Terminologijos darbas Estijoje

TERMINOLOGIARBETE I ESTLAND Föredrag vid seminariet för de baltiska staterna Terminologiarbete nu och i framtiden i Litauen, Lettland och Estland Estländarna, av vilka endast en miljon talar estniska, har ställts inför språkliga begränsningar i kampen för sitt språk, liksom de två andra grannländerna i Baltikum. Det låga antalet talare skulle kunna motivera strikta regler för språkets utveckling och planering, men det verkar som om de flesta språkvetare anser att språket är ett öppet system som ständigt förändras och att alltför mycket reglering bara kan skada det. Kanske är det därför som terminologiplaneringen i Estland är en oreglerad process och det inte finns någon institution vars beslut om en estnisk term kan vara bindande för användaren. Trots detta måste staten säkerställa förutsättningar för att språket ska överleva och blomstra. En detaljerad plan för sju år har utarbetats Strategin för utveckling av det estniska språket 2004–2010. I denna strategi anges i prioritetsordning de viktigaste målen för utvecklingen av det enda officiella språket i Republiken Estland. Syftet är att skydda estniska, säkerställa dess fortlöpande utveckling och skapa de nödvändiga förutsättningarna för att språket ska fungera inom alla livsområden i hela Estland. Strategin fastställer mål och nödvändiga åtgärder för att genomföra de uppställda uppgifterna. Den räknar också upp de institutioner som ansvarar för att utföra vissa uppgifter. Genomförandet av strategin samordnas av utbildnings- och forskningsministeriet och följs upp och analyseras av Estniska språkrådet. En del av strategin omfattar terminologisk planering på statlig nivå. Där konstateras att specialister inom olika områden är intresserade av att utveckla terminologin och är beredda att arbeta med detta. Den estniska terminologiföreningen samordnar terminologiplaneringen. Terminologikommissionerna inom vissa områden är ganska aktiva, men deras beslut är inte bindande för användarna (långt ifrån lika bindande som besluten från Lettlands officiella terminologikommission). Följande mål för terminologiplaneringen har fastställts: utveckla terminologin inom alla vetenskapliga och tekniska områden; främja skapandet av ny terminologi vid vetenskapliga institutioner och läroanstalter, sprida information om terminologi och utbyta sådan information, utarbeta och ge ut termordböcker (i tryckta och elektroniska versioner), främja konstruktiv kritik av termordböcker och förklara hur de kan användas effektivt, ägna särskild uppmärksamhet åt det juridiska språket, 174 delta i internationellt terminologiskt samarbete, garantera det estniska språket samma rättigheter, användningsomfattning och utvecklingsmöjligheter som andra officiella europeiska språk har. De verkställande organen är följande: Språkplaneringsgruppen vid Institutet för estniska språket, terminologikommissioner inom olika områden, Estniska terminologiföreningen (ETER), Estniska centret för juridiskt språk (ELLC), universitet och högskolor, Utbildnings- och forskningsministeriet, institutionerna för estniska språket vid Tartu universitet och Tallinns pedagogiska universitet. Estniska terminologiföreningen (ETER) (www.eter.ee). ETER grundades 2001 som en ideell organisation och finansieras därför inte av staten (utan endast genom medlemsavgifter). ETER är medlem i European Association for Terminology (EAFT). Styrelsen leds av Arvi Tavastas, som också är medlem av EAFT:s styrelse och av föreningens arbetsgrupp för terminologiutbildning. ETER samlar människor som är intresserade av terminologiarbete – översättare, terminologer och specialister inom olika områden. På webbplatsen finns en värdefull databas där man kan hitta en förteckning över specialister inom olika områden som utvecklar estnisk terminologi inom sina respektive fält samt en översikt över resultaten av terminologiarbetet inom dessa områden. På internet finns också en annan databas med alla termordböcker som har publicerats i Estland (i tryckt eller elektronisk form). Webbplatsen är det bästa stället att söka information om terminologi och terminologer. Hittills har ETER ordnat ett stort terminologievenemang per år: 2001 en sommarskola i terminologi, 2002 en konferens om terminologins teori och praktik och 2003 en internationell terminologikonferens (information om den finns på webbplatsen http://www.eter.ee/conference.html). Strategin för utveckling av det estniska språket fastställer följande uppgifter för föreningen: utveckling av terminologin och utarbetande av termordböcker, spridning av terminologisk information, terminologisk utbildning, granskning av termordböcker, planering (samordning) av terminologiarbetet, deltagande i internationellt terminologiskt samarbete. 175 Estniska språkets institut (ELI) (www.eki.ee). Under lång tid ansvarade Estniska språkets institut för terminologiplaneringen. Terminologerna som arbetar här utarbetar terminologiska ordböcker tillsammans med specialister inom olika områden. Detta arbete utförs oftast inom ramen för projekt. Strategin för utvecklingen av det estniska språket anger följande uppgifter för institutet: terminologiutbildning, utveckling av terminologiteorin, utarbetande av terminologihandböcker och läroböcker, utarbetande av terminologiska ordböcker, utveckling av språkteknologiska verktyg. Universiteten. Information om estniska universitet som arbetar med terminologi finns på deras webbplatser: Tallinns tekniska universitet (TTU) – www.ttu.ee, Tartu universitet (TU) – www.ut.ee, Tallinns pedagogiska universitet (TPU) – www.tpu.ee. Alla estniska universitet bidrar till terminologins utveckling, men endast vid två av dem – TU och TPU – undervisas terminologi. Vid Tartu universitet har en 40-timmarskurs Terminologins förvaltning (Terminology Management) i flera decennier ingått i undervisningen för studenter i estnisk filologi. Kursen behandlar den estniska terminologins historia och de grundläggande principerna för termbildning. Terminologiteorin gås inte igenom i kursen. Sedan 2002 har Arvi Tavastas vid TU och TPU hållit en obligatorisk 80-timmarskurs i Terminologins förvaltning för masterstudenter som studerar översättning. Syftet med kursen är att introducera studenterna till terminologiämnet, utveckla deras förmåga att använda terminologikällor kritiskt och lära dem att skapa termdatabaser. Huvudämnena är allmänspråk och fackspråk, systematiskt och särskilt terminologiarbete, normerande och beskrivande terminologiarbete, principer för val och bildande av estniska termer samt jämförelser med de främmande språk som påverkar estniskan, kritisk analys av terminologikällor – ordböcker (i tryckt och elektronisk form), textkorpusar och förslag från specialister inom olika områden – samt arbete med specialister inom olika områden, programvara för termdatabaser, dess val och användning, terminologiteorier, skolor och framstående författare. Metoder: Studenterna som följer kursen ska skriftligen göra en kritisk granskning av en ordbok med termer inom ett valfritt område och delta i övningarna. Under övningarna skapas termdatabaser med hjälp av Trados Multiterm och program som studenterna själva väljer. På seminarierna granskas terminologiteorier kritiskt och jämförs med praktiska erfarenheter. Studenternas kunskaper bedöms 176 genom ett skriftligt prov som innehåller både teoretiska frågor och praktiska uppgifter. För slutbetyget måste man skriva en ordboksanalys och delta i seminarierna. Obligatorisk litteratur: Cabré, Maria Teresa. Terminology: Theory, methods and applications, Amsterdam-Philadelphia: John Benjamins, 1999. Erelt, Tiiu. Estonian Terminology, Tallinn: Valgus, 1982. Tavast, Arvi. Estonian Terminological Dictionaries 1996–2000. – Keel ja Kirjandus, 2002 6 7. Kompletterande litteratur: Cabré, Maria Teresa. Terminologi: teori, metod och tillämpningar, Ottawa, Paris: Presses de l’Université d’Ottawa, Armand Colin, 1998. Cabré, Maria Teresa. La terminología: Representación y comunicación, Barcelona: Universitat Pompeu Fabra, 1999. Handbook of Terminology Management. Compiled by Sue Ellen Wright. Gerhard Budin. Amsterdam-Philadelphia: John Benjamins, 1997. Sager, Juan C. A Practical Course in Terminology Processing, Amsterdam-Philadelphia: John Benjamins, 1990. Temmerman, Rita. Towards new ways of terminology description: the sociocognitive approach, Amsterdam-Philadelphia: John Benjamins, 2000. Wüster, Eugen. Introduktion till den allmänna terminologiläran och den terminologiska lexikografin, Kopenhagen Fachsprachliches Zentrum, 1985. Det är värt att nämna att ISO-standarderna för terminologiarbete (ISO 1087 1 & 2: 2000) översattes till estniska år 2002. Centrum för estniskt rättsspråk vid justitieministeriet (ELLC) (www.legaltext.ee) grundades 1995 på initiativ av estländare i Kanada för att estniska rättsakter skulle översättas korrekt till engelska. Snart började centrumet översätta EU:s rättsakter (acquis) till estniska. Efter estnisk modell grundades Lettlands översättnings- och terminologicentrum. ELLC har arbetat med terminologi ända sedan starten. Terminologiavdelningen sammanställer den begreppsbaserade databasen ESTERM, som innehåller 50 000 termer. I arbetet med databasen medverkar 800 specialister från olika områden som experter. Den kan betraktas som Estlands främsta terminografiska centrum. Terminologiavdelningen leder också flera terminologiprojekt (till exempel NATO- och militärterminologi, EUROVOC) och har sammanställt flera mindre webbaserade databaser. När Estland blev medlem i EU i maj 2004 och översättningen av acquis till estniska slutförts, kommer centrumet vid sidan av översättningsarbetet främst att inrikta sig på Es- 177 tlands utkast till rättsdokument genom granskning och bedriva ett systematiskt arbete inom rättsspråksområdet. Terminologiavdelningen börjar utveckla en ny databas med juridiska termer, tillhandahålla terminologiskt stöd och utbilda alla statliga institutioner i juridisk terminologi och terminografi. Vid behov kommer termordböcker att ges ut. Centrumet kommer även fortsättningsvis att delta i terminologiprojekt tillsammans med andra statliga institutioner. Estlands terminologer har goda kontakter med INFOTERM och IITF. För närvarande överväger man om Estland bör bli medlem i NORDTERM. Estland skulle välkomna och stödja lettiska och litauiska terminologers önskan att ansluta sig till EAFT. Den internationella terminologiska samverkan är tänkt att främjas av den andra internationella terminologikonferensen Teoriernas tillstånd (http://www.fcsh.unl.pt/termip/cit2003/indexen.htm), som hålls i Lissabon i december 2003, terminologimötet i Barcelona i november 2004 och terminologikonferensen i Berlin sommaren 2005. Förslag till samarbete. Den bästa samarbetsformen är regelbundet informationsutbyte. Med tanke på att terminologiarbetet vid EU:s institutioner framöver kommer att bedrivas på ett annat sätt än under det senaste decenniet (terminologtjänsterna har avskaffats, terminologerna arbetar inte längre med IATE-databanken), bör man fundera på hur man kan hjälpa Estlands, Lettlands och Litauens översättare i Bryssel och Luxemburg att lösa terminologiska problem, eftersom de dokument de översätter kommer att bli våra länders rättsakter. Hiie TAMM Estniska centrumet för rättsspråk Tõnismägi 8, Tallinn 10119 Estonia E-post [email protected] Mottagen 2003-11-12 Översatt av Jolanta GAIVENYTĖ-BUTLER 178