Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos

APŽVALGOS, RECENZIJOS, INFORMACIJA UR VERKSAMHETEN VID STATLIGA SPRÅKKOMMISSIONEN (Sammanställd utifrån Språkkommissionens rapport för 2009) SPRÅKPROGRAM Språkkommissionens huvudsakliga mål och uppgifter genomförs genom de språkprogram som godkänts av Republiken Litauens regering. År 2009 fortsatte genomförandet av tre språkprogram: ”Rättslig och administrativ tillsyn över det statliga språket”, programmet för bevarande av dialekter och etniska ortnamn 2001–2010 samt programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015. RÄTTSLIGT SKYDD FÖR DET STATLIGA SPRÅKET Språkkommissionens medarbetare deltog aktivt i utarbetandet av ändringen av artikel 135 i Republiken Litauens Seimas arbetsordning, som är av stor betydelse för kvaliteten på den juridiska terminologin. I artikeln infördes bestämmelsen att den motiverande skrivelse som lämnas till Seimas tillsammans med varje lagförslag ska ange om lagförslaget har utarbetats i enlighet med kraven i lagarna om det statliga språket och om förfarandet för utarbetande av lagar och andra normativa rättsakter, samt om det följer normerna för det litauiska standardspråket, och att lagförslagets begrepp och de termer som betecknar dem har bedömts enligt den ordning som fastställs i lagen om termbanken och dess genomföranderättsakter. Synpunkter och förslag beträffande utkast till 10 lagar och andra rättsakter lämnades till olika institutioner. Till Republiken Litauens utbildnings- och vetenskapsministerium framfördes oro över pedagogernas språkkvalitet och föreslogs att kompletteringar skulle införas i bestämmelserna om attestering av lärare och specialister inom elevstöd, för att bidra till att lärare i olika ämnen använder ett korrekt språk. 342 KALBOS KULTŪRA | 83 …törernas och elevstödsspecialisternas bestämmelser om attestering komplettera med tillägg som skulle bidra till att lärare i olika ämnen använder ett korrekt språk. Utbildnings- och vetenskapsministeriets förslag om integrerad undervisning i ämne och främmande språk inom programmen för gymnasie- och grundläggande utbildning behandlades. Enligt kommissionen skulle integrerad undervisning i grundskolan komma för tidigt, eftersom eleverna då ännu inte har tillägnat sig ämneskunskaper (särskilt ordförråd) på sitt modersmål. Språkkommissionens ståndpunkt om problemen med användningen av det statliga språket vid utbildningsinstitutioner i kommunerna i Vilnius län överlämnades till Seimas kommitté för utbildning, vetenskap och kultur. Det framhölls att utbildningspolitiken i första hand behöver förtydligas när det gäller skolor där undervisningen sker på ett annat språk än litauiska. GENOMFÖRANDE AV REPUBLIKEN LITAUENS LAG OM TERMINOLOGIDATABANKEN Republiken Litauens terminologidatabank fortsatte att byggas ut och förvaltas. År 2009 publicerades där över 1 000 termartiklar från rättsakter samt 13 000 termer hämtade ur termordlistor och andra källor (ytterligare 10 000 termartiklar ur termordlistor lades in i bankens tillfälliga databas). Vid årets slut innehöll terminologidatabanken sammanlagt 145 395 termartiklar, varav 5 171 godkända termer, 139 116 rekommenderade termer och 1 108 icke rekommenderade termer. Vid ett gemensamt sammanträde den 1 april 2009 med Seimas utskott för Europafrågor och utskottet för utbildning, vetenskap och kultur fattades ett beslut i syfte att säkerställa samarbete enligt principen om en enda kontaktpunkt mellan litauiska experter och översättare, terminologer och redaktörer vid EU:s institutioner. Statliga kommissionen för litauiska språket, i egenskap av samordnande institution, fick i uppdrag att samordna synpunkterna från experter i terminologikommissioner vid litauiska statliga institutioner och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner samt från språkvetare och terminologer, och att lämna slutliga beslut om termer till EU-institutionernas översättningsavdelningar. NORMERANDE OCH EXPERTRELATERAD VERKSAMHET År 2009 hölls 6 sammanträden i språknämnden. 79 sammanträden hölls i underkommittéerna: terminologiunderkommittén – 41, namnunderkommittén – 18, läroboksunderkommittén – 15, underkommittén för stavning, interpunktion och grammatik – 2, uttals- och accentueringsunderkommittén – 1, den gemensamma Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 343 underkommittén för accentuering och namn – 1, ordlistunderkommittén – 1, gruppen för utarbetande av programmet för pedagogisk fackspråksutbildning – 1. Omkring 150 expertutlåtanden utarbetades för olika institutioner och personer om personnamn, ortnamn, termer och begrepp, företags-, institutions- och organisationsnamn, dokumentspråk m.m. Terminologi. Vid språknämndens sammanträden behandlades och godkändes 4 termordlistor, 9 terminologistandarder och över 1 000 termer från rättsakter. Terminologiunderkommittén behandlade 1 224 termartiklar från 39 utkast till rättsakter och 12 inventerade rättsakter, vilka hade lämnats in till terminologidatabanken av terminologikommissioner vid 17 statliga institutioner. Därutöver behandlades termordlistor (5), litauiska terminologistandarder (8), namn på giftiga växter (120), namn i kräftdjursnomenklaturen (118), en termlista från publikationen ”Grunderna i professionell körpraktik” samt en lista över kosmetisk terminologi som lämnats in av Litauens förening för kosmetika- och hushållskemikalietillverkare, ”Likochema”. Rekommendationen ”Om litauiska namn på medicinalväxter” utarbetades och godkändes genom ett protokollbeslut av Statliga kommissionen för litauiska språket den 9 april 20091. En rekommendation om litauiska namn på honungsväxter utarbetades också; rekommendationer om litauiska namn på foderväxter och prydnadsväxter utarbetades, liksom en bok om litauiska namn på växter som används för tekniska ändamål. Omkring 600 rådgivningar om terminologi, utbyte av främmande ord och översättningsfrågor gavs via e-post och telefon. Främst fick översättare och redaktörer vid EU:s institutioner samt Litauens nationella experter rådgivning, liksom litauiska statstjänstemän, anställda vid privata institutioner och andra intresserade. Personnamn och ortnamn. Ett beslut av Statliga kommissionen för litauiska språket om ändring av landsnamn antogs2, liksom ett beslut om ändring av huvudstädernas namn3. Namnunderkommittén fortsatte att granska materialet i registret över litauiska medborgares förnamn: namn av baltiskt ursprung som inte finns med i den hittills rekommenderade namnordboken av Kazimieras Kuzavinis och Bronys Savukynas Lietuvių vardų kilmės žodyne, 1 Informaciniai pranešimai, 2009, Nr. 30–409. 2 Valstybės žinios, 2009, Nr. 21-845. 3 Valstybės žinios, 2009, Nr. 21-846. 344 KALBOS KULTŪRA | 83 form, accentuering, användning, stavning och normriktighet. Man behandlade också recensionerna av den tredje delen av ordboken Pasaulio vietovardžiai, Afrika. Antarktida. Australija. Okeanija, och den slutliga texten, samt texterna i första delen av den fjärde delen, Azija, och regler för anpassning av vissa asiatiska språk. På begäran av redaktörerna vid Europeiska gemenskapernas byrå för officiella publikationer (OPOCE) lämnades synpunkter på bilagan till Europeiska unionens institutioners översättningsguide, där namn på stater, territorier, huvudstäder, invånare och valutaenheter samt beskrivande ord anges. Kommunerna fick över 80 utlåtanden om korrektheten hos namn på bosättningar, vatten och gator (848 namn granskades). Man inledde behandlingen av en förteckning över ortnamn i Trakaisjöområdet, utarbetad av förvaltningen för Trakais nationalhistoriska park. Språkkommissionen ger allmänheten och folkbokföringsmyndigheterna råd i frågor om korrektheten hos personnamn. År 2009 lämnades över 30 utlåtanden om personnamns identitet till olika institutioner och personer. Grammatik, stavning och interpunktion. Den arbetsgrupp som tillsattes föregående år för att se över reglerna för litauisk stavning fortsatte sitt arbete: utkast till regler för bildning, skrivning och användning av förkortningar, akronymer och symboler samt för användning av versaler utarbetades, och flera nya fall av formell stavning diskuterades. Betoning. Genom ett protokollbeslut den 26 november 2009 godkändes rekommendationen ”Om accentueringen av kvinnliga efternamn med ändelsen -ė, som inte anger civilstånd”. Accentueringsmönstret granskades för 2 952 botaniska namn (i den rekommenderade förteckningen över medicinalväxter och nektarväxter), liksom för termer i terminologiska ordböcker som språkkommissionen har bedömt. Lexikon. Genom ett protokollbeslut den 14 maj 2009 godkändes rekommendationen ”Om benämningar på invånare i territorier och länder”4. Läromedelsbedömning. Genom ett beslut av Litauens statliga språkkommission5 preciserades vissa bestämmelser i beskrivningen av förfarandet för bedömning av språklig korrekthet i läromedel för allmän utbildning och yrkesutbildning. Läromedelsbedömningens underkommission behandlade 66 läromedel för allmän utbildning (vissa läromedel består av flera delar; sammanlagt behandlades 106 manuskriptvolymer till läromedel). Märkningen som intygar språklig korrekthet ges omedelbart 4 Informaciniai pranešimai, 2009, Nr. 39(1)–534. 5 Valstybės žinios, 2009, Nr. 82–3438. Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 345 80 böcker beviljades stöd, och 26 böcker skickades tillbaka till förlagen för korrigering (10 böcker skickades tillbaka två gånger). År 2009 fanns det inga läroböcker som helt underkändes (det vill säga som inte skulle ha uppfyllt språkkraven vid en tredje granskning). Läroboksbedömningsunderkommittén behandlade och godkände den samlade språkgranskningen av läroboksmanuskript, sammanställd av Rita Urnėžiūtė; den publicerades på språknämndens webbplats. ÖVRIGT ARBETE Genom ett protokollbeslut den 9 april6 godkändes språkprogrammet för pedagogiska utbildningar, vilket rekommenderas för alla högskolor som utbildar blivande lärare. Justitieministeriets avdelning för rättsliga institutioner och Migrationsverket under Litauens inrikesministerium föreslogs sätt att lösa de svårigheter som medborgare och utlänningar ställts inför på grund av att olika regler för transkribering av för- och efternamn tillämpats under olika tidsperioder. UAB ”Microsoft Lietuva” kontaktades och ombads att bemöta uppfattningen att företaget ”Microsoft” skulle förbjuda installation av nationella produkter i sina produkter, däribland det ursprungliga datortypsnittet ”Palemonas”, som skapats på uppdrag av språknämnden. Svaret var att ”Microsoftas” inte bara tillåter installation av ”Palemonas”, utan till och med har skapat en instruktionsfilm som visar hur man gör. Cirka 35 000 språkkonsultationer tillhandahölls, varav över 13 000 via internet och omkring 22 000 per telefon. Databasen för språkkonsultationsbanken kompletterades år 2009 med mer än 900 nya poster (nu innehåller den över 8 700 uppslagsord). Inom ramen för programmet för standardisering, användning, utveckling och spridning av det statliga språket 2006–2015 fick Visaginas lokala samhällstelevision ”Russkaja volna” stöd för att varje arbetsdag ta fram nyhetssammanfattningar på litauiska, informations- och utbildningsprogrammet ”Žodis – ne žvirblis” för LNK samt de utbildande och instruerande radiosändningarna ”Žodis mano lūpose” för radiostationen ”Laisvoji banga”. Tidskriften Gimtoji kalba fick finansiering för att utarbeta, publicera och distribuera temasidorna ”Spridning av normerna för det statliga språket”. Språknämnden tillsammans med företaget ”Tilde IT”, utbildnings- och vetenskapsministeriet och PR-byrån ”Strateginių komunikacijų centras” 6 Informaciniai pranešimai, 2009, Nr. 31–433. 346 KALBOS KULTŪRA | 83 anordnade tävlingen ”Rent språk – rent huvud” för elever i årskurs 7–9 vid Litauens grundskolor: Målet med tävlingen, som för andra året i rad arrangerades på internet och väckte stort intresse, är att uppmuntra eleverna att använda litauiska tecken och korrekt litauiska i den elektroniska miljön. Språkkommissionen bistod som partner och sponsor veckotidningen Atgimimas, som organiserade den fjärde nationella diktamen. Journalisternas etikinspektörsmyndighet, Mykolas Romeris-universitetet och Litauens statliga språkkommission anordnade den 23 april 2009 forumet ”Litauiska på internet: utmaningar, möjligheter, framtidsutsikter”. I forumets föredrag och diskussioner behandlades hur man kan befästa det litauiska språket på internet, när det nästan inte längre finns några tekniska hinder för att använda litauiska tecken vare sig i webbplatsers och bloggars texter eller i e-postmeddelanden. Den 1–2 oktober 2009 hölls det trettonde seminariet för Östersjöavdelningen inom FN:s expertgrupp för geografiska namn (UNGEGN) i Vilnius. Arrangörer var Litauens statliga språkkommission och den nationella lantmäterimyndigheten. Mottaget 2010-11-12 JŪRATĖ PALIONYTĖ Litauens statliga språkkommission Žvejų g. 14A, LT-09310 Vilnius [email protected] Iš Valstybinės lietuvių kalbos komisijos veiklos 347