Mintys apie pedagogikos terminų žodyną

t.ex.: ekonomisk (=ekonomins) reform, statliga (=statens) inkomster, statens (=statens) lån, statlig (=statens) bank, statlig (=statens) budget osv. På s. 224 anges termen enhetligt energisystem (enligt ryskans единая энергетическая система). Intill har man försökt rätta det till – gemensamt energisystem, men båda dessa termer är dåliga. I stället skulle gemensamt energisystem för energiförsörjning passa. I termförklaringarna förekommer felaktiga termer, till exempel ekolod ”elektronavigations (=elektroniskt navigations-) instrument för mätning av havsdjup med ultraljudsvågor <...>”. Kanske skulle den ekonomiska termen kapitalinvesteringar (s. 89), som förts in i stället för en geografisk term i ordboken, bättre kunna ersättas med kapitalinsatser? Ordboken innehåller mycket kategoriska men inexakta påståenden, till exempel ”Internationella språk – engelska och franska” (uppslagsordet ”Språk”, s. 87); ”De internationella språken är engelska och franska” (uppslagsordet ”Världens språk”, s. 145). Men är det verkligen bara dessa två språk som betraktas som internationella? Här är det inte meningen att bedöma denna ordbok mer ingående. Den här gången ville jag bara visa ett knippe av dess uppenbara inexaktheter och fel. Galutis LAUKAGALIS TANKAR OM EN ORDBOK ÖVER PEDAGOGISKA TERMER År 1993 utkom en mycket behövlig förklarande och översättande ordbok, sammanställd av professor L. Jovaiša, med titeln ”Pedagogiska termer”. Den gavs ut i 3 000 exemplar av förlaget ”Šviesa”1. Detta är den första ordboken över pedagogiska termer som getts ut i Litauen; den omfattar omkring 1 000 vanligare termer inom teoretisk och tillämpad pedagogik, dess historia och metodologi. Den granskades, betonades och recenserades tillsammans med andra forskare även av språkvetare. Publikationen är användbar såväl för forskare som för universitetslärare, lärare och studenter som förbereder sig för läraryrket. I ordbokens förord står det att den är ”det första försöket att beskriva och systematisera begreppen inom vetenskapen om människans fostran på litauiska” (s. 3). Men vi hade ju sedan länge, om än först två år tidigare tryckt från manuskript i ofullständigt skick, professor St. Šalkauskis 1 J o v a i š a L. Pedagogikos terminai. K.: Šviesa, 1993, 264 p. 98 en pedagogisk terminordbok2, omfattande 1 600 termer med motsvarigheter på franska, tyska och ryska. En betydande del av termerna i denna och den här diskuterade ordboken sammanfaller, men det är oklart om L. Jovaiša använde St. Šalkauskis ordbok och om han hämtade pedagogiska termer från den. Till exempel finns termerna atakla, įsitikinimas, som L. Jovaiša anger, inte i ”Lietuvių kalbos žodynas”, men vi kan inte betrakta dem som moderna nybildningar, eftersom St. Šalkauskis redan använde dem. Nybildningar kan vara termerna savivaizdis, saviveiklumas, veiktis, som tas upp i den här diskuterade ordboken, eftersom de saknas både i ”Lietuvių kalbos žodynas” (ordet veiktis har eftersökts i denna ordboks excerpter) och i den ovan nämnda pedagogiska terminordboken av St. Šalkauskis. Till en början vill man diskutera frågor som rör ordbokens uppbyggnad. I förordet sägs att ”när en term beskrivs ges först en logisk definition och därefter en utförlig förklaring” (s. 3). Om en term är flertydig anges alla dess betydelser. Även om det i förordet står att flertydiga termers ”betydelser vanligen anges under samma uppslagsord” (s. 3; här borde det preciseras – i samma artikel), är ordboken inte organiserad i artikelfamiljer: sammansatta termer presenteras, liksom enordstermer, i alfabetisk ordning efter det första ordets begynnelsebokstav. Till exempel presenteras termerna agresyvus elgesys och elgesys; aiškinamasis skaitymas och skaitymas separat, även om denna princip av någon anledning inte alltid följs. Till exempel har termerna neuropsichiniai sindromai, psychopathologiniai sindromai inte ordnats alfabetiskt, utan står efter termen sindromas. När det gäller termordningen bör det dessutom tilläggas att ordboken inte följer det krav på ordboksredigering som är etablerat inom litauisk lexikografi och som formuleras så här i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas”: ”Vid alfabetisk ordning av ord görs ingen skillnad mellan långa och korta vokaler (a, ą; i, į; y; u, ų, ū), eller mellan de öppna och slutna vokalerna e, ę, ė; till exempel placeras ūpas före upė, och tręšti före trempti, trešti”3. I publikationen placeras först pedagogiska termer med bokstaven i, därefter de med į och sist de med y; samma sak gäller i andra fall. 2 Šalkauskis St. Raštai. V.: Mintis, 1991. T. 2. P. 227-345. 3 Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. V.: Moklo ir enciklopedijų l-kla, 1993. P. VIII. 99 dessa, vilket till exempel ledde till att įgėdis placerades efter izoliavimas, ypatingumas efter įžvalga, sąmonė efter savybė, lėlių teatras efter lenktyniavimas och så vidare. De litauiska termerna i denna ordbok har översatts till engelska, tyska och ryska, medan de internationella termerna endast har fått sin etymologi angiven. Det måste dock sägas att denna princip för uppbyggnaden inte heller alltid följs. Till exempel anges motsvarigheter på andra språk bredvid termen euristinis mokymas (vilket också är som det ska), medan etymologin förklaras bredvid fakultatyvinis mokymas (utan motsvarigheter). Om den nämnda principen följdes skulle etymologin anges bredvid den internationella tvåords termen grupių homogeniškumas, medan de internationella termerna grupės atmosferą och grupės diagnostika skulle översättas till andra språk. För vissa termer, till exempel oligofrenopedagogika, anges varken etymologi eller motsvarigheter. När det gäller förhållandet mellan termers etymologi och motsvarigheter bör det tilläggas att en uppgift om etymologi inte kan ersätta motsvarigheter. Därför borde även internationella termers motsvarigheter tas med i ordboken, eftersom de kan ha en annan betydelse på olika språk och åtminstone skilja sig något i uttrycksform. I ordboken förekommer utelämnade hänvisningstermer. Till exempel finns i artikeln formalizacijos hänvisningen se statistika 58, i slutet av artikeln veiklos se pedagoginė veikla 254, medan mokytojų seminarija inte ens förklaras, utan endast hänvisar till se pedagoginė mokykla 133. Termerna statistika, pedagoginė mokykla, pedagoginė veikla finns emellertid inte i ordboken. Mycket ofta stämmer hänvisningstermerna inte överens: termerna i hänvisningarna skiljer sig från dem som återges i ordboken, exempelvis klasifikacija, se pedagogikos mokyklų klasifikacija 95, medan ordboken har pedagogikos disciplinų klasifikacija; masturbacija, se seksualinis auklėjimas 113, medan ordboken har seksualinė pedagogika; namų darbai, se visos dienos grupė 136, medan ordboken har visos dienos mokykla; veiksnys, se statistinis tyrimas 255, medan ordboken har statistinė analizė. Kanske är dessa termer likvärdiga eller närliggande till betydelsen, men sådana avvikelser borde inte förekomma i en ordbok. Uppslagsorden i artiklarna är accentuerade i ordboken. Accenttecknen är korrekt satta, men på många ställen är de mycket otydliga och ibland svåra att urskilja på grund av den dåliga tryckkvaliteten. Några termer har dock av någon anledning helt lämnats utan accenttecken, till exempel nepriežiūra, nuotaka, psichopatologiniai sindromai, tikslingumas, ugdymo dalyviai och så vidare. När vi går över till ordbokens innehåll måste det betonas att termernas upp- 100 Definitionerna och förklaringarna är omfattande och utförliga och uppfyller terminologistandarden, men de är fulla av komplicerade vetenskapliga stilklichéer och sällsynta ord som behöver förklaras. Beror detta kanske på publikationens syfte? Ändå skulle man vilja rätta till en del för att göra texten enklare och mer begriplig, till exempel: Normer internaliseras, införlivas (=formas, införs) i personligheten under livets gång och blir en faktor som reglerar beteendet (artikeln moralisk norm, s. 45). I definitioner och förklaringar av termer förekommer inexaktheter. I DŽ3 förklaras betydelsen av ordet funktionsnedsättning som ”sjuklighet, ohälsa”, och därför bör formuleringen korrigeras: föräldrars och samhällets oförmåga (=bristande förmåga) att ta hand om barns och ungdomars uppfostran till följd av familjens upplösning, att barnen rymt hemifrån (=barns rymning hemifrån) och andra orsaker (artikeln bristande tillsyn, s. 139). Även om termerna aspirãntas, aspirantūra numera har blivit historismer i Litauen, har båda tagits med och förklarats i ordboken, medan den aktuella termen doktorãntas saknas, trots att daktarantūra (=doktorantūra) finns med. För övrigt hade termerna aspirantūra och doktorantūra olika betydelser i närtid, men i ordboken har de blandats ihop; där står det att aspirantūra ”även kallas doktorantūra” (s. 17, jfr även artikeln daktar antūra, s. 35). I definitioner och förklaringar av termer förekommer smärre språk- och stilfel, till exempel: Även objektiva villkor för att förverkliga den betingar (=påverkar) hypotesens tillkomst (artikeln hypotesens tillkomst, s. 68); I produktionsarbete betingar (=påverkar) tempot verksamhetens produktivitet (artikeln arbetstempo, s. 38); Den ger möjlighet (=tillåter, hjälper, skapar förutsättningar) att inte bara lära känna sig själv, utan också förbättra sin verksamhet och sina relationer till omgivningen (artikeln reflektion, s. 197). När det gäller de termer som själva ingår i ordboken bör man också säga att, som det står i förordet, ”stor uppmärksamhet ägnas åt likartade och omtvistade termer, som man försöker differentiera och beskriva så exakt som möjligt” (s. 3). Det är dock olyckligt att man i arbetet med att differentiera även har försökt legitimera ord som betraktas som språkfel. Termen sysselsättning bör till exempel definitivt inte användas i betydelsen ”lektion, läxläsning hemma och liknande <...>.” När författaren förklarar termen genomförande föreslår han formuleringar— 101 som genomförd lektion, genomförde lektionen i följande betydelse: ”När vi säger ’läraren håller en lektion’ menar vi en process; ’höll en lektion’ betyder att den inte blev avslutad, medan ’genomförde lektionen’ betyder att läraren höll och avslutade den” (s. 18). Verbet genomföra behöver dock inte nödvändigtvis kopplas till att hålla och avsluta en lektion – det kan också betyda att man lär sig något, till exempel: göra läxorna, utföra uppgifter. Kanske kan ”genomförde lektionen” därför också förstås som ”var på lektionerna” eller ”lärde sig läxorna”. Avslutningsvis bör det sägas att dessa anmärkningar på intet sätt förringar ordbokens vetenskapliga värde eller dess värde som normerande verk. Publikationen uppmuntrar till intresse för och fortsatt utveckling av pedagogikvetenskapen och dess litauiska terminologi. Nijolė Banevičienė PSYKOLOGISK ORDBOK Varje ny terminologisk ordbok som ges ut är en betydelsefull händelse både för det aktuella vetenskapsområdet och för terminologin i allmänhet. Detta gäller i ännu högre grad om ordboken är den första, eftersom den kan avgöra hur terminologin inom området kommer att se ut och samtidigt visa vetenskapens inriktning och åtminstone något av dess fortsatta utveckling. Intresset för psykologi och skapandet av dess terminologi började redan i mellankrigstidens Litauen. I St. Šalkauskis små ordböcker över filosofi och pedagogik (den senare gavs förvisso aldrig ut) kan vi också hitta ett ganska stort antal psykologiska termer (sinnesförnimmelse, medvetande osv.). Senare glömdes psykologin inte heller bort: artiklar och böcker publicerades (även om de kanske inte var tillräckligt många), och i dessa kunde man naturligtvis inte klara sig utan områdets terminologi. Den första ordboken utkom dock först 1993. Det var ”Psykologisk ordbok”, utgiven av förlaget för vetenskap och encyklopedier1. Enligt ordbokens redaktörer själva riktar den sig både till psykologer och till specialister inom andra områden, liksom till människor som är intresserade av psykologi för sin egen bildnings skull. Av denna anledning borde ordboken ha utarbetats med största omsorg. Inte många 1 Psichologijos žodynas. V.: Mokslo ir enciklopedijų leidykla, 1993. 368 p. 102