Lietuvių kalbos gyvavimas ir atsinaujinimas šiuolaikinėje visuomenėje

DET LITAUISKA SPRÅKETS LIV OCH FÖRNYELSE I DET MODERNA SAMHÄLLET Den 20:e Jonas Jablonskis-konferensen Den 4 oktober 2013 hölls den jubileumspräglade 20:e Jonas Jablonskis-konferensen vid Litauiska språkets institut. Liksom varje år arrangerades konferensen av avdelningen för standardspråk vid Litauiska språkets institut tillsammans med institutionen för litauiska språket vid Vilnius universitet. Årets konferenstema var Det litauiska språkets liv och förnyelse i det moderna samhället. Den tjugonde konferensen ägnades åt att undersöka förändringar i standardspråkets normer och bruk samt diskutera det litauiska språkets status och hur denna omsätts i praktiken. Föredragshållare från olika institutioner i Litauen deltog i konferensen, och en forskare från grannlandet Lettland hade kommit dit. Vid jubileumskonferensen hölls sjutton föredrag. Litauiska språkets instituts direktör, docent och doktor JOLANTA ZABARSKAITĖ, hälsade de många konferensdeltagarna och föredragshållarna välkomna. Inledningsanförandet hölls av chefen för avdelningen för standardspråk vid Litauiska språkets institut, seniorforskaren dr. (HP) RITA MILIŪNAITĖ. Den första delen av det första mötet ägnades åt lingvisten Jonas Jablonskis liv och verksamhet, det litauiska statsspråkets funktion och språkpolitiken. Konferensens första föredrag, Jonas Jablonskis och nationens språk, hölls av lingvisten JONAS KLIMAVIČIUS. Han talade om riktlinjer för språkutveckling och betonade att J. Jablonskis bör betraktas som en helgjuten modern personlighet. När man undersöker hans verk är det viktigt att lyfta fram de vägvisare som präglade hans liv och riktlinjerna för hans verksamhet. Om standardspråket och förändringar i synen på det talade Litauiska språkets instituts seniorforskare LAIMA KALĖDIENĖ i föredraget Synen på det litauiska standardspråket i början av 2000-talet. Standardspråkets ställning i Litauen diskuterades. Projektet Samtida geolingvistiska undersökningar i Litauen presenterades kort, liksom dess preliminära resultat, som gör det möjligt att hävda att standardspråket i stort sett används allmänt i Litauen – något som aldrig tidigare har varit fallet. Föredraget gav en kort översikt över förändringar i standardiseringen av standardspråket utomlands och behandlade standardspråkets utveckling, tillsyn och spridning i 2000-talets Litauen. A. TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalbos gyvavimas ir atsinaujinimas šiuolaikinėje visuomenėje 317 Sammanfattningsvis är de svagaste leden i standardiseringen, kodifieringen och tillsynen av det litauiska standardspråket spridningen av standardspråkets normer och arbetet med att höja dess prestige. Ordföranden för den statliga kommissionen för det litauiska språket, DAIVA VAIŠNIENĖ, talade i föredraget Språkpolitikens nuläge: om traditioner och nya perspektiv om språkpolitik i den moderna flerspråkiga och multimodala världen. Föredraget behandlade de aktuella riktlinjerna för det litauiska språkets utveckling och standardisering, läget för standardiseringen av det litauiska standardspråket samt de senaste förslagen om normförändringar och fastställande av varianter. Frågor som undersöktes var om det är möjligt att förena tradition och förändring i planeringen av språkets utveckling, eftersträva en förening av vetenskaplig grund och mångfald i språkbruket samt lämna utrymme för ett särpräglat uttryck som även omfattar andra språkvarieteter än standardspråket. Föredraget Sydöstra Litauens ortnamns ursprung och autentiska stavning om namnens ursprung och stavning hölls av KAZIMIERAS GARŠVA, seniorforskare vid Litauiska språkets institut. Föredraget handlade om ursprunget till namn på bosättningar och vattendrag i Vilnius och Šalčininkai distrikt (de flesta ortnamnen är av litauiskt ursprung) samt stavningen av personnamn. Den andra delen av det första mötet ägnades åt att diskutera språkförändringar inom olika samhällsområden. Två föredrag handlade om reklamspråk. REGINA KOŽENIAUSKIENĖ, professor vid Vilnius universitet, fäste i föredraget Det figurativa samspelet i förnyad fraseologi i medierna uppmärksamheten på förnyad fraseologi, som vittnar om det litauiska språkets särskilda stilistiska livskraft. Föredraget anlade ett nytt perspektiv på omformad fraseologi: den beskrivs och analyseras tillsammans med de syntaktiska, destruktiva figurer som följer med den. Slutsatsen var att författare med figurativ lek till varje pris försöker fånga mottagarens uppmärksamhet. Föredraget Intertextualitet i reklam hölls av IRENA SMETONIENĖ, docent vid Vilnius universitet. Där behandlades begreppet intertextualitet och dess kännetecken. Föredragshållaren talade om hur olika typer av intertextualitet hjälper reklamens skapare att lyfta fram den annonserade varans egenskaper, väcka eller stimulera en potentiell köpares intresse och få denne att köpa varan. Lingvisten illustrerade föredraget med många exempel från reklam. De två följande föredragen handlade om språkförändringar i medierna. RASA DOBRŽINSKIENĖ, lektor vid Mykolas Romeris-universitetet, höll föredraget Polisens bild i Litauens medier. Syftet med föredraget var att visa vilka konnotationer – positiva eller negativa – som dominerar i mediernas rapportering om poliser. Det urval som föredragshållaren undersökte motiverades av det som hörs 318 KALBOS KULTŪRA | 86 uppfattningen att medierna påverkar polisens dåliga betyg och att det bara publiceras negativ information om poliser. Det insamlade materialet visade att uttalanden med positiv respektive negativ konnotation förekom i ungefär lika stor utsträckning. INGA NANARTONYTĖ, magisterstudent vid Vilnius universitets humanistiska fakultet i Kaunas, beskrev i sitt föredrag Leksikos aktualizacijos būdai žurnaluose paaugliams de viktigaste sätten att aktualisera lexikonet i journalistik riktad till ungdomar. Det betonades att gränsen mellan journalistisk och vardaglig stil suddas ut i ungdomstidningar, särskilt i pojktidningar, när man eftersträvar pragmatiska mål (att bli omtyckt och tillmötesgå läsarna) eller skapar vissa roller. Enligt föredragshållaren bör författare till ungdomstidningar inte efterlikna ungdomars sätt att tala, utan visa läsarna exempel på ett bildrikt och normriktigt språkbruk. RITA MILIŪNAITĖ, seniorforskare vid Institutet för det litauiska språket, undersökte i sitt föredrag Naujieji kontaminaciniai dariniai dabartinėje vartosenoje, med utgångspunkt i Naujažodžių duomenyno registerkort, orsakerna till dessa bildningars uppkomst, deras källor och strukturella särdrag. Lingvisten hävdade att de flesta sådana bildningar tillkommer som lån, särskilt från engelskan; andra kontaminationsbildningar översätts led för led från andra språk, medan inhemska bildningar är sådana som sammanhanget visar har skapats i litauiskan (det fanns minst av de sistnämnda). Föredragshållaren betonade att det är meningsfullt att diskutera de kontaminationsbildningar som blivit vanligare i språkbruket, för att förnya både förståelsen av dem och förrådet av exempel på denna typ av nyord som förekommer i vetenskaplig och pedagogisk litteratur. Den första delen av det andra sammanträdet ägnades åt lexikonet, dess användning och nyheter. DZINTRA ŠULCĖ, docent vid Liepājas universitet, diskuterade i sitt föredrag Tarptautinių žodžių vartojimo aktualijos principerna för hur internationella ord anpassas till ett visst språk och presenterade ordböcker över internationella ord utgivna i Lettland samt institutioner som behandlar frågor om anpassning av internationella ord. Föredragshållaren jämförde anpassningen av internationella ord i lettiska och litauiska. Det konstaterades att litauerna har hanterat den stora majoriteten av internationella ord mer framgångsrikt och helt anpassat dem till det litauiska grammatiska systemet. RASUOLĖ VLADARSKIENĖ, forskare vid Institutet för det litauiska språket, talade i sitt föredrag Administracinės kalbos leksikos naujovės om orsakerna till språkförändring och presenterade det språkliga skikt som förändras lättast – lexikonet. Hon tog upp nyheter i förvaltningsspråkets lexikon och diskuterade ingående särskilda grupper av dem med hjälp av exempel från språkbruket. Föredragshållaren sammanfattade att orsaken till att nyheter uppstår är behovet, vid översättning av Europeiska unionens A. TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalbos gyvavimas ir atsinaujinimas šiuolaikinėje visuomenėje 319 dokument, av att benämna nya föremål, platser och begrepp, begränsat av strävan att så exakt som möjligt återge källspråkets uttryck bokstavligt. Ett föredrag om översättning av Europeiska unionens dokument från franska till litauiska, Europos Sąjungos dokumentų leksinių analitinių konstrukcijų vertimas iš prancūzų kalbos į lietuvių kalbą, hölls av AURELIJA LEONAVIČIENĖ, professor vid Kaunas tekniska universitet, och DALIA LIEPUONIŪTĖ, student på kandidatprogrammet i fransk filologi vid Vilnius universitet. Föredraget behandlade en genre inom förvaltningsstilen – domstolsutlåtanden på franska och litauiska. Föredragshållarna betonade att ämnets aktualitet berodde på de mycket vanliga översättningsfelen i texter som översätts från analytiska språk (engelska, franska m.fl.) till det syntetiska litauiska språket, samt på att modersmålets systemegenskaper, normer och stilistiska språkbruk inte beaktas. Två föredrag ägnades åt Bendrinės lietuvių kalbos žodynui. DAIVA MURMULAITYTĖ, seniorforskare vid Institutet för det litauiska språket, höll föredraget Piniginių vienetų pavadinimų semantika. Föredraget presenterade den lexikala-semantiska gruppen av benämningar på penningenheter och diskuterade hur definitioner av denna semantiska grupp formuleras i ordböcker på olika språk. Med utgångspunkt i material från ordböcker på olika språk antog föredragshållaren att benämningar på penningenheter har tre betydelser (eller tre betydelsenyanser): penningenheten i ett visst land; denna enhet med avseende på dess värde jämfört med andra penningenheter (används endast i singular); tecknet för dess värde (sedel och/eller mynt). Föredragshållaren presenterade en möjlig ordboksartikel för en benämning på en penningenhet i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. Det andra föredraget på temat Bendrinės lietuvių kalbos žodyno, Piniginių vienetų pavadinimai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“, hölls av AURELIJA TAMULIONIENĖ, forskare vid Institutet för det litauiska språket. Föredraget undersökte vilka problem som uppstår vid beskrivningen av benämningar på penningenheter i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne, lade fram möjliga urvalskriterier för benämningar på penningenheter, diskuterade variationen i formerna hos vissa benämningar på penningenheter och visade fall som ännu inte har normerats. Den andra delen av det andra sammanträdet ägnades åt frågor om bedömning av språkfenomen och syntax. Föredraget Kalbos reiškinių vertinimo laipsniai: ties (ne) normos riba hölls av LINA MURRINIENĖ, docent vid Litauens universitet för utbildningsvetenskap. Föredraget tog på nytt upp problemet med graderingen av bedömningar av språkfenomens korrekthet. Föredragshållaren betonade att den grundläggande fråga som ofta uppstår bland språkbrukare och språkvårdare är följande: vilka av de ovan nämnda fyra bedömningsgraderna kan utan tvivel anses vara standardspråkets 320 KALBOS KULTŪRA | 86 fel? I föredraget ägnas störst uppmärksamhet åt den mest kontroversiella, den andra graden i bedömningen av språkliga företeelsers korrekthet – en språklig företeelse som bör undvikas. Föredraget Teisės dokumentų sintaksės bruožai om syntaxen i rättsliga dokument hölls av LAIMA PEČKUVIENĖ, lektor vid Mykolo Romerio-universitetet, och GIEDRĖ ČEPAITIENĖ, professor vid Šiauliai universitet. Föredraget gav en översikt över kasus-, prepositions- och postpositionskonstruktioner som kännetecknar rättsspråket samt olika sätt att sammanfoga satsdelar i förhållande till standardspråkets norm. Påståendena illustrerades med exempel från Republiken Litauens lagböcker, deras kommentarer och texter i Högsta domstolens nätpublikation Teismų praktika. Konferensens sista föredrag, Dėl kai kurių sintaksės reiškinių norminamojo vertinimo ir pateikties, hölls av VIDAS VALSKYS, docent vid Litauens universitet för utbildningsvetenskap. Han presenterade ett projekt som sedan 2012 genomförs av institutionen för litauisk lingvistik och kommunikation vid Litauens universitet för utbildningsvetenskap och finansieras av Statliga kommissionen för det litauiska språket: ”Undersökning av förhållandet mellan normerna och rekommendationerna för litauisk syntax och dagens språkbruk”. Föredraget tog upp flera syntaktiska företeelser vars kodifierade bedömning föredragshållaren ställer sig något tveksam till och inbjuder till diskussion om. Han talade om dagens bruk och den normativa bedömningen av uttrycket tikėti į ką, liksom om en lokativ som bör undvikas när man anger en egenskap hos ett föremål. Föredragshållaren menade att uttryck med lokativ är tämligen vanliga och produktiva i dagens språkbruk och inbjöd därför till diskussion om huruvida de konstruktioner som behandlas verkligen bör undvikas. Avslutningsorden hölls av JONAS KLIMAVIČIUS. Lingvisten sammanfattade föredragen och uttryckte sin glädje över att konferenstraditionen lever vidare och att konferensen även i år hade lockat så många åhörare och föredragshållare. Teserna och information om denna och tidigare Jono Jablonskio-konferenser finns på Litauiska språkets instituts webbplats www.lki.lt. Inkommen 2013 12 16 AURELIJA TAMULIONIENĖ Litauiska språkets institut Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] A. TAMULIONIENĖ. Lietuvių kalbos gyvavimas ir atsinaujinimas šiuolaikinėje visuomenėje 321