Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions

doi.org/10.35321/term31-05 Begreppslig ekvivalens i EU:s flerspråkiga terminologi – utmaningar och möjliga lösningar Begreppslig ekvivalens i EU:s flerspråkiga terminologi: utmaningar och möjliga lösningar ORSOLYA HEDVIG KARDOS Council of the European Union1 ORCID-id: https://orcid.org/0009-0003-8038-6715 S A M M A N F A T T N I N G Den här artikeln undersöker vilka konsekvenser begreppsorientering får för översättningsinriktat flerspråkigt terminologiarbete i EU-kontexten. Termer och begrepp i EU-texter kan delas in i tre grupper utifrån sin universalitet eller sin specificitet i förhållande till ett visst begreppssystem: universella, EU-specifika och landsspecifika. Dessa termer förekommer ofta tillsammans i EU-texter, och översättare måste känna till deras karaktär för att hitta den bästa motsvarigheten på målspråket. Artikeln beskriver strategier för översättare som arbetar med olika typer av termer. Den tar också upp utmaningarna med att översätta universella termer med landsspecifika dimensioner. Den belyser hur brist på ekvivalensinformation och sammanblandning av universella och landsspecifika termer kan äventyra terminologiposter. På grund av mångfalden av rättssystem i de 27 medlemsstaterna måste översättare, när det saknas en motsvarande term på målspråket, välja mellan inexakta eller partiella motsvarigheter. Det är därför avgörande att i en terminologisk databas ange att det saknas begreppsligt ekvivalenta termer på målspråket. För att hjälpa översättare tillhandahåller IATE, EU:s begreppsorienterade terminologidatabas, information om termers ursprung och graden av ekvivalens mellan de begrepp som uttrycks med specifika termer på olika språk. Denna information är dock inte alltid systematisk. Ofta kan den endast fås fram efter en grundlig genomgång av flera datafält. Det hävdas att det skulle vara till stor hjälp för översättare om man systematiskt angav om begreppet som databasposten representerar har EU-specifikt eller landsspecifikt ursprung och samtidigt införde ett nytt valfritt fält för ÖVERFÖRINGSKOMMENTAR för att klargöra graden av ekvivalens mellan termer, såsom i andra flerspråkiga termbaser, 1 Ansvarsfriskrivning: De åsikter som framförs är enbart skribentens och ska inte betraktas som ett officiellt ställningstagande från EU:s råd. Terminologija | 2024 | 31 97 skulle vara till stor nytta för översättare genom att ge en tydligare förståelse av ekvivalensförhållanden och hjälpa dem att fatta välgrundade beslut när de väljer termer på målspråket. NYCKELORD: EU-terminologi, översättningsorienterad terminologi, flerspråkig terminologi, begreppsorientering, begreppsmässig ekvivalens, ekvivalensgrad, ekvivalensfält. SAMMANFATTNING Artikeln undersöker betydelsen av begreppsorientering för översättningsorienterat flerspråkigt terminologiarbete i Europeiska unionens kontext. Termer och begrepp i EU-texter kan delas in i tre grupper utifrån deras universalitet eller specificitet inom ett visst begreppssystem: 1) universella, 2) EU-specifika och 3) landsspecifika. Dessa termer förekommer ofta tillsammans i EU-texter, och översättare måste förstå deras karaktär för att hitta den bästa motsvarigheten på målspråket. Artikeln beskriver strategier för översättare som arbetar med olika typer av termer. Den behandlar också utmaningarna med att översätta universella termer med landsspecifika aspekter och visar hur brist på information om ekvivalens och sammanblandning av universella och landsspecifika termer kan försämra terminologiposter. Artikeln tar upp utmaningarna med att översätta EU-specifika termer till nationella rättsspråk i de 27 medlemsstaterna, vars rättssystem skiljer sig åt. På grund av mångfalden av medlemsstaternas rättssystem måste översättare, när det saknas en motsvarande term på målspråket, välja mellan inexakta eller partiella motsvarigheter. Därför är det mycket viktigt att i en terminologidatabas ange att det saknas begreppsmässigt ekvivalenta termer på målspråket. För att hjälpa översättare tillhandahåller IATE, EU:s begreppsorienterade terminologidatabas, information om termers ursprung och graden av ekvivalens mellan begrepp som uttrycks med specifika termer på olika språk. Informationen är dock inte alltid systematisk. Ofta kan den endast fås fram efter en noggrann granskning av flera datafält. Artikeln hävdar att en systematisk angivelse av om det begrepp som representeras av databasposten har EU- eller landsspecifikt ursprung, tillsammans med införandet av ett nytt valfritt fält för ÖVERFÖRINGSKOMMENTAR som klargör graden av ekvivalens mellan termer, såsom i andra flerspråkiga termbaser, skulle vara till stor nytta för översättare genom att ge en tydligare förståelse av ekvivalensförhållanden och hjälpa dem att fatta välgrundade beslut när de väljer termer på målspråket. NYCKELORD: EU-terminologi, översättningsorienterad terminologi, flerspråkig terminologi, begreppsorientering, begreppsmässig ekvivalens, ekvivalensgrad, ekvivalensfält. 98 Orsolya Hedvig Kardos | Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions 1. PRINCIPEN OM BEGREPPSORIENTERING OCH TERMINOLOGISK EKVIVALENS Begreppsanalys är avgörande inom flerspråkig terminologi eftersom terminologin fokuserar på begrepp (onomasiologiskt angreppssätt)2 snarare än på ord (semasiologiskt eller lexikografiskt angreppssätt). En jämförande begreppsanalys måste nämligen först genomföras för att hitta en motsvarighet på målspråket (TL) när terminologiarbetet omfattar mer än ett språk, vilket är fallet i EU-kontexten. Just på grund av terminologins begreppsorienterade karaktär översätts termer strikt sett inte från ett språk till ett annat. I stället väljs eller skapas en motsvarande term på målspråket utifrån en begreppsanalys. Eftersom varje kultur begreppsliggör världen ur sitt eget perspektiv är begreppen ofta inte identiska mellan olika språk. ISO 860:2007 (punkt 3.5) definierar ”ekvivalens” som ett ”förhållande mellan benämningar på olika språk som representerar samma begrepp”. ISO 25964-2:2013 konstaterar att termer ofta inte är fullt ekvivalenta och klassificerar ekvivalensgrader som exakt, inexakt eller närmast ekvivalens, partiell ekvivalens och ingen ekvivalens. Standarden medger också att ekvivalenssituationer vanligen inte kan beskrivas med tydligt avgränsade kategorier, utan snarare som ”punkter längs ett spektrum av möjligheter mellan ytterligheterna exakt ekvivalens och avsaknad av ekvivalens” (ISO 25964-2:2013, 51). Det är just fallen längs detta kontinuum som är svårast. I avsnitt 5 granskar vi olika ekvivalensscenarier med hänvisning till de ekvivalenskategorier som nämnts ovan. 2. EU-TERMINOLOGINS BEGREPPSMÄSSIGA SJÄLVSTÄNDIGHET Förordning nr 1/1958 från EEG-rådet3 fastställer unionens officiella språk och arbetsspråk och kräver att dokument produceras på flera språk, vilket resulterar i ”språkversioner” som är lika autentiska. Följaktligen är flerspråkigt, textbaserat och kollaborativt terminologiarbete en integrerad del av översättning. Förekomsten av ett självständigt EU-begreppssystem gör emellertid översättningen eller den ”flerspråkiga utformningen” av EU-texter verkligt 2 ISO-standard 1087:2019 definierar en ”term” som ”en benämning som representerar ett allmänbegrepp med språkliga medel”. Ett ”allmänbegrepp” definieras vidare som ett ”begrepp som motsvarar ett potentiellt obegränsat antal förnimbara eller tänkbara objekt, vilka bildar en grupp på grund av gemensamma egenskaper”. 3 Konsoliderad version av förordning nr 1/1958 från EEG-rådet om fastställande av vilka språk som ska användas av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Tillgänglig på: http://data.europa.eu/eli/reg/1958/1(1)/2013-07-01. Terminologija | 2024 | 31 99 Figur 1. Förekomsten av flera begreppssystem i utvalda språk, baserat på Fischer (2010a: 165) unika. EU-domstolen erkände EU-begreppens autonomi i mål 283/81 och slog fast att ”gemenskapsrätten använder en terminologi som är specifik för den” och att ”rättsliga begrepp inte nödvändigtvis har samma innebörd i gemenskapsrätten och i de olika medlemsstaternas rätt”. Den gemensamma praktiska handledningen för Europaparlamentet, rådet och kommissionen för personer som medverkar i utarbetandet av Europeiska unionens lagstiftning (JPG) betonar denna autonomi vid utarbetandet av EU-lagstiftning och rekommenderar att ”begrepp eller terminologi som är specifika för ett visst nationellt rättssystem ska användas med försiktighet” (avsnitt 5) och att ”termer som är alltför nära knutna till ett visst nationellt rättssystem bör undvikas” (avsnitt 5.3.2). Syftet är att undvika begreppsskillnader genom att välja transparenta termer som inte är knutna till ett specifikt rättssystem. Denna kulturella neutralisering (Biel, Doczekalska 2020: 187) kan vara en utmaning, eftersom de flesta termer har sitt ursprung i EU-medlemsstaternas rättssystem (Fischer 2010b: 26; Stefaniak 2013: 64). Å andra sidan kan nya EU-begrepp påverka det nationella rättsspråket, vilket visar på samspelet mellan EU:s och de nationella rättsspråken. Många författare (Klaudy 2007: 260; Rádai-Kovács 2009: 88; Fischer 2010a: 160; Schäffner, Adab 2001; Somssich et alii 2010: 66; Bergomi 2023) framhåller EU-rättens hybrida karaktär, där universella, EU-specifika och landsspecifika begrepp och termer blandas. Med utgångspunkt i Fischer (2010a: 165) illustrerar figur 1 att de officiella språken beskriver EU:s och medlemsstaternas begreppssystem. Intraspråkligt jämförande terminologiarbete är därför centralt för att begränsa interferens mellan nationella begrepp och EU-begrepp. Detta är särskilt viktigt för språk som är officiella i flera medlemsstater. 100 Orsolya Hedvig Kardos | Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions Med tanke på EU-begreppens autonomi kan vilken term som helst bli EU-specifik när den definieras i en EU-rättsakt. Termen ”primär energianvändning” definieras till exempel i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet som ”bruttoförbrukning av primärenergi i syfte att tillhandahålla sekundärenergi till konsumenterna”, vilket gör den till ett EU-specifikt begrepp med EU-ursprung i IATE (post 3549696). En bredare universell term som omfattar energi som används för andra ändamål än energiändamål är ”primär energianvändning” (IATE 48366). Termen ”gränsarbetare” har på motsvarande sätt två poster i IATE: den universella termen ”gränsarbetare” (IATE 3550291), det vill säga ”en person som arbetar i en stat men är bosatt i en angränsande stat, dit han eller hon återvänder regelbundet”, och ”gränsarbetare” (IATE 865809) som EU-specifik term, definierad i förordning (EG) nr 883/2004 som ”varje person som utför verksamhet som anställd eller egenföretagare i en medlemsstat och är bosatt i en annan medlemsstat dit han eller hon som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan”. I många fall finns det inte bara en begreppsmässig utan även en språklig skillnad mellan de motsvarande termerna (se den spanska termen ”trabajador transfronterizo” i post 3550291 jämfört med ”trabajador fronterizo” i post 865809). Det är därför översättarens uppgift att korrekt identifiera den relevanta termposten, vilket kräver förståelse för begreppsramen och termens ursprung. 2.1. Termer från olika begreppssystem förekommer tillsammans Landsspecifika rapporter och rekommendationer är typiska exempel på hybrida EU-texter där universella (”sysselsättningsgrad”, ”arbetslöshet”, ”arbetsmarknad” osv.), EU-specifika (”den sociala resultattavlan”, ”den europeiska pelaren för sociala rättigheter”) och landsspecifika termer (”programmet för offentliga arbeten”) förekommer tillsammans: ”Ungern presterar relativt väl på vissa indikatorer i den sociala resultattavlan till stöd för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men betydande utmaningar kvarstår. Sysselsättningsgraden ligger något över EU-genomsnittet och arbetslösheten ligger betydligt lägre. Ojämlikheten är mindre än i många andra medlemsstater, även om den ökar. Skillnaderna i sysselsättning och lön mellan könen och mellan grupper med olika kvalifikationsnivå är fortfarande stora jämfört med övriga EU. Resultaten på arbetsmarknaden är svaga för kvinnor och utsatta grupper, däribland romer och personer med funktionsnedsättning. Programmet för offentliga arbeten har minskat kraftigt, men är fortfarande för stort och leder inte effektivt deltagarna till arbeten på den reguljära arbetsmarknaden.” Source: COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT: Country Report Hungary 2020, SWD/2020/516 final. Terminologija | 2024 | 31 101 Vi kategoriserar dessa termer efter deras begreppsmässiga specificitet eller universalitet enligt följande:4 a) Universella termer är domänspecifika men inte knutna till någon gemenskap eller organisation (Fischer 2010a: 67). Exempel är termer som omfattar breda lokala företeelser, såsom ”lärare”, ”domstol” eller ”lokal myndighet”. Vissa härrör från internationell rätt, såsom ”universalitetsprincipen”, medan andra, till exempel begreppet ”hållbar utveckling”, saknar internationellt vedertagna definitioner (Somssich et alii 2010: 112). b) Concerning EU-specific concepts, there are two approaches (Rádai-Kovács 2009: 85–90; Fischer 2010a: 155–160; Fischer 2010b: 28). In the narrower sense, only terms that originate in the basic legal and institutional framework of the European Union can be considered EU terms. The broader approach includes all terms that appear in EU texts. A balanced approach (Biel, Doczekalska 2020: 185–189) considers ‘EU supranational terms’ a special category of legal terminology with characteristics such as autonomy, multilingualism and continuity. They include terms created by the EU, such as the ‘pandemic emergency purchase programme’ (IATE 3589188) and existing universal terms redefined by the EU for its purposes, such as ‘removal’ (IATE 778629) as defined in Directive No 2008/115/EC vs. ‘removal’ as a universal term (IATE 3584070). EU-specific terms in IATE are identified by the ‘European Union’ domain and/or origin and include legal and administrative terms, and terms belonging to different policy areas under EU competence. c) Landsspecifika termer har sitt ursprung i särskilda länder och är knutna till deras sociala strukturer, kultur eller traditioner. Dessa termer saknar motsvarighet i målspråket och innebär de största svårigheterna för översättare, vilket exempelvis påpekas av Prieto Ramos och Cerrutti (2021: 166). I följande avsnitt ska vi se varför det är avgörande för översättaren att förstå termens karaktär (universell, EU-specifik eller landsspecifik) för att hitta rätt term på målspråket. 4 För en liknande kategorisering av termer utifrån deras ”diskursiva egenskaper”, se Prieto Ramos, Cerutti (2021: 160). 102 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions 2.2. Komparativt terminologiarbete Översättare använder olika strategier beroende på om en term betecknar ett universellt, EU-specifikt eller landsspecifikt begrepp. a) För universella termer behöver översättare fastställa den begreppsliga ekvivalensen mellan termen på källspråket (SL) och termen på målspråket (TL). Fischer (2010a: 173) benämner denna interlingvala jämförelse horisontellt komparativt terminologiarbete. Idealiskt sett har universella SL-termer en exakt motsvarighet på TL. Vissa universella termer har dock ingen exakt motsvarighet på TL, utan endast en inexakt eller partiell motsvarighet, eller ingen motsvarighet alls. I sådana fall kan översättare antingen: i. använda en inexakt eller partiell motsvarighet (en ”funktionell” motsvarighet), dvs. en TL-term som beskriver ett TL-begrepp med samma funktion som SL-begreppet, eller ii. använda en ”översättningsmotsvarighet”, dvs. en TL-term som skapats för att beskriva SL-begreppet (Fischer 2010a: 86–88). Valet mellan funktionella motsvarigheter och översättningsmotsvarigheter inom terminologi beror på graden av likhet mellan SL- och TL-begreppen samt på kontexten. En funktionell motsvarighet väljs, dvs. en domesticerande strategi tillämpas, när överlappningen är betydande, medan en översättningsmotsvarighet, dvs. en främmandegörande strategi, föredras när skillnaden är betydande. Kontexten kan också påverka valet; ibland föredras en domesticerande strategi för att göra termen mer välbekant. b) För EU-specifika termer spelar, på grund av EU-begreppssystemets autonomi, inte bara interlingval ekvivalens utan även intralingval ekvivalens en roll. Översättare kontrollerar ekvivalensen mellan det EU-specifika begreppet och eventuella befintliga TL-begrepp. Denna intralingvala komparativa process benämns av Fischer (2010a: 177) vertikalt komparativt terminologiarbete. På grund av EU-begreppssystemets autonomi väljs översättningsmotsvarigheter regelmässigt framför funktionella motsvarigheter (även kallade ”nationella termer” i Stefaniak 2013: 63), eftersom användningen av nationella termer skulle kunna förvränga EU-textens budskap och det inte skulle vara tydligt att termen omfattar ett EU-begrepp. Denna nödvändighet innebär att EU-texter ofta har en främmande och icke-nativ karaktär, vilket många författare har påpekat (t.ex. i Koskinen 2000: 90). c) Termer som är specifika för ett land eller en organisation har ingen exakt motsvarighet på andra språk, såvida inte landet eller Terminologija | 2024 | 31 103 organisationen i fråga har flera officiella språk. Även här kan översättare antingen i. tillämpa en domesticerande strategi genom att välja en funktionell motsvarighet eller ii. välja en främmandegörande strategi och skapa en översättningsmotsvarighet. De möjliga ekvivalensgraderna för varje typ av term som beskrivits ovan och de motsvarande strategier som kan användas för att översätta termer till TL sammanfattas i tabellen nedan: Tabell 1. Typer av SL-termer med ekvivalensgrad och möjliga strategier för att hitta/skapa deras TL-motsvarighet TYP AV SL-TERM TERMER SOM BETECKNAR UNIVERSELLA BEGREPP TERMER SOM BETECKNAR EU-SPECIFIKA BEGREPP TERMER SOM BETECKNAR LANDSSPECIFIKA BEGREPP Ekvivalensgrad exakt ekvivalens nära/partiell/ingen ekvivalens exakt ekvivalens nära/partiell/ingen ekvivalens Översättningsstrategier för termer i målspråket använd befintlig term på målspråket skapa en översättningsekvivalent använd funktionell ekvivalent skapa en översättningsekvivalent använd funktionell ekvivalent skapa en översättningsekvivalent använd funktionell ekvivalent 3. BEGREPPSORIENTERING I IATE EU:s termdatabas IATE (Interactive Terminology for Europe: www.iate.europa.eu) är, liksom de flesta andra, begreppsorienterad. Med mer än 650 000 poster och nästan 7 miljoner termer på 24 EU-språk och några andra språk är den en av världens största flerspråkiga databaser. Den har använts för hantering av EU-specifik terminologi sedan 2004. Eftersom IATE är starkt flerspråkig måste alla termer i en post vara knutna till samma begrepp. Detta säkerställs bland annat genom postens struktur och de centrala datafält som den innehåller, vilket vi ska se nedan. 3.1. Språkoberoende nivå (LIL) Denna nivå innehåller uppgifter för hela posten, inklusive administrativa metadata och begreppsrelaterad information såsom DOMAIN, ORIGIN och CROSS-REFERENCES. IATE:s domäner är anpassade till EuroVoc, EU:s flerspråkiga tesaurus. Fältet ORIGIN anger ett begrepps geografiska eller institutionella (t.ex. EU- eller FN-) ursprung. CROSS-REFERENCES länkar till relaterade poster. 104 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions Figur 2. Språkoberoende nivå i IATE-post 853538 Idealiskt sett bör definitioner vara språkoberoende, med motsvarigheter i varje språkavsnitt. Eftersom det saknas ett system för begreppsdefinitioner som är oberoende av språk, definierar dock varje språkavsnitt begreppet självständigt. Detta leder till att begreppsinformationen delas upp mellan språkoberoende och språkspecifika nivåer, vilket kan orsaka skillnader mellan definitioner på olika språk (Kardos, Rádai-Kovács 2014: 168). 3.2. Språknivå (LL) Denna nivå avser begreppet, är skriven på ett specifikt språk och gäller alla termer på det språket. Definitioner på olika språk återfinns här. IATE använder ett ankarspråk som referens för alla andra språk för att säkerställa att definitionerna avser samma begrepp. Denna grundprincip säkerställer att ”varje post motsvarar ett enda begrepp, som gäller ’horisontellt’ för alla språk och ’vertikalt’ för alla termer på varje språk” (IATE Handbook, 81). Ankarspråket, vanligtvis engelska eller franska, är i regel källspråket för den text där termen först förekommer. För landsspecifika begrepp bör ankarspråket dock vara det officiella språket i det berörda landet eller de berörda institutionerna, och det relevanta landet/den relevanta institutionen bör anges i fältet Origin. Ytterligare information om begreppet anges i fältet Notes. Ett saknat ankarspråk eller olika begrepp som definieras av olika språk kan innebära att en post är felaktig. Därför måste alla språkavsnitt hänvisa till samma begrepp som det ankarspråk som definieras. Terminologija | 2024 | 31 105 Figur 3. Språknivå i IATE-posten 853538 3.3. Termnivå (TL) Denna nivå innehåller en eller flera termer på ett visst språk. Utöver TERmer kan denna nivå innehålla KORTFORMER, FRASER, FORMLER, FÖRKORTNINGAR eller SÖKNINGSFORMER (termer eller stavningsvarianter som är sökbara men inte visas som en term i träfflistan). I enlighet med principen om ”termens autonomi” bör termer anges i separata TERM-fält. När en post innehåller synonymer är det viktigt att säkerställa att alla termer hänvisar till samma begrepp, och i fråga om ”nära synonymer” kan TL-anteckningar användas för att förklara hur de används. Information om grammatisk, språklig eller regional användning ingår också på denna nivå. Figur 4. Termnivå i IATE-posten 853538 106 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions 4. OLIKA SCENARIER Detta avsnitt undersöker möjliga ekvivalensscenarier. Det visar att när det inte finns någon exakt ekvivalens mellan termer som definieras på olika språk krävs en noggrann granskning av olika datafält för att fastställa ekvivalensförhållandena. Dessutom är det ofta oklart om TL-termerna är översättningsekvivalenter eller funktionella ekvivalenter. Även detta kan endast avgöras genom en grundlig granskning av flera datafält. Exemplen som presenteras hämtas från en rad olika språk och områden inom EU:s rättsliga behörighet. 4.1. Universella termer med landsspecifika dimensioner Universella termer inom olika domäner har i de flesta fall exakta ekvivalenter på TL: t.ex. EN: ”carbon sink”, FR: ”puits de carbone”, DE: ”Kohlendioxidsenke”, IT: ”pozzo di assorbimento” (IATE 897482). Inte bara tekniska termer utan även exempelvis finansiella neologismer kan vara universella: termen ”crowdfunding” (IATE 3542067) har exakta ekvivalenter på alla EU-språk: FR ”financement participatif”, DE ”Schwarmfinanzierung”, ES ”financiación participativa” osv. I sådana fall används normalt redan etablerad domänspecifik terminologi i EU-rättsakter (såsom förordning (EU) 2020/1503 om europeiska leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster) för att undvika att parallella EU- och nationella terminologier skapas för samma universella begrepp. Vissa universella begrepp saknar emellertid en allmänt vedertagen definition, vilket leder till inexakta eller partiella ekvivalensförhållanden på grund av skillnader mellan regioner, länder eller organisationer. Detta är särskilt tydligt inom rättsliga, sociala, kulturella och politiska domäner med olika strukturer. Rättsliga termer har typiskt sett exakta ekvivalenter på vissa språk men inte på andra på grund av skillnaderna mellan medlemsstaternas rättssystem. Exempelvis har den franska termen ”procureur général”, dvs. ”magistrat qui représente le ministère public auprès des juridictions supérieures” (IATE 803207), funktionella ekvivalenter på vissa språk men inte på andra. På ungerska betecknar till exempel termen ”főügyész” ett liknande begrepp, medan en översättningsekvivalent, ”Prosecutor-General”, föreslås på engelska, eftersom denna rättsliga institution inte finns i Förenade kungariket, som fortfarande var en EU-medlemsstat när denna databaspost registrerades. På Irland utförs denna roll av Director of Public Prosecutions, men denna möjliga funktionella ekvivalent anges inte i posten. I den tyska delen, Terminologija | 2024 | 31 107 flera landsspecifika motsvarigheter anges: ”Generalstaatsanwalt” för Tyskland och ”Generalprokurator” för Österrike och Belgien. På italienska föreslås en översättningsmotsvarighet: ”procuratore generale”, och en anmärkning i posten klargör att denna funktion har ett annat namn i det italienska rättssystemet. Medan vissa språk alltså föreslår funktionella motsvarigheter eller flera landsspecifika termer, föreslår andra översättningsmotsvarigheter. Denna information kan dock endast härledas ur hänvisningarna, termens sammanhang eller anmärkningarna. Även utbildningsterminologi kan innebära en utmaning. Termen ”teacher” (IATE 770695) (”person vars uppgift är att förmedla kunskap, kunnande eller färdigheter till elever i ett utbildnings- eller träningssammanhang”) har flera motsvarigheter på vissa språk. Den italienska termen ”docente” omfattar alla kategorier av lärare, medan ”insegnante” endast avser lärare i skolor och yrkesutbildning och inte omfattar universitetslärare. Motsvarigheten till ”insegnante” är därför endast partiell. På samma sätt är ”tanár” den vanligaste motsvarigheten på ungerska och avser undervisande personal inom grundskole-, gymnasie- och högre utbildning (men inte förskollärare, som kallas ”óvodapedagógus”), medan den mer specifika termen ”pedagógus” avser lärare inom förskola, grundskola och gymnasium (men inte lärare anställda inom högre utbildning). Enligt IATE ska den mer universella termen ”tanár” användas i EU-sammanhang, medan ”pedagógus” har etiketten ”accepterad”. För en översättare kan denna information vara tillräcklig för att välja rätt term utifrån sammanhanget. Samtidigt är motsvarighetsförhållandet mellan de engelska och ungerska termerna endast partiellt, eftersom ingen av de två ungerska termerna omfattar all undervisande personal från förskola till högre utbildning; båda termerna är därför funktionella motsvarigheter. I vissa fall kan bristen på information om motsvarigheter och sammanblandningen av universella och landsspecifika begrepp äventyra de terminologiska posternas korrekthet. Termen ”numéro d’identification fiscale”, det vill säga ”numéro permettant d’identifier les contribuables et de faciliter ainsi l’administration des affaires fiscales” (IATE 913647, med franska som ankarspråk), definieras på tyska med hänvisning till det tyska skattesystemet som ”elbstellige Identifikationsnummer, die jeder Bürger erhält und die von der Geburt bis höchstens 20 Jahre nach dem Tod gilt und in dieser Zeit einmalig und unverändert bleibt”. Den spanska definitionen hänvisar på liknande sätt till det spanska skatteidentifikationsnumret. Detta leder inte till några översättningsproblem, eftersom 108 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions termerna ”Steuer-Identifikationsnummer” respektive ”número de identificación fiscal” på tyska och spanska inte är specifika för den tyska eller spanska kontexten och därför utan problem kan användas även i EU-texter, trots att de definierade begreppen skiljer sig från det franska begreppet. En anmärkning i den engelska delen klargör faktiskt att ”denna post avser det generiska begreppet” och inte de landsspecifika identifikationsnumren. Den italienska definitionen överensstämmer däremot med den franska, men posten anger två termer som båda används i Italien: en för italienska skattebetalare och en annan för utländska bosatta. Detta förklaras i anmärkningarna, men det är fortfarande oklart vilken av de två funktionella motsvarigheterna som ska användas i EU-texter. Som ytterligare exempel hänvisar vi till IATE-post 1392157, där ”unemployment benefit” och ”jobseekers’ allowance” definieras som ”utbetalning från staten till en arbetslös person”. Begreppet är universellt, men i flera språk anges, utöver den universella termen, även en eller flera landsspecifika varianter. Termen ”jobseeker’s allowance” används i Storbritannien, ”Arbeitslosengeld” i Tyskland, ”Arbeitslosenentschädigung” i Schweiz och ”prestazione di disoccupazione” i Italien. För att klargöra att en term är landsspecifik använder vissa språk termnivåanmärkningar, vilket framgår av anmärkningen i den tyska delen: ”Detta är den korrekta termen i samband med EU-rätten. Benämningarna i de enskilda staternas sociala trygghetssystem skiljer sig från denna.” På liknande sätt klargör den ungerska delen att termen ”munkanélküli ellátás” är en funktionell motsvarighet som ska användas i EU-översättningar och att den skiljer sig från de begrepp som används i den nuvarande ungerska lagstiftningen. Andra språk anger varken uttryckligen att en viss term är landsspecifik eller ger vägledning om vilken av termerna i posten som lämpar sig bäst för användning i en EU-text. Att blanda universella och landsspecifika termer i poster kan skapa förvirring, eftersom EU ofta använder universella termer utan uttryckliga definitioner, vilket möjliggör olika tolkningar på olika språk. Detta kan undergräva rättssäkerheten.5 Om ett begrepp i EU-lagstiftningen dessutom har en annan innebörd än de nationella begreppen, bör denna begreppsliga autonomi också återspeglas på språknivå. I sådana fall är det missvisande att använda landsspecifika termer (Somssich et alii 2020: 74). 5 I många fall får Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) i uppgift att klargöra eller definiera EU-rättsliga begrepp när en tydlig definition saknas eller ingen definition alls finns. Innebörden av ett EU-begrepp fastställs alltid mot bakgrund av den aktuella bestämmelsens sammanhang och syften. Begrepp såsom de tolkas av EU-domstolen kan därför skilja sig från begrepp som redan används i vissa medlemsstater (Somssich et alii 2010: 133). Terminologija | 2024 | 31 109 4.2. EU-specifika termer med landsspecifika dimensioner Exakt motsvarighet föreligger alltid när det gäller begrepp som skapats av EU, eftersom motsvarande termer skapas parallellt på alla EU:s officiella språk och i många fall definieras i relevanta rättsakter. Ett exempel är ”pandemic emergency purchase programme” (”PEPP”), som inrättades genom ECB:s beslut (EU) 2020/440 och är ett Eurosystemprogram för tillgångsköp med en ram på 750 miljarder EUR (artikel 1.1 i beslutet). De problem som uppstår vid översättning av EU-specifika termer är språkliga snarare än begreppsliga.6 Direktiv är däremot inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna, utan måste införlivas med nationell rätt. I samband med detta kan de termer som används i den ursprungliga EU-akten komma att ändras. Av rättssäkerhetsskäl måste terminologin i EU-direktivet följas i senare relaterade EU-akter, inte terminologin i den nationella lagstiftning som införlivar det. Termer som används i EU-lagstiftningen kan följaktligen skilja sig från dem som används i nationell lagstiftning. I de flesta fall överensstämmer dock den nationella terminologin med det ursprungliga EU-direktivet, vilket leder till identiska termer i EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen. Ett exempel är termen ”distance contract”, så som den ursprungligen definierades i direktiv 97/7/EG, som senare upphävdes genom direktiv 2011/83/EU, i dess ändrade lydelse. Termer som definieras i direktivet, såsom franska ”contrat à distance”, italienska ”contratto a distanza” och tyska ”Fernabsatzvertrag”, infördes i den nationella lagstiftningen. I andra fall kan rättslig harmonisering, särskilt införlivandet av direktiv, leda till terminologisk konvergens. Till exempel hade termen ”fiscal fraud” (IATE 3550212) ingen exakt motsvarighet på ungerska förrän Ungern, för att uppfylla sina skyldigheter i fråga om EU-harmonisering, ändrade lag C från 2012 om strafflagen och införde brottet skattebedrägeri. EU-termer och nationella termer som betecknar samma begrepp kan också förekomma parallellt. Denna benämningsvariation beror ofta på att ett direktiv har införlivats med nationell rätt med en annan terminologi, ibland för att den nybildade EU-termen (ofta en ordagrann översättning) inte har fått brett genomslag i språkgemenskapen. Termen ”passenger ship” (IATE 897918) har två motsvarigheter på ungerska: ”személyhajó” i EU-lagstiftningen (ett kalkerat uttryck från den engelska termen som används i direktiv (EU) 2016/1629) 6 För ytterligare information om de strategier som används för att återge dessa termer på målspråket hänvisar vi till Stefaniak (2013: 63). 110 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions and ‘személyszállító hajó’ in the corresponding Hungarian law (Act XIX of 2012)7. Despite the conceptual equivalence, translators have created a translation equivalent specifically for the EU context. This practice is not uncommon in EU texts, as translators should choose neutral terms, that are not linked to any national legal system, as explained in section 2. However, they sometimes create unnecessary synonyms by trying to distinguish between EU and national terms, even when there is no conceptual difference between them. It is recommended to avoid creating parallel terminologies unless it is necessary to fill a terminological gap or to create a term to distinguish a specific EU concept from those of the Member States (Rádai-Kovács 2009: 91; Biel, Doczekalska 2020: 207). Befintliga landsspecifika termer kan också ges en EU-specifik betydelse: termen ’registrerat partnerskap’ (IATE 3583592), såsom den definieras i förordning (EU) 2016/1104, är samtidigt ett EU-specifikt och ett landsspecifikt begrepp, vilket anges i postens ORIGIN-fält. Det visar att begreppet, utöver i EU-lagstiftningen, även förekommer i den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Grekland, Spanien, Finland, Litauen och Nederländerna. Dessa funktionella motsvarigheter kan användas särskilt när begreppet definieras i en rättsakt eller när sammanhanget tydligt visar att begreppet är EU-specifikt. En översättningsmotsvarighet föreslås på språken i de övriga medlemsstater där detta rättsliga instrument inte finns, vilket anges i NOTE-fältet: ”Ursprung för referensen: EU-lagstiftning”. Denna viktiga information visar översättarna att termen inte finns i den berörda medlemsstatens rättssystem. Det förekommer också att EU använder en universell term (’ouvrier qualifié’ i IATE 797154) i sina egna tjänsteföreskrifter med en specifik betydelse, utan att dess EU-specificitet anges i ORIGIN-fältet. Detta kan vi endast sluta oss till utifrån ämnesområdet och kommentaren. Som påpekats ovan bör olika termer användas för att tydligt skilja mellan EU-specifika och landsspecifika begrepp och därigenom klargöra begreppsliga skillnader. Om det däremot inte finns någon begreppslig skillnad eller om den är försumbar, används i princip den befintliga nationella termen. 7I detta fall beror den terminologiska avvikelsen på att båda termerna är resultatet av sekundär termbildning. Den ungerska lagstiftningen är faktiskt själv en översättning, eftersom den innehåller ett offentliggörande av den ungerska översättningen av 1978 års internationella konvention om normer för utbildning, certifiering och vakthållning för sjöfolk, i dess lydelse enligt 2010 års ändringar i Manila. Terminologija | 2024 | 31 111 4.3. Landsspecifika termer Som förklarats ovan i avsnitt 3.1 är det främsta verktyget för att identifiera landsspecifika (eller institutionsspecifika) termer i IATE fältet Origin, som med goda skäl är placerat på posternas språkoberoende nivå (LIL). Det är avgörande att detta fält fylls i systematiskt och verifieras av översättare för att termer ska väljas korrekt. En annan viktig egenskap är att ankarspråket för landsspecifika termer alltid är ett av de officiella språken i det land eller den organisation som termen är specifik för. Exakt ekvivalens är i princip omöjlig för landsspecifika termer, som endast förekommer i vissa länder och därför saknar exakta motsvarigheter på andra språk. De kan återges med inexakta eller partiella (funktionella) motsvarigheter eller, om ekvivalens saknas, med översättningsmotsvarigheter. Som visats ovan är det inte ovanligt att EU:s rättsliga texter hänvisar till landsspecifika begrepp. Det är därför av största vikt att skilja dessa begrepp från andra universella eller EU-specifika begrepp, även på termnivå. Översättare uppmanas därför att använda översättningsmotsvarigheter. Bland EU-texter förekommer landsspecifika termer kanske oftast i EU-domstolens rättspraxis. Termen ’Corte di Cassazione’ (IATE 3585131) är till exempel specifik för Italien, så ankarspråket är italienska. Termens landsspecifika karaktär framgår också av ORIGIN-fältet på LIL-nivån, och definitionen och anmärkningarna förklarar dess roll i det italienska rättssystemet. Den engelska termen är en översättningsmotsvarighet, vilket framgår av TL-anteckningen: ”Ursprung för referensen: Internt dokument från den engelska språkenheten, generaldirektoratet för flerspråkighet, Europeiska unionens domstol, 2019 (Formulering IT > EN)”. Denna information om ”termens ursprung” används i EU-domstolens IATE-poster när begreppet inte finns i TL.8 Med tanke på de 27 medlemsstaternas olika rättssystem utgör avsaknaden av begreppslig ekvivalens en daglig utmaning för domstolens översättare. Att systematiskt ange att begreppsligt ekvivalenta termer saknas i TL är värdefull information för översättare. Som vi har sett kan andra institutioners poster emellertid ha utarbetats enligt ett annat tillvägagångssätt och ange funktionella motsvarigheter och översättningsmotsvarigheter som exakta motsvarigheter till termen på ankarspråket. 8 Enligt EU-domstolens informationsblad om juridisk terminologi i IATE (Comparative multilingual legal vocabulary. A structured collection of terminological data, 2020). 112 Orsolya Hedvig Kardos | Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions Till exempel återges termen ’Amtsgericht’ (IATE 889426), domstolen i första instans med allmän behörighet i Tyskland, på franska med en funktionell motsvarighet som hör till det schweiziska rättssystemet: ’Tribunal cantonal (”Amtsgericht”)’. En anmärkning i LL klargör att begreppet är specifikt för den tyska kontexten, medan en översättningsmotsvarighet föreslås på engelska: ’Local Court’, trots att den engelska definitionen inte nämner att begreppet är specifikt för Tyskland. 5. HUR TERMINOLOGIDATABASEN KAN HJÄLPA ÖVERSÄTTARE ATT ORIENTERA SIG Som vi har sett är det första steget i valet av rätt term att fastställa hur systembunden termen är. Detta kräver att man avgör om termen är universell, EU-specifik eller landsspecifik. Därefter kan lämplig IATE-post väljas. Det har visat sig att bristen på exakt ekvivalens inte bara är ett problem för lands- eller institutionsspecifika termer utan även för universella termer som kan ha landsspecifika dimensioner. Å andra sidan verkar det i avsaknad av exakt ekvivalens saknas systematiska uppgifter om huruvida en viss term är en översättning eller en funktionell motsvarighet (med undantag för IATE-poster från Europeiska unionens domstol). För att hantera detta lägger terminologer ofta in ANMÄRKNINGAR på postens språk- eller termnivå. I andra fall kan vi fastställa ekvivalensgraden och huruvida den föreslagna termen är en översättning eller en funktionell motsvarighet endast genom noggrann granskning av referenserna eller begreppsanalys. Ibland används etiketter för termbedömning, såsom ’rekommenderad’, ’accepterad’ eller ’avrådd’, även om detta fält i princip bör ange hur lämplig en term är i EU-kontexten och inte beskriva ekvivalensförhållanden. För att hantera utmaningarna och främja en systematisk redovisning av ekvivalensförhållanden, särskilt när en exakt motsvarighet saknas, föreslår vi att man: a) Systematiskt anger en terms EU-specifika eller landsspecifika karaktär genom att för landsspecifika termer ange det relevanta landet eller den relevanta organisationen i fältet ORIGIN. Ett tomt ORIGIN-fält skulle visa att begreppet inte är knutet till något land eller någon organisation och därför kan betraktas som universellt. ANMÄRKNINGAR på språknivå kan också användas för att förklara särdragen hos det aktuella begreppet. b) Införa ett nytt valfritt datafält: fältet TRANSFER COMMENT, det vill säga en ”anteckning i en terminologisk datasamling som ger information om Terminologija | 2024 | 31 113 ekvivalensgraden, riktningen eller andra särskilda egenskaper som påverkar ekvivalensen mellan en benämning på ett språk och en annan benämning på ett andra språk” (ISO 12616-1:2021). Detta valfria fält skulle ange om en term är en funktionell motsvarighet eller en översättningsmotsvarighet. Ett ekvivalensfält är vanligt i flerspråkiga terminologidatabaser. WIPO Pearl, Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens databas, innehåller ett fält för TRANSFER COMMENT som anger graden av ekvivalens mellan termer på olika språk (Valentini et al. 2016: 197; WIPO Pearl User Guide). På motsvarande sätt använder Termium Plus, Kanadas regerings terminologidatabas, särskilda etiketter (det vill säga ’semantiska parametrar’, såsom ’generisk’ och ’specifik’) för att ange att uppslagsordet har en vidare eller snävare betydelse än motsvarigheten på ett annat språk. IUSTerm, den ungerska myndigheten för översättning och bestyrkande av översättningars databas, innehåller på liknande sätt ett fält för EQUIVALENCE som klassificerar termer som perfekta, funktionella eller översättningsmotsvarigheter (Tamás et alii 2020: 126). 6. SLUTSATS Som vi har sett består källtexten i många fall av en kombination av universella begrepp, kulturspecifika begrepp (som hör till en nationell kultur eller ett rättssystem) och homogeniserade begrepp (som hör till EU:s begreppssystem), vilket skapar svårigheter för översättaren. Översättare måste därför kunna identifiera om ett begrepp som betecknas med en viss term är universellt, EU-specifikt eller landsspecifikt, så att det kan placeras i rätt begreppssystem. IATE, EU-institutionernas främsta verktyg för terminologihantering, anger dessutom inte systematiskt om en term är universell, EU-specifik eller landsspecifik och redovisar inte heller ekvivalensrelationer på ett formaliserat sätt. För närvarande hjälper fältet ORIGIN, anteckningar på språk- och termnivå, utvärderingsetiketter, termer samt kontextreferenser översättare att fatta välgrundade terminologiska beslut. Det särskilda fältet ORIGIN är det lämpligaste fältet för att ge information om termers systembundenhet, och därför är det viktigt att fylla i det systematiskt för institutions- eller landsspecifika termer. För att tydliggöra ekvivalensvillkoren föreslår vi dessutom att ett nytt valfritt datafält, TRANSFER COMMENT, införs. Det rekommenderas särskilt att fältet fylls i för termer som saknar exakta ekvivalenter. Det skulle kunna ange om den angivna termen är en perfekt, funktionell eller 114 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions översättningsekvivalent. Information av detta slag om begreppsliga ekvivalensrelationer kan hjälpa översättare att fatta välgrundade terminologiska beslut utifrån kontexten. REFERENCES Bergomi Caterina 2023: Exploring Judicial Interpretation: Comparative Law Methodology and the Hybridisation Paradigm. – Global Jurist 23(3), 243–253. Available at: https://doi.org/10.1515/gj-2023-0119. Biel Łucja, Doczekalska Agnieszka 2020: How do supranational terms transfer into national legal systems? A corpus-informed study of EU English terminology in consumer protection directives and UK, Irish and Maltese transposing acts. – Terminology 26(2), 184–212. Available at: https://doi.org/10.1075/term.00050.bie. Commission Staff Working Document – Country Report Hungary 2020. Available at: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1584543810241&uri=CELEX:52020SC0516. Court of Justice of the European Union 2020: Comparative legal vocabulary. A structured collection of terminological data. Available at: https://curia.europa.eu/trad/Affiche%20VJM_en.pdf. European Commission, Legal service 2015: Joint practical guide of the European Parliament, the Council and the Commission for persons involved in the drafting of European Union legislation, Publications Office. Available at: https://data.europa.eu/doi/10.2880/89965. Fischer Márta 2010a: A fordító mint terminológus, különös tekintettel az európai uniós kontextusra. Doktori disszertáció, Budapest: ELTE. Available at: http://www.euenglish.hu/wp-content/uploads/2012/05/PHD-FISCHERM%C3%81RTA-2010.pdf. Fischer Márta 2010b: Translation(policy) and terminology in the European Union. – Thelen Marcel, Steurs Frieda (eds). Terminology on everyday life, Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, 21–34. Available at: https://doi.org/10.1075/tlrp.13.03fis. IATE Handbook. Available at: https://iate.europa.eu/assets/IATE_Handbook_public.pdf. ISO 860:2007 Terminology work – Harmonization of concepts and terms. ISO 25964-2:2013 Information and documentation – Thesauri and interoperability with other vocabularies — Part 2: Interoperability with other vocabularies. ISO 1087:2019 Terminology work and terminology science – Vocabulary. ISO 121616-1:2021 Terminology work in support of multilingual communication – Part 1: Fundamentals of translation-oriented terminology. Judgment of the Court of 6 October 1982. Srl CILFIT and Lanificio di Gavardo SpA v Ministry of Health. Reference for a preliminary ruling: Corte suprema di Cassazione – Italy. Case 283/81. ECLI:EU:C:1982:335 Kardos Orsolya, Rádai-Kovács Éva 2014: IATE – An indispensable tool for EU translations. – Muráth Judit (ed.). Hungarian Lexicography III. LSP lexicography, Budapest: Akadémiai Kiadó, 163–181. Koskinen Kaisa 2000: Beyond Ambivalence. Postmodernity and the Ethics of Translation. – Acta Universitatis Tamperensis, Tampere: Tampere University Press. Available at: https://urn.fi/urn:isbn:951-44-4941-X. Klaudy Kinga 2007: Az EU-szakszövegek fordításának oktatása. – Klaudy Kinga (ed.). Nyelv és fordítás. Válogatott fordítástudományi tanulmányok, Budapest: Tinta Kiadó, 255–266. Prieto Ramos Fernando, Cerutti Giorgina 2021: Terminology as a source of difficulty in translating international legal discourses: an empirical cross-genre study. – International Journal of Legal Discourse, 6(2), 155–179. Available at: https://doi.org/10.1515/ijld-2021-2052. Rádai-Kovács Éva 2009: Az euroterminus, avagy az európai uniós terminológia jellemzői, különös tekintettel az újlatin nyelvekben megjelenő sajátosságokra, ELTE Nyelvtudományi Doktori Iskola, Budapest. Schäffner Christina, Adab Beverly 2001: The idea of the hybrid text in translation revisited. – Across Languages and Cultures, 2(2), 277–302. Available at: https://doi.org/10.1556/Acr.2.2001.2.11. Somssich Réka, Várnai Judit, Bérczi Anna 2010: Study on Lawmaking in the EU Multilingual Environment, European Commission, Directorate General For Translation. Available at: https://termcoord.eu/wp-content/uploads/2013/08/Study_on_lawmaking_in_the_EU_multilingual_environment.pdf. Stefaniak Karolina 2013: Multilingual Legal Drafting, Translators’ Choices and the Principle of Lesser Evil. – Meta, 58(1), 58–65. Available at: https://doi.org/10.7202/1023809ar. Terminologija | 2024 | 31 115 Tamás Dóra Mária, Polácska Edina, Klenk Márk 2020: A hiteles fordítás terminológiai támogatásának lehetőségei. – Szoták Szilvia (ed.). A hiteles fordítás mint közfeladat, Budapest: OFFI Zrt., 113–130. Available at: https://www.offi.hu/offi-akademia/kiadvanyok/a-hiteles-forditas-mint-kozfeladat. Valentini Christina, Westgate Geoffrey, Rouquet Philippe 2016: The PCT Termbase of the World Intellectual Property Organization. Designing a database for multilingual patent terminology. – Terminology 22(2), 171–200. Available at: https://doi.org/10.1075/term.22.2.02val. WIPO Pearl – User Guide. Available at: https://www.wipo.int/reference/en/wipopearl/guide.html. KONCEPTUALUSIS LYGIAVERTIŠKUMAS DAUGIAKALBĖJE ES TERMINIJOJE: IŠŠŪKIAI IR GALIMI SPRENDIMAI Santrauka Sąvokų analizė yra pagrindinė terminijos darbo dalis, ypač daugiakalbiuose ir į vertimą orientuotuose kontekstuose. Šiame straipsnyje nagrinėjama orientavimosi į sąvokas reikšmė į vertimą orientuotame terminologijos darbe Europos Sąjungoje. Europos Teisingumo Teismo pripažinta ES teisės sistemos autonomija reiškia, kad teisės terminai ES teisėje ir nacionalinėje teisėje gali turėti skirtingas reikšmes. Terminų tipų įvairovė ES tekstuose reikalauja, kad vertėjai suvoktų universalų, specifinį ES ar konkrečiai šaliai terminų pobūdį, kad parinktų geriausią konkrečios kalbos atitikmenį. Straipsnyje aprašomos strategijos, kurias vertėjai gali naudoti dirbdami su įvairių tipų terminais (universaliais, būdingais ES ar būdingais konkrečiai šaliai). Nagrinėjami sunkumai verčiant universalius terminus, turinčius konkrečiai šaliai būdingų aspektų. Straipsnyje parodoma, kaip informacijos apie lygiavertiškumą trūkumas ir universalių bei konkrečiai šaliai būdingų terminų painiojimas gali susilpninti terminų įrašus. Taip pat akcentuojami specifinių ES terminų perkėlimo į nacionalinės teisės kalbą iššūkiai. Pabrėžiama, kad kalbant apie konkrečiai šaliai būdingus terminus, nesant atitikamo termino vertimo kalboje, gali tekti vartoti netikslius ar dalinius atitikmenis. ES terminologijos duomenų bazėje IATE pateikiama (nors ne visada sistemingai) tam tikra informacija apie terminų kilmę ir lygiavertiškumo santykius. Dažnai ją galima gauti tik nuodugniai išnagrinėjus kelis duomenų laukus. Kad būtų išspręstos šios problemos, straipsnyje rekomenduojama sistemingai nurodyti sąvokos kilmę ir įvesti naują neprivalomą duomenų lauką PERKĖLIMO KOMENTARAS, kuriame būtų paaiškinti konceptualiojo lygiavertiškumo santykiai. Teigiama, kad šis neprivalomas duomenų laukas galėtų būti naudingas vertėjams, nes padėtų jiems suvokti lygiavertiškumo santykius ir priimti pagrįstus sprendimus parenkant vertimo kalbos terminus. Gauta 2024-01-30 Orsolya Hedvig Kardos Rue de la Loi/Wetstraat 175. B-1048 Bruxelles/Brussel. Belgique/België E-mail [email protected] 116 Orsolya Hedvig Kardos Conceptual Equivalence in Multilingual EU Terminology – Challenges and Possible Solutions