Evaluation System for Online Terminological Databases

doi.org/10.35321/term26-02 Utvärderingssystem för terminologiska databaser på nätet DÓRA MÁRIA TAMÁS Hungarian Office for Translation and Attestation Ltd., Termik Terminology Research Group at Károli Gáspár University of the Reformed Church of Hungary ESZTER SERMANN University of Szeged, Termik Terminology Research Group at Károli Gáspár University of the Reformed Church of Hungary SAMMANFATTNING Denna artikel syftar till att skapa ett omfattande klassificerings- och utvärderingssystem som ger objektiva utgångspunkter för förståelse, beskrivning, klassificering, utvärdering och granskning av stora organisationers centrala terminologidatabaser på nätet. En sådan heltäckande klassificering finns redan för lexikografiska genrer, det vill säga tryckta ordböcker och ordböcker på nätet, men saknas fortfarande för terminologidatabaser på nätet. Forskningen bygger på tidigare internationell och ungersk litteratur, studier av flera exempel på nätet, befintliga partiella klassificeringar och vår tidigare forskning. Den experimentella kategoriseringen, med en schematisk version i bilagan, bidrar till en djupare förståelse, möjliggör en grundlig beskrivning och en mer omsorgsfull utvärdering och leder i slutändan till ökad medvetenhet om användningen av terminologidatabaser på nätet. Ett nytt perspektiv kan också inspirera till utvecklingen av dessa värdefulla verktyg, som underlättar kommunikationen inom fackspråken. NYCKELORD: översättningsverktyg, terminologisk databas, utvärderingssystem, begreppsorientering, datakategorier. SAMMANFATTNING Artikeln syftar till att presentera ett heltäckande klassificerings- och utvärderingssystem som kan utgöra en objektiv grund för att förstå, beskriva, klassificera, utvärdera och granska större organisationers viktigaste webbaserade termbaser. En sådan heltäckande klassificering finns redan för lexikografiska genrer, det vill säga tryckta och webbaserade ordböcker, men för webbaserade termbaser saknas den fortfarande. Klassifi- 24 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann ceringen bygger på litteratur från Ungern och andra länder, analys av flera webbaserade exempel och partiella klassificeringar samt författarnas tidigare forskning. Den experimentella kategoriseringen med hjälp av ett schema i artikelns bilaga bidrar till en djupare förståelse, möjliggör en grundlig beskrivning och noggrannare utvärdering och ökar slutligen medvetenheten om användningen av webbaserade termbaser. Nya insikter kan också inspirera till utveckling av dessa verktyg, som underlättar kommunikationen inom fackspråksområdet. NYCKELORD: översättningsverktyg, termbas, utvärderingssystem, begreppsorientering, datakategorier. INLEDNING I dag har webbaserade termbaser blivit effektiva och nästan oumbärliga verktyg för korrekt professionell kommunikation och termanvändning. Termbasen är en genre inom terminologi som tillämpad lingvistisk disciplin och har unika egenskaper vad gäller struktur och innehåll. ”Terminologi” används i tre betydelser (teori, metodologi och samling av termer); dess centrala kategori är begreppet och den har därför ett begreppsorienterat synsätt (Bessé et al. 1997; Fóris 2005). Detta märks inom terminologins alla tre områden: i teoretisk forskning, i metoder som används för att analysera termer vid begreppsjämförelser samt vid organisering av data och termer i termbaser (Tamás 2018). Även om termbaser har vissa gemensamma egenskaper har de skapats för olika ändamål (t.ex. språkpolitik, företagsändamål eller som en del av internationella organisationers arbete), innehåller begrepp från olika ämnesområden (t.ex. juridik, ekonomi, medicin osv.) och varierar i detaljnivå. Det är därför uppenbart att de skiljer sig åt på många sätt. Därför är det inte enkelt att skapa ett allmänt accepterat utvärderingssystem som täcker alla aspekter. Efter att ha gått igenom relevant litteratur syftar denna artikel till att presentera ett preliminärt system för att undersöka och utvärdera stora centrala webbaserade databaser enligt relativt objektiva och heltäckande kriterier. Utvärderingskriterier som utvecklats för tryckta och elektroniska ordböcker (Fóris, Rihmer 2007; Gaál 2012) utgjorde grunden för vårt utvärderingssystem. Ordböcker har ett annat förhållningssätt till principerna för sammanställning och användargränssnitt; därför behövs nya kriterier eller kriterier med nytt innehåll för att undersöka och utvärdera termbaser. Terminologija | 2019 | 26 25 1. L I T T E R A T U R G E N O M G Å N G I våra tidigare studier har vi skapat en definition av terminologidatabaser, enligt vilken en termbank är en samling elektroniskt lagrade terminologiska data, skapad utifrån ett onomasiologiskt synsätt och baserad på kartläggning av ämnesområdets begreppssystem. Den innehåller termer och deras definitioner inom ett eller flera ämnesområden på ett eller flera språk (Sermann, Tamás 2010: 113). Som vi har konstaterat används termerna terminological databank and database ofta som synonymer i den relevanta internationella litteraturen (t.ex. Hartmann, James 1998), men i olika studier databank betraktas som ett vidare begrepp som omfattar databases (t.ex. Cabré 1998; Sager 1990). Enligt ISO:s definition är det en ”databas som innehåller en samling terminologiska data” (https://ttbs.isolutions.iso.org/obp/ui#term:3.29). Vi har jämfört termbankers egenskaper med elektroniska ordböckers (Sermann, Tamás 2010) och kommit fram till att elektroniska ordböcker och termbanker har vissa gemensamma drag men också skillnader, vilka sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Tabell som sammanfattar egenskaperna hos elektroniska ordböcker och termbanker online (Tamás 2014: 139; baserat på Sermann, Tamás 2013) ELEKTRONISK ORDBOK ONLINE TERMBANK semasiologiska principer onomasiologiska principer centralt element: ordet eller det språkliga tecknet centralt element: begreppet som betecknas av termen och uttrycks i definitionen anger betydelser återger data för begreppet (definitionen) tilläggsinformation: t.ex. uttal (högtalarikon), exempelmeningar hämtade ur kontextordboken, verbböjning tilläggsinformation: information om graden av ekvivalens (fullständig, partiell eller avsaknad av ekvivalens) och om den ekvivalent som anges (term, funktionell ekvivalent, termkandidat, standardiserad, harmoniserad, rekommenderad osv.) Utvärderingskriterierna för tryckta ordböcker (Fóris, Rihmer 2007; Fóris 2018) omfattar bakgrundsinformation om ordboken, information 26 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann om innehållet (mega-, makro-, mikro- och mesostruktur), innehållselement (lexikologiska grunder och språklig information) samt uppgifter om ordboksanvändning. En ordboks megastruktur avser förekomsten, frånvaron eller kvaliteten på förord, innehållsförteckning och instruktioner samt de källor som använts; makrostrukturen är organiseringen av lexikala uppslagsord (t.ex. alfabetisk eller tematisk); mikrostrukturen är uppslagsordens inre struktur; och mesostrukturen är systemet av hänvisningar. Utvärderingskriterierna för elektroniska ordböcker (Gaál 2012) innehåller element som motsvarar referensverktygets egenskaper. Dessa omfattar ordbokens tekniska parametrar, dess inbäddning, sökmotorns egenskaper och hur resultaten visas. Tabell 2. Huvudsakliga utvärderingskriterier för tryckta och elektroniska ordböcker (Fóris, Rihmer 2007; Fóris 2018; Gaál 2012) TRYCKTA ORDBÖCKER ELEKTRONISKA ORDBÖCKER (FÓRIS, RIHMER 2007; FÓRIS 2018) (GAÁL 2012) Bakgrundsinformation Bakgrundsinformation Strukturell information om innehållet: mega-, makro-, mikro- och mesostruktur Strukturell information om innehållet: mega-, makro-, mikro- och mesostruktur, nyheter: tekniska parametrar, inbäddning, pris, sökmotorns egenskaper och resultat. Information om innehållet: fonologi, grammatik och semantik Information om innehållet: fonologi, grammatik och semantik, nyheter: ljudfiler Uppgifter om ordboksanvändning: användbarhet, åtkomst, innovativa funktioner och bredare samhällsvärde Uppgifter om ordboksanvändning: användbarhet, åtkomst, innovativa funktioner och bredare värde – nyheter: användarvänlighet, uppdateringar och tillförlitlighet Some papers (Tamás 2010, 2014; Sermann 2011; Novák 2018) described specific termbases, others created various classifications and evaluation systems (Sager 1990; Arntz et al. 2014; Tamás 2014; Schmitz, Drewer 2017), but these are not suitable for comprehensive analysis in education, the training of translators or writing reviews. In this paper we use the following classification system for databases (see Table 3): Terminologija | 2019 | 26 27 Tabell 3. En preliminär klassificering av termbaser (baserad på Tamás 2014: 111) TYP AV TERMbas BEGREPPSORIENTERING TERMENS SJÄLVSTÄNDIGHET ANTAL DATAFÄLT ENKEL nödvändigtvis tillämplig (eller med vissa hybridinslag) inte nödvändigtvis tillämplig (liknar en ordlista) antalet når inte upp till minimum (t.ex. endast term och ämnesfält) TRADITIONELL nödvändigtvis tillämplig tillämplig traditionellt antal datafält finns, en definition på minst ett språk KOMPLEX (ibland kallad kunskapsbas eller terminologiskt informationssystem) nödvändigtvis tillämplig tillämplig traditionellt antal datafält finns, samt ytterligare kunskapsobjekt (begreppskartor, korpusar) Enligt klassificeringen ovan hör exempelvis Termin (https://jogi-terminologia.im.gov.hu/), termbasen för Ungerns justitieministerium, till kategorin enkla termbaser. Den har poster på fyra språk (ungerska, engelska, franska, tyska) i ett enkelt tabellformat. Den innehåller uppgifter om ämnesområde och delområde, med förklaringar som nyligen ibland har lagts till (bland annat källa, definition och exempelmeningar), men saknar andra datafält, och posten markerar inte någon huvudterm (vilket är viktigt för termens självständighet) utan visar endast en version. I sin nuvarande form hör även UNTERM (United Nations Multilingual Terminology Database, http://untermportal.un.org), till denna kategori. Denna interinstitutionella databas offentliggjordes 2014 och erbjuder endast begränsad information om termer. EUROTERMBANK, en databas som skapades på EU-initiativ för att underlätta nya medlemsstaters anslutning från 2004, hade också endast ett fåtal datakategorier (t.ex. termtyp, ordklass, samling, ämnesområde, redaktörer) (https://www.eurotermbank.com/) och innehåller i sin nya version samlingar inom olika ämnesområden. En annan enkel databas är Euskალterm, skapad av Baskiska centret för terminologi och lexikografi (UZEI) (http://www.euskadi.eus/euskalterm/). Centret sammanförde sina tidigare publicerade terminologiska ordböcker för att skapa databasen 1987 och förklarade den 2001 vara den baskiska nationella termbasen. Dess struktur 28 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann liknar en ordlista; vissa datablad saknar definition, men alla anger ämnesområde, källan till terminologiska data och året då uppgifterna registrerades (för detaljer, se Sermann 2013). Förekomsten av dessa termbaser fyller ofta en lucka och är av avgörande betydelse och stort värde, särskilt för mindre språk. Till de traditionella termbaserna hör bistro (Novák 2013; Tamás 2013), en terminologidatabas som initierades av Bolzano, ett autonomt län, och förvaltas av EURAC Research Centre (http://www.eurac.edu/en/research/autonomies/commul/Pages/default.aspx). Databasen innehåller juridiska termer och termer inom offentlig förvaltning på italienska, tyska och ladinska (http://bistrosearch.eurac.edu/). Poster är detaljerade, innehåller flera datakategorier och ger en definition på minst ett språk. Sökresultaten visas på ett sådant sätt att begreppen presenteras separat. En av de äldsta databaserna är schweiziska Termdat (www.termdat.ch), som grundades 1987 och har liknande egenskaper (Novák, Tamás 2013). EU:s termbas IATE (https://iate.europa.eu/home) hör också till denna kategori, men i denna databas kan definitioner ersättas av kontexter. Den serbiska databasen Evronim (http://prevodjenje.mei.gov.rs/evronim/index.php?jezik=eng1) som främjar Serbiens anslutning till EU, har också huvudsakligen egenskaper som kännetecknar en traditionell termbas. SAPTerm (www.sapterm.com) har ett användargränssnitt med vissa nya funktioner och hör också hemma här (se Tamás 2015) (http://www.eurac.edu/). Cercaterm, termbasen vid det katalanska terminologicentret (TERMCAT), kan också betraktas som en traditionell terminologidatabas (https://www.termcat.cat/ca/cercaterm). Huvudspråket är katalanska, och motsvarigheter anges på spanska, franska, engelska och italienska. Posterna innehåller begreppets definition, en term på katalanska, dess grammatiska kategori och motsvarigheter på några andra språk. Komplexa termbaser omfattar även begreppskartor och korpusar. Ett exempel är kunskapsbasen Eohsterm (www.eohsterm.org) (Tamás 2010), som innehåller en begreppskarta och även de analyserade lagarnas parallelltexter, men som inte har uppdaterats sedan den skapades. WIPO Pearl (https://www.wipo.int), termbasen vid FN:s Världsorganisation för immateriell äganderätt, är ett utmärkt exempel på användning av en begreppskarta. Den innehåller data på tio språk, och termer kan sökas med hjälp av språksökning eller sökning via begreppskartan. Dessutom kan man, när en term ännu inte har bearbetats, hitta resultat från maskinöversättning med en angivelse. Terminologija | 2019 | 26 29 Vi har försökt analysera ett brett urval av termbaser, sammanlagt 17 termbaser, även om urvalet skulle kunna kompletteras med verktyg som finns tillgängliga i vissa områden, såsom Ryssland eller Asien (till exempel Kina). Det är viktigt att komma ihåg att detta utvärderingssystem gäller användargränssnitten för stora centrala onlinedatabaser och inte omfattar studier av termbanker som skapats av terminologer respektive översättare, enskilda filer eller ens serverbaserade termbaser, en beskrivning av stegen för att skapa dessa, analys av dem eller beskrivning av komplexa terminologihanteringssystem (Arntz et al. 2014; Bowker 2015: 307; Drewer et al. 2014; Schmitz, Drewer 2017). De ovannämnda publikationerna utgick från behoven i den dagliga användningen och generaliserade inte sina utvärderingskriterier för mer allmänna forskningsändamål. 2. UTVÄRDERINGSSYSTEM FÖR TERMINOLOGISKA ONLINEDATABASER 2.1. Bakgrundsinformation om centrala termbaser Studiet av en databas allmänna bakgrund kan ta sin utgångspunkt i en granskning av termbaserna inom det aktuella området. Tidigare versioner kan visa termbasens historiska bakgrund och huruvida den har en föregångare (till exempel EURODICAUTOM och dess efterföljare IATE). Detta kan studeras ur olika aspekter. Sager (1990: 165–167) undersöker till exempel den tekniska utvecklingen och skiljer mellan första generationens termbaser (ordorienterade, avsedda för internt bruk, från 1970-talet) och andra generationens termbaser (som uppstod på 1980-talet, då den tekniska utvecklingen möjliggjorde konceptorientering och termautonomi). Ett annat kriterium är om termbasen har kopplingar till andra termbaser: den institutionella bakgrunden kan innebära att data kan överföras inom organisationen och att det finns undercentraler (se EU:s interinstitutionella databas IATE samt Termdat och UNTERM). Ett ytterligare kriterium vid studiet av den allmänna bakgrunden kan vara att klassificera databasen utifrån terminologins delområden (språkpolitik, översättning och standardisering). I vissa fall skapas databasen under statlig tillsyn för att tillgodose språkpolitiska syften (såsom bistro, Termdat, Termium Plus, TermCat). I andra fall 30 Dóra Mária Tamás | Eszter Sermann Evaluation System for Online Terminological Databases är syftet att skapa ett effektivt översättningsverktyg (t.ex. IATE), eller så offentliggörs termer som skapats under standardiseringsprocessen i termbasen (t.ex. DINTerm; https://www.din.de). Ofta har databaser flera syften och fyller flera funktioner samtidigt. När vi beskriver termbasens närmaste bakgrund kan vi granska kännetecknen hos den organisation som producerat databasen: dess typ, bakgrund, nationella eller internationella räckvidd, verksamhetsområden och tillgängliga finansiering. Ett kriterium kan vara huruvida organisationen som skapade databasen tillhör någon av de typiska grupper som brukar skapa termbaser (Tamás 2019a: 267): – internationella organisationer (UN – UNTERM, UN WIPO – Wipo Pearl, EU – IATE, Eurotermbank); – offentliga förvaltningsorgan (Schweiziska förbundskansliet – Termdat, Ungerns justitieministerium – Termin); – forskningsinstitut och universitet (EURAC Research – bistro); – översättningsbyråer (Kanadas översättningsbyrå – Termium Plus). Nästa steg kan vara att undersöka databasens målgrupp (modersmålstalare, talare med majoritets- eller minoritetsstatus, översättare eller experter inom ett visst område, till exempel ingenjörer, jurister, läkare osv.). Beroende på databasens avsedda syfte kan termbaser dessutom skiljas åt utifrån sina beskrivande, informativa egenskaper och sin föreskrivande, normerande karaktär (Tamás 2019b: 110). 2.2. Termbasens tekniska parametrar Tekniska parametrar omfattar sådant som är åtkomligt för användarna, det vill säga användargränssnittet, men inte sådant som kräver kunskap om databasens interna struktur eller bakgrunden till dess tillkomst, såvida denna information inte har publicerats på annat sätt. Om vi känner till databasens interna struktur kan vi avgöra om termbasen uppfyller den hierarkiska tredelade struktur som krävs enligt det terminologiska synsättet (postnivå – språknivå – termnivå), eller om den har strukturen hos ett databasnätverk, en enkel databas eller en relationsdatabas (Sermann, Tamás 2010). Vi behöver också bakgrundsinformation för att fastställa i vilken utsträckning termbasens fullständiga datainnehåll är åtkomligt, om data lagras i ett eller flera datalager och på vilket sätt. Stora centrala onlinedatabaser har vanligtvis ett eget, specialutformat sätt att visa innehållet. Det kan dock finnas hybridlösningar, till exempel Terminologija | 2019 | 26 31 bistro-termbasen i Sydtyrolen, där den detaljerade information som lagras i programvaran SDL Trados Multiterm även kan nås bakom användargränssnittet. Från och med i år kan Verwaltungsglossar (https://www.sprachressourcen.at/verwaltungsglossar/),, som skapats i samarbete med Wiens universitet och innehåller 700 termer, nås i Excel-, TBX- och pdf-format, i filformatet för SDL Trados Multiterm och via onlineprogramvaran Quick Term, och dessutom även som app. Andra databaser låter användarna ladda ned en del av innehållet (se Download IATE: https://iate.europa.eu/home).). Databaser blir modernare och tekniskt mer sofistikerade och kan ge användarna åtkomst till data via olika enheter, till exempel en smarttelefon eller surfplatta när det gäller WIPO Pearl (https://www.wipo.int/reference/en/wipopearl/news/2019/news_0003.html).). 2.3. Information om termbasens innehåll 2.3.1. DATABASENS ALLMÄNNA EGENSKAPER För att studera termbasernas allmänna egenskaper har vi delat in dem i två grupper utifrån hur väl de tillämpar det terminologiska synsättet och databasernas struktur: en grupp med de mer allmänna och grundläggande egenskaperna och en med de mer detaljerade och specifika. I den första gruppen började vi med att undersöka om de språkliga uppgifterna hade registrerats i databasen med ett begreppsorienterat synsätt i åtanke. I vissa fall kan vi se att det semasiologiska synsättet (som utgår från ordet eller det språkliga tecknet) blandas med det begreppsorienterade synsättet, vilket innebär att termautonomin inte iakttas fullt ut eller att lexikografiska verktyg läggs till (se ordlistans egenskaper i EUROTERMBANK eller den kompletterande ordbokslistan på webbplatsen för databasen SAPTerm eller Termium Plus, avsedd för andra ändamål men som inte ingår i termbasen) (se även Sermann, Tamás 2013; Tamás 2015). Termbasen Termium Plus erbjuder ingen separat träfflista med domänangivelser som utgångspunkt, utan i stället ett datablad med post 1, post 2 och så vidare. Mot bakgrund av ovanstående kan vi skilja mellan rent onomasiologiska termbaser och termbaser som även har vissa semasiologiska drag. 32 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann I kapitel 2, tabell 3 i denna artikel grupperar vi fortfarande termbaser efter allmänna egenskaper i tre kategorier utifrån deras struktur och detaljnivån i posterna: enkla, detaljerade traditionella och komplexa termbaser som innehåller extra information, såsom en korpus eller begreppskartor. 2.3.2. DETALJERAD ANALYS AV TERM BASERNAS STRUKTUR Utifrån analysen av deras struktur kan termbaser delas in i flera undergrupper. Vi har preliminärt matchat dessa mot den ordbokskategorisering som återfinns i tabell 2 och fastställt vilka egenskaper i termbaser som motsvarar megastruktur, makrostruktur, mikrostruktur och mesostruktur. Vi har beslutat att tillämpa denna uppsättning kriterier, som skapats för vokabulärer, trots att termbaserna har ett annat innehåll. Som vi konstaterade är den hierarkiska struktur som motsvarar mikrostrukturnivån inte nödvändigtvis synlig i den visuella presentationen; exempelvis kan termen och definitionen ligga på två olika nivåer (även om detta kan framgå av användarhandboken). Å andra sidan kan användare som är vana vid antingen traditionella eller digitala ordböcker ha fler referenspunkter när strukturen är transparent, och skillnaderna blir då tydligt synliga. Detta kan lösas genom en mer transparent presentation för externa användare. I linje med detta kan vi på megastrukturnivå undersöka om det finns information om hur termbasen används, såsom en användarhandbok, en hjälpsida, vanliga frågor, en beskrivning av termbasens syfte, ämnesområde, målgrupp, arbetsmetod, antal språk och de flerspråkiga sambanden mellan dem, ämnesområde och delområden; eller något annat informationsverktyg, såsom ett forum eller en chattjänst som hjälper användarna (se SAPTerm: chatt, SAP Community, SAP Help Portal). IATE-databasen informerar oss exempelvis om antalet termer och poster, antalet sökningar som gjordes under föregående vecka samt ändringar (nya poster, borttagningar och redigeringar). Databaser informerar också användarna om termbasens upphovsrättsliga aspekter. En termbas användargränssnitt betraktas som en samling och skyddas därför av upphovsrätten, med särskild tonvikt på dess struktur och dataorganisation. Följaktligen får dess skärmvisning inte kopieras eller publiceras fritt. På makrostrukturnivå kan vi analysera de sökalternativ som termbasen erbjuder: enkla eller avancerade; de avancerade kan baseras på termen, ämnesområdet och delområdet, ett fragment eller en språklig sökning Terminologija | 2019 | 26 3 3 och kan även kompletteras med en sökning i begreppskartan (t.ex. WIPO Pearl) eller i korpusen. Databasen kan erbjuda olika filter; i bistro kan vi exempelvis söka inom enskilda lagstiftningsområden, språk och geografisk spridning (dvs. språk som talas i Tyskland, Österrike eller Schweiz). Databasen erbjuder också möjligheten att spara filterinställningarna, och den integrerade funktionen för språkidentifiering kan också vara användbar. Som sökresultat visar de flesta databaser en träfflista, och vi kan studera metoden för att visa resultaten och organisera data. Termium Plus erbjuder exempelvis inte en separat lista med angivna ämnesområden som ett första steg, utan ett datablad med post 1, post 2 och så vidare. Här får vi redan viss information om datans karaktär: består den enbart av text, eller finns det även illustrationer eller multimedia? Det kan också finnas möjlighet att söka bland Google Bilder (såsom i WIPO Pearl). Databasen kan även möjliggöra interoperabilitet med andra dataarkiv (till exempel IATE och EURLEX, ett juridiskt dataarkiv, samt WIPO Pearl och patentdatabasen Patenscope). På mikrostrukturnivå är antalet datakategorier en tydlig indikator på hur detaljerad databasen är. Det går att se om den innehåller minimal information eller om den är ett välutvecklat, detaljerat dataarkiv; denna information utgör ett underlag för användarens utvärdering. När vi undersöker datakategorierna kan vi ur strukturell synvinkel skilja mellan obligatoriska och valfria datafält. Det är alltid en avgörande fråga om definitionen kan ersättas av kontexten. The relevant literature, standards and best practices (see Drewer et. al. 2014) can help us decide which are the most important data categories as per the principles of compilation, and we can also compare existing termbases (e.g. if possible also on the basis of their hierarchical organisation – respecting the entry level, language level and term level, for details see: Drewer et. al. 2014). Arntz et al. (2009: 233) claim that a simple termbase contains the following data fields: subject field, language, ID number, other codes, the term, linguistic features, definition, context, notes, synonym, data of the editor, date, source. Arntz et al (2014: 229–238) however contains a more complex description, that already meets the requirements of modern terminology management. På grund av termbasens begreppsorienterade karaktär spelar definitionen utan tvekan en central roll utöver termen, medan ekvivalens inte alltid utgör en separat kategori. Andra vanliga datakategorier är: 34 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann – termstatus (huvudterm eller uppslagsord, synonymer i en separat post eller inte) och typer av relationer till relaterade termer (överordnade, underordnade eller samordnade termer); – tillförlitlighet och validerad status; – användning av olika etiketter: geografisk spridning; dokumenttyp (t.ex. pass, som i Termium Plus); specialtermer relaterade till konfederationen eller kantonerna kan ”flaggas” (i Termdat); godkännande (rekommenderad, förbjuden, standardiserad); huruvida termen har bekräftats av terminologikommittén (i bistro); arkaisk (i IATE: föråldrad); – illustrationer och andra multimedier; – lingvistiska egenskaper; – kontext och kollokationer. Om vi ser på ISO-standarder för utarbetande av termbaser finner vi rekommendationer särskilt om datakategorier i standarden ISO 12620:2019 med titeln Hantering av terminologiresurser – specifikationer för datakategorier. I den version som publicerades 1999 definierades följande tio datakategorier: termen, information om termen, ekvivalens, domän, beskrivande datakategorier om begreppet, begreppsrelationer, begreppsstrukturer, anmärkningar, information om dokumentationen, administrativ information. De viktigaste datakategorierna är: huvudtermen, inmatningsdatumet och källan (Serm ann 2013). Senare publicerades Register över datakategorier på www.isocat.org parallellt med 2009 års standard, i syfte att åstadkomma enhetlighet. Detta var ett öppet forum som listade sammanlagt cirka 590 datakategorier, inklusive överlappningar (för detaljer, se Schmitz 2012; Tamás 2014: 103). För närvarande har webbplatsen www.isocat.org ersatts av http://www.datcatinfo.net, som är ett Datakategoriförråd (DCR) som utvecklats i enlighet med den kommande ISO 12620:2019. Denna version innehåller i sig inga konkreta datamodeller, endast riktlinjer och krav, och erkänner skillnaderna i tillvägagångssätt vid utvecklingen av språkresurser för olika domäner och behov, vilket leder till variationer i datakategorier. Även om enhetlighet fortfarande är viktig för att möjliggöra datautbyte med filformatet TBX, som publicerats på www.datcatinfo.net: – datakategorier i kärnmodulen: datum, anmärkning, term; – datakategorier i basmodulen: kontext, definition, extern korsreferens, grammatiskt genus, geografisk användning, projekturval, relaterat begrepp, relaterad term, ansvar, källa, termplacering, termtyp, transaktionstyp, xGraphic. Terminologija | 2019 | 26 35 Ett initiativ för enhetlig användning av datakategorier bland skaparna av stora databaser i organisationen JIAMCATT (se EU, UN, IMF; France Terme, Termdat, Termium Plus) syftar till att etablera en gemensam plattform som ger en enda central åtkomst till terminologiresurser, verktyg och databaser (Maslias 2014; https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation/events/jiamcatt-2019_en). Begreppsorientering och termautonomi är inte de enda aspekterna när man undersöker om redigeringsprinciperna har följts. Andra aspekter omfattar dataelementaritet (dvs. om termbasen innehåller ett dataelement i varje datafält) och datagranularitet (dvs. om detaljnivån är väl avvägd och antalet underkategorier inte är alltför stort) (Reinke 2012: 102; Arntz et al 2014: 239–241; ISO 16642: 2017). I linje med terminologin som disciplin, där olika arbetsmetoder och inriktningar används, återspeglar även termbasernas användargränssnitt olika tillvägagångssätt. Definitioner kan till exempel finnas på ett eller flera språk. I vissa fall kan alla språk använda samma begrepp (som i enhetliga EU-termer eller internationella termer), och då räcker det att ha en definition på ett språk. Ett annat scenario kan vara att syftet är att visa resultaten av en kontrastiv analys. Olika syften kan också kräva olika datakategorier. Om syftet är att stödja standardisering (som för DINTerm) är hänvisningar till standarder avgörande; om syftet är att förena och harmonisera termanvändningen eller att utföra översättningsinriktat terminologiarbete är följande viktigt: att ange termers status, funktionella ekvivalenter eller termkandidater samt att tillhandahålla kontexter eller kollokationer. Till exempel innehåller bistro rättsliga kollokationer som är bundna till ett visst system och kopplade till huvudtermen (Chiocchetti 2019). Slutligen är en kontrastiv analys av begrepp avgörande om syftet är att bidra till språkpolitik (jfr rättsliga termer i bistro). Vissa språk kan dock kräva särskilda data (t.ex. artiklar i tyska), eller så kan data vara domänberoende (illustrationer eller multimedia kan vara nödvändiga inom medicin eller teknik). När det gäller strukturen kan datakategoriernas ordning och mängden data i varje fält variera, eller så kan det första sökresultatet visa en kortare version av texten som användaren vid behov kan expandera (som i fallet med bistro). På så sätt kan användaren få en tydligare bild av posterna. På mesostrukturens nivå kan vi studera hänvisningssystemet, dvs. förekomsten av och utformningen på interna länkar (inom och mellan pos- 36 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann ter) och externa länkar (länkar till externa webbplatser). Användningen av interna länkar, dvs. länkar inom posten och till andra poster, ingår i korshänvisningssystemet; för begrepp kan detta även göras på andra sätt, exempelvis via en begreppskarta. Externa länkar kan visas på olika sätt. Frågorna är här om de kan öppnas på ett enkelt sätt, om innehållet beskrivs (adress, sökväg), om länken är permanent och om engångslänkar tillåts. 2.4. Information om termbasens användning Information om användningen omfattar termbasens användarvänlighet, uppgifternas tillförlitlighet, uppdateringsfrekvensen, databasens innovativa karaktär, dess betydelse för yrkesområdet och dess värde för samhället. Användaren föredrar alltid att öppna ett verktyg som är lätt att använda, tydligt och snabbt tillhandahåller informationen. Ur denna aspekt är databasens användarvänlighet, som måste kunna upplevas på olika plattformar (jfr tekniska parametrar), av avgörande betydelse. Om databasen ska vara begriplig för allmänheten är det lämpligt att undvika förkortningar (detta var en betydande förbättring i den nuvarande versionen av Termdat jämfört med den tidigare versionen), sökningar bör vara enkla och det rekommenderas också att använda visuellt material. En aspekt av det visuella materialet är hur uppgifternas tillförlitlighet visas, så att användaren omedelbart får tydlig information om frekvens och uppdateringar. Detta gäller inte bara uppgifternas tillförlitlighet utan också kvaliteten på termbasens data. När vi bedömer kvaliteten måste vi utgå från termbasens aktuella utformning, och det är inte alltid uppenbart om uppgifterna faktiskt har uppdaterats, kontrollerats och validerats. Aktualiteten kan visas på olika sätt, exempelvis genom registreringsdatum eller genom att valideringsstatusen uttryckligen anges. Till exempel anger stjärnor i IATE tillförlitligheten, i termbasen bistro visar en femgradig skala samma sak, och standardiserade termer får högsta poäng; WIPO Pearl använder en fyrgradig skala för samma ändamål. För att öka tillförlitligheten är det avgörande att välja källor omsorgsfullt och dokumentera dem ordentligt (man kan till exempel föredra dokument med en permanent DOI-identifierare). Det är också viktigt att veta om termbasens producent samarbetar med ett internt och/eller externt nätverk av experter (SAPTerm). En annan aspekt av tillförlitligheten är de redigeringsmetoder som tillämpas vid bearbetningen av data (erbjuds det möjlighet att skicka in förslag, huruvida interna Terminologija | 2019 | 26 37 och/eller externa experter konsulteras, om redigeringen sker genom crowdsourcing och om den innehåller resultat från maskinöversättning, såsom WIPO Pearl. SAPTerm strävar exempelvis efter att etablera ett nätverk av experter i varje land (Tamás 2015); man kan också undersöka om redaktörerna har samarbetsavtal med universitet (som IATE och WIPO Pearl). Redigeringen kan ske på en central plats eller lokalt, varefter materialet laddas upp till en central databas (IATE redigeras av EU:s översättningstjänster, Termdat redigeras både centralt och i kantonerna, och UNTERM innehåller data från olika FN-organ). I de senare fallen är bortfiltrering av dubblettposter en stor utmaning (se IATE och UNTERM). Löckinger (2019: 9) examined the research methods of document editors, and evaluated the results of online questionnaires concluding that users make their judgements on quality primarily based on the content (whether it is up-to-date and professional) and usability (user friendliness, display and categorisation of information). Databasens innovativa karaktär kan komma till uttryck genom en ny typ av visning eller extra information (begreppskarta, korpus, maskinöversättningsresultat, videohandledning, e-kurs), eller genom att dataarkiven är länkade till varandra (såsom Google Bilder, databaserna IATE och EURLEX samt WIPO Pearl och Patentscope). Sist men inte minst bör även termbasens värde för yrkesområdet och dess betydelse för samhället undersökas. Frågorna här är om termbasen är användbar för olika expertgrupper, om den har någon relevans för språkpolitik och terminologipolitik, och om termbasens skapare erbjuder vidareutbildning, e-utbildning, workshoppar eller möjligheter till samarbete (t.ex. Termdat, IATE, WIPO). SLUTSATSER: UTVÄRDERINGSSYSTEMETS ANVÄNDBARHET Kriterierna för termbaser har utformats inom fyra kategorier: – bakgrundsinformation, – tekniska parametrar, – information om innehållet, och – information om användningen. Det föreslagna utvärderingssystemet ovan visar att termbaser som bygger på ett relativt enhetligt terminologiskt synsätt och gemensamma principer ändå uppvisar en stor variation av egenskaper, eftersom användarnas krav inom olika domäner och med olika syften betonar skilda redigeringsprinciper. 38 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann Dessutom är dessa egenskaper nära förbundna med varandra och ofta svåra att skilja åt (såsom redigeringsprinciper, dokumentation, tillförlitlighet och kvalitet). I linje med ovanstående har vi stött på två slags svårigheter: å ena sidan är de gemensamma egenskaperna mindre uppenbara än när det gäller ordböcker, och å andra sidan hör vissa egenskaper till mer än ett kriterium. Tillämpningen av kriterieuppsättningen för vokabulärer har blottlagt skillnaderna mellan genrerna av dessa översättningsverktyg inom lexikografi och terminologi, liksom termbasernas främsta kännetecken. Analysen kan ändå inte betraktas som avslutad. Med en ytterligare precisering av utvärderingskriterierna, en eventuell utveckling av en tydligare struktur på onlineplattformar och termbasernas nödvändiga utveckling över tid kommer det att bli möjligt att utarbeta en mer specifik beskrivning. Vi anser ändå att detta utvärderingssystem kan vara användbart för att få en grundligare förståelse av och mer medveten användning av dessa verktyg inom utbildning, vid skrivandet av recensioner och för översättare, vilket redan har visat sig vara fallet med vokabulärer. Genom att tillämpa utvärderingssystemet steg för steg kan användaren upptäcka nya funktioner hos verktyget. Det hjälper också användare att utforma och dela en objektiv expertbedömning av termbaser, både muntligt och i form av recensioner. Som vi betonade i början av artikeln är detta utvärderingssystem avsett att vara preliminärt. Vi hoppas att vår analys omfattande karaktär till och med kan inspirera utvecklare. Termbasgenren är i sig nära knuten till praktiska krav, men den ger också utrymme för kreativitet. REFERENCES Arntz R., Picht H., Mayer F. 2009: Einführung in die Terminologiearbeit, Hildesheim, Zürich, New York: Georg Olms Verlag. (6. Aufl.). Arntz R., Picht H., Schmitz K.-D. 2014: Einführung in die Terminologiearbeit, Hildesheim / Zürich / New York: Georg Olms Verlag. Bessé B. de, Nkwenti-Azeh B., Sager J. C. 1997: Glossary of Terms Used in Terminology. – Terminology 4, 117–156. Bowker L. 2015: Terminology and Translation. – Handbook of Terminology. H. J. Kocker, F. Steurs (eds.), Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 304–323. Cabré M. T. 1998: Terminology. Theory, Methods and Applications (Terminology and Lexicography Research and Practice I), Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins. Chiocchetti E. 2019: Terminology Work in South Tyrol: New Approaches, New Termbase, New Domains. Scientific, Administrative and Educational Dimensions of Terminology. Held at: the 3rd International Conference on Terminology, Lithuania, Vilnius, 17–18 October 2019. Drewer P., Pulitano D., Schmitz K.-D. 2014: Terminologiearbeit. Best Practices 2.0, Köln: Deutscher Terminologie-Tag e.V. Fóris Á. 2005: Hat terminológia lecke [Six lectures in terminology], Pécs: Lexikográfia Kiadó. Terminologija | 2019 | 26 39 Fóris Á. 2018: Lexikológiai és lexikográfiai ismeretek magyar (mint idegen nyelv) tanároknak. [Lexicology and lexicography for teachers of Hungarian (as a foreign language)]. Károli Gáspár Református Egyetem, Magyarnyelv-tanári segédkönyvek, Budapest: L’Harmattan. Fóris Á., Rihmer Z. 2007: A szótárak minősítési kritériumairól. [On the Evaluation Criteria for Dictionaries]. – Fordítástudomány 9(1), 109–113. Gaál P. 2012: Szempont­rendszer online szótárak minősítéséhez. [Evaluation System for Online Dictionaries]. – Magyar Terminológia 5(2), 225–250. Hartmann R. K. K., James G. 1998: Dictionary of Lexicography, Exeter: Routledge. Löckinger G. 2019: Fachsprachliche Nachschlagewerke für technische Redakteurinnen und Redakteure – Ergebnisse einer empirischen Studie. Edition. 15. Jahrgang, 1. Ausgabe. 5–9. Magris M., Musacchio M. T., Scarpa F. 2002: Manuale di terminologia. Aspetti teorici, metodologici e applicativi, Milano: Editor Hoepli. Maslias R. 2014: Combine EU Terminology with Communication and Ontology Research. – Terminology and Knowledge Engineering, 2014. Jun 2014, Berlin, Germany. Available at: https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01005876. Novák B. 2013: A bolzanói bistro olasz–német–latin jogi terminológiai információs rendszer bemutatása. [Bistro, the Italian–German–Ladin information system for legal terminology]. – Magyar Terminológia 6(1), 61–83. Novák B., Tamás D. 2013: A svájci jogi-közigazgatási terminológiai adatbank, a TermDat. [TermDat, the Swiss Terminology Database of Law and Public Administration]. – Magyar Terminológia 6(2), 207–231. Novák B. 2018: A terminológiai munkafolyamat a minőségi jogalkotásban. Magyar–olasz összehasonlító vizsgálat az alkotmányjogi terminológia területén. [The Role of Terminology Work in Quality Law Making. Hungarian–Italian Comparative Terminology at the Field of Constitutional Law]. Doctoral Thesis University of Pécs, Faculty of Law. Kranebitter K., Ralli N. 2019: Piccola guida per sviluppare strumenti terminologici. Talk held at: XXIX Convegno Ass. I. Term, Terminologie e vocabolari: lessici specialistici e tesauri, glossari e dizionari. Accademia della Crusca, Villa Medicea di Castello, Firenze, 30–31 May 2019. Reinke U. 2012: Terminologiearbeit für und mit Sprachtechnologie. – Terminologieprozesse und Terminologiewerkzeuge. F. Mayer, K.-D. Schmitz (eds.), Akten des Symposiums. Heidelberg, 19–21. April 2012, Deutscher Terminologie-Tag e.V, Köln: SDK Systemdruck Koln GmbH & Co. KG, 101–118. Sager J. C. 1990: A Practical Course in Terminology Processing, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Schmitz K.-D., Drewer P. 2017: Terminologiemanagement. Grundlagen, Methoden, Werkzeuge, Berlin: Springer Vieweg Verlag. Schmitz K.-D. 2012: Using International Standards for Terminology Exchange. – Terminologija 19, 33–38. Available at: http://lki.lt/wp-content/uploads/2017/06/Terminologija-19-ilovepdf-compressed.pdf [accessed 05.08.2019]. Sermann E., Tamás D. 2010: Hogyan definiálhatjuk a fordítói adatbázist? Egy olasz és egy spanyol fordítói terminológiai adatbázis vizsgálata. [How to Define the Translation Database? Study of an Italian and a Spanish Translation Oriented Termbase]. – Nyelvek találkozása a fordításban. Doktori kutatások Klaudy Kinga tiszteletére. K. Károly, Á. Fóris (eds.), Budapest: ELTE Eötvös Kiadó, 101–115. Sermann E. 2011: A terminológiai szabványosítás szerepe a lokalizáció folyamatában. [The Role of Terminology Standardization in Localization]. – Fordítástudomány 13(2), 72–87. Sermann E. 2013: A terminológiai szabványosítás és a terminológiai harmonizáció fordítási vonatkozásai. [The Translational Aspects of Terminology Standardisation and Terminology Harmonisation]. Doctoral dissertation (Manuscript), Budapest: ELTE. Sermann E., Tamás D. 2013: Elektronikus szótár vagy terminológiai adatbázis? [Electronic Dictionary or Termbase?]. – Társadalmi változások, nyelvi változások. A XXII. MANYE Kongresszus előadásai. Szeged 2012. április 12–14. Sz. Tóth (ed.), Budapest–Szeged: MANYE–Szegedi Egyetemi Kiadó Juhász Gyula Felsőoktatási Kiadó, 450–454. Available at: http://mek.oszk.hu/11700/11730/. Sermann E. 2019: A terminológiai munkafolyamatok és a fordítás szempontjából releváns ISO-szabványok. [ISO Standards Relevant for Terminology Work and Translation]. – A szabványosítás fordítási és terminológiai vonatkozásai. Á. Fóris, A. Bölcskei (eds.), Budapest, L’Harmattan. Sermann E. 2019: Terminológiai adatbázisok mint a nyelvi portálok áthidalásának eszközei. Magyar nyelven (is) elérhető néhány terminológiai adatbázis tartalmi és szerkezeti vizsgálata. [Termbases as the Means to 40 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann Surpass Language Barriers. Content and Structural Analysis of Some Termbases (also) Available in Hungarian. – Acta Historiae Litterarum Hungaricarum. Acta Universitatis Szegediensis 34(3), 149–169. Tamás D. 2010: La Knowledge Base EOHS Term, ossia un vocabolario Online Creativo. – Corvinus nyelvi napok, “Kreativitás és nyelv”. 2009. szeptember 23–24. G. Cs. Dávid, A. Zelenyi (eds.), Budapesti Corvinus Egyetem IOK Alkalmazott Nyelvészeti Kutató- és Továbbképző Központ, Budapest: Aula, 349–355. Tamás D. 2013: Az olaszországi Bolzano autonóm megyében élő kisebbségek jogainak védelméről és a bistro terminológiai projekt létrejöttének hátteréről. [On the Protection of Rights of the Minority Communities Living in the Autonomous County of Bolzano, and the Bistro Terminology Project]. – Magyar Terminológia 6(1), 41–60. Tamás D. M. 2014: A gazdasági szakszövegek fordításának terminológiai kérdéseiről. [The Terminological Aspects of the Translation of Economic Texts], Fordítástudományi értekezések I, Budapest: ELTE BTK Fordító- és Tolmácsképző Tanszék. Tamás D. 2015: Az SAPterm terminológiai adatbázis vizsgálata. [The Study of SAPterm Termbase]. – A fordítás titkos ösvényein. Doktori kutatások Klaudy Kinga tiszteletére II. K. Károly, Á. Fóris (eds.), Budapest: ELTE Eötvös Kiadó, 211–230. Available at: http://www.eltereader.hu/media/2018/05/A_forditas_titkos_osvenyein_READER.pdf. Tamás D. M. 2018: Miért rögzítsünk jogi szakszavakat terminológiai adatbázisokban? [Why Should We Record Legal Terms in Termbases?]. – Magyar Jogi Nyelv 2(2), 30–32. Available at: https://joginyelv.hu/beszamolo-a-jog-es-terminologia-cimu-konferenciarol/. Tamás D. M. 2019a: A IUSTerm jogi és közigazgatási terminológiai adatbázis háttérmunkálatainak tapasztalatairól. [IUSTerm Terminological Database of Law and Public Administration: A Glimpse Behind the Scenes]. – Diszciplínák találkozása – nyelvi közvetítés a XXI. században. Sz. Szoták (ed.), Budapest: OFFI Zrt, 260–281. Available at: https://150.offi.hu/kiadvanyok/disciplinak-talalkozasa-nyelvi-kozvetites-21-szazadban. Tamás D. M. 2019b: A terminológiai adatbázisok mint a terminológia-stratégia eszközei. [Terminology Databases as Means of Terminology Strategy]. Talk held at: Terminológia-stratégiai kihívások a magyar nyelv vonatkozásában. [Challenges of Terminology Strategy in the Hungarian Language Area], Budapest: OFFI–L’Harmattan, 105–119 (In press). SOURCES 12620: 2019 Management of Terminology Resources – Data Category Specifications. 3th edition [2019.05]. 12620: 2009 Terminology and Other Language and Content Resources – Specification of Data Categories and Management of a Data Category Registry for Language Resources. 12620: 1999 Computer Applications in Terminology – Data Categories. ISO 16642: 2017 Computer Applications in Terminology – Terminological Markup Framework. 2nd edition [2017.11]. ONLINE SOURCES: http://www.datcatinfo.net [accessed 05.08.2019] https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation/events/jiamcatt-2019_en [accessed 05.08.2019] http://www.eurac.edu/en/research/autonomies/commul/Pages/default.aspx www.isocat.org [accessed 10.03.2013] https://www.termcat.cat/en/recursos/productes-multimedia/termtest-dictionary-self-assessment-test [accessed 05.08.2019] https://www.wipo.int/reference/en/wipopearl/news/2019/news_0003.html [accessed 14.03.2019] TERMBASES: bistro http://bistrosearch.eurac.edu/ [accessed 14.03.2019] DINTerm https://www.din.de [accessed 14.03.2019] Cercaterm https://www.termcat.cat/ca/cercaterm [accessed 06.08.2019] Terminologija | 2019 | 26 41 Evronim http://prevodjenje.mei.gov.rs/evronim/index.php?jezik=engl [accessed 05.08.2019] eohsterm www.eohsterm.org [accessed 14.03.2019] EUROTERMBANK (https://www.eurotermbank.com/) [accessed 05.08.2019] EUSKALTERM (http://www.euskadi.eus/web01-apeuskal/eu/q91EusTermWar/kontsultaJSP/q91aAction.do) [accessed 05.08.2019] France Terme (http://www.culture.fr/franceterme) [accessed 05.08.2019] IATE https://iate.europa.eu; https://iate.europa.eu/home [accessed 14.03.2019] SAPTerm www.sapterm.com [accessed 16.03.2019] Termdat www.termdat.ch [accessed 15.03.2019] Termium Plus https://www.btb.termiumplus.gc.ca [accessed 14.03.2019] Verwaltungsglossar https://www.sprachressourcen.at/verwaltungsglossar/ [accessed 05.08.2019] WIPO Pearl https://www.wipo.int [accessed 15.03.2019] Termin https://jogi-terminologia.im.gov.hu/ [accessed 14.03.2019] UNTERM (http://untermportal.un.org) [accessed 05.08.2019] APPENDIX EVALUATION SYSTEM FOR ONLINE TERMINOLOGICAL DATABASES I. Background information on central termbases A) GENERAL BACKGROUND 1. A survey of the termbases at the given domain: – historical background, date of creation, evolution, newly implemented or improved version of a former database; – diachronic (former versions) or synchronic description; – relationship with other termbases within or outside the organisation. 2. Grouping based on aim: – language policy and terminology policy aims; – translation-oriented termbase; – standardisation purposes. B) IMMEDIATE BACKGROUND 1. The characteristics of the organisation that produced the termbase: – the background to the organisation, whether it has a national or international scope, domain, funding and type of organisation: international organisation, public administrative agency, research institute, university, translation agency. 2. Target users: – native speakers, speakers having a majority or minority status; – translators; – experts of a specific domain, e.g. engineers, lawyers, doctors etc. 42 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann 3. Intended purpose: – descriptiveness; – prescriptiveness. II. Technical parameters of a termbase A) THE SOFTWARE – bespoke; – hybrid; – commercially available. B) ACCESSIBILITY OF THE TERMBASE – open or restricted; – downloading of data allowed, supported platforms (e.g. smart phone, tablet). III. Information on the content of the termbase A) GENERAL FEATURES OF THE DATABASE 1. Concept oriented: – purely onomasiological approach; – hybrid approach, containing semasiological elements as well. 2. Simple, traditional or complex termbases: – number of structural elements (termbase, concept map, corpus); – level of detail in entries: type and number of data categories. B) DETAILED STRUCTURE OF THE DATABASE 1. At the level corresponding to megastructure: – directions for use and other forms of help: forum, chat service for users facing difficulties; – availability of copyright; – information on the number of concepts/entries and terms; – number of languages: monolingual, bilingual, multilingual; – number of domains and sub-domains. 2. At the level corresponding to macrostructure: – search options: simple or advanced for terms, in the domain, subdomain, for word fragments; linguistic search only or concept map search as well; search in aligned corpus; links giving access to other data repositories; – display and organisation of search results (hit list or lack of); – nature of shown information (text, image, multimedia). Terminologija | 2019 | 26 43 3. At the level corresponding to microstructure: – number of data categories and extent of elaboration; – types of data categories and its organisation: – display of data categories and clarity of entries: order and labelling of data categories; – respect for principles of terminology data modelling: beyond being concept oriented is there term autonomy, the level of realisation of a three-level hierarchical structure (entry level – index level – term level, if transparent through external descriptions), data elementarity and granularity; – mandatory and optional data fields; – data categories as per the work methods: is there a definition or not; the number of language variants of the definition; weather a definition can be replaced by a context; definition is for one concept or is there a contrastive purpose (e.g. existence of the data category of equivalence); – choice of data categories based on aims/subfield of terminology: standardisation, translation or language policy; – choice of data categories based on specific requirements of the domain (e.g. illustrations in an engineering termbase). 4. At the level corresponding to mesostructure: – cross references (links within the entries, links among entries); – external links (to other websites or repositories); – appearance of links (can be opened, accessibility, description of content). IV. Information on the usage of the termbase A) USER FRIENDLINESS OF THE DATABASE – understandability; – use of abbreviations; – visual elements; – easy to search. B) UPDATES – frequency of updates; – general state of up-to-dateness (dates of recording). C) RELIABILITY OF DATA – documentation: sources and their indication, information on reliability in each entry and its marking; date of recording for up-to- 44 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann dateness; star, icon, text to indicate reliability for the validated state; written sources, internal or external network of experts; the use of permanent or one-off links; – editing options and reliability: organisational with internal and/or external experts, cooperation with other organisations, possibility for individual submissions, crowd-sourced and checked, results from machine translation with indication etc. D) THE INNOVATIVE NATURE OF THE DATABASE – contains extra elements: concept map, corpus; – extra information: video tutorial, e-course; – innovative display or lack thereof. E) VALUE OF THE TERMBASE FOR SOCIETY AND ITS IMPORTANCE FOR THE PROFESSION – aspects of language strategy and terminology policy; – scope and type of experts interested; – opportunities for training, e-course, workshop, or cooperation agreements (e.g. with universities). INTERNETINIŲ TERMINŲ BAZIŲ VERTINIMO SISTEMA Santrauka Straipsnyje siekiama pateikti visapusišką klasifikavimo ir vertinimo sistemą, kuri būtų objektyvus pagrindas siekiant suprasti, aprašyti, klasifikuoti, vertinti ir peržiūrėti svarbiausias didesnių organizacijų internetines terminų bazes. Tokios visapusiškos leksikografinių žanrų, t. y. spausdintų ir internetinių žodynų, klasifikacijos jau esama, tačiau internetinėms terminų bazėms taikomos klasifikacijos nėra. Tyrimas grindžiamas Vengrijoje ir kitose šalyse paskelbta leksikografijos ir terminologijos sričių literatūra, ISO standartais, kelių internetinių terminų bazių, dalinės klasifikacijos analize, autorių atliktais tyrimais. Terminų bazėms taikytinų kriterijų rinkinys parengtas atsižvelgiant į keturias svarbiausias kategorijas: pagrindinę informaciją, techninius parametrus, turinio informaciją ir naudojimą. Straipsnyje taip pat pateikiama schema, kurią būtų nesunku naudoti seminarų ar pamokų metu. Pamažu taikydamas tokį kriterijų rinkinį, vartotojas gali įgyti vis daugiau žinių ar net atrasti naujų funkcijų. Preliminarioji vertinimo sistema atskleidžia, kad taikant beveik vienodus terminologinius metodus kuriamos terminų bazės turi tam tikrų ypatumų, nes įvairių sričių vartotojų poreikiai ir keliami tikslai numato skirtingus redagavimo principus. Be to, kai kurie ypatumai yra glaudžiai susiję ir juos dažnai sunkoka atskirti (pvz.: redagavimo principai, dokumentacija, patikimumas, kokybė). Terminologija | 2019 | 26 45 Eksperimentinis skirstymas į kategorijas padeda geriau suvokti, išsamiau aprašyti ir atidžiau įvertinti naudojimosi internetinėmis terminų bazėmis ypatumus, pagaliau – suvokti, kaip svarbu kalbos specialistams tokiomis bazėmis naudotis. Tai skatintų vartotojus susidaryti apie terminų bazes objektyvią nuomonę ir ja dalytis žodžiu ar raštu, rašant apžvalginius straipsnius. Gauta 2019-09-02 Dóra Mária Tamás Hungarian Office for Translation and Attestation Ltd Hungary, 1062 Budapest, Bajza utca 52 Termik Terminology Research Group at Károli Gáspár University of the Reformed Church of Hungary Hungary, 1146 Budapest, Dózsa György út 25 E-mail: [email protected]; [email protected] Eszter Sermann University of Szeged Faculty of Humanities and Social Sciences Department for Italian Studies Hungary, 6722 Szeged, Egyetem u. 2 Termik Terminology Research Group at Károli Gáspár University of the Reformed Church of Hungary Hungary, 1146 Budapest, Dózsa György út 25 E-mail [email protected] 46 Dóra Mária Tamás | Evaluation System for Online Terminological Databases Eszter Sermann