Naujažodžiai su dėmeniu „(-)tinkl-“

JURGITA GIRČIENĖ Lietuvių kalbos institutas NYORD MED LEDet (-)TINKL- NYCKELORD: nyord, nybildning, ordbildning: ordfamilj, sätt, typ, kategori, betydelse, (prefix-, suffix-, ändelse-)avledning, sammansättning. Under det senaste decenniet har över hundratjugo nyord dykt upp i bruket1 – nya bildningar med ledet (-)tinkl-, till exempel: ikitinklinis, įtinklinti, tinklaraštininkauti, tinklumas, tinklalapynas, supertinklas, tinklaerdvė, plepatinklis, mikrotinklaraštininkas. De utgör ämnet för denna artikel: en kvalitativ och kvantitativ analys av strukturen och användningen hos 123 nyord2 genomförs – fördelning efter ordklass, ursprung, ordbildningssätt och -typer samt ordbildningskategorier. Nybildningarnas typiskhet diskuteras, liksom (kortfattat) frågor om deras förhållande till nya lånord med andra rötter och dubletter, deras funktioner samt lexikalisering och socialisering, det vill säga deras etablering i språksystemet och språkbruket. 1. Först bör det sägas att det led som förenar de nyord som behandlas i artikeln – substantivet tinklas (eng. network) också kan betraktas som en neologism, men till skillnad från de nya lexem som ingår i undersökningsmaterialet hör det till de nya sememen. I den digitala tidsåldern har detta ord fått en ny betydelse – internet –3: i datorordböcker 1 Nyord förstås här, enligt traditionen, som vilket nytt ord som helst som har uppkommit. Neologism kan vara nyinlånad, nybildad eller ha uppstått som följd av semantisk utveckling. Inom litauisk språkvetenskap kallas dessa vanligen nya lånord, nybildningar och semantiska neologismer. Nybildning förstås traditionellt i snävare bemärkelse: det är ett nyord som har uppstått genom ordbildning, det vill säga en ny bildning (se: Urbutis 1978: 28–29; Jakaitienė 1980: 82–84; Offord 2001: 98; Girčienė 2006: 74–75 m.fl.). 2 Sådana nyord med ledet (-)tinkl- påträffades i skriftligt och elektroniskt språkbruk fram till augusti 2011. För att uppnå en heltäckande överblick kontrollerades dessutom, med hjälp av den allmänna internetsökmotorn Google, hela den möjliga ordbildningsparadigmen, som omfattar alla hypotetiska avledningar och sammansättningar av substantivet tinklas. 3 Plg. Miliūnaitė 2010: 109; šį atvejį būtų galima interpretuoti ir kaip terminologizuotą bendrinės kalbos žodžio tinklas reikšmę, t. y. „susisiekimo, kelių, ryšių ir kt. linijų sistema“ (DLKŽ, LKŽ). J. GIRČIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 165 Nätverk definieras som ”en grupp datorer och andra enheter som är sammankopplade via kommunikationslinjer så att data kan utbytas mellan dem”, och ”det största datornätverket anses vara internet” (EKŽ). Det är förståeligt att många nybildningar som tillhör datoriseringstermen nätverks ordfamilj också är datatermer som fyller en referentiell funktion. Det bör noteras att en betydande del av dem uppstod som motsvarigheter till nya lånord med olika rötter, t.ex.: webbsida (vebpeidžas, eng. web page), webb (vebas, eng. World Wide, Web), subnät (subnetas, eng. subnet, subnetwork), bloggnätverk (blogas, eng. blog). 2. Bland nybildningarna dominerar, liksom vanligt under expansionsfaser i nomineringen (Цуруна 1984: 181; Cichocki 1996: 779), substantiv (77 procent; t.ex. videotinklaraštininkas). Verben är nästan sex gånger färre (14 procent; t.ex. tinklėti), adjektiven elva gånger färre (7 procent; t.ex. tinklaveikinis), och adverben är bara några få (2 procent; t.ex. žiniatinkliškai). FIG. 1. Fördelning efter ordklass (procent) 3. De flesta (80 procent) av de nya bildningarna är litauiska, t.ex. tinkladraugis. Endast en femtedel (20 procent) av nybildningarna är hybrider, dvs. innehåller även ett lånat element, t.ex. fototinklaraštis (jfr lånordet fotoblogas, eng. photoblog). Bland hybridbildningarna finns flest sammansättningar (16; t.ex. megatinklas), nästan tre gånger färre avledningar med internationella prefix (6; t.ex. subtinklas), och minst vanliga är nybildningar med icke-litauiska suffix (3; t.ex. tinklistas). 166 KALBOS KULTŪRA | 84 4. De flesta av de nybildningar som diskuteras kan betraktas som typiska avledningar. De representerar alla ordbildningssätt4 (se fig. 2). FIG. 2. Nybildningarnas fördelning efter ordbildningssätt (procent) Omkring hälften (48 procent) av nybildningarna är sammansättningar, t.ex. tinklažmogis. Mindre än en tredjedel (16) av de 59 sammansättningarna är hybrider, t.ex. skautatinklis. Det är värt att notera att omkring hälften av dessa sammansättningar utgörs av hybrider mellan sammansättningar och internationella morfem, vilka tidigare varit främmande för litauisk ordbildning, t.ex. videotinklaraštis. I 53 sammansättningar är den ena delen substantivet tinklas, i 6 är den tinklaraštis, t.ex.: darbatinklis, pseudotinklaraštis. Det bör noteras att ännu fler nybildningar har en sammansatt stam; tillsammans med sammansättningarna utgör de mer än hälften av det undersökta nybildningsmaterialet – totalt 73 enheter, eftersom 14 (flerstegs-)sammansättningar är basord för avledningar, t.ex. fototinklaraštininkas, tinklaraštėti. De många avledningarna från sammansättningar bör ses som en ny ordbildningstendens, som har framträtt under de senaste decennierna (Keinys 1979: 155; Gaivenis 1980: 31; Mikelionienė 2000: 10–12, 17; Girčienė 2005: 53–54 m.fl.). Detta beror sannolikt på behovet av mer precisa benämningar som underlättar kommunikationen, vilket tar sig uttryck i en strävan att närma ordets lexikala betydelse till dess ordbildningsbetydelse (se vidare Girčienė 2005: 54 m.fl.)5. Sådana processer förekommer också i andra 4 Reflexiva avledningar betraktas enligt DLKG: 406–409 som representanter för en separat ordbildningsmetod. 5 När en avledning används som lexikalt element tycks dess motivation – den betydelse som framgår av själva avledningens struktur – hamna i bakgrunden (Gaivenis 1996: 31). Avledningar är emellertid sekundära nominativa enheter, där information inte bara om ett visst verklighetsobjekt utan också om vissa relationer mellan verklighetens företeelser och de ord som benämner dem har lagrats (Jakaitienė 1988: 24, 92). Så länge avledningens motivation förblir tydlig, dess funktion J. GIRČIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 167 FIG. 3. Suffixernas fördelning efter antalet avledningar kalboms (Picone 1996: 15) (daiktavardiniai dėriniai plačiau aptariami daiktavardžių darybos analizės poskyryje 5.1). skiljer sig därför från det enkla ordet. Ordets ordbildningsstruktur anger riktlinjer för dess användning och hindrar den lexikala betydelsen från att överskrida vissa gränser (Urbutis 1978: 56–64). Av olika lexikala varianter är det i regel de vars ljudform inte är vilseledande och är maximalt informativ som etableras i bruket (Urbutis 1978: 63–65; Haugenas 1994: 23; Skardžius 1997: 79–80; Girčienė 2005: 107–127). 168 KALBOS KULTŪRA | 84 Något mindre vanliga än sammansättningar (36 procent) är suffixavledningar, t.ex. tinklija. Omkring en tiondel (11 procent) av de nya bildningarna utgörs av prefixavledningar, t.ex. betinklis. Reflexiva avledningar (3 procent; t.ex. įsitinklinti)6 och ändelseavledningar (2 procent) är mycket ovanliga, t.ex. tinklius. Vid bildningen av de 64 avledningarna användes sammanlagt 20 olika suffix, varav tre är icke-litauiska (se fig. 3); 12 olika prefix, varav fem är av främmande ursprung: två avledningar med vart och ett av prefixen ne- och super-; en avledning vardera med be-, į-, iš-, po- och už-; en avledning med vart och ett av anti-, inter-, meta- och sub-; samt två olika ändelser: en avledning vardera med -is och -us. Bland avledningarna dominerar nominala bildningar (73 procent; 47), medan verbala avledningar utgör mindre än en tredjedel (27 procent; 17). Av figur 3 framgår att de mest produktiva formanten är suffixen -imas och -ininkas. 5. Som redan nämnts utgörs majoriteten av de undersökta nyorden med leden (-)tinkl- av substantiv, varför den fortsatta framställningen huvudsakligen ägnas åt dem. Bland de 95 substantiven dominerar också sammansättningarna (62 procent); suffixavledningarna är mindre än hälften så många (29 procent), prefixavledningarna utgör mindre än en tiondel (7 procent), och ändelseavledningarna är de allra ovanligaste (2 procent). 5.1. Majoriteten (75 procent) – 44 av 59 – av sammansättningarna har, som brukligt i litauiskan (jfr DLKG 151; Keinys 1999: 69), ett substantiv som andra led. Bland dem är substantivet tinklas vanligast – 21 sammansättningar har detta som andra led, och nästan hälften av dem har en fogevokal, t.ex. naudatinklis. Näst vanligast är sammansättningen tinklaraštis, som ingår i urvalet av nyord och utgör andra ledet i sex andra sammansättningar, alltså sammansättningar av andra graden, t.ex. mikrotinklaraštis. Det bör noteras att alla sammansättningar med detta andra led är hybrider: deras första led är internationella element foto-, video-, mikro-, makro- och så vidare. Dessa sammansatta substantiv konkurrerar i allmänhet i bruket inte bara med lånord utan också med tvåords litauiska motsvarigheter: jfr audiotinklaraštis och audioblogas, garso tinklaraštis. Nästan hälften av sammansättningarna med tinklas som andra led är hybrider, t.ex. megatinklas. Vissa av dem kan räknas till de atypiska sammansättningarna som förekommer enstaka gånger, t.ex. sociatinklis. Bland dem finns stilistiskt markerade nyord som, utöver en referentiell funktion, också fyller en emotionellt expressiv och metalingvistisk funktion (jfr Jakobson 2004: 10–17 osv.), t.ex.: Det är knappast meningsfullt att kalla det världsomspännande nätet 6 Ord med en sådan morfemstruktur kan också betraktas som prefixavledningar av reflexiva verb, i detta fall tinklintis (se V. Urbučio iakttagelser om bildningar med en instabil ordning mellan bildningsleden: Urbutis 1978: 91–93). J. GIRDŽIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 169 begränsa eller läsa utifrån dess innehåll. Då får man också till ”paskalatintklis”, ”plepatinklis”, ”pornotinklis” och så vidare [intern. kom.]. De flesta sammansatta substantiv med ett substantiviskt andra led är determinativa, det vill säga att det första ledet preciserar och begränsar betydelsen hos det andra (Urbutis 1961: 68; LKG I: 457; DLKG: 151). Drygt en sjättedel (13) av sammansättningarna har ett verbalt andra led, t.ex. tinklavaldą. Detta stämmer i huvudsak överens med tendenserna i litauisk nyordsbildning: det hävdas att endast ungefär vart femte sammansatta ord har ett andra led som bygger på verb (Keinys 1999: 69). Alla deras första led är substantiviska (tinklas), och alla har fogevokalen –a– utom ett (tinklokūra, men synonymen tinklakūra används också). I de flesta av de sammansättningar som behandlas uttrycker det första ledet traditionellt objektet för den handling som uttrycks av det andra ledet, t.ex. tinklas klaida. Traditionellt utgörs leden i sammansättningar av denna typ oftast av obildade stammar, t.ex. tinklat arša (jfr Girčienė 2005: 68). Endast två sammansättningar har andra slags led: en har ett adjektiviskt led: tinklapalaikis; i den andra uttrycks ledet av ett självständigt internationellt element: tinklomatas (se Mikelionienė 2000: 132 m.fl.). Sammanfattningsvis kan sägas om sammansättningarna att endast några få av dem är etablerade datatermer i bruket och har konkurrerat ut sina dubbelgångarlån. Dit kan tinklalapis, tinklaraštis, žiniatinklis räknas. De nya sammansättningarna tinklavietė, tinklaveika, tinklažmogis sprids också i bruket. Det sistnämnda används för övrigt inte bara som motsvarighet till lånordet internautas: det finns texter där nybildningen används i en mer specialiserad betydelse än interneto vartotojas – ”unga internetpionjärer i åldern 20–29 år, som är först med att vilja prova alla nyheter; att sköta sina ärenden på internet är deras vardag; internet är nödvändigt för dem som en form av självuttryck och för att umgås och tillbringa fritiden”. Jfr andra angivna typer av internetanvändare: målinriktade, sociala, tröga, konservativa (se http://mediametamorfozes.wordpress.com/2011/02/05/inter-neto-vartotoju-paveikslas-lietuvoje-2011-m/). 5.2. Bland de nya suffixavledda substantiven (27), bildade med 12 olika suffix, är de nominala avledningarna (65 procent) nästan dubbelt så många som de verbala (35 procent). Suffixavledda substantiv representerar överlag sex ordbildningskategorier. Den största är kategorin för bärare av nominala egenskaper (31 procent), som omfattar avledningar med tre olika suffix. Mest produktivt bland dessa är det produktiva suffixet i kategorin –ininkas (jfr DLKG: 94). Sex nya bildningar: tinklaraštininkas, fototinklaraštininkas, mikrotinklaraštininkas, videotinklaraštininkas, tinklasaitininkas, tinklaveikininkas, vars 170 KALBOS KULTŪRA | 84 Även baserna är nybildningar – (flerledade) sammansättningar med leden -tinkl-, som betecknar personer utifrån deras yrke, intresse eller något som är förknippat med dem (jfr DLKG: 114). Av de nämnda avledningarna är den första mest etablerad i bruk – en motsvarighet till det nya lånordet blogeris, som också är mycket vanligt och har referentiell funktion. Även andra nybildningar med leden -tinklarašt-, som betecknar snävare, partiella begrepp, tenderar att spridas. Ytterligare två nybildningar som tillhör kategorin benämningar på bärare av egenskaper – avledningen med suffixet -išius tinkličius och bildningen med det internationella suffixet -istas, tinklistas, är avledningar av substantivet tinklas. Bruksdata visar att de är tillfälliga, stilistiskt markerade nybildningar som, utöver en referentiell funktion, också har en känslomässigt expressiv och metalingvistisk funktion, till exempel: Utifrån den här termen kan man bilda andra ord som exakt beskriver en specialist inom något annat område (till och med ett tillräckligt snävt sådant!) ända in i märgen (vem var först med att säga tinkličius?;-) [intern. kom.]; Visst, vänd dig till Algirdas, han är vår starka tinklistas☺ [intern. kom.]. Det är värt att notera att lekfullhet och språklig lek betraktas som ett utmärkande drag för postmodernismens epok, som överlag kännetecknas särskilt av neologismer (Lapenienė 2007; Lyotard 2010: 32 m.fl.). Den näst största kategorin sett till antalet bildningar är benämningar på handlingar, eller verbabstrakt (23 procent). Till den hör sex avledningar med kategorins mest produktiva suffix -imas (jfr DLKG: 94): tinklaraštinimas, tinklaraščiavimas, tinkl(i)avimas(is), tinklėjimas, tinklinimas(is), į(si)tinklinimas. Dessa är flerledade, sporadiskt brukade bildningar (med undantag för de två sista), vilkas basord också är nybildningar i det undersökta materialet. Något färre nybildningar tillhör kategorin bärare av egenskaper, eller substantivabstrakt (15 procent). Det rör sig om fyra avledningar med tre olika suffix: -umas, -ystė och det internationella -izmas. En av dem är en förstaledad bildning – en inte helt typisk avledning av substantivet tinklas, tink#lumas. Avledningar med detta suffix bildas oftast av adjektiv (se DLKG: 100–101), jfr den andra, flerledade bildningen tinkliškumas. Övriga bildningar i kategorin, vars basord är nybildningarna i materialet tinklaraštystė och tinklaraštizmas, bör betraktas som stilistiskt markerade konkurrerande lexikala varianter; liksom de två andra är de för närvarande mycket ovanliga i bruk. Till kategorin platsnamn, som har lika många nybildningar (15 procent) och tenderar att spridas i bruk, hör avledningar med suffixen -ija och -ynas, vilkas bildningsbas också är materialets nybildning tinklaraštis: tinklaraštynas och tinklaraštija. Den senare, även om den inte är helt typisk, konkurrerar framgångsrikt med det nya lånordet blogosfera (se Girčienė 2008 för en utförligare diskussion). J. GIRČIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 171 6. Sammanfattningsvis kan sägas att nästan en sjättedel av nyorden (22) med leden (−)tinkl− är basord för andra nya bildningar, vilka utgör omkring en tredjedel av hela materialet (44). De flesta har en avledning, till exempel: tinklažmogis → tinklažmogiškas; tinkl(i)uoti → tinkl(i)avimas; tinklinėti → tinklinėtojas. Några ord utgör bas för två eller tre avledningar, till exempel: tinklaveika → tinklaveikininkas, tinklaveikinis; tinklalapis → tinklalapynas, tinklalapiškas, tinklalapinti. Den största ordbildningsfamiljen har det nya sammansatta substantivet tinklaraštis som bas. Detta nyord är basord för hela 19 nya bildningar, till exempel: tinklaraštis → tinklaraštininkas, tinklaraštiškas, tinklaraštija, tinklaraštynas, tinklaraščiauti, mikrotinklaraštis (se nyordsförteckningen för samtliga fall). Det ingår också som led i åtta flerledade bildningar, till exempel: tinklaraštininkauti, tinklaraštiškai, tinklaraščiauvimas, mikrotinklaraštininkas. Nybildningar med leden (−)tinklarašt− har en tydlig motivation, är systematiska (de bildar ett adekvat system av motsvarigheter till främmande ord), relativt ekonomiska och produktiva, och sprids snabbt i bruk. De kan konkurrera inte bara med lånord som har samma betydelse, utan också med andra motsvarigheter: jfr tinklaraštis och blogas, asmenraštis, interneto dienoraštis (om konkurrenstendenserna mellan lånord med roten (−)blog− och motsvarigheter med olika rötter, varav mer än hälften innehåller leden (−)tinklarašt−, se Girčienė 2008). SLUTSATSER Under det senaste decenniet har 123 nyord dykt upp i bruk – nya bildningar med leden (−)tinkl−, till exempel: įsitinklinti, betinklis, žiniatinkliškai. Bland dem dominerar litauiska nybildningar (80 procent), medan hybrida bildningar, till exempel megatinklas, bara utgör en femtedel av materialet. Många nybildningar uppstod som referentiella motsvarigheter till nya lånord med olika rötter; några av dem kan betraktas som datatermer, till exempel žiniatinklis (vebas). Ordbildningen förblir alltså utan tvekan en viktig motvikt till en annan väg för nyordsbildning – låneprocessen. Det finns också nya bildningar, däribland stilistiskt konnoterade former som är särskilt typiska för postmoderniteten och fyller känslomässigt expressiva, metalingvistiska och andra funktioner; dessa kan inte knytas till specifika lånord eller datatermer, till exempel plepatinklis. Under skeden i nomineringens utveckling är det typiskt att substantiv dominerar bland nyorden (77 procent). De flesta nybildningar bör betraktas som typiska bildningar. Bland mer generella nya tendenser i ordbildningen kan nämnas att en tidigare för litauisk ordbildning ovanlig 172 KALBOS KULTŪRA | 84 … mängden hybrider av sammansättningar och internationella morfem samt avledningar av sammansättningar, till exempel videotinklaraštis, tinklalapynas. Nästan hälften (48 procent) av materialet utgörs av sammansättningar, bland vilka determinativa sammansättningar traditionellt dominerar; de har ett substantiv som andra led, till exempel tinkladraugis. Frekvensen av sammansatta ord, som tidigare inte varit lika typiska för litauiskan, bekräftar den tendens till ökning som framträtt under de senaste årtiondena. Detta beror sannolikt på behovet av mer precisa benämningar som underlättar kommunikation – i språkbruket får nybildningar vanligen fäste när deras ljudform inte är vilseledande och är maximalt informativ: därigenom minskar belastningen på minnet och nya ord blir lättare att införliva i det aktiva ordförrådet. Näst vanligast (36 procent) är suffixavledningar, till exempel tinklija. Ungefär en tiondel (11 procent) av de nya bildningarna utgörs av prefixavledningar, till exempel potinklis. Reflexiva avledningar (3 procent) och avledningar med ändelse (2 procent) är mycket ovanliga. Vid avledningen av dessa ord har totalt 20 olika suffix, 12 prefix och 2 ändelser använts. De mest produktiva formanten är suffixen –imas och –ininkas: sex avledningar har hittats för vardera, tillhörande kategorierna verbalsubstantiv (till exempel tinklaraštinimas) och substantiviska beteckningar för bärare av en egenskap (till exempel tinklaraštininkas). Nästan en sjättedel av de nyord som innehåller elementet (-)tinkl- är grundord till andra nya bildningar, vilka utgör över en tredjedel av hela materialet (36 procent). Den största ordbildningsfamiljen har den nya sammansatta substantivbildningen tinklaraštis (27). De snabba processerna av lexikalisering och socialisering – förgrening i ordbildningen, den höga brukningsfrekvensen för många nybildningar, till exempel tinklalapis, tinklaraštis, tinklaraštininkas, tinklavietė, žiniatinklis, förmågan att konkurrera med lånord med olika rötter och andra motsvarigheter, samt den elektroniska diskurs som gynnar flertalet nyord med morfemet (-)tinkl-, gör det möjligt att tala om nyordsbildarnas språkliga och samhälleliga klarsyn och om en möjlig fortsatt utveckling. ALFABETISK FÖRTECKNING ÖVER NYORD MED MORFEMET (-)TINKL- antitinklaraštis audiotinklaraštis betinklis darbatinklis fototinklaraštininkas fototinklaraštis ikitinklinis infotinklas intertinklas intratinklas išsitinklinti ištinklinti in(nät)verkande nätverksansluta sig nätverksansluta makroblogg megaverk metanätverk mikrobloggare mikroblogg nyttanätverk J. GIRCĖNIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 173 nyhetsnät inte nätverksansluta icke-nätverksmässig efternät pladdernät popnätverk porrnätverk subnät pseudoblogg pseudonätverk scoutnätverk socialt nätverk samhällsnätverk undernätverk superblogg supernätverk gränsnät mellannät nätverk för småprat nätverkande nätverka nätverksarbetare nätverksbyggare nätverksdag nätverksarbete nätverksvän nätverksutrymme nätverksljud nätverksras nätbok nätverksväv poddsändning webbsida (verb) webbsida webbsidesliknande webbsidebestånd webbårsdag webbsidesaktig webbplats webbplatta blogga bloggande blogga bloggare (fem.) bloggare bli alltmer bloggig bloggosfär bloggifiering bloggare blogga bloggrelaterad blogga blogg på bloggvis bloggmässig bloggism bloggosfär bloggverksamhet nätanvändare nätverksmedia nätförorening nätverksbyggare nätbild nätförvaltning nätverksregent nätverksnamn nätverksadministratör nätverkande nätverksutövare nätverksmässig webbplats nätverkshistoria nätverksmänniska nätverksmänsklig nätverkande nätverka nätverksväv nätverka nätverksbyggare nätverksrik nätverkande(is) att nätverka nätverkare litet nätverk nätverk nätverkare nätverkare nätverksmässighet nätverk nätverksarkitektur nätverksautomat nätverksmässighet att bli uppkopplad att koppla upp videobloggare videoblogg offentligt nätverk över-nätverk världsomspännande nätverk webbaserad webbläsare på webben LITERATŪRA Cichocki W. 1996: Data Analysis. – Contact Linguistics 1 (HSH 12.1), Berlin–New York, 776–787. DLKG 1997: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. 174 KALBOS KULTŪRA | 84 DLKŽ – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas, elektroninis variantas. Prieiga per internetą: http://www.lki.lt/dlkz. EKŽ – Dagienė V., Grigas G., Jevsikova T. Enciklopedinis kompiuterijos žodynas. 2-as papildytas leidimas, Vilnius: TEV, 2008. Prieiga per internetą: http://www.likit.lt/term/enc.html (žiūrėta 2011 m. rugpjūčio mėn.). Gaivenis K. 1980: Naujadarai ir naujažodžiai. – Mokslas ir gyvenimas 2, 31. Gaivenis K. 1996: Kalbiniai ir loginiai terminų reikalavimai. – Terminologija 3, 26–38. Girčienė J. 2005: Naujųjų skolinių atitikmenys: struktūra ir vartosena, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Girčienė J. 2006: Verstinės literatūros naujažodžiai. – Kalbos kultūra 79, 74–90. Girčienė J. 2008: Naujieji svetimžodžiai su šaknimi blog- ir jų atitikmenys. – Kalbos kultūra 81, 50–64. Haugenas E. 1994: Kalbotyra ir kalbos planavimas. – Sociolingvistika ir kalbos kultūra, Vilnius: Gimtoji kalba. Jakaitienė E. 1980: Lietuvių kalbos leksikologija, Vilnius: Mokslas. Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas. Jakobson R. 2004: Lingvistika ir poetika. – Baltos lankos 18–19, 5–49. Keinys S. 1979: Galūninė terminų daryba. – Lietuvių kalbotyros klausimai 19, 155–183. Keinys S. 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universitetas. Lapėnienė D. 2007: Žodžiai ir prasmės perteikiant postmodernistinę realybės sampratą. Prieiga per internetą: http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:rc6O21MAmtcJ:www.lhpa.net/files/Straipsniai/Lapenaite_Zodziai_ir_prasmes.doc+Dalia+Lap%C4%97nien%C4%97+%C5%BDOD%C5%BDIAI+IR+PRASM%C4%96S+PERTEIKIANT+POSTMODERNISTIN%C4%98+REALYB%C4%96S+S%C4%84MPRAT%C4%84&cd=7&hl=lt&ct=clnk&gl=lt (žiūrėta 2011 m. rugpjūčio mėn.). Lyotard J. F. 2010: Postmodernus būvis, Vilnius: Baltos lankos. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1, Vilnius: Mintis. LKŽ – Lietuvių kalbos žodynas, t. 1–20, 1941–2002, elektroninis variantas (2005). Prieiga per internetą: http://www.lkz.lt. Mikelionienė J. 2000: Naujoji lietuvių kalbos leksika (daktaro disertacija), Kaunas, VDU. Miliūnaitė R. 2010: Bendrinės kalbos normintojai ir besikurianti skaitmeninio modernizmo visuomenė. – Kalbos kultūra 83, 98–118. Offord M. 2001: French Words: Past, Present and Future, Clevedon etc.: Multilingual Matters. J. GIRČIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 175 Picone M. 1996: Anglicisms, Neologisms and Dynamic French, Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Skardžius P. 1997: Rinktiniai raštai 2. Bendrinė kalba ir jos vartojimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidykla. Urbutis V. 1961: Dabartinės lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių daryba. – Dabartinė lietuvių kalba, Vilnius: Valstybinė politinės ir mokslinės literatūros leidykla, 65–121. Urbutis V. 1978: Žodžių darybos teorija, Vilnius: Mokslas. Цурупа Л. Ю. 1984: Некоторые наблюдения над УСНФХ английского языка. – Исследование семантических структур слов и их сочетаемости, Москва: МГПИ. Gauta 2011 11 04 NEOLOGISMS WITH THE COMPONENT (-)TINKL- Summary The paper examines the structure and usage of 123 recently adopted neologisms, or new words, with the element –tinkl– from the quantitative and qualitative point of view. The analysis focuses on new coinages within the word-building entry of the noun tinklas (‘network’) and their distribution according to part of speech, origin, ways and types of word-building. An attempt is made to discuss issues of typicality of new coinages as well as related issues of their relationship with alternative new loan words (containing various roots), functions as well as lexicalisation and socialization, or their entrenchment in the language system and actual usage. As an established tendency in periods of nomination development, among neologisms nouns clearly prevail (77 per cent). A large number of neologisms have emerged as equivalents of new loan words performing a referential function, e.g. žiniatinklis (also webas) (‘web’). Therefore, it seems natural that Lithuanian coinages make up the majority (80 per cent) of all researched neologisms. Thus word building remains an important counterpart of borrowing, the other way of emerging neologisms. However, we also have neologisms which could be hardly related to any specific loan words, including words with stylistic connotations, performing an emotive and expressive, metalinguistic and other functions, characteristic of post-modern society, e.g. plepatinklis (~‘chatter-web’). Most neologisms should be treated as typical coinages. About half of them (48 per cent) are compounds, e.g. tinkladraugis (~‘web-pal’). The abundance of compounds, which previously were not so frequent in Lithuanian, has confirmed 176 KALBOS KULTŪRA | 84 a clearly identifiable tendency in their increase during the last decades. It might be concerned with a need to more detailed nomination, which makes our communication easier. The need is seen in an attempt to bring lexical and derivational meanings closer to each other. The second most frequent neologisms are suffixal derivatives (36 per cent), e.g. tinklija. About one tenth (11 per cent) of new coinages are prefixal derivatives, e.g. potinklis (‘subweb’). Reflexive and inflectional derivatives are very rare. Most productive are the formants –imas and –ininkas building abstract verbs and carriers of features, e.g. tinklaraštinimas (‘putting up on the webpage’), tinklaraštininkas (‘author of a webpage’). Other new coinages (about one third of all the data) constitute the derivational basis of almost one sixth of the neologisms with the element (–)tinkl-. Of all derivational entries, the most abundant is the derivational entry of the noun tinklaraštis (‘webpage’, 27 coinages), e.g. tinklaraštis → tinklaraštininkas, tinklaraštinis, tinklaraštija, tinklaraštynas, audiotinklaraštis. Fast processes of lexicalisation and socialisation, which include the emergence of new derivational patterns, particularly frequent usage of some neologisms, competitiveness with loan words consisting of various roots and with their equivalents, electronic discourse favourable to many neologisms with the element (–)tinkl- lead to a discussion about linguistic insights of individual authors and the society and further development of the paradigm. KEY WORDS: neologism, new coinage, word-building: entry, way, type, category, meaning, (prefixal, suffixal, inflectional) derivative, compound. JURGITA GIRČIENĖ Lietuvių kalbos institutas P. Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] J. GIRČIENĖ. Naujažodžiai su dėmeniu (-)tinkl- 177