XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu „liga“ ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis

doi.org/10.35321/term27-10 Tvåordiga sammansatta benämningar från slutet av 1800-talet–början av 1900-talet med sjukdom som huvudled och adjektiviska attribut PALMIRA ZEMLEVIČIŪTĖ Institutet för litauiska språket S A M M A N F A T T N I N G Artikeln undersöker tvåordiga sammansatta benämningar som användes i den populärvetenskapliga medicinska pressen (böcker, häften, tidnings- och kalenderartiklar) i slutet av 1800-talet–början av 1900-talet, med sjukdom som huvudled och adjektiviska attribut. Syftet är att fastställa vilka betydelseaspekter attributen beskriver huvudleden sjukdom utifrån och vilka uttrycksmässiga särdrag dessa led har. Huvudleden sjukdom kan beskrivas av attributet genom olika betydelseaspekter – utifrån dess samband med (vanligen) immateriella (tid, yttringssätt etc.) och (sällan) materiella (organism, kroppsvätska, organ etc.) företeelser. Attributen uttrycks med enkla, pronominella och (främst) avledda adjektiv. I ett fåtal tvåordiga sammansatta benämningar med sjukdom som huvudled betecknar attributen överordnade begrepp – de anger en generell särskiljande egenskap och bör betraktas som egentliga termer. I de flesta fall betecknar attributen en tillfällig egenskap och bör därför betraktas som beskrivande ordgrupper. NYCKELORD: medicin, term, tvåordig sammansatt benämning, sjukdomsbenämning, huvudled, underordnat led S A M M A N F A T T N I N G Artikeln syftar till att analysera tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled och adjektiviska bestämningsleder, vilka användes i den populärvetenskapligt hållna medicinska pressen från slutet av 19th-talet till början av 20th-talet (böcker, småskrifter, tidnings- och kalenderartiklar). Den undersöker vilka betydelseaspekter de underordnade leden uttrycker när de beskriver huvudleden liga och vilka uttrycksmässiga särdrag dessa led har. Det underordnade ledet kan beskriva huvudleden liga utifrån olika betydelseaspekter – genom dess samband med icke-materiella (vanligen) (tid, Terminologija | 2020 | 27 2 3 3 manifestationstyp etc.) och materiella (sällan) (organism, kroppsvätska, organ etc.) företeelser. De beroende leden utgörs av enkla, pronominella och avledda (i de flesta fall) adjektiv. I sällsynta fall anger de beroende leden i sammansatta benämningar med huvudkomponenten liga överordnade begrepp – de betecknar en allmän, särskiljande egenskap och bör betraktas som egentliga termer. I de flesta fall preciserar de beroende leden en tillfällig egenskap och bör därför betraktas som beskrivande ordfraser. NYCKELORD: medicin, term, tvåordig sammansatt benämning, sjukdomsbenämning, huvudled, beroende led INLEDANDE ANMÄRKNINGAR I Litauen började medicinska böcker tryckas på latin i slutet av 1500-talet. De första tryckta medicinska texterna på litauiska kom först på 1700-talet (se Zemlevičiūtė 2009: 39–42 för en utförligare redogörelse), och antalet började öka från och med 1800-talet. Denna period skulle med gott fog kunna kallas en tid av genombrott och skörd för den medicinska litteraturen på litauiska. Då trycktes inte bara en stor mängd medicinska böcker och småskrifter av varierande omfång, skrivna i populär stil1, utan man började också skriva om hälsa och behandling i andra slags trycksaker – tidningar och kalendrar. Den stora mängden sådana skrifter ledde otvivelaktigt också till ett behov av och en mångfald av medicinska termer. Till heder för de litauiska läkare och andra yrkesgrupper som skrev om medicinska frågor bör det sägas att de i första hand sökte termer i det levande språket. När de inte fann lämpliga ord för att beteckna begreppen valde de inte den lättaste vägen – att låna från andra språk (även om de naturligtvis inte förkastade den möjligheten) – utan den svårare, skapandets väg: de försökte själva skapa termer. Enligt min mening är den litauiska medicinska terminologin från den tiden därför, även om den kanske ter sig outvecklad med dagens mått mätt, särpräglad och intressant att undersöka; den ger inte bara kunskap om medicinhistorien utan vittnar också om de outsinliga källor som det litauiska språket erbjuder för terminologiska ändamål. På den tiden skrevs det framför allt om sjukdomar och deras behandling. Detta var ett angeläget problem under den perioden (om landets hälsovårdssituation, se Grinius 1929; Micelmacheris 1959; Мицельмахерис 1967; Meškauskas 1987; Šuminas ir kt. 1988; Miežutavičiūtė 2001; Gurevičius 2007). Det är därför förståeligt att sjukdomsbenämningar och ordkombinationer som beskriver sjukdomar ur olika perspektiv förekommer särskilt ofta i periodens publikationer. 1 Det är viktigt att påpeka att författarna inte bara var litauiska läkare (bland de mer framstående kan nämnas Petras Avižonis, Juozas Bagdonas, Kazys Grinius, Stasys Matulaitis, Antanas Vileišis m.fl.), utan också litauiska intellektuella från andra yrkesgrupper – språkvetare, präster, ingenjörer, jurister, författare m.fl. 2 3 4 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Ett av kännetecknen på att en ordkombination kan betraktas som en term är att den betecknar ett specifikt begrepp inom ett visst yrkesområde (Kvašytė 2005: 70; Кузовлева 2014: 107). I en sammansatt term2 ligger betoningen på ord ur det allmänna ordförrådet; först när dessa ord kombineras blir de en term (Левенкова 2015: 1399). En tvåordig eller flerordig sammansatt term är semantiskt sett en komplex benämning, där två eller flera lexikala enheter förenas till en helhet. Liksom en enkel term har den en benämnande funktion, men termerna skiljer sig åt i fråga om hur de bildas: för enkla termer är den lexikalisk-semantiska metoden typisk, medan sammansatta termer bildas syntaktiskt (Татаринов 2006: 188, 192; Кузовлева 2014: 108). I terminologisk litteratur framhålls att sammansatta termer som uttrycks genom attributiva ordkombinationer är tämligen vanliga och produktiva. Denna typ av ordkombination är ett praktiskt sätt att bilda termer. Som attribut i tvåordiga sammansatta termer kan, utöver substantiv, även adjektiv, particip och räkneord förekomma (Демьянова 2019: 44). Man anser att sammansatta termer är mer typiska för unga vetenskaper under aktiv utveckling. Samtidigt sker dock med tiden en omvänd process, och enkla termer uppstår för att beteckna begrepp som tidigare krävde ordkombinationer (Гросс 2015: 55). En sammansatt term3 definieras således som en samordnande eller underordnande, fri eller fraseologisk kombination som uppstått genom grammatisk och semantisk sammanhållning mellan två eller flera ord, betecknar ett enda komplext artspecifikt begrepp inom ett visst ämnesområde och används i specialiserade texter (Даниленко 1977: 104; Головин, Кобрин 1987: 47, 132; Татаринов 2006: 192; Кузовлева 2014: 108). Alla litauiska terminologer har i sina terminologiska publikationer behandlat sammansatta termer mer eller mindre ingående. Det finns en hel del studier som enbart behandlar sammansatta termer (se Gaivenis 1963; Gaivenis 1968; Auksoriūtė 1996; Gaivenytė 2000a; Gaivenytė 2000b; Gaivenis 2004; Umbrasas 2004; Drukteinis 2011; Kitkauskienė 2011; Litevkienė 2013; Litevkienė 2014; Zemlevičiūtė 2014; Litevkienė 2015; Mitkevičienė 2019). Den mest ingående undersökningen av tvåordiga sammansatta termer i litauiskan gjordes av Kazimieras Gaivenis i sin doktorsavhandling från 1969, Sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. 2 Plačiau apie sudėtinio termino bruožus žr. Турчинская 2001: 1; Паршина 2009: 12; Кузовлева 2014: 109. 3 Dar plg. terminai žodžių junginiai (термины словосочетания) (Даниленко 1977: 37, 104, 132; Головин, Кобрин 1987:72), терминологiniai žodžių junginiai (терминологические словосочетания, терминосочетания) (Головин, Кобрин 1987: 43, 45; Татаринов 2006: 192). Terminologija | 2020 | 27 235 Sammansatta benämningar4 med liga som huvudled och adjektiv5 som uttryck för de bestämmande leden har samlats in från populärvetenskapliga publikationer inom medicin och hälsa från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet samt från andra publikationer som behandlar ämnen inom dessa områden (tidningar och kalendrar). Materialet som undersöks består av 128 tvåordiga sammansatta benämningar (varianter ej medräknade). Artikelns syfte är att undersöka vilka semantiska aspekter de adjektiviskt uttryckta bestämmande leden beskriver huvudleden liga utifrån och vilka särdrag dessa led har i fråga om uttryck. För att uppnå detta syfte ställs följande uppgifter: 1) att samla in tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled och adjektiviskt uttryckta bestämmande led från populärvetenskapliga böcker, småskrifter och artiklar inom medicin och hälsa från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, 2) att dela in dessa benämningar i grupper efter vilken typ av adjektiv som uttrycker deras bestämmande led, 3) att fastställa de bestämmande ledens betydelser och uttryckstyper inom dessa grupper. Analysen av materialet bygger främst på den analytiskt-beskrivande metoden samt på tolknings- och jämförande metoder. Den sistnämnda används för att fastställa vilka motsvarigheter de sjukdomsbenämningar som användes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har i dag, även om det, för att vara ärlig, inte alltid går att identifiera vilka sjukdomar de historiska termerna betecknar. Oftast är det till hjälp att latinska motsvarigheter ibland anges intill dem, liksom kontexten, det vill säga temat för de texter där termerna används. För att förtydliga betydelsen anges ofta illustrativa meningar tillsammans med benämningarna. Termerna återges med originalets stavning och bibliografiska uppgifter – källans förkortning, utgivningsår, nummer (om det är en periodisk publikation) och sida. De aktuella uppgifterna ordnas kronologiskt. Tvåordiga sammansatta benämningar sätts i kursiv, medan deras bestämmande led markeras med fetstil. Varianter av benämningarna6 anges efter snedstreck. Tabellerna innehåller kvantitativa uppgifter. 4 I artikeln används den semantiskt vidare termen sammansatt benämning, eftersom inte alla benämningar med liga som huvudled kan betraktas som termer (se avsnittet ”Om (icke-)terminologisk status hos tvåordiga sammansatta benämningar med leden liga” för en närmare diskussion). 5 Det bör sägas att materialet som undersökts innehåller tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, vars bestämmande led uttrycks med substantiv i genitiv och particip, men på grund av materialets omfattning begränsar sig denna artikel till benämningar vars bestämmande led uttrycks med adjektiv. 6 I artikeln betraktas bestämmande led som skiljer sig åt i uttrycksform som varianter, till exempel: bjauri ir biauri, baisi ir baigė, aštri ir asztri, lytiška ir lytiškos, vandeninė ir vandeninė, epidemiska ir epidėmiška med flera. Ibland varierar även huvudleden, till exempel liga ir Liga. 236 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis OM (ICKE-)TERMINOLOGISK STATUS HOS TVÅORDIGA SAMMANSATTA BENÄMNINGAR MED LEDEN LIGA I de undersökta texterna finns tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, vilka kan tolkas på två olika sätt. Först bör man skilja mellan sjukdomsbenämningar (så kallade egentliga termer), såsom kruvinoji liga (lat. dysenteria), mėlynoji liga (lat. cyanosis) och så vidare, vilka betecknar specifika kliniska begrepp. Det finns emellertid också så kallade beskrivande benämningar, som oftast förekommer vid sjukdomsbeskrivningar. Till exempel ersätts de egentliga sjukdomsbenämningarna cholera, sifilis av den beskrivande benämningen baisi liga. I detta fall är baisi liga ingen term. Ibland förekommer det att samma ordkombination i en text är den egentliga sjukdomsbenämningen, medan den i en annan endast beskriver sjukdomen. Till exempel benämns syfilis ofta med termen bjauri liga, men i andra texter är denna ordkombination endast en beskrivning av sjukdomen (oftast en värderande sådan) – skabb benämns som en vidrig sjukdom. 1. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, vars bestämmande led uttrycks med adjektiv7 K. Gaivenis har skrivit att attribut i sammansatta termer kan beskriva huvudleden ur olika synvinklar. Därför kan sammansatta termer, även när de har samma huvudled, bilda flera tematiska grupper (i sällsynta fall till och med ett tiotal) (Gaivenis 2014 [1975]: 70). Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled delas in i tre grupper efter vilken typ av adjektiv (enkelt, avlett eller pronominalt) som uttrycker det bestämmande ledet. I det undersökta materialet uttrycks de bestämmande leden i tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled med tre typer av adjektiv – enkla, avledda (suffixavledda, prefixavledda och sammansatta) samt pronominala (se tabell 1). 7 I denna artikel behandlas endast sådana tvåordiga sammansatta benämningar vars bestämmande led är av rent litauiskt ursprung eller hybrider, det vill säga ord som innehåller beståndsdelar av främmande ursprung (vanligen roten) och litauiskt ursprung (vanligen affix, till exempel prefix och suffix). Hybrider som endast innehåller beståndsdelar av främmande ursprung lämnas utanför; exempelvis prancūzas (en rot av internationellt ursprung och ett suffix av slaviskt ursprung) (termen prancūzka liga LieUK 1905 36), även om sammansatta benämningar med bestämmande led av sådant ursprung knappast förekommer, förutom den nämnda termen. Terminologija | 2020 | 27 237 Tabell 1. Uttryckstyper och deras procentuella fördelning i den strukturella modellen Bdv ← Dktvliga UTTRYCKSTYPER PROCENTUELL FÖRDELNING Bdvppr ← Dktvliga 23% Bdvišv ← Dktvliga 59% Bdvįvardž ← Dktvliga 18% I attributiva nominalfras8 beskrivs föremålet direkt, det vill säga det tilldelas en direkt egenskap, som benämns med ord med omotiverad betydelse – den beskrivs som något som hör till föremålet i sig (se Bunevičiūtė 1998: 33). 1.1. Tvåordiga sammansatta benämningar med huvudledet liga, vars beroende led uttrycks med enkla9 adjektiv. I denna undergrupp behandlas tvåordiga sammansatta benämningar vars beroende led uttrycks med enkla adjektiv. Det rör sig huvudsakligen om sammansatta benämningar av beskrivande karaktär. Den beroende ledens funktion är att visa någon väsentlig egenskap hos det beskrivna fenomenet (Bunevičiūtė 1998: 34). Utifrån de dominerande semantiska egenskaperna kan den beroende led som uttrycks med ett enkelt adjektiv beskriva huvudledet liga på olika sätt; följaktligen urskiljs följande grupper av benämningar: • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e n b e r o e n d e l e d e n s a s s o c i a t i o n m e d i n r e (i c k e - m a t e r i e l l a) e g e n s k a p e r. Dessa benämningar visar tydligt författarens värderande, oftast negativa, inställning till den beskrivna sjukdomen: fruktansvärd sjukdom LKv 1891 (1890) 27, RM 1893 13, U 1895 13 100, TSp 1898 8 9, DžLA 1899 3, PmP 1899 2, UK 1900 (1899) 60, LtUK 1901 (1900) 34, NK 1905 (1904) 19, VŽ 1905 232 1: Redan i Warszawa, Łódź och på andra håll insjuknar människor och dör av denna f r u k t a n s v ä r d a s j u k d o m10, VŽ 1905 56 3, DN 1906 36, UKT 1907 53, MGV 1909 216, ŪKT 1910 45, Svk 1911 5 1, Svk 1914 4 16, PR 1915 1, LUL 1915 30, UkK 1917 70, LietK 1918 75, Svk 1920 1 3 / hemsk Sjukdom LKA 1895 120, fasansfull sjukdom DMS 1912 31 / förskräcklig sjukdom Szv 1888 3 81: Dock lär det knappast finnas någon som skulle vilja bli sjuk 8Här är huvudledet liga. 9I denna grupp förekommer huvudsakligen adjektiv med primära suffix (om primära och sekundära adjektivsuffix, se LKG I 551, 555–556). De aktuella adjektiven har en individuell kvalitativ betydelse (LKG I 551). 10Kolera. I denna och andra illustrativa meningar är min kursivering – P. Z. 238 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis skabb; alla vet väl vilken f<...> Svk 1910 1 6, Svk 1910 8 5, Svk 1914 3 10, ili11 sjukdom DMS 1912 16, god sjukdom12 ZGL 1886 9: b ʟ o g a l i g a, brantai (syfilis), LieUK 1905 36, stor sjukdom13 Svk 1909 6 3, gresmi14 sjukdom SK 1905 26, plågsam sjukdom SK 1905 50, känslig sjukdom NG 1908 88, lindrig sjukdom Svk 1920 5–6 1: Därför kan vi bara råda till en sak – att genast söka läkare, även om det bara gäller en l i n d r i g s j u k d o m / lindrig sjukdom DK 1908 161, elakartad sjukdom MGV 1909 190, DMS 1912 61 / elakartad sjukdom VL 1890 27 4: <...> barn är benägna att drabbas av vissa e l a k a r t a d e s j u k d o m a r, såsom mässling, kikhosta, krupp, skällhosta och så vidare. <...>, SK 1905 65, NLC 1910 9 33, vanlig sjukdom – siphilis V 1897 3 42, utbredd sjukdom DN 1906 93, viktig sjukdom BK 1911 44, verklig sjukdom TSp 1898 4 7, Svk 1912 10 39: den [brännbar sprit – P. Z.] passar mycket bra till lampor och kokapparater, men vi råder ingen att dricka den, eftersom det leder till en v e r k l i g s j u k d o m eller till och med döden. b e n ä m n i n g a r u t i f r å n d e n b e r o e n d e k o m p o n e n t e n s koppling till uttryckssättet: akut15 sjukdom V 1891 4 54: Andra lider helt av lungsot; den börjar sällan som en a k u t s j u k d o m, <...>, VŽ 1908 9 4, Žin 1911 192, DMS 1912 81 / akut sjukdom LAK 1885 56, vanlig sjukdom PR 1915 4, lindrig sjukdom LKᵥ 1891 (1890) 26, DN 1906 139, lē-ni16 (–a?) sjukdom UK 1900 (1899) 38, obetydlig sjukdom SK 1901 1, DMK 1912 77: <...> det händer att en o b e t y d l i g s j u k d o m uppträder, som kan avhjälpas med enkla huskurer och läkemedel, enkel sjukdom SK 1905 18, DMS 1912 17, sällsynt sjukdom VL 1890 30 4, svår sjukdom MGV 1909 161, Svk 1915 1 1: Kolera är också en s v å r s j u k d o m, som har dödat inte så få miljoner människor, plötslig sjukdom Žin 1911 127, DMS 1912 17, allvarlig sjukdom LAK 1885 55, SŽL 1886 4, U 1892 4/5 137, U 1892 9 340, Hyg 1897 58, TSp 1898 8 10, LietUK 1901 (1900) 39, SK 1901 3, SŽK 1902 129, NK 1903 (1902) 152, VŽ 1905 56 3, VŽ 11 Jfr bilus jfr bylus ”pratsam, talför; vältalig” LKŽe. 12 Syfilis. 13 Epilepsi. 14 Jfr grėsmus ”hotfull” LKŽe. 15 Stark, svår; med kraftigt förlopp. 16 Jfr lēnus, -i, lēnas, -a 4. ”mild, inte svår” LKŽe. Terminologija | 2020 | 27 239 1906 146 4: Om orsaken till förkylningen fortsätter, såsom när man åker släde eller vistas i kalla rum, kan en mer eller mindre svår sjukdom uppstå: snuva, halsont, torr katarr och annat, DN 1906 114, MGV 1909 196, DS 1910 34, Žin 1911 187, DMS 1912 81, DMK 1914 78, PR 1915 1, Kol 1915 5, LietK 1917 70, ŽmK 1919 51 / junk sjukdom LKA 1903 108, tunn sjukdom SK 1905 46, färsk sjukdom VŽ 1908 8 4. benämningar efter det beroende ledets samband med tid: lång sjukdom Hyg 1897 88, SK 1901 23, Vlt 1913 130 1, gammal sjukdom LPr 1883 49, DK 1908 149, färsk sjukdom DMS 1912 17. 1.2. Tvåordiga sammansatta benämningar med sjukdom som huvudled, där de beroende leden uttrycks med avledda17 adjektiv. De specifika leden i denna grupp av sammansatta benämningar uttrycks med adjektiv bildade genom suffix och prefix, liksom med sammansatta adjektiv (se tabell 2). Tabell 2. Strukturella modeller och uttryckstyper för tvåords sammansatta benämningar med sjukdom som huvudled STRUKTURELL MODELL | UTTRYCKSTYP Bdvₚₚᵣ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdvᵢšᵥ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ᵢₙᵢₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ᵢšₖₐₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ᵢₙgₐₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ₜₐₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ėₜₐₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋(ᵢ)ᵤₒₜₐₛ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdv₋ᵤₜė ← Dktvₗᵢgₐ | Bdvₙₑ₋ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdvₐₚᵢ₋ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdvₚₐ₋ ← Dktvₗᵢgₐ | Bdvₛդᵣₜ ← Dktvₗᵢgₐ Bdvᵢᵥₐᵣždž ← Dktvₗᵢgₐ | 17 I denna grupp återfinns adjektiv bildade med sekundära suffix och med kvalitativ betydelse (LKG I 556). 240 Palmira Zemlevičiūtė | Tvåordiga sammansatta benämningar från slutet av 1800-talet–början av 1900-talet med sjukdom som huvudled och beroende led uttryckt med adjektiv 1.2.1. Tvåordiga sammansatta benämningar med sjukdom som huvudled, där de beroende leden uttrycks med adjektiv på suffixet –inis. Relativa adjektiv som fungerar som beroende led betecknar inte föremålet direkt, utan anger en egenskap hos det som fastställs utifrån dess förhållande till ett annat föremål eller fenomen, och detta förhållande är en väsentlig egenskap hos föremålet (se Bunevičiūtė 1998: 33). Detta är attributiva fraser som uttrycker ett tillhörighetsförhållande. De visar att ett föremål är förbundet med ett annat föremål genom olika beroendeförhållanden; denna tillhörighet till något beskriver föremålet. Det aktuella förhållandet uttrycks med relativa adjektiv (se Bunevičiūtė 1998: 35). I den akademiska grammatiken över litauiska anges som den första relativa betydelsen hos substantiviska adjektiv med suffixet –inis, –ė det material av vilket eller med vilket något har tillverkats, till exempel sockeröl (tillverkat med socker) (LKG I 568), men inom den medicinska terminologin finns, för att citera K. Gaivenis, andra typer av fraser. Låt oss ta de tvåordiga sammansatta benämningarna alkoholsjukdom, sockersjuka som nämns nedan. Här anger de substantiviska adjektiven med suffixet –inis ett material, men den betecknade företeelsen, som benämningens huvudled namnger, har inte framställts av det (Gaivenis 2014 [1975]: 73). ”Substantiviska adjektiv med suffixet –inis anger egenskaper hos ett föremål genom dess förhållande till det föremål som uttrycks med huvudordet och särskiljer, utifrån detta förhållande, de betecknade föremålen från andra föremål av samma slag eller uttrycker de betecknade föremålens art. De huvudsakliga förhållanden utifrån vilka ett föremål kan särskiljas eller en art av föremål betecknas är följande” (LKG I 568): • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t b e r o e n d e l e d e t s s a m b a n d m e d o r g a n i s m e n: sten sjukdom Žin 1911 199, förtrollnings- sjukdomar V 1889 X 153, V 1889 XI 168, UKₜ 1907 51: <...>, vi vet ju att behandling av de flesta f ö r t r o l l n i n g s s j u k d o m a r grundar sig på autosuggestion, hals- sjukdom NamG 1907 5: Krioklys (kruopos)18 – detta är den farligaste barnsjukdomen: gommen och läpparna är täckta av utslag som liknar gryn, blod- sjukdom SK 1901 7, månatlig sjukdom19 LKA 1903 108, nerv- sjukdom DMS 1912 75, hud- sjukdomar VŽ 1908 6 4, organisk sjukdom DMS 1912 32: <...> mjuk schanker ska inte förväxlas med o r g a n i s k s j u k d o m <...>, lung- sjukdomar V 1889 X 152, hud- sjukdomar VL 1890 30 5: Därför räcker det inte heller vid behandling av h u d s j u k d o m a r med enbart dekokter som tas eller appliceras utvärtes, utan hälsan måste förbättras och 18 Kursiverat i originalet. 19 Menstruation. Terminologija | 2020 | 27 2 4 1 hela tillvaron, av vilken hälsan är beroende, cerebral sjukdom DK 1908 116, ”temperamentsjukdom sjukdom20 VL 1890 37 9, gall sjukdom SK 1901 5, mellan sjukdom21 SK 1905 10, DK 1908 148 / mellan sjukdomar VŽ 1908 194 2, Svk 1912 3 12: Vänd er till läkare som behandlar mellansjukdomar. • benämningar utifrån det beroende ledets samband med inre (immateriella) egenskaper: ständig sjukdom SK 1901 23, enkel sjukdom LtUK 1901 (1900) 35 / enkla sjukdomar DžLA 1899 4–5, LUK 1901 (1900) 35, dödlig sjukdom VL 1891 10 116, måttlig sjukdom LKA 1902 (1902) 35. • benämningar utifrån det beroende ledets samband med den sjukdomsframkallande mikroorganismen: infektions sjukdom Gdt 1915 6 22, infektiös sjukdom Art 1910 26 97: Om ett större antal människor plötsligt insjuknar i någon smittsam (infektiös) sjukdom, talar man då om en epidemi av den sjukdomen, mikrobiella sjukdomar Svk 1914 3 10, parasitisk sjukdom ULB 1915 4: I takt med att bakteriologin ständigt utvecklades allt mer ökade antalet <...> parasitsjukdomar, eftersom orsakerna till den ena eller den andra sjukdomsformen blev allt tydligare. • benämningar utifrån det beroende ledets samband med yttre (materiella) egenskaper. Det beroende ledet uttrycker sjukdomstecken som är synliga för blotta ögat; exempelvis yttrar sig nässelfeber genom klåda på huden och hudutslag som liknar utslag efter brännässlor (se ME I 188), vid vattusot svullnar den subkutana vävnaden, medan olika kroppskramper är typiska för krampanfallssjukdom (se ME I 235): nässelfeber sjukdom VL 1890 30 4: D i l g e l i n e l i g a (urticaria), enligt Hillier, har följande orsaker: stark och plötslig sinnesrörelse; vissa födoämnen, såsom sniglar, fläsk, korv, ost; vissa läkemedel, såsom copaiba, valerianum och turpentin; inälvsmaskar, knölsmärtor, såsom vid hysteri (kroppsutslag som liknar nässelsting), yttre sjukdomar MGV 1909 6, kramp sjukdom22 MGV 1909 161, vattnig sjukdom U 1896 3 17, V 1897 3 41, SK 1905 58, LŪ 1906 10 142, Svk 1910 9 5, Svk 1911 3 3, 20 Moraliska sjukdomar – hysteri – kallas ”temperamentsjukdomar” VL 1891 37. 21 Med avses tarmsjukdom. 22 Mėšluitis ”kramp”. Ordet finns inte belagt i LKŽe. 2 4 2 Palmira Zemlevičiūtė | Tvåordsnamn från slutet av 1800-talet–början av 1900-talet med liga som huvudled och adjektiviska beroende led Vlt 1914 123 1, DL 1915 5, Skarl 1915 11, LytL 1915 13, Svk 1921 2 2, ŽL 1921 40 / vattensjuk sjukdom Žin 1911 127 / vattensjukdom – anasarka V 1897 3 42. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till ett ämne: alkoholisk sjukdom23 V 1895 9/10 156: Denna blodstockning, som till en början uppträder endast medan man dricker alkohol, blir sedan bestående och ger upphov till olika leversjukdomar, som till och med direkt kallas alkoholsjukdomar, sockersjuk sjukdom24 SK 1901 7, VŽ 1908 159 2, NG 1908 86: Sockersjuka. Symtom på denna sjukdom: omåttlig törst och riklig urinering, Svk 1912 3 12, Vad 1913 16 64 400, NG 1924 98. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till utbredning: internationell sjukdom25 DžPK 1909 6: Den [tuberkulosen – P. Z.] förtjänar mer än andra att kallas en internationell sjukdom; den skördar betydligt fler människoliv än de värsta epidemierna; den har spridit sig bland alla folk, i alla delar av jordklotet, allmänna sjukdomar VL 1890 28 3. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till sexuellt umgänge. Dessa benämningar betecknar sjukdomar som sprids vid samlag: könssjukdomar Svk 1911 3 5, veneriska sjukdomar Svk 1913 2 7 • benämningar efter det beroende ledets anknytning till tid: sommar sjukdom SK 1901 33, SK 1905 65. 1.2.2. Tvåordiga sammansatta benämningar med sjukdom som huvudled, där de beroende leden uttrycks med adjektiv på suffixet –iškas. ”Substantiviska adjektiv på suffixet –iškas kan också beteckna en egenskap som kännetecknar det som uttrycks med huvudordet eller på något sätt har samband med detta.” De ”kan också visa att det som uttrycks med huvudordet utgör kärnan, grunden för det som betecknas med adjektivet. Ibland anges i detta fall även en typ av företeelse. I äldre skrifter substantiviska adjektiv på suffixet –iškas adjektiv 23 Nu – alkoholism. Det är en sjukdom som orsakas av frekvent konsumtion av alkoholhaltiga drycker (se ME I 38). 24 Man insjuknar i denna sjukdom när kolhydratomsättningen rubbas. Då ansamlas för mycket socker i blodet, och njurarna börjar utsöndra det med urinen. Samtidigt med sockret förlorar man också mycket vatten; törsten börjar plåga en (se ME I 152). 25 Så kallades tuberkulosen. Terminologija | 2020 | 27 243 … används också med betydelsen ’tillhörighet till någon/något’ (LKG I 558–559). Följande grupper av benämningar urskiljs: • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till sjukdomen. Dessa adjektiv, som beskriver sjukdomar, sammanför dem i vissa grupper utifrån ett eller flera kännetecken som är typiska för sjukdomen, exempelvis malaria, rakit eller syfilis: diathetiszka26 liga VL 1890 27 4: Diathetiska sjukdomar. Av dessa oroar och drabbar ragitiska sjukdomar barnen mest, drugiðkos Ligos LPr 1883 18, rachitiszka liga VL 1890 27 4, reimatiſka Ligà LPr 1883 46 / reimatiſkos Ligos LPr 1883 31 / rumatiſka liga DK 1908 150, Syfilytiſkos Ligos LPr 1883 11 / sifilitiſka liga DMS 1912 85 Syfilitiska sjukdomar behandlades oftast med hjälp av kvicksilver (merkurium), <...>, tyfėjiſka27 Liga LPr 1883 18. • pavadinimai pagal priklausomojo dėmens sąsają su organizmu: moraliszkos ligos VL 1890 37 8, nerviſzkos ligos VL 1890 36 8, VL 1890 38 8, VL 1890 41 8 / nerviſkos ligos V 1897 3 42: Iszgąstis – <...> tai yra tik priežastis tulų nerviškų ligų / nerviſka liga DN 1906 73, UKₜ 1907 51, DK 1908 150, VŽ 1908 176 3, DS 1910 26, DMS 1912 34, organiſka liga DMS 1912 79, 85, protiſka liga DMS 1912 34, psychiszka liga VL 1890 38 8 / psychiſkos ligos V 1895 9/10 157: Tarp psichiškų ligų nuo alkoholio pirmiausiai eina delirium tremens <...>. • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till sexuellt umgänge: lytiſka liga DMS 1912 32 / lytiſkos ligos DžA 1911 21: Han [doktor Hyslap – P. Z.] räknar också hit dem vars vansinne beror på könssjukdomar, eftersom de flesta av dessa sjukdomar förvärvas under alkoholens inflytande, LytL 1915 3, Svk 1914 6 24, veneriſka liga RAK 1895 6 / veneriſkos ligos LytL 1915 17. • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till landets invånare: angliſka liga VŽ 1905 29 3, NamG 1907 10, MGV 1909 82, azijatiſka liga TS 1902 1B 53: Andra hävdade att de flesta av judarna dog av kolera eftersom kolera är en asiatisk sjukdom och därför drabbade asiater mest. 26Diates (gr. diathesis – benägenhet), benägenhet för vissa sjukdomar eller inadekvata reaktioner på vanliga stimuli. Den visar sig oftast under spädbarns- och barndomen (se VLE IV 669). 27 Jfr lat. typhus – tyfus. 244 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till den sjukdomsframkallande mikroorganismen: bakteriška liga V 1891 4 55: Smittkoppor är utan tvivel också en bakteriell sjukdom; <...>, parazitiška liga V 1890 10 154: Pasteur yttrade en gång: ”Om min åsikt att läran om mikroorganismernas själva uppkomst är en chimär är riktig, så överstiger utrotandet av parasitsjukdomarna på denna jord inte människans förmåga.” • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till kön: moteriška liga U 1896 IV 28, SK 1901 9, DN 1906 87, DK 1908 148, DMS 1912 73 / moteriškos ligos U 1896 IV 28, SK 1901 9, vyriška liga DMS 1912 95. • benämningar efter det beroende ledets samband med utbredning: epidemiska sjukdomar VL 1890 27 5: <...> kikhosta intar femte platsen i fråga om dödlighet bland Irlands epidemiska sjukdomar / epidemisk sjukdom NamG 1907 3 / epidemisk sjukdom Žin 1911 130, DS 1910 13. • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till tid: chroniška liga V 1891 4 54: Feber övergår sällan i en kronisk sjukdom <...>, SK 1905 2, Šlt 1910 18 282, DMS 1912 16, Vlt 1914 144 1, AVKv 1919 (1918) 51 / kroniška liga DK 1908 146, Art 1910 33 126: Jag måste också tillägga att denna ”sport” [simning – P. Z.] är lika nyttig för både män och kvinnor. Undantag utgör personer som lider av någon kronisk sjukdom, feber, hjärtsjukdomar och epilepsi. 1.2.3. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de beroende leden uttrycks med adjektiv på suffixet –ingas. Adjektiv med detta suffix bildas av substantiv (oftast), adjektiv och verb” (LKG I 556). ”Adjektiv som bildas av substantiv betecknar att det finns rikligt med egenskaper som är förbundna med det som huvudordet uttrycker, eller att de egenskaper som är förbundna med detta föremål är framträdande <...>”, medan adjektiv med det nämnda suffixet som bildas av adjektiv ”anger en förstärkt egenskap som uttrycks av huvudordet” (LKG I 556, 558). Följande grupper av benämningar urskiljs: • benämningar utifrån det beroende ledets anknytning till inre (icke-materiella) egenskaper: bauginga liga LUK 1887 (1886) 46: Denna skrämmande sjukdom28, som inte sällan bryter ut… 28 Det skrivs om kikhosta. Terminologija | 2020 | 27 245 I enskilda hem plockar den bort alla barn efter varandra, särskild sjukdom DMS 1912 47, farlig sjukdom NK 1905 (1904) 23, SK 1905 26, Žin 1911 124, DMS 1912 50, DMK 1914 79, Svk 1914 3 10, LietK 1918 75, AVKv 1919 (1918) 54 / farliga sjukdomar UKT 1907 49, DMK 1911 77, DMK 1914 78, UkK 1917 70 / farliga sjukdomar TS 1897 8 2, farlig29 sjukdom LPr 1891 18, variga sjukdomar SK 1905 1, smärtsam sjukdom DMS 1912 43. • benämningar efter det beroende ledets samband med sexuellt umgänge: lösaktiga sjukdomar ZGL 1886 43: När spriten kommit till, säger man att man inte behöver fresta folk till varje särskild synd; det räcker att lära sig dricka sprit, så låter man sig, när man blir full, hänge sig åt alla slags osedligheter, ställer till slagsmål, slösar bort sina tillgångar och får lösaktiga sjukdomar, eller bränner sig på spriten ZGL 1857 43. 1.2.4. Tvåords sammansatta sjukdomsbeteckningar med huvudledet sjukdom, vars beroende led uttrycks med adjektiv bildade med suffixet –tas. Några fall har påträffats där de beroende leden har bildats av verb med och utan prefix med primära suffix. Det gäller medfödd och dold. Adjektivet dold visar att det betecknade föremålet har drag av den handling som uttrycks med verbet eller på annat sätt är förbundet med den handlingen (se LKG I 552), medan medfödd betecknar en egenskap som uppstår till följd av handlingens resultat (se LKG I 555): • benämningar efter det beroende ledets samband med inre (immateriella) egenskaper: medfödd sjukdom SK 1901 3, hemlig sjukdom LytL 1915 3. 1.2.5. Tvåords sammansatta beteckningar med huvudledet sjukdom, vars beroende led uttrycks med adjektiv bildade med suffixet –ėtas. ”Substantiviska adjektiv med suffixet –ėtas uttrycker oftast förekomsten av vissa enskilda, tillkommande ytegenskaper, att något finns på det betecknade föremålet, i det betecknade föremålet eller tillsammans med det betecknade föremålet” (LKG I 560): • benämningar efter det beroende ledets samband med yttre (materiella) egenskaper. Substantiviska ”adjektiv med detta suffix uttrycker oftast förekomsten av vissa särskilda, tillagda ytegenskaper, att något finns på det betecknade föremålet, i det betecknade föremålet eller tillsammans med det” (LKG I 560): blåsig sjukdom Svk 1921 1 4, ŽL 1921 31 (sjukdom med blåsor). Se farlig ”som innebär fara, farlig” LKŽe.29 246 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis 1.2.6. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med adjektiv med suffixet –(i)uotas. Substantiviska adjektiv med detta suffix betecknar ”ett rikligt innehav av egenskaper som är förbundna med det föremål som huvudordet betecknar, en stor omfattning av egenskaper som är förbundna med detta föremål” (LKG I 562): • benämningar efter det beroende ledets samband med yttre (materiella) egenskaper: feberaktig sjukdom LAK 1885 56. 1.2.7. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med adjektiv med suffixet –utis. Det underordnade ledet uttrycks med ett adjektiv bildat med det diminutiva suffixet –utis; det har ingen diminutiv betydelse, utan endast en emfatisk betydelse (se LKG I 580–582): • benämningar efter det beroende ledets samband med det uttryckta tillståndets karaktär: lindrig sjukdom Svk 1909 5 5. 1.2.8. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med adjektiv med prefixet ne-. Sådana adjektiv ”betecknar en egenskap som står i motsats till den egenskap som uttrycks av huvudordet” (LKG I 589): • b e t e c k n i n g a r e f t e r b e s t ä m n i n g s l e d e n s samband med inre (immateriella) egenskaper: ”omoralisk sjukdom” RAK 1895 6 / omoralisk sjukdom DMS 1912 77, obehaglig sjukdom MGV 1909 113, olycklig sjukdom LKᵥ 1891 (1890) 27: Vi känner inte till något annat sätt att bota denna o l y c k l i g a s j u k d o m, men den kan endast botas genom att förbättra det allmänna hälsotillståndet, oangenäm sjukdom DMS 1912 43, inte obetydlig sjukdom SK 1901 28, ovanlig sjukdom LtAK 1886 (1885) 87, inte hemsk sjukdom Svk 1909 6 6.30 1.2.9. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med adjektiv bildade med prefixet api-. Endast ett underordnat led hittades, bildat av adjektivet piktas med detta prefix och betecknar en inte helt fullständig grad av egenskapen (se LKG I 590–591): • benämningar efter det beroende ledets samband med inre (immateriella) egenskaper: en smula arg sjukdom MGV 1909 29. Det handlar om epilepsi.30 Terminologija | 2020 | 27 247 1.2.10. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med adjektiv bildade med prefixet pa-. Adjektivet pavienis, bildat med prefixet pa-, har en sammanflytande, enhetlig betydelse som förenar båda leden (LKG I 590): • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d s p o r a d i s k h e t: pavienė liga MGV 1909 35. 1.2.11. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med sammansatta adjektiv. I undersökningsmaterialet förekom endast ett underordnat led uttryckt med ett sammansatt adjektiv, vars första led är pronomenet savas och det andra substantivet stovis. I LKG står det att ”denna typ är improduktiv”; ”sådana bildningar betecknar egenskaper som beror på det betecknade föremålets relationer till det föremål som uttrycks av det andra ledet i det sammansatta adjektivet” (LKG I 598): • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d i n r e (i c k e - m a t e r i e l l a) e g e n s k a p e r: savistove31 liga SK 1905 60. 1.3. Tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled, där de underordnade leden uttrycks med pronominella adjektiv. I en betydande del av de tvåordiga sammansatta benämningarna uttrycks de underordnade leden med pronominella adjektiv, vilket bekräftar benämningarnas terminologiska karaktär. Ibland verkar dock pronominaliseringen vara överflödig, till exempel ilgoji liga. Följande grupper av benämningar urskiljs: • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d i n r e (i c k e - m a t e r i e l l a) e g e n s k a p e r: bjaurioji liga Ū 1897 9 140, Ū 1897 12 189 / bjaurioji liga ŠŽK 1902 46: Oftast angrips hjärnan och ryggmärgen samt nerverna av inflammation, fransk sjuka (d e n g r ä s l i g a s j u k a n) och av pålagringar) Svk 1911 1 1, baisioji liga LUK 1887 (1886), MGV 1909 114, DMS 1912 17, Svk 1914 6 23, Svk 1915 1 1, LUL 1915 9, Skarl 1915 1 / bajioji Liga TKK 1897 91, LtvK 1912 (1912) 156, b logoji liga RAK 1895 6, AS 1904 3: <...> syfilis eller så kallad ”d e n g o d a s j u k a n eller fransmän”, <...>, VŽ 1905 29 3, VŽ 1907 189 2, VŽ 1907 218 3, Šlt 1909 1 7, Šlt 1909 25 389, 390, Art 1910 38 146, Art 1910 41 157, Šlt 1911 30 352, Šlt 1911 32 377, Vlt 1914 40 2, didžioji liga LKV 1891 (1890) 27: Epilepsya, d e n s t o r a s j u k a n, 31 Jfr. xsavistovis jfr. xsavistovus (jfr ryska самостоятельно) ”självständig, oberoende” LKŽe. 248 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis nūmarulis, ipatingoji liga VL 1891 10 116, piktoji liga U 1892 VI/VII 231, RAK 1895 6, Ū 1897 9 140, PM 1899 5, VŽ 1905 5 3: syfilis (d e n o n d a s j u k a n), MGV 1909 113, MG 1913 1 19, Svk 1913 4 13, Sif 1915 3, ŽLL 1921 6 / ”piktoji liga32 NK 1905 (1904) 20, vidutinioji liga LKA 1903 107. • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d f ä r g: baltoji liga33 – fluvia alba V 1897 3 41 / baltajė liga ZGL 1886 8: Płudims išz macicas skistimu wisokie pawejksła, wadinas b a l t o i l i g a, ana szioj gadinej tarp moteriszku didej isikieriejųsi, <...>, geltonoji liga34 TS 1902 1B 13: Det är inte att undra över att drinkare ofta får d e n g u l a s j u k a n (geltiģe) / liga geltonoji SK 1905 34: l i g a g e l t o n o j i eller gulsot, som orsakas av att gallan läcker ut, mėlynoji liga35 (cyanosis) VL 1890 30 4, raudonoji liga36 V 1897 3 42: D e n r ö d a s j u k a n (ringar, tvätt) – menstrua, LtvK 1912 (1912) 155. • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d s y m t o m e n s f ö r l o p p: aštrioji liga DMS 1912 49, paprasčiausioji liga Svk 1909 5 1, staigioji liga DMS 1912 17: <...> men i olika farliga situationer, såsom tyfus, scharlakansfeber, difteri och andra a k u t a s j u k d o m a r, där livet under en kort tid är i fara, måste man genast tillkalla till och med den förste läkare som finns i närheten, så att han kan ge första hjälpen och nödvändiga instruktioner, sunkioji liga MGV 1909 191. • p a v a d i n i m a i p a g a l p r i k l a u s o m o j o d ė m e n s s ą s a j ą s u o r g a n i z m u: kruvinoji liga MGV 1909 224, Svk 1911 1 2 (plg. kruvinoji Svk 1911 12 1), nerviškoji liga A 1885 10/11 321, pometiškoji37 liga DMK 1908 74. • b e n ä m n i n g a r e f t e r d e t u n d e r o r d n a d e l e d e t s a s s o c i a t i o n m e d s m a k: saldžioji liga38 DŽPK 1909 19. 32 Sifilis. 33 Nutida: baltosios (utsöndring från kvinnans könsorgan) (latin fluor albus) MedŽ 207. 34 Gulsot. 35 Nutida: hudens blåaktighet (latin cyanosis) MedŽ 130. 36 Numera menstruation (lat. menstruatio) MedŽ 334. 37 Se xpometis (vitry. памяць) ”minne; förstånd” LKŽe. 38 Numera diabetes (lat. diabetes mellitus) MedŽ 146. Terminologija | 2020 | 27 249 • benämningar efter det beroende ledets anknytning till tid: långvarig sjukdom Svk 1912 IV 15. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till kön: kvinnlig sjukdom U 1896 4 28. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till landets invånare: engelsk sjukdom39 U 1897 12 183, SŽK 1902 13, VŽ 1905 225 4, KŪ 1906 11, VŽ 1907 217 2, NG 1908 91, Žmd 1909 3 12, DMK 1911 79, Šlt 1913 32 504, OK 1913 37, Gdt 1915 1 4, LytL 1915 101, UkK 1917 69, LietK 1917 69, NG 1924 103 / engelsk sjukdom LKA 1902 (1902) 37. • benämningar efter det beroende ledets anknytning till sjukdom: reumatisk sjukdom DMK 1908 74. SLUTSATSER Härjande sjukdomar var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en av de svåraste plågorna för människors hälsa. Bristen på utbildade läkare och annan vårdpersonal försökte man kompensera genom ordets upplysande kraft, det vill säga genom att skriva och ge ut medicinska böcker och häften samt publicera artiklar i tidskrifter och kalendrar, med vilka man ville göra vanligt folk bekanta med olika frågor om att skydda och bevara hälsan. Det skrevs mycket om människors sjukdomar, deras symtom, behandling och förebyggande. Således kan man säga att den populärmedicinska litteraturen var ett viktigt medel för att försöka förebygga sjukdomars uppkomst och spridning och stärka människors hälsa. Publikationerna syftade inte bara till att öka den medicinska bildningen, utan framför allt till att varna människor för sjukdomar. I de undersökta texterna personifieras sjukdomen ofta och tillskrivs antropomorfa egenskaper. Sjukdomen kan till exempel vara elak, ond, hemsk, ful, känslig, gammal, ohederlig eller olycklig. Detta berodde naturligtvis både på mottagaren (vanligt folk) och på publikationernas art (att medicinsk kunskap förmedlades på ett populärt sätt). Sådana benämningar är uttrycksfulla, stilistiskt konnoterade och visar skribentens inställning till det beskrivna fenomenet. Detta förstärker publikationernas varnande karaktär och får läsaren att spetsa öronen och uppmärksamma frågan. Jag menar alltså att skribentens syfte uppnås på detta sätt. Eftersom man på den tiden främst skrev om sjukdomar och deras behandling är det därför förståeligt att sjukdomsnamn eller namn som beskriver sjukdomar ur olika aspekter 39 Numera engelska sjukan (deformering av skelettet på grund av D-vitaminbrist) (lat. rachitis) MedŽ 470. I den medicinska litteraturen anges att denna sjukdom först beskrevs år 1650 av engelsmannen Francis Glisson (se ME II 200); jag menar att det är därför författarna till de undersökta texterna kallade den engelska. 250 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Sådana ordkombinationer förekommer allra rikligast i den aktuella periodens medicinska publikationer. Den beroende komponenten i den strukturella modellen Bdv ← Dktvliga uttrycks med tre slags adjektiv – enkla, avledda och pronominella. Oftast utgörs den aktuella komponenten av avledda adjektiv. Den dominerande typen av uttryck är Bdv-inis ← Dktvliga. Som undersökningen visade kan huvudkomponenten liga beskrivas genom den beroende komponenten utifrån olika semantiska aspekter – genom dess samband med (vanligen) immateriella (tid, uttryckssätt osv.) och (sällan) materiella (organism, kroppsvätska, organ, substans) företeelser. Vad gäller de semantiska aspekterna dominerar tvåordiga sammansatta benämningar där den beroende komponenten har samband med inre (immateriella) egenskaper och tid. Något färre är benämningarna där den beroende komponenten har samband med yttre (materiella) egenskaper, sexuellt umgänge, organismen och uttryckssättet. Mer sällsynta är benämningar där den beroende komponenten har samband med den sjukdomsframkallande mikroorganismen, könet eller landets invånare, medan några andra förekommer endast enstaka gånger. Beträffande sambandet mellan den beroende komponentens uttryckstyper och betydelser framgår det att komponenter uttryckta med alla slags adjektiv (enkla, pronominella och avledda) betecknar en inre (immateriell) egenskap. Särskilt bör adjektiv med suffixet -inis uppmärksammas – de beroende komponenter som uttrycks med sådana adjektiv beskriver huvudkomponenten liga främst genom dess samband med organismen. Endast en relativt liten andel av de undersökta tvåordiga sammansatta benämningarna med liga som huvudkomponent är egentliga termer (sjukdomsbenämningar), vilka betecknar enskilda kliniska begrepp och vilkas beroende komponenter uttrycker en karakteristisk egenskap. Det är uteslutande benämningar vars beroende komponenter uttrycks med pronominella adjektiv och adjektiv med suffixet -inis. Något mer terminologiska förefaller benämningar vars beroende komponenter uttrycks med adjektiv med suffixet -iškas. Många sådana benämningar betecknar kollektiva begrepp – vissa grupper av sjukdomar, till exempel: drugiškos ligos, sifilitiškos ligos, lytiškos ligos, nerviškos ligos, moteriškos ligos. Oftast används sådana benämningar också i texten i pluralform. En betydande andel av de tvåordiga sammansatta benämningarna med liga som huvudkomponent är enbart beskrivande ordkombinationer, vars beroende komponenter uttrycker en tillfällig egenskap. Till exempel kan vilken sjukdom som helst vara fruktansvärd, kronisk och så vidare. Terminologija | 2020 | 27 251 TVÅORDIGA SAMMANSATTA BENÄMNINGAR FRÅN SENT 1800-TAL – TIDIGT 1900-TAL MED LIGA SOM HUVUDKOMPONENT OCH BEROENDE LED UTTRYCKTA MED ADJEKTIV Sammanfattning Artikeln syftar till att analysera betydelsen och uttrycksformen hos beroende led som utgörs av adjektiv och som användes som en del av tvåordiga sammansatta benämningar med liga som huvudled i den medicinska pressen från slutet av 1800th-talet och början av 1900th-talet, skriven i populärvetenskaplig stil (böcker, häften, tidnings- och kalenderartiklar). Man försökte kompensera bristen på utbildade läkare och annan vårdpersonal genom ordets bildande kraft, det vill säga genom att skriva och publicera medicinska böcker, häften och artiklar i dåtidens tidningar och kalendrar. Syftet med publikationer av detta slag var att göra allmänheten förtrogen med olika ämnen inom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Man kan säga att medicinska publikationer skrivna i populärvetenskaplig stil var ett av de viktigaste medlen för att förebygga sjukdomars uppkomst och spridning och stärka människors hälsa. Publikationernas syfte var inte bara att öka människors medicinska kunskaper utan framför allt att skydda dem mot sjukdomar. I texterna tillskrivs sjukdomen ofta mänskliga, antropomorfa egenskaper. Sjukdomen kan till exempel vara dålig, ond, fruktansvärd, vidrig, gammal, oanständig eller eländig. Sådana benämningar är målande och har stilistiska konnotationer; de visar också skribentens inställning till ett visst fenomen. Sjukdomsnamn eller fraser som beskriver sjukdomar ur olika perspektiv är sannolikt de mest talrika i periodens medicinska publikationer. Det beroende ledet i strukturmodellen Bdv←Dktvliga uttrycks med adjektiv av tre slag – enkla, avledda och pronominella. Det har vanligen formen av avledda adjektiv. Den dominerande uttrycksmodellen är Bdv-inis ← Dktvliga. Som undersökningen visar kan det beroende ledet beskriva huvudledet liga utifrån olika semantiska aspekter – genom dess förknippning med någon immateriell (vanligen) (tid, yttringstyp osv.) och materiell (sällan) (organism, kroppsvätska, organ, substans osv.) företeelse. När det gäller semantiska aspekter dominerar tvåordiga sammansatta benämningar som bygger på förhållandet mellan det beroende ledet och inre (immateriella) egenskaper samt tid. Något mindre vanliga är benämningar som bygger på det beroende ledets association med yttre (materiella) egenskaper, sexuellt umgänge, organism och yttringstyp. Ännu mindre vanliga är benämningar som grundar sig på sambandet mellan det beroende ledet och den sjukdomsframkallande mikroorganismen, kön eller befolkningen i ett land; övriga förekommer endast i enstaka fall. När det gäller sambandet mellan uttrycksformerna och det beroende ledets betydelser ser vi att led som uttrycks med alla slags adjektiv (enkla, pronominella och avledda) betecknar någon inre (immateriell) egenskap. Adjektiv med suffixet -inis förtjänar särskild uppmärksamhet: beroende led som uttrycks med sådana adjektiv beskriver vanligtvis huvudledet liga genom sin anknytning till organismen. 252 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pava- dinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Endast en jämförelsevis liten del av de tvåordiga sammansatta namnen med liga som huvudled som undersöks är egentliga termer (sjukdomsnamn), vilka används för att beteckna specifika kliniska begrepp och vars bestämningsled uttrycker någon specifik egenskap. Detta är sådana namn vars bestämningsled uttrycks av pronominella adjektiv eller adjektiv med suffixet -inis. Namn vars bestämningsled uttrycks av adjektiv med suffixet -iškas liknar också vetenskapliga termer. Ganska många namn av denna typ betecknar kollektiva begrepp – vissa grupper av sjukdomar, t.ex. drugiškos ligos, sifilitiškos ligos, lytiškos ligos, nerviškos ligos, moteriškos ligos. Sådana namn används vanligtvis även i pluralform i texten. En betydande del av de tvåordiga sammansatta namnen med liga som huvudled är endast beskrivande ordfraser, där bestämningsleden uttrycker en tillfällig egenskap. Till exempel kan vilken sjukdom som helst beskrivas som fruktansvärd, kronisk etc. ŠALTINIAI L A I K R A Š Č I A I A₁ – Auszra 1883 4 112, 1885 10/11 321 Art – Artojas 1910 15 54; 1910 19 69; 1910 25 93; 1910 26 97; 1910 30 113; 1910 33 126; 1910 38 146; 1910 41 157 Gdt – Gydytojas 1914 1 2; 1914 2 5; 1914 3 9; 1914 4 14; 1914 5 18; 1914 6 21; 1914 7 25; 1915 1 1–4; 1915 3 9; 1915 6 22 LŪ – Lietuvos ūkininkas 1906 10 142 NLC – Nauja lietuwiszka ceitunga 1910 9 33 MG – Medicina ir gamta 1913 1 19 Svk – Sveikata 1909 1 7; 1909 5 1, 3, 5; 1909 6 3, 6; 1910 1 6; 1910 2 6; 1910 3 1; 1910 8 5; 1910 9 5; 1910 11 4; 1911 1 1; 1911 3 3–5; 1911 5 1; 1912 3 12; 1912 4 15; 1912 7 28; 1912 8 29, 32; 1912 10 39; 1913 2 7; 1913 4 13, 15; 1913 5 20; 1914 2 7; 1914 3 10; 1914 4 15, 16; 1914 5 19; 1914 6 23–24; 1915 1 1; 1920 1 3; 1920 3 1, 4; 1920 4 1; 1920 5–6 1; 1921 2 2; 1921 6 2 Szv – Szviesa 1888 3 81 Šlt – Šaltinis 1909 1 7; 1909 5 69; 1909 25 389, 390; 1910 18 282; 1911 30 352; 1911 32 377; 1912 3 36; 1912 7 105; 1912 21 328; 1912 40 632; 1913 32 504; 1913 46 729 TS – Tėvynės sargas 1897 8 2; 1898 8 9; 1902 1B 13, 53 TSp – Tėvynės sargo Priedas40 1898 4 7; 1898 8 10 U – Ukininkas 1891 2 77; 1892 4/5 137; 1892 6/7 230, 231; 1892 9 340; 1895 13 100; 1895 21 167; 1896 4 28; 1896 3 17; 1897 3 41; 1897 12 183 Ū – Ūkininkas 1897 9 140, 1897 12 189 V – Varpas 1889 10 152–153, 153–154; 1889 11 168; 1891 4 54–55; 1895 9 ir 10 155–157; 1897 3 41–42 Vad – Vadovas 1913 16 62, 169; 1913 16 63 277; 1913 16 64 400 VL – Vienybė lietuvininkų 1890 27 4–5; 1890 28 3–4; 1890 30 4–5; 1890 36 8; 1890 37 8–9; 1890 38 8; 1890 41 8; 1891 10 116 Vlt – Viltis 1913 62 2; 1913 130 1; 1914 40 2; 1914 83 1; 1914 123 1; 1914 144 1; 1914 159 3; 1915 70 2; 1915 88 2; 1914 101 2 VŽ – Vilniaus žinios 1905 5 2, 3; 1905 29 3; 1905 56 3; 1905 124 4; 1905 225 4; 1905 232 1; 1906 146 4; 1906 222 3; 1907 189 2; 1907 217 2; 1907 218 3; 1908 2 1; 1908 6 4; 1908 8 4; 1908 9 4; 1908 159 2; 1908 176 3; 1908 194 2 Žmd – Žemdirbys 1909 3 12 40 1896–1904 Tilžėje ėjęs mėnesinis lietuvių žurnalas Tėvynės sargas turėjo neperiodinių priedų (nuo 1898 prie kiekvieno numerio) – grožinės literatūros kūrinių, ūkinių patarimų, mokslo populiarinimo knygelių (VLE XXIII 714). Terminologija | 2020 | 27 253 KNYGOS IR KNYGELĖS AS 1904 – Apie blogąją ligą arba syfilį (prancus). Pagal d-ro M. Člėnovo veikalėlį sutaisė d-ras A. V., Tilžėje. DK 1908 – Daktaras kišenjuje: aiškus pamokinimai kaip užlaikyti sveikatą ir kaip nuo ligų apsiginti, su daugeliu receptų surinktų nuo geriausių daktarų / sutaisė M. Paltanavičia, Worcester, Mass: spausdinta spaustuvėje M. Paltanavičiaus. DL 1915 – Apie drugio ligą / Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 7 vertimas, Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). DMS 1912 – Daktaras bei mokslas apie sveikatą: naujausia knyga, Philadelphia, Pa.: išleido The Philadelphia Medical Clinic. DN 1906 – Daktaras namuose, arba, Apraszymas ligu ir jų gydymas / pagal daktarus Basanavičiu, Vileiszi, Collins, Stout ir daugelį kitu sutaisė K. W. Gedeminas, So. Boston, Mass.: [išleid. ir] spauda Gedemino ir Mickevičiaus. DS 1910 – Darbininko sveikata / pagal daktarą A. Kats’ą parašė P. Norkus, Philadelphia, Pa.: turtu ir spauda „Kovos“. DžA 1911 – Džiova: referatai, surengti „Aušros“ draugijai / dr. F. Matulaitis, [JAV: s.n.] (Chicago, Ill.: spauda „Lietuvos“). DžLA 1899 – Džiova ir Kaip tos ligos apsisaugoti. Pagal S. Sterlingą. Sutaisyta L., Tilžėje. DžPK 1909 – Dr. K. Jokanto. Džiova, jos priežastis ir kova su ja, Vilnius. Hyg 1897 – Hygiena arba Mokslas apie užlaikymą sveikatos. Pagal Berners‘ą, d-rą Noll ir kitus sutaisė Szernas, Chicago, Ill.: kasztu ir spaustuwe „Lietuvos“. Kol 1915 – Apie kolerą ir kaip nuo jos apsisaugoti / Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 8 vertimas, Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). KU 1906 – Kaip užsilaikyti pavasarį, vasarą, rudenį ir žiemą. Pagal D-rą Med. L. Volbergą sutaisė d-ras A. Vileišis, Vilnius. LPr 1883 – Ligonijų Prietelius. Kelrodys wisiems tiems, kurie prie atsirandanczių Ligų patys saw pirmąję Pagalbą prisiteikti nor ir tai Progai geras Namų Pryprowas įsitiekti wėlyjas / Friedrich Adolph Richter. Leipcikej‘Rikterio Iszleidimo Itaisymas. (Drukowatos prie F. Ad. Richter&Draugai, Rudolstadt). LPr 1891 – Ligonijų prietelius: kelrodys wisiems tiems, kurie prie atsirandanczių ligų patys saw pirmąję pagalbą prisiteikti nor ir ant to geras namų pryprowas įsitiekti wėlyjas / sudarė Friedrich Adolph Richter, Leipcikej‘: Richterio knyginyczia ([Rudolstadt: Richterio drukorija]). LytL 1915 – Lytiškos Ligos ir Kaip nuo jų apsisaugoti. Parašė D-ras F. Matulaitis. Antra, peržiūrėta ir pagerinta laida, So Bostona, Mass. LUL 1915 – Apie limpamąsias arba užkrečiamas ligas: (daktaro pasikalbėjimas su žmonėmis) / Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 5 vertimas, Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). MGV 1909 – Mano gydymas vandeniu sulig 40-metinių patirimų. Parašė kunigas S. Kneipp. Iš vokiečių kalbos vertė Aguonaitis, Ryga: A. Macijausko knygynas. NamG 1907 – Naminis gydytojis / parašė A. Aitvaras, Ryga: lėšos A. Macejevskio, [i.e. 1906] (Ryga: H. Hempel ir ko). NG 1908 – Naminis gydytojas: Trumpas aprašymas prasčiausių ligų ir prasčiausių vaistų kovoje su jomis: / D. 1. Apie žmonių ligas ir jų gydymą. Sutaisė D-rs A. Vileišis, Seinai. NG 1924 – Naminis gydytojas. Trumpas prasčiausių ligų aprašymas ir jų gydymas. Antrasis pataisytas leidimas, Kaunas. OK 1913 – Oras ir klimatas ir jų svarbumas žmogaus sveikatai. Pagal Zolotariną. Dras A. Vileišis, Seinai. PM 1899 – Patar mės moterims, kurios nori būti sveikos. Pagal Zielčaka parašė Dr. A. V. Tilžėje. PmP 1899 – Pamokinimas, kaip nuo pagedimo apsaugoti žmones, pagedusių šunų aprėtus, Tilžėje. PR 1915 – Kaip pasisaugoti rauplių? / [Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 1 vertimas]. Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). RAK 1895 – Rodos motinoms apie auginimą žindomų kūdikių. Sutaisyta pagal Michailovą; [vertė J. Račiūnas?], Tilžėje: [Ūkininkas]. RM 1893 – Negirdėtas daiktas, ir Geros rodos mūsų moterelėms, Vilniuje. 254 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Sif 1915 – Apie sifilį / Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 3 vertimas. [Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). Skarl 1915 – Apie skarlatiną (karùs) / [Pirogovo draugijos skyriaus sveikatos žinioms platinti leidinio Nr. 14 vertimas]. [Maskva: Lietuvių d-ja aukštųjų Maskvos m-klų moksleiviams šelpti. Leidimo komisija], (Vilnius: Martyno Kuktos sp.). SŽK 1902 – Kaip sutaisytas žmogaus kunas. Parašė S. M., Plymouth, Pa. SŽL 1886 – Svarbiausios žmonių ligos. Petro Nėrio, Tilžėje. ULB 1912 – Užkrečiamųjų - limpamųjų ligų išsiplėtojimo budai ir kova su jomis / dr. A. L. Graičiunas, Wilkes-Barre, Pa.: „Draugo“ [išleid. ir] sp.. ZGL 1886 – Zinia apie gydima ligu kuno ir duszes, Wilniuje: kasztu ir spaustuwieje Juozapa Zawadzkia, 1857⁴¹. Žin 1911 – Žinynas: knyga žinių iš mitologijos, historijos, etnografijos, astronomijos, aritmetikos, medicinos ir kitų mokslų bei jų šakų / iš įvairių šaltinių surinko J. Laukis [Domininkas Keleiauninkas], Chicago, Ill.: „Aušros“ knygynas, (Chicago, Ill.: „Lietuvos“ spauda). ŽL 1921 – Žmonių ligos. D-ras K. Grinius, Kaunas: „Varpo“ bendrovės leidinys. ŽLL 1920 – Kas reikia žinoti apie lyties ligas. Vertė iš vokiečių kalbos D-ras J. Bagdonas, Kaunas: Vidaus reikalų ministerijos Sveikatos departamento leidinys. K A L E N D O R I A I AVKv 1919 (1918) – Aušros Vartų kalendorius 1919, Vilniuje, 1918. BK 1911 – Biržų kalendorius 1911, Tilžėje. DMK 1908, 1911, 1912, 1914 – Didysis Marijos Kalendorius Lietuvos ir Žemaičių Katalikams, New York. LAK 1885 – Lietuwiszkas Auszros kalendorius ant metu 1885, Bitėnai. LietK 1918 – 1918 metams Lietuvos Kalendorius, Vilniuje. LKA 1895 (1895) – Lietwiškos kalendros su abrozais metui 1902, Tilžėje, 1895. LKA 1902 (1902) – Lietwiškos kalendros su abrozais metui 1902, Tilžėje, 1902. LKA 1903 – Lietuwiškos kalendros su abrozais metui 1903, Tilžėje, 1903. LKv 1891 (1890) – Lietuwiszkas kalendorius ant metų nū Kristaus užgimimo 1891, Vilniuje, 1890. LtAK 1886 (1885) – Lietuwiszkas Auszros kalendorius ant metu 1886, Tilžėje, 1885. LtUK 1901 (1900) – Lietuvos ūkininkų kalendorius ant metų 1901, Vilniuje, 1900. LtvK 1912 – Lietuwiškos kalendros metui 1912, Tilžėje, 1912. LUK 1887 (1886) – Lietuvos ūkininkų kalendorius ant meto 1887, Tilžėje, 1886. LUK 1901 (1900) – Lietuvos ūkininkų kalendorius ant metų 1901, Vilniuje, 1900. NK 1903 (1902) – Naujas kalendorius 1903 metams, Tilžėje, 1902. NK 1905 (1904) – Naujas kalendorius 1905 metams, Tilžėje, 1904. SK 1901 – Severos kalendorius lietuviams metui 1901, W. F. Severa, Cedar Rapids Iowa. SK 1905 – Severos kalendorius dėlėi Lietuviui, W. F. Severa Co. Cedar Rapids, Iowa. TKK 1897 – Tilžės keleiwio kalendros ant Meto 1897, Tilžėje. UK 1900 (1899) – Ukiškasis kalendorius ant metų 1900, Vilniuje, 1899. UkK 1917 (1916) – Ūkininkų kalendorius 1917 metams, Vilniuje 1916. UKT 1907 – Ukiškasis kalendorius metams 1907, Tilžėje. UKT 1910 – Ukiškasis kalendorius 1910 metams, Tilžėje. ŽmK 1919 – Žemaičių kalendorius Tilžės keleivio 1919 metams, Tilžėje. LITERATŪRA Auksoriūtė Albina 1996: Sudėtinių terminų vartosenos netikslumai. – Terminologija 3, 47–49. Bunevičiūtė Laimutė 1998: Atributinių junginių samprata, aprašymo galimybės ir kai kurie požymiai. – Kalbotyra XLVII(1), 29–42. Drukteinis Albinas 2011: Sintaksiniai sudėtinių jūreivystės terminų modeliai. – Res humanitariae 10, 234–255. 41 Kontrafakcinis leidinys. Tikrieji knygos išleidimo duomenys: Krokuva–Tilžė, 1885–1886. Terminologija | 2020 | 27 255 Gaivenytė Jolanta 2000a: Sudėtinių fizikos terminų motyvacija. – Lituanistica 3/4, 19–25. Gaivenytė Jolanta 2000b: Sudėtinių fizikos terminų sinonimijos atvejai terminų žodynuose. – Kalbos kultūra 73, 62–67. Gaivenis Kazimieras 1963: Sudėtinių terminų dėmenų išdėstymo klausimu. – Kalbos kultūra 5, 64–65. Gaivenis Kazimieras 1968: Iš 2 ir 3 dėmenų sudarytų sudėtinių terminų tipai dabartinėje lietuvių kalboje. – Lietuvos TSR Mokslų akademijos darbai. A serija 3(28), 109–120. Gaivenis Kazimieras 1969: Sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje: disertacija filologijos mokslų kandidato laipsniui įgyti, Vilnius: Vilniaus valstybinis V. Kapsuko universitetas. 285 p. VUB RS F76–1153. Gaivenis Kazimieras 2004: Sudėtinių terminų pateikimas ir aiškinimas terminų žodynuose. – Terminologijos istorijos ir dabarties problemos: [straipsnių rinkinys]: Kazimierui Gaiveniui atminti, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla, 85–117. Gaivenis Kazimieras 2014 [1975]: Dvižodžiai sudėtiniai terminai dabartinėje lietuvių kalboje. – Kazimieras Gaivenis. Rinktiniai raštai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 60–97. Grinius Kazys 1929: Medicinos mokslų laimėjimai per pastaruosius 35 metus Lietuvos Respublikoje. – Medicina 11, 1–8. Gurevičius Romualdas 2007: Sveikatos apsauga. – Visuotinė lietuvių enciklopedija 12, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 219–221. Kitkauskienė Laimutė 2011: Eponiminiai architektūros, meno ir statybos terminai lietuvių kalboje. – Santalka: filologija, edukologija 19(1), 48–58. Kvašytė Regina 2005: Mokomasi terminologijos žodynėlis, Šiauliai: VŠĮ Šiaulių universiteto leidykla. Litevkienė Nijolė 2013: Lietuviškų trიოžodžių terminų ir lotyniškų atitikmenų skirties atvejai. – Profesinės studijos: teorija ir praktika 12, 26–35. Litevkienė Nijolė 2014: Lotyniškų ir lietuviškų sudėtinių anatomijos terminų skirties atvejai. – Profesinės studijos: teorija ir praktika 13, 73–81. Litevkienė Nijolė 2015: Trižodžių anatomijos derinamojo pažyminio ir nederinamojo pažyminio lietuviškų terminų ir lotyniškų atitikmenų priklausomybė. – Profesinės studijos: teorija ir praktika 15, 42–46. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika I, vyr. redaktorius K. Ulvydas, Vilnius: Mintis. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (I–XX, 1941–2002), e. variantas, vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005. Prieiga internete: www.lkz.lt ME 1991: Medicinos enciklopedija I, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų leidykla, 38, 151–152, 188, 235. ME 1993: Medicinos enciklopedija II, Vilnius: Valstybinė enciklopedijų leidykla, 200. Meškauskas Juozas 1987: Lietuvos medicinos istorija = History of medicine in Lithuania: medicinos mokslas, gydytojų mirt ingumo ir socialinio aprūpinimo istor inė ir dokumentinė apžvalga, Chicago: Pasaulio lietuvių gydytojų sąjunga. Micelmacheris Viktoras 1959: Sveikatos apsauga Lietuvoje 1918–1919 metais, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla. Miežutavičiūtė, Vitalija 2001: Vilniaus medicinos draugija ir jos kova su infekcinėmis ligomis (1805–1939): mokomoji knygelė studentams, Vilnius: VU leidykla. Mitkevičienė Asta 2019: Sujungiamasis ryšys terminuose: terminai su jungtukais ir (ar), ir (arba). – Terminologija 26, 88–102. Šuminas Mykolas ir kt. 1988: Sveikatos apsauga. – Tarybų Lietuvos enciklopedija 4, Vilnius: Vyriausioji enciklopedijų redakcija, 139–141. Umbrasas Alvydas 2004: Bendrašakniai dvižodžių teisės terminų sinonimai ir variantai 1918–1940 m. Lietuvos kodeksuose. – Terminologija 11, 100–118. VLE 2003: Visuotinė lietuvių enciklopedija IV, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. VLE 2013: Visuotinė lietuvių enciklopedija XXIII, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Zemlevičiūtė Palmira 2014: Pirmojo lietuviško medicinos mokslo žurnalo dvižodžiai ir trižodžiai sudėtiniai terminai. – Terminologija 21, 160–175. Головин Борис Николаевич, Кобрин Рафаил Юрьевич 1987: Лингвистические основы учения о терминах, Москва: Высшая школа. Гросс Милена Александровна А. 2015: Структурные особенности английских терминов-слов договорного права. – Филологические науки. Вопросы теории и практики 4–1(46), Тамбов: Грамота, 54–56. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_23068892_77392556.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Даниленко Валерия Петровна 1977: Русская терминология: опыт лингвистического описания, Москва: Наука. 256 Palmira Zemlevičiūtė XIX a. pab.–XX a. pr. dvižodžiai sudėtiniai pavadinimai su pagrindiniu dėmeniu liga ir būdvardžiu reiškiamais priklausomaisiais dėmenimis Демьянова Ольга Петровна П. 2019: Модели двухкомпонентных английских юридических терминов. – Актуальные аспекты лингвистики лингводидактики и межкультурной коммуникации. Материалы Всероссийской научно-практической конференции, Краснодар: Кубанский государственный университет, 42–48. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_37533944_92219979.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Кузовлева Галина Валерьевна В. 2014: Синтаксические терминобразовательные типы юриспруденции. – Вестник Краснодарского университета МВД России 3(25), Краснодар: Федеральное государственное казенное образовательное учреждение высшего профессионального образования „Краснодарский университет Министерства внутренних дел Российской Федерации“, 107–112. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_22251621_32647988.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Левенкова Анна Юрьевна 2015: Степень устойчивости терминологического словосочетания. – Научный альманах 7(9), Тамбов: ООО „Консалтинговая компания Юком“, 1394–1400. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_24068596_91023843.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Мицельмахерис Викторос 1967: Очерки по истории медицины в Литве, Издательство „Медицина“, Ленинградское отделение. Паршина Ольга Дмитриевна 2009: К проблеме анализа составных педагогических терминов. – Альманах современной науки и образования 2–3, Тамбов: „Грамота“, 124–127. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_17645451_82315804.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Татаринов Виктор Андреевич 2006: Общее терминоведение: энциклопедический словарь, Москва: Московский Лицей. Турчинская Н. Ю. 2001: Термины-словосочетания в терминосистеме возрастной психологии. – Вісник Запорізького національного університету. Філологічні науки 3, Запорожье: Государственное высшее учебное заведение Запорожский национальный университет Министерства образования и науки Украины, 144–146. Prieiga internete: https://www.elibrary.ru/download/elibrary_27239202_87252786.pdf [žiūrėta 2020-06-23]. Gauta 2020-07-02 Palmira Zemlevičiūtė Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E. paštas [email protected] Terminologija | 2020 | 27 257