5-oji tarptautinė mokslinė konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“

doi.org/10.35321/term30-10 Den 5:e internationella vetenskapliga konferensen ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologi” 5th Internationella vetenskapliga konferensen ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska dimensioner av terminologi” RAMUNĖ VASKELAITĖ Institutet för litauiska språket ORCID-id: https://orcid.org/0000-0001-6063-9699 Terminologicentrum vid Institutet för litauiska språket har sedan länge arrangerat internationella konferenser. Till en början hölls de kring olika teman och fick först med tiden en gemensam benämning. Evenemanget arrangerades för första gången under denna benämning 2015, och årets konferens kan redan betraktas som den femte internationella vetenskapliga konferensen ”Vetenskapliga, administrativa och pedagogiska nivåer inom terminologi”. Den ägde rum den 19–20 oktober i Vilnius, vid Institutet för litauiska språket, men föredragen hölls eller följdes också på distans – deltagarna anslöt via datorer från olika länder. Under konferensens två dagar hölls flera tiotal föredrag. I år var det nästan 40, och talarna var ännu fler eftersom vissa föredrag var gemensamma och hade förberetts av flera forskare. De länder som talarna representerade visade att konferensens geografiska räckvidd växer – utöver forskare från Ungern, Georgien, Lettland, Polen, Spanien och andra länder, som deltar aktivt, höll terminologer från Kanada, Brasilien och Colombia också föredrag i år. Föredraget av den kanadensiska talaren Marie-Claude L’Homme satte tonen för diskussioner med fokus på terminologins vetenskapliga nivå. Denna inbjudna talare, som bedriver forskning vid Université de Montréal, riktade uppmärksamheten mot ett inom terminologin högaktuellt och, att döma av föredraget, alltmer aktuellt fenomen: polysemi, eller mångtydighet – samma ord betecknar företeelser som hänger samman med varandra, men ordet har olika betydelser beroende på sammanhang eller situation, såsom adjektivet žalias (eng. 210 Ramunė Vaskelaitė 5-oji tarptautinė mokslinė konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“ green), som inte längre bara i engelskan är både ett adjektiv som betecknar en färg och ett ord med en viss ekologisk prägel. Av exemplen som föredragshållaren gav framgick att det i engelskan till detta problem dessutom kommer en formell sammanfallning av ordklasser som är karakteristisk för språket. Exempelvis kan plant, som kan beteckna såväl handlingen att plantera (t.ex. växter) som att återplantera (t.ex. skog), vara både substantiv och verb. Efter att ha begrundat möjliga lösningar på det alltmer aktuella problemet med polysemi föreslog M.-C. L’Homme att man skulle vända sig till den semantiska rollteori som föreslagits av Charles Fillmore, teorins upphovsman, och presenterade den metodologi som utvecklats inom projektet FrameNet. Polysemiproblemet berördes för övrigt också i ett föredrag av Eugenia Mincu och Dorina Macovei, representanter för Moldaviens statliga universitet. Ingen av dessa konferenser kan undvara uppmärksamhet på två andra fenomen som är oupplösligt förbundna med termers funktion – variantförekomst och synonymi. Som bekant skiljer man inom den litauiska terminologiska traditionen mellan dem, medan dessa fenomen inom utländsk terminologi, som ofta bygger på korpusmaterial, vanligen undersöks utan att skillnaden betonas eller med andra klassificeringskriterier. Vid denna konferens tog den inbjudna föredragshållaren Pilar León Araúz från Spanien upp problemet med variantförekomst utan att betona skillnaden mellan synonymer och varianter och genom att även inkludera skillnader som rör begrepp. Med stöd av två terminologiska resurser belyste denna forskare vid Granadas universitet det faktum att flerspråkiga databaser i allt högre grad blottlägger terminologisk mångfald, liksom det faktum att verkligheten konceptualiseras på olika sätt i olika språk och kulturer, trots att uppfattningen länge dominerade inom terminologin att begrepp är oberoende av språkskillnader. Mellanspråkliga skillnader som rör såväl termer som begrepp belystes också i ett föredrag utarbetat av Beatriz Curti-Contessota och Talita Serpa, representanter för Brasilien som deltog i konferensen för första gången. Beatriz Curti-Contessota, som presenterade föredraget, uppmärksammade i sin undersökning av termer som reglerar äktenskapliga relationer även de skillnader mellan termer som uppstår inom ett och samma språk. Denna gång undersöktes synonymi av Asta Mitkevičienė och Sigita Rackevičienė. Båda höll sina föredrag på engelska och betraktade fenomenet ur olika perspektiv. A. Mitkevičienė, forskare vid Terminologiska centrumet vid Institutet för litauiska språket, som arbetar med teoretiska frågor kring termers synonymi, tog med stöd av Sabelas Fernández-Silvas forskning och data från två litauiska termordböcker upp frågan om semantiska skillnader i synonymi Terminologija | 2023 | 30 211 (eng. semantic distance). Med fokus på sammansatta synonyma termer (t.ex. emotionell stabilitet och emotionell varaktighet; avidentifierade uppgifter och anonymiserade uppgifter) föreslog hon, med utgångspunkt i de lexikala skillnaderna mellan termens beståndsdelar, att man skulle skilja mellan synonymi med maximal, minimal och medelhög semantisk skillnad. Sambandet mellan termers lexikala egenskaper och synonymi undersöktes alltså. Sigita Rackevičienė, forskare vid Mykolas Romeris-universitetet som undersöker cybersäkerhetstermer, behandlade i ett föredrag utarbetat tillsammans med Liudmila Mockiene och Andrius Utka resultaten av en enkät om synonymer inom detta område. I enkäten tillfrågades olika grupper av termanvändare om vilka av de synonyma termerna de skulle föredra. Undersökningen, som byggde på benämningar för 10 begrepp och omfattade 588 respondenter från olika grupper, visade på skilda tendenser. De flesta respondenter verkade föredra termer av engelskt ursprung för välkända begrepp (t.ex. spamas, hakeris ar fišingas), men när det gällde andra begrepp skulle studenter exempelvis låna in en term från engelskan, medan respondenter som avslutat sina studier skulle föredra en sammansatt term som ersätter ett främmande ord. Slutsatsen var att tydlighet och precision är viktigast för alla respondentgrupper, men inte nödvändigtvis korthet. Engelskan, där särskilt många metaforiska termer skapas, och den flerspråkiga kontexten gör inte bara synonymi och variation, utan även metaforisering, eller metaforiska termer, till aktuella frågor inom terminologin. Med hänvisning till att sådana termer förekommer i alla språk, eller genom att använda teorin om konceptuella metaforer, tenderar man även i denna fråga ofta att förskjuta perspektivet inom terminologin. Vid konferensen var Réka Sólyom, som försökte identifiera konceptuella metaforer i ungersk rätt, uppmärksam på principen om entydighet, vilken vanligen betonas inom traditionell terminologi, men var själv benägen att instämma i de studier som hävdar att konceptuella metaforer hjälper oss att förstå fackspråk. Kätilin Järve från Bryssel undersökte däremot hur rena metaforer återges i Europeiska unionens (EU) rättsakter och i termdatabasen IATE, som används av deras översättare. Med utgångspunkt i termer översatta till italienska och estniska bekräftade hon sin hypotes att metaforer tenderar att gå förlorade vid översättning, och att den terminologi som används i rättsakterna därför åtminstone på dessa språk inte är lika metaforisk som den engelska. Som hon påpekade försöker man inte ersätta metaforer som är begripliga för många länder eller kulturer (t.ex. Trojos arklys) med icke-metaforiska uttryck i översatta texter. 212 Ramunė Vaskelaitė 5-oji tarptautinė mokslinė konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“ Orsolya Hedvig Kardos, som representerade Europeiska unionens råd, belyste också de konkreta insatser som görs för att ta hänsyn till skillnader mellan länder och kulturer när EU:s rättsakter översätts. Som angavs skiljer man mellan begrepp som är specifika för EU-rätten, universella begrepp och begrepp som är specifika för varje land. Frågor om översättning och lämplig återgivning av motsvarigheter är för övrigt populära vid dessa konferenser och därmed ständigt aktuella. I år behandlades de också av andra föredragshållare. Maria Crina Herteg från Rumänien identifierade, med stöd av en korpus med översatta texter, faktorer som skulle kunna säkerställa att översättare, som ofta har mindre kunskap om terminologin än specialister inom respektive område, kan återge den på ett adekvat sätt. Maria-Cornelia Wermuth från Belgien utgick från den ontologibaserade medicinska nomenklaturstandarden SNOMED CT (eng. Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terminology), som gör anspråk på att vara global, och redogjorde för de principer som styr översättningen av medicinska ontologier samt de svårigheter som uppstår. Det framgick att översättningen vägleds av olika riktlinjer, terminologiska principer och ISO-standarder. Barbara Heinisch från Österrike, som föreslog att terminologidatabaser i högre grad borde inriktas på olika användare och inte enbart på terminologer, påpekade dock att det inte räcker att enbart följa terminologiska principer eller ISO-standarder. En annan föredragshållare, Gunnhildur Stefánsdóttir från Island, jämförde två termdatabaser som utvecklas i detta land, känt för att värna sitt eget språk. Den ena är Islands termbank, som utvecklas vid Árni Magnússons institut, uppkallat efter en isländsk filolog och historiker, och som uppstod ur samhällets och de officiella institutionernas insatser för att bevara det isländska språket och är oskiljaktig från traditionen av terminologiarbete. Den andra är Utrikesministeriets termdatabas vid Islands terminologicentrum, som tillkom på grund av behovet av att översätta EU-rättsakternas termer till isländska. Alvydas Umbrasas, forskare vid Institutet för litauiska språket och chef för avdelningen för ersättning av främmande ord med litauiska motsvarigheter vid Statliga kommissionen för litauiska språket, presenterade den litauiska termdatabasen, Litauens termbank, och uppmärksammade att lagen om dess inrättande antogs strax innan Litauen gick med i EU. Maria Onyshchuk, en föredragshållare från det krigshärjade Ukraina, analyserade korpusar, det vill säga hur en korpus gör det möjligt att analysera krigsmedicinska termer. Företrädare för Ungern undersökte med stöd av en korpus termer på ryska och tyska med anknytning till pandemin, ett fenomen som ägde rum strax före krigsutbrottet. Marek Łukasik från Polen uppmärksammade med ett uttrycksfullt framförande en nyare teknik än termdatabaser och korpusar, som just tagits i bruk – ChatGPT. Terminologija | 2023 | 30 213 Varje konferens visar att man i olika länder aktivt söker sätt att förbättra de traditionella och tillförlitliga verktygen för terminologiska data och terminologiskt arbete – termordböckerna. I år lyftes dessa ansträngningar särskilt fram genom de föredrag som forskare från Georgien hade förberett. I ett av dem presenterades en illustrerad ordbok över flygtermer (Marine Osadze, Natela Muzashvili, Robert Khachidze, Vazha Kelikhashvili); i ett annat nämndes en kommande ordbok över kyrkliga termer, i samband med en undersökning av särpräglade georgiska kyrkliga termer som påverkats av olika kulturer (det bysantinska riket, Ryssland) (Lia Karosanidze, Linda Giorgadze). Även en annan presentation av georgiska terminologer hölls – den tog upp att det är omöjligt att sammanställa en ändamålsenlig ordbok över tekniska termer innan man har löst de ansamlade terminologiska problemen (Manana Erkomaišvili, Nino Dateshidze). Den litauiska föredragshållaren Dalia Gedzevičienė (Institutet för juridik vid Litauens centrum för samhällsvetenskap) vände sig till Tarptautinių žodžių žodyną – den internationella ordboken – och diskuterade om den kan betraktas som en källa till juridisk terminologi. De lettiska föredragshållarna inriktade sig direkt på terminologiarbetet i sitt eget land. I den gemensamma presentationen av Dace Šostaka, Juris Borzovs och Jānis Zutis framgick hur man försöker underlätta arbetet för Lettlands terminologikommission, som arbetar med lettiska motsvarigheter till icke-lettiska termer men samtidigt möter en anhopning av sådana termer till följd av ISO-standarder och andra källor. I en gemensam presentation av företrädare för universitet i Frankrike och Polen (François Berkmans, Maxence Bigerelle, Michal Wieczorowski) hävdades, med utgångspunkt i ett specifikt användningsområde för termer – terminologin för filmytor och dess jämförelse med ISO-standarder – att termerna i klassificeringssystemet åtminstone inom detta område används sparsamt och inte ger exakt information. Därför framfördes tanken att ett nytt klassificeringssystem behövs. En av konferensens föredragshållare, nämligen Axel Emert från Tyskland, diskuterade ingående ISO 5127-standarden, som reglerar termer inom informations- och dokumentationsområdet, och bedömde att den har bidragit till dagens harmoniserade terminologi inom området. Även den pedagogiska nivån av terminologiarbetet diskuterades ingående vid konferensen. Ricardo Eito-Brunas från Spanien, som har deltagit flera gånger tidigare, presenterade i år en terminologikurs som nyligen börjat ges för studenter vid Universidad Carlos III de Madrid. Företrädarna för Ungern (Andrea Barta, Katalin Fogarasi, Éva Katalin Varga) berättade i sitt föredrag hur den terminologikurs som ges till läkare har kompletterats – studenterna får aktuell och autentisk dokumentation från det medicinska området som primärkälla. En grupp föredragshållare från tre länder (Irene Arto Escuredo, Maria Bruno, Maria Carmen Staiano) talade 214 Ramunė Vaskelaitė 5-oji tarptautinė mokslinė konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“ om hur projektet Terminologijos be sienų (Terminologi utan gränser), initierat av Europaparlamentet, införs i terminologiundervisningen. Ett projekt från föredragshållare i Colombia, med fokus på den pedagogiska nivån, visade att studenter i internationell handel får lära sig terminologi genom att delta i utarbetandet av en ordbok (Juan Carlos Díaz Vásquez, Sergi Casals Rispau). I ett föredrag av Blanca Stella Giraldo Perez och Christian Galinski, företrädare för Infoterm, presenterades begreppet mikrolärande (eng. microlearning) och dess samband med terminologi diskuterades. Igor Kudashev, som undervisar i en kurs om terminologihantering (eng. terminology management) vid Tammerfors universitet i Finland, berättade hur förvånade hans studenter blir när de får veta att skomakaren går utan skor – terminologer har åtminstone i Finland hittills inte definierat termerna terminijos tvarkyba, terminologinis darbas, terminografija. Alla de föreslagna nivåerna av terminologiarbete, liksom både förutsedda och oförutsedda aspekter, togs alltså upp vid konferensen. Ett föredrag av den inbjudna talaren Maria Teresa Zanola från Italien, som undervisar vid det katolska universitetet Sacro Cuore, lyfte fram ännu fler nivåer och aspekter, till exempel den ekonomiska: eftersom produkter måste beskrivas och specificeras på ett ändamålsenligt sätt säkerställer terminologin produkternas kvalitet och terminologiarbetet effektiv kommunikation. Men särskilt betonade denna föredragshållare, med hänvisning också till den berömda historien om Florens, de kulturella och historiska aspekterna: terminologi och terminologiarbete synliggör kunskap om språket, samhället, dess särart och dess traditioner, både tidigare och nuvarande; genom att analysera termer eller terminologi kan man urskilja sambanden mellan tankens utveckling, språket och ordförrådets utveckling. Den historiska aspektens betydelse framgick också av det tidigare nämnda föredraget av forskarna från Georgien om kyrkliga termer, medan terminologins historia analyserades direkt i Ágota Fóris föredrag. Där gavs en översikt över den ungerska terminologins utveckling från dess allra första början. Även konferensens organisatör, ledamot av dess vetenskapliga kommitté och chef för Litauiska språkets institut, Albina Auksoriūtė, blickade tillbaka på historien. Hon behandlade den metod för att skapa termer som användes av Jurgis Ambraziejus Pabrėža, en av de mest framstående litauiska 1800-talsbildade, när han skrev sitt botaniska verk Taislius augyminis i franciskanerklostret i Kretinga: att terminologisera vanliga folkliga ord. Hon visade att verket framför allt samlade och presenterade växtnamn som användes i folkmun. Endast ett fåtal termer skapades genom metaforisering; en särskild metod som J. A. Pabrėža använde i stor utsträckning var att namnge växter efter hedniska gudar och mytologiska väsen (t.ex. austėja, Terminologija | 2023 | 30 215 gardūnytis, klemalis, saliavas). Även Regina Kvašytė, som företrädde Šiauliais akademi vid Vilnius universitet och Lettlands universitets institut för lettiska språket, riktade blicken mot det förflutna. Hon höll också sitt föredrag i konferensens litauiskspråkiga sektion. Hon visade på den entusiasm med vilken olika termordböcker utarbetades i Lettland under 1900-talets första hälft, bland annat inom den terminologikommission som verkade där. De övriga föredrag som hölls i de litauiskspråkiga sektionerna var, sammanfattningsvis, till största delen inriktade på termer och termgrupper, det vill säga på den vetenskapliga nivån av terminologiarbetet. I sitt föredrag försökte Jurgita Mikelionienė (Kaunas tekniska universitet) föra in diminutiver i terminologidiskursen. Som hon påpekade behandlas de ofta som ett fenomen som hör till skönlitteratur eller talspråk, men nästan aldrig som termer. Även Lina Rutkienės föredrag var ämnesmässigt nyskapande. Hon är forskare vid Terminologicentrum vid Litauiska språkets institut och tog, med utgångspunkt i arkitektur- och byggtermer, upp substantiverade termer som ett terminologiskt studieobjekt. Hon riktade uppmärksamheten både mot de varierande omständigheterna kring hur de uppstår och mot deras olika grad av substantivkaraktär. Aušra Rimkutė-Ganusauskienė, också forskare vid samma Terminologicentrum, valde att behandla en relativt lite undersökt grupp av termer – eponyma termer – och fokuserade på eponyma klädtermer, såsom makintošas, rišelė, gibsonai, Jėzaus sandalai, Brauno diržas med mera. Palmira Zemlevičiūtė visade vilka förändringar som termen depresija genomgår i dag, trots att den främst betraktas som en medicinsk term. Författaren till denna översikt presenterade en undersökning med inriktning på makroekonomiska termer. Gästerna fick möjlighet att fortsätta bekanta sig med Litauen i Stora furstendömet Litauens härskarpalats. Mottagen 2023-11-20 Ramunė Vaskelaitė Litauiska språkets institut P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius E-post: [email protected] 216 Ramunė Vaskelaitė 5-oji tarptautinė mokslinė konferencija „Moksliniai, administraciniai ir edukaciniai terminologijos lygmenys“