Белорусская и литовская терминографии: сравнительный аспект

Belarusisk och litauisk terminografi: en jämförande aspekt Vjatjeslav Sjtjerbin Institutet för språk och litteratur vid Belarus nationella vetenskapsakademi Under perioder av dramatiska sociala omvälvningar, som ofrånkomligen åtföljs av snabba förändringar i världsbildens grundvalar, i den naiva och vetenskapliga världsbilden och till och med i sedan länge etablerade disciplinära paradigm (däribland det lingvistiska paradigmet), uppstår hos forskare i länder som genomgår en övergångsperiod ett starkt metodologiskt behov av att i sitt sökande stödja sig på etablerad vetenskaplig kunskap som har visat sig fungera i praktiken. Det är just stödet på sådan kunskap, prövad av tiden och den internationella vetenskapliga praktiken (ibland kallad internationell vetenskaplig tradition), som gör det möjligt för forskaren att inte slösa bort den tid och de krafter som livet tilldelat på något ”modernt”, men inte särskilt betydelsefullt för utvecklingen av det valda kunskapsområdet. Sådan kunskap, som erkänns av världens vetenskapssamfund, eller en internationell vetenskaplig tradition, formas som regel under tiotals och till och med hundratals år som resultat av flera generationer forskare från olika länder världen över, vilka arbetar för att bevara och överföra det mest värdefulla av den samlade vetenskapliga erfarenheten till sina efterträdare. Disciplinöverskridande jämförande studier mellan länder samt internationella vetenskapliga konferenser med jämförande inriktning utgör former för att identifiera sådan allmänt erkänd vetenskaplig kunskap. Ett exempel är den konferens som Vilnius universitet anordnade i november 2008 och som ägnades åt frågor om samverkan mellan litauernas och slavernas språk och kulturer. Vi har tidigare skrivit om det jämförande samhällsvetenskapliga ämnesområdets nuvarande läge i länderna i Oberoende staters samvälde (Sjtsjerbin 2001), vars utveckling hindras av den isolering av samhällsvetenskap och humaniora i dessa länder från de vetenskapligt mest utvecklade ländernas samhällsvetenskap som finns kvar sedan sovjettiden Terminologija | 2008 | 15 43 i OSS-länderna, vilket innebär att långt ifrån alla framsteg och forskningsresultat inom den globala samhällsvetenskapliga och humanistiska tanketraditionen är tillgängliga för jämförande studier i OSS-länderna. De psykologiska orsakerna till att denna samhällsvetenskapliga och humanistiska isolering består i Samväldets länder har klarlagts av den kände belarusiske filosofen och akademikern A. A. Michajlov: ”…i vår närmaste historia formades innehållet i humanistisk kunskap under lång tid i en atmosfär av militant konfrontation och radikal avskärmning från allt som den professionella gemenskapen levde och lever med. I denna mening är vi arvtagare till ett sådant tillstånd inom humaniora att det i själva verket inte är kunskap… Det första och nödvändiga steget på vägen mot att övervinna krisläget inom vår humaniora är att göra upp med den bristande kännedom om de senaste forskningstendenserna inom humanistiska discipliner som fortfarande finns hos oss och som vi befinner oss i” (Michajlov 2000: 415–416). Enligt vår uppfattning främjas en adekvat föreställning om de senaste utvecklingstendenserna inom utländska samhällsvetenskaper och humaniora i högsta grad genom jämförande studier mellan länder, där tillgängliga inhemska och utländska uppgifter om dessa vetenskapers historia och nuläge används. Den omfattande erfarenhet av jämförande studier mellan länder som byggts upp i Västeuropa och Nordamerika talar för denna slutsats. I dessa länder har komparativ forskning (eller jämförande samhällsvetenskap) utvecklats aktivt sedan början av XX-talet: a) internationella kongresser hålls regelbundet inom jämförande rättsvetenskap, litteraturvetenskap, filosofisk komparativistik (konferenserna på Hawaii), jämförande kulturvetenskap, lingvistik, historiografi, sociologi och andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner; b) olika universitetsinstitutioner och institut med komparativ inriktning samt offentliga föreningar för humanister med inriktning på komparativ forskning bildas (exempelvis grundades Franska föreningen för jämförande litteraturvetenskap redan 1954); c) ett stort antal tidskrifter inom samhällsvetenskaplig och humanistisk komparativ forskning ges ut: Jämförande rätt (Paris), Tidskrift för komparativ filosofi (Hawaii), Jämförande politiska studier (Kalifornien), Internation 44 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминографии:… ell tidskrift för jämförande sociologi (Leiden), Tidskrift för jämförande ekonomi (San Diego), Tidskrift för jämförande psykologi (Washington) och andra. Det råder inget tvivel om att användningen av ett jämförande angreppssätt också kan vara till ovärderlig nytta vid studiet av terminografisk praxis i olika länder i världen, eftersom de kvantitativa och kvalitativa skillnaderna mellan ländernas nationella terminografier ibland snarare beror på omfattningen av den organisatoriska strukturen, personalresurserna samt den finansiella och informationstekniska försörjningen inom den nationella vetenskapen, liksom på förekomsten av nationella vetenskapliga traditioner, erkända vetenskapliga skolor och liknande extralingvistiska omständigheter, än på tillståndet och utvecklingsnivån för terminologisk och terminografisk teori i dessa länder. För att jämförande studier mellan länder inom terminografi ska ge ett positivt resultat måste man dock noggrant välja snävt disciplinära kriterier för sådana jämförelser och på lämpligt sätt motivera målen och skälen till att genomföra dem. En genomgång av den västeuropeiska komparativa forskningens erfarenheter visade särskilt att ”det finns två huvudsakliga skäl till att genomföra specifika jämförelser mellan länder. Det ena är kopplat till empirisk prövning av olika förklarande hypoteser, som påstås överskrida nationsgränserna... Det andra skälet till att specifika jämförelser mellan länder behövs kan bäst beskrivas som en evidensbaserad förklaring. Den centrala uppgiften i en sådan analys är att nå en djupare förståelse av särdragen i ett land genom att jämföra dess erfarenheter med andra staters erfarenheter” (Sanders 1995: 32). Valet av metoder och kriterier för en jämförande studie mellan länder beror på vilka mål som ställs upp: teoretiska (prövning av en hypotes, teori osv.) eller praktiska (exempelvis att fastställa hur effektivt det terminografiska arbetet i ett land är. I vår jämförande studie av belarusisk och litauisk terminografi hade vi ett rent praktiskt mål – att fastställa Terminologija | 2008 | 15 45 avgöra vilken av de två nämnda nationella terminografierna som utvecklas mer dynamiskt och produktivt. I enlighet med det uppställda målet valdes följande forskningsattribut: a) metoden med parvis jämförelse av belarusiska och litauiska data (om olika aspekter av utvecklingen av de båda ländernas nationella terminografier), utvalda med hjälp av det ena eller andra kriteriet; b) själva uppsättningen av sådana kriterier (kvantitativa, kronologiska, lingvistiska och typologiska kriterier samt kriteriet för terminologiska ordböckers registeromfång). Den ovan nämnda metoden och den angivna uppsättningen kriterier hade vi redan prövat inom ramen för en tidigare genomförd jämförande undersökning mellan länder, baserad på belarusisk och ukrainsk terminografi (Щербин 2005). Resultaten av denna jämförande undersökning visade att metoden och uppsättningen kriterier har en stor heuristisk potential. I synnerhet gjorde användningen av dem det möjligt att konstatera att ”den ukrainska terminografin är rikare än den belarusiska vad gäller sammansättningen av de specialordböcker av olika typer som ingår i den och därmed även förteckningen över de terminografiska inriktningar som dessa representerar” (Щербин 2005: 30). De ovan nämnda framgångarna för ukrainska terminografer ”är resultatet av en god organisering av det terminografiska arbetet i Ukraina” (där: 30), vars grund utgörs av följande: a) förekomsten av en statlig kommitté för vetenskaplig terminologi i Ukraina; b) förekomsten av en terminologiavdelning vid Institutet för ukrainska språket vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi; c) regelbundet anordnande (vartannat år) av allukrainska terminologkongresser och publicering av deras material i sin helhet, samt mycket annat som dessvärre saknas i Belarus terminografiska praxis. Den jämförande studien av belarusisk och ukrainsk terminografi bidrog därför till att identifiera och undanröja ett antal brister i de inhemska terminografernas arbete. På motsvarande sätt hade vi all anledning att hoppas att en jämförande studie av belarusisk och litauisk terminografi också skulle visa sig vara mycket produktiv och göra det möjligt att införa lämpliga förändringar i Belarus terminografiska praxis, formulerade med hänsyn till våra litauiska kollegers framgångar. Genomförandet av en sådan jämförande undersökning av de två nämnda nationella terminografierna underlättades i hög grad av den nyligen utgivna, relativt fullständiga bibliografiska 46 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминографии:... förteckningar över terminografi i Belarus och Litauen – två belarusiska förteckningar (Чарняўская, Цыхун 2000; Кіпель, Саўка 2002) och en litauisk förteckning (Gaivenytė-Butler, Keinys, Noreikaitė 2008). Samtidigt bör det också sägas att de nämnda belarusiska och litauiska bibliografiska förteckningarna skiljer sig åt i flera avseenden: a) de omfattar terminografiskt material från olika tidsperioder (de två belarusiska förteckningarna innehåller tillsammans uppgifter om terminologiska ordböcker utgivna från mitten av 1800-talet till och med 2002, medan den litauiska förteckningen innehåller uppgifter om terminologiska ordböcker publicerade från 1900 till och med 2005); b) de har olika strukturell uppbyggnad (i de belarusiska förteckningarna anges terminografiska uppgifter i alfabetisk ordning, dvs. efter författarnas efternamn och de terminologiska ordböckernas titlar, medan sådana uppgifter i den litauiska förteckningen anges i kronologisk ordning, dvs. efter de terminologiska ordböckernas utgivningsår); c) de bygger på olika principer för presentationen av det terminografiska materialet: den mest fullständiga belarusiska förteckningen (Кіпель, Саўка 2002) innehåller information inte bara om separata bokutgåvor av terminologiska ordböcker, utan även om terminologiska ordböcker som ingår i böcker och artiklar. Den andra belarusiska förteckningen (Чарняўская, Цыхун 2000) och den litauiska förteckningen (Gaivenytė-Butler, Keinys, Noreikaitė 2008) innehåller uppgifter endast om sådana terminologiska ordböcker som har publicerats som fristående böcker; d) sammanställarna hade olika uppfattningar om gränserna för den terminologiska vokabulären (enligt vår mening är det just detta som förklarar varför uppgifter om den i Litauen utgivna översättningsordboken över släktskapstermer (Sifrisova 2000), som innehåller både belarusiska och litauiska termer, finns med i den belarusiska förteckningen men saknas i den litauiska). Med tanke på de betydande skillnaderna mellan de två belarusiska och den litauiska förteckningen vad gäller presentationen av det terminografiska materialet behövde de bibliografiska uppgifter om belarusisk och litauisk terminografi som skulle jämföras på något sätt harmoniseras; annars skulle resultaten av en sådan jämförelse inte vara korrekta ur jämförelsesynpunkt. Vi beslöt att Terminologija | 2008 | 15 47 det beslutet att ”jämna ut” uppgifterna från de belarusiska registren efter mönster av det litauiska registret: 1) för jämförelsen användes uppgifter om belarusiska terminologiska ordböcker utgivna 1900–2005. Uppgifter för 2003–2005 som saknades i de tillgängliga belarusiska registren ”inhämtades” genom att innehållet i 36 nummer av ”Кніжнага летапісу друку Беларусі” för de angivna tre åren studerades; 2) för jämförelsen användes endast uppgifter om enskilda (bok-)utgåvor av belarusiska terminologiska ordböcker. De bibliografiska uppgifter om belarusisk och litauisk terminografi som erhölls som resultat av denna harmonisering jämfördes sedan utifrån de fem kriterier som angetts ovan. I synnerhet gav jämförelsen av belarusiska och litauiska uppgifter enligt det kvantitativa kriteriet följande resultat: under den ovan angivna perioden (1900–2005) publicerades 393 belarusiska terminologiska ordböcker och 501 litauiska terminologiska ordböcker som separata bokutgåvor. Vidare gjorde en jämförelse av de ursprungliga belarusiska och litauiska bibliografiska uppgifterna enligt det kronologiska kriteriet det möjligt att identifiera betydande skillnader i utvecklingen av belarusiska och litauiska terminografers publiceringsaktivitet per decennium (se tabell 1). Tabell 1. Uppgifter om utvecklingen av belarusiska och litauiska terminografers publiceringsaktivitet 1900–2005 Den undersökta perioden (1900–2005) indelad i decennier Antal publicerade belarusiska terminologiska ordböcker Antal publicerade litauiska terminologiska ordböcker 1901–1910 – 3 1911–1920 2 6 1921–1930 30 1 1931–1940 3 3 1941–1950 – 3 1951–1960 1 14 48 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминографии:… Fortsättning på tabell 1 Uppdelning av den undersökta perioden (1900–2005) per decennium Antal publicerade belarusiska terminologiska ordböcker Antal publicerade litauiska terminologiska ordböcker 1961–1970 11 48 1971–1980 6 61 1981–1990 29 64 1991–2000 250 186 2001–2005 64 112 Av uppgifterna i tabell 1 framgår det att den belarusiska terminografins publiceringsaktivitet varierade kraftigt från decennium till decennium: den sjönk ibland till noll och ökade ibland kraftigt. Två decennier (1920-talet och 1990-talet) har identifierats då den belarusiska terminografiska produktionen kom i ”skurar” (30 terminologiska ordböcker publicerades på 1920-talet och 250 på 1990-talet). Det var just under dessa två decennier som belarusiskan, som den titulära nationens språk, hade en prioriterad ställning med motsvarande lagstöd. Under övriga decennier av 1900-talet, då belarusiskan saknade lagstöd för sin prioriterade ställning, märks tydliga nedgångar i utgivningen av inhemska terminologiska ordböcker (några få ordböcker publicerade per decennium) och till och med rena avbrott (inga ordböcker publicerade under ett helt decennium). En helt annan utveckling av publiceringsaktiviteten framträder i det bibliografiska materialet om den litauiska terminografins utveckling. Uppgifterna visar att utvecklingen var tämligen stabil och positiv, det vill säga att antalet utgivna terminologiska ordböcker ökade nästan kontinuerligt, utan några större nedgångar eller avbrott. Under 1900-talets första decennium publicerades till exempel 3 terminologiska ordböcker, under det andra 6, under det tredje 1, under det fjärde 3, under det femte 3, under det sjätte 14, under det sjunde 48, under det åttonde 61, under det nionde 64, under 1900-talets sista decennium 186 och under de första 5 åren av det nuvarande seklet 112, vilket, om de rådande Terminologija | 2008 | 15 49 utgivningstakten för terminologiska ordböcker i Litauen kommer vid utgången av det första decenniet av XXI-talet att uppgå till mer än 220 ordböcker. Sedan mitten av förra seklet har antalet utgivna specialordböcker inom litauisk terminografi således ökat snabbt (från årtionde till årtionde), vilket helt motsvarar kraven från den globala vetenskapliga och tekniska revolution som inleddes på 1960-talet samt kraven från den globala kunskapsekonomin, vars utveckling inleddes på 1990-talet. Betydande skillnader mellan belarusisk och litauisk terminografi har också framkommit vid jämförelsen utifrån det lingvistiska kriteriet, det vill säga genom att fastställa den språkliga tillhörigheten hos termerna i de belarusiska och litauiska ordböcker som jämförts. De undersökta belarusiska ordböckernas terminologiska material har följande språkliga fördelning: av de 393 terminologiska ordböcker som publicerats under den angivna perioden innehåller 334 ryska termer, 288 belarusiska termer, 38 engelska termer, 31 latinska termer, 18 tyska termer, 10 franska termer, 9 polska termer och så vidare. Sammantaget innehåller de terminologiska ordböcker som publicerats i Belarus termer på 32 slaviska och icke-slaviska språk. Vid urvalet av termer för litauiska specialordböcker prioriterades helt andra språk: av Litauens 501 terminologiska ordböcker innehåller 499 litauiska termer, 231 innehåller engelska termer, 215 ryska termer, 128 tyska termer, 76 franska termer, 44 latinska termer, 19 polska termer, 13 italienska termer, 12 spanska termer och så vidare. Sammantaget finns termer på 27 språk i världen representerade i litauiska specialordböcker. Inom belarusisk terminografi dominerar således tydligt tendensen att i första hand översätta och förklara ryska termer (ibland till och med på bekostnad av termer på den titulära nationens språk), medan de specialordböcker som publicerats inom litauisk terminografi för det första obligatoriskt inkluderar termer på det egna språket och för det andra innehåller termer på de viktigaste språken i de vetenskapligt mest utvecklade länderna i världen i relativt jämna och jämförbara proportioner. 50 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминографии:… Detta ger litauiska läsare som använder dessa specialordböcker tillgång till en större mängd vetenskaplig information som samlats i olika länder i världen. Den jämförande studien av bibliografiska uppgifter om belarusisk och litauisk terminografi gav mycket intressanta resultat utifrån det typologiska kriteriet, det vill säga med hänsyn till typerna av publicerade terminologiska ordböcker. Inom belarusisk terminografi dominerar följande typer av specialordböcker: 1) översättningsordböcker (totalt 267 titlar), däribland 201 tvåspråkiga ordböcker och 66 flerspråkiga ordböcker; 2) läroboksordböcker (totalt 175 titlar), däribland 153 ordböcker för studenter och 22 ordböcker för skolelever; 3) förklarande ordböcker (totalt 136 titlar); 4) encyklopediska ordböcker (totalt 31 titlar); 5) klassifikationsordböcker (7 titlar); 6) glossarier (4 titlar) och andra typer av specialordböcker. Bland de sistnämnda finns index, synonymordböcker över termer, begrepps- eller konceptordböcker, historiska, illustrerade och fraseologiska termordböcker, ordböcker över vetenskapliga metaforer och förkortningar med mera. Typologin för litauiska terminologiska ordböcker ser något annorlunda ut. Inom litauisk terminografi dominerar särskilt följande typer av specialordböcker: 1) översättningsordböcker (totalt 396 titlar), däribland 240 tvåspråkiga ordböcker och 156 flerspråkiga ordböcker; 2) förklarande ordböcker (totalt 223 titlar); 3) läroboksordböcker (totalt 100 titlar), däribland 63 ordböcker för studenter och 37 ordböcker för skolelever; 4) encyklopediska ordböcker (totalt 28 titlar); 5) begrepps- eller konceptordböcker (27 titlar); 6) index (11 titlar); 7) elektroniska ordböcker (5 titlar); 8) klassifikationsordböcker (5 titlar); 9) illustrerade ordböcker (4 titlar) och andra typer av specialordböcker. Bland de sistnämnda finns fraseologiska, ordbildnings- och frekvensordböcker, stavningsordböcker över termer, ordböcker över förkortningar och språkfel osv. Terminologija | 2008 | 15 51 Således är läroboksordböcker (44% av det totala antalet terminologiska ordböcker. Som jämförelse utgör läroboksordböcker endast 20% av det totala antalet specialordböcker inom litauisk terminografi) och tvåspråkiga ordböcker (51,1% av det totala antalet ordböcker. Som jämförelse utgör tvåspråkiga ordböcker 49,9% av det totala antalet inom litauisk terminografi) mer representerade inom belarusisk terminografi än inom litauisk terminografi. Däremot finns det inom litauisk terminografi fler definitionsordböcker (44,5% av det totala antalet ordböcker. Som jämförelse utgör definitionsordböcker 34,5% av det totala antalet inom belarusisk terminografi) och flerspråkiga ordböcker (30,1% av det totala antalet ordböcker. Som jämförelse utgör flerspråkiga ordböcker inom belarusisk terminografi endast116,5% av det totala antalet ordböcker). Den höga andelen flerspråkiga ordböcker inom litauisk terminografi (var tredje specialordbok) har en enkel förklaring: ”antalet litauer som studerar främmande språk ökar ständigt, eftersom alla förstår att kunskaper i enbart litauiska inte räcker för effektiv kommunikation i den moderna världen” (Subačius 2002: 12). Slutligen visade en jämförande studie av belarusiska och litauiska terminologiska ordböcker utifrån kriteriet om deras uppslagsomfång att belarusiska specialordböcker har vissa fördelar. Till exempel omfattar uppslagsdelen i M. V. Adamčiks tvåbandsverk Stor engelsk-rysk polyteknisk ordbok (2004) 280 000 ord och betydelser; uppslagsdelen i Rysk-belarusisk polyteknisk ordbok i två band (1997–1998) innehåller omkring 170 000 termer; uppslagsdelen i V. N. Janusjkovs, T. P. Janusjkovas och A. A. Chenádos tvåbandsverk Rysk-engelsk ordbok för affärsmän (1994) omfattar omkring 80 000 ekonomiska termer. Förteckningen över belarusiska terminologiska ordböcker med så omfattande uppslagsdelar är ganska lång. Som jämförelse omfattar uppslagsdelen i den överväldigande majoriteten av litauiska terminologiska ordböcker mycket sällan mer än 50 000 termer. Den ovan nämnda fördelen hos belarusisk terminografi (jämfört med litauisk) när det gäller mängden uppslagsordförråd i specialordböcker beror enligt vår uppfattning på det nära släktskapet mellan belarusiska och ryska, vilket gör det möjligt för belarusiska termi- 52 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминографии:… Terminografer kan ganska snabbt och enkelt utöka omfattningen av den belarusiska uppslagsordsmassan i sina ordböcker genom att låna, kalkera och till och med translitterera termer som saknas från ryska specialordböcker med mycket omfattande uppslagsordsmassor. Ett annat skäl till att stora belarusiska förklarande (på ryska) och översättande (från ryska till andra språk) terminologiska ordböcker ges ut är att belarusiska ordboksförlag och företag tydligt riktar sig till den enorma ryska bokmarknaden, där dessa översättande ordböcker från Belarus säljer snabbt. En indirekt följd av denna utgivningsinriktning är att enskilda ryskspråkiga terminologiska ordböcker som publicerats i Belarus inte sällan har en större uppslagsordsmassa än motsvarande ryska ordböcker. Till exempel omfattar M. G. Bulakhovs fem band av Опыт исторического словаря русской лингвистической терминологии (Minsk, 2002–2005) över 10 000 uppslagsord, vilket är betydligt fler än i de mest omfattande ryska lingvistiska terminologiska ordböckernas uppslagsordsmassor: Англо-русского словаря по лингвистике и семиотике, redigerad av A. N. Baranov och D. O. Dobrovolskij (Moskva, 1996), omfattar omkring 8 000 termer, medan den andra upplagan av O. S. Achmanovas Словаря лингвистических терминов (Moskva, 1969) innehåller omkring 7 000 termer. SLUTSATSER Om belarusisk och litauisk terminografi jämförs utifrån samtliga valda kriterier, och inte utifrån ett enskilt kriterium, framstår den ovan nämnda fördelen för belarusisk terminografi vad gäller uppslagsordsmassan i publicerade specialordböcker som mindre betydande jämfört med de tydliga fördelar som litauisk terminografi har enligt de fyra andra jämförelsekriterierna (kvantitativa, kronologiska, lingvistiska och typologiska). Med andra ord visar resultaten av vår jämförande studie av belarusisk och litauisk terminografi mycket tydligt att litauisk terminografi utvecklas mer dynamiskt och produktivt än belarusisk. Till stöd för denna slutsats talar också att Litauiska språkets institut har ett välbemannat terminologicentrum, samt att man vid institutet ger ut en specialiserad tidskrift — Terminologija | 2008 | 15 53 Terminologija (hittills har 14 nummer utkommit). Tyvärr finns det i Belarus fortfarande varken en permanent verksam organisatorisk struktur för terminologiforskning eller ett regelbundet utkommande terminologiskt organ. En liknande slutsats (om framstegen inom såväl litauisk terminografi som litauisk lexikografi i allmänhet) återfinns i arbeten av forskare från olika länder. Till exempel uttryckte den kände ryske terminologen S. V. Grinev-Grinevich, som numera arbetar i Białystok (Polen), i sitt föredrag ”Lexikografi och terminologilära”, framfört vid det internationella vetenskapliga konferensmötet Лексикология и терминология: теория, практика и история, som ägnades åt 100-årsdagen av den litauiske lexikografen Jonas Kruopas födelse (23–24 april 2008, Vilnius), sin uppriktiga beundran över att litauiska terminologer med små resurser hade lyckats åstadkomma så mycket när det gällde att skapa terminologiska ordböcker. Den rigiske lingvisten A. Veisbergs noterade i sin tur i sin encyklopediska artikel om litauisk lexikografi den breda ämnesmässiga täckningen hos de terminologiska ordböcker som publicerats i Litauen, av vilka flera tiotal finns tillgängliga online, och drog slutsatsen att ”den litauiska ordboksbilden är imponerande och oväntat välutvecklad för en liten nation med 3,3 miljoner invånare” (Veisbergs 2006: 285). Avslutningsvis vill vi uttrycka vår övertygelse om att resultaten av vår jämförande studie av belarusisk och litauisk terminografi kommer att hjälpa terminologer i de båda länderna att bättre lära känna framstegen inom belarusisk och litauisk specialordboksframställning, och även att göra nödvändiga justeringar i sin terminografiska praxis. I vilket fall som helst är de erfarenheter som samlats inom litauisk terminografi av obestridligt intresse för belarusiska terminografer, och kunskapen om dem kommer att bli en tydlig stimulans till att förbättra deras yrkesverksamhet. ЛИТЕРАТУРА Gaivenytė-Butler J., Keinys St., Noreikaitė A. 2008: Lietuvių kalbos terminų žodynai, Vilnius. Šifrisova F. 2000: Giminystės terminai rusų kalba ir jų atitikmenys kitose kalbose, Kaunas. 54 Вячеслав Щербин | Белорусская и литовская терминография:... Subačius G. 2002: The Lithuanian Language: Traditions and Trends, Vilnius. Veisbergs A. 2006: Lithuanian Lexicography. – Encyclopedia of Language and Linguistics. Vol. 7, Amsterdam; Boston, 284–285. Кіпель В., Саўка З. 2002: Беларускія слоўнікі й энцыкляпэдыі: Бібліяграфія, Нью Ёрк; Менск. Михайлов А. А. 2000: Гуманитарное знание в меняющемся мире. – Социология 1, 9–15. Сандерс Д. 1995: Некоторые методологические соображения о сравнительных межгосударственных исследованиях. – Международный журнал социальных наук 9, 27–35. Чарняўская Л., Цыхун Г. 2000: Тэрміналагічныя слоўнікі (асобныя выданні) 1918–1998 гг.: Бібліяграфічны даведнік, Мінск. Щербин В. К. 2001: Сравнительное обществоведение в странах СНГ. – Наука и образование на пороге III тысячелетия: Материалы международного конгресса, Минск, 414–424. Щербин В. К. 2005: Белорусская и украинская терминографии: сравнительный анализ. – Українська термінологія і сучасність: зб. наук. праць. Вип. VI, Київ, 26–31. BALTARUSIŲ IR LIETUVIŲ TERMINOGRAFIJOS: LYGINAMASIS ASPEKTAS Straipsnyje apžvelgiami pagal keletą kriterijų atlikto lyginamojo baltarusių ir lietuvių terminografijų tyrimo rezultatai. Nagrinėjami abiejų šalių terminografijų privalumai ir trūkumai. Išvadomis grindžiama būtinybė koreguoti dabartinę Baltarusijos terminografijos praktiką. BELARUSIAN AND LITHUANIAN TERMINOGRAPHIES: COMPARATIVE ASPECT The article considers the results of the comparative research of the Belarusian and Lithuanian terminographies according to a number of criteria. The advantages and drawbacks of each of the mentioned terminographies are analyzed. The necessity to introduce the amendments into modern Belarusian terminographic practice has been substantiated. Gauta 2008-12-19 Вячеслав Константинович Щербин Институт языка и литературы имени Якуба Коласа и Янки Купалы Национальной академии наук Беларуси ул. Сурганова, 1, корп. 2, 220072, г. Минск, Республика Беларусь Эл. почта: [email protected] Terminologija | 2008 | 15 5 5