Geroji terminologinė bibliotekų patirtis

God terminologisk bibliotekspraxis NIJOLĖ BLIŪDŽIUVIENĖ Vilniaus universitetas NYCKELORD: bibliotekarievetenskaplig terminologi, bibliografisk terminologi, terminografi, termordböcker, termanvändning Under de sista två decennierna av 1900-talet bearbetades bibliotekarievetenskapliga och bibliografiska termer intensivt, och fyra normativa häften av Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno (nedan BBTŽ) gavs ut. Under hela decenniet bearbetades termerna av Terminologigruppen vid Forskningsavdelningen på Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas. Under 1990–1999 standardiserades 2239 termer i BBTŽ-häftena genom samarbete mellan biblioteksspecialister och specialister från andra institutioner, med hjälp av dr Stasys Keinys, terminolog och lingvist vid Terminologiavdelningen vid dåvarande Litauiska vetenskapsakademins Institut för det litauiska språket. Vid utarbetandet av BBTŽ bidrog även specialister och forskare från Vilnius universitet och Litauens standardiseringstjänst (nu Litauens standardiseringsdepartement), vilka hade inbjudits att delta i BBTŽ:s redaktionskommitté. Artikelns syfte är att, efter att ha beskrivit strukturen och de karaktäristiska särdragen hos Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno, undersöka denna källas betydelse för bibliotekarievetenskaplig och bibliografisk terminologi i början av 2000-talet. Artikeln analyserar och jämför BBTŽ:s termer med termer som förekommer i två omfattande kollektiva läroböcker inom kommunikations- och informationsvetenskap samt diskuterar termer som används i standarder och rättsakter inom det undersökta området. BIBLIOTEKARIEVETENSKAPLIG OCH BIBLIOGRAFISK TERMORDBOK I BBTŽ-häftena är termerna ordnade alfabetiskt, numrerade och accentuerade; definitioner av termerna samt motsvarigheter på tre språk anges. I slutet finns ett systematiskt termregister samt ett alfabetiskt— 196 Nijolė Bliūdžiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis … alfabetiska motsvarighetsregister på ryska, engelska och tyska. I häftena i BBTŽ ingår termer i flera kategorier, dvs. rekommenderade (utan någon markering), icke rekommenderade (markerade med förkortningen ntk.), historiska (ist.) och föråldrade (psn.). BBTŽ är det första försöket att systematiskt ordna terminologin, och därför utgör de icke rekommenderade, historiska och föråldrade termer som tagits med omkring 20 procent av samtliga termer. Som förberedelse inför ett omfattande terminografiskt arbete – att utarbeta och ge ut en förklarande flerspråkig BBTŽ – genomfördes en historiografisk analys av de litauiska termernas utveckling och terminologiska ordning (LBTRT 1989). Detta är den första och hittills enda omfattande undersökningen av utvecklingen och ordnandet av litauisk biblioteksvetenskaplig terminologi. Enstaka artiklar publicerades i facktidskriften Tarp knygų och i de fortlöpande vetenskapliga publikationerna Knygotyra, Bibliotekininkystė, Bibliografija. Spår av detta terminologiarbete finns också i tidskriften Gimtoji kalba. Pirmasis Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno sąsiuvinis (BBTŽ 1990) skirtas katalogų ir kartotekų sudarymo, jų sistemos ir katalogavimo proceso sąvokoms įvardyti. Į BBTŽ įtraukti terminai, įvardijantys net smulkiausias katalogavimo sąvokas, tačiau vengta skolinių, vertinių ir kt. netinkamų terminų. Pirmenybė teikta taisyklingiems lietuviškiems žodžiams. Jeigu tarptautinis terminas yra taisyklingas ir prigijęs vartosenoje, jis BBTŽ pateiktas kaip pagrindinis terminas arba sinonimas. Šis BBTŽ 1990 m. išleistas sąsiuvinis apėmė 518 terminų. Ett år senare, 1991, utkom det andra BBTŽ-häftet (BBTŽ 1991), med 561 termer. I detta antal ingår icke rekommenderade termer för tekniska hjälpmedel vid framställning av trycksaker och vid grafisk tryckproduktion, med hänvisningar till rekommenderade termer. Termerna omfattar hela utgivningsprocessen, som består av tre led. Det första gäller manuskriptets väg till förlaget; det andra manuskriptets omvandling till en publikation och utgivningsprocessen, tillsammans med allt grafiskt arbete, dess utrustning, hjälpmedel och metoder. Det tredje gäller publikationstyper, med begrepp valda utifrån yttre kännetecken och synkrona typer. I detta häfte finns även termer från bokhistorien, men det litteraturvetenskapliga förhållandet mellan verktyper, författare och text eller läsare och text behandlas inte. 340 bibliografiska termer, som beskriver bibliografiska typer, bibliografisk praktik och vetenskapliga områden samt termer inom dessa områden, samlades i det tredje BBTŽ-häftet och publicerades 1994 (BBTŽ 1994). I förordet angav författaren de svårigheter som sammanhänger med variationer i förståelsen av termer och motsägelser mellan deras användning i vetenskaplig kommunikation och praktisk verksamhet, i syfte att skapa ett sammanhängande system för bibliografisk terminologi. Terminologija | 2016 | 23 197 Därför strävade man, vid ordnandet av den bibliografiska terminologin, efter att minska antalet onödiga lånord och översättningslån från andra språk samt att forma ett konsekvent system av bibliografiska termer enligt litauiskans regler och krav för termbildning. I detta häfte hittar vi således termer som ofta används av specialister men bör ersättas, med hänvisningar till rekommenderade termer. För att även återspegla systemet av bibliografiska termer med motsvarigheter på främmande språk har vissa av dem markerats med en asterisk. En sådan markering innebär för termanvändaren att motsvarigheterna inte hittats i termordböcker, standarder eller andra terminologiska resurser, utan att deras översättning har godkänts av BBTŽ:s språkkonsulter. Två asterisker markerar termer på andra språk vars betydelse, på grund av skillnader i bibliografiskt arbete mellan olika länder, inte helt motsvarar definitionen av den litauiska termen. Med hänsyn till denna egenhet i det terminologiska arbetet kan de termer som oftast används inom bibliografiskt forsknings- och praktiskt arbete användas samtidigt som systemet bevaras, utan att godtyckliga översättningslån införs. Ett särskilt kännetecken för detta BBTŽ-häfte är terminologen St. Keiniys ”Ett ord till användaren av bibliografiska termer” (Keinys 1994: 9–14). Där beskrivs ingående etapperna i arbetet med att utarbeta BBTŽ och organisera terminologiarbetet samt hur bibliografiska termer behandlades vid redaktionskollegiets möten. Termanvändarna får en kort introduktion till terminologiarbetets särdrag och grundläggande principer. Det terminologiska arbetet med språkfrågor och BBTŽ:s innehåll redovisas. Uppmärksamhet riktas mot kravet på att terminologin ska vara litauisk, och typiska exempel ges på hur främmande ord ersätts med litauiska. Inom både praktiskt och vetenskapligt bibliografiskt arbete var det vanligt att uttrycka ett tillhörighets- eller ändamålsförhållande med en flerordssterm där ett led var ”bibliografisk”. St. Keinys framhåller att sådana förhållanden uttrycks med adjektiv i slaviska och germanska språk, medan litauiskan bör använda substantivets genitiv. Därför togs termerna bibliografijos leidinys, bibliografijos darbas, bibliografijos žinynas, bibliografijos rodyklė, bibliografijos kultūra med i den normerande BBTŽ och kompletterade det allmänna systemet av bibliografiska termer. Termer för bibliografiskt arbete och olika typer av bibliografiska publikationer, bibliografisk sökning och bibliografisk service samt bibliografering, bibliografisk information, bibliografisk vetenskap och bibliografisk kultur började användas i praktiken, inom vetenskapligt bibliografiskt arbete och i de dokument som reglerar detta arbete. 198 Nijolė Bliūdžiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis Detta var en vändpunkt i termanvändningen, som enligt St. Keinys berodde på det egna (litauiska) språkets krav och nödvändigheten av att utgå från ”det levande språket, som bäst visar och återspeglar folkets själ” (Keinys 1994: 13). ”När det finns tydliga litauiska termer atitiktis, tinkamumas (tikimas), aptarnavimas behövs inte de onödiga lånen relevantiškumas eller relevantumas, pertinentiskumas ar pertinentumas, servisas; där apibūdinimas passar behövs inte alls charakteristika, och så vidare” (Keinys 1994: 12–13). Många lånord betecknades som icke rekommenderade eftersom ”det finns ett lämpligt eget ord eller ett sådant kan bildas” (Keinys 1994: 12). I det fjärde BBTŽ-häftet, som utkom 1999, Bibliotekos fondai (BBTŽ 1999), ingår 820 termer som betecknar olika typer av bibliotekssamlingar, begrepp för samlingarnas uppbyggnad (förvärv, organisering och bevarande) samt deras användning och samlingsforskning. Antalet omfattar inte bara rekommenderade termer och deras synonymer med hänvisningar till föredragna termer, utan även sällan använda och historiska termer samt icke rekommenderade termer med hänvisningar till rekommenderade termer. I det nämnda BBTŽ-häftet ingår termer som betecknar vissa företeelser som inte längre finns i biblioteken, till exempel specfondas, sąjunginiai knygų mainai, sąjunginis privalomasis egzempliorius och andra. Sådana termer, som användes aktivt i det nära förflutna men blivit inaktuella till följd av politiska, sociala, ekonomiska och andra förändringar, markeras i BBTŽ som historiska, trots att de tidigare var vanliga i fackspråket och ofta förekom i dåtidens press. Det fanns också termer som markerats som både icke rekommenderade och föråldrade, till exempel fondo pasportizacija. Nytt i detta häfte är att det innehåller fler och mer varierade hänvisningssamband än de tre föregående. Termer med närliggande betydelse kopplas samman i definitionerna med markeringarna jfr. och se även. De flesta termer i häftet består av flera ord, och därför anges i parentes den del av den sammansatta termen som kan utelämnas när termen används. Teori och praktik kring uppbyggnaden av samlingar skiljer sig mellan olika länder, och därför gick det inte att fastställa motsvarigheter på andra språk för vissa termer. I BBTŽ finns några termer utan angiven rysk motsvarighet; i stället står ett streck. Däremot finns det engelska och tyska motsvarigheter markerade med en asterisk, vars översättning ibland har preciserats av specialister på dessa språk med en något mer omfattande beskrivning av termen. I den normerande BBTŽ presenteras för första gången hela den grundläggande terminologin för bibliotekssamlingar. Termerna som betecknar samlingstyper och åtgärder för att bygga upp och använda bibliotekssamlingar återger begreppens innehåll tydligt och exakt och överensstämmer med litauiskans regler och principerna för terminologiskt arbete. Terminologija | 2016 | 23 199 Numera är det svårt att föreställa sig att den ordnade listan över ämnesrubriker skulle kallas något annat än rubrikynu; den tidigare använda termen rubrikatorius har förklarats olämplig. Rekatalogavimas fick den nya benämningen perkatalogavimo, mašinos skaitomas katalogas kallades mašininiu katalogu, och antraštę liečiantys duomenys – paantraštiniais duomenimis. År 1990 förklarades elektroninis katalogas olämplig som term, med hänvisning till termen mašininis katalogas; den i BBTŽ upptagna termen katalogo propaganda används dock sällan i praktiken. En av det bibliografiska beskrivningens områden, atsakomybės duomenys, markeras här som en olämplig term med hänvisning till rengėjų duomenys. Detta är bara några exempel på termer ur den normerande BBTŽ som inte längre används i fackspråket efter några decennier. Varje bibliotek har en elektronisk katalog, och ansvarighetsuppgifter är benämningen på ett av det bibliografiska beskrivningens områden. År 1991 syftade standardiseringen av terminologin för förlagsprocesser, bokens uppbyggnad och publikationstyper till att avskaffa vissa termer, till exempel: paginacija ändras till sidnumrering, redkole gija till redaktionskollegium, praislistas och preiskurantas till prislista, kontrtitulas till försättssida, koloncifra till sidnummer, filigranas till vattenmärke, forzacas till försättsblad, asteriskas till asterisk, adekvatusis vertimas till exakt översättning och peipebekas till mjukt omslag. Vi kan se en tendens att ersätta de så kallade internationella termerna för bokens uppbyggnad och engelska lånord som tränger in i fackspråket med rekommenderade termer. Bland termer som inte slog igenom eller hade svårt att finna sin väg kan nämnas skelbtasis dokumentas ir neskelbtasis dokumentas (den trängde inte undan synonymerna publikuotasis ir nepublikuotasis dokumentas), audiovizualinis dokumentas markeras som en olämplig term, och garsinis regimasis dokumentas föreslås i stället; i stället för audiodokumentas – garsinis dokumentas. Efter utgivningen av det fjärde BBTŽ-häftet presenterades resultaten av det aktiva terminologiarbetet vid vetenskapliga konferenser och yrkesseminarier. Föreläsningar om förändringar i terminologin hölls för specialister vid Litauens bibliotek, som också fick en introduktion till den normativa terminologin för bibliotekens samlingar, och de uppmanades att ta in helt nya eller rekommenderade termer inom området i bruk. Det fjärde BBTŽ-häftet Bibliotekens samlingar banade väg för en ännu bredare normativ litauisk terminologi. De olämpliga termerna alkova ersattes med įsienis, dokumento remontas med dokumento taisymas, etiketė med lipdė, fondo dinamika med fondo kaita, fondo cirkuliavimas med fondo apytaka, fondo formavimas med fondo sudarymas, fondo proporcija med fondo darna, fondo relevantu 200 Nijolė Blūdžiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis mas ersattes med fondo atitiktis, fondo statiškumas med fondo pastovumas, horizontalioji saugykla med vienaukštė saugykla, idealusis fondo modelis med pavyzdinis fondo modelis, jarusinė saugykla med daugiaaukštė saugykla, lokalinis komplektavimo koordinavimas med vietinis komplektavimo koordinavimas, fondo dislokacija med fondo išdėstymas, fondo egzemplioriškumas med fondo egzemplioringumas, fondo pilnumas med fondo išsamumas, lakūna med fondo spraga och så vidare (BBTŽ 1999). Andra normativa termer som har etablerat sig i bruk kan också nämnas, till exempel: atsarginis fondas ersatte rezervinį fondą, fondo apskaitos vienetas ersatte saugojimo vienetą, vienetinė (fondo) apskaita ersatte individualią apskaitą och inventoriaus knyga ersatte inventorinę knygą. Termer som hade svårare att etablera sig var bibliotekos žymuo, dokumento nuorėdėvis, dokumentas paklydėlis, dokumento pakaitas, fondo išgalės, fondo išlykis, fondo darna, dokumentų gautis, dokumento apytaka, dokumento dėlyjimas, (dokumento) likinys, dokumento netektis, dokumento pakaitas, fondo atliekos. I detta skede av arbetet med biblioteksterminologin föreslogs flest nya termer som aldrig tidigare hade förekommit i fackspråket. De fick starkt genomslag och används inte bara i talat och skrivet språk, utan har också införts i Litauens standarder samt i bibliotekens normativa dokument och dokument för redovisning av biblioteksverksamheten. ANVÄNDNINGEN AV BIBLIOTEKS- OCH BIBLIOGRAFITERMINOLOGI UNDER 2000-TALET År 2005 gav Vilnius universitet ut Bibliotekininkystės ir informacijos studijų vadovą (BISV 2009), resultatet av mer än två års gemensamt arbete av lärare och praktiker vid Vilnius universitets kommunikationsfakultet. Som det framhålls i förordet till studiehandboken är syftet att visa ”det breda spektrumet av ämnen inom biblioteks- och informationsvetenskap”, men det påpekas också att ”denna bok är en mosaik av olika undervisningsstilar; detta beror både på de enskilda ämnenas särart och på författarnas individuella uttryckssätt, som man inte har försökt göra enhetligt” (BISV 2009: 14). Detta kan tydligen förklara varför det förekommer icke-standardiserade termer i studiehandboken. I avsnittet om gallring av dokument används till exempel den icke-standardiserade termen fondų valymas och en fri översättning av det engelska ordet ”weeding” (BISV 2009: 470), trots att det engelska ordet i ett av BBTŽ:s häften, utgivet 1999, anges som engelsk motsvarighet till den litauiska termen dokumento šalinimas, medan termen fondo valymas inte bör användas i betydelsen gallring av dokument. Men Terminologija | 2016 | 23 201 i läroboken finns också definitioner av vissa termer återgivna ordagrant, till exempel definitionen av atvirojo fondo (BISV 2009: 476). Läroboken använder standardiserade termer för placering av dokument och samlingar, till exempel: formalusis dokumentų išdėstymas, teminis dokumentų išdėstymas, dalykinis dokumentų išdėstymas, chronologinis dokumentų išdėstymas, geografinis dokumentų išdėstymas, kalbinis dokumentų išdėstymas, formatinis dokumentų išdėstymas, numerinis dokumentų išdėstymas. I texten tvekar man att använda den standardiserade termen griežtasis dokumentų išdėstymas; efter ett snedstreck anges i stället den icke-rekommenderade varianten baudžiavinis išdėstymas (BISV 2009: 475–478). När principerna för samlingsuppbyggnad benämns i texten sätts vissa standardiserade termer inom parentes, till exempel: profilavimas (kryptingumas), koordina-vimas (suderintas komplektavimas), trots att BBTŽ:s bestämda form av det specifikationsled som anger typen är suderintasis komplektavimas (BISV 2009: 452). De standardiserade termerna dokumentų apytaka och dokumentų apyvarta blandas ihop; detta kan vi sluta oss till utifrån den engelska motsvarigheten i texten (BISV 2009: 470). En annan omfattande lärobok inom kommunikations- och informationsvetenskap, Knygotyra, utkom 2006 och en andra upplaga publicerades 2007. I lärobokens förord betonas målet att ”introducera vetenskaplig och professionell terminologi” (Knygotyra 2006: 21) och att ”här behandlas <...> frågor inom terminologin <...> som är viktiga för yrkesutbildningen <...>” (Knygotyra 2006: 22). I nästan varje kapitel finns förklaringar av begrepp. För att uppfylla löftet att uppmärksamma terminologin ägnas dock hela lärobokens andra kapitel enbart åt bokvetenskaplig terminologi. Där behandlas utvecklingen av den litauiska bokvetenskapliga terminologin; särskilda avsnitt ägnas åt termordböcker, terminologiarbete och termbruk inom bokvetenskapen samt definitioner av bokvetenskapliga termer. Läroboken har kompletterats med en förklarande ordlista (Knygotyra 2006: 347–397). De två första häftena av BBTŽ nämns som betydelsefulla för bokvetenskaplig terminologi (Knygotyra 2006: 59). Lärobokens ordlista innehåller de standardiserade termerna från dessa häften. Termer som används i rättsakter bör också behandlas särskilt. I det fjärde häftet av BBTŽ ersattes den icke-rekommenderade termen fondo judėjimas med den standardiserade termen fondo kaita. Denna term används tillsammans med andra standardiserade termer, till exempel atsarginis fondas, bendrosios fondo apskaitos knyga, i Litauens kulturministers föreskrifter (LRKMĮ 2005; LRKMĮ 2006; LRKMĮ 2010), och termerna därifrån har förts över till enskilda biblioteks arbetsordningar eller bestämmelser om samlingsredovisning och skydd. Detta är ett av de officiella sätten att befästa och använda standardiserad terminologi. 202 Nijolė Blū­džiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis Den sedan länge använda termen fondo visuminė apskaita ir fondo visu-minės apskaitos knyga ersattes av den nya termen bendroji (fondo) apskaita ir bendrosios (fondo) apskaitos knyga. Dessa termer tillämpades på högsta nivå, det vill säga de infördes i Litauens kulturministers föreskrifter om skydd av bibliotekssamlingar och bestämmelser om redovisning av bibliotekssamlingar (LRKMĮ 2006; LRKMĮ 2010). Det bör noteras att benämningen på vissa dokumenttyper också har etablerats i rättsakterna. I den nya lydelsen av Litauens regerings resolution av den 8 juni 2016, Om antalet pliktexemplar av dokument och överlämnandet av dessa till bibliotek, liksom i den tidigare lydelse som utarbetades ett decennium dessförinnan, används termerna garsiniai, regimieji dokumentai ir garsiniai regimieji dokumentai (LRV 2016). Det är inte mindre viktigt att föra in standardiserade termer i standarder. Den första etappen bestod i att utarbeta ursprungliga litauiska standarder med BBTŽ som grund. Under fyra år, från 1994 till 1998, utarbetades sju ursprungliga litauiska terminologistandarder med 663 termer, definitioner av dessa och motsvarigheter på främmande språk. Terminologistandarderna omfattade termer för publikationstyper och upphovsmannaskap och utgivning, samt för upprättande av bibliografiska poster och katalogisering; tre standarder gällde terminologi för bibliotekssamlingar. De ursprungliga terminologistandarderna, som innehöll över 600 termer, upphörde att gälla 2008, men de biblioteksvetenskapliga och bibliografiska termer som redan hade standardiserats infördes i standarden LST ISO 5127:2008 Informacija ir dokumentavimas. Aiškinamasis žodynas. Den helt nya termen išduotis, som förstås som en statistisk indikator och definieras som antalet dokument som lånats ut under en viss tidsperiod, ersatte snabbt dokumentų išdavimą; genom att på så sätt skilja mellan begreppen statistisk indikator och arbetsprocess blev den en term som fastställts i litauiska standarder (LST ISO 5127:2008; LST ISO 2789:2013). Den litauiska versionen av den enda internationella terminologistandarden inom det undersökta området (LST ISO 5127:2008) innehåller 1090 termer som godkänts av Litauens statliga kommission för det litauiska språket. Termsystemet inom biblioteksvetenskap och närliggande områden kompletterades också med termer i de litauiska versionerna av andra standarder från Internationella standardiseringsorganisationen. Under 2000–2015 utarbetades litauiska versioner av 23 internationella standarder inom informations- och dokumentationsområdet, med sammanlagt 1678 termer. De fortlöpande förändringarna inom detta område återspeglas också i att antalet termer ökar mellan olika utgåvor av standarder om samma ämne; en sådan stan- Terminologija | 2016 | 23 203 Ett exempel på god terminologisk praxis är ISO 2789. Under den granskade perioden utarbetades tre utgåvor av standarden för internationell biblioteksstatistik. I varje utgåva av standarden blev antalet termer successivt större. År 2003 fanns 93 termer, 2006 – 105 och 2013 – 159; den sistnämndas litauiska version antogs 2015 (LST ISO 2789:2013). Den litauiska standarden kan alltså vara en användbar resurs för litauiska termer och motsvarigheter på främmande språk. SLUTSATSER Systematiskt arbete med termer inom biblioteksvetenskap och bibliografi bedrevs under 1900-talets 1980- och 1990-tal. Under denna period utarbetades och publicerades fyra häften av den normativa flerspråkiga Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodyno i samarbete mellan Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, terminologen Stasys Keinys samt specialister inom främmande språk och andra områden. I de tematiska häftena normerades över två tusen termer för förlagsverksamhet och dokumenttyper på litauiska, liksom termer för katalogisering, bibliografi, hela cykeln för uppbyggnad av bibliotekets bestånd samt dess skydd och beståndstyper. Detta skede i arbetet med termer inom biblioteksvetenskap och bibliografi var ett exempel på ett framgångsrikt interinstitutionellt samarbete – både de redan använda, normerade termerna och de nya termer som föreslogs för användning tillhandahålls inte bara utifrån terminologiska principer, utan också med hänsyn till bibliotekspraxisens särdrag. De fyra häftena av BBTŽ gjorde det möjligt att ta sig an andra metoder för terminologiskt arbete – standardisering av termer. Under 1990-talet utarbetades sju ursprungliga litauiska terminologistandarder, som upphörde att gälla 2008. En analys av de litauiska versionerna av internationella standarder som utarbetats under 2000-talet visade att de innehåller över ett och ett halvt tusen termer, vilka kompletterade det befintliga terminsystemet inom biblioteksvetenskap och bibliografi. Användningen av normativa termer främjas genom att de tas in i rättsakter, standarder och läromedel. På så sätt säkerställs att de normativa termerna får fäste i bibliotekariernas yrkesspråk, i dokument som reglerar bibliotekens verksamhet och i den vetenskapliga kommunikationen. En granskning av termerna i läroböcker inom kommunikations- och informationsvetenskap visar att många normativa termer har tagits med i studiematerialet, men att det fortfarande förekommer termer som bör korrigeras. De flesta termer har fått fäste och ingår i aktiv användning. Det bör understrykas att endast en liten andel litauiska termer inom biblioteksvetenskap och bibliografi 204 Nijolė Bliūdžiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis är ovanliga eller används sällan, och resultaten av arbetet med vissa av dem kan behöva justeras med hänsyn till den tekniska utvecklingen och till att termerna inte har fått fäste. LITTERATUR OCH KÄLLOR BBTŽ 1990: Kolesinskienė N. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 1. Katalogavimas; Katalogų ir kartotekų sistema, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. BBTŽ 1991: Kolesinskienė N., Balsienė A. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 2. Dokumentas; Leidinys; Leid yba, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. BBTŽ 1994: Černiauskaitė V. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 3. Bibliografija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. BBTŽ 1999: Bliūdžiuvienė N., Rimša V. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 4. Bibliotekos fondai, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. Bibliotekininkystė 1998: Bibliotekininkystė ’97. Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminologija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. BISV 2009: Bibliotekininkystės ir informacijos studijų vadovas. Ats. red. ir sudarytoja A. Glosienė, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Bliūdžiuvienė N. 2001: Lietuviškasis bibliotekininkystės terminų žodynas: samprata ir rengimo programa. – Bibliotekininkystė 2000. Bibliotekų fondai ir skaitytojai, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka, 70–74. Bliūdžiuvienė N. 2012: Dokumentinės komunikacijos lietuviškieji terminologiniai ištekliai. – Terminologija 19, 70–82. Keinys St. 1994: Žodis bibliografijos terminų vartotojui. – Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas. Sąs. 3. Bibliografija, Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka, 9–14. Knygotyra 2006: Knygotyra. Vadovėlis. Sudarytojas ir ats. red. D. Kaunas, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. LBTRT 1989: Ralytė A., Rimša V. Lietuvių bibliotekininkystės terminologijos raida ir tvarkyba: nuo ištakų iki 1989 m., Vilnius: Lietuvos nacionalinė Martyno Mažvydo biblioteka. LRKMĮ 2005: Dėl bendrosios bibliotekos apskaitos knygos ir bibliotekos dienoraščio formų patvirtinimo, Lietuvos Respublikos kultūros ministro 2005 m. gruodžio 23 d. Nr. ĮV-75757 įsakymas. LRKMĮ 2006: Dėl Lietuvos bibliotekų fondo nuostatų patvirtinimo, Lietuvos Respublikos kultūros ministro 2006 m. gruodžio 11 d. Nr. ĮV-670 įsakymas. LRKMĮ 2010: Dėl bibliotekų fondo apsaugos nuostatų patvirtinimo, Lietuvos Respublikos kultūros ministro 2010 m. spalio 6 d. Nr. ĮV-499 įsakymas. LRV 2016: Dėl 1996 m. lapkričio 22 d. nutarimo nr. 1389 „Dėl dokumentų privalomųjų egzempliorių skaičiaus ir jų perdavimo bibliotekoms“ pakeitimo, Lietuvos Respublikos Vyriausybės 2016 m. birželio 8 d. Nr. 590 nutarimas. LST ISO 2789:2013 Information och dokumentation. Internationell biblioteksstatistik (identisk med ISO 2789:2013), Litauens standardiseringsdepartement. LST ISO 5127:2008 Information och dokumentation. Förklarande ordlista (identisk med ISO 5127:2001), Litauens standardiseringsdepartement. GOD BIBLIOTEKSPRAXIS INOM TERMINOLOGI Under 1900-talets åttio- och nittiotal bedrevs ett systematiskt arbete med att reglera biblioteksvetenskaplig och bibliografisk terminologi. Under denna period genomförde specialisterna vid Litauens nationalbibliotek Martynas Mažvydas, tillsammans med lingvisten Stasys Keinys och andra yrkesverksamma, en betydande terminografisk bedrift: utarbetandet och publiceringen av fyra häften av ”Biblioteksvetenskapens och bibliografins termordbok” (Bibliotekininkystės ir bibliografijos terminų žodynas). Terminologija | 2016 | 23 205 Häftena innehåller mer än två tusen standardiserade litauiska termer som betecknar publikations- och dokumenttyper samt termer för katalogisering, bibliografi, hela cykeln för uppbyggnad av bibliotekssamlingar, dokumentbevarande och samlingstyper. Detta skede i regleringen av biblioteksvetenskaplig och bibliografisk terminologi tjänar som exempel på framgångsrikt samarbete mellan institutioner; det introducerade en ny praxis för att föreslå standardiserade och nya termer, inte bara utifrån terminologiska principer utan också med hänsyn till särdragen i bibliotekens verksamhet. De fyra häftena med biblioteksvetenskapliga och bibliografiska termer möjliggjorde andra regleringsmetoder, nämligen standardiseringsarbete inom terminologin. Sju ursprungliga standarder för litauiska termer utarbetades på 1900-talet under nittiotalet och upphörde att gälla 2008. En analys av de litauiska versionerna av internationella standarder som utvecklats under 2000-talet visar att de omfattar mer än 1 500 termer, vilket utökade beståndet av befintliga biblioteksvetenskapliga och bibliografiska termer. Normativ användning av termer motiveras av att de införs i lagstiftning, standarder och studielitteratur, vilket säkerställer att standardiserade termer används i bibliotekariernas fackspråk, i normativa dokument för bibliotek och i vetenskaplig kommunikation. Analysen av termer som används i ledande läroböcker inom informations- och kommunikationsvetenskap visar att studielitteraturen innehåller många standardiserade termer, även om icke-normativ användning också förekommer. Man kan konstatera att flertalet termer har vunnit acceptans och används aktivt. Det bör noteras att vissa litauiska biblioteksvetenskapliga och bibliografiska termer inte har vunnit acceptans eller inte används aktivt, och att en del av dem behöver revideras med hänsyn till den moderna tekniska utvecklingen och den låga acceptansgraden. Mottaget 2016-12-05 Nijolė Bl div? Vilniaus universitetas Saulėtekio allé 9, hus I, LT-10222 Vilnius E-post: [email protected] 206 Nijolė Blūdžiuvienė | Geroji terminologinė bibliotekų patirtis