Keletas S. Daukanto botanikos terminų

Albina AUKSORIŪTĖ NÅGRA BOTANISKA TERMER HOS S. DAUKANTAS Atšventėme vieno žymiausių Žemaičių mokslininkų ir rašytojų Simono Daukanto (1793–1864) 200-ąsias gimimo metines. Geriausiai žinomi jo istorijos veikalai „Darbas senųjų lietuvių ir žemaičių“, „Istorija žemaitiška“, „Būdas senovės lietuvių ir žemaičių“ ir kt. S. Daukantas rinko tautosaką, išleido „Pasakas masių“, „Daines žemaičių“, parašė keletą vadovėlių, išleido skaitinių knygelių vaikams. Be minėtų darbų, S. Daukantas dar parengė ir keletą knygelių, kuriose pateikiama praktiškų patarimų valstiečiams. 1847 m. buvo išleisti „Parodymas, kaip apynius auginti“, S. Daukanto verstas iš B. A. Grunardo vokiško leidimo, ir „Pamokymas apie auginimą taboko“, verstas iš D. Strukovo rusiško leidimo. 1848 m., pertvarkęs kalbą, S. Daukantas parengė spaudai Gotlybo Danieliaus Zetegasto „Bičių knygelės“ trečiąjį leidimą. 1849 m. išleistas Hermano Cigros knygelės „Pamokslas apie sodnus, arba daigynus vaisingų medžių“ S. Daukanto vertimas. Tais pačiais metais išėjo jo iš rusų kalbos versta knygelė „Pamokymas, kaip rinkti medines sėklas“ ir „Ugnies knygelė“, kuri buvo išėjusi anksčiau, o S. Daukantas parengė naują leidimą. 1854 m. pasirodė „Sėjamosios pašaro žolės“. S. Daukantas buvo išvertęs dar dvi knygeles, bet jų nepavyko išspausdinti, tai „Pamokslas, kaip girias kirsti, sėti ir diegti dėl al vieno ūkininko“ ir „Gaspadorius“. I sina småskrifter gav S. Daukantas bönderna praktiska råd. När han skrev om jordbruk, olika växter och deras odling använde han många botaniska termer. I denna korta artikel behandlas några växtnamn som S. Daukantas använde i följande småskrifter: „Parodymas, kaip apynius auginti“ (hädanefter förkortat DAA), „Pamokymas, kaip rinkti medines sėklas“ (DMS) och „Pamokslas apie sodnus, arba daigynus vaisingų medžių“ (DSD). Många av växtnamnen i dessa småskrifter har använts sedan gammalt, till exempel: ąnžulas (ąžuolas, ek) DMS, karktas (karklas, vide) DSD, klewas (klevas, lönn) DMS, liepa (liepa, lind) DMS, juodalksnis (juodalksnis, klibbal) DMS, och o belis (obelis, äppelträd) DMS med flera. Vissa av de namn som S. Daukantas använde skiljer sig från dagens botaniska termer. Det rör sig huvudsakligen om namn på växtarter. 56 I namn på växtarter använder S. Daukantas orden visurtinis, -ė och visurtinasis, till exempel: kaštan's wissórtīnesis (Aesculus hippocastanum; kaštanas visurtin(i)asis, allestädesförekommande kastanj) DMS 33; ousis wissórtinis (Fraxinus excelsior; uosis visurtinis, allestädesförekommande ask) DMS 34; skrobla wissórtīnī (Carpinus betulus; skrobla visurtinė, allestädesförekommande avenbok) DMS 36; lazda wissórtīne (Corylus avellana; lazda visurtinė, allestädesförekommande hassel) DMS 41. I samtliga dessa fall använder S. Daukantas det aktuella ordet i stället för det numera vanliga adjektivet paprastasis, -oji (vanlig). I „Lietuvos TSR flore“ (LF) kallas dessa växtarter: paprastasis kaštonas (Aesculus hippocastanum L.) IV 621; paprastasis uosis (Fraxinus excelsior L.) V 158; paprastasis skroblas (Carpinus betulus L.) III 105; paprastasis lazdynas (Corylus avellana L.) III 108. När S. Daukantas däremot behandlar lönnarter nämner han klevą paprastąjį (vanlig lönn): klevas paprastasis (Acer platanoides) DSD 166. Även hans samtida J. A. Pabrėža kan ha påverkat bruket av leden visurtinis, visurtinasis i S. Daukantas sammansatta termer. Jurgis Ambroziejus Pabrėža (1771–1849) buvo žemaitis, gimęs dab. Skuodo raj. Večių km. Jo, kaip ir S. Daukanto, gimtasis kaimas buvo netoli Lenkimų miestelio. J. A. Pabrėža domėjosi gamtos mokslais, ypač botanika, medicina. Jo mokslo darbai liko rankraščiuose, tačiau jo veikla buvo reikšminga to meto mokslo raidai. S. Daukantas buvo pažįstamas ir susirašinėjo su J. A. Pabrėža, tad gali būti, kad jis buvo susipažinęs ir su J. A. Pabrėžos botanikos darbais. Viename stambiausių botanikos darbų „Tayslós augumyynis“ J. A. Pabrėža augalų rūšims vadinti vartoja sudėtinių terminų dėmenis visurtinis, -ė ir visurtinasis, -ioji, pvz.: kasztans wysórtyynesis (Aésculus hippocastanum; kaštanas visurtinasis); apynis wysórtyynesis (Húmulus lúpułus; apynis visurtin(i)asis); myžis wysórtyynis (Hórdeum vúlgare; miežis visurtinis); óusis wysórtyynis (Fráximus excelsior; uosis visurtinis); tazda wysórtyynoji (Córýlus avellana; lazda visurtinioji); skrobla wysórtyynoji (Carpinus betulus; skrobla visurtinioji) ir kt. terminai. Terminai su pažyminiu visurtinis, -ė, visurtinasis, -ioji gana dažni J. A. Pabrėžos darbe „Taislius auguminis“, bet ir čia retkarčiais pasitaiko terminų su dėmeniu paprastasis, -oji, pvz.: žalwy paprastooji (Póa trivialis; žalvė paprastoji); bódie paprastooji (Agaricus trivialis; budė paprastoji). I den žemaitiska Laurynas Ivinskis (1810–1881) kalendrar och andra skrifter påträffas inga botaniska arttermer med leden visurtinis, -ė och visur- 57 tiniasis, -ioji har inte påträffats. I sina skrifter använder L. Ivinskis sammansatta botaniska termer endast med leden paprastasis, -oji (vanlig). I excerpteringssamlingen för „Lietuvių kalbos žodynas“ har exempel med orden visurtinis, -ė och visurtinis, -ioji också hämtats endast ur J. A. Pabrėžas och S. Daukantas verk; dessa två författare tycks alltså vara de enda som använde sådana termer. Man kan anta att ordet bildades för att beskriva växter som ”finns överallt”. Det är också värt att kort diskutera huvudleden i termerna skrobla visurtinė och lazda visurtinė. I LF III används den maskulina formen skroblas som huvudled, och synonymerna skrobla, skoblė, skuoblas, skroblus, džiūsna och jovaras anges också. I „Dabartinės lietuvių kalbos žodynas“ rekommenderas formen skroblas som norm. LKŽ XII visar att detta träd benämns skrobla i distrikten Kretinga, Raseiniai, Skuodas, Telšiai och Šakiai. Formen skrobla finns i M. Akelaitis grammatik. Den användes i sina skrifter inte bara av S. Daukantas utan även av J. A. Pabrėža och L. Ivinskis, men den senare angav också skroblas som synonym. I „Lietuviškas botanikos žodynas“ (LBŽ), utgiven 1938, används termen paprastasis skroblas (vanlig avenbok) och de redan nämnda synonymerna anges. Trädet Corylus avellana kallas i LBŽ riešutiniu lazdynu (hassel), och synonymerna lazda, lazdenis, lazdų medis, riešutlazda, lazdų krūmai (hassel, hasselträd, nötbuske) anges. P. Matulionis benämner också växten så i „Žolynas“ (1907). I LF III används termen paprastasis lazdynas (vanlig hassel) och samma synonymer som i LBŽ anges. Termen lazda som S. Daukantas använde förekommer i äldre skrifter – i K. Sirvydas, P. Ruigys och F. Kuršaitis ordböcker samt i J. A. Pabrėžas verk. I sina skrifter använder L. Ivinskis inte bara lazda, lazdos medis utan även termen lazdynas. I dagens standardspråk används termen lazdynas, men även ordet lazda används fortfarande ganska allmänt i dialekterna för detta. „Druskininkų tarmės žodynas“ (1988) upptar båda termerna, medan „Šiaurės rytų dünininkų šnektų žodynas“ (1976) (ŠR Dün. Ž) anger namnen laza, lazynas och lazdynas. I LKŽ VII finns under termen lazda exempel från Kelmė och Trakų distrikt samt från Varėna-distriktet i Belarus. Namnen lazda och skrobla kom alltså sannolikt in i äldre skrifter från talspråket och används fortfarande ganska allmänt. I småskriften „Parodymas, kaip apynius auginti“ beskriver S. Daukantas humle och dess odling ganska utförligt. Han benämner växten på samma sätt som i dag – apinius (DAA) – men anger ett annat latinskt namn: Dioeca pentandria. LBŽ och LF III beskriver endast en humleart 58 som växer i Litauen – vanlig humle (Humulus lupulus). Intressant nog skiljer S. Daukantas mellan skogshumle och trädgårdshumle – ”Apinys (Dioecia pentandria) yra dvejoks girinis ir daržinis, tai yra: giroj’ augąns, ar darž’i auginamas” (DAA 11). S. Daukantas skiljer mellan två sorter av trädgårdshumle: vitlöksliknande, eller senblommande, och augustihumle, eller tidigblommande. Han förklarar också varför humlen kallas så. ”Pirmosios weislės apinei yra vadinamis szesznakineis apineis <->, dwók szesznakó. <-> Wielaj Szilo mienesie teiszbrenst, to diel tąqnie jus waden wielibasejs apineis. Antrosios wejslės apinius waden qnkstybasejs arba rugpjūtinejs apineis, jog ligėj só rugejs pribrenst...” (DAA 13). S. Daukantas skriver att dessa sorter delas in ytterligare efter stjälkarnas och kottarnas färg och form. Han nämner också en tredje humlesort som odlas i England – ”<-> yra wejsle, korę waden Cirundo apinejs <->” (DAA 13), men behandlar den inte närmare. Eftersom den tyska boken av B. A. Grunard, som S. Daukantas översatte, inte står till buds, är det oklart om han själv urskilde dessa humlesorter eller bara översatte och återgav B. A. Grunards klassificering. J. A. Pabrėža tar endast upp en humlesort – aapiniis wysórtyynesis (Humulus lúpulus; apynys visurtin iasis), och nämner i beskrivningen bara att humlen kan vara vild eller odlad. S. Daukantas skiljer mellan två lönnarter: klewas paprastasis (Acer platonoides; klevas paprastasis) DSD 166 och klewas jowarinis (Acer Pseudo-Platanus; klevas jovar(in)is) DSD 166. Lönnarten Acer platanoides kallas fortfarande vanlig lönn (se LF IV 608). Den andra lönnarten som S. Daukantas nämner kallas på ett annat sätt – sykomorlönn (Acer pseudoplatanus) (se LF IV 612 och LBŽ 5). LF IV anger följande synonymer för sykomorlönn: bergslönn, vitlönn, jovaras, och LBŽ: javoras, jievaras, jovaras, jovarklevis, paklevis. I ”Taisliuje auguminiame” skiljer J. A. Pabrėža mellan fem lönnarter och använder termen klaus (klewas) neteysyoowars (Acer Pseudoplatánus; klevas neteisjovaras) för den art som diskuteras här. I detta fall skiljer sig de termer som S. Daukantas och J. A. Pabrėža använder. LBŽ förklarar att sykomorlönnens blad liknar platanens blad, vilket gör det begripligt varför denna lönnart har fått sitt namn. Ordet jovaras betecknar inte bara sykomorlönn utan även platan (se LKŽ IV 364), så S. Daukantas använde förmodligen också synonymen jovaras för platan och kallade därför lönnen jovarisk lönn. 59 S. Daukantas använder termen bókas girinis (Fagus sylvatica; bukas girinis) DMS 31. Med den avser han vanlig bok (Fagus sylvatica) (se LF III 112 och LBŽ 141). I J. A. Pabrėžas manuskript kallas denna bokart också bóks gyrrynis (Fagus sylvatica; bukas girinis). En trädart som tillhör bokfamiljen (Fagaceae) fick av S. Daukantas namnet bókas-kasztan's (Fagus castanea; bukas-kaštanas DMS 32). Troligen översatte han helt enkelt trädets latinska namn ordagrant och sammanförde namnen på träd från två olika familjer — boken tillhör bokfamiljen, medan kastanjen tillhör familjen Hippocestanaceae (Hippocestanaceae). Detta träd har flera latinska namn; i ”Taisliuje auguminame” anger J. A. Pabrėža två latinska namn för det: Castānea vesca och Fagus Castanea och kallar trädet kasztans waalgomasis (ätlig kastanj). LBŽ använder samma litauiska term som J. A. Pabrėža — valgomásis kaštanas (LBŽ 75). LF anger fyra latinska synonymer (Castanea sativa Mill., Fagus castanea L., Castanea vulgaris Lam., Castanea vesca Gaertn.) och en ny litauisk term — valgomásis kaštainis (se LF III 113). S. Daukantas använder termen winkszna ganiklinė (Ulmus campestris; vinkšna ganyklinė) DMS 33. Med den betecknar han vanlig skogsalm (Ulmus foliacea Gilib., Ulmus campestris L., Ulmus glabra Mill.) LF III 125–126, som tillhör familjen almväxter. J. A. Pabrėža använder samma term — winkszna ganiklyyny (Ulmus campestris; vinkšna ganyklinė). I LBŽ kallas detta träd guoba skirpstas (Ulmus campestris). Både S. Daukantas och J. A. Pabrėža använder troligen ordet vinkšna i stället för skirpstas, eftersom trädet i Samogitien kallas vinkšna, medan skirpstas är namnet på ett annat träd — brakved (Frangula) (jfr LKŽ XII 917, ŠR Dūn. Ž 329). I S. Daukantas småskrifter finner vi också sådana termer som žirmedis eller medžirnis (Robinia; žirmedis, medžirnis) DMS 40 samt baltoje akacijoje (vit akacia) DSD 135. S. Daukantas nämner dessa två varianter, žirmedis och medžirnis, bara på ett ställe; på andra håll skriver han enbart žirmedis. Hans försök att kasta om sammansättningens led för att skapa ett annat ord är intressant. Termen žirmedis förekommer också i J. A. Pabrėžas skrifter: žyr'medis (Robinia). J. A. Pabrėža nämner flera arter av žirmedis och kallar en av dem neteys-akacyje (Robinia Pseudoacacia; neteisakacija); denna ärtväxt kallas numera baltažiedis vikmedis (Robinia pseudoacacia) LF IV 362, och synonymen baltoji akacija används. En annan 60 växt som tillhör ärtfamiljen är gul ärtbuske (Caragana arborescens) LF IV 368; dess synonym är gul akacia. S. Daukantas använder, liksom J. A. Pabrėža, termen žirnmedis för växten vars latinska namn är Robinia, inte vikmedis. Därför kan S. Daukantas ha använt termen baltoji akacija (DSD 135) som synonym till žirnmedis. I denna korta artikel har endast en del av de botaniska termer som S. Daukantas använde behandlats. I sina småskrifter försökte författaren använda litauiska botaniska termer som redan var i bruk eller skapa nya, och på många ställen angav han även växternas latinska namn. Som redan nämnts kan S. Daukantas ha varit bekant med J. A. Pabrėžas botaniska arbeten eller till och med ha talat med honom om en eller annan term; det är därför troligt att det förekommer många termer som användes av både S. Daukantas och J. A. Pabrėža. Det finns dock också benämningar som skiljer sig åt; till exempel använder J. A. Pabrėža termen neteisjovaras klevas, medan S. Daukantas använder jovarinis klevas. Den term S. Daukantas använde för denna lönnart är bättre än den J. A. Pabrėža använde. Det finns också motsatta fall — J. A. Pabrėža använde den lämpligare termen valgomasis kaštanas, medan S. Daukantas skrifter innehåller den ordagranna översättningen bukas-kaštanas. Vissa växter har numera andra namn än de S. Daukantas använde, men hans termer är ganska intressanta och korrekta, till exempel: vinkšna ganyklinė, bukas girinis och så vidare. Den berömde samogitiern Simonas Daukantas ville hjälpa bönderna inte bara genom att ge råd i olika jordbruksfrågor, utan försökte också lära dem att använda korrekta termer. I sina småskrifter gav han många praktiska råd och glömde inte heller språkfrågor. 61