Profesoriui Vincentui Drotvinui – 80

BIRUTĖ TRIŠKAITĖ Institutet för det litauiska språket TILL PROFESSOR VINCENTAS DROTVINAS – 80 Vincentas Drotvinas, professor vid Vilnius pedagogiska universitet, språkhistoriker och forskare i lexikografin i Litauen mindre, har firat sin 80:e sommar. Med anledning av den vackra jubileumsdagen vill man blicka tillbaka och minnas den väg professorn har gått. Vincentas Drotvinas föddes den 10 juli 1929 i Stakiai, i Jurbarkas distrikt. Han började sin skolgång i Stakiai och gick senare i skolorna i Raudonė och Vėdžgirys. Han avslutade sin skolgång vid Maironio gymnasieskola i Betygala i Raseiniai distrikt, där den kände pedagogen Antanas Juška var hans främsta förebild. Uppmuntrad av sin älskade lärare började han 1949 vid Vilnius pedagogiska institut (nu universitetet), där hans äldre bror Leonardas1 redan studerade, och valde specialiseringen litauiska språket och litteraturen. Här undervisade professor Juozas Budzinskis, professor Zenonas Slaviūnas, docent Petronėlė Bernadišienė, docent Elzbieta Mikalauskaitė med flera i språkämnen. 1 Leonardas Drotvinas (1924–1983), även han språkforskare, undervisade vid Vilnius universitet och Vilnius pedagogiska institut och publicerade artiklar om litauisk syntax (särskilt i äldre skrifter) och andra ämnen. 370 KALBOS KULTŪRA | 82 Efter avslutade studier 1953 började Vincentas Drotvinas forskarutbildningen i litauiska vid Vilnius universitet. Under professor Jonas Palionis ledning skrev han och försvarade 1967 avhandlingen Sammansatta substantiv i litauiska skrifter från 1500–1700-talen, för vilken han tilldelades graden kandidat i filologiska vetenskaper (numera doktor). Han publicerade vetenskapliga artiklar på avhandlingens tema, där han undersökte leden i sammansatta substantiv (komposita) och hur de fogas samman i äldre litauiska skrifter, däribland Kristijonas Donelaitis Årstiderna. När han samlade material till avhandlingen ur äldre litauiska texter lärde han också känna de första tysk-litauiska ordböckerna, som hade sammanställts i Litauen mindre. Detta avgjorde i stor utsträckning inriktningen på hans fortsatta forskning – från den tiden blev tvåspråkig litauisk lexikografi i Litauen mindre hans huvudsakliga forskningsområde. Han fördjupade sig i olika problem kring sammanställningen av såväl handskrivna som tryckta äldre tysk-litauiska och litauisk-tyska ordböcker: tillkomstförhållanden, författarskap, datering, källor, lexikografisk metod samt det ordförråd och den fraseologi som dokumenterats i dem. Efter att Litauen återvunnit sin självständighet sökte forskaren efter källor till ordböckerna från Litauen mindre i bibliotek i Tyskland (Berlin, Halle, Münster, Wolfenbüttel) och Polen (Gdańsk, Toruń). Resultaten av sökningarna och forskningen sammanfattade han i artiklar som publicerades inte bara i litauiska utan även i utländska vetenskapliga tidskrifter (till exempel Europa in der Frühen Neuzeit, Geschichte der Sprachtheorie, Hallesche Forschungen, Kulturgeschichte Ostpreußens in der Frühen Neuzeit, Zeitschrift für Slawistik med flera). Vid internationella vetenskapliga konferenser hölls ett stort antal föredrag om olika frågor rörande äldre litauiska skrifter, främst ordböcker. Vincentas Drotvinas begränsade sig inte till lexikografisk forskning, utan intresserade sig också för litauisk lexikologi, terminologi och språkvård. Han skrev ett stort antal artiklar om lånord, översättningslån och internationella ord i litauiskan, om hur termer inom exempelvis språkvetenskap, lexikologi, militärväsen, undervisning, postväsen och penningväsen bildas, samt om fraseologiska uttryck. Tillsammans med Vladas Grinaveckis utarbetade han studien Språkforskaren Kazimieras Jaunius (1970), publicerade denne språkforskares arbete om sammansatta ord (1970) och skrev om lexikaliska frågor i K. Jaunius handskrivna kvarlåtenskap. Han gav ut boken August Schleicher, litauist (1979) och publicerade värdefullt arkivmaterial om de litauiska språkforskarna Kazimieras Būga, Jurgis Gylis, Friedrich Kurschat, Antanas Salys och Andrius Ugianskis, liksom August Schleichers brev med mera. Ett betydande bidrag till den litauiska lexikografins historia och till språkvetenskaplig historieforskning i allmänhet är professorns slutsatser om dateringen av ordböckerna från Litauen mindre: B. TRIŠKAITĖ. Profesoriui Vincentui Drotvinui – 80 371 Efter att ha undersökt vattenmärkena i manuskriptens papper preciserade han dateringen av Clavis Germanico-Lithvana (år 1680 bör betraktas som ordbokens terminus post quem) och visade att den så kallade Krauses ordbok sammanställdes under 1730- och 1740-talen, vilket motbevisade den dittills utbredda uppfattningen att dess upphovsman var Andrejus Krauzė, som levde i Nybudžiai på 1600-talet. Den litauiska filologgemenskapen är Professorn tacksam för att han har publicerat källor av betydelse för litauistiken – handskrivna tysk-litauiska ordböcker som nu förvaras i handskriftsavdelningen vid Litauens vetenskapsakademis bibliotek. År 1987 utkom en faksimil av den anonyma handskrivna ordboken från mitten av 1600-talet Lexicon Lithuanicum, tillsammans med en transkription och ett register över de litauiska orden, och 1995–1997 gavs en faksimil av handskriften till den tvåbandsutgåva av Clavis Germanico-Lithvana ut (band 1–4). V. Drotvinas skrev inledningar till båda utgåvorna, där han behandlade omständigheterna kring ordböckernas tillkomst, undersökte frågor om upphovsmannaskap och granskade ordböckernas struktur och det litauiska ordförråd som återges i dem. Även ett resultat av ett långvarigt och mödosamt arbete utkom: en trebandsutgåva av Jokūbas Brodovskis ordbok Lexicon Germanico-Lithvanicum et Lithuanico-Germanicum. I de två första banden publiceras en digital kopia av handskriften och en transkription, medan det tredje bandet innehåller ett index över ordbokens litauiska ord. Tack vare Professorn har de svårlästa handskrifterna, skrivna med gotisk snabbskrift, således blivit tillgängligare inte bara för forskare utan också för allmänheten. Det bör också nämnas att man på initiativ av Vincentas Drotvinas vid fakulteten för litauistik vid Vilniaus pedagogiska universitet började ta fram elektroniska versioner av handskrivna ordböcker. Den litauiska delen av texten i Clavis Germanico-Lithvana har redan samlats in (den ska ligga till grund för elektroniska konkordanser över ordformer), liksom texten till den ovannämnda Krauses ordbok. Professorn lyckades hitta ett exemplar av Michaelis Mörlins traktat Principium primarium in lingua Lithvanica (1706, Königsberg, tidigare betraktat som förlorat) i Polska vetenskapsakademiens bibliotek i Gdańsk. En faksimil av fyndet, en dokumentär transkription med textkritiska kommentarer, en översättning till litauiska och ett register över litauiska ord publicerades tillsammans med två andra källor till den filologiska polemik som ägde rum i Lill-Litauen 1706 (2008). För tre år sedan firade Professorn femtio år av pedagogiskt arbete vid sitt eget Alma mater – Vilniaus pedagogiska universitet. Under mer än fem decennier har han utbildat flera generationer litauister. Till en början undervisade han de litauistiska studenterna i en introduktion till språkvetenskap och det litterära (skrivna) språkets historia, och under de senaste decennierna har han undervisat i lexikologi 372 KALBOS KULTŪRA | 82 och lexikografi. Studenterna väljer gärna ämnen från hans kurser, inte bara till sina uppsatser. Varje år handleder Professorn kandidat- och magisteruppsatser; fyra av hans doktorander har disputerat inom lexikografi, onomastik och terminologi. Han har också skrivit flera läroböcker: Pagrindinės leksikologijos sąvokos (1986), Lietuvių kalbos leksika ir frazeologija (1987), Leksikologijos užduotys (2002). År 1969 utnämndes Vincentas Drotvinas till docent och 1987 till professor. Även om Professorn lyckades förena undervisningen med sina forskningsintressen har han flera gånger sagt att han först och främst är pedagog och först därefter forskare. Han hindrades också från att helt ägna sig åt forskning av det administrativa arbete han utförde under nästan fyra decennier: 1962–1983 var han prorektor med ansvar för undervisningsfrågor, 1983–1991 var han prefekt för institutionen för litauiska vid fakulteten för litauistik och 1991–2002 prefekt för institutionen för litauisk språkvetenskap. Vid sidan av sin forskning och undervisning glömmer V. Drotvinas inte skolan. Han har publicerat artiklar om undervisning i litauiska i skolan och sammanställt artikelsamlingen Lietuvių kalba mokykloje (band 1–3, 1983–1989). Han har dessutom sedan en tid tillbaka aktivt deltagit i ett folkbildningsprojekt som genomförs av lärare vid VPU:s fakultet för litauistik och arrangerar tillsammans med kollegor konferenser och seminarier på olika orter i Litauen för litauister. Med anledning av den fina jubileumsdagen vill man önska den ärade Professorn fortsatt outsinlig entusiasm, god hälsa och kraft att fortsätta lösa de gamla litauiska skrifternas gåtor och verka inom den historiska litauiska lexikografins område. B. TRIŠKAITĖ. Profesoriui Vincentui Drotvinui – 80 373