Danų asmenvardžių ypatumai

BIRUTĖ SPRAUNIENĖ Vilniaus universitetas DANSKA PERSONNAMNS SÄRDRAG NYCKELORD: onomastik, danska personnamn, språkplanering. I en värld som påverkas av globaliseringen ökar kontakterna med andra kulturer, och därför uppstår ett behov av att lära känna dem bättre. När gränserna öppnats väljer många litauer att arbeta, studera eller helt enkelt tillbringa semestern utomlands. Vi tar också emot många gäster från andra länder, och antalet blandäktenskap ökar. Utländska namn förekommer i juridiska dokument, på tidningssidor och i annonser för kulturevenemang. De möter såväl olika yrkesgrupper (rättsvårdande tjänstemän, anställda vid folkbokföringskontor, översättare) som allmänheten. Syftet med denna artikel är att presentera danska personnamnstraditioner och de rättsliga bestämmelser som reglerar tilldelningen av personnamn i Danmark. I Danmarks personnamnslag används, utöver de traditionella kategorierna förnamn (da. fornavn) och efternamn (da. efternavn), även begreppet mellannamn (da. mellemnavn), som är ovanligt för litauer. Ett mellannamn är ett personnamn som står mellan en persons sista förnamn och efternamn och typologiskt är närmare besläktat med ett efternamn. Historiskt uppstod traditionen att ge barn mellannamn vid dopet i Danmark i slutet av 1800-talet. Som mellannamn valdes många olika personnamn: patronymer (da. patronymer1), namn på historiska kändisar, moderns flicknamn, främmande efternamn (dvs. efternamn som personen inte hade rätt att ärva eller få genom släktskap), och faderns förnamn kunde ges till en dotter som mellannamn, bland annat. År 1961 legaliserade Danmarks personnamnslag officiellt mellannamn och fastställde 1 Patronymer delas in i primära och sekundära patronymer (da. primer-/sekundærpatronymer). Primära patronymer är egentliga patronymika, bildade av faderns eller moderns namn med leden -søn ’son’ eller -datter ’dotter’. Sekundära patronymer är patronymika som blivit ärftliga efternamn. Exempelvis var personnamnet Jensen en gång ett patronymikon (’Jens son’), det vill säga en primär patronym, men när det blev ett ärftligt efternamn upphörde det att vara knutet till en enskild person och betraktas som en sekundär patronym. I denna artikel avser begreppen ’patronym’ och ’patronymiskt efternamn’ primära patronymer. 240 KALBOS KULTŪRA | 84 reglerna för hur de tilldelas. Mer än en tredjedel av alla danskar har, utöver ett efternamn, ett eller flera mellannamn, till exempel: Hans Peter Skovgaard Jensen förnamn (-namn) mellannamn efternamn Mellannamn infördes i lag för att öka mångfalden bland danska personnamn och göra det lättare att fastställa personers identitet. Nedan följer en kort översikt över de tre typerna av danska personnamn – förnamn, mellannamn och efternamn – samt möjligheterna att tilldela dem enligt gällande lagstiftning i Danmark. Förnamn definieras som det första personnamnet i en persons namnrad, det som personen kallas. En person kan ha flera förnamn. Två förnamn kan förenas med bindestreck, till exempel Anne-Sophie. Föräldrarna väljer barnets förnamn senast sex månader efter barnets födelse. Föräldrarna kan välja barnets förnamn från listan över godkända namn som publiceras på Familjestyrelsens webbplats (www.familestyrelsen.dk). Om föräldrarna vill ge barnet ett namn som inte finns med på listan kan de ansöka om att namnet ska godkännas. Ett nytt godkänt namn läggs automatiskt till i listan. Förutom pojk- och flicknamn innehåller listan även könsneutrala namn som passar både pojkar och flickor, till exempel: Kim, Nikita. Efternamn är ett personnamn som står sist i en persons namnrad och vanligtvis anger släktskap. Till exempel är efternamnet i Jens Hald Jensen Jensen. En person kan bara ha ett efternamn. Till exempel förlorar Susanne Hansen efternamnet Hansen om hon vill att hennes efternamn ska vara Vildbjerg. Dubbla efternamn räknas som ett enda efternamn. Dubbla efternamn med skandinaviskt ursprung skrivs med bindestreck, till exempel Hald-Jensen. Dubbla efternamn med ursprung i spanskspråkiga länder skrivs, enligt traditionen i dessa länder, separat, till exempel Castillo Morales. Barnet måste få ett efternamn senast under sina första sex levnadsmånader. Föräldrarna väljer barnets efternamn. Om föräldrarna inte beslutar om barnets efternamn innan barnet fyller sex månader får barnet moderns efternamn. Om moderns efternamn är ett patronymikon (till exempel Helgesdatter, bokstavligen ”Helges dotter”), får barnet moderns förnamn som efternamn med tillägget –søn ”son” eller –datter ”dotter”, beroende på barnets kön. Danska efternamn delas in i ärftliga, som kan övertas av barn, barnbarn, makar, partner med flera, och icke ärftliga (personliga), som inte överförs till släktingar. Till kategorin icke ärftliga (personliga) efternamn hör de tidigare nämnda patronymikonen – personnamn som bild- B. SPRAUNIENĖ. Danų asmenvardžių ypatumai 241 bildas av faderns eller moderns namn med leden son ’son’ eller –datter ’dotter’, t.ex.: Pedersøn, Pedersson, Anderssøn, Fatimasdatter. Om modern har ett patronymiskt efternamn, t.ex. Kirsten Hansdatter, kan hennes dotter kallas Mette Hansdatter eller Mette Kirstensdatter, om föräldrarna beslutar att ge dottern ett patronymiskt efternamn. Bruket att ge patronymiska efternamn är relativt nytt i Danmark; det lagstadgades först 2005 genom den danska namnlagen. Alla andra efternamn är ärftliga, det vill säga överförs fritt till släktingar. Efternamn som bärs av fler än 2 000 personer i Danmark betraktas som fritt valbara efternamn. Danmarks statistikbyrå publicerar varje år, med utgångspunkt i uppgifter från det centrala personregistret, en uppdaterad förteckning över fritt valbara efternamn. Var och en kan välja ett efternamn i denna förteckning, oberoende av släktskapsförhållanden. Om ett efternamn inte finns med i förteckningen över fritt valbara efternamn innebär det att det bärs av 2 000 eller färre invånare i Danmark. Ett sådant efternamn hör till kategorin skyddade efternamn. Det kan ges till en person endast på grundval av släktskap eller med skriftligt samtycke från alla som bär efternamnet. En person kan alltid återta sitt tidigare efternamn, oavsett om efternamnet är fritt valbart eller skyddat. Detta gäller även efternamn som förvärvats genom äktenskap eller partnerskap. En person kan alltid få ett efternamn som en förälder, mor- eller farförälder, gammelmor- eller gammelfarförälder eller äldre ana har eller har haft. Detta gäller även efternamn som förvärvas genom äktenskap, partnerskap osv. Denna bestämmelse gäller, som redan nämnts, inte personliga efternamn – patronymikon. Till exempel kan Susanne Jensen inte få sin mors efternamn Olesdatter, om detta efternamn är moderns patronymikon. En person kan få sin styvförälders eller adoptivförälders efternamn, om dessa inte motsätter sig det. Om makar (eller partner) vill ha samma efternamn kan de välja varandras efternamn (hustrun kan ta mannens efternamn eller mannen hustruns). Danska efternamn böjs inte och har inga maskulina eller feminina ändelser. Patronymiska efternamn anger naturligtvis personens kön, t.ex. Helgesdatter (kvinna) och Gunnarson (man). Den danska namnlagen medger dock att en person ges ett efternamn med en maskulin eller feminin ändelse, om efternamnet traditionellt förknippas med en viss kultur där det finns maskulina och feminina efternamnsformer, till exempel polska femininum –a, maskulinum –i, grekiska femininum –ou, -u eller –i, maskulinum –is, tjeckiska femininum –ova, maskulinum –il och så vidare. Utländska patronymikon kan också ges som efternamn, till exempel isländska med det andra ledet –son / –dóttir eller muslimska med det första ledet Al / El. Om modern till exempel heter Bjørk kan dot- 242 KALBOS KULTŪRA | 84 tern enligt isländsk namnsed få efternamnet Björkdóttir (oavsett om modern är isländsk eller inte). Om fadern heter Muhammed kan sonen också enligt muslimsk tradition få efternamnet Al-Muhammed eller Al Muhammed. Mellannamn definieras som ett personnamn som står mellan personens förnamn och efternamn. Ett mellannamn är inte nödvändigt. En person kan ha flera mellannamn. När ett nytt mellannamn väljs försvinner inte det eller de tidigare automatiskt. Liksom efternamn delas mellannamn in i ärftliga, som kan övertas av släktingar, och icke ärftliga (personliga). Till kategorin icke ärftliga mellannamn hör patronymikon (t.ex. Jakobsson, Helgesdatter) och förnamn (t.ex. Andrea Vagn Jensen, Hans Lykke Hansen). Den danska namnlagen ger möjlighet att välja vilket mans- eller kvinnonamn som helst som mellannamn, förutsatt att namnet finns med på förteckningen över godkända namn. Ett mellannamn som erhålls på detta sätt betraktas som personligt (icke ärftligt) och kan inte överföras till ett barn, en make eller maka eller en partner. En kvinna kan välja ett mansnamn som mellannamn (och omvänt); till exempel kan Tina Jensen välja mansnamnet Michael som mellannamn. Ett sådant personligt mellannamn kan senare inte bli personens efternamn; exempelvis kan Tina Michael Jensen inte senare byta namn till Tina Michael. Alla andra mellannamn är ärftliga och kan överföras till släktingar. Som mellannamn kan man välja vilket personnamn som helst som personen enligt gällande lagstiftning får välja som efternamn. Patronymikon samt föräldrars, mor- och farföräldrars, styvföräldrars, adoptivföräldrars och andras efternamn kan alltså bli mellannamn. En person kan överta mellannamn från sina föräldrar, mor- och farföräldrar, far- och morföräldrars föräldrar eller deras föräldrar. En person kan få sin makes, makas eller partners mellannamn eller efternamn som mellannamn, om släktingen inte motsätter sig det. Denna regel gäller, som tidigare nämnts, inte patronymikon; exempelvis kan Jens Gunnarson, som är gift med Susanne Hansen, inte överföra sitt efternamn Gunnarson till sin hustru som mellannamn, om det är hans patronymiska efternamn. En person kan besluta att registrera sitt mellannamn som efternamn. Exempelvis kan Jens Hald Jensen välja mellannamnet Hald som efternamn och heta Jens Hald. Eftersom den danska namnlagen ger rätt att återta ett tidigare mellannamn kan Jens Hald återta sitt tidigare mellannamn Hald och heta Jens Hald Hald. Som framgår av denna korta översikt ger Danmarks namnlag danska medborgare ganska stor frihet att själva välja personnamn. Lagen bygger på grundprincipen att en medborgares namn är hans eller hennes personliga B. SPRAUNIENĖ. Danų asmenvardžių ypatumai 243 en angelägenhet som samhället inte bör lägga sig i mer än nödvändigt. Att en så stor frihet att välja personnamn har lagfästs beror delvis på att danska politiker och språkplanerare strävat efter att öka mångfalden av danska efternamn. Under de senaste århundradena har nämligen sekundära patronymikon med leden -sen dominerat det danska efternamnsbeståndet, såsom Hansen, Andersen eller Jensen2. Detta gjorde det svårt att fastställa en persons identitet, och därför antogs flera lagar om personnamn i syfte att öka mångfalden av efternamn. Få utnyttjade dock möjligheten att avstå från ett efternamn med leden -sen. Psykologiska faktorer påverkar också bytet av efternamn: människor identifierar sig med sitt efternamn och är obenägna att byta det. Efter att lagen om personnamn antogs 2005 verkar problemet äntligen ha lösts: antalet av de 20 vanligaste efternamnen med leden -sen hade minskat märkbart 2007 jämfört med uppgifterna från 1971. Detta berodde på en bestämmelse i lagen som tillåter att ens mellannamn registreras som efternamn och att man avstår från efternamnet med leden -sen. Mellannamn är en typ av personnamn som är karakteristisk för de skandinaviska språken. Som redan nämnts började mellannamn användas för att lättare kunna fastställa personers identitet. Även om mellannamn kan bildas av både efternamn och förnamn, fyller de, trots att de inte ingår i efternamnet, ändå främst efternamnets funktion. Att mellannamnet ligger närmare efternamnet än förnamnet framgår också av möjligheten för en kvinna att välja ett mansnamn som mellannamn och för en man ett kvinnonamn. Danska efternamn har inte särskilda maskulina eller feminina ändelseformer, men förnamn delas in i maskulina, feminina och könsneutrala namn, och den danska namnlagen förbjuder en person att få ett namn som strider mot personens kön (undantag kan göras endast för transsexuella). Eftersom de förnamn som används som mellannamn passar lika bra för personer av båda könen visar detta att de, liksom efternamn, inte markerar kön. LITERATŪRA Meldgaard E. V. 2008: Det drejer sig om: Efternavnets historie [Apie pavardės istoriją]. Institut for Navneforskning. Prieiga per internetą: http://nfi.ku.dk/publikationer/webpublikationer/ddsoefternavnetshistorie.pdf (žiūrėta 2011 06 20–27). 2 1970 m. atliktas tyrimas parodė, kad danų pavardžių fondą sudarė 85 000 skirtingų pavardžių, tačiau net pusė Danijos gyventojų turėjo vieną iš 14 įprasčiausių pavardžių su dėmeniu -sen, o du trečdaliai turėjo vieną iš 50 dažniausių pavardžių, iš kurių vos keletas pavardžių (pvz.: Møller, Schmidt, Lund, Holm) buvo ne antriniai patronimai su dėmeniu -sen. 244 KALBOS KULTŪRA | 84 Lov nr. 524 af 24/06/2005 (Navneloven) [2005 m. birželio 24 d. įstatymas Nr. 524 (Danijos asmenvardžių įstatymas)]. Prieiga per internetą: https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=31494 (žiūrėta 2011 06 20–27). Vejledning om behandling af navnesager [Rekomendacijos dėl asmenvardžių suteikimo]. Prieiga per internetą: https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=127432 (žiūrėta 2011 06 20–27). Danijos teisingumo ministerijos Šeimos departamento interneto svetainėje skelbiama informacija. Prieiga per internetą: www.familestyrelsen.dk (žiūrėta 2011 06 27). Gauta 2011 09 15 PECULIARITIES OF DANISH PERSONAL NAMES S u m m a r y The paper gives a concise overview of the traditions of Danish personal names and giving them to people in Denmark in accordance with the Danish legislation. When discussing the types of Danish personal names, most attention is given to the specific category of a middle name by highlighting the function of this type of personal names characteristic of Scandinavian languages and its differences from more usual categories of names and surnames. KEY WORDS: onomastics, Danish personal names, language planning. BIRUTĖ SPRAUNIENĖ Vilniaus universiteto Skandinavistikos centras Universiteto g. 5, LT-01513 Vilnius [email protected] B. SPRAUNIENĖ. Danų asmenvardžių ypatumai 245