Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai

Litauiska terminologiska resurser för dokumentär kommunikation NIJOLĖ BLIŪDŽIUVIENĖ Vilniaus universitetas NYCKELORD: terminologi för dokumentär kommunikation, terminologiarbete, termordböcker, terminologiska standarder, termdatabanker Terminologiarbete och normering bestäms inte bara av mängden begrepp som behöver benämnas och utvecklingsnivån inom ett visst område, utan också av de historiska, sociala och kulturella omständigheterna kring samhällets utveckling. Sett ur vetenskaplig kommunikations synvinkel gör en välordnad terminologi det möjligt att förstå specifika ämnen inom området på ett enhetligt sätt, använda korrekta, praktiska och precisa termer, och visar att området har nått en viss mognad, eftersom termer benämner ett vetenskapligt grundat begreppssystem. Vanligen urskiljs flera huvudsakliga metoder för terminologiarbete – utarbetande och utgivning av termordböcker, terminologisk standardisering, skapande av termbanker och databaser samt textbaserat terminologiarbete (Gaivenis, 2002: 63). Dokumentär kommunikation omfattar alla processer och metoder för spridning av fixerad information i samhället, vilka gör det möjligt att utbyta dokument och låta kunskap fungera. Systemet består av olika vetenskapliga discipliner och verksamhetsområden där dokument, information och kommunikation har en central roll, det vill säga biblioteksvetenskap, bibliografi, bokvetenskap, dokumentvetenskap, journalistik, förlagsverksamhet, grafisk industri, informationssökning, informationstjänster och andra områden för skapande, bearbetning och spridning av dokument, vilka säkerställer dokumentär informationsförmedling mellan avsändare och användare. I systemet för dokumentär kommunikation är ett tvåsidigt synsätt på dokumentet viktigt. Ur kommunikationssynpunkt är dokumentet ett medel för informationsöverföring, medan användaren tar emot det som en informationskälla. Artikelns syfte är att undersöka terminologiarbetet inom dokumentär kommunikation, som omfattar alla områden med anknytning till skapande, utgivning, bearbetning, lagring och spridning av dokument, att fastställa vilka metoder som används för att arbeta med dess termer och att diskutera de resultat som uppnåtts inom terminografin. Artikeln har följande delmål: 1) att undersöka fyra metoder för terminologiarbete inom dokumentär kommunikation 70 Nijolė Bliūdžiuvienė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai 2) att identifiera och gruppera normerare och lingvister inom litauiska terminologiska resurser för dokumentär kommunikation; 3) att analysera de viktigaste litauiska terminologiska resurserna för dokumentär kommunikation, med fokus på terminologiarbetet under 1900-talets 1980- och 1990-tal samt dess fortsättning under 2000-talet. TERMINOLOGISK BEARBETNING AV TEXTBASERAD DOKUMENTÄR KOMMUNIKATION Tidiga exempel på terminologisk bearbetning inom textbaserad dokumentär kommunikation finns i Vaclovas Biržiškas häfte Apie knygas ir knygynėlius, utgivet 1918. Författaren var en erfaren biblioteks- och bibliografikännare, men när han skrev nämnda häfte stötte han på brist på lämpliga begrepp på litauiska. Bristen på ett fackspråk på litauiska berodde på den långa perioden då litauisk press var förbjuden och på den ringa utvecklingen inom biblioteksvetenskap och bokhandel. Författaren var tvungen att skapa många termer som tidigare inte hade använts på litauiska. Han benämnde biblioteksvetenskapliga begrepp och gav definitioner av dem, grupperade bokhandlarna (ett ord han använde i betydelsen bibliotek) på sitt eget sätt, vilket bidrog till att klarlägga begreppens relationer och visa terminologins systematik. V. Biržiška använde sammanlagt över 40 litauiska biblioteksvetenskapliga termer. Samhällsaktivisten, bibliografen, juristen, publicisten och kulturhistorikern V. Biržiška kan med rätta betraktas som pionjär inom en av den dokumentära kommunikationens delområden – terminologisk bearbetning av text. Författaren var den förste som benämnde detta områdes begrepp och tog sig an uppgiften att skapa ett system av termer på litauiska. Tjugo år senare presenterade Vincas Ruzgas termer för bibliotekens verksamhet, omfattande förvärv, samlingsskydd och andra områden, i en litauisk lärobok för bibliotek (Ruzgas 1937). Viktigare exempel på terminologisk bearbetning av text från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet finns i läromedel som innehöll termordlistor. Vanda Stoniene har gjort ett betydande bidrag till bearbetningen av bokvetenskapliga termer. I sitt läromedel redogör hon inte bara för bokvetenskapens grunder, utan definierar också begrepp inom bokens historia, bokens struktur och andra områden, avstår från felaktiga termer och använder rekommenderade termer (Stonienė 1990). Den mycket uppmärksammade läroboken Knygotyros (två upplagor utkom 2006 och 2007) innehåller också en alfabetisk förklarande termordlista utarbetad av V. Stonienė, professor vid Vilnius universitet (Stonienė 2006). Termordlistan över bibliografiska termer, utarbetad av Osvaldas Janonis, professor vid Vilnius universitet, är ett tillägg till läroboken Bibliografijos teorijos (Janonis 2009: 165–201). I förordet skriver författaren att ordlistan, som är uppbyggd med uppslagsord och underordnade poster, endast är avsedd för undervisningsändamål och därför hjälper läsarna av läro- Terminologija | 2012 | 19 71 boken att bättre förstå det presenterade materialet. Termerna i den har valts från litauiska och utländska normativa terminologiska resurser, men syftet är inte att utföra ett terminologiskt bearbetningsarbete. De viktigare resultat inom terminologisk bearbetning av textbaserad dokumentär kommunikation som nämnts ovan skulle kunna kompletteras med översatta och originalskrivna artiklar publicerade i de vetenskapliga periodiska publikationerna Knygotyra, Bibliotekininkystė, Bibliografija, där terminologiska frågor behandlas, eller med avsnitt i enskilda artiklar som förklarar ett eller annat fackområdesbegrepp. En av volymerna i den vetenskapliga serien Bibliotekininkystės ägnades helt åt att ”behandla terminologins och terminologiarbetets ställning, terminologins utveckling samt problem kring undersökning och standardisering inom biblioteksvetenskap, bibliografi och vissa andra närbesläktade vetenskapsområden (t.ex. bokvetenskap, informatik, förlagsverksamhet m.m.)” (Bibliotekininkystė 97 1998: 7). I den publicerades 21 artiklar där författare från Estland, Lettland, Ryssland, Belarus, Italien och Slovenien delade med sig av sina erfarenheter av terminologisk bearbetning och standardisering. Litauiska författare behandlade teoretiska terminologiska frågor samt historiken bakom terminologin inom biblioteksvetenskap, bibliografi, bokvetenskap, dokumentvetenskap, bibliografisk beskrivning, samlings- och kataloguppbyggnad och informationssökning, liksom frågor om enskilda termers uppkomst, spridning och innebörd. Inför genomförandet av ett omfattande program för terminologisk bearbetning – att ge ut en förklarande flerspråkig ordbok över biblioteksvetenskapliga och bibliografiska termer – utarbetades en historiografisk översikt över litauiska termers utveckling och bearbetning (Ralytė, Rimša, 1989). Författarna förknippar terminologins början inom detta område med utgivningen av de första litauiska böckerna. Arbetet om terminologins utveckling och organiseringen av dess bearbetning är skrivet enligt en analytisk princip, med ambitionen att så ”objektivt som möjligt visa biblioteksvetenskapens terminologiska utveckling – dess tillstånd, tendenser, bearbetningsarbete och problem samt resultat” (Ralytė, Rimša 1989: 19). Hittills är detta den enda forskningsstudien av detta slag om terminologisk bearbetning inom dokumentär kommunikation. UTARBETANDE OCH UTGIVNING AV TERMORDBÖCKER FÖR DOKUMENTÄR KOMMUNIKATION I mellankrigstidens Litauen utförde V. Biržiška ett betydande terminografiskt arbete. Han var redaktör för Lietuviškosios enciklopedijos och fortsatte arbetet som uppslagsverkets chefredaktör även i exilen, där han sammanställde det 37 band stora Lietuvių enciklopediją. Dessa uppslagsverk innehöll artiklar om biblioteksvetenskap och bibliografi, med grundläggande moderna och historiska begrepp inom dokumentär kommunikation samt encyklopediska beskrivningar av dem (Bliūdžiuvienė 1998: 147–150). 7 2 Nijolė Bliūdžiuvienė │ Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai Den första termordboken utkom på 1950-talet. Izidorius Kisinas hade tänkt sammanställa ordboken i separata häften, för att senare sammanföra dem och ge ut en litauisk förklarande översättande termordbok. År 1956 gav Litauens SSR:s bokkammare ut det första häftet av Bibliotekinės ir bibliografinės terminologijos (Kisinas 1956). Det var en tvåspråkig (litauisk-rysk) förklarande ordbok vars termer hade godkänts för bruk av Terminologikommissionen vid Litauens SSR:s vetenskapsakademis institut för litauiska språket och litteraturen. Ordbokens sammanställare – bibliotekarie, bibliograf och översättare – tog främst upp termer för att benämna och definiera trycksakstyper, trycksaksbeskrivningar, kataloger och samlingar. I slutet finns en rysk-litauisk ordlista för dem som använde den ena eller andra termen på ryska men inte kände till dess litauiska motsvarighet. Målet att ”skapa en allmän terminologi för biblioteksvetenskap och bibliografi” (Kisinas 1956: 3) och publicera den i häften förverkligades aldrig. Den första delen av den förklarande översättande ordboken, med 261 accentuerade termer, var i mer än tre decennier den enda terminologiska publikationen inom det undersökta området. Under 1960-, 1970-, 1980- och 1990-talen sammanställde litauisten Adelė Trečiokaitė termordböcker för dokumentär kommunikation. De gavs ut av Litauens informationsinstitut (tidigare Republikinis mokslinės-techninės informacijos ir propagandos institutas, senare Lietuvos mokslinės techninės informacijos ir techninės ekonominės analizės mokslinio tyrimo institutas och efter självständighetens återupprättande Lietuvos informacijos institutas, som upphörde med sin verksamhet och avregistrerades 1998). Under ett kvarts sekel gav institutet ut tre förklarande termordböcker med motsvarigheter på främmande språk, sammanställda av A. Trečiokaitė. År 1969 gavs Informatikos terminų žodynas ut, med 755 termer från det framväxande informatikämnet och angränsande områden med anknytning till dokumentär kommunikation. I inledningen sägs att ordboken ”endast innehåller termer som är specifika för informatik; termer från andra vetenskapsområden används inom informatik utan ändringar och har där fått en vidare eller ny betydelse” (Trečiokaitė 1969: 3). Alla termer är accentuerade, och de viktigaste kännetecknen för begrepp eller företeelser anges i korta definitioner. I slutet av ordboken finns en rysk-litauisk ordlista. I takt med att informationsvetenskaperna utvecklades och nya termer tillkom i bruk samtidigt som tidigare använda termer förändrades, utkom 1983 Mokslinės ir techninės informacijos terminų žodynas, sammanställd av A. Trečiokaitė (Trečiokaitė 1983). Ordbokens innehåll påverkades också av de informationsstandarder som utarbetats av Sovjetunionens statliga standardiseringskommitté (GOST). I Terminologija | 2012 | 19 73 ordboken togs 1 320 alfabetiskt ordnade termer upp under olika uppslagsord. Här återfinns termer inom biblioteksvetenskap, bibliografi, förlagsverksamhet, polygraphi, informationsvetenskap, dokumentvetenskap och informationsverksamhet. Termerna anges med definitioner och motsvarigheter på ryska och engelska; samtliga är accentuerade. Termordboken granskades av Terminologigruppen vid Litauens SSR:s vetenskapsakademis institut för litauiska språket och litteraturen, som då var verksamt. Bland redaktionskollegiets medlemmar fanns framstående företrädare för områdena dokumentär kommunikation, professorerna V. Stonienė och Levas Vladimirovas. Ett decennium senare gavs Informacijos terminų žodynas ut, sammanställd av A. Trečiokaitė (Trečiokaitė 1993). Den kompletterades med datatermer och innehåller litauiska termer för dokumentär kommunikation. I denna normerande, förklarande trespråkiga ordbok står 1 365 accentuerade litauiska termer i alfabetisk ordning, med definitioner och motsvarigheter på ryska och engelska. Ordboken granskades av Terminologiavdelningen vid Litauens vetenskapsakademis institut för litauiska språket. 1990-talet kan betraktas som den mest intensiva perioden för terminologiskt arbete. Under hela decenniet arbetade Terminologigruppen vid forskningsavdelningen på Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas med terminografi. Mellan 1990 och 1999 utkom, genom samarbete mellan specialister och med hjälp av terminologen Stasys Keinys, lingvist vid Terminologiavdelningen vid Litauens vetenskapsakademis institut för litauiska språket, fyra häften av Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno. Terminologiavdelningen vid institutet för litauiska språket godkände samtliga häften av termordboken. I separata publikationer presenterades 2 239 litauiska termer med anknytning till olika områden inom dokumentär kommunikation. Arbetet med termordboken omfattade specialister och forskare från Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, institutet för litauiska språket, Vilnius universitet och Litauens standardiseringstjänst (numera Litauens standardiseringsdepartement), samlade i en redaktionskommitté för ordboken. Personer som var intresserade av terminologiskt arbete kunde framföra sina synpunkter i tidskriften Bibliotekų darbas (numera Tarp knygų), där listor över termer som diskuterades i redaktionskommittén publicerades. I termordbokens häften, som omfattade termer för bibliotekets grundläggande funktioner och tjänster samt närbesläktade verksamheter, ordnades termerna alfabetiskt, numrerades och accentuerades. I slutet finns ett systematiskt termregister samt alfabetiska register över motsvarigheterna på ryska, engelska och tyska. 74 Nijolė Bliūdžiuvienė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai År 1990 utkom det första häftet i en termordbok med 518 termer, ägnat åt ett av informationssökningens hjälpmedel – kataloger, kartotek och katalogiseringsprocessen. Ett år senare utkom det andra häftet, som innehöll 561 termer om förlagsförberedelser samt förlags- och tryckeriprocesser, utrustning, hjälpmedel och metoder samt publikationstyper. Det tredje häftet innehåller 340 termer om bibliografisk verksamhet och olika typer av bibliografiska publikationer, bibliografiskt arbete, bibliografisk sökning och bibliografisk service samt bibliografering, bibliografisk information, bibliografivetenskap och bibliografisk kultur. Som ett särskilt kännetecken för detta häfte kan vi betrakta St. Keinys ord till användaren av bibliografiska termer (Keinys 1994: 9–14). I det fjärde häftet av Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno infördes 820 termer som betecknade olika typer av samlingar samt åtgärder för att bygga upp och använda bibliotekets bestånd. Efter återupprättandet av Litauens självständighet bidrog forskarkollektiv till terminografiskt arbete inom dokumentär kommunikation. I den encyklopediska ordboken Knygotyra (KEŽ 1997), utarbetad av forskare vid Vilnius universitets kommunikationsfakultet (professorerna O. Janonis, Domas Kaunas, Genovaitė Raguotienė och V. Stonienė), finner vi artiklar där begreppen inom det aktuella ämnesområdet benämns och definieras. Encyklopediska förklaringar av betydelserna hos begrepp som rör författarskap, förlagsverksamhet, dokumenttyper och andra begrepp inom dokumentär kommunikation återfinns i Žurnalistikos enciklopedijoje (ŽE 1997), vars redaktionskollegium leddes av prosaförfattaren, essäisten och journalisten Laimonas Tapinas, medan chefredaktör var Juozapas Vytas Urbonas, professor och doktor i humaniora. Ett försök att utarbeta ett internationellt program för framställning av termordböcker med stöd av EU:s vetenskapsråd betraktas som en framsynt idé för terminologisk samordning inom dokumentär kommunikation under 1900-talets sista decennium. Initiativtagare till idén var Lettlands nationalbibliotek; den stöddes av Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas bibliotek samt av normeringsorgan för terminologi inom dokumentär kommunikation i Tyskland och Storbritannien. Det första förslaget om att utarbeta en flerspråkig termordbok (på engelska, lettiska, litauiska, ryska och tyska) förverkligades dock inte. Ett annat, mer framgångsrikt projekt började genomföras i Litauen 1999. Sloveniens national- och universitetsbibliotek, som utarbetade programmet för den flerspråkiga termordboken för biblioteks- och informationsvetenskap och organiserade arbetet, tog 1998 initiativ till ett projekt i Ljubljana som pågick i två år. Arrangörerna av den internationella översättande ordboken hade sammanställt en lista med 4 414 termer, för vilka motsvarigheter skulle anges på 16 språk, däribland litauiska. På ett år lämnade Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas Terminologija | 2012 | 19 75 bibliotek en fjärdedel av de planerade termmotsvarigheterna på litauiska till den internationella databasen (se http://www2.arnes.si/~ljnuk4/multi/general.html). Sammanfattningsvis kan man konstatera att det huvudsakliga terminografiska arbetet utfördes vid Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas bibliotek, där en interinstitutionell redaktionskommitté inrättades 1987 och en terminologisektion etablerades vid avdelningen för forskning. Planen att ge ut sex häften med termer i en översättande, förklarande ordbok förverkligades inte, och termer inom biblioteksverksamhet och läsarservice normerades inte. De fyra häftena av Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno gjorde det dock möjligt att ta sig an andra former av terminologisk samordning – standardisering av termer och uppbyggnad av termdatabanker. STANDARDISERING AV TERMINER INOM DOKUMENTÄR KOMMUNIKATION År 1993 började Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, i fortsatt samarbete med Litauens språkvetenskapliga institut och tillsammans med Litauens standardiseringsmyndighet (nu Litauens standardiseringsdepartement), utarbeta termstandarder. Med Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno som grund utarbetades 1994 de två första litauiska termstandarderna, som innehöll termer för publikationstyper och bibliografiska poster. År 1995 utkom standarden för katalogiseringstermer, 1996 standarden för författarskap och förlagsverksamhet, 1997 två litauiska standarder om bibliotekets beståndsterminologi och 1998 standarden för beståndskomplettering (se tabell 1). Således utarbetades och publicerades sju ursprungliga litauiska termstandarder under fyra år. För att genomföra en av de viktigaste principerna för Litauens nationella standardisering – att prioritera internationell och europeisk standardisering – fastställde Litauens standardiseringsdepartement ett förfarande för utarbetande av standarder. Enligt detta skulle europeiska och internationella standarder antas som litauiska standarder. För detta ändamål inrättade Litauens standardiseringsdepartement i slutet av 1998 tekniska kommittén för informations- och dokumentationsområdet Technikos komitetą 47 Bibliotekininkystė (från 2002 omdöpt till Informacija ir dokumentavimas). De ursprungliga termstandarderna, som innehöll över 600 termer, upphörde att gälla 2008, då den internationella standarden LST ISO 5127:2008 Informacija ir dokumentavimas. Aiškinamasis žodynas antogs som litauisk standard. Den innehåller 1 090 uppslagsord och deras motsvarigheter på engelska och franska. Detta är den enda termstandarden inom det undersökta området. 76 Nijolė Bl jü d ž u v i e n ė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai Tabell 1. Ursprungliga litauiska terminologistandarder Beteckning Titel Antal termer LST 1350:1994 Bibliografisk post. Grundläggande termer och definitioner 66 LST 1357:1994 Publikationer. Grundläggande termer och definitioner 102 LST 1427:1995 Katalogisering. Kataloger och kartotek. Grundläggande termer och definitioner 100 LST 1425:1996 Upphovsrätt. Utgivning. Texter. Grundläggande termer och definitioner 100 LST 1475:1997 Organisering av bibliotekens bestånd. Grundläggande termer och definitioner 100 LST 1474:1997 Biblioteksbestånd. Grundläggande termer och definitioner 101 LST 1515:1998 Biblioteksbeståndets förvärv. Termer och definitioner 100 Totalt 663 Fram till slutet av 2012 hade 54 litauiska standarder inom området information och dokumentation, identiska med gällande internationella standarder, utarbetats. Nästan alla innehåller ett avsnitt med termer och definitioner. Terminologisk standardisering är ett sätt att förvalta terminologin, men endast en tredjedel av de europeiska eller internationella standarderna har antagits genom översättning; de övriga har antagits genom återgivning, det vill säga utan att översättas till litauiska. I femton standarder som inte är terminologistandarder används 420 litauiska termer, medan en terminologistandard innehåller 1090 termer (se tabell 2). Fram till 2008 granskades termerna i standarder som översattes till litauiska av Litauens standardiseringsdepartements tekniska kommitté 37 Terminologi (expertkommissionen); därefter av Litauens standardiseringsdepartements terminologikommission. Terminologistandarderna godkänns av den statliga kommissionen för det litauiska språket. En standard är ett frivilligt tillämpat dokument som utarbetats genom samförstånd, men den kan vara en användbar normativ källa till termer som följer reglerna för det litauiska språket och som anger motsvarigheter på främmande språk. Man kan alltså hävda att när internationella standarder antas som litauiska standarder utförs ett terminologiskt förvaltningsarbete, vars resultat är standardiserade litauiska termer och möjligheten att använda korrekta motsvarigheter till dem på främmande språk. Terminologija | 2012 | 19 77 Tabell 2. Litauiska standarder som är identiska med internationella standarder för information och dokumentation Litauisk standardbeteckning Titel Antal termer LST ISO 18:2000 Dokumentation. Innehåll i periodiska publikationer 0 LST ISO 2108:1994 Information och dokumentation. Internationellt standardboknummer (ISBN) 0 LST ISO 2384:2003 Dokumentation. Utformning av översättningar 0 LST ISO 8:2000 Dokument. Utformning av periodiska publikationer 0 LST ISO 22310:2007 Information och dokumentation. Rekommendationer till författare av standardförslag om formulering av krav på dokumenthantering i standarder 0 LST ISO 22310:2007 Information och dokumentation. Rekommendationer till författare av standardförslag om formulering av krav på dokumenthantering i standarder 0 LST ISO 3297:2000 Information och dokument. Internationellt standardnummer för seriella publikationer (ISSN) 3 LST ISO 7275:2002 Dokument. Angivande av serietitlar 3 LST ISO 23081-1:2008 Information och dokumentation. Dokumenthanteringsprocesser. Dokumentmetadata. Del 1. Principer 3 LST ISO 6357:2000 Dokument. Ryggtitlar på böcker och andra publikationer 7 LST ISO 3297:2007 Information och dokument. Internationellt standardnummer för seriella publikationer (ISSN) 9 LST ISO 2108:2007 Information och dokument. Internationellt standardboknummer (ISBN) 11 LST ISO 999:2006 Information och dokumentation. Rekommendationer för indexens innehåll, utformning och presentation 14 LST ISO 15489-1:2006 Information och dokument. Dokumenthantering. Del 1. Allmänna principer 21 LST ISO 23081-1:2006 Information och dokumentation. Dokumenthanteringsprocesser. Dokumentmetadata. Del 1. Principer 21 LST ISO 21127:2009 Information och dokumentation. Ontologi för informationsutbyte om kulturarv 23 78 Nijolė Blūdžiuvienė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai Litauisk standardbeteckning Titel Antal termer LST ISO 1086:2001 Information och dokument. Titelsidor i böcker 24 LST ISO 9707:2011 Information och dokumentation. Statistik över utgivna böcker, tidningar, periodiska och elektroniska publikationer samt deras distribution 40 LST ISO 10324:2007 Information och dokument. Beståndsdata. Sammanfattande nivå 52 LST EN ISO 2789:2005 Information och dokument. Internationell biblioteksstatistik 93 LST ISO 2789:2007 Information och dokumentation. Internationell biblioteksstatistik 105 LST ISO 5127:2008 Information och dokumentation. Förklarande ordbok 1090 Totalt antal termer: 1510 SKAPANDE AV TERM BANKER OCH DATABASER FÖR DOKUMENTÄR KOMMUNIKATION En metod för terminologisk hantering av dokumentär kommunikation som är knuten till utarbetandet av standarder är att skapa termbanker och databaser. Litauens standardiseringsdepartement skapar och förvaltar den fritt tillgängliga termdatabasen (se http://www.lsd.lt/typo_new/index.php?id=159). I den har termer som används i litauiska standarder och deras motsvarigheter på främmande språk samlats. Eftersom de statliga institutioner som deltar i eller ansvarar för arbetet med terminologisk hantering inom dokumentär kommunikation fyller i den litauiska termbanken, som började byggas upp 2003, på ett osystematiskt sätt Lietuvos Respublikos terminų banką (där man kan hitta ett par dussin termer inom kommunikation och kultur), är Lietuvos standartizacijos departamento terminų duomenų bazė den mest omfattande resursen med korrekta litauiska termer för dokumentär kommunikation och andra områden. Termer som används i Europeiska unionens rättsakter återfinns i den europeiska tesaurusen Eurovoc. Tesaurusen innehåller definitioner av termer och fastställda semantiska relationer mellan begrepp inom ett tiotal områden, däribland dokumentär kommunikation. Flest termer inom det undersökta området finns i det 32:a tematiska området Švietimas ir komunikacijos. En arbetsgrupp bestående av yrkesverksamma från olika områden kompletterar den systematiska termförteckningen, och termerna behandlas i Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Terminologija | 2012 | 19 79 Litauiska språkinstitutet deltog 2005–2006 som partner i Europeiska kommissionens projekt EuroTermBank (insamling av europeiska terminologiska resurser genom samarbete mellan terminologiska institutioner, se http://www.eurotermbank.com). Projektet inriktades främst på språken i fem nya medlemsstater i Europeiska unionen: estniska, ungerska, lettiska, litauiska och polska. De 2 239 termerna inom dokumentär kommunikation från fyra tematiska häften av Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno, utgivna av Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, har införlivats i internets största fritt tillgängliga termbank. En sammanfattning av resultaten av den datorbaserade terminologiska hanteringen inom det undersökta området visar att den huvudsakligen bygger på tryckta terminologiska resurser eller standarder. En termdatabas för dokumentär kommunikation vore behövlig, men denna form av terminologisk hantering saknar tydliga framtidsutsikter på grund av bristande organisering och samordning av arbetet. SLUTSATSER I början av 1900-talet utarbetades terminologiska resurser för dokumentär kommunikation av enskilda personer; senare började forskare och forskarkollektiv delta i arbetet med skriftlig terminologisk hantering. Från och med 1950-talet började termordböcker utarbetas, men 1980- och 1990-talen kan betraktas som en period av systematisk terminologisk hantering. Vid den tiden inrättades en terminologisektion vid forskningsavdelningen på Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, och en redaktionskommitté med representanter från olika myndigheter tillsattes för att behandla termerna i de tematiska häftena av Bibliotekininkystės ir bibliografijos žodyno. Man började också samarbeta med terminologer vid Litauiska språkinstitutet. Försök gjordes att delta i internationella projekt för att utarbeta en flerspråkig termordbok för biblioteksvetenskap och informationsvetenskap, men den planerade terminologiska resursen skapades aldrig. När en ny etapp av standardisering av termer inleddes var det nödvändigt att samarbeta med Litauens standardiseringsdepartement och språkvårdsinstitutionen, Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Resultaten av detta arbete framgår av Litauens standarder inom informations- och dokumentationsområdet samt av Litauens standardiseringsdepartements termdatabas. Terminologisk hantering utförs av yrkesverksamma och forskare inom berörda områden, vilka deltar i arbetsgrupper och tjänstgör som experter. Användarna kan använda litauiska termer för dokumentär kommunikation på olika nivåer av terminologisk hantering, ko- 80 Nijolė Bliūdžiuvienė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai ... kommunikationsterminologiska resurser: läroböcker, kursböcker, vetenskapliga publikationer, tryckta normativa termordböcker och standarder, termdatabaser och termbanker. Men även i dag saknas en institution som samordnar arbetet med att förvalta dokumentärkommunikationens terminologi och som skulle kunna främja terminologisk forskning och säkerställa ett konsekvent arbete med termförvaltning och standardisering i Litauen. LITTERATUR OCH KÄLLOR Biblioteksvetenskap 97. 1998: Bibliotekininkystė 97. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminologija, Vilnius: Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas. Biržiška V. 1918. Apie knygas ir knygynėlius, Voronežas: Lietuvos reikalų komisariato sp. Biržiška V. 1931–1941. Lietuviškoji enciklopedija. T. 1–10, Kaunas: Spaudos fondas. Biržiška V. 1953–1956. Lietuvių enciklopedija. T. 1–12, Boston, Mass.: Lietuvių enciklopedijos leidykla. Bliūdžiuvienė N. 1998: Pagrindinės bibliotekininkystės sąvokos Vaclovo Biržiškos redaguotose enciklopedijose. – Terminologija 5, 147–150. Bliūdžiuvienė N. 2001: Lietuviškasis bibliotekininkystės terminų žodynas: samprata ir rengimo programa. – Bibliotekininkystė 2000. Bibliotekų fondai ir skaitytojai, 70–74. Bliūdžiuvienė N. 2006: Profesiniai terminai internetiniame Europos žodyne Eurovoc: dokumentų, spaudos, leidybos terminai. – Informacija ir biblioteka 2, 13–15; 3, 12–13. Bliūdžiuvienė N., Rimša, V. 1999: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. 4: Bibliotekos fondai, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Černiauskaitė V. 1994: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. 3: Bibliografija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Dուբauskas S. 1997: Vaclovas Biržiška – lietuvių bibliotekininkystės terminijos pradininkas. – Knygotyra 33, 173–177. Europeisk ordlista (tesaurus) EUROVOC. Tillgänglig på internet: http://www3.lrs.lt/pls/ev/ev.main (hämtad 2012-12-04). EuroTermBank. Tillgänglig på internet: http://www.eurotermbank.com/ (hämtad 2012-12-04). Gaivenis K. 2002: Lietuvių terminologija: teorijos ir tvarkybos metmenys, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Janonis O. 2009: Bibliografijos teorija: mokomoji knyga, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Keinys St. 1994: Žodis bibliografijos terminų vartotojui. – Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. 3: Bibliografija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka, 9–14. KEŽ 1997 – Knygotyra: encyklopedisk ordbok, Vilnius: Alma littera. Kisinas I. 1956. Bibliotekinės ir bibliografinės terminologijos žodynas, Vilnius: Lietuvos TSR Knygų rūmai. Knygotyra: vadovėlis, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 2006. Kolesinskienė N. 1990: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. 1: Katalogavimas; Katalogų ir kartotekų sistema, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Kolesinskienė N., Balsienė A. 1991: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. 2: Dokumentas; Leidinys; Leidyba, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Litauens termbank. Tillgänglig på internet: http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.search (hämtad 2012-12-04). [Litauens standardiseringsdepartements] termdatabas. Tillgänglig på internet: http://www.lsd.lt/typo_new/index.php?id=159 (hämtad 2012-12-04). Multilingual Dictionary of Library Terminology: International Project. Tillgänglig på internet: http://www2.arnes.si/~ljnuk4/multi/multi.html (hämtad 2012-12-04). Ralyte A., Rimša V. 1989: Lietuvių bibliotekininkystės terminologijos raida ir tvarkyba: nuo ištakų iki 1989 m., Vilnius: Lietuvos nacionalinė M. Mažvydo biblioteka. Rimša V. 1998: Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų standartizavimas. – Šiandien aktualu, II pusm., 38–43. Terminologija | 2012 | 19 81 Rimša V. 1999: Mokslinio tyrimų skyriaus darbai (1989–1998 m.). – Bibliotekininkystė 98. Lietuvos nacionalinės M.Mažvydo bibliotekos veikla (1989–1998), 94–108. Ruzgas V. 1937: Bibliotekoms vadovėlis, Kaunas: Sakalas. Stonienė V. 1990: Knygotyros pagrindai: mokymo priemonė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Stonienė V. 2006: Aiškinamasis terminų žodynėlis. – Knygotyra: vadovėlis, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 347–396. Trečiokaitė A. 1969: Informatikos terminų žodynas, Vilnius: Respublikinis mokslinės-techninės informacijos ir propagandos institutas. Trečiokaitė A. 1983: Mokslinės ir techninės informacijos terminų žodynas, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija. Trečiokaitė A. 1993: Informacijos terminų žodynas, Vilnius: Lietuvos informacijos institutas. ŽE 1997 – Žurnalistikos enciklopedija, Vilnius: Pradai. DE LITAUISKA TERMINOLOGIRESURSEN FÖR DOKUMENTÄR KOMMUNIKATION Artikeln syftar till att analysera terminologiplanering inom dokumentär kommunikation, vars omfattning innefattar alla områden med anknytning till skapande, publicering, bearbetning, bevarande och tillgång till dokument, samt fastställa de metoder som tillämpas och de resultat som uppnås inom terminologiplanering och terminografi. Dokumentär kommunikation omfattar en hel rad områden: dokumentologi, biblioteksvetenskap, bokvetenskap, bibliografi, teori om vetenskaplig information, typografi, klassifikation, informationstjänster, informationsresurser, databaser etc. Artikeln ger en översikt över de metoder för terminologiplanering som tillämpas inom dokumentär kommunikation, undersöker enskilda personers och institutioners bidrag till skapandet av litauisk terminologi för dokumentär kommunikation och analyserar utvecklingen av de viktigaste litauiska terminologiresurserna inom detta område under de senaste två decennierna. Den genomförda analysen gör det möjligt att dra slutsatsen att fyra metoder för terminologiplanering har tillämpats inom detta område för att lägga grunden för en normativ litauisk terminologi och skapa förutsättningar för dess fortsatta utveckling. Terminologiarbetet inom dokumentär kommunikation omfattar skapande och normering av termer, sammanställning av ordböcker, utarbetande av terminologistandarder och skapande av databaser, även om det inte finns någon institution som ansvarar för samordningen av terminologiarbetet. Mottaget 2012-12-05 Nijolė Bliūdžiuvienė Vilniaus universitetas Saulėtekio al. 9, I rūmai, LT-10222 Vilnius E. paštas [email protected] 82 Nijolė Bliūdžiuvienė Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai