Project of Historical Textiles and Terms of Costume – Textilnet.dk

Projekt om historiska textilier och dräkttermer – Textilnet.dk SUSANNE LERVAD Danmarks nationella centrum för textilforskning, Termplus I Danmark har vi under de senaste åren arbetat med ett omfattande digitaliseringsprojekt om historiska textilier och dräkttermer. Projektet heter textilnet.dk och bedrivs främst på Den Gamle By (Friluftsmuseet) i Århus och vid Centrum för textilforskning, i nära samarbete med en arbetsgrupp bestående av forskare från hela landet. De flesta är medlemmar i det akademiska nätverket Costume Network (www.dragt.dk), och några av medlemmarna arbetar vid Danmarks Grundforskningsfonds Centrum för textilforskning (CTR) vid Köpenhamns universitet. Detta forskningscentrum arbetar med tvärvetenskapliga analyser av de många unika danska textilsamlingarna – särskilt vävnader från bronsåldern fram till i dag, jämförda med textilfynd från Medelhavsområdet – i synnerhet epigrafiskt och ikonografiskt material. I Medelhavsområdet hittar vi sällan bevarade textilföremål – med undantag för några få områden i Egypten. I projektet textilnet.dk arbetar vi med samlingar från 1600-talet och framåt vid danska museer för kultur och design, särskilt med verk av två textilintendenter – Erna Lorenzen och Ellen Andersen. Vi planerade arbetet med klassificeringar och registreringsmetoder. Denna första klassificeringsmodell och organisering av området säkerställde ett begreppsligt tillvägagångssätt för digitalisering av de olika museernas samlingar. Arbetet med textilterminologi i Danmark är mycket intensivt, och CTR står värd för workshoppar och konferenser om terminologi, till exempel i samarbete med TOTh-nätverket för terminologi och ontologi i Frankrike kring ämnet verbal och icke-verbal representation av textiltermer (konferensbidrag kommer att publiceras) samt två konferenser om diakroniskt terminologiarbete från bronsåldern till det första årtusendet e.Kr. 248 Susanne Lervad Project of Historical Textiles and Terms of Costume – Textilnet.dk Den första konferensvolymen Textile terminologies in the Ancient Near East and Mediterranean from the Third to the First Millennia BC (redigerad av Cécile Michel och Marie-Louise Nosch, Oxbow Books, Oxford, 2010, ISBN 978-1-84217-975-8) är vårt centrums bästsäljare och är slutsåld som inbunden bok – nu finns den endast som pocketbok. Den har blivit en överväldigande framgång för en svår bok om ett komplext ämne. Marie-Louise Nosch, föreståndare för Centrum för textilforskning, och jag har tillsammans skrivit om Verbal and non-verbal configurations of textiles – a diachronic study. till denna nätverksserie av TOTh-konferensbidrag från 2011. Annan verksamhet inom terminologiområdet omfattar masterclasses för sökande till EU:s Marie Curie-stipendier, och vi har en mycket god framgångsgrad för ansökningarna. För närvarande har centret nio framstående internationella Marie Curie-stipendiater, och många av dem arbetar med terminologi. Dessa forskare är till exempel Matteo Vigo, Miguel Angel Andrés-Toledo och Salvatore Gaspa, och de har alla publicerat artiklar i ämnet i CTR:s många publikationer – särskilt i bästsäljaren Textile Terminologies från 2010. Matteo Vigo har i bästsäljaren skrivit om linneterminologi i Linen in Hittite Inventory Texts, och Miguel Angel Andrés-Toledo har skrivit bidraget Some considerations about Vedic, Avestan and Indo-Iranian Textile Terminology. Slutligen har Salvatore Gaspa nyligen skrivit om The language of textiles: textiles in (non) verbal communication in Ancient Mesopotamia. Under de kommande åren kommer CTR att arbeta med fler aspekter av terminologin. Du kan läsa mer om konferensen på ctr.hum.ku.dk under ”Conferences”. En uppföljare till Textile Terminologiesin the Ancient Near East and Mediterranean from the 1st to the 1st millennia B.C. är planerad att ges ut 2015. Men tillbaka till textilnet.dk. Till att börja med ägnade en arbetsgrupp från Costume Network, under Kulturstyrelsen, en tid åt att utforma arbetets struktur och samla in de olika registreringsmetoderna från både design- och kulturhistoriska museer i Danmark (t.ex. Den Gamle By (Friluftsmuseet), Design Museum Denmark och Danmarks Nationalmuseum). Projektet resulterade i en klassificering som låg till grund för arbetet med fler termbaser i verktyget ”Termplus Manager”. Terminologija | 2014 | 21 249 Kategorier: – material, – textilier, – produktionstekniker, – dräkter och deras olika delar, – begrepp för dekorationer och dekorationstekniker, – begrepp för färgämnen och färgningstekniker och – stil. Detta arbete dokumenteras i Nordterms konferensbidrag från 2009, publicerade på webbplatsen FORVIR – blogs.cbs.dk/forvir – ett kunskapsforum för modellering inom den offentliga sektorn. Sedan 2004 har arbetsgruppen för textilnet.dk arbetat mot det mål som nu har förverkligats tack vare generös finansiering och ett bidrag på 1,1 miljoner DKK från den danska kulturmyndigheten. Två medarbetare från Den Gamle By (friluftsmuseet) granskar ord och definitioner i samlingsförteckningar sammanställda av välkända textilforskare. Allt är upplagt i ett format som arbetsgruppen har skapat. Vi anger språket för varje term, formulerar en kort definition och ger en utförlig förklaring samt meningsfulla citat. Dessutom nämner vi också den period då termernas betydelse förändras över tid. För varje begrepp och term som ska slås upp finns ett avsnitt om källor. Databasen använder MediaWiki, som används brett och därför är känt för framtida användare – och, kanske viktigast i detta sammanhang, kommer att uppdateras. HOLBERG, DAGBÖCKER, GAMLA BREV OCH ANDRA TEXTER: Men varför ska vi digitalisera textiltermer? Är det inte helt irrelevant vad Holberg trodde på i sina texter från 1700-talet, till exempel i ett epistelbrev om ”harnieskensskjørter”? Om dessa ord från projektet berättar Tove Mathiassen från Den Gamle By (Friluftsmuseet): ”Betyder det här att kvinnor i mitten av 1700-talet var klädda i ett slags rustning? Man ser amazoner med sköld och svärd för sin inre syn. Men nej, det är inte det Holbergs ironiska kommentar om det senaste modet handlar om. Den handlar om underkläder. Om den typ av underkläder som formar om kroppen så att man inte kan se kvinnans ben. I mitten av 1700-talet var det modernt med vida underkjolar som styvades upp med ovala ringar, till exempel av det flexibla materialet valbard. Kjolarna bildade ett slags tält kring underkroppen, och de majestätiska sidentygerna i klänningarna lyftes upp och formades av underkjolen. 250 Susanne Lervad Project of Historical Textiles and Terms of Costume – Textilnet.dk Arbetet med textilnet.dk grundar sig på övertygelsen att ord är ett kulturarv som måste bevaras för eftervärlden, så att kommande generationer också kan roas av Holbergs sinne för humor eller förstå gamla texter om sin egen familj och allt annat som rör historiska dräkter och textiltermer.” Och dessutom tillägger hon: ”...en del av mitt dagliga arbete som intendent är att besvara frågor. Jag får ofta frågor om betydelsen av olika textil- och dräkttermer från släktforskare, författare och annan museipersonal, litteraturhistoriker och alla som kan tänkas vara intresserade. Digitalisering är för närvarande ett mycket effektivt sätt att dela kunskap med många människor, inte bara med dem som frågar direkt. Digitalisering kan öppna för att kunskap inkluderas.” VARIATION Uppslagsorden i textilnet.dk listas tillsammans med sina olika varianter. Samma term eller termer för samma tyg kan stavas på många olika sätt. Ett exempel på poster i termbasen är ’tabby or plain weave’ (på danska: lærred). Denna hänvisning kommer att ha två poster, eftersom det rör sig om två olika begrepp – ett som avser bindningen och ett som avser produkten. Det kommer också att finnas ett diagram eller en annan bild som återger begreppet icke-verbalt och visar hur en design är uppbyggd, så att förväxling över språkgränser undviks. Den mest utmanande delen av vårt arbete har varit att ta med alla materialvarianter. Flera av begreppen är förknippade med 8–10 varianter, och det har varit svårt att hålla reda på en sådan mångfald, men detta är resultatet av den omfattande handeln med och utväxlingen av textilier (t.ex. Bielerfelderlærred, Arraslærred, Krefelderlærred osv.). Ett annat exempel på variation är fibern Abaka, med följande varianter i textilnet.dk: Abaka, abaca, abacca, abaca mendohamp, siamhamps och banantrævler. Andra exempel på variation tar hänsyn till den historiska utvecklingen, som när ’giraftrusser’ blev ’gamacher’ (t.ex. ’gaiter’) och ’leggings’. Här är det tre olika termer som täcker ungefär samma begrepp, men från olika tidsperioder. Det har varit svårt att identifiera källmaterial och referensböcker, men nu har vi angett källor och en detaljerad referens i slutet av varje post. Terminologija | 2014 | 21 251 För närvarande har vi endast en demo/prototyp av termwikin, men hoppas få finansiering för att snart kunna skapa en permanent termwiki i full skala. BILDER OCH ORD ÄR LÄNKADE Bilder och andra icke-verbala kommunikationsmedel hjälper oss att förstå saker bättre, och textilnet.dk arbetar med dubbel digitalisering, till exempel genom att skanna diabilder av textilprover som dokumenterades i danska arkiv och museer av fil.mag. Ingeborg Cock Clausen på 1980-talet. Några av bilderna publicerades här i boken Textile Samples from Danish Archives and Museums, 1750–1975, som gavs ut på ”Borgen” 1987, men många av bilderna har inte publicerats tidigare. I textilnet.dk samlas många olika textiltermer. Vi har redan kontakt med forskare från många länder, såsom England, Frankrike, Indien och Norge. Arbetsgruppen för textilnet.dk samarbetar också med Danska språkrådet och Centrum för språkteknologi vid Köpenhamns universitet samt deras DanNet-projekt, ett forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla ett danskt lexikalt semantiskt ordnät och en plattform för finmaskig visuell presentation (cst.hum.ku.dk). MER INFORMATION: Digitaliseringsprocessen bygger på material från två välkända och mycket betydelsefulla danska textilforskare: • Erna Lorenzen, vars handskrivna handlingar vi skannar in i textilnet.dk, var intendent vid Den Gamle By (Friluftsmuseet) 1959–1979 och disputerade med avhandlingen People’s Clothing in and around Aarhus in 1975. Den kan köpas i butiken på Den Gamle By (Friluftsmuseet). Läs om Erna Lorenzen: kvinf. DK./side/1597/BIO/336/origin/70. • Ellen Andersen, som var intendent vid Danmarks nationalmuseum och publicerade flera volymer i serien Danish Costumes. The Fashion in Denmark. Läs om Ellen Andersen: www/KVINFO/page/597/bio/336/origin/170. LÄNK TILL KOSTYMNÄTVERKETS WEBBPLATS: www.dragtpuljen.dk http://ctr.hum.ku.dk 252 Susanne Lervad Project of Historical Textiles and Terms of Costume – Textilnet.dk LÄS MER OM TEXTILNET.DK: http://www.dragt.dk/orddatabase http://ctr.hum.ku.dk/otherprojects/danishcostumegroup/ http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/422666%3aDanmark–Hvad-betyder-aal-i-stroemperne http://www.dragt.dk/assets/PDF-filer/SyddanskUniversitet20nov2008PUB.pdf Nordterm Proceedings 2009, Copenhagen: Establishing a term base of costume and textile concepts by Susanne Lervad (www.forvir.dk) Dury P., Lervad S., Nosch M.L. Textiliers verbala och icke-verbala konfigurationer – en diakron studie i TOTh proceedings 2011, Annecy. Mottagen 2014-07-05 Susanne Lervad Danmarks nationella centrum för textilforskning, Termplus Fruebjergvej 3, 2100 Köpenhamn, Danmark E-post: [email protected] Terminologija | 2014 | 21 253