Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies

doi.org/10.35321/term30-3 Modernisering av metoder för terminologiundervisning inom tvärvetenskapliga studier i översättning och tolkning Modernisering av metoder för terminologiundervisning inom tvärvetenskapliga studier i skriftlig och muntlig översättning MILENA SAZDOVSKA PIGULOVSKA Ss. Cyril och Methodius universitet, ”Blaze Koneski”-filologiska fakulteten ORCID-id: https://orcid.org/0000-0001-9227-4815 S A M M A N F A T T N I N G Institutionen för översättning och tolkning i Skopje i Nordmakedonien erbjuder grundutbildning där centrala kompetenser för översättare och tolkar utvecklas. Utöver kompetens i översättning och tolkning utvecklar studenterna även kulturell kompetens, tematiska och domänspecifika kunskaper, digitala färdigheter och generiska ”mjuka” färdigheter. Kunskaper i terminologi spelar en central roll i utbildningen av översättare och tolkar. Därför undervisas terminologi som en separat kurs inom flera olika ämnesområden på grundnivå. Denna artikel undersöker forskningsfrågan om den terminologipedagogiska metod som tillämpas vid författarens institution är effektiv för terminologilärande och utveckling av färdigheter, enligt studenternas uppfattning. För detta ändamål genomfördes forskningsprojektet ”Modernisering av metoder för terminologiundervisning inom tvärvetenskapliga studier i översättning och tolkning” från januari 2020 till september 2021. I projektet deltog lärare från sju terminologikurser. Artikeln ger en översikt över projektets aktiviteter och resultat av relevans för terminologiundervisning och -inlärning med inriktning på översättning och tolkning. Vidare är artikelns syfte att presentera resultaten av en enkätstudie om hur effektiv den terminologipedagogiska metod som används vid författarens institution är, och därigenom bidra till att förbättra utformningen av terminologiundervisningen inom utbildningar i översättning och tolkning. NYCKELORD: terminologi med inriktning på översättning, utformning av terminologikurser, terminologisk kompetens, terminologiundervisning, översättning och tolkning. Terminologija | 2023 | 30 51 S A M M A N F A T T N I N G Vid institutionen för översättning och tolkning vid universitetet Saints Cyril and Methodius i Skopje, Nordmakedonien, erbjuds grundutbildning med målet att utveckla centrala kompetenser för översättare och tolkar. Utöver dessa kompetenser utvecklas även kulturell kompetens, och studenterna tillägnar sig ämneskunskaper och kunskaper inom specifika områden, digitala färdigheter samt generella ”mjuka” färdigheter. Terminologikunskaper är av stor betydelse vid utbildningen av översättare och tolkar. Därför ges terminologi som en separat kurs inom flera olika områden på grundutbildningsnivå. I denna artikel undersöks frågan om huruvida den terminologipedagogiska metod som tillämpas vid institutionen för översättning och tolkning vid universitetet Saints Cyril and Methodius i Skopje är effektiv för terminologiinlärning och utveckling av terminologiska färdigheter, enligt studenterna. För detta ändamål genomfördes forskningsprojektet ”Modernisering av metoder för terminologiundervisning inom tvärvetenskapliga studier i översättning och tolkning” under perioden januari 2020–september 2021. I projektet deltog lärare från sju terminologikurser. Artikeln ger en översikt över projektets aktiviteter och resultat som är relevanta för terminologiundervisning och terminologilärande med inriktning på översättning och tolkning. Syftet med artikeln är dessutom att presentera resultaten av en enkätundersökning om hur effektiv den terminologipedagogiska metod som tillämpas vid institutionen för översättning och tolkning vid universitetet Saints Cyril and Methodius i Skopje är, och därigenom bidra till att förbättra utformningen av terminologiundervisningen inom utbildning i översättning och tolkning. NYCKELORD: översättningsorienterad terminologi, utformning av terminologikurser, terminologisk kompetens, terminologiundervisning, översättning och tolkning. 1. INLEDNING Terminologi är numera en separat akademisk kurs vid många universitet världen över. Terminologin är tvärvetenskaplig till sin natur på grund av dess nära koppling till andra discipliner, såsom översättning (Cabré 2010; Thelen 2015; Fischer 2020; Fóris 2022), informationsvetenskap och informationsteknik (Bowker, Marshman 2012; Ji, Oakes 2019; Hadley et al. 2022; Rothwell et al. 2023) etc. Tidigare tillämpade olika författare och terminologilärare skiftande och ofta improviserade metoder för terminologiundervisning och rapporterade därför om olika utmaningar på området. Montero Martínez och Faber var bland de första att konstatera att det fanns ont om litteratur om det bästa sättet att undervisa i terminologi, vilket ofta ledde till att lärare tillämpade undervisningsmodeller som de själva hade sett eller upplevt under sin akademiska karriär (Montero Martínez, Faber 2009: 91). Än i dag kvarstår detta problem vid vissa universitet. 52 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies Knowledge of terminology plays a key role in the training of translators (Kautz 2000: 20; Kelly 2005: 26; Cabré 2010: 358; Montero Martínez, Faber 2019: 1; Fischer 2020: 65) and interpreters (Kalina 2002: 126; Ding 2013: 2). Kaltenböck and Mehlmauer-Larcher (2005) emphasize that the domain of terminology must integrate needs and preferences from the perspective of both students and teachers concerning what and how to teach. It seems that finding the right terminology teaching model can still be challenging as there is no universal solution. Moreover, terminology teaching challenges nowadays seem to evolve around modifying curricula to keep up with the roles translators and interpreters have assumed in the ever-changing translation and interpreting market (Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 58) and around acquiring a terminological competence in the digital age (Fischer 2020; Li 2023: 760). This puts into perspective a need for re-evaluation of terminology teaching methods with the purpose of greater innovation and integrating new methods affecting the efficacy of learning. Syftet med denna artikel är att presentera metoden och resultaten från ett nationellt forskningsprojekt om modernisering av metoder för terminologiundervisning inom grundutbildningen i översättning och tolkning, vilket genomfördes vid författarens institution. Artikeln presenterar också resultaten från en enkätundersökning bland studenter, genomförd för att fastställa hur effektiv den terminologipedagogiska metoden är. 2. BEGREPPET ÖVERSÄTTNINGSORIENTERAD TERMINOLOGI Terminologi är en av grundpelarna inom tvärvetenskapliga studier i översättning och tolkning. Terminologisk kompetens inom översättning avser översättarens förmåga att tillägna sig den kunskap som termer representerar samt att hitta den bästa motsvarigheten för det specialiserade begreppet på målspråket (Montero Martínez, Faber 2019: 4). Montero Martínez och Faber (2009: 92) presenterar ett förslag till hur terminologisk kompetens kan förvärvas inom översättarutbildningen. Terminologisk kompetens är oumbärlig för utvecklingen av allmän översättningskompetens (Faber 2004: 479) och tolkningskompetens (Stoll 2009: 67), och bör stå i fokus för utbildningsprogram i terminologi. I utbildningsprogram för översättare lägger Cabré tonvikten på översättningsorienterad terminologi som en inriktning som gör det möjligt för studenterna att tillägna sig Terminologija | 2023 | 30 53 nödvändiga kunskaper och strategier för att på ett adekvat och snabbt sätt hantera specialiserade termer i en mängd olika texter (Cabré 1999: 13). Thelen diskuterar två typer av terminologiska inriktningar, dvs. teoriinriktad terminologi och översättningsinriktad terminologi, där den översättningsinriktade terminologin fungerar som en ”medlare” mellan teoriinriktad terminologi och översättning (Thelen 2015: 348–349). Det översättningsinriktade perspektivet studeras av Fischer, som framhåller att terminologiteori kan bidra till översättningsvetenskapen (Fischer 2022: 8). Enligt Wright och Wright (1993) bör översättningsinriktad terminologi omfatta aktiviteter som täcker olika aspekter av terminologiarbete: kunskapshantering, språkplanering, terminologiresurser och representation av begreppssystem. Austermühl betonar behovet av ett holistiskt (teoretiskt grundat, projektorienterat och kollaborativt) förhållningssätt till undervisning i terminologi och terminologihantering inom översättarutbildningar (Austermühl 2012: 3). Översättningsinriktat terminologiarbete (TOT) bör göra det möjligt för översättare att registrera, systematisera och konsekvent använda flerspråkig terminologi (Faber, León Araúz 2021: 590). Tolkningens terminologiarbete (IOT) innebär terminologisk förberedelse inför tolkuppdrag med hjälp av verktyg och programvaror (Stoll 2009: 67) samt strategier för att hantera facktermer (Hebenstreit, Soukup-Unterweger 2011: 308). 2.1. Utmaningar inom översättnings- och tolkningsinriktad terminologiundervisning Institutionen för översättning och tolkning i Skopje erbjuder sju terminologikurser på grundnivå, vilka ges på makedonska, engelska, tyska och franska. Studenterna börjar med introduktionskursen ”Förberedelse för översättning och tolkning”, följd av specialiserade terminologikurser i ”Juridik”, ”Statsvetenskap”, ”Ekonomi”, ”Medicin”, ”IKT-terminologi” och ”Diplomatisk kommunikation”. I vissa av dessa kurser undervisas terminologi dock inte med ett fullt ut studentcentrerat förhållningssätt i centrala delar av kursutformningen, såsom undervisningsmetodik, bedömningsmetoder och till och med de färdigheter som förvärvas. Dessutom förbises studenternas uppfattningar om hur effektiva de tillämpade metoderna är för lärandet. Därför identifierades ett behov av att revidera och modernisera kursutformningen för terminologi samt att inleda arbetet med att skapa större samordning på fakultetsnivå och eventuellt på den 54 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies nationella nivån. Detta motiverade förslaget om ett forskningsprojekt till den nationella universitetskommittén för forskning, med syftet att fastställa en systematisk metodik för terminologiundervisning och föreslå innovativa tekniker i terminologikurser med inriktning på översättning och tolkning. Avsaknaden av pedagogiska och metodologiska principer inom översättningsundervisningen tidigare påverkade översättningens ställning som akademisk disciplin (Colina 2003). Därför är det rimligt att anta att detsamma gäller terminologiundervisningen om de centrala metodologiska principerna inte fastställs systematiskt. En översättningsinriktad terminologisk kompetens kan utvecklas när terminologikurser integrerar noggrant utvalda undervisningsmål, innehåll, undervisningsformer och tekniska funktioner som möjliggjorts i den digitala tidsåldern, det vill säga i artificiell intelligens tidsålder (Li 2023: 760). 3. SYFTEN OCH METODER. KRITISKA ASPEKTER AV TERMINOLOGIUNDERVISNING Centrala delar av utformningen av terminologiundervisning inom översättningsvetenskap är kursmål, innehåll, undervisningsmetodik och bedömning (Montero Martínez, Faber 2009: 2; Alcina 2011: 4). Inledningsvis antogs att effektiviteten i terminologiundervisning och terminologilärande är nära knuten till integreringen av ett holistiskt, studentcentrerat förhållningssätt som omfattar de centrala utbildningselementen. Denna modell användes som grund för genomförandet av det ovan nämnda forskningsprojektet. För att analysera situationen för terminologikurserna på grundnivå gjorde författaren en inledande analys för att fastställa vilka kritiska aspekter av terminologiundervisningen som behöver förbättras. Denna artikel presenterar institutionens tillvägagångssätt för att övervinna utmaningarna genom att skapa en förbättrad, studentcentrerad miljö som främjar effektiv (onlinebaserad) terminologiundervisning och terminologilärande inom översättnings- och tolkstudier, allt med det slutliga målet att förbereda studenterna för att verka effektivt i sin framtida yrkesverksamhet. För att analysera hur framgångsrikt projektet genomfördes genomförde författaren en studentcentrerad enkätundersökning. 3.1. Projektöversikt Det nationella forskningsprojektet ”Modernisering av metoder för terminologiundervisning inom tvärvetenskapliga översättnings- och tolkstudier” genomfördes vid författarens institution under perioden januari 2020–september 2021, Terminologija | 2023 | 30 55 med en professor, två docenter och en universitetslektor som projektmedlemmar. Projektets syfte var att förbättra alla delar av utformningen av terminologikurserna och att undersöka studenternas uppfattning om hur effektiv den tillämpade metoden är för terminologiinlärning genom en enkät. Den första projektkomponenten omfattade en omvärdering av de fyra centrala delarna i utformningen av terminologikurserna. Genom att integrera ett elevcentrerat arbetssätt i alla centrala delar skapas en miljö som främjar elevautonomi, vilket har visat sig ha en positiv effekt på studenternas motivation (Horváth 2007: 113; Huszárné Prikler 2020: 104). Projektets andra komponent innebar en utökad användning av teknik genom programvaruverktyg och applikationer för terminologihantering, något som visade sig vara särskilt nödvändigt under distansundervisningen på grund av covid-19-pandemin: studenterna kunde inte fysiskt besöka datalabbet och var tvungna att förlita sig på teknik för att arbeta med gemensamma terminologiprojekt hemifrån. Tekniken gjorde det möjligt för institutionens datorsal att bli ett digitalt laboratorium där studenterna också utvecklade teknisk kompetens och som låg till grund för inrättandet av ett tekniskt utrustat centrum för distansundervisning. 3.2. Projektresultat 3.2.1. Reviderade kursplaner och mål för terminologikurserna I efterhand kan konstateras att undervisningsmetoderna vid terminologikursernas start vid författarens institution inte alltid bidrog till att utveckla terminologisk kompetens, utan snarare till att skapa terminologiska ordlistor. En terminologisk delkompetens avser inte att tillägna sig listor med termer, utan översättarens förmåga att tillägna sig den kunskap som dessa termer representerar (Montero Martínez, Faber 2009: 92). En central uppgift för terminologiundervisning med inriktning på översättning och tolkning bör vara att engagera studenterna i problembaserat lärande genom problemlösningsaktiviteter där de löser befintliga terminologiska problem från verkligheten och därigenom tillägnar sig de färdigheter som behövs i ett framtida yrkesliv inom översättning och tolkning. Som Johnson och Johnson (2018: 1) förklarar utvecklas lärarnas roll från att förmedla information till att utforma aktiva lärmiljöer och lärandeupplevelser som maximerar studenternas engagemang. 56 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies Tabell 1. Jämförelse av mål för lärarcentrerade respektive elevcentrerade terminologikurser (Källa: Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 15) UTVECKLING AV TERMINOLOGISKA ORDLISTOR UTVECKLING AV TERMINOLOGISK KOMPETENS FÖR ÖVERSÄTTNINGS- OCH TOLKSTUDENTER Olika arbetssätt för terminologiundervisning och terminologiarbete Samordnade arbetssätt för terminologiundervisning och terminologiarbete Stort fokus på terminologisk övning Balans mellan teori och praktik inom terminologi Föreläsning Samarbetsaktivitet Individuell terminologisk forskning Problembaserat lärande och projektbaserat lärande Valfri användning av teknik Utökad användning av teknik Tabell 1 visar olika aspekter av terminologiundervisningen som förbättrades. De tidigare osystematiska undervisningsmetoderna ledde till improvisation med undervisningstekniker och stora skillnader mellan de terminologiska kursernas kursplaner, såsom att viktiga färdigheter som terminologiexcerpering eller digitala färdigheter utelämnades. Kooperativt lärande på terminologikurserna ökade studenternas ansvar för sitt eget lärande, självstyrning, självorganisering, självförtroende och motivation. Kooperativt lärande omfattar aktiva lärandemetoder, såsom problembaserat lärande, teamlärande, kollaborativt lärande, kamratstött lärande osv. (Johnson, Johnson 2018: 1). 3.2.2. Reviderad undervisnings- och lärandemetodik Arbetet med projektets första komponent fortsatte med en revidering av undervisnings- och lärandemetodiken. Montero Martínez och Faber (2009: 8) föreslår en modell för terminologiundervisning som främjar elevautonomi: framgång i undervisnings- och lärandeprocessen i terminologi är nämligen möjlig när studenten inte bara är en passiv mottagare av den kunskap som läraren förmedlar, utan blir en aktiv lärande person som söker information och engagerar sig i aktiv assimilering av information, vilket bidrar till meningsfullt lärande (Alcina 2011: 3). Terminologija | 2023 | 30 57 Tabell 2. Jämförelse av undervisnings- och inlärningsmetodik före och efter projektet (Källa: Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 16) LÄRARSTYRD: LÄRAREN ÄR DEN HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLAN | ELEVSTYRD: AKTIV TILLÄGNING AV INFORMATION Lärande genom överföring | Lärande genom upptäckter och självstyrd utforskning Kortvarig kunskap om terminologi | Kunskap som tillämpas på nytt i framtida situationer Uppgifter och aktiviteter som främjar memorering | Uppgifter och aktiviteter som främjar elevens autonomi Lärarens personliga erfarenhet | Erfarenhetsutbyte om god praxis genom en workshop online om tekniker för terminologiundervisning inom översättnings- och tolkutbildningar Ett elevorienterat förhållningssätt behöver tillämpas holistiskt, vilket innebär inom alla centrala aspekter: från kursprogram och mål till metodik och bedömning av eleverna. Traditionella övningar i terminologiundervisning leder till att studenterna passivt tar emot kunskap som överförs av föreläsaren och lär sig terminologi mekaniskt och repetitivt. Därmed tillägnar de sig kortvariga terminologikunskaper som inte kan återanvändas i nya uppgifter eller situationer i framtiden och som inte förbereder studenterna för att hantera terminologiska problem på ett självständigt sätt. 3.2.3. Elevautonomi i terminologikurser Begreppet elevautonomi är centralt inom översättar- och tolkutbildning (Fang, Morris 2021; Bolaños-Medina, Núñez 2022). Elevautonomi innebär förmågan att ta ansvar för sitt eget lärande och att ta ansvar för alla aspekter av detta lärande (Holec 1981: 3). En viktig uppgift för terminologilärare bör vara att uppmuntra studenterna att aktivt delta i lärandet genom en mängd olika tekniker, eftersom kunskap som förvärvas på detta sätt inte lätt glöms bort när terminologikursen är avslutad utan kan återanvändas i andra uppgifter eller kurser och därmed bidra till att långsiktiga kunskaper befästs. Ett av projektets mål var därför att motivera studenterna att aktivt delta i terminologilärandet och därmed undvika att lära sig terminologi repetitivt. 58 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies Figur 1. Upplevda fördelar med elevautonomi i terminologikurser (Källa: Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 91) Figur 1 visar att elevautonomi förbättrar effektiviteten i terminologilärandet, studenternas motivation, självorganisering och självförtroende, interaktion och kunskapsutbyte samt användningen av resurser för självständig terminologisk forskning och inlärning. 3.2.4. Innovativa metoder för terminologilärande för översättar- och tolkstudenter För att ta fram mer innovativa aktiviteter som främjar självständigt lärande organiserade projektgruppens medlemmar den digitala workshoppen ”Metoder för terminologiundervisning inom översättar- och/eller tolkutbildning”, som hölls i juni 2021 och besöktes av femton professorer och lektorer från institutionen där författaren arbetar, andra institutioner vid fakulteten, andra fakulteter vid både statliga och privata universitet samt från det makedonska lexikografiska centret. Syftet med workshoppen var att gemensamt reflektera över de mest effektiva metoderna för terminologiundervisning och de aktiviteter i klassrummet eller på nätet som enligt deltagarnas erfarenhet ökar både elevernas självständighet och motivation. Deltagarna delade med sig av de mest effektiva metoderna för terminologilärande från sin egen praktik: problembaserat lärande, samarbetsprojekt, simulerat projektbaserat lärande, praktik (institutionsförlagd praktik), diskussioner i klassrummet om läsmaterial och så vidare. Dessa förberedde studenterna för att självständigt lösa terminologiska problem och återanvända kunskaperna i andra uppgifter och kurser. Dessutom uttryckte samtliga workshopdeltagare Terminologija | 2023 | 30 59 en vilja att införa terminologilärande genom institutionsförlagd praktik i sina kursplaner som en mycket effektiv, men underutnyttjad metod som möjliggör att kunskaper återanvänds i praktiken. Workshoppen resulterade i publiceringen av ”Priracnik so nastavni aktivnosti po terminoloski predmeti vo nastava po preveduvanje i tolkuvanje” (Riktlinjer för aktiviteter inom terminologiundervisning för översättar- och tolkutbildning), där samtliga deltagare presenterade centrala delar av sin utformning av terminologiundervisningen (Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 13–15). Dessa omfattade följande: (1) terminologikursens och institutionens namn, (2) metodologi: arbetssätt eller metod, (3) kursmål: förväntade läranderesultat och förvärv av färdigheter, (4) innehåll: beskrivning av en aktivitet inom terminologiundervisningen som främjar självständigt lärande, motivation eller interaktion, (5) användning av teknik och terminologiska resurser, (6) tillämpad bedömningsmodell, (7) framtida områden som behöver förbättras. Syftet med riktlinjerna är att ge rekommendationer om hur den nuvarande terminologiundervisningen inom översättar- och tolkutbildning vid fakulteter i Nordmakedonien kan förbättras och att tillhandahålla välbehövliga rekommendationer på nationell nivå för nya och mindre erfarna lärare. 3.2.5. Reviderad bedömningsmetod Ett betydande projektresultat var övergången från summativ till formativ bedömning, vars huvudsakliga delar beskrivs i tabell 3. Tabell 3. Jämförelse mellan summativ och formativ bedömning i terminologikurser (Källa: Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 62) SUMMATIV BEDÖMNING | FORMATIV BEDÖMNING | Slutprov i slutet av terminen | Införande av regelbundna prov, quiz, självbedömning, kamratbedömning, checklistor med mera via lärplattformar | Ineffektivt ”kampanjpluggande” inför provet | Gradvis, effektivt lärande under hela kursen | Läraren får ingen insyn i hur effektiva metoderna för terminologiundervisning är | Läraren får insyn i hur effektiva metoderna för terminologiundervisning är Före projektet tillämpade de flesta terminologilärare summativ bedömning med ett slutprov i slutet av terminen, som fokuserade på betygssättning snarare än på att följa framstegen i terminologilärandet och ofta 60 Milena Sazdovska Modernisation of Terminology Teaching Methods Pigulovska in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies resulterade i ineffektivt kampanjlärande inför tentamen. Formativ bedömning omfattar all rättning, korrigering eller kommentar som ger studenterna regelbunden återkoppling på deras lärande för att hjälpa dem att lära sig mer eller bättre (Kelly 2005: 145) och ger kvalitativ information om undervisningens effektivitet (Nikolaeva, Korol 2021: 739). Den möjliggör en kontinuerlig och systematisk utvärdering av studenternas framsteg genom regelbundna prov, quiz, självbedömning, kamratbedömning, checklistor etc. och visar om studenterna gör faktiska framsteg i en specifik terminologiaktivitet samt ger läraren insikt i hur effektiva undervisningsmetoderna är. 3.2.6. Utökad användning av teknik Analysen av den rådande situationen visade på stora skillnader i teknikanvändningen mellan olika terminologikurser vid författarens institution. Ett av projektmålen var att öka användningen av teknik i alla terminologikurser och bidra till att den används kontinuerligt under studietiden och efter examen. Tabell 4. Fördelar med utökad teknikanvändning i terminologikurser (Källa: Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 60) INDIVIDUELLT TERMINOLOGIARBETE SAMARBETSBASERAT TERMINOLOGIARBETE VIA SDL MULTITERM SERVER, MULTITERM EXTRACT, MULTITERM ONLINE, SDL LANGUAGE CLOUD TERMINOLOGY, ETC. Personlig erfarenhet Utbyte av erfarenheter och kunskaper Begränsad motivation Ökad motivation för att skapa och hantera databaser Traditionella ordlistor går lätt förlorade eller raderas och delas sällan med resten av gruppen Fokus på att skapa och hantera digitala termbaser, som återanvänds i framtiden och delas/sammanförs med resten av gruppen Användning av tillförlitliga terminologiska resurser Användning av resurser på nätet och egna resurser för terminologisk forskning och informationsutvinning, samt fokus på informationsteknik etc. Den utökade användningen av teknik för terminologihantering motiverade studenterna att ägna sig åt samarbetsbaserat terminologiarbete genom att utbyta kunskaper med kurskamrater utan att behöva vara fysiskt närvarande på samma Terminologija | 2023 | 30 61 plats. Genom att integrera skrivbords- och molnbaserad programvara skapade, hanterade och delade studenterna termbaser via dator eller moln. Erfarenheter som förvärvas på detta sätt är inte bara praktiska under nätundervisning, utan simulerar också en professionell situation. Informationshanteringsfärdigheter tillämpas för att lösa översättningsproblem när studenterna stöter på brist på tillförlitliga terminologiska resurser (Faber, León Araúz 2021: 590). 4. FORSKNINGSFRÅGOR OCH METODOLOGI Effektiviteten hos den tillämpade metoden för terminologiundervisning behövde också utvärderas ur ett studentperspektiv, särskilt på empirisk grund. Det ursprungliga antagandet var att metoden för terminologiundervisning var studentcentrerad endast om den tillämpades holistiskt, inom alla centrala aspekter från kursplanen till bedömningen av studenterna. Därför diskuteras följande forskningsfrågor i denna artikel, på grundval av de inledande resultaten och antagandena: 1. Är de terminologiundervisningstekniker som tillämpas vid författarens institution effektiva för att lära sig terminologi? 2. Föredrar terminologistudenter självständigt lärande eller lärarberoende? 3. Är studenterna nöjda med sina egna framsteg i terminologilärandet? 4. Förbättrade studenterna sin teknologiska kompetens? 5. Föredrar studenterna formativ eller summativ bedömning på terminologikurser? För att besvara dessa frågor utformade författaren en studentfokuserad enkät, vars syfte var att samla in studenternas åsikter om effektiviteten hos den övergripande metoden för terminologiundervisning. Den halvstrukturerade, studentfokuserade enkäten bestod av tio flervalsfrågor med öppna inslag och två öppna frågor (se bilaga I). Resultaten pekar på slutsatser som kan bidra till att stärka ett studentcentrerat förhållningssätt i terminologikurser. 5. RESULTAT Den nätbaserade, studerandefokuserade enkäten besvarades av 42 studenter på grundnivå under det tredje och fjärde studieåret, som hade genomgått minst två olika terminologikurser på en termin under 62 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies projektets genomförande, och 83% av de tillfrågade studenterna uppgav att de regelbundet hade deltagit i undervisningen. Hälften av de tillfrågade studenterna ansåg personligen att undervisningsaktiviteterna i de terminologikurser de hade deltagit i var effektiva för terminologilärandet, eftersom aktiviteterna gjorde det möjligt för dem att aktivt delta i praktisk terminologisk forskning och informationssökning och därigenom hjälpte dem att ”bättre memorera den terminologi som behandlades”. Å andra sidan förklarade vissa studenter att de lärde sig en stor mängd terminologi, men att de lätt glömde den eftersom den inte återanvändes. Dessa resultat ledde till slutsatsen att en effektiv metod för att lära sig terminologi var att återanvända den i andra uppgifter på samma och andra kurser, vilket möjliggör kontextspecifik användning. Tre frågor fokuserade på det metodologiska angreppssättet. Mer än hälften av de tillfrågade studenterna svarade att de föredrog självständigt lärande när de lärde sig terminologi och utvecklade detta genom att säga att ”det är viktigt att ta ansvar för sitt eget lärande genom att söka resurser och strategier för översättning” och att ”lärandet blir grundligare och effektivare” när studenterna intar en aktiv roll. Resultaten visar att utbildningsprogrammet behöver förstärkas med fler aktiviteter som främjar självständighet i studenternas terminologilärande. Dessa svar har nära samband med nästa fråga, som visade att endast en tredjedel av de svarande kände sig säkra på sin förmåga att självständigt lösa terminologiska problem, medan två tredjedelar kände sig säkra endast ibland, beroende på ”hur bekant studenten är med ämnesområdet”, eftersom ”studenter inte är experter” och ”fortfarande behöver lärarens hjälp med neologismer och när de saknar terminologiska resurser”. Detta förklarar varför många studenter fortfarande föredrar att förlita sig på läraren. Utifrån dessa resultat kan slutsatsen dras att bristen på terminologiska resurser inom många ämnesområden är ett skäl till att stärka problembaserat lärande i terminologikurser, så att studenterna förbereds på att självständigt lösa terminologiska problem. Dessutom var samtliga tillfrågade studenter övertygade om att lärarna behövde rådfråga dem om hur effektiva undervisningsaktiviteterna i terminologi var. Mer än två tredjedelar av de svarande uppgav att de var nöjda med de personliga framsteg de hade gjort i sitt terminologilärande. Studenterna hade tidigare varnats för missuppfattningen att de kunde bli experter inom ett visst ämnesområde efter bara en termin, eftersom terminologilärande är en kontinuerlig och långsiktig process. Nästan en tredjedel Terminologija | 2023 | 30 63 svarade att de inte var nöjda med sina personliga framsteg i terminologilärandet, eftersom de ”pluggade in många termer utantill och snart glömde dem”, då de inte hade förstått begreppen ordentligt. Detta är ytterligare ett argument för att undervisningsaktiviteter måste göra det möjligt för studenterna att aktivt delta i lärandet för att det ska bli en effektiv process. Även om mer än två tredjedelar av de svarande uppgav att de hade förbättrat sin tekniska kompetens i terminologikurserna, svarade många att de ”fortfarande inte känner sig särskilt säkra på att använda teknik för terminologihantering och samarbete”. Därför behöver utbildningsprogrammet stärka användningen av teknik som ett område där studenterna behöver fortsätta utvecklas, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen av ny teknik och behovet av att hålla jämna steg med branschens yrkeskrav. Resultaten från nästa fråga visar att den aktivitet som de tillfrågade studenterna helst ville delta i och ansåg vara mest effektiv var praktik eller yrkespraktik, följt av en översättningsworkshop med studenter, lärare och yrkesverksamma samt problembaserat lärande. Det verkar som om studenterna insåg behovet av att knyta kontakter med branschen och var villiga att delta i erfarenhetsbaserat lärande, eftersom de gick sitt fjärde studieår. Det visade sig dock att dessa föredragna aktiviteter var de som terminologilärarna tillämpade minst, vilket visar att terminologikurser måste stärka praktikbaserat eller yrkesbaserat lärande. Den minst föredragna aktiviteten var simulerat projektbaserat lärande. Resultaten visar att det inte finns någon enskild lösning för terminologilärande, utan att en rad olika tekniker med fokus på olika aspekter behövs, särskilt aktiviteter som hjälper studenterna att inta en aktiv roll genom praktikbaserat lärande. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade studenterna föredrog formativ bedömning i terminologikurserna, vilket bidrog till ”ett effektivare terminologilärande eftersom det genomförs regelbundet” och möjliggör ”uppföljning av framstegen i det som lärs in”. Sammanfattningsvis visar de övergripande resultaten från den studerandefokuserade enkäten att studenterna behöver stärka sitt självförtroende när det gäller att behärska terminologi inom specialiserade ämnesområden och använda teknik, eftersom detta är kontinuerliga och långsiktiga processer som kräver erfarenhet. Om detta uppnås kommer de som lär sig terminologi att vara bättre förberedda och mer öppna för att lära sig komplex terminologi inom helt nya ämnesområden, vilken de kan återanvända i sitt yrke. 64 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies 6. SLUTSATSER Similarly to Li (2023: 763), Austermuehl (2012: 3) and Alcina (2011: 1), this study shows that the effectiveness of terminology teaching and learning is closely related to adopting a holistic approach in key educational elements – from teaching methodology and objectives to assessment of students, i.e., that the acquisition of a translation- and interpreting-oriented terminological competence is closely associated with adopting a full learner-centred approach in terminology courses. Furthermore, one of the main perceived conclusions is that there is a direct link between learner autonomy and student motivation, although additional empirical evidence-based studies are needed to support this thesis in terminology learning specifically. Studien som presenteras i denna artikel visar också att skapandet av en miljö som uppmuntrar studenterna att ta ansvar för hur de bygger upp sina terminologikunskaper genom att aktivt delta i lärprocessen via olika problemorienterade och kollaborativa aktiviteter bör vara en central fråga för varje terminologilärare. Dessutom motiveras studenterna att arbeta kollaborativt i team, eftersom det möjliggör kunskapsutbyte med andra studenter och aktivt efterforskningsarbete i stället för repetitivt lärande. Studien visar att en av de viktigaste undervisningsteknikerna bör vara arbete med problemlösningstekniker, som gör det möjligt för studenterna att självständigt lösa terminologiska frågor och därmed bättre förbereder dem för det framtida yrket inom översättning och tolkning. Studien visade dessutom att användning av terminologihanteringsteknik för kollaborativa ändamål kan påverka studenternas motivation positivt och belyser behovet av fler digitala laboratorier för att skapa en kollaborativ miljö för terminologiundervisning. Resultaten från den lärandecentrerade enkäten visar att studenterna är medvetna om teknikens betydelse för deras framtida yrke och att de måste hålla jämna steg med ny teknik och de färdigheter som branschen kräver. Det krävs dock mer arbete för att integrera teknik i alla terminologikurser, det vill säga kollaborativ projektbaserad terminologiinlärning och praktikbaserat eller yrkesbaserat lärande, samt för att införa terminologiinlärningstekniker som hjälper studenterna att inta en aktiv roll genom praktikbaserat eller yrkesbaserat lärande, vare sig det sker genom praktik, workshoppar eller problemlösning. Ett av projektets främsta resultat är publiceringen av ”Riktlinjer för terminologiundervisning inom översättnings- och tolkningsstudier Terminologija | 2023 | 30 65 ”, som innehåller följande centrala rekommendationer om hur den nuvarande terminologiundervisningen inom översättnings- och tolkningsstudier vid olika fakulteter i Nordmakedonien kan förbättras (Sazdovska Pigulovska, Popovska 2021: 91–93): – att säkerställa ett tillräckligt antal undervisningstimmar per termin för alla terminologikurser; – metodologiskt sett, att tillämpa modellen för lärande genom upptäckt, den kommunikativa ansatsen genom aktiv forskning samt aktiviteter som främjar lärarautonomi och ökar motivationen; – att förbereda studenterna för att självständigt lösa terminologiska frågor; – att använda moderna terminologiska resurser på nätet, terminologiprogram och kollaborativ teknik; – att tillämpa formativ bedömning i alla terminologikurser. Slutligen kan man dra slutsatsen att huvudmålet med terminologikurser med inriktning på översättning och tolkning är att utbilda och förbereda studenterna för att fungera effektivt i ett professionellt sammanhang och att återanvända förvärvade terminologikunskaper och inlärda arbetssätt, både teoretiska och praktiska, i andra uppgifter och kurser samt i deras framtida yrkesutövning. Detta kan uppnås effektivt genom att tillämpa ett yrkesbaserat, lärandecentrerat arbetssätt (Nord 1991), som bör bli en integrerad del av en lärandecentrerad pedagogik för översättning och tolkning. Slutmålet är dessutom att uppmuntra studenterna att fortsätta använda de terminologirelaterade arbetssätt och programvaror de har tillägnat sig, det vill säga verktygen, under hela sin utbildning och yrkeskarriär och att vidareutveckla dem genom framtida arbete. Terminologiundervisning med inriktning på översättning och tolkning kräver mer uppmärksamhet och empiriska studier, där de inledande resultaten från studier som denna kan prövas och utvecklas vidare på ett mer ingående sätt. Resultaten som presenteras i denna artikel ger vägledning åt andra lärare och utbildare som ställs inför liknande utmaningar inom terminologiundervisningen. 66 Milena Sazdovska Pigulovska Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies BILAGA 1 Deltagarfokuserat frågeformulär 1. Vilka terminologikurser har du deltagit i hittills? (juridik, politik, ekonomi, medicin, IKT eller diplomatisk kommunikation? 2. Har du regelbundet deltagit i dessa lektioner? a. Ja b. Nej c. Ibland 3. Tycker du att de praktiska övningarna och aktiviteterna på de terminologikurser du har deltagit i är effektiva för att lära sig terminologi? a. Ja a. Nej c. Endast ibland Förklara varför: ____________________________________________ 4. Föredrar du självständigt lärande eller lärarberoende när du lär dig ny terminologi? Bör studenterna inta en aktiv roll i terminologilärandet? (Du kan inte välja båda eftersom de till sin natur är helt motsatta) a. Jag föredrar självständigt lärande b. Jag föredrar lärarberoende Förklara varför: ____________________________________________ 5. Känner du att du självständigt kan lösa terminologiska problem inom olika områden (t.ex. juridik, ekonomi, medicin, IT osv.)? a. Ja b. Nej c. Endast ibland Förklara varför: ____________________________________________ 6. Är du nöjd med de personliga framsteg du gjort i ditt lärande av terminologi på de terminologikurser du har deltagit i? (Tänk på att du inte kan bli expert inom ett specifikt område efter bara 10 lektioner) a. Ja b. Nej Förklara varför: ____________________________________________ 7. Har du förbättrat dina digitala färdigheter på någon av de terminologikurser du har deltagit i hittills? a. Ja Terminologija | 2023 | 30 67 b. Nej c. Digital kompetens är inte viktig för terminologihantering 8. Tror du att du kan lära dig terminologi effektivt när undervisningen sker online? a. Ja b. Nej c. Jag är inte säker Förklara varför: _________________________________________________ 9. Föredrar du summativ bedömning (sluttentamen i slutet av terminologikursen) eller formativ bedömning (veckovisa prov under terminologikursen)? a. Jag föredrar summativ bedömning b. Jag föredrar formativ bedömning Förklara varför: _________________________________________________ 10. Tycker du att det är viktigt att studenter får uttrycka sin åsikt om hur effektiva de terminologiska undervisningsövningar och aktiviteter är som läraren använder i olika terminologikurser? a. Ja b. Nej Förklara varför: _________________________________________________ 11. När du går en terminologikurs, vilka av följande aktiviteter skulle du vara villig att delta i för att lära dig terminologi inom ett specifikt ämnesområde mer effektivt (Du kan välja mer än ett svar här): a. praktik vid en institution, organisation, ett företag etc. b. individuell problemlösning (studenten får i uppgift att individuellt ge en förklaring eller hitta en lösning på ett specifikt terminologiskt dilemma i verkligheten) c. samarbetsinriktad terminologisk forskning utanför lektionstid tillsammans med medstudenter d. teamarbete, t.ex. simulerat projektbaserat lärande e. intervjuer/samtal med experter (jurist, bankman, ekonom, läkare...) f. översättningsworkshop med studenter, lärare och professionella översättare 12. Hur kan terminologikurser förbättras? Vad skulle du ändra för att göra terminologilärandet effektivare för studenterna? 68 Milena Sazdovska Pigulovska | Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies REFERENCES Alcina Amparo (ed.) 2011: Teaching and Learning Terminology: New Strategies and Methods, ed. A. Alcina, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 1–35. Austermühl Frank 2012: Using concept mapping and the web as corpus to develop terminological competence among translators and interpreters. – Translation Spaces 1, 54–80. Bolaños-Medina Alicia, Núñez Juan L. 2022: Autonomy support, critical thinking, and motivation as key predictors of translator trainees’ strategic competence. – Across Languages and Cultures 23, 131–147. Bowker Lynne, Marshman Elizabeth 2012: Translation technologies as seen through the eyes of educators and students: harmonizing views with the help of a centralized teaching and learning resource. – Global Trends in Translator and Interpreter Training: Mediation and Culture, eds. S. Hubscher-Davidson, M. Borodo, London/New York: Continuum International Publishing Group, 69–94. Cabré Maria Teresa 1999: Terminology. Theory, Methods and Applications, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. Cabré Maria Teresa 2010: Terminology and translation. – Handbook of Translation Studies, eds. Y. Gambier, L. van Doorslaer, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 356–365. Colina Sonia 2003: Translation Teaching from Research to the Classroom: A Handbook for Teachers, USA: McGraw-Hill. Ding Yan 2013: Effects of domain knowledge on consecutive interpreting performance. – 19th International Congress of Linguistics, ed. Département de Linguistique de l’Université de Genève, Switzerland, Geneva, 1–20. Faber Pamela 2004: Terminological competence and enhanced knowledge acquisition. – Translationskompetenz, eds. P. A. Fleischmann, J. Schmitt, G. Wotjak, Tübingen: Stauffenburg, 479–499. Faber Pamela, León Araúz Pilar 2021: Designing terminology resources for environmental translation. – The Oxford Handbook of Translation and Social Practices, eds. J. Meng, S. Laviosa, online edn, Oxford Academic, 587–615. DOI: 10.1093/oxfordhb/9780190067205.013.7. Faber Pamela, León Araúz Pilar, Prieto Velasco Juan Antonio 2009: Semantic relations, dynamicity, and terminological knowledge bases. – Current Issues in Language Studies 1, 1–23. Faber Pamela, Montero Martínez Silvia 2019: Terminology. – The Routledge Handbook of Spanish Translation Studies, eds. R. Valdeón, Á. Vidal, New York: Routledge, 247–266. Fang Xiaoqing, Morris Philip (eds.) 2021: Cultivation of student translator autonomy in UK higher education. – English Language Teaching 14, Canadian Center of Science and Education, 41–57. DOI: 10.5539/elt.v14n5p41. Fischer Márta 2020: Developing terminology competence, with special focus on recognising terms. – Fit-for-Market Translator and Interpreter Training in the Digital Age, eds. R. Besznyák, M. Fischer, Cs. Szabó, United States/Spain: Vernon Art and Science Incorporated, 65–78. Fischer Márta 2022: Horizontal and vertical terminology work in the context of EU translations. – Porta Lingua 1, 7–15. DOI: https://doi.org/10.48040/PL.2022.1.1. Fóris Ágota 2022: Translation and Terminology. Theory and Practice in Hungary, Budapest/Paris: KRE – L’Harmattan. Hadley James Luke, Taivalkoski-Shilov Kristiina, Teixeira Carlos S. C., Toral Antonio (eds.) 2022: Using Technologies for Creative-Text Translation, Routledge Advances in Translation and Interpreting Studies, New York: Routledge. Hebenstreit Gernot, Soukup-Unterweger Irmgard 2011: Terminologiemanagement als Wissensmodellierung für das Community Interpreting. – Modelling the Field of Community Interpreting. Questions of Methodology in Research and Training, eds. C. Kainz, E. Prunč, R. Schögler, Wien/Berlin: LIT Verlag, 298–325. Holec Henri 1981: Autonomy and foreign language learning, Oxford: Pergamon. Horváth Ildikó 2007: Autonomous learning: what makes it work in postgraduate interpreter training. – Across Languages and Cultures 8(1), 103–123. DOI: 10.1556/Acr.87.2007.1.6. Huszárné Prikler Mária Renáta 2020: Motivation, Autonomy and Assessment in Translation Studies BA Classes: Doctoral Dissertation, Pécs: University of Pécs. Ji Meng, Oakes Michael (eds.) 2019: Advances in Empirical Translation Studies, Developing Translation Resources and Technologies, Cambridge/New York: Cambridge University Press. Johnson David W., Johnson Roger T. 2018: Cooperative learning: the foundation for active learning. – Active Learning – Beyond the Future, 59–70. DOI: 10.5772/intechopen.81086. Terminologija | 2023 | 30 69 Kalay Dilşah, Fedorenko Svitlana, Guryeeva Liudmyla, Kolomiiets Svitlana 2020: Forming students’ terminological competence in the moodle-based e-learning course. – Advanced Education 16, 104–111. DOI: 10.20535/2410-8286.216980. Kalina Sylvia 2002: Quality in interpreting and its prerequisites a framework for a comprehensive view. – Interpreting in the 21 Century, eds. G. Garzone, M. Viezzi, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 122–130. Kaltenböck Gunther, Mehlmauer-Larcher Barbara 2005: Computer corpora and the language classroom: on the potential and limitations of computer corpora in language teaching. – ReCALL 17(1), 65–84. DOI: 10.1017/S0958344005000613. Kautz Ulrich 2000: Handbuch Didaktik des Übersetzens und Dolmetschens, München: Iudicum, Goethe-Institut. Kelly Dorothy 2005: A Handbook for Translator Trainers: A Guide to Reflective Practice Translation, Manchester/Northampton: St. Jerome. Li Zhiping 2023: Cultivation of translation-oriented terminological competence in the era of artificial intelligence. – Proceedings of the 2022 nd International Conference on Modern Educational Technology and Social Sciences (ICMETSS 2022), 760–767. Montero Martínez Silvia, Faber Benítez Pamela 2009: Terminological competence in translation. – Terminology 15(1), 88–104. DOI: 10.1075/term.15.1.05mon. Nikolaeva Sofiya, Korol Tatiana 2021: Formative assessment in the translation classroom: closing a feedback loop. – International Journal of Evaluation and Research in Education 10(2), 738–746. DOI: 10.11591/ijere.v10i2.21274. Nord Christiane 1991: Text Analysis in Translation, Amsterdam: Rodopi. Pöllabauer Sonja 2017: Issues of terminology in public service interpreting. From affordability through psychotherapy to waiting lists. – Non-professional interpreting and translation, State of the art and future of an emerging field of research, eds. R. Antonini, L. Cirillo, L. Rossato, I. Torresi, John Benjamins Publishing Company, 131–155. Rothwell Andrew, Moorkens Joss, Fernández-Parra María, Drugan Joanna, Austermeuhl Frank (eds.) 2023: Translation Tools and Technologies, London/New York: Routledge. Sazdovska Pigulovska Milena 2021: Integrating experiential learning in the virtual translation classroom. – Proceedings of the 20th ITRI International Conference on The Roles and Identities of Interpreters and Translators in an Ever-Changing World, North Korea: Seoul, 43–53. Sazdovska Pigulovska Milena, Popovska Solzica (eds.) 2021: Priracnik so nastavni aktivnosti po terminoloski predmeti vo nastava po preveduvanje i tolkuvanje, Skopje: Filoloski fakultet “Blaze Koneski”. Schäffner Christina 2005: Preparing students of translation for the real world: Needs, methods, constraints. – On the Relationships between Translation Theory and Translation Practice, ed. J. Peeters, Frankfurt: Peter Lang, 237–248. Sikora Iwona 2014: Contemporary approach to terminological competence, management and terminology teaching on the basis of courses for translators offered by Polish higher education institutions. – Languages for Special Purposes in a Multilingual, Transcultural World. Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes, eds. G. Budin, V. Lušicky, Vienna: University of Vienna, 500–508. Stoll Christoph 2009: Jenseits simultanfähiger Terminologiesysteme. Methoden der Vorverlagerung und Fixierung von Kognition im Arbeitsablauf professioneller Konferenzdolmetscher, Trier: WVT Wissenschaftlicher Verlag Trier. Thelen Marcel 2015: The Interaction between Terminology and Translation or Where Terminology and Translation Meet. – Trans-kom 8(2), 347–381. Wright Sue Ellen, Wright Leland D. (eds.) 1993: Scientific and Technical Translation, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Pub. Co. 70 Milena Sazdovska | Modernisation of Terminology Teaching Methods in Interdisciplinary Translation and Interpreting Studies TERMINOLOGIJOS MOKYMO METODŲ MODERNIZAVIMAS TARP DALYKINĖSE VERTIMO RAŠTU IR ŽODŽIU STUDIJOSE Santrauka Straipsnyje nagrinėjamas tiriamasis klausimas, ar, studentų nuomone, terminologijos mokymo metodas, taikomas Skopjės šventųjų Kirilo ir Metodijaus universiteto Vertimo raštu ir žodžiu katedroje, yra veiksmingas mokantis terminologijos dalyko ir ugdant įgūdžius, įgyvendinus nacionalinį mokslinių tyrimų projektą „Terminologijos mokymo metodų modernizavimas tarp dalykinėse vertimo raštu ir žodžiu studijose“. Projekto tikslas – skirti daugiau dėmesio į besimokantįjį orientuotam požiūriui pagrindiniuose terminologijos kursų kūrimo elementuose. Šiame straipsnyje apžvelgiama projekto veikla ir rezultatai, svarbūs į vertimą raštu ir žodžiu orientuotam terminologijos mokymui ir mokymuisi. Tikslas – pristatyti Skopjės šventųjų Kirilo ir Metodijaus universiteto Vertimo raštu ir žodžiu katedroje taikomo terminologijos mokymo metodo veiksmingumo tyrimo rezultatus, taip prisidedant prie vertimo raštu ir žodžiu mokymo tobulinimo. Šis tyrimas rodo, kad terminologijos mokymo ir mokymosi veiksmingumas yra glaudžiai susijęs su holistiniu požiūriu į pagrindinius mokymo elementus, pradedant mokymo metodika ir tikslais bei baigiant studentų vertinimu, t. y. į vertimą raštu ir žodžiu orientuotos terminologijos kompetencijos įgijimas yra glaudžiai susijęs su visapusišku į besimokantįjį orientuotu požiūriu terminologijos kursuose. Galima daryti išvadą, kad terminologijos dėstytojai, aktyviai įtraukdami studentus į mokymosi procesą, turi kurti aplinką, skatinančią besimokančiųjų savarankiškumą. Vienas iš svarbiausių mokymo metodų turėtų būti problemų sprendimo būdai, padedantys savarankiškai spręsti terminologinius klausimus ir taip parengti studentus vertėjo raštu ir žodžiu profesijai. Į besimokantįjį orientuoto klausimyno rezultatai rodo, kad reikia daugiau dirbti integruojant technologijas terminologijos kursuose, t. y. bendradarbiavimu grįstą projektinį terminologijos mokymąsi ir praktiką arba profesiją grindžiamą mokymąsi, kurie turėtų tapti į besimokantįjį orientuotos vertimo raštu ir žodžiu pedagogikos dalimi. Pagrindinis vertimo raštu ir žodžiu terminologijos kursų tikslas – išmokyti ir paruošti studentus veiksmingai funkcionuoti profesinėje veikloje, pakartotinai taikyti įgytas terminologijos žinias ir įgytą praktiką kitose užduotyse ir kursuose bei būsimoje profesinėje veikloje, taip pat skatinti studentus toliau taikyti su terminologija susijusią įgytą praktiką ir IT programines priemones studijose ir profesinėje karjeroje. Gauta 2023-10-06 Milena Sazdovska Pigulovska Ss. Cyril and Methodious University “Blaze Koneski” Faculty of Philology Blvd. Goce Delcev 9A 1000 Skopje, North Macedonia E-mail [email protected] Terminologija | 2023 | 30 71