scieee AI-readable full text Open interactive document viewer

V. Mykolaičio-Putino literatūrologijos terminai su „-inis“, „-ė“ formos dėmenimis

Alvydas Umbrasas

Full text

Alvydas UMBRASAS Litauiska språkets institut V. Mykolaitis-Putinas litteraturvetenskapliga termer med formleden -inis, -ė I denna artikel vill man rikta blicken mot ett område som terminologer i hög grad har glömt bort – litteraturvetenskaplig terminologi, närmare bestämt en typ av termer inom detta område: sammansatta termer där den kongruerande leden uttrycks med ett adjektiv med -inis, -ė. Materialet till studien samlades in ur V. Mykolaitis-Putinas litteraturvetenskapliga texter1. Författarens val motiverades av önskan att ha ett avgränsat undersökningsmaterial och att granska texter från första hälften av detta århundrade; V. Mykolaitis-Putinas är en av de mest framstående litteraturvetarna från denna period. Eftersom materialet samlades in ur en enskild författares texter och inte ur ordböcker, är det inte särskilt omfattande. 191 sammansatta litteraturvetenskapliga termer påträffades, där en eller två bestämmande led uttrycks med adjektiv med -inis, -ė. Detta antal anger det totala antalet ordkombinationer; antalet ord som fungerar som huvudled eller bestämningsled är mindre, eftersom vissa led återkommer i termerna. En varierande bestämningsled, medan huvudleden förblir densamma, visar på undertyper av termer (återspeglar referenternas typer). Exempel: egocentrinė (NLL 41, R VIII 356) // gamtinė (R VIII 444) // idėjinė (R VIII 344) // individinė (NLL 41, R VIII 356) // išpažintinė (NLL 41) // patriotinė (NLL, LE 86, R VIII 325) // pseudoentuz(i)astinė (R VIII 362) lyrika. Av dessa termer kan man också bilda ett -inis, -ė-avlett ord av huvudleden; detta blir bestämningsled i andra termer och betecknar de motsvarande referenternas undertyper. Exempel: lyrinis aprašymas NLL 36, lyrinė daina LE 113, lyrinis dialogas VD 39, lyrinis eilėraštis R VIII 11, lyrinis herojus R VIII 310, lyrinė impresija LE 213, lyrinis išgyvenimas R VIII 11, lyrinė įvada NLL 269, lyrinis kūrinys R VIII 206, lyrinė kūryba R VIII 356, lyrinė nuotaika VD 43, lyrinė 1Källförkortningarna förklaras i slutet av arbetet; arabiska siffror intill förkortningarna i texten anger sidnummer; romerska siffror intill NLL anger sidorna i inledningen (så står det i originalet). Man försökte registrera en enda förekomst av varje term i boken (vanligen den första). 78 poezija R VIII 321, lyrinė proza LE 213. Sådana termer skiljer sig särskilt från andra (fria) ordkombinationer genom att de kan fylla en kommunikativ funktion helt självständigt; med andra ord är adjektivet som ingår i termen betydelsemässigt mer avgränsat än ett adjektiv som används fritt. Strukturellt sett delas de belagda termerna med -inis, -ė in i två grupper: tvåords- och treordstermer (i undersökningsmaterialet påträffades inga termer med fler än två adjektivattribut av formen -inis, -ė). Tvåordstermerna utgör majoriteten – de är 175; treordstermerna är endast 16 (här avses termer som innehåller två adjektiv av formen -inis, -ė; sammansatta termer med -inis, -ė- och andra slags bestämningsled behandlas inte, eftersom deras struktur är annorlunda och de behöver analyseras på annat sätt). Terminų dėmenų su -inis, -ė darbyba labai įvairi. Didelė dalis šių priesagos -inis, -ė darinių yra išvesta iš vienažodžių terminų. Vienažodžiai literatūrologijos terminai dažniausiai yra nelietuviški (turimi duomenys rodo, kad apie 70% vienažodžių V. Mykolaičio-Putino literatūrologijos terminų yra nelietuviškos kilmės), todėl nekeista, kad net 150 dvižodžių terminų pažyminiu einančio žodžio su -inis, -ė pamatinis kamienas yra nelietuviškas. Galima skirti tris tų pamatinių kamienų rūšis: neišvestiniai, priesaginiai, priešdėliniai. Deja, ne visais atvejais lengva nustatyti, ar kamienas priesaginis, ar nepriesaginis. Galima įžvelgti net savitų darybos būdų (žr. toliau). I en del icke-litauiska attribut med -inis, -ė är grundmorfemet tydligt icke-avlett (mer exakt: det fungerar som primärt i litauiskan, men kan vara avlett i ursprungsspråket). Oftast utgår man från ett substantiv. Exempel: chorejinė (: chorejas) eilutė R VIII 177, daktilinė (: daktilis) galūnė NLL 306, draminis (: drama) veikalas R VIII 336, epinė (: epas) daina LE 158, feljetoninė (: feljetonas) poema R VIII 450, idėjinė (: idėja) lyrika R VIII 344, individualinė (: individas) lyrika NLL 41, R VIII 444, jambinis (: jambas) skandavimas R VIII 180, kantatinė (: kantata) forma NLL 252, metaforinis (: metafora) stilius R VIII 468, patriotinė (: patriotas) lyrika NLL 5, LE 86, R VIII 325, proletarinė (: proletaras) poezija R VIII 446, satyrinis (: satyra) vaizdelis NLL 316, simbolinė (: simbolis) drama 79 R VIII 400, strofisk (: strof) form NLL 252, tonisk (: ton) meter R VIII 346. Några litauiska -inis, -ė-avledningar bygger på adjektiv. Exempel: abstrakt skapande (: abstrakt) VD 40, korsklang (: korsformad2) R VIII 175. Ett icke-litauiskt ord med -inis, -ė behöver inte heller ha något grundord i litauiskan. Till exempel bygger ledet stavelseverslära NLL 173, stavelsemetrik R VIII 345, silabinė, på grekiska syllabe (stavelse), men någon litauiserad variant av det senare ordet finns inte i dag. Därför bör silabinis, -ė betraktas som ett ord som anpassats till litauiskan med ett suffix. Ett avvikande fall är också det attributiva ledet i tvåordsbegrepp dramatiskt, -isk, som har en obildad grundstam. Formellt sett bör det synkront betraktas som en avledning från drama i litauiskan, men dramat- är stammen i det grekiska ordet (gr. drama, dramatos). Exempel: dramatisk konflikt VD 27, dramatisk litteratur NLL 411, LE 161, dramatisk trilogi LE 200, VD 47. Detta visar att avledningen inte har bildats direkt i litauiskan, utan har lånats in från ett annat språk. Den litauiska varianten är draminis, -ė. Särskilt särpräglade är de attributiva termleden som utgörs av ett icke-litauiskt adjektiv av typen -inis, -ė och har en suffixförsedd grundstam. Analysen av dessa termers bildning är något ovanlig, eftersom suffixet i grundstammen inte alltid följer med i avledningen. I alla utförliga grammatiker nämns till exempel att formanter med elementen -ij-, -ik- oftast utelämnas när adjektiv med suffixet -inis, -ė bildas av internationella ord (t.ex. DLKG, 210; LKG I, 573). Detta fenomen är relevant inom terminologin. I det undersökta materialet finns många tvåordsbegrepp vars attributiva led har förlorat de nämnda formantelementen. Till exempel med förlust av elementet -ij-: agitatorisk (: agitation) litteratur LE 124, allegorisk (: allegori) framställning VD 20, biblisk (: bibel) berättelse LE 214, emotionell (: emotion) lyrik R VIII 344, filosofisk (: filosofi) aforism NLL 129, historisk (: historia) tragedi LE 211, religiös (: religion) hymn NLL 135, R VIII 252. 2 Som grundord kan också substantivet kryžma betraktas. 80 Många led förekommer också med det utelämnade elementet -ik-, till exempel: analytisk (: analytik³) beskrivning NLL 32, didaktisk (: didaktik) prosa NLL 46, klassisk (: klassicism) form NLL 252, lyrisk (: lyrik) hjälte R VIII 310, retorisk (: retorik) stil R VIII 143, romantisk (: romantik) poesi NLL5, LE 74, politisk (: politik) satir NLL 162, LE 213 med flera. Ibland utelämnas också ett annat formantelement, till exempel: dekadent litteratur (: dekadentism) R VIII 446. Ledet romantisk, -isk kan formellt och semantiskt härledas både från romantik och från romantism. Det arbete som hör samman med en sådan förkortning kan betraktas som en separat variant av ordbildning och kallas dezintegrerande arbete⁴. Men enligt V. Urbutis är det lämpligast att inte betrakta detta fenomen som en specifik ordbildningsmetod, utan endast hänföra det till sekundära ordbildningsfenomen och tala inte om en ordbildningstyp utan om dezintegrerade grundstammar (Urbutis V. 1978, 206). När det gäller dessa litteraturvetenskapliga termer är det också värt att nämna begreppet bunden stam⁵. Det är uppenbart att grundstammen i vissa adjektiv med -inis, -ė inte används utan suffix; därför kan man tala om bundna stammar som alegor-, bibl-, emoc-, lyr-, polit-, romant-, traged- med flera. Som primära stammar fungerar de inte självständigt i litauiskan. En del -inis, -ė-avledningar med suffixförsedd grundstam skiljer sig något: även i avledningen behåller de grundstammens suffix (eller ett av två). En ganska stor grupp utgörs av -inis, -ė-avledningar med suffixet -ist- från grundstammen. Exempel: belletristiskt verk R VIII 49, humoristisk följetong R VIII 450, publicistisk polemik LE 211, stilistiskt grepp NLL 36. Men alla dessa har också en dezintegrerad grundstam som har förlorat formantelementet -ik-, jfr: beletristinis – beletris- ³ Bildningsmässigt kan det också kopplas till analizė, men den atypiska växlingen z:t visar att analitinis har lånats direkt från ett annat språk och först senare associerats med ordet analizė. ⁴ Žr. Urbutis V. 1978, 125. V. Urbutis sutinka ir su P. Zvolinskio siūlymu dez integracinės (dez integralinės) derivacijos terminu (ten pat, p. 204–205). ⁵ Med bunden (eller relaterad) stam avses en stam som skiljer sig från en självständig (fri) stam genom att den inte ensam bildar ett ords (och böjnings-) stam och alltid förekommer (som primär stam) tillsammans med ett suffix, prefix eller en annan stam (Urbutis V. 1978, 121). 81 tik, humoristisk – humoristik. Avledning från beletristas, humoristas är tvivelaktig med avseende på avledningsbetydelsen. Tolkningen av vissa adjektiv med -ist- är betydligt mer komplicerad. Exempel: impresionistinis stilius LE 213, pozityvistinis realizmas NLL 382, realistinis veikalas VD 45, socialistinė poezija R VIII 446. Formellt har dessa adjektiv en stam som utgörs av substantiv som betecknar personer (impresionistas, pozityvistas), men semantiskt bör de härledas från impresionizmas, pozityvizmas. Man bör inte glömma att det inbördes avledningsförhållandet mellan ord av typen impresionizmas – impresionistas inte heller är helt klart; ibland urskiljs en ömsesidig motivation (Urbutis V. 1978, 127). Det är svårt att förklara ur litauiskans synvinkel varifrån -ist- kommer i ett adjektiv med -inis, -ė, särskilt eftersom adjektiv med suffixet -inis, -ė inte bildas av substantiv med tydlig avledningsstruktur (ett hinder) som betecknar personer och aktörer (ett andra hinder) (Kniūkšta P. 1976, 19–20). Det är därför mycket sannolikt att dessa adjektiv har kommit direkt från andra språk (grammatiskt anpassade till litauiskan med suffixet -inis, -ė), och att sökandet efter ett grundord endast är en formell fråga. I två avledningar med -inis, -ė har grundstammarna suffixen -acija, -encija (sådana suffix urskiljs i DLKG, 99 m.fl.), exempelvis: dedikacinis (: dedikacija) eilėraštis R VIII 449, korespondencinis (: korespondencija) stilius NLL 163. I avledningarna blir elementen -ac-, -enc- kvar. Detta väcker frågan om man i grundstammen borde urskilja två suffix eller behandla -acija, -encija som utvidgade (eller sammansatta) suffix⁶. I så fall skulle vi sannolikt behöva konstatera att halva suffixet försvinner genom disintegration i avledningar med -inis, -ė. Detta skulle stödja uppfattningen att -ij- (och även -ik-) utelämnas mindre som ett morfologiskt än som ett fonetiskt element, eftersom det bildar ljudföljder som är obekväma att artikulera (Kniūkšta P. 1976, 21). Att en främmande bestämmande komponent med -inis, -ė i termerna i undersökningsmaterialet skulle ha en icke-disintegrerad grundstam är ovanligt. Det gäller endast de tämligen vanliga komponenterna klasikinis, -ė (: klasika), literatūrinis, -ė (: literatūra), som också har suffixen -ūr-, -ik-. Exempel: klassisk 6 Apie tokias priesagas yra užsiminęs V. Urbutis (1978, 216–219). 82 litteratur R VIII 245, klassisk poesi R VIII 425, litterärt brev NLL 7, litterär romantik LE 72, litterär skiss NLL V, litterär genre LE 47. Särskilt bör nämnas avledningar med -inis, -ė vars grundstam är ett suffixavlett adjektiv. Det främmande adjektivformativet -al-⁷ följer med in i avledningen. Exempel: musikalisk (: muzika) pjäs NLL 415, originell (: originali) litteratur R VIII 403, sentimental (: sentimentali) melodram LE 30. Dessa bildningar används numera inte (KPP, 18–19, 96–97). Av V. Mykolaičio-Putinos litteraturvetenskapliga tvåordstermer med en främmande bestämmande komponent med -inis, -ė utgörs en separat liten grupp av termer där avledningen med -inis, -ė8 bygger på ett främmande ord som liknar en prefixedledning (eller en sammansättning). Exempel: autoanalitinis eilėraštis R VIII 328, autobiografinis veikalas R VIII 420, egocentrinis eilėraštis R VIII 334, pseudoentuziasinė lyrika R VIII 362, pseudoklasinė poezija NLL 5. Men också alla dessa avledningar med -inis, -ė har en disintegrerad grundstam. Det finns få tvåordstermer i undersökningsmaterialet med litauiska bestämmande komponenter med -inis, -ė – endast 25 termer med en sådan bestämmande komponent (med en främmande komponent var antalet 150). I V. Mykolaičio-Putinos texter har de flesta litauiska avledningarna med -inis, -ė bildats av substantiv. Grundsubstantiven är av olika slag. Suffixavledda substantiv dominerar, exempelvis: kūrybinis (: kūryba) metodas VD 48, tarybinė (: taryba) literatūra R VIII 374, visuomeninė (: visuomenė) lyrika NLL 292, gamtinė (: gamta) lyrika R VIII 444, išpažintinė (: išpažintis) lyrika NLL 41, R VIII 356, samt primära substantiv, exempelvis: skiemeninė (: skiemuo) eilėdara R VIII 176, tautinis (: tauta) epas LE 151. Därutöver bör substantiv som fungerar som grundord för ändelseavledning urskiljas. Exempel: grožinė (: grožis) literatūra 7 Man skulle kunna tala om ett sammansatt suffix -alinis, -ė, men i dessa fall hör formativet -al- snarare till grundordet. Endast teatrinė dramaturgija LE 222 är tydligen bildat av teatras, inte av teatralus ar teatralas. 8 Det vore ologiskt att betrakta dessa komponenter som prefixedledningar, eftersom de mycket sällan bildas av avledda adjektiv; dessutom stöds den valda analysen av avledningssättet också av avledningsbetydelsen. 83 R VIII 393, huvudaktör (: grund) R VIII 202. Basen för vissa avledningarna på -inis, -ė är ett prefixavlett ord (världslitteratur (: värld) NLL III, R VIII 42) eller ett sammansatt substantiv (versifikatoriskt system (: versifikation) R VIII 140, folkloristiskt element (: folklore) R VIII 527). Litauiska -inis, -ė-avledningar bildade av andra ordklasser är mycket sällsynta i det undersökta materialet. Det finns ett enda exempel av varje term, vars bestämmande led bygger på ett particip i passiv form och dåtid, ett pronomen eller ett infinitiv: översatta (: översatt) skrifter R VIII 164, allmän litteratur (: alla) R VIII 426, läsdrama (: läsa9) LE 222. I de två sistnämnda termerna bör man emellertid urskilja inte suffixet -inis, -ė, utan dess varianter -uotinis, -ė, -tinis, -ė. I det undersökta materialet finns endast 16 treledade litteraturvetenskapliga termer (med två adjektiv på -inis, -ė). Som termled används i huvudsak samma adjektiv som i tvåledade termer (många av icke-litauiskt ursprung, samma ordbildningsproblem). Oftast (10 fall) har båda attributen en icke-litauisk grundstam. Exempel: agitatorisk revolutionär sång NLL 202, dialogisk-dramatisk form LE 112, emotionell retorisk stil NLL47, episk dramatisk scen NLL 39, historisk patriotisk tragedi NLL 415, litterär dramatisk genre VD 77, metrisk klassisk versifikation NLL 173, oppositionell politisk dikt R VIII 432, propagandistisk patriotisk litteratur NLL 366, tonisk trokeisk meter R VIII 177. Mycket mer sällan har det ena attributet en litauisk grundstam och det andra en icke-litauisk (5 fall), till exempel: naturlig-patriotisk allegori NLL 39, kärlekslyrisk erotisk lyrik NLL 212, R VIII 356, nationell patriotisk ideologi NLL 3, tonisk stavelseversifikation R VIII 140, samhällelig patriotisk sång LE 10. Endast i ett enda fall är båda attributen litauiska: boklig versmetrik R VIII 369. Att tala om betydelsen hos leden med -inis, -ė i V. Mykolaitis-Putinos litteraturvetenskapliga termer är ganska problematiskt. Även om adjektiv med 9 Det kan inte uteslutas att skaitytinė bygger på ett particip (skaitytas), men med hänsyn till ordbildningsbetydelsen verkar infinitiven vara mer lämplig – ”avsedd att läsas”. 84 Betydelsen hos -inis, -ė har undersökts i betydande omfattning; oftast analyseras adjektiv av litauiskt ursprung, medan adjektiv med en icke-litauisk grundstam ofta förbigås med tystnad och bara ett eller annat exempel ges. Det är känt att betydelsen hos adjektiv med -inis, -ė10 härrör från det avledda ordets bas, men samtidigt är den nära förbunden med det ord som adjektivet bestämmer (i detta fall termens huvudled) (Kniūkšta P. 1976, 56–59). När dessa led betecknar konkreta företeelser är det lättare att tala om betydelserna, men V. Mykolaitis-Putinos litteraturvetenskapliga termer är oftast av icke-litauiskt ursprung och betecknar abstrakta begrepp. Därför är det svårt att fastställa betydelsen hos leden med -inis, -ė utifrån den avledda formen och dess relation till grundordet och det bestämda ordet; tydliga semantiska typer kan inte urskiljas. När man arbetar med abstrakta och strikt odefinierade begrepp är det också svårt att göra en tydlig åtskillnad mellan funktionell och lexikal betydelse. Ändå går det i det undersökta materialet att urskilja några betydelsetyper hos led med -inis, -ė, nämligen: 1. Adjektiv som anger sammansättningen, strukturen eller bildningsprincipen hos den företeelse som uttrycks av termens huvudord – ”sammansatt av det (enligt den princip) som grundordet anger”. (Dessa adjektiv närmar sig något den typiska generaliserade materiella betydelsen hos adjektiv med -inis, -ė.) Exempel: trokeisk ”sammansatt av trokéer” rad R VIII 177, daktylisk slutkadens NLL 306, jambisk fyraradig strof NLL 255, parvis ”sammansatt enligt parprincipen” assonans R VIII 175, stavelsemetrik R VIII 370, tonisk versifikation R VIII 140. Till denna typ kan också adjektiviska adjektiv hänföras – korsad ”korsvis, sammansatt på tvären” rim R VIII 12. Semantiskt kan även termerna syllabisk versifikation NLL 173, R VIII 140, syllabisk metrik R VIII 345 hänföras till denna typ, även om ledet syllabisk saknar ett grundord i litauiskan, varför det inte går att tala om en ordbildningsbetydelse. Klassificeringen skulle bygga på en lexikal 10 I grunden bygger alla klassifikationer av betydelsen hos adjektiv med -inis, -ė på dessa relationer. Exempel: Skardžius P. 1943, 246–253; Valeckienė A. 1957, 257–270; LKG I, 568–571; Gaivenis K. 1975, 70–85; Kniūkšta P. 1976, 59–85; DLKG, 210–215. 85 betydelse; eftersom vi inser att silabinis = skiemeninis, tillämpas analogiprincipen. 2. Adjektiv som anger ändamålet med det som uttrycks av termens huvudord – ”avsett för det som sägs med det grundläggande ordet”. Ex.: agitacinė ”avsedd för agitation” literatūra LE 124, dedikacinis eilėraštis R VIII 498, didaktinis eilėraštis R VIII 133, svobdinė daina R VIII 23. 3. Adjektiv som anger objektet för det som uttrycks av huvudordet – ”beskrivande, hämtande motiv från, riktat mot det som sägs med det grundläggande ordet”. Ex.: gamtinė ”om naturen” poezija NLL 31, R VIII 239, istorinė ”med historiska motiv” drama NLL 17, LE 9, politinė satyra NLL 162, LE 213, visuomeninė lyrika NLL 292. 4. Adjektiv som anger tillhörigheten hos det som uttrycks av huvudordet – ”tillhörande det som sägs med det grundläggande ordet”. Det typiska uttryckssättet för tillhörighet är genitiv. Med ett adjektiv på -inis, -ė uttrycks ett svagare tillhörighetsförhållande; ibland är detta förhållande inte särskilt tydligt. I de tydligaste fallen kan adjektivet omvandlas till genitiv. Betydelsen förändras så att säga inte. Exempelvis literatūrinis žanras LE 140 = literatūros žanras. I det undersökta materialet uttrycker adjektiv av denna typ ofta tillhörighet till ett visst område eller en genre, t.ex.: beletristinis stilius NLL 46 (jfr beletristikos stilius), biblinis stilius R VIII 535, eilėdarinė sistema R VIII 140, folklorinis elementas R VIII 449, kantatinė forma NLL 252, klasikinė literatūra R VIII 245, korespondencinis stilius NLL 163, kūrybinis metodas VD 48, literatūrinis kūrinys VD 40, pasaulinė literatūra NLL III, R VIII 42, poetinė priemonė R VIII 189, stilistinė priemonė NLL 36, tautosakinis elementas R VIII 527. Inom litteraturvetenskapen används adjektiv med -inis, -ė ganska ofta också för att uttrycka tillhörighet till en viss strömning eller riktning, t.ex.: dekadentinė lyrika LE 216 (jfr dekadentizmo lyrika), impresionistinis stilius LE 213, realistinis veikalas VD 45, romantinė poezija NLL 5, LE 74, socialistinė poezija R VIII 446, tarybinė literatūra R VIII 374. Tillhörigheten kan också knytas till en person eller ett kollektiv, till exempel tautinis epas LE 151. 86 5. Adjektiv som uttrycker innehav – ”som har det som uttrycks av grundordet”. Ex.: emocinė ”som har känslor” lyrika R VIII 344, idėjinė lyrika R VIII 344. 6. Adjektiv som anger likhet med det som uttrycks av huvudordet. I detta fall uppfattas likhet inte bara som en jämförelse mellan två deltagare, utan också som att ha en egenskap – ”lik, med egenskapen hos det som uttrycks av grundordet” (därmed närmar man sig i hög grad betydelsen innehav). Det är bäst att se denna betydelse i samspelet mellan vissa genrer. Ex.: epinė ”som har eposets drag, lik ett epos” baladė R VIII 558, epinė poezija NLL 32, LE 158, R VIII 335, feljetoninė poema R VIII 450, filosofinis aforizmas NLL 129, filosofinė alegorija VD 96, humoristinis feljetonas R VIII 450, lyrinė proza LE 213, satyrinis feljetonas R VIII 450. 7. Adjektiv som uttrycker benämningen på det som huvudordet betecknar – ”som utgör det som uttrycks av grundordet”. Detta är en ganska specifik betydelsetyp; i dessa adjektiv ligger i själva verket betydelsen av hela den sammansatta termen. Ex.: dramatinė kūryba VD 12 (= drama), lyrinė kūryba R VIII 356 (= lyrika), poetinė kūryba VD 12 (= poezija). 8. Många adjektiv har en specifik och oklar betydelse. Adjektivets förhållande till huvudordet och grundordet är obestämt och uppfattas endast som en viss koppling. Ex.: egocentrinė elegija NLL 212, grožinė kūryba R VIII 460, hiperbolinis paralelizmas NLL 397, lyrinė impresija LE 213, literatūrinis laiškas NLL 7, pagrindinis veikėjas R VIII 202, retorinis hiperbolizmas R VIII 143, simbolinė drama R VIII 400. Även i ordböcker (t.ex. DŽ₃) anges dessa adjektivs betydelse inte tydligt; endast sambandet mellan ordbildning och betydelse å ena sidan och grundordet å andra sidan påpekas, t.ex.: lyrinis – ”som har samband med lyrik”, pagrindinis → pagrindas, simbolinis → simbolis. Specifika finns också i de fall där huvudledet i en sammansatt term uttrycks med ett verbalsubstantiv, t.ex.: analitinis aprašymas NLL 32, alegorinis atvaizdavimas VD 20, alegorinis trak- 87 lavimas NLL 27, emotionell beskrivning NLL 36, episk berättelse R VIII 558, LE 158, lyrisk upplevelse R VIII 11. Den grundläggande leden i dessa termer kan uppfattas både som benämningen på själva handlingen och som benämningen på handlingens resultat. Eftersom betydelsen av handlingsbenämning är påtaglig är det svårt att ange betydelsen hos adjektiv med -inis, -ė. Man kan säga att adjektivet uttrycker ett visst sätt att utföra en handling eller en process, men det går inte att beskriva detta genom en relation till grundordet. Särskilt bör adjektiviska adjektiv nämnas. De har inga specifika avledningsbetydelser och ligger betydelsemässigt nära grundorden (Kniūkšta P. 1976, 87). Betydelsen modifieras endast något jämfört med grundordets och blir mer terminologiserad (adjektiv med -inis, -ė kan betraktas som ett kännetecken på terminologi). Exempel: abstraktinė kūryba VD 40, individualinė poezija R VIII 27, muzikalinė pjesė NLL 415, sentimentalinė poezija NLL 5. Det bör sägas att relativt få tvåordiga litteraturvetenskapliga termer i V. Mykolaitis-Putinos texter har påträffats där det underordnade ledet uttrycks med genitiv (42). Färre än hälften av dessa genitivformer skulle delvis kunna konkurrera med adjektiv på -inis, -ė. Exempel: folkdiktning VD 9, lyrikens mästerverk R VIII 424, litterär strömning VD 8, propagandaskrift VD 42, folklig poesi R VIII 22, ordkonst LE 26, R VIII 20. Men användningen av dessa genitivformer är inte typisk, vilket framgår av förhållandet mellan adjektiv på -inis, -ė och genitivformer i termer; V. Mykolaitis-Putinas föredrar att använda adjektiv, ibland även i fall där genitivformen skulle passa bättre. Inga fall påträffades där ett adjektiv på -inis, -ė och en genitivform med samma huvudord användes synonymt. Ur dagens perspektiv är de undersökta litteraturvetenskapliga termerna hos V. Mykolaitis-Putinas inte föråldrade; nästan alla används fortfarande (den morfologiska formen hos vissa behöver ändras). V. Mykolaitis-Putinas är å sin sida sannolikt inte heller upphovsman till dessa termer (han kan ha översatt dem). Det sägs inte utan anledning ibland att det inom litteraturvetenskapen nästan inte finns några föråldrade eller ersatta teorier och att termerna därför fortsätter att fungera (ESJL, 357; LES, 439). 88 Som framgår är den största delen av adjektiven med -inis, -ė i det undersökta materialet av icke-litauiskt ursprung och har en tämligen komplicerad ordbildning. Detta visar att denna del av litteraturvetenskapens terminologi oftast är lånad. Att söka efter ett grundord till ett adjektiv av icke-litauiskt ursprung är ofta en rent formell sak, eftersom många adjektiv på -inis, -ė kan direkt härledas från andra språk (litauiseras med ett suffix), särskilt när en sammansatt term översätts. Därför återstår ibland bara att urskilja en associerad stam. Mottaget 1999 10 01 Šaltiniai LE – Mykolaitis-Putinas V. Literatūros etiudai. Kaunas, 1937. NLL – Mykolaitis-Putinas V. Naujoji lietuvių literatūra. T. 1. Kaunas, 1936. R VIII – Mykolaitis-Putinas V. Raštai. T. 8. Vilnius, 1962. VD – Mykolaitis V. Vydūno dramaturgija. Kaunas, 1935. Literatūra 1. DLKG – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Vilnius, 1997. 2. DŽ₃ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vilnius, 1993. 3. ESJL – Энциклопедический словарь юного литературоведа. Москва, 1987. 4. Gaivenis K. 1975 – Dvიოžodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje // Lietuvių kalbotyros klausimai. T. 16. Vilnius. 5. KPP – Kalbos praktikos patarimai. Sud. A. Pupkis. Vilnius, 1985. 6. LES – Литературный энциклопедический словарь. Москва, 1987. 7. LKG I – Lietuvių kalbos gramatika. T. 1. Vilnius, 1965. 8. Skardžius P. 1943 – Lietuvių kalbos žodžių daryba. Vilnius. 9. Urbutis V. 1978 – Žodžių darybos teorija. Vilnius. 10. Valeckienė A. 1957 – Dabartinės lietuvių kalbos įvardžiuotinių būdvardžių vartojimas // Literatūra ir kalba. T. 2. Vilnius. 89 TERMS HAVING COMPONENTS WITH THE SUFFIX -INIS, -Ė IN MYKOLAITIS-PUTINAS TEXTS ON LITERARY SCIENCE Summary This article is devoted to terms of literary science, a field of the Lithuanian language which has not been widely analysed from the linguistic point of view. Subordinate term components of adjectives with the suffix -inis, -ė have been discussed in this study. The research material has been collected from the literary texts by Mykolaitis-Putinas. The number of examples presented in the article amounts to 191 compound terms, of which one or two subordinate components are expressed by adjectives with the suffix -inis, -ė (175 of two-word and 16 of three-word terms). Adjectives with the suffix -inis, -ė have been divided into adjectives of Lithuanian and non-Lithuanian word-building focusing on the issues of their word-building. Non-Lithuanian adjectives having a disintegrated (abbreviated) underlying stem have been analysed most deeply. The hypothesis that they are not formed in the Lithuanian language but are adopted ready-made from other languages (which causes various word formation difficulties) by adding only a Lithuanian suffix has been introduced in the present study. The article analyses the problems of meaning of literary term components of adjectives with the suffix -inis, -ė; classification of types of meanings is presented herein as well. 90