Dovile, tu skaityk mane is vezių ismus ei ir do nemogu sunervavai // buvo do nimagu uzknise lt ponai kurie viena sneka kita daro // Kūčias švęsime vieni. Nes nu neatvažiuos sesuo su mažiuku, o vadinasi, neatvažiuos ir tėvai Nežinau Liūdna do nimogu... // Nu žavingas seniukas do niemagu.. Visiems malonu su juo reikalą turėti. ♦ iki nemogu (nemagu, nimogu) ‘iki negalėjimo, virš visko’: mes luztam is jo bajeriu:), nes jis tikrai smagus zmogus, bet tik 5 minutes, ilgiau jau ikyri iki nemagu:). // kas čia pasidare, kad issididino tas puslapis iki nemogu? ♦ per nemogu ‘per prievartą’: jei nepatinka, taigi pasilikit kaip atostogu nama ir isvaziuokit, bet tik nelikit per “nemogu”, noredami kazkam kazka irodyti. // Bet jei dabar reiktu gimdyt, per nemogu stengciausi maitinti ilgai. Straipsniai / Articles 303 ROBERTAS KUDIRKA 2. SUAUGTINIŲ PRIEVEIKSMIŲ VARTOSENOS PAVYZDŽIAI 2.1. Su priešdėliu da-, do- (rus. до-) ♦ dachera, dachiera; dochera, dochiera ‘labai daug’: Ešmė, kad šiai dienai gamintojų dachera, produkcijos pilnos lentynos, tiesiog nebežinai ką rinktis, nes pasiūla per didelė. // Jei rasau, kad žmogus ieskotu kur pigiausia, nes nete tu sviestuvu doxera, ir tau tas nedaeina i makaulę niekaip. ♦ dachrena, dachriena; dochrena, dochriena ‘labai daug’: Kiti kurie buvo dachrena vegėlių pasigavę, gaudė ant stintos. // Nepigiai kainuos man ne balkis o pusasis kuriu srote sveiku beveik ne buna o naujas kainuoja dohrena // Doxriena, tai čia kiek ha? ♦ dachuja, dohuja ‘labai daug’: Grožio dachuja, o tolko nichuja:D. // pats turiu sena 7 bmw, tai va, nereikia dohuja kist pinigų jei viska darai laiku. ♦ dačiorta, dočiorta ‘labai daug’: Nebūk mažas vaikas – rasiu... tikrai rasiu 30km spinduliu aplink kauną. Kaimo turizmo – daciorta // pasvalieciu gal cia nera daug, bet pasatu pasvaly tai docerta. ♦ dafiga, dofiga ‘labai daug’: Idėjų tai dafiga turiu. // kai žmonės turi dofiga babkių jie pradeda nelabai klausyti sveiko proto, o vadovautis tokiu.. “pas manes viskas turi būti….” ♦ duelnia, dovelnia ‘labai daug’: Jei prates speju max metams ir tai butu daugiau kaip mentorius jauniems aukstiems kuriu zalgiris davelnia turi. // AC3 confige nustatymu dovelnia, jau nepamenu ka ten tiksliai reikia nustatineti. 2.2. Su priešdėliu na- (rus. на-) ♦ nachadu ‘beregint, greitomis’: Statyk dujas, nachadu atsipirks po dešimt tūkstančių kilometrų. ♦ nachaliava ‘nemokamai’: As tai irgi nenoreciau ten vasarot, na, nebent “nachaliava”. // Su palydovine kaip ir viskas butu gerai bet nachaliava nepavyks nieko normalesnio matyt.ten tie keli tukstanciai kanalu tai tik reklaminės šiukšlės. ♦ nachaliavų ‘nemokamai’: bedarbiu, kuriem tiek ir terupi kaip kad nachaliavų paest ir pagert // kazko esi nepatenkintas, moketi baudos nenori, gal tu dievas, tau viskas nachaliavu, vieni turi moketi o tu ne. ♦ nachera, nachiera ‘kuriems galams, kam’: o nachera putleriui astrave ir kaliningrade po atomke reik statyt? // vabscie, nahiera mums ta backa? 304 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėję žodžių junginiai ir suaug tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės ♦ nachrena, nachriena ‘kuriems galams, kam’: nachrena tie atrankos turnyrai, kai I eurolyga nieko verti lavonai papuola? // O tai nachriena jas tada keist? ♦ nachrien, nachren 1. ‘velniop’: bandžiau nul u p t tai su medžio gabaliukais išplyšio viskas nachren // Restrukturizacija daro prisidengdami įstaigos pavadinimo keitimu. Puse atleis naxren. 2. ‘kam?, kokiems velniams’: Ir apskritai, nachrien man jis reikalingas! ♦ nachui 1. ‘velniop’: ciau p kites nachui. geda darot. 2. ‘kam?’: Speju jums nedaugiau nei po aštuonis metus, nachui reikia tokia nesamone rašyt? Manai kažkam įdomu? ♦ načiort, načiorta 1. ‘velniop’: Kitaip reikia čia spręsti problema, o ne istrinant viska načiort. // Visą tą laiką laukiau to momento, kai žuvis arba nutrauks viską načiort arba tiesiog nusimaus nuo kablio be užkartėlės. 2. ‘kokio velnio’: Načiorta tada is vis teleskopa pirkt? // be to, načiorta jis pats kabinasi prie manes? ♦ nafeg, nafega 1. ‘velniop’: As vakar atsidariau beautyvesta ir vel uzdariau puslapi, nafeg sakiau gana 2. ‘kam?’: Audi S6, greitas šeimyninis avantas, tik kai su juo važiuoji vien mieste, tai nafeg toks reikalingas, pastoviai tik greiti viršiji // tik reikia pagalvot, a nafega man moket extra... litu jei galiu paimt ir pigesni. ♦ nafig, nafiga 1. ‘velniop’: Jei Vilnius tikrai neturės komandos A lygoj, tai nafig 2. ‘kam?’: Nafiga rašyt toki pati sakini du kart? 2.3. Su neigiamaisiais priešdėliais ne-, ni- (rus. ну-), nie- ♦ necher, nechera ‘nėra ko; nieko, nė velnio’: vistiek aparatai gaunasi gana brangus ir necher pyzdet // Pas mus masinoj kaip tik tokia sumontuota, tik nehera ji neskaito ikyrus audio cd, visus dvd atmeta. ♦ nehrena ‘visai nieko, nė velnio; visiškai’: Iš duotos nuotraukos nechrena nesimato kas per jungtis. // Ar žino kas kur gali mėtytis šios laidos archyvas? Bandėme žiūrėti per LRT svetainę, bet ten nechrena neveikia. ♦ nechren, niechren ‘nėra ko; kuriems velniams’: Debilas snargliuotas, niechren veikt matosi jog islepintas tevu, mazgote // Niechren kaišiot į kiekvieną skylę, taip ir pasigaunamos visokios zarazos. ♦ nechui, niechui ‘nėra prasmės, nėra ko, nereikia’: Nechui būt tinginiui ir norėt greito efekto manau daug geriau butu nors ir ne taip greit pasitenkint paprasčiausiais maisto papildais // niechui tokiam debilui teises duot,o paskui atiminet reik. ♦ nechuja, niechuja, nichuja ‘nieko, ničnieko; nė velnio; visiškai’: Manau neverta ir kitiems patarimus dalyt, kai pats nechuja apie mašiną neišmanai. // Straipsniai / Articles 305 ROBERTAS KUDIRKA Aiškiai parašiau kad ENG, arba LT, rusiškai niehuja nesuprantu. // Aš skambi-nau, bet niehuja nieks nekelia. // ir yra tokia beda. uzsivedi masina pavaziuoji kad ir kelis simtus metru, uzgesini ir kai reikia vest tai nechuja neuzsiveda. ♦ nečiorta, ničіorta ‘ne velnio’: O ash guma vienam valytuvui pasikeičiau, ne-labai ten ji tiko, ir nevalo nečiorta // sportuoju kiekviena diena, ir visokius fat-burnerius geriu ir mitybos planas sudarytas bet niciorta nieko nesigauna. ♦ nefig, nefiga, nifiga ‘ne; nieko, nė velnio’: As manau, kad netekejusioms is viso nefig gimdyti, o merginoms reikia susirasti vyrus // Jei veziesi normalu la-gamina, tai nefiga nepigiau. ♦ nekažkaip ‘nekaip, prastai; sunkiai, kebliai’: tau gyvenime nekažkaip iseis vyra susirast jei tu esi Lenkes degrados gerbeja tiesiog man net graudu pasidare zinot // ooks awesom, CL nekažkaip ir teatrode, gerai kad vienodina pavadinimus. ♦ nekažkas ‘prastai, nekaip; silpnai; nelabai’: su vienu ulanovu eu-rolygoj. Dažnai pritrukdavo zmogaus kuris patemptu kai visa komanda stringa, taspac pries atletiskas komandas. // man tie shevroletai ne kokie tik galios turi nemazai o naudos nekažkas nebent su jais gerai canjonus iveikineti. ♦ nekažką ‘prastai, nekaip, neką; silpnai; nelabai’: Suprantu kad pasportavus pusmeti jau visiem pasidaro aisku kur kas, bet pradžioj nekažka // vienas mačiau minėjo – 1.5kg per mèn max gali gryno raumens priaugti, padalink tą kg su pusė ant viso kūno ir gausi tikrai nekažką. ♦ nevetemu, nivetemu ‘keistai, nesuprantamai; ne vietoje’: man tai fūteris per ryškus, kai kur tarpų trūksta, o ir logo.. kažkur nevetemu nugrūstas // Tada nivetemu dingo elektra, nu galvoju nk tokio, jungiau iš naujo. ♦ nezahui, nizahui ‘ne už nieką, be priežasties’: pasiskolink auto numerius, prisikalk, vaziuok diena, nepazeidinedamas taisykliu.. ir nezahui niekas nestabdys ir netikrins // Mentai gali stabdyti tik tada ir ten kur yra paskelbtas dokumentu tikrinimo reidas ar kazkastai, o siaip nasharam sustabdyt ir nizahui tikrinti jie negali. ♦ nezapadlo, nizapadlo ‘nėra gėda’: kai šikna svyla tai jau pasidarė nezapadlo ir pas mentus lėkti, ne pagal panetkes kažkaip… // man juk nizapadlo ir antram pabut. ♦ nichera, nichiera ‘nieko, nė velnio; visiškai’: Bet isijungus paaiskejo, kad nichera as ten nepamenu, tai pradejau isnaujo. // man toks atsakymas nichiera netinka, gal kas zinot tiksliau? ♦ nichrena, nichrina, nichriena ‘nieko, nė velnio; visiškai’: Tipinė “žinanti, ko nori”, bet nichrena nejaučianti galimybių… // zhiurek tu ja kaip nori, paskutiniu dviejų cilindrų paskirstymo velenėliu kumšteliai nichriena nesitepa, gamyklinė nedadielka. 306 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėj ę žodžių junginiai ir suaug tiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės ♦ nichujutki ‘nieko’: Ir toliau sėdit čia ir komentuo j at tai, ko nichujutki nenuraukiat. ♦ nič iorta ‘nieko, nė velnio’: Vadinasi, nič iorta nesusigaudai rimtoje fantastikoje, tik apsimeti tokiu,) 2.4. Su priešdėliais po– (rus. по–), pa– ♦ pachuju, pochuju ‘vis vien, vienodai’: kiek norinčių atsiranda. Ir “pachuju” jiems, kad tu ne viena, ir ne dvidesimt km pėsčiomis nukulniavai, kol ji aptikai. // Pochuju cia daugeliui ant sveikatos jei ka. ♦ pocher ‘vis vien, vienodai’: man visiskai poxer jusu nuomone. ♦ pochren, poch­rien ‘vis vien, vienodai’: Svarbu uosto teritorija, o už tvoros pochren. // kaune tai bent tu apgailėtinų ženklinimų laikosi bent kažkiek... o vilniuje tai poch­rien ar šviesoforai, ar juostos. ♦ pochui ‘vis vien, vienodai’: Jei tau pochui, tai man tuo labiau. ♦ pochujutki ‘vis vien, vienodai’: jei tau patinka, užsidek ir važinėk:) poxujutki ką kiti sako ir galvoja:D ♦ pofig, pofiga ‘vis vien, vienodai’: Kam čia svaigt apie žiemelius, kai jam pofig tas lt krepšinis? // Beda tik ta kad LT daugumai pofiga ir nėra vieningumo. 2.5. Su priešdėliais vо– (rus. в–), vo– (rus. во–) ♦ vabščė, vabščie ‘iš viso, apskritai’: Aš tai vabščė nesupratau. // Paskutinėm minutėm,vabščie pazoras būt buvęs, taip stipriai pirmavo ir gavo ant galo, bet deja, baigėsi kaip baigėsi. ♦ vdreb ezgi 1. ‘į šipulius’: Nu bet nieko baisaus neskaitant kelių nubroz dinimus. Apranga skylėse, salmas vdreb ezgi, moco nudrožtas vienas cilindras kiau rai. 2. ‘visiškai’: sako dujos nesaugu. puikus pavyzdys – masina vdreb ezgi sudė ge, o balionas sveikas, nesprogo, į kita masina perdeti bus galima // viena iš jų priverčiau gerti su manimi ir jis vargsas nusigere vdrebezgi. ♦ vobščim ‘apskritai, bendrai kalbant’: reik ir gudrumu ir tuo pačiu švelniai ir pakankamai energingai dirbt vobščim darbas vos ne kaip su moterim;) ♦ vpizdu ‘velniop, po galais’: jei dar ir neturi nei vieno draugo kuris emigravo vpyzdu nachren ir tavo subinei reikia moket +500 ekstra lietuviškų užh postinga ir dar beliekiek užh muita. ♦ vticharia ‘slapčiomis’: jokios sodybos nebuvo uz 50m, tik ukiniai. negi spejai pasistatyt vticharia? Straipsniai / Articles 307 ROBERTAS KUDIRKA Adaptative Features of the Slang Adverbs in the Lithuanian Language: Adverbialized Word-Combination and Compound Adverbs SUMMARY There are a number of adverbialized word-combination and compound adverbs in Lithuanian slang and non-normative language. Most of them are assimilated borrowings adapted to the language system. Adaptive adverbialization of borrowed adverbs is determined by certain systemic features which are related to the territorial dialects of the Lithuanian language and the standard language. Adverbialization has several levels: complete, partial and semi-fossilized word-combination. In the slang language, adverbialized word-combination and compound adverbs are usually borrowed from Russian, with only a few borrowed from English. Adverbialization is more spontaneous in non-normative language. Adaptation can be described with the following types: a) unadapted, b) adapted graphically and phonetically, c) adapted graphically, phonetically and morphologically (after receiving an inflectional ending). More commonly, adverbialized word-combination and compound adverbs which are adapted phonetically and morphologically are used. Those which are adapted only phonetically are less commonly in use. A frequently used adverbialized word-combination due to the specifics of use can only consist of phonetically adapted forms. If the form belongs to adverbic phraseological compounds, such compounds are limited by regular rules. The article analyzes 162 adverbialized word-combination and 43 compound adverbs of Lithuanian slang. Adaptive features are determined by clear regularities: (a) slang lexicon is adapted phonetically and graphically according to the principle of substitution of foreign phonemes as close as possible to its own, (b) adverbs of slang also tend to integrate into the flexic paradigms of the Lithuanian language. Most of the prepositional constructions or adverbic phraseological compounds are phonetically and graphically adapted borrowings from the Russian language (88; 54.3%). There are few non-Slavic adverbs (9; 5.6%) and only a few borrowings from the English language (4; 2.5%). Expressive and euphonic phraseological compounds are popular in slang (24; 14.8%). Among the adverbialized word-combinations are a lot of vulgarisms: there are mostly borrowings from the Russian language (57; 35.2%); there are few dysphemisms from the Lithuanian language and calques from the Russian language (13; 8.1%). Combinations of prepositions and particles with nouns are borrowed and adapted from the Russian language (35; 81.4%). Prepositions and particles are transformed by specific adaptation: there are mostly adverbs with prefixes na- (11) and ne-, ni- (10). There are few adverbs with prefixes da-, do- (6), pa-, po- (5) and only a few adverbs with v-, vo- (3). 308 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIII Lietuvių kalbos žargono suprieveiksmėjusių žodžių junginiai ir suaugintiniai prieveiksmiai bei jų adaptacinės ypatybės Among the compound adverbs are a lot of vulgarisms (21; 48.8%). The major part of compound adverbs can be used as word-combinations. Įteikta 2020 m. rugsėjo 9 d. ROBERTAS KUDIRKA Vilniaus universiteto Kauno fakultetas Muitinės g. 8, LT-44280 Kaunas, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 309