Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos

PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS Vilnius universitet NUTIDEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER FÖR LITAUISK TALSYNTHES NYCKELORD: litauiska språket, talsyntes, projektet LIEPA. INLEDNING Språk är det mest naturliga och accepterade sättet för människor och datorer att kommunicera, och därför är det inte förvånande att stora ansträngningar görs för att förbättra datorernas förmåga att tala olika språk. Litauiska är inget undantag. Även om ett kvarts sekel har gått sedan de första försöken att få datorn att ”tala” litauiska, kan man hävda att det avgörande genombrottet kom först 2015, när projektet ”Tjänster styrda med litauiskt tal” (LIEPA) slutfördes. Inom projektet LIEPA utvecklades en elektronisk textläsare (syntetisator) som talar med fyra röster och sju tjänster som använder den. Se projektets LIEPA-webbplats för mer information (https://www.raštija.lt/liepa). Algoritmerna och ljuddatabaserna som används i litauiska talsyntesatorer samt de uppnådda resultaten (talets begriplighet och naturlighet) beskrivs mer ingående i artikeln (Kasparaitis 2016). Detta arbete behandlar nya talssyntesbaserade tjänster som utvecklats i anslutning till projektet LIEPA och tjänster som skulle kunna tillkomma inom en nära framtid. 1. BEFINTLIGA TILLÄMPNINGAR AV SYNTETISATORN Den elektroniska textläsare som utvecklades inom projektet LIEPA distribueras fritt tillsammans med källtexterna, vilket ger andra personer och organisationer som inte är knutna till projektet LIEPA möjlighet att söka efter allt fler och allt mer varierande tillämpningar för syntetisatorn. 1.1. Föreställningen Remote Vilnius För första gången användes rösterna Aistė och Edvard från LIEPA-syntesatorn medan de fortfarande var under utveckling. Det skedde på den internationella teaterfestivalen Sirenos 2014, där PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 2 den tyska teatergruppen Rimini Protokoll presenterade föreställningen Remote Vilnius, som skapats särskilt för Vilnius. Föreställningen har varken scen eller skådespelare. Den utspelar sig på särskilt utvalda gator i Vilnius eller i andra stadsmiljöer; dekoren består av hus, bilar och förbipasserande, och skådespelarna – som också är åskådare – är en grupp på omkring 50 personer utrustade med hörlurar där syntetiska röster från Aistė eller Edvard (i föreställningen Juozas) hörs. Rösterna försöker vinna lyssnarens förtroende, väcka intresse och till slut styra gruppen. Föreställningen tycks förutsäga mänsklighetens framtid, när datorer kommer att leda människor. En bild från föreställningen visas i fig. 1; utdrag ur föreställningen finns i LRT:s mediatek (FLM1 2014). Föreställningen fick många reaktioner i pressen; en lista över länkar finns i projektet LIEPA:s nyheter (LN1 2014). Till föreställningen behövdes röster som lät just mekaniska och onaturliga, så de ännu inte finputsade syntesatorrösterna passade utmärkt. Röstinspelningarna kompletterades också med olika ljudeffekter. FIG. 1. Bild från föreställningen Remote Vilnius (foto: D. Matvejevas) BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 3 1.2. Inläsning av artiklar på webbplatser En annan uppenbar och därför omfattande grupp av tillämpningar är uppläsning av artiklar, meddelanden och liknande på internet. Kärnan beskrivs kanske bäst av artikelrubriken i Lietuvos žinių (LŽ 2015): Från och med nu går „Lietuvos žinios“ inte bara att läsa utan också att lyssna på. Med andra ord publiceras också en ljudinspelning tillsammans med artikeltexten. Lietuvos žinių portal (http://lzinios.lt/) och dess mobilversion (http://m.lzinios.lt/) var först med att börja använda en talsyntes för detta ändamål den 14 september 2015, och från slutet av oktober 2015 även Ūkininko patarėjas (http://ukininkopatarejas.lt/), från februari 2016 Vilniaus miesto savivaldybės webbplats (http://www.vilnius.lt/) (VLN 2016), från februari 2017 mobilversionen av nyhetsportalen Delfi (http://m.delfi.lt/) (DELFI 2017). På dessa webbplatser publiceras ett ganska stort antal nya artiklar, så röstinspelningar som genererats från texten redigeras inte i efterhand, eftersom det skulle kräva mer tid och resurser än vad som finns tillgängligt. Det är mycket viktigt att syntesatorn gör så få fel som möjligt. Den inledande textbehandlingen orsakar de största svårigheterna för syntesatorns utvecklare, det vill säga omvandlingen av siffror, datum, förkortningar, specialtecken och annan icke-textbaserad information till text. Olika webbplatser kan använda olika regler för hur text utformas, och därför måste syntesatorns textbehandlingsmodul anpassas till varje webbplats. Röstinspelningar kan publiceras tillsammans med artiklar även på webbplatser med innehåll som ändras lite. Den viktigaste skillnaden jämfört med den användning som beskrivits ovan är att antalet artiklar är begränsat eller förändras långsamt. Därför kan texten i varje artikel anpassas till syntesatorn, eller så kan man rentav ta fram två textversioner: en för läsaren och en för syntesatorn. Syntesatorn kan också anpassas något till texten, till exempel genom att dess förkortningsordlista utökas. Ett exempel på denna användning är Visuotinė lietuvių enciklopedija (https://www.vle.lt/).). Utdraget ur avsnittet om baltai (VLE 2017) illustrerar väl vilken text som presenteras för läsaren och hur syntesatorn bör omarbeta den innan uppläsningen: „…den västliga Δ-urspråkformen skildes ut omkring mitten av det första årtusendet f.Kr.“ „…de västbaltiska språkens urspråk skildes ut omkring mitten av det första årtusendet före Kristus“ För närvarande läser syntesatorn upp obearbetad text, det vill säga att syntesatorn själv måste avgöra vilket ord som ska sättas in i stället för triangeln, välja rätt kasusform av räkneordet, veckla ut förkortningarna, BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 4 samordna ordens böjningsformer, även om den ännu inte kan göra det. I det här exemplet finns också ett annat litet problem som läsaren inte ens märker – i stället för ett bindestreck har ett mjukt bindestreck använts. 1.3. Textuppläsningstjänst Textuppläsningstjänster används oftast av blinda och synsvaga, men de kan också vara till nytta för andra användare, till exempel för skolelever eller studenter som vill få föreläsningsanteckningar upplästa. En sådan tjänst är RoboBraille, som skapats av Synscenter Refsnæs tillsammans med Sensus ApS i Danmark (http://robobraille.org/).. De litauiska syntetiska röster som skapats inom projektet LIEPA har varit tillgängliga i tjänsten RoboBraille sedan november 2015 (ROBO 2015, LN2 2015). RoboBraille-tjänsten gör det möjligt att automatiskt omvandla textdokument till många alternativa format som lämpar sig för personer med syn- eller lässvårigheter. Ett av de tillgängliga formaten är en MP3-ljudfil. Det är en självbetjäningstjänst som är tillgänglig dygnet runt, sju dagar i veckan. Tjänsten är kostnadsfri för enskilda icke-kommersiella användare. Man kan välja en eller flera textfiler (tillgängliga format: .DOC,.DOCX,.PDF,.PPT,.PPTX,.TXT,.HTML,.HTM,.RTF,.EPUB,.MOBI med flera), ange en webbadress eller helt enkelt skriva in önskad text i det avsedda fältet. Därefter kan man välja en av fyra litauiska röster och en av sju hastigheter. När systemet har skapat MP3-ljudfilen skickar det en länk till den till den e-postadress som användaren angett. 1.4. Information på busstationen Ett annat användningsområde för talsyntes är att läsa upp meddelanden för passagerare på busstationer, järnvägsstationer, flygplatser och liknande platser. Tack vare insatser från Algimantas Ankevičius, direktör för UAB Vilkaviškis busstation, fungerar detta redan. Inspelade röster började användas i stället för en levande utropares röst 1980, då en klocka kopplades till en bandspelare. Inspelningarna ersattes av en litauisk talsyntes 2012, och projektet LIEPAs röster har hörts på Vilkaviškis busstation sedan andra halvåret 2015. Mer information finns i filmen (FLM4 2015). Från klockan 7 på morgonen till 19 på kvällen får passagerarna information om exakt tid, bussarnas ankomst och avgång samt annat. På perrongen läses endast meddelanden upp, medan både meddelanden och radioprogram sänds i passagerarhallen. Ett meddelande måste hinna läsas upp på en minut, BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351–7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 5 eftersom radion sätts på efter en minut. Meddelandena läses upp av par av syntetiska röster (först några fraser med en kvinnlig röst och därefter några med en manlig), ungefär som programledare i televisionen. 1.5. ROBOT NAO FIG. 2. Roboten NAO (http://old.mii.lt/index.php?siteaction=news_notices.view&id=4009&lang=lt) har fått en litauisk röst tack vare Robotikos akademijos och UAB Baltic Orbis humanoida robot NAO (fig. 2). Den bjöd in besökare till Litauens monter under evenemanget EU OPEN DAY 2016 i Bryssel, där EU-länderna presenterade sig (LN3 2016, FLM2 2016). Ingenjör Linas Aidokas vid Robotikos akademijos installerade de litauiska syntetiska röster som skapats inom projektet LIEPA i roboten och lärde den att röra sig. Professor Laimutis Telksnys (VU MII), dr Rita Miliūnaitė (LKI) och Tautė Bernotaitė (LKI) utarbetade scenariot för robotens framträdande. NAO-roboten lärde också besökare litauiska ord på Europeiska språkdagen vid Eremitaget i Sankt Petersburg (nästan 3 000 besökare besökte Litauens monter) (FLM3 2016). Den framförde ett utdrag ur Kristijonas Donelaitis Metų vid konferensen Ar kalbės robotai lietuviškai? som hölls i Litauens parlament (LN4 2016). En av de tillämpningar inom projektet LIEPA som troligen väcker störst intresse hos unga användare av modern teknik BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 6 2. POTENTIELLA TILLÄMPNINGSEXEMPEL I detta avsnitt presenteras exempel på potentiella tillämpningar av talsyntes som ännu inte har genomförts, men där de första stegen redan har tagits. 2.1. Överföring av synthesizern till OS LINUX LIEPA-projektets synthesizer utvecklades för Windows-miljön. Om den anpassades för Linux-miljön skulle den kunna användas i fler sammanhang. Framför allt skulle den användas för att läsa upp artiklar på nättidningar, tidskrifter och andra liknande webbplatser, vilket redan beskrevs i avsnitt 1.2, men då på webbplatser som bygger på Linux. På motsvarande sätt skulle synthesizern användas för att läsa upp webbplatser med mer beständigt innehåll; till exempel planeras encyklopedin Wikipedia att få uppläst innehåll (se Chirgwin 2016). 2.2. Virtuella assistenter I takt med utvecklingen av artificiell intelligens skapas virtuella assistenter som kan besvara frågor som människor formulerar med egna ord. På Migreringsavdelningens webbplats vid Litauens inrikesministerium (http://www.migracija.lt/) hjälper de virtuella assistenterna Martynas och Ieva besökarna. Man kan ställa frågor till dem, och de besvarar dem eller ger en lista med länkar till relevanta sidor på webbplatsen. Till exempel får frågan Hur mycket kostar ett pass följande svar: Fastställda avgifter för utfärdande av identitetshandlingar: • Pass; • Identitetskort; • tillfälligt medborgarintyg. Avgiftsbefrielse Så betalar du Vi vill uppmärksamma er på att identitetshandlingar utfärdas av migrationsenheterna vid de territoriella polismyndigheterna. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 7 Ytterligare en sida öppnas Förteckning över statliga avgifter. Samma svar ges också på frågan Hur mycket kostar ett identitetskort, det vill säga svaren är förberedda i förväg och något mer allmänna än frågorna. På felaktigt formulerade frågor ger assistenten svar av följande typ: Var vänlig och precisera frågan; Jag ska försöka hjälpa Dig om Du ställer korta frågor; Jag ska försöka besvara Din fråga inom ramen för Migrationsdepartementets ansvarsområde. En av de virtuella assistenternas brister är att deras svar inte är ljudsatta på litauiska. FIG. 3. De virtuella assistenterna Ieva och Martynas (http://www.migracija.lt/) BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 8 2.3. ROBOTEN MIO MOBILE KIOSK Många semesterfirare vid Palangas kust har sett ungdomar som bär kylväskor och oupphörligt ropar: ”Varma chebureki! Stekt bröd! …” En robot skulle också kunna utföra ett sådant arbete. En autonom mobil försäljningsautomat som är avsedd just för detta och har fått namnet MIO mobile kiosk (fig. 4) utvecklas för närvarande av ett av de litauiska startupföretagen (http://miokiosk.com/) (Fuks 2016). Det är tänkt att den ska kunna transportera och sälja snacks och drycker i parker, grönområden och på torg, liksom under olika evenemang. Planen är att roboten ska kunna tillkallas via en mobilapp och att en pekskärm ska användas för att kommunicera med kunden. För användarnas bekvämlighet skulle roboten också kunna tala litauiska: kalla på kunder, göra reklam för sina varor, ge bruksanvisningar och så vidare. FIG. 4. MIO mobile kiosk (http://miokiosk.com/) 2.4. Program för automatisk översättning Redan för flera decennier sedan kom de första datorprogrammen som kunde översätta text från ett språk till ett annat. Vissa av dem kan läsa upp texten som översätts eller redan BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 9 den översatta texten. Till exempel kan en av de populäraste applikationerna, Google Translate (http://translate.google.lt/), läsa text skriven på grannländernas språk: polska, ryska och lettiska. Minst fyra översättningsprogram som översätter till eller från litauiska är kända: den redan nämnda Google Translate, Microsoft Translator (http://www.bing.com/translator/), Vytautas Magnus-universitetets översättningsprogram (http://vertimas.vdu.lt/twsas/), Tildė IT och Litauiska språkets instituts översättningsprogram (https://translate.tilde.com/lt/). Tyvärr kan dessa översättningsprogram inte läsa litauisk text högt. 2.5. Anpassning av smarttelefoner för blinda Under de senaste åren har många uppgifter som människor brukade utföra på datorer, till exempel att surfa på internet eller skriva brev, nu flyttats till smarttelefoner. Blinda och personer med nedsatt syn utgör inget undantag; även de använder smarttelefoner allt oftare. Precis som vid användning av datorer ges återkoppling till blinda med tal. För detta ändamål har smarttelefoner inbyggda talsynteser och skärmläsare för blinda som är kopplade till dem via ett standardiserat gränssnitt. De populäraste operativsystemen för smarttelefoner och deras inbyggda skärmläsare är följande: det öppna systemet Android och skärmläsaren TalkBack, Apple iOS och VoiceOver från företaget Microsoft Windows Mobile och Narrator. Tyvärr har varken Apple eller Microsoft utvecklat någon litauisk talsyntes, och möjligheterna att installera en egenutvecklad talsyntes på deras enheter är särskilt begränsade. Därför går det för närvarande bara att få smarttelefoner med systemet Android att tala litauiska. För att göra det måste talsyntesens programvara överföras till systemet Android och ett standardgränssnitt skapas; då skulle blinda kunna använda smarttelefonen med hjälp av den inbyggda skärmläsaren TalkBack. Några hinder i samband med överföringen av talsyntesen LIEPA till systemet Android: Smarttelefoner har vanligtvis mindre minne än datorer, så ljuddatabaserna skulle behöva minskas, vilket kan försämra röstkvaliteten. Smarttelefoner kan dock klara sig med en lägre samplingsfrekvens för signalen; detta skulle göra det möjligt att minska ljuddatabaserna enbart genom att sänka frekvensen; I systemet Android programmeras gränssnittet vanligtvis i programmeringsspråket Java, som är ett tolkat språk, medan talsyntesen är skriven i språket C, som är BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos |10 kompilerat; det är bra att det i systemet Android går att anropa funktioner i C från Java och omvänt; • Talsyntesen måste snabbt kunna avbryta läsningen av en påbörjad fras och gå vidare till nästa fras; • Systemet Android används av många tillverkare i olika telefonmodeller. Menyalternativ, aviseringar, förkortningar som används i dem och liknande kan skilja sig åt. Till exempel finns det i telefonen Samsung Galaxy J3 ett menyalternativ med namnet Aut. raš. didž. raidėmis (automatisk versalisering), som bör läsas upp som Automatiškai rašyti didžiosiomis raidėmis (skriv automatiskt med versaler). En särskild anpassning för så många olika modeller som möjligt bör genomföras. 2.6. Bilnavigation Efter att projektet LIEPA:s talsyntes har överförts till Android-miljön och ett standardgränssnitt för Android-miljön har skapats för den, skulle även andra program som förstår detta gränssnitt kunna använda talsyntesen. Ett av dem är navigationsprogrammet iGO Primo, som körs på en smarttelefon med Android. De flesta navigationssystem använder röstinspelningar, och endast ett fåtal av dem syntetiserar tal. Navigacijos sistemos paprastai atlieka šias funkcijas (NAV 2017): įvedus adresą ar žemėlapyje nurodžius vietą, suskaičiuoja ir žemėlapyje parodo visą maršrutą, būsimos kelionės trukmę ir atstumą. Važiuojant priartina žemėlapį, šneka ir rodo, kaip važiuoti. Balsu pasako iš anksto, vėliau kelis kartus pakartoja, kai reikia pasukti, įvažiuoti, išvažiuoti, persirikiuoti ir kt. Klaidingai pasukus perskaičiuoja maršrutą. Perspėja apie svarbias kelionės vietas: valstybės sienos kirtimą, greičio matuoklius, maksimalų leidžiamą greitį ir ar jis neviršytas ir pan. Svårigheter med att anpassa talsyntesen för navigation: • Navigationsprogrammet hämtar information från olika källor, till exempel kartor i flera olika format, listor över fartkameror och liknande. Det måste kunna skilja ut information som inte ska läsas upp; • Navigationsmeddelanden skapas dynamiskt utifrån mallar i konfigurationsfiler, vilka kan kombineras, infogas i varandra och fyllas med annan information. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 11 Man måste kunna ändra siffror och förkortningar på rätt sätt i en mening som byggts upp av mallar, böja dem så att de passar sammanhanget och liknande, till exempel Om 3 km 500 m, sväng vänster. SAMMANFATTNING När LIEPA-projektet avslutades hade ett avgörande språng tagits när det gäller kvaliteten på litauisk talsyntes, men ännu viktigare var att människor och organisationer började dyka upp och på eget initiativ söka nya användningsområden för talsyntes. Talsyntesen har redan använts i en teaterföreställning och för att läsa upp artiklar från nättidskrifter, uppslagsverk och andra webbplatser; den läser upp informationsmeddelanden på en busstation, används som en tjänst för uppläsning av text, och roboten NAO har fått litauiskt tal. Inom en nära framtid kan man också förvänta sig nya tillämpningar. För att utvidga användningsområdet ytterligare bör talsyntesen överföras till andra miljöer, såsom datorer med Linux och smarttelefoner med Android. En annan utmaning som man oftast måste hantera när en ny tillämpning utvecklas är att förbättra modulen för bearbetning av den ursprungliga texten eller att förbereda stora mängder text för talsyntesen. ŠALTINIAI Chirgwin R. 2016, Wikipedia to build and give away speech synthesis code. A talking Wikipedia? Yes please, say the visually-impaired. Prieiga internete: http://www.theregister.co.uk/2016/03/14/wikipedia_seeks_help_for_speech_synthesis/, (žiūrėta 2017 09 01). DELFI 2017: Mobiliajame DELFI – galimybė klausytis naujienas. Prieiga internete: http://www.delfi.lt/m360/naujausi-straipsniai/mobiliajame-delfi-galimybe-klausytis-naujienas.d?id=73617338, (žiūrėta 2017 09 01). FLM1 2014: Teatras. Pasivaikščiojimas po „Sirenas“ su trupėmis „Rimini Protokoll“ ir „Teatr Post“. Prieiga internete: http://www.lrt.lt/mediateka/irasas/65190/teatras nuo 19:50 iki 32:40, (žiūrėta 2017 09 01). FLM2 2016: Lietuviškai šnekantis NAO robotas Briuselyje. Prieiga internete: https://www.youtube.com/watch?v=mzkBIhLZxC0, (žiūrėta 2017 09 01). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos | 12 FLM3 2016: Lietuviškai šnekantis robotas konsulate. Prieiga internete: https://www.youtube.com/watch?v=kYkPBRlxiCs, (žiūrėta 2017 09 01). FLM4 2015: Vilkaviškio autobusų stotis. 2015. Prieiga internete: https://www.youtube.com/watch?v=sS9xKZpVeGU, (žiūrėta 2017 09 01). Fuks E. 2016: Mobilus kioskas: gali atvežti, ko norite. Prieiga internete: http://www.delfi.lt/projektai/archive/mobilus-kioskas-gali-atvezti-ko-norite.d?id=73308794, (žiūrėta 2017 09 01). Google vertyklė. Prieiga internete: http://translate.google.lt/, (žiūrėta 2017 09 01). Kasparaitis P. 2016: Lietuviško balso sintezatorių kokybės vertinimas. Kalbų studijos / Studies about languages. 28, 80–91. Prieiga internete: http://kalbos.ktu.lt/index.php/KStud/article/view/15130, (žiūrėta 2017 09 01). LIEPA svetainė. Prieiga internete: https://www.raštija.lt/liepa, (žiūrėta 2017 09 01). Lietuvos žinių portalas. Prieiga internete: http://lzinijos.lt/, (žiūrėta 2017 09 01). Lietuvos žinių portalo mobilioji versija. Prieiga internete: http://m.lzinios.lt/, (žiūrėta 2017 09 01). LN1 2014: Projekto LIEPA sintezatorius „vaidino“ spektaklyje „Remote Vilnius“ (nuorodos) Prieiga internete: https://www.raštija.lt/naujienos/projekto-liepa-naujienos/projekto-liepa-sintezatorius-vaidino-spektaklyje-remote-vilnius-nuorodos/223?partner=11, (žiūrėta 2017 09 01). LN2 2015: Projekto LIEPA sintetiniai balsai - svetainėje Robobraille.org. Prieiga internete: https://www.raštija.lt/naujienos/projekto-liepa-naujienos/projekto-liepa-sintetiniai-balsai--svetaineje-robobrailleorg/7613, (žiūrėta 2017 09 01). LN3 2016: Lietuviškai šnekantis robotas EU OPEN DAY renginyje. Prieiga internete: https://www.raštija.lt/naujienos/projekto-liepa-naujienos/lietuviškai-šnekantis-robotas-eu-open-day-renginyje/7635, (žiūrėta 2017 09 01). LN4 2016: Robotas prašneko lietuviškai Lietuvos Respublikos Seime. Prieiga internete: https://www.raštija.lt/naujienos/projekto-liepa-naujienos/robotas-prašneko-lietuviškai-lietuvos-respublikos-seime/7632, (žiūrėta 2017 09 01). LŽ 2015: Nuo šiol „Lietuvos žinios“ ne tik skaitomos, bet ir klausomos. Prieiga internete: http://lzinijos.lt/lzinijos/Lietuva/nuo-siol-lietuvos-zinios-ne-tik-skaitomos-bet-ir-klausomos/208668, (žiūrėta 2017 09 01). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos |13 Microsoft vertyklė. Prieiga internete: http://www.bing.com/translator/, (žiūrėta 2017 09 01). Migracijos departamentas prie Lietuvos Respublikos vidaus reikalų ministerijos. Prieiga internete: http://www.migracija.lt/, (žiūrėta 2017 09 01). MIO mobile kiosk. Prieiga internete: http://miokiosk.com/, (žiūrėta 2017 09 01). NAV 2017: Kaip kas veikia / Navigacinės savybės. Prieiga internete: http://www.euronet.lt/produktai/veikimo-principas/navigacines-savybes, (žiūrėta 2017 09 01). ROBO 2015: Four New Lithuanian Voices in RoboBraille. Prieiga internete: http://robobraille.org/news/four-new-lithuanian-voices-robobraille, (žiūrėta 2017 09 01). Tildė IT ir Lietuvių kalbos instituto vertyklė. Prieiga internete: https://translate.tilde.com/lt/, (žiūrėta 2017 09 01). Ūkininko patarėjas. Prieiga internete: http://ukininkopatarejas.lt/, (žiūrėta 2017 09 01). Vytauto Didžiojo universiteto vertyklė. Prieiga internete: http://vertimas.vdu.lt/twsas/, (žiūrėta 2017 09 01). VLE 2017: Visuotinė lietuvių enciklopedija: baltai. Prieiga internete: https://www.vle.lt/PaieskosRezultatai/ctl/Straipsnis/mid/469/tid/68466, (žiūrėta 2017 09 01). VLN 2016: www.vilnius.lt – pirmoji iš Lietuvos savivaldybių svetainių, naudojanti teksto skaitytuvą. Prieiga internete: (http://www.vilnius.lt/index.php?2914688187, (žiūrėta 2017 09 01). Gauta 2017 09 06 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS Vilniaus universitetas, Matematikos ir informatikos fakultetas Didlaukio 47, VILNIUS, Lietuva [email protected], [email protected] BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 PIJUS KASPARAITIS, GINTARAS SKERSYS. Lietuviško balso sintezės dabartis ir perspektyvos |14 Pijus Kasparaitis, Gintaras Skersys PRESENT AND PERSPECTIVES OF THE LITHUANIAN TEXT-TO-SPEECH SYNTHESIS Summary Lithuanian text-to-speech synthesis is introduced: where it is currently used, where it is intended to be used in the future, what are outstanding unresolved problems and how the philologists could help informatics to solve them. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204