Lietuvių ir latvių kalbų ekonomikos terminijos anglybės

Regina KVAŠYTĖ Šiaulia universitet ENGELSKA INSLAG I LITAUISK OCH LETTISK EKONOMISK TERMINOLOGI 1. Inledande anmärkningar Den moderna terminologin, som en del av det nationella språkets lexikon och en återspegling av förändringar i samhällslivet, har ett blandat ursprung: vid sidan av ord från det egna språket används ett betydande antal termer som lånats in under olika perioder och som efter graden av assimilering oftast delas in i äldre genuina lånord, internationella ord och främmande ord, eller barbarismer (Gaivenis 2002: 58). I litauiskan och det närbesläktade lettiskan är de flesta internationella termer av grekiskt eller latinskt ursprung. Många ord från andra språk, däribland engelskan, har dock också blivit internationella (Jakaitienė 1980: 60; LK I 1995: 36; Laua 1981: 116). Lingvisten Juris Baldunčiks, som ingående har studerat lån från engelskan i lettiskan, medger att engelska lån ofta uppfattas som internationellt lexikon, och att man därför inte gör särskilt stort motstånd mot att de införlivas såväl i standardspråket i allmänhet som i fackspråket. Just deras tillhörighet till det internationella lexikonet – som är utbrett i många språk – är ett av de främsta lånemotiven. Detta gäller särskilt språk som inte hör till de så kallade stora språken, såsom lettiska, litauiska, tjeckiska, finska och så vidare. Att sådana ord kommer in i våra språk främjas också av att de förekommer i de stora språken (ryska, tyska) (A 1989: 11). Litauiska terminologer motiverar på liknande sätt spridningen av engelska lån: ”de kommer tillsammans med nya begrepp” 1 Lettiska lingvister är oense om själva termen – formerna anglicisms (A 1989) och anglisms (Skujiņa 1993) konkurrerar. ”Bokstavskombinationen (suffixet) i termen anglicisms saknar semantisk laddning; därför föredras den kortare formen anglicisms, i enlighet med kraven på termer och för att undvika omotiverat inflytande från andra språk” (NA 2002: 113). I litauisk språkvetenskaplig terminologi används termerna anglicizmas, anglizmas synonymt (KTŽ 1990), liksom anglybė (Drotvinas 1988: 50). 31 ir kai kurios esti labai panašios į tarptautinius žodžius“ (Gaivenis 2002: 58). Pastaruoju metu rinkos ekonomikos sąlygomis ir plėtojant verslą anglų kalba anglybės vis labiau skverbiasi į nacionalines kalbas. Engelska lån – internationella ord och, i icke-normerat språkbruk, även främmande ord av engelskt ursprung – kom in i litauiskan och lettiskan vid olika tidpunkter och av olika skäl. Därför kan bedömningen av dem inom ekonomisk terminologi och närliggande områden2 inte vara densamma. Den lettiska terminologen Valentīna Skujiņa framhåller att lån från engelskan (särskilt termer av engelskt ursprung), på grund av sin nationella särart, i lettiskan inte hör till kategorin internationalismer3, utan till kategorin ord lånade från ett annat specifikt språk, på samma sätt som lån från ryska, tyska eller något annat nationalspråk. Sådana ord översätts oftast till lettiska, om det inte finns särskilda skäl att låna in dem (Skujiņa 1997: 241). Det kan konstateras att de internationella orden av engelskt ursprung som uttalas ungefär som de stavas lättast etablerar sig i språksystemet; engelska lån vars uttal skiljer sig kraftigt från stavningen fyller däremot endast i begränsad mening internationella ords funktion. Dessa principer gäller inte bara standardspråkets lexikon utan också terminologin. Spridningen av engelska lån inom både litauisk och lettisk ekonomisk terminologi inleddes för länge sedan och pågår fortfarande i rask takt; detta gäller särskilt användningen av lånen i talat språk. 2. Internationella termer som kommit via engelskan Det finns fall där engelskan har fungerat som förmedlande språk i låneprocessen för termer – exempel på detta förekommer även inom ekonomisk terminologi. Till de termer som lånats från engelskan för länge sedan, blivit helt assimilerade och internationella i både litauiskan och lettiskan 2 Hädanefter sammanfattningsvis kallad ekonomisk terminologi. 3 Inom lettisk språkvetenskap används termen internacionalisms allmänt, medan termerna internacionalizmas och internacionalybė i litauiskan är synonymer till det litauiska uttrycket tarptautinis žodis (KTŽ 1990). Det hävdas för övrigt att termen internacionalizmai i litauiskan ”redan hade börjat tränga undan den gängse termen tarptautiniai žodžiai” (Klimavičius 2001: 16). 32 Till denna grupp hör i första hand ekonomiska termer av latinskt eller grekiskt ursprung som kommit in via engelskan (vissa källor betraktar dem visserligen som direkt inlånade från de klassiska språken): lit. kapitalas (eng. capital < lat. capitalis ”huvudsaklig”) TŽŽ 2001 – ”insats i produktionen genom investeringar i materiellt kapital (t.ex. företag, institutioner, utrustning, verktyg) och intellektuellt kapital (t.ex. allmänbildning, yrkesutbildning) <...>” AĮVTŽ 2000 [i äldre ordböcker över internationella ord, exempelvis SNŽŽ 1907, STŽŽ 1923, anges det vara ett ord av latinskt ursprung; den nämnda termen förklarades för övrigt ofta med den litauiska motsvarigheten turtas (L 1915; LL 1922)] – lett. kapitāls (ty. Kapital, eng. capital < lat. capitale ”egendom”), medan homonymen är adjektivet kapitāls från lat. capitalis ”huvudsaklig” (SV 1999); lit. eksportas (eng. export < lat. exporto ”jag för ut”) TŽŽ 2001 – ”försäljning av varor, tjänster och fast kapital till utlandet <...>” AĮVTŽ 2000. På litauiska förekommer ordet i olika ordböcker från början av 1900-talet, men i vissa lexikografiska källor motsvaras det av de litauiska avledningarna išgabenimas (L 1915) eller išvežimas (SNŽŽ 1907). Pranas Skardžius har föreslagit att man överger detta internationella ord och i stället använder beskrivande konstruktioner prekių išvežimas į užsienį; į užsienį išvežamosios prekės eller avledningen med ändelse išvaža (LTŽA 1973). I ordboken över anglicismer i lettiskan (SV 1999) nämns att termen lett. eksports för första gången togs upp i ett häfte av en encyklopedisk ordbok utgiven 18914, men exemplen visar att den användes långt tidigare (A 1989); lit. importas (eng. import < lat. importo ”jag för in”) TŽŽ 2001 – ”inköp av varor, tjänster och fast kapital från utlandet <...>” AĮVTŽ 2000. Detta internationella ord, som i litauiskan för övrigt anses vara direkt av latinskt ursprung, hade redan tagits med i den internationella ordlistan från 1907 (SNŽŽ 1907) och i andra ordböcker från senare år (STŽŽ 1923; TŽŽ 1936). I den ordbok som gavs ut 1938 ⁴ Den encyklopediska ordboken Konversācijas vārdnīca började ges ut i separata häften. Den första utgivaren var J. Dravnieks. Mellan 1891 och 1898 utkom 27 häften i Jelgava; från 1904 gavs ordboken ut i Riga: Konversācijas vārdnīca 1–99, 1904–1921; Latviešu konversācijas vārdnīca 1–21, 1921–1940. 33 termen saknas i handelskorrespondensordboken – där ersätts det av det litauiska įvežimas (PKŽ 1938). Enligt P. Skardžius skulle det också kunna återges med inhemska ordkombinationer prekių įvežimas iš kitų kraštų, įvežamosios prekės eller avledningen med ändelse įvaža (LTŽA 1973). Lett. imports (SV 1999) togs, liksom termen med motsatt betydelse eksports, upp i ordboken från 1891 (A 1989). De nämnda internationella orden av latinskt ursprung, som kommit via engelskan, har även motsvarigheter i lettiskans egna ord: eksports – izvedums ’utförsel’, imports – ievedums ’införsel’. De senaste decenniernas termordböcker visar att de lettiska motsvarigheterna används både som termer och som led i sammansatta termer: ievedums; ievedmuita ’införseltull’, izvedums; izvedmuita ’utförseltull’ (ELDO 1995; ESV 2000). Också nya sammansatta termer sprids inom den lettiska ekonomiska terminologin: ieveduma ierobežošana ’begränsning av införsel’, ieveduma kvota ’införselkvot’, ieveduma pievienotās vērtības nodoklis ’mervärdesskatt vid införsel’, izvedsubsīdija ’utförselsubvention’, izveduma kvota ’utförselkvot’, izveduma un ieveduma cenu attiecība ’förhållandet mellan utförsel- och införselpriser’ (ESV 2000). I den nyaste förklarande ordboken över lettiska ekonomiska termer noteras till och med en tendens att överge termer av främmande ursprung: eksports žr. izvedums ir imports žr. ievedums (ESV 2000). Liknande processer pågår inom litauisk terminologi – vid sidan av termerna eksportas, grynasis eksportas, importas (RETŽ 1994; BBBTŽŽ 1994; MTŽ 2002), importo muitas (ETŽ 1994), eksporto / importo kvota, eksporto / importo licencija AĮVTŽ 2000 används, om än mycket mer sällan, de litauiska motsvarigheterna įvežimas, išvežimas (BBBTŽŽ 1994). De litauiska termerna įvežimas ir išvežimas eller former av motsvarande verb įvežti, išvežti förekommer också i förklaringar av begrepp i vissa lagar (IVSŽ 2000).5 Engelskan fungerar också som förmedlande språk när vissa termer av klassiskt ursprung aktualiseras, exempelvis lit. auditas (lat. auditus ’hörande’) TŽŽ 2001 – ”officiell granskning av ett självständigt företags bokföring och finansiella rapportering 5 Bokstavliga översättningar av lettiska termer markeras med enkla citattecken. 34 och avgivande av utlåtanden. Revisionens främsta syfte är att bedöma om den finansiella rapporteringen ger en rättvisande bild av företagets verksamhet och om rapporteringen har upprättats i enlighet med gällande normer och föreskrifter för bokföring. Revisionen utförs enligt ett avtal mellan revisionsbyrån och den ekonomiska aktören (uppdragsgivaren). Resultaten dokumenteras i en revisionsrapport, som även innehåller ett utlåtande om den finansiella rapporteringens riktighet” AĮVTŽ 2000, auditorius ”person som har revisorskompetens, tillstånd och rätt att utföra revision och som arbetar vid ett revisionsföretag registrerat i Litauens företagsregister” AĮVTŽ 2000. I början av 1900-talet hade dessa ord ett antal olika litauiska motsvarigheter: audit – peržiūrėjimas, perkratymas rokundų, auditor – revizorius, peržiūrėtojas rokundų L. 1915; auditoras 1. ”fram till slutet av 1700-talet en förhörsledare och åklagare vid Litauens krigsdomstolar”; 2. ”äldre elev i äldre skolor”; 3. ”i kanonisk rätt en instruktionsdomare som leder förundersökningen men inte själv dömer” TŽŽ 1936. I dagens språkbruk betyder audit bokf. – patikrinimas, revizija, auditas DALKŽ 2000; i termordböckerna audit – revizija ETŽ 1994, auditas (t. p. apskaitos patikrinimas / kontrolė / revizija) (BBBTŽŽ 1994). De lettiska ekonomisterna är oeniga om huruvida termen behöver lånas in – några vill ta in anglicismen i sitt språk, medan andra föreslår att man enbart använder den sedan länge kända termen av latinskt ursprung revizija, med motiveringen att det rör sig om samma företeelse: audits sk. revīzija; auditors sk. revidents; auditorfirma sk. revidentfirma ESV 2000. I den engelsk-lettiska ordboken anges motsvarigheterna (norēķinu, pārskatu) pārbaude; revīzija ’granskning av (avräkningar, rapporter); revision’ AĮLV 1997. Terminologikommissionen vid Lettlands vetenskapsakademi har lämnat en officiell förklaring av skillnaderna mellan dessa termer. Där anges att termerna revīzija ir revidents används i lettiskan i sin traditionella betydelse, medan termerna audits ir auditors lånades in från engelskan på 1990-talet för att beteckna andra, om än delvis besläktade, processer och aktörer än revizija ir revizoriaus: auditas är ”en process som initieras av en institution, ett företag eller en fysisk person, som inbjuder en kompetent specialist (auditor) att fastställa institutionens, företagets eller den fysiska personens ekonomiska situation och eventuella brister etc. samt få råd om hur situationen kan förbättras; revisionen genomförs genom att nödvändig information inhämtas muntligt eller samlas in från handlingar etc.; revisionens syfte 35 – förhindra att en institution, ett företag eller en fysisk person går i konkurs, att den ekonomiska verksamheten går tillbaka osv., och i tid undanröja möjliga hinder” (TJ 3, 21–22), medan revisorn är ”en person som, såsom en mycket kompetent specialist, kallas in för att granska verksamheten hos en viss institution eller befattningshavare, för att fastställa läget eller precisera det närmaste verksamhetsprogrammet” (Kirite 1995). Raita Karnīte, chef för Ekonomiska institutet och ordförande för underkommissionen för ekonomisk terminologi vid Lettlands terminologikommission, ser ingen anledning att använda anglicismen och betraktar den som likvärdig med termen revīzija: ”det finns ingen grund för att översätta och förklara dessa termer på olika sätt; revīzija och audits är synonymer som båda lämpar sig lika väl för att beskriva en och samma process <...>. Följaktligen översätts auditor med revidents jeb6 auditors och betecknar alltså en person som har rätt att utföra en revision eller en audit” (TJ 8, 20). Det är värt att notera att termen på ryska först belagts i en förklarande ordbok över sent 1900-talsspråkbruk med betydelsen ”en oberoende granskning av ett företags finansiella rapporter, utförd av kvalificerade specialister (revisorer)”; termen för den som utför arbetet, auditorius, fanns däremot redan i andra ryska ordböcker från det föregående årtiondet (ТСРЯ 2000). Via engelskan som förmedlande språk har det i såväl litauisk som lettisk ekonomisk terminologi uppstått termer av klassiskt språkligt ursprung – vissa av dem har redan etablerats och väcker inga tvivel, medan användningen av andra fortfarande försöker preciseras. 3. Internationella termer av engelskt ursprung En del allmänt kända och använda ekonomiska termer som erkänns som internationella har lånats direkt från engelskan och anpassats till litauiska eller lettiska, det vill säga de följer normerna i litauiska respektive lettiska: lit. boikotas (eng. boycott) TŽŽ 2001 – ”ett fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska förbindelser med en partner (stat, företag, organisation eller person), en vägran att köpa vissa varor och att samarbeta med en viss...” 6 På lettiska förbinder jeb alltid endast likvärdiga ord, det vill säga absoluta synonymer. 36 produktion, delta i evenemang, umgås” AĮVTŽ 2000 (belagt i SNŽŽ 1907; STŽŽ 1923; SNŽŽ 1924; TŽŽ 1936) – lett. boikots SV 1999 belagt i en lettisk encyklopedisk ordbok från 1904, medan avledningar av ordet förekommer i texter redan i slutet av 1800-talet (A 1989); lit. čekis (eng. cheque, check) TŽŽ 2001 – ”ett penningdokument enligt vilket en bank ska betala ut pengar från en persons avistakonto, samt ett kvitto som bekräftar att kunden har tagit emot dem; ett dokument för omsättning och insättningar, kredit och även kontantlösa betalningar, där betalningskrav genom checkar kvittas mot varandra och regleras <...>” AĮVTŽ 2000 (jfr 1. ”en skriftlig order i föreskriven form till en bank om att betala ut eller överföra till ett annat konto ett visst penningbelopp från det avistakonto som tillhör den person som undertecknat checken”; 2. ”ett kassakvitto med angivet belopp som mottagits för varor eller betalats till kassan” TŽŽ 2001). I äldre källor förekom ordet i formen čekas ”en sedel utfärdad av en bank, med vilken man kan ta ut pengar i en annan bank som satts in i den första banken” SNŽŽ 1907, eller čekas SNŽŽ 1924, medan čekis förekommer i L 1915, TŽŽ 1936 och PKŽ 1938 – lett. čeks (SV 1999). J. Baldunčiks har konstaterat att den första betydelsen förekommer i en lettisk ordbok över internationella ord redan 1886, medan den andra belades 1934 (A 1989); lit. dempingas (eng. dumping ”dumpning”) TŽŽ 2001 – ”vid internationell varuhandel sätts lägre priser på varor som säljs utomlands än på varor som säljs i hemlandet, i syfte att förbättra möjligheterna på andra länders marknader, trots att en sådan prispolitik är förbjuden” AĮVTŽ 2000. Lit. dempingas används också i betydelsen ”försäljning av valuta eller värdepapper till en lägre kurs än marknadskursen, vanligen i syfte att pressa ned priset” TŽŽ 2001 – lett. dempings används endast om försäljning av varor (SV 1999; A 1989). Vissa äldre anglicismer har olika grammatiskt genus i litauiska och lettiska: lit. banknotas (eng. bank-note) TŽŽ 2001 – ”kreditbaserade sedlar utgivna av landets emissionsbank, den nationella (central-)banken, vilka ersätter metallmynt som cirkulations- och betalningsmedel” AĮVTŽ 2000 – lett. banknote (eng. bank note) SV 1999. På litauiska finns termen belagd i ordböcker från början av 1900-talet – STŽŽ 1923, TŽŽ 1936 – men den förekom också i femininumformen banknota L 1915, LL 1922. I den lettiska ordboken över internationella ord fanns ordet redan från 1878; det belades första gången 1850 (A 1989). 37 I såväl litauisk som lettisk ekonomisk terminologi finns benämningar på företeelser som lånats direkt från engelskan och sedan länge blivit en del av ordförrådet – det rör sig om anpassade och allmänt använda internationella termer som saknar motsvarigheter i de egna språken. 4. Lånord av engelskt ursprung och lån som kommit via engelskan Engelska ord i litauisk och lettisk ekonomisk terminologi, särskilt benämningar på nya företeelser och realia, har blivit allt vanligare på senare tid. Anglicismer som betecknar nya begrepp, om de inte är internationella ord, bedöms försiktigt inom både litauisk och lettisk terminologi. När de nya benämningarna klassificeras som främmande ord (synen på främmande ord skiljer sig i grunden inte mellan språken), söker man lämpliga motsvarigheter – i första hand i det egna språkets ordförråd, eftersom det som betecknas av nya lånord inte alltid är helt nytt; ibland behövs inget nytt ord för att benämna det. ”Under självständighetens första decennium utgjorde Statliga kommissionen för litauiska språket ett visst hinder för nya internationella ord – både verkliga sådana och sådana som oftare förekommer i tal – genom beslut nr 42, ’Om förteckningen över nya främmande ord som inte bör användas’, vilket senare införlivades i den allmänna förteckningen över stora språkfel (LKKN 1998: 130–132); ett särskilt arbete bör nämnas – VKNS 1998 – liksom en omfattande terminografisk litteratur och ett stort antal artiklar” (Klimavičius 2001: 16). Vissa företeelser med anknytning till följderna av språkkontakt i de båda besläktade språken har behandlats tidigare (Kvašytė 1996). Många anglicismer som man föreslår litauiska eller lettiska ersättningar för är beteckningar på personer som utför en viss verksamhet. Alla kan dock inte utan vidare bedömas negativt. Exempelvis lit. brokeris (eng. broker) TŽŽ 2001 – ”en person som inte äger varan. Den huvudsakliga funktionen är att föra samman köpare och säljare och hjälpa dem att nå en överenskommelse” AIVTŽ 2000, jfr ”en börsmäklare (agent) som förmedlar kontakter mellan köpare och säljare, försäkringstagare och försäkringsgivare, fartygsägare och befraktare...” 7 För att göra det lättare att orientera sig bland exemplen på litauiska och lettiska presenteras anglicismerna först; ersättningsorden och användningsvarianterna diskuteras sedan i texten. 38 tuotojo“ TŽŽ 2001. Neretai kaip anglybės atitikmuo minimas skolinys iš vokiečių kalbos makleris (vok. Makler) ŠETĖŽ 1991, „biržos tarnautojas – biržos sandorių tarpininkas“ MTŽ 2002. Žodį brokeris greičiau būtų galima laikyti suaktualintu, o ne nauju skoliniu, nes jis fiksuotas daug senesniuose šaltiniuose, bet aiškinamas kaip tarpininkas, makleris TŽŽ 1936. Kai kuriuose šaltiniuose brokeris gretinamas su žodžiu agentas, o apibrėžtyse sakoma, kad tai „prekių biržos dalyvis, tarpininkaujantis užmezgant kontaktą tarp pardavėjo ir pirkėjo. Skirtingai nuo agento, brokeris nedalyvauja ilgalaikiuose prekybiniuose santykiuose su pirkėjais bei pardavėjais ir dirba pagal įsipareigojimus“ RETŽ 1994. Taip trumpai aiškinama ir dabartinės lietuvių kalbos žodyne: brokeris „biržos tarnautojas – pirkėjo ir pardavėjo tarpininkas“, makleris – „biržos sandorių tarpininkas“ DŽ 2000. Vis dėlto įvairiuose terminografijos šaltiniuose kalbamų veikėjų pavadinimų vartojimas nepasižymi nuoseklumu: brokeris – „biržos agentas“, o vertybinių popierių / fondų / kapitalų biržos brokeris žr. finansinis makleris; makleris – broker (biržos) JAV; dealer; šnek. jobber; biržos makleris – stock jobber (ppr. atliekantis operacijas savo rizika); finansinis makleris – stock(-)broker; salės makleris – floor trader BBBTŽŽ 1994. Ir kituose žodynuose termino makleris atitikmuo ne visada būna broker, o, pavyzdžiui, jobber ETŽ 1994. Pastebėtina, kad jau 1915 m. žodyne kaip broker atitikmenys minėti mekleris; faktorius, o jobber – mekleris; perpirklis L 1915. Latv. brokers pirmas žodžio paminėjimo pavyzdys – iš 1908 m. šaltinio, o ekonomikos terminų žodyne jis fiksuotas 1975 m. (A 1989). Pagal įstatymuose vartojamo termino apibrėžtį, tai – „licencijuotas fizinis asmuo, kuris vertybinių popierių rinkoje atlieka tarpininkavimo sandorius“ LTV 1999. Tačiau latvių kalboje taip pat žinomas terminas mākleris SV 1999. Forma mākleris latvių kalboje fiksuota jau Georgo Mancelio 1789 m. žodyne, 1935 m. prekybos terminų žodyne vokiečių kalbos termino Broker atitikmuo yra mākler(s), o Makler – mākler(s), starpnieks ‘tarpininkas’ VLTT 1935. Žodis mākler(s) su pažyma kap. (t. y. „susijęs su kapitalistine santvarka, kapitalistine visuomene“) pateikiamas ir bendrinės latvių kalbos žodyne reikšme „prekybos ir biržos sandorių tarpininkas“ LieLkŽ 1995. Naujausiuose žodynuose aptikta nemažai sudėtinių terminų, kurių pagrindinis dėmuo yra minėta anglybė: apdrošināša- 39 nas brokers; muitas brokers; biržas brokers LTV 1999, biržas māklers NL 1993. Latvių dokumentų kalbą reglamentuojančiame leidinyje siūlomi net trys kalbamos anglybės atitikmenys, diferencijuojama jų reikšmė: broker – starpnieks ‘tarpininkas’; mākleris (pvz., biržoje); agents (pvz., draudime) (NA 2002 112). Tai, kad minėtoji anglybė neprilygsta tikriesiems tarptautiniams terminams, patvirtina kitų kalbų atitikmenys, plg. angl. broker, vok. Makler, pranc. courtier; agent, rus. брокер ESV 2000. Naujausiame žodyne ir anglų, ir vokiečių kalbos skoliniui siūlomas latviškas pakaitas starpnieks ‘tarpininkas’ ESV 2000. Latvių anglybių žodyne fiksuotas ir panašios semantikos dūrinys billbrokers (variantas billbrokers) (angl. bill-broker) „vekselių makleris“ A 1989, enciklopediniame žodyne 1928–1929 m. ir 1975 m. ekonomikos terminų žodyne billbrokers (vekselu mākleri) ET 1975. Latvių kalboje nemažai rūpesčių dėl paties termino formos pasirinkimo: brokers ALV 1997, PV 1995, NL 1993 ar brokeris. Terminologijos komisijos nutarimas reikalauja normine pripažinti formą brokeris ETVU 1997, ELDO 1995. Varijuoja ir forma: māklēnis PV 1995, BTV 1999, ETVU 1997, JTVU 1997 ar māklers ET 1975. Šių terminų pagrindu latvių kalboje atsiranda naujų darinių, pavyzdžiui, māklerāts „biržos maklerių grupė (skyrius), kuris veikia kaip biržos struktūrinis vienetas“ LTV 1999. I ekonomiska termordböcker är lit. dileris (eng. dealer) vanligt: ”medlem av fondbörsen (en enskild person eller ett företag), bank som köper och säljer värdepapper, valuta och ädelmetaller” AĮVTŽ 2000, dileris BBBTŽŽ 1994, prekybos agentas / dileris ŠETEŽ 1991. I den senaste ordboken över litauiska internationella ord anges dock ordet som icke rekommenderat: ek. ntk. ”handelsförmedlare, handelsagent; företagsrepresentant” TŽŽ 2001. I en ordbok från 1915 återges eng. dealer som dalytojas; pirklys, vertelga L 1915. Dagens språknormerare rekommenderar ersättarna tarpininkas, prekybos agentas, ibland firmos atstovas, för denna anglicism VKNS 1998. Enligt den engelsk-litauiska ordboken är det ett polysemt ord: 1. ”handlare, köpman”, 2. ”(narkotika)langare”, 3. ”förmedlare, handelsagent”, 4. ”kortgivare” DALKŽ 2000. I ryska ordböcker från det senaste årtiondet finns ordet дилер upptaget, och dess definition liknar mycket den för брокер – det är ”en person eller ett företag som förmedlar affärer på en börs eller i handel mellan köpare och säljare vid köp eller försäljning av varor, värde- 40 binius popierius ir pan. “ TCPЯ 2000. Latv. dīlers pirmą kartą paminėtas 1975 m. ekonomikos terminų žodyne (A 1989). Terminu dīlers vadinamas „biržos tarnautojas, kuris yra fondų biržos narys ir atlieka operacijas su vertybiniais popieriais pats savo rizika, skirtingai nei brokeriai, kurie yra sandorių tarpininkai ir atlieka operacijas biržos vardu. Dileriai neturi teisės sudaryti tiesioginių sandorių su klientais, kaip tai daro brokeriai. Dilerių pelnas susidaro iš akcijų pirkimo ir pardavimo kursų skirtumo“ NL 1993. Nesutariama dėl termino formos – konkuruoja baigmenys -ers ir -eris: dīlers A 1989, NL 1993 ar dīleris BTV 1999, SV 1999. Benämningen på aktören lit. sponsorius (lat. sponsor ”försörjare”) förses med beteckningen ntk. (finansinis) rėmėjas, mecenatas TŽŽ 2001. I andra litauiska källor betraktas det som ett lånord från engelskan (eng. sponsor) och ersätts med de redan nämnda litauiska motsvarigheterna. Eng. sponsor har haft litauiska motsvarigheter med en annan betydelse: parankininkas, paranka L 1915. Däremot rekommenderas avledningen sponsorystė, bildad med suffixet -yst- [”utgår från substantiv (vanligen personbeteckningar) <...> avledningar betecknar mycket ofta sådana personers tillstånd, sysselsättning, verksamhet eller verksamhetsområde” (Keinys 1999: 45)], eller handlingsbeteckningen sponsoriavimas, bildad med suffixet -im-, att ersättas med termerna parama, rėmimas, mecenavimas VKNS 1998. Ordet har också tagits upp i den senaste listan över främmande ord som inte bör användas (DKKS 1998). Lett. sponsors betraktas som ett nytt lånord från engelskan – anglicismordboken innehåller illustrativa exempel från 1980-talet (A 1989). Ordet finns upptaget både i ordboken över lettiskt standardspråk (LLVV VII(2) 1991) och i termordböcker. Som lettiska ersättningar föreslås pabalstītājs, labdēvis ”understödjare, välgörare” ELDO 1995, se finansiālais pabalstītājs ”finansiell understödjare” ESV 2000. Bruket i lettiskan visar ändå att talarna oftare väljer en morfologiskt likartad avledning med samma rot men ett annat prefix: atbalstītājs ”stödjare”. Det bör nämnas att denna anglicism även finns upptagen i ryska ordböcker från det senaste årtiondet (TCPЯ 2000). Den vida spridda anglicismen lit. menedžeris (eng. manager) förekommer i ekonomisk terminologi BBBTŽŽ 1994. Som ersättning för termen har man valt motsvarigheten vadybininkas, bildad med ett suffix, vars grund är termen vadyba (se nedan menedžmentas). Man föreslog också att kalla personen vadovu, valdytoju, direktoriumi VKNS 1998. Detta 41 taip pat nėra naujų atitikmenys – angl. manager – ir valdytojas L 1915. Latv. menedžeris savo ruožtu keičiamas terminais vadītājs ‘vadovas’, pārvaldnieks ‘valdytojas’ ELDO 1995. Pastaruoju metu plinta nauji sudėtiniai terminai, kuriems reikia rasti priimtinus ir tikslius atitikmenis, pavyzdžiui, angl. marketing manager latvių kalboje siūloma keisti dūriniu komercdirektors ‘komercijos direktorius’ (NA 2002 112). Apskritai dūrinių darymas yra labai dažnas, latvių kalbai ypač būdingas atitikmenų kūrimo būdas. Engelska lånord är också talrika bland ekonomiska termer som man villkorligt skulle kunna hänföra till en grupp processer och abstrakta begrepp. Några av dem anknyter till de redan behandlade benämningarna på aktörer, till exempel litauiska menedžmentas (engelska management), föråldrat ledning ”organisering och ledning av företag; helheten av dess principer, metoder, verktyg och former” TŽŽ 2001. Den litauiska formen ledning finns belagd i PKŽ 1938. Numera förklaras termen ledning som ”vetenskapen om förvaltning och ledarskap. Den omfattar styrning av sociala organisationer och system; helheten av praktiska metoder och traditioner för landets förvaltning under en viss period; detta är verksamhet för samordning av produktionsprocessen i syfte att optimera användningen av ekonomiska resurser” AĮVTŽ 2000. I vissa fall återges engelska management i sammansatta termer med den litauiska termen valdymas (ledning), till exempel: valdymo apskaita – management accounting; valdymo išpirkimas – management buy-out ETŽ 1994. Lettiska menedžments ersätts med inhemska bildningar pārvaldība, vadībzinība ”förvaltning, ledarskapsvetenskap” (ELDO 1995; NA 2002 112), även om de ofta saknas i bruket. I stället för anglicismen litauiska marketingas, som i ordboken över internationella ord förses med märkningen otillrådligt., föreslås en sammansättning rinkodara (marknadsföring) TŽŽ 2001; även VKNS 1998. Enligt terminologen Jonas Klimavičius var redan i BBBTŽŽ 1994 ”den sammansatta termen marketingas – marketing mix (omfattar: produktpresentation, pris, plats, marknadsformning). Behöver man förklara att utan den sista delen skulle ingenting finnas? Behöver man förklara att marknadsformning är marknadsföring?” (Klimavičius 1996: 8). Termen rinkotyra (marknadsundersökning) har en helt annan betydelse och är för övrigt en mycket tydligt motiverad nybildning. Ekonomer lyckas inte alltid definiera ekonomiska begrepp klart och precist, till exempel rinkodara (marknadsföring) – ”ett system av marknadsundersökningsmetoder och en strategi och taktik för företagets och dess mellanhänders produktions- och kommersiella verksamhet, avsedd för enskilda konsumentgrup- 42 och bearbetning av data som rör marknadsföringsproblem” AĮVTŽ 2000. Det tidigare använda lånordet marketingas definieras som ”processen att styra behoven på en viss marknad, det vill säga att identifiera verkliga eller stimulerade konsumentbehov och tillgodose denna efterfrågan genom samordnade funktioner för produktion, distribution, prissättning och marknadsföring” ETŽ 1994. Lett. mārketings ETVU 1997 används också i praktiken, särskilt i talspråk, och inte sällan i annonser och reklam. Även om det oftare ersätts med sammansättningarna av de lettiska orden tirgus ”marknad”, zinība (jfr zināt ”veta”) och vedība (jfr vest ”leda”), nämligen tirgzinība, tirgvedība ”marknadsföring” ELDO 1995, ESV 2000; i de senaste källorna finns dessutom den likartat bildade nybildningen tirgdarbība ”marknadsverksamhet” (NA 2002 112). Termen lit. lizingas (eng. leasing) ”betecknar en typ av leasing där maskiner, utrustning, produktionslokaler med mera hyrs ut för en längre tid än sex månader. Litauiska motsvarigheter till termen är ilgalaikė nuoma ir išperkamoji nuoma” (Gaivenytė 1993: 44). Detta bekräftas också av termordböckernas uppgifter: lizingas hänvisas till ilgalaikė nuoma ”långtidsuthyrning av utrustning (vanligen från sex månader till flera år)” AĮVTŽ 2000. På andra håll föreslås det helt enkelt ersättas med nuoma ETŽ 1994. Även anglicismen användes tidigare BBBTŽŽ 1994. Lett. līzings motsvaras av izpirkuma noma ”avbetalningsköp”, upptaget i många termordböcker (ELDO 1995, ESV 2000 – sammansättningen izpirkumnoma); mer sällan līzings ETVU 1997, där den lettiska termen ilglaicīga noma ”långtidsuthyrning” anges bredvid anglicismen LieLaKŽ 1995 – motsvarigheten till den form som är utbredd i litauisk ekonomisk terminologi. I båda språken ersätts anglicismen lit. barteris (eng. barter) med inhemska sammansatta termer ŠETĖŽ 1991, RETŽ 1994 – den icke rekommenderade termen natūriniai prekių mainai TŽŽ 2001 (VKNS 1998 – ledet prekių är valfritt; även DKKS 1998), eller hänvisas till natūriniai mainai BBBTŽŽ 1994; mer sällan förekommer anglicismen med förklaringen ”naturabyte” MTŽ 2002. Själva motsvarigheten mainai [ir mainų prekyba – barter (trade)] finns redan i PKŽ 1938, och ännu tidigare mainai; mainykavimas; perkmainavimas L 1915. Lett. barters motsvaras av (prec)mainas darījums ”varubytesaffär” ELDO 1995, NA 2002 112–113, och i den senaste förklarande termordboken av en enordig sammansättning prečmaiņa ”varubyte” ESV 2000. 43 Den ekonomiska termen lit. overdraftas (eng. overdraft) TŽŽ 2001 – se sumos perviršis BBBTŽŽ 1994. I litauiskan finns även andra ersättningsord – sammansatta termer: kredito viršijimas eller banko paskola (eng. bank loan) ETŽ 1994. I andra källor behålls motsvarigheten kredito viršijimas: ”Engelsmännen använder detta ord om ett belopp som erhålls genom en check utöver saldot på löpande konto, eller om ett överskridande av den kredit som banken beviljat. Den litauiska motsvarigheten till termen är alltså kredito viršijimas. I annat fall skulle man kunna använda nybildningen viršsumė” (Gaivenytė 1993: 44). I en ordbok från början av 1900-talet förklaras overdraw så här: ”utfärda en växel på ett belopp som överskrider krediten (i banken); överskrida” L 1915. Lett. overdrafts (eng. overdraw ”överskrida”) NL 1993 ersätts av en term liknande den litauiska, kredīta pārsniegšana ’överskridande av kredit’ ELDO 1995. I andra källor förekommer dock fler varianter, däribland ett engelskt lånord: overdrafts; kredīta pārsniegšana bankā ’överskridande av kredit i bank’; parāds bankai ’skuld till banken’ BTV 1999. Ne mažiau aktuali ekonomikos terminijoje anglybė yra liet. holdingas ŠETŽ 1991, taip pat holdingo kompanija RETŽ 1994, „akcinė korporacija, superkanti kontrolinius vienos ar keleto kitų bendrovių akcijų paketus, kad galėtų jas valdyti ar kontroliuoti“ AĮVTŽ 2000 – „akcinė bendrovė, turinti kitų bendrovių akcijų kontrolinius paketus. Siūloma tokią kompaniją vadinti kontroliuojančiąja bendrove“ (Gaivenytė 1993: 43; taip daroma ir BBBTŽŽ 1994); plg. angl. holding – laikymas; valdymas; valdyba L 1915. Latv. holdings (angl. holding < hold „laikyti“ NL 1993) – kontrolakciju turēšana ‘kontrolinių akcijų laikymas’ ELDO 1995, o holding company – kontrolakciju sabiedrība ‘kontrolinių akcijų bendrovė’ NA 2002 112, sudėtinis terminas holdingsabiedrība, taip pat kontrolakciju sabiedrība ESV 2000. Tai dar kartą patvirtinama Terminologijos komisijos kas ketvirtį leidžiamame informaciniame biuletenyje, kur pateikti kai kurių aktualių angliškų terminų latviškieji atitikmenys (TJ 2, 25). Ett nytt begrepp benämns också av den ekonomiska termen lit. faktoringas (eng. factoring) TŽŽ 2001 – ”övertagande (inkassering) av ett företags förpliktelser och förvaltning av dessa förpliktelser av ett factoringbolag. Factoringbolaget köper mot ett avtalat pris partnerns förpliktelser” AĮVTŽ 2000 (jfr ek. ”ett avräkningssystem som eliminerar betalningsrisken: försäljning av rätten att driva in fordringar, kommersiella 44 operacijų vykdymas pagal įgaliojimus ir t. t.“ TŽŽ 2001). Ši anglybė fiksuota daugelyje terminų žodynų (ŠETEŽ 1991; BBBTŽŽ 1994), nors sunormintoje lietuvių ekonomikos terminijoje ją siūloma keisti sudėtiniu terminu faktorijos operacijos ETŽ 1994. Laty. faktoringas keičia darinys faktūrkreditēšana ‘faktūrinis kreditavimas’ ESV 2000, dabar dar ir faktūrdarījums ‘faktūrinis sandoris’ NA 2002 112. Terminologijos komisijos biuletenyje pateikti trys kalbamos anglybės atitikmenys: fakturēšana ‘faktūravimas’; faktūrdarījums; faktūrkreditēšana (TJ 2, 25). För det nya engelska lånet bid, som ännu inte har fått särskilt stor spridning vare sig i litauiskan eller lettiskan, föreslås för närvarande följande ersättningar: på litauiska en term med tre ord, siūlomoji pirkėjo kaina, dvs. 1. ”ett företags erbjudande till ett annat att köpa alla dess aktier och ta över ledningen genom att bli majoritetsägare”; 2. ”viljan att köpa en viss vara till det pris som gäller vid tidpunkten. Det kan röra sig om en auktion där många köpare bjuder på den vara som säljs, och varan tillfaller den som erbjuder det högsta priset, utom i de fall då ett högsta pris har fastställts i förväg men köparen inte erbjuder detta pris” ETŽ 1994. På lettiska anges som ersättningar för bid konkursizsole; izsole ’anbudsförfarande med auktion, auktion’ NA 2002 112; endast konkursizsole TJ 2, 24. Eng. bidding ersätts med [iz]solīšana ’auktionering’ NA 2002 112; även TJ 2, 24. Det bör dock noteras att det inte handlar om helt nya begrepp – bid – anbud; utbud, och bidding – anbudsgivning; inbjudan; uppmaning; begäran; befallning; föreskrift L 1915. Den från engelskan lånade ekonomiska termen lit. onkolis (eng. on call ”på anfordran”) – 1. ”ett löpande konto i en bank, öppnat vid byte av varor, värdepapper eller andra tillgångar”, 2. ”en tidsobestämd kortfristig bankkredit som låntagaren måste återbetala så snart kreditgivaren begär det” TŽŽ 2001. I terminologiska ordböcker finns sammansatta termer med denna beståndsdel: onkolinis sandoris se įkaitinis sandoris ir onkolinė paskola se paskola iki pareikalavimo BBBTŽŽ 1994. Lett. onkolkredīts NL 1993 föreslås i de nyaste ordböckerna över ekonomiska termer ersättas med lettiska motsvarigheter – ett sammansatt ord eller en tvåordsterm: pieprasījumkredīts, pieprasījuma kredīts; pieprasījumkonts, pieprasījuma konts ’kredit / konto 45 ”på anfordran” ESV 2000; jfr pieprasījuma konts ’anfordringskonto (i bank)’ ELDO 1995. Uppgifterna i den lettiska ordboken över engelska lånord bekräftar att det inte är ett nytt ord – onkolkonts ’onkolkonto (i bank)’, onkolrēķins ’onkolräkning (dokument)’ finns redan i en ordbok över internationella ord från 1911 (A 1989), liksom i ordböcker över ekonomiska termer och andra ordböcker (ET 1975; PV 1995; SV 1999). Synen på främmande ord av engelskt ursprung som sprids inom ekonomiområdet är likartad i både litauiskan och lettiskan – man försöker hitta ersättningar som redan har etablerat sig i språket eller bilda nya ord med hjälp av det egna språkets ordbildningsmedel. Denna process pågår kontinuerligt. Vissa förslag ersätts dessutom med tiden av bättre alternativ, om sådana uppkommer. 5. Semantiska och stilistiska skillnader mellan engelska lånord Termer är oftast stilistiskt neutrala, och stilistiska nyanser kännetecknar inte heller internationella ord. Vissa engelska lånord som används inom ekonomiområdet och gör anspråk på status som internationella termer har emellertid ytterligare expressiva komponenter; exempelvis har ordet bizness en vardaglig prägel [även i den lettiska ordboken anges det med motsvarande markering sar. (talspråk)] (Laua 1981: 118). Sådana skillnader leder också till att ett eller annat engelskt lånord används med otillräcklig precision. Som den lettiska terminologen V. Skujiņa påpekar: ”Semantiska skillnader mellan internationalismer i olika språk kan vara desorienterande vid översättning av texter; tyvärr är detta ett ganska utbrett fenomen. Exempelvis har engelska business betydelserna 1) sysselsättning, yrke; 2) angelägenhet; 3) handel, kommers, affärsverksamhet; 4) handelsföretag, firma; 5) plikt, rättighet osv. Det lettiska ordet bizness betyder i sin tur ’en lönsam affär’ (LLVV 2), där vinst eftersträvas med alla medel. Följaktligen förvränger bristen på överensstämmelse mellan betydelserna hos de engelska och lettiska orden (business – bizness) översättningens innehåll om det engelska business återges på lettiska som bizness, det vill säga med betydelserna ’sysselsättning’ och ’affär’, och i allmänhet även ’firma’ osv. Just av dessa skäl bör man noga överväga motiven för att låna in en engelsk term, särskilt ur semantisk synvinkel, så att betydelsen inte förändras genom användningen av det engelska lånordet” (Skujiņa 1997: 241–242). Denna ståndpunkt överensstämmer också med den litauiska lexikologen Evalda Jakaitienės uppfattning om internationella ords relativa… 46 džių semantikos bendrumo (Jakaitienė 1980: 60). Terminas biznis keičiamas savos kalbos dariniu verslas, o biznesmenas – verslininkas ETŽ 1994. Jų apibrėžtys atitinka tik vieną iš anglų žodžio reikšmių: „veikla, susieta su prekių gamyba, prekyba ir paslaugų teikimu, siekiant gauti pelno“, o veikėją pavadinančiu terminu įvardijamas „asmuo, organizuojantis verslo įmonę (gaminančią produkciją ar teikiančią paslaugas) savo lėšomis ir siekiantis gauti pelno“ AĮVTŽ 2000. Šis skolinys įtrauktas ir į DKKS 1998, nors DŽ 2000 be jo įkūnų papildomų komentarų fiksuoti abu žodžiai: biznis „duodanti pelno veikla, verslas“ ir biznierius „kas biznį daro, verteiva“. Reikia manyti, DŽ 2000 jie suprantami ne kaip terminai, o paprastieji žodžiai, be to, platesnio negu šiandiena vartosenos laiko. Bandymų aiškinti arba keisti šį angliškos kilmės žodį būta jau žymiai anksčiau, pvz.: business – užsiėmimas; darbas; amatas; vertelgystė; dalykas L 1915; biznis „gudrus vertimasis kuo nors, pelningas užsiėmimas“ SNŽŽ 1924, prekyba, verslas TŽŽ 1936. Latv. bizness ir biznesmenis taip pat keičiami panašios reikšmės dariniais – būdiniu uzņēmējdarbība ‘verslininkystė’ ir vediniu uzņēmējs ‘verslininkas’ ESV 2000, nors latvių terminų žodynuose fiksuotos ir formos bizness, biznesmenis BTV 1999, ETVU 1997. Pažymėtina, kad informaciniame biuletenyje pateikta daugiau atitikmenų, vartotinų vietoj angliškos svetimybės: business – komercdarbība ‘komercinė veikla’; uzņēmējdarbība ‘verslininkystė’; darījumdarbība ‘sandorių veikla’; darījumi ‘sandoriai’, o businessman – komersants TJ 2, 24. Naujausiame rusų bendrinės kalbos žodyne žodis бизнесмен pažymėtas kaip grįžtantis į aktyvią vartoseną, turintis dvi reikšmes, antroji jų – būtent šnekamosios kalbos „apie sukčių“, o pirmoji neutralios reikšmės „verslo organizatorius; verslininkas, komersantas“ ТСПЯ 2000. Kai kuriais atvejais tarp anglų kalbos ir iš jos pasiskolinusių kalbų žodžių galima pastebėti tam tikrų semantinių ir (ar) stilistinių skirtumų – tai papildomas veiksnys, lemiantis savos ar svetimos kilmės žodžių (taip pat ir norminių terminų) pasirinkimą. 6. Sammanfattande slutsatser Artikeln ger en översikt över en viktig del av de engelska inslagen i den ekonomiska terminologin i litauiska och lettiska – deras spridning, formförändringar samt lexikologers och ter- 47 minologers syn på engelska inslag. Det står klart att sådana har blivit mycket vanliga i båda språken, särskilt på senare tid, och att inställningen till engelska inslag i litauiskan och lettiskan i stort sett är nästan densamma. Via engelskan som förmedlande språk har även termer med klassiskt ursprung kommit in i den ekonomiska terminologin. Vissa har redan etablerats och väcker inga tvivel, medan man fortfarande försöker precisera bruket av andra, till exempel den lettiska termen auditis. I båda språken finns också benämningar på begrepp som lånats direkt från engelskan. På motsvarande sätt har internationella termer, som anpassats till litauisk eller lettisk form och används flitigt, utan motsvarigheter av inhemskt ursprung sedan länge blivit en integrerad del av språket (boikotas, čekis, banknotas). För engelska lånord i både litauiskan och lettiskan försöker man finna ersättningar som redan etablerats i språket eller skapa nya termer med hjälp av det egna språkets ordbildningsmedel. Det kan röra sig om egentliga ordbildningsnybildningar (avledningar, sammansättningar – enordiga termer), ofta också fraser (flerordiga termer). Denna process pågår kontinuerligt – vissa förslag ersätts med bättre alternativ om sådana dyker upp. I vissa fall kan man märka vissa semantiska och/eller stilistiska skillnader mellan engelskan och de språk som har lånat från den, till exempel bruket av eng. business / lit. biznis / lett. bizness, särskilt i talspråk. ŠALTINIAI A 1989 - Baldučíkš J. Anglicismi latviešu valodā, Rīga. AJVTŽ 2000 - Martinkus B., Neverskas B., Sakalas A., Venskus R., Žilinskas V. Aiškinamasis įmonės vadybos terminų žodynas, Kaunas. ALV 1997 - Angļu–latviešu vārdnīca, Rīga. BBBTŽŽ 1994 - Buračas A., Svecevičius B. Lietuvių–anglų–lietuvių biznio, bankų, biržos terminų žodynas-žinynas, Vilnius. BTV 1999 - Agamdžanova V., Laurenoviča E., Keviša I., Kraže S., Pavlovska A. Angļu–latviešu–krievu biznesa terminu vārdnīca, Rīga. DALKŽ 2000 - Piesarskas B. Didysis anglų–lietuvių kalbų žodynas, Vilnius. DKKS 1998 - Dėl didžiųjų kalbos klaidų sąrašo. – Lietuvių kalbos komisijos nutarimai 1977–1998, Vilnius, 124–176. DŽ 2000 - Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys, Vilnius. 48 ELDO 1995 – Ekonomikas lietvedības un darba organizācijas termini (latviešu, krievu, angļu un vācu valodā). Sast. V. Skujiņa (aut. kol. vadītāja), Rīga. ESV 2000 – Ekonomikas skaidrojošā vārdnīca latviski, angliski, vāciski, franciski, krieviski. Aut. kol. vad. R. Grēviņa, Rīga. ET 1975 – Ekonomikas termini, Rīga. ETVU 1997 – Ekonomisko terminu vārdnīca uzņēmējdarbībai (latviešu–angļu). Sast. darba gr. vad. N. Grostiņa un A. Pudula, Rīga. ETŽ 1994 – Pasas K., Louzas B., Deivis L. Ekonomikos terminų žodynas. Vilnius. ĮVŠŽ 2000 – Mockevičius R. Lietuvos Respublikos įstatymuose vartojamų sąvokų žodynas. Vilnius. JTVU 1997 – Juridisko terminu vārdnīca uzņēmējdarbībai. Sast. V. Skuja, Rīga. L 1915 – Lietuviškos ir angliškos kalbų žodynas. Sutaisė A. Lalis, Chicago. LicLaKŽ 1995 – Balkevičius J., Baluodė L., Bojatė A., Subatniekas V. Lietuvių–latvių kalbų žodynas, Rīga. LL 1922 – Lenkų ir lietuvių kalbos žodynas. Surengė A. Lalis, Vilnius. LLVV 1972–1996 – Latviešu literārās valodas vārdnīca 1–8, Rīga. LTV 1999 – Likumu terminu vārdnīca, Rīga. LTŽA 1973 – Skardžius P. Lietuviški tarptautinių žodžių atitikmenys, Chicago. MTŽ 2002 – Tamulėvičius J. Muitinės terminų žinynas, Vilnius. NA 2002 – Krūmiņa V., Skujiņa V. Normatīvo aktu izstrādes rokasgrāmata, Rīga. NL 1993 – Vēriņš Ē. Naujas lietas. Skaidrojošā vārdnīca, Rīga. PKŽ 1938 – Salys A., Dargis L. Prekybinės korespondencijos žodynėlis. – Salys A. Raštai 1. Roma, 1979, 455–484. PV 1995 – Latviešu valodas pareizrakstības un pareizrunas vārdnīca. Rīga. RETŽ 1994 – Rinkos ekonomikos terminų žodynėlis. Parengė A. Norkuvienė, Šiauliai. SNŽŽ 1907 – Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis. Skaitytojams palengvinimas. Sudare J. Šlapelis, Tilžė. SNŽŽ 1924 – Norkus J. Svetimų ir nesuprantamų žodžių žodynėlis, Kaunas. STŽŽ 1923 – M. ir S. Svetimų ir tarptautiškų žodžių žodynėlis, Šiauliai. SV 1999 – Svešvārdu vārdnīca. J. Baldunčika red., Rīga. ŠETĖŽ 1991 – Auštrevičius P., Pupkevičius D., Treigienė D. Šiuolaikinių ekonomikos terminų enciklopedinis žodynas lietuvių–anglų–vokiečių–rusų kalbomis, Vilnius. TŽŽ 1936 – Tarptautinių žodžių žodynas. Sud. K. Boruta, Pr. Čepėnas, A. Sirutytė-Čepienė, Kaunas. TŽŽ 2001 – Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius. 49 VKNS 1998 – Rudaitienė V., Vitkauskas V. Vakarų kalbų naujieji skoliniai, Vilnius. VLTT 1935 – Dravnieks E. Vācu–latviešu tirdznieciskā terminoloģija, Rīga. ТСРЯ 2000 – Толковый словарь русского языка конца XX века. Языковые изменения, Санкт-Петербург. LITERATŪRA Drotvinas V. 1988: Dėl skolintinės leksikos sąvokų ir terminų. – Kalbos kultūra 54, 48–56. Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius. Gaivenytė J. 1993: Keletas mūsų ekonomikos terminijai nereikalingų angliškų skolinių. – Kalbos kultūra 65, 43–44. Jakaitienė E. 1980: Lietuvių kalbos leksikologija, Vilnius. Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai. Kīrite M. 1995: Jaunākais terminoloģijā. – Labrīt. 07. 02. 1995. Klimavičius J. 1996: Kuo prasikalto „mūsų kalbininkai“ ir rinkodara? – Gimtoji kalba 8, 5–8. Klimavičius J. 2001: Ką Jablonskis padarė geografijai ir kas su tuo daroma. – Terminologija 8, 7–27. KTŽ 1990: Gaivenis K., Keinys S. Kalbotyros terminų žodynas, Kaunas. Kvašytė R. 1996: Svetimybės latvių ir lietuvių dalykinėje kalboje. – Kalbos kultūra 68, 66–70. Laua A. 1981: Latviešu leksikoloģija, Rīga. LK I 1995: Barauskaitė J., Čepaitienė G., Mikulėnienė D., Pabrėžą J., Petkevičienė R. Lietuvių kalba 1, Vilnius. Skujiņa V. 1993: Latviešu terminoloģijas izstrādes principi, Rīga. Skujiņa V. 1997: Terminu veidošanas principi tulkošanas aspektā. – Linguistica Lettica 1, 236–245. TJ – Terminologijos Jaunumi 1–9, 2002–2004. ANGLICISMS IN LITHUANIAN AND LATVIAN ECONOMIC TERMINOLOGY Summary As business increasingly integrates into the world economy, in Lithuanian and Latvian terminology the English language gains supremacy, therefore the majority of economic terms are borrowed from English. In this article, economic terms of both the cognate languages – Lithuanian and Latvian – are compared as to their origin, form and meanings. Terms borrowed from the English language earlier, i. e. fully assimilated terms whose origin of borrowing is Latin or Greek and the source of 50 borrowing is English such as kapitalas, eksportas, importas are analysed as well as terms borrowed from English directly, e. g. boikotas, dempingas, banknotas. Alongside with established and recognized terms in the contemporary Lithuanian and Latvian economic terminology many foreign words are being used. In standard terminology it has been proposed to replace them by analogues already known earlier, e.g. brokeris – makleris as well as neologisms (marketingas – rinkodara). Nevertheless in the practical usage of the Lithuanian and Latvian languages anglicisms are quite often perceived as international lexis and therefore they are acceptable. Regina KVAŠYTĖ Šiaulių universitetas P. Višinskio g. 38, LT-76352 Šiauliai E. paštas [email protected] Gauta 2004-10-25 51