Tarptautinis seminaras „Estijos, Latvijos ir Lietuvos terminologijos problemos ir uždaviniai Europos Sąjungoje“

INTERNATIONELLT SEMINARIUM ESTLANDS, LETTLANDS OCH LITAUENS TERMINOLOGISKA PROBLEM OCH UPPGIFTER I EUROPEISKA UNIONEN Den 5–6 oktober i år hölls vid Litauiska språkets institut ett internationellt seminarium arrangerat av Terminologicentret, Estlands, Lettlands och Litauens terminologiska problem och uppgifter i Europeiska unionen. Gäster kom inte bara från de baltiska länderna utan också från Österrike, Ungern och Ryssland. Det fanns även gott om föredrag från viktiga litauiska institutioner – den statliga kommissionen för det litauiska språket, Litauens standardiseringsdepartement och Institutet för matematik och informatik. Efter att Jolanta Zabarskaitė, direktör för Litauiska språkets institut, hade hälsat välkommen inledde Christian Galinski, direktör för Internationella centret för terminologisk information (INFOTERM), seminariet med ämnet UNESCO:s riktlinjer för terminologipolitik, närmare bestämt om språk som påverkas av globaliseringen, utformning och genomförande av olika terminologipolitiska riktlinjer samt terminologisk planering på nationell, regional eller lokal nivå inom mellanstatliga och icke-statliga organisationer, stora institutioner och organisationer (även internationella företag). På uppdrag av Valentīna Skujiņa, chef för terminologiavdelningen vid Lettiska språkets institut, återgav forskaren Ilze Ilzina från Riga några av teserna i föredraget Situationen för och framtidsutsikterna för terminologin i Lettland. Ämnet för Hije Tamm, terminolog vid Estlands centrum för juridiskt språk, var Organisering av översättningsinriktat terminologiarbete i Tallinn, Luxemburg och Bryssel efter EU-anslutningen. Enligt föredragshållaren insåg grundarna av Estlands centrum för juridiska översättningar mycket väl hur viktigt terminologiarbetet var för översättningen när Estland anslöt sig till EU, och därför hade mycket redan gjorts från allra första början. Efter vissa överväganden drog man slutsatsen att ansvaret för arbetet i första hand ligger hos det land där terminologin används, oavsett om EU stöder de nya medlemsländernas terminologiarbete eller inte. Den ungerske forskaren János Pusztayus (Berzsenyi Daniel College) tog i föredraget Terminologiskapande i Centraleuropa med hänsyn till EU:s terminologi upp ungerskt terminologiskapande – en ganska spontan verksamhet som till största delen är resultatet av översättarnas dagliga arbete. Denna verksamhet kräver en omfattande och väl genomtänkt språkpolitik samt att lämpliga institutioner inrättas. I många EU-länder finns det redan institutioner för terminologiskapande och terminologisk forskning, medan detta ännu återstår att göra i Ungern. 186 De ryska lingvisterna Vladimir Lečik (Statliga Pusjkininstitutet för ryska språket) och Sergej Šelov (Vetenskapliga terminologikommittén, Ryska humanistiska vetenskapsstiftelsen) behandlade ämnet Rysk terminologi: situation och framtidsutsikter. Enligt S. Šelov gick terminologin i deras land in i det nya århundradet förnyad och med en optimistisk inställning. När man bedömer dess fortsatta utveckling under de kommande årtiondena kan man förvänta sig att ryska terminologer stärker banden till utländska kollegor, särskilt kollegor från länder i Central- och Nordeuropa. Som vetenskaplig disciplin bör terminologin i Ryssland framöver gå från att beskriva fakta till att förklara dem, formulera allmänna lagar för termbildning och terminers funktion samt ge vetenskapligt underbyggda lösningar och rekommendationer för praktiskt arbete. Terminologicentrets chef Albina Auksoriūtė redogjorde i föredraget Terminologiarbete vid Litauiska språkets institut för centrets verksamhetsområden och talade om den praktiska terminologins arbetsbörda för medarbetarna. Hon nämnde den litauiska vetenskapliga tidskriften Terminologija, vars artiklar speglar ämnets teori och praktik. År 2002 började man skapa en datoriserad databas, Litauiska termers synonymi, och ett halvår senare Litauiska motsvarigheter till internationella termer. Den senare databasen får stöd från den statliga kommissionen för det litauiska språket. Chefen berättade om terminologernas initiativ att börja skapa en elektronisk termbank, vars utbyggnad togs om hand av laboratoriet för automatisering av vetenskaplig forskning vid Institutet för matematik och informatik. Den elektroniska termdatabasen presenterades mer ingående av Snieguolė Meškauskienė, representant för MII. Redan 1988 talade Aleksandras Vanagas, dåvarande direktör för Litauiska språkets institut, om behovet av en databas över litauiska termer. Enligt föredragshållaren förs uppgifter in i termdatabasen från de bäst utarbetade terminologiska ordböckerna inom olika fackområden, och under de senaste fem åren har uppgifterna funnits i elektronisk form. Företrädarna för Lettlands centrum för översättning och terminologi, Māris Baltiņš, Ilze Dika och Inese Treimane, höll föredrag och diskuterade och bedömde ”utmaningarna efter den första maj” för deras centrum för översättning och terminologi (TTC). De lettiska kollegorna sade att det största problemet för närvarande är de termer som används i EU:s rättsakter som ska översättas – hur man ska säkerställa att termerna är lämpliga för användarna i det egna landet. Det finns farhågor kring juridisk terminologi, som påverkas av EU:s terminologisystem och synsätt. Denna nya situation gör långvariga problem tydligare och lyfter fram fel i ljuset. 187 Nijolė Dudlauskienė, representant för Litauens standardiseringsdepartement, behandlade i sitt föredrag Standardisering av litauiska tekniska termer departementets verksamhet med att skapa tekniska termer och diskuterade hur man kan hitta sätt att normera och standardisera de termer som behövs och göra dem tillgängliga för allmänheten. Litauiska terminologer bör ges förutsättningar att delta i internationellt terminologiarbete och möjlighet att företräda Litauens intressen. Enligt föredragshållaren måste en konsekvent utveckling, förbättring och användning av litauiska tekniska termer säkerställas både i rättsakter och i litauiska standarder och andra dokument som utarbetas. Föredraget Litauens termbank – ett nytt verktyg för terminologisk förvaltning hölls av Audra Ivanauskienė, representant för Litauens statliga kommission för det litauiska språket. När Litauen blev medlem i EU och översättningar av olika dokument började utarbetas blev behovet av att skapa en lätt och snabbåtkomlig källa inom olika ämnesområden aktuellt, och därför antogs i slutet av 2003 lagen om Litauens termbank. Specialister och språkbrukare kommer att kunna använda banken fritt. Enligt föredragshållaren bör termbanken uppmuntra allmänheten att aktivare lämna förslag och delta i diskussioner om nya termer som håller på att uppstå och termer som redan används. Den andra seminariedagen ägnades åt föreläsningar i terminologi. I sin föreläsning Standardisering av terminologi presenterade Christian Galinski scheman och redogjorde för olika typer av terminologiska standarder: systematiska termordböcker, enspråkiga och flerspråkiga ordlistor, tekniska termordböcker, nomenklaturer, grafiska symboler, illustrationer, ritningar, formler med mera. Ilze Ulziņa talade om inflödet av termer från engelskan via EU, till exempel termen euro, vars böjning (de lettiska formerna eiras eller eiro) är något man strävar efter att fastställa. I. Ilziņa nämnde att när människor informeras om nybildade termer, när dessa publiceras i pressen och tas upp i tv och så vidare, och när de diskuteras vid olika sammankomster, godtas eller förkastas de nya termerna. Detta tar mycket tid, eftersom åsikterna går isär och ibland är motstridiga. Föreläsningen Termer, terminologiskhet och termdefinitioner (sju steg mot en teori om terminologi) hölls av Sergejus Šelovas. De viktigaste frågorna som behandlades var: vilka typer av termdefinitioner som används, om en definition av ett ord (eller en ordgrupp) alltid är nödvändig, vad terminologins semantiska och begreppsliga struktur är och hur de skiljer sig åt, vilka särdrag den begreppsliga terminologiska strukturen har med mera. 188 Den lettiska representanten Dana Reizniece och medförfattarna Jānis Silis (Ventspils högskola), Ilze Ilziņa och Juris Borzovs (Rigas institut för informationsteknik) hävdade i föredraget Att använda eller inte använda metaforer i lettisk informations- och kommunikationsteknisk terminologi att metaforiska termer är ett terminologiskt fenomen som med säkerhet kommer att bli ännu vanligare och viktigare i engelskan. Metaforer är mycket vanliga inom internetteknikens terminologi. Här framträder temat resor tydligt, till exempel: highway ”motorväg; informationskanal”, map ”karta; plan; schema” med mera. Det är mycket viktigt att fastställa ett tydligt system för att hantera de metaforiska engelska termer som kommer in i lettiskan och att välja ut det bästa. Avslutningsvis redogjorde Stasys Keinys, forskare vid Litauiska språkinstitutet, för den litauiska terminologins utveckling, nuläge och roll under det tredje årtusendets första århundrade. Under 1900-talet förändrades terminologins plats och roll i språksystemet, språkbruket och samhällslivet: terminologin växte i omfattning, människors utbildningsnivå förändrades, vilket ledde till ökad kännedom om och användning av termer i vardagsspråket. I sin sammanfattning av seminariet betonade terminologen att man måste anstränga sig och hoppas att den litauiska terminologin ska bevaras och värnas och behålla sin litauiska prägel. Solvita LABANAUSKIENĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Mottagen 2004-11-01 189