Marijos Razmukaitės onomastikos darbai

KAZIMIERAS GARŠVA Institutet för litauiska språket MARIJA RAZMUKAITĖS ONOMASTISKA ARBETEN När Algirdas Sabaliauskas trycker den tredje volymen av Det litauiska språkets historia kommer han under presentationen av Marija Razmukaitė att ange följande litteratur: Norkaitienė M. Det är glädjande att se en kollega räkna åren i utfört arbete (Modersmålet 3, 2001). En annan källa kan kanske också bli denna artikel. Den store krönikören kommer tydligen att förtiga att våra skrivbord en gång stod mitt emot varandra och att M. Razmukaitė genom kastanjeträden utanför väggen såg Petrus och Paulus kyrka (från tredje våningen syntes den väl) och ständigt skrev om egennamn – ortnamn, efternamn och en del om dialekter. Eftersom hon är född den 1 april kommer gratulationerna vid olika tidpunkter. Vytautas Ambrazas, Algirdas Sabaliauskas och Zigmas Zinkevičius hade turen att få även sina barn att börja arbeta vid Institutet för litauiska språket, medan Pranas Razmukas1 var kanske den ende vars två döttrar representerade honom vid Institutet – Bi- 1 Pranas Razmukas (1908–2002) gimė Vilniuje kelių kartų geležinkelininkų šeimoje, kurių darbo vieta keisdavosi. Jo tėvas buvo iš Žaslių, senelis – iš Nočios parapijos. 1926 m. aštuoniolikmetis Pranas pradėjo talkinti J. Basanavičiui ir iki 1994 m. oficialiai dirbo Institute. Kadangi Lietuvių mokslo draugija yra Instituto pradininkė, galima sakyti, kad P. Razmukas yra ilgiausiai (68 metus) Institute išdirbęs ir jį saugojęs žmogus. K. GARŠVA. Marijos Razmukaitės onomastikos darbai 297 rutė och Marytė. Fram till 2004 bodde familjen också i Institutets annex på Antakalnio g. 6-6, och banden till Institutet var därför starkare än för anställda som bodde längre bort. De som umgicks med Pranas Razmukas minns hur högt han aktade Jonas Basanavičius, vars inofficiella sekreterare han var, och andra folkets stormän, och hur han värnade deras reliker och själva Institutet. Han skrev om detta i sina memoarer: ”När jag arbetade vid en så ärorik institution som LMD [Litauiska vetenskapssällskapet], vid sidan av den litauiska nationens patriark dr. J. Basanavičius, och senare vid den institution som fortsatte dess verksamhet – Institutet för litauiska språket och litteraturen – under den stormigaste perioden i världshistorien, älskade och försvarade jag institutionen, eftersom jag ansåg, och är till hundra procent övertygad om, att den behövs för hela Litauen som den enda institutionen för litauiska studier i världen, som ett världsomspännande centrum för litauiska studier av betydelse för hela mänskligheten.2” Marija var en av de få verkliga Vilniusborna vid Institutet. Efter att ha tagit examen från Vilnius universitet 1965 arbetade hon där i 45 år. Efter en fin period på 33 år disputerade hon med avhandlingen ”Litauens suffixavledda oikonymer”. Hon är nu den mest erfarna specialisten på namnmaterial; under lång tid arbetade hon tålmodigt vid Institutet tillsammans med Aleksandras Vanagas och Vitalija Macijauskienė, och hon borde själv skriva värdefulla memoarer om insamling och undersökning av namnmaterial. M. Razmukaitė är författare eller medförfattare till nio vetenskapliga verk: Det litauiska språkets atlas (vol. 1, 1977), Litauisk efternamnsordbok (vol. 1, 2, 1985, 1989; tillsammans med A. Vanagas och V. Maciejauskienė – för denna tilldelades de Litauens republiks vetenskapspris 1993), Ordbok över ortnamnens accentuering (1994; tillsammans med Vytautas Vitkauskas), Litauens suffixavledda oikonymer (1998; doktorsavhandling med sammanfattning), Litauiska traditionella ortnamn (2002; tillsammans med Aistė Pangonytė), Ortnamnsordbok (2002; tillsammans med Aldonas Pupkis), Litauens ortnamnsordbok (vol. 1, 2008; tillsammans med L. Bilkis och V. Maciejauskienė). M. Razmukaitė skrev omkring 70 vetenskapliga artiklar (främst om litauiska ortnamn). Hälften publicerades i Institutet för litauiska språkets periodiska publikationer – Språkvård – 27 artiklar, Frågor i litauisk lingvistik – 5 artiklar, liksom i Vetenskapsakademiens arbeten, Lituanistica, fyra internationella tidskrifter och två utländska samlingsvolymer med vetenskapliga artiklar. Språkvård var M. Razmukaitės stora kärlek; här publicerades flest av hennes artiklar (hon började 1967 och avslutade 2009). I tre nummer av tidskriften (nr 38, 63, 76) finns till och med två av hennes artiklar i varje. 2 R a z m u k a s P. Minn (manuskript). LLTI:s biblioteks manuskriptavdelning. 298 KALBOS KULTŪRA | 84 Även regionala publikationer om Gaidė och Rimšė, Kernavė, Dubingiai, Gervėčiai, Lill-Litauen, Kupiškis, Obeliai och Kriaunos, Rozalimas, Lygumai, Raguva, Veliuona, Viduklė, Lydas område, Seredžius, Kvėdarna, Šilalė, Papilė, Jieznas, Stakliškės, Laukuva och Paupys (böckerna räknas upp i den ordning de gavs ut) har samband med att språknormerna befästs. Det finns sammanlagt 21 sådana artikelsamlingar. Man bör inte tro att artiklarna i dessa samlingar står vetenskapen fjärran. Ibland kan de vara mer vetenskapliga och mer värdefulla för forskningen än artiklar publicerade i prestigefyllda tidskrifter. I förlaget „Versmė“s regionala publikationer om Litauens valsčius, som har getts ut sedan 1994, sakkunniggranskas de vetenskapliga artiklarna, och de bör inte kallas populärvetenskapliga. Grundläggande verk, ortnamnsforskning, normering och popularisering, regionala publikationer och insamling av språkfakta under expeditioner har varit och är mycket viktiga för Litauen. Språkvårdare som vill ange korrekta former av ortnamn och efternamn och betona dem rätt kan inte vara utan ordböckerna, till vilka M. Razmukaitė är medförfattare. De som använder statsspråket kan inte heller vara utan de normerade traditionella ortnamnen i Belarus, Kaliningradområdet, Lettland och Polen; när det gäller insamlingen av dessa och fastställandet av deras autentiska former har M. Razmukaitė gjort särskilt stora insatser. MARIJA RAZMUKAITĖS VIKTIGASTE PUBLIKATIONER 1. Lietuvių kalbos atlasas 1. Leksika, Vilnius: Mokslas, 1977, 40–41, 82–86; karta nr 6, 29–32. (Ansvarig redaktör K. Morkūnas). 2. Lietuvių pavardžių žodynas 1–2, Vilnius: Mokslas, 1985–1989 (författade texten för bokstäverna C, Č, F, G, K (delvis), L, R, S, T, U, V, Z, Ž fram till avsnittet om etymologisk förklaring). (Ansvarig redaktör A. Vanagas). 3. Om enstaka tidskonstruktioner. – Kalbos kultūra 13, 1967, 30–34. 4. Drag i verbmorfologin i dialekterna i Gaidė och Rimšė. – Gaidės ir Rimšės apylinkės, Vilnius: Vaga, 1969, 290–299. 5. Låt oss använda tilltalsformer korrekt. – Kalbos kultūra 20, 1971, 21–22. 6. Om ursprunget till namnet Traid(enio). – Kernavė, Vilnius: Vaga, 1972, 297–299. 7. Hur frågar man efter ett namn? – Kalbos kultūra 22, 1972, 14. 8. Efternamn i trakten kring Kernavė. – Kernavė, Vilnius: Vaga, 1972, 300–303. 9. Romanfigurer och deras namn. – Kalbos kultūra 24, 1973, 53–56. 10. Pseudonym eller pseudonym (femininum). – Kalbos kultūra 26, 1974, 37–38. 11. Till Pabradę eller Pabradę. – Kalbos kultūra 29, 1975, 75. K. GARŠVA. Marijos Razmukaitės onomastikos darbai 299 12. Betoningen av litauiska efternamn med suffixet –enka. – Kalbos kultūra 33, 1977, 78. 13. Betoningen av efternamn med suffixen –auskas och –inskas. – Kalbos kultūra 35, 1978, 60–61. 14. Ortsnamnens pluralform. – Kalbos kultūra 38, 1980, 64–66. 15. Normerade former av namn på vissa bebodda orter utanför Litauiska SSR. – Kalbos kultūra 38, 1980, 50–55. 16. Namn på bebodda orter i Litauiska SSR bildade med suffix av hydronymer. – Lietuvių kalbotyros klausimai 21, 1981, 199–205. 17. Personnamnsbaserade oikonymer i Litauiska SSR bildade med suffix. – Lietuvos TSR MA darbai. A ser. 2(83), 1983, 146–153. 18. Människors efternamn och städers namn. – Kalbos kultūra 46, 1984, 53–56. 19. Traditionella litauiska motsvarigheter till namn på historiska platser i Kaliningradområdet. – Kalbos kultūra 49, 1985, 73–80. 20. Ortsnamn i Litauiska SSR och adjektiv med suffixet –ckui bildade av deras transkriberade former. – Kalbos kultūra 55, 1988, 74–79. 21. Appellativbaserade oikonymer i Litauiska SSR bildade med suffix. – Lietuvos TSR MA darbai. A ser. 3(104), 1988, 88–104. 22. Etnonymer och namn på bebodda orter. – Kalbos kultūra 56, 1989, 69–73. 23. De vanligaste bildningssuffixen i oikonymer i Litauiska SSR. – Lietuvos TSR MA darbai. A ser. 3(108), 1989, 138–147. 24. Lexikala och strukturella drag hos namn på bebodda orter i Gervėčiaiområdet. – Lietuvių kalbotyros klausimai 28, 1989, 77–83. 25. Namnmaterial från Dubičiaiområdet. – Dubičiai, Vilnius: Mintis, 1989, 220–232. 26. Öknamn på invånarna i Gervėčiai. – Gervėčiai, Vilnius: Mintis, 1989, 283–287. 27. Ortsnamn i Donelaitisbygden. – Kalbos kultūra 57, 1989, 63–71. 28. Vad de försvunna bynamnen berättar. – Kalbos kultūra 61, 1991, 67–71. 29. Litauiska oikonymer som bildats av andra oikonymer. – Lituanistica 2(6), 1991, 53–60. 30. Det ska vara betoning på Kāpc̄iamestis. – Kalbos kultūra 63, 1992, 79–80. 31. Varėna, men inte Varėnavas. – Kalbos kultūra 63, 1992, 82. 32. Utbredningen i Litauen av oikonymer som uppkommit från personnamn med patronymiska suffix. – Lietuvių kalbotyros klausimai 32, 1993, 133–165. 33. Litauiska namn på bebodda orter i Varėnaområdet och angränsande trakter. – Kalbos kultūra 64, 1993, 66–80 (med A. Vidugiris). 34. Oikonymi i Klaipėdaområdet. – Lietuvių kalbotyros klausimai 31, 1994, 152–162. 35. Försvunna namn på gods (godsplatser) och folwarks i Litauen. – Kalbos kultūra 66, 1994, 82–93. 36. Oikonymi i Litauen Minor. – Lietuvininkų žodis, Kaunas: Litterae universitatis, 1995, 528–546. 300 KALBOS KULTŪRA | 84 37. Volynė, Voluinė eller på annat sätt? – Språkvård 67, 1995, 86–87. 38. Några anmärkningar om den suffixala bildningen av oikonymer i Preussiska Litauen (och suffixbildade sådana). – Frågor i litauisk lingvistik 36, 1996, 74–82. 39. Namn på bosättningar i trakten kring Kupiškis. – Kupiškisbygden, Vilnius: Varnas, 1997, 330–346. 40. Litauiska oikonymer bildade med suffix från personnamn. – Baltistica 32(1), 1997, 111–116. 41. Namn på platser vid Kuriska näset och Kuriska sjön. – Språkvård 69, 1997, 74–81. 42. Några personnamnsbaserade ortnamn i trakten kring Obeliai och Kriaunos. – Obe-liai, Kriaunos, Vilnius: Versmė, 1998, 616–626 (med K. Eigminas). 43. Namn på platser i Daugyvenėbygden. – Daugyvenėbygden, Kaunas: Vytautas Magnus-universitetets förlag, 1998, 37–41. 44. Litauiska suffixbildade oikonymer. Sammanfattning av doktorsavhandling, Vilnius, 1998. 45. Oikonymer bildade med suffix från personnamn och appellativa personbeteckningar. – Acta linguistica lithuanica / Frågor i litauisk lingvistik 41, 1999, 159–201. 46. Recension. Vilius Pėteraitis. Ortnamn i Lill-Litauen och Tvanksta, Vilnius: Lill-Litauens fond. Institutet för vetenskaps- och encyklopedipublicering, 1997, 607 s. – Acta linguistica lithuanica / Frågor i litauisk lingvistik 41, 1999, 244–247. 47. Om ursprunget till och stavningen av ett ortnamn i Grodno oblast. – Språkvård 73, 2000, 117–118. 48. Några anmärkningar om spridningen i Litauen av oikonymderivat med suffixen -inink- (dial. -inyk-), -nink- (dial. -nyk-). – Linguistica Lettica 8, 2001, 142–150. 49. Namn på bosättningar. – Lygumai. Stačiūnai, Vilnius: Versmė, 2001, 589–593. 50. Namn på bosättningar i trakten kring Raguva. – Raguva, Vilnius: Versmė, 2001, 788–792. 51. Namn på bosättningar. – Veliuona, Vilnius: Versmė, 2001, 924–925. 52. Särdrag i bildningen av sammansatta litauiska oikonymer. – Acta linguistica lithuanica / Frågor i litauisk lingvistik 46, 2002, 121–130. 53. Ordbok över betoningen av ortnamn, Vilnius: Kultūra, 1994 (med V. Vitkauskas). 54. Litauiska traditionella ortnamn, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002 (med A. Pangonytė). 55. Ortnamnsordbok. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002 (med A. Pupkys). 56. Namnförteckning över Viduklės omgivningar. – Viduklė, Kaunas: Simono Stanevičiaus bendrija, 2002, 1062–1071. K. GARŠVA. Marijos Razmukaitės onomastikos darbai 301 57. Ortnamn i Pelesos omgivningar. – Litauerna i Lydas område. Monografi 2, Kaunas: Poligrafija ir informatika, 2002, 666–680. 58. Adjektivets aukštas, aukštą pronominalformer i ortnamn. – Språkvård 76, 2003, 63–66. 59. Namn på bebodda platser i Seredžiaus omgivningar. – Seredžius, Vilnius: Versmė, 2003, 929–931. 60. Sammansatta litauiska oikonymer. – Baltisk filologi XII (2), 2003, 63–80. 61. Namn på bebodda platser i Kvėdarnos omgivningar (ursprung och bildning). – Kvėdarna, Vilnius: Versmė, 2004, 865–869. 62. Recension. Aušra Žemienė. Bildning och ursprung hos litauiska efternamn i Ragainė län på 1700–1800-talen (doktorsavhandling, Vilnius, 2004, 241 s.). – Archivum Lithuanicum 6, Wiesbaden 2004, 359–363. 63. Om några etymologier. – Onomastica Lettica 2, Rīga, 2004, 144–151. 64. Utbredningen av oikonymer med varianter av suffixet -išk-. – Språkvård 78, 2005, 171–174. 65. Namn på bebodda platser i litauiska former i Seinai och Suwałki kommuner (drag i bildning och ursprung). Gwary i onomastyka pogranicza polsko-wschodniosłowiańskiego, Białystok, 2006, 283–291. 66. Namn på bebodda platser i Šilalės omgivningar (ursprung och bildning). – Šilalės kraštas, Vilnius: Margi raštai, 2006, 617–620. 67. Namn på bebodda platser i Papilės omgivningar. – Papilė, Vilnius: Versmė, 2006, 250–252. 68. Primära litauiska oikonymer bildade av hydronymer, i plural och med ändelsebildning. – Lituanistica 1(73), 2008, 60–72. 69. Ursprung och bildning av ortnamnen på bebodda platser i Jiezno kommun. Elektronisk text, 2008, http://www.ll.lt. 70. Ursprung och bildning av ortnamnen på bebodda platser i Stakliškės kommun. Elektronisk text, 2008, http://www.ll.lt. 71. Ortnamnen på bebodda platser i Laukuvas omgivningar (med avseende på bildning och ursprung). – Laukuva, del 2. Vilnius: Versmė, 2008, 395–398. 72. Om genusformer av vissa ortnamn som behöver korrigeras. – Kalbos kultūra 81, 2008, 218–223. 73. Ortnamnen på platser i Paupys socken. – Paupys, Kaunas: Simono Stanevičiaus bendrija, 2009, 160–163. 74. Om vissa suffixavledda oikonymer i västra Litauen. – Kalbos kultūra 82, 2009, 34–40. Inkom 2011 12 12 302 KALBOS KULTŪRA | 84