Reikšmių apibrėžimo ypatumai „Bendrinės lietuvių kalbos žodyne“: augalai ir gyvūnai

ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Litauiska språkets institut SÄRDRAG I DEFINITIONEN AV BETYDELSER I ORDBOKEN ÖVER STANDARDLITAUISKA: VÄXTER OCH DJUR NYCKELORD: betydelse, definition, kognitiv definition, traditionell definition, ordbok, Ordboken över standardlitauiska. INLEDANDE ANMÄRKNINGAR Begreppen ordets lexikala betydelse och definition av ordets betydelse är en oupplöslig del av förklarande ordböcker. Vet vi hur dessa begrepp uppfattas av ordboksredaktörerna? I inledningarna till förklarande litauiska ordböcker presenteras vanligtvis, tämligen formellt, metoderna för att förklara ordens betydelser och den grafiska återgivningen av ordens betydelser i ordboksartikeln. Det är dock inte alltid tydligt vilken uppfattning om lexikal betydelse som tillämpas i dessa ordböcker, vilka definitionsformler som används när ord i olika semantiska grupper definieras, vilka drag hos den lexikala betydelsen som oftast framhävs och så vidare. Denna artikel behandlar beskrivningen av kategorierna växter och djur i ordböcker. Valet av dessa kategorier motiverades av flera faktorer: eftersom botaniken och zoologin har ett mycket välutvecklat terminologiskt system kan (och tenderar man att) definiera ord som betecknar växter och djur på ett mycket vetenskapligt sätt genom att nämna deras tillhörighet till olika riken, familjer, släkten och så vidare. Å andra sidan är ord som betecknar växter och djur vardagliga, välbekanta och används och hörs ständigt; därför kan de också definieras på ett vardagligt sätt genom att nämna typiska egenskaper som förknippas med dessa växter och djur. Förklarande litauiska ordböcker hanterar dessa två alternativ på olika sätt. Artikeln analyserar definitionerna av betydelserna hos några konkreta substantiv som betecknar växter och djur. Substantiven har valts ur manuskriptet till Ordboken över standardlitauiska (nedan BŽ) och den del som redan publicerats på internet1. Artikelns syfte är att diskutera särdragen i definitionen av betydelser hos utvalda ord som betecknar växter och djur i Ordboken över standardlitauiska och att lägga fram förslag till formulering av definitioner för dessa och andra benämningar inom området. 1 Artikeln bygger på den del av ordboken som publicerats på internet (http://bkz.lki.lt) samt manuskript till delar som ännu inte har publicerats. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 2 För att uppnå målet ställdes följande uppgifter: 1) att klarlägga hur redaktörerna för BŽ uppfattar ordets lexikala betydelse; 2) att fastställa vilken typ av betydelsedefinition – traditionell eller kognitiv – som oftast används i BŽ när generiska benämningar på kategorierna växt och djur samt ord som hör till dessa kategorier (husdjur, träd, frukter osv.) definieras, och jämföra dem med definitioner i andra förklarande ordböcker över litauiska samt i vissa engelska och ryska ordböcker; 3) att fastställa vilka egenskaper som oftast väljs när specifika benämningar på växter och djur i de utvalda kategorierna definieras i BŽ. 1. KONCEPTIONER OM ORDBETYDELSE OCH BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS Inom lingvistiken finns det många semantiska konceptioner – strukturalistiska, kognitiva, logiska osv. (se vidare Jakaitienė 1988: 30–40; Gudavičius 2007: 14–27 m.fl.). I tabell 1 nedan presenteras de semantiska konceptioner som Dirk Geeraerts (2006: 387) har sammanfattat och som har funnits eller fortfarande finns inom lingvistiken under olika tidsperioder2. TABELL 1. Semantiska konceptioner (enligt D. Geeraerts) TIDSPERIOD KONCEPTION HUVUDPRINCIPER EMPIRISK DOMÄN FÖRKLARINGSPRINCIP 1870–1930 Historisk-filologisk semantik Språket som individens eller gemenskapens självuttryck Påståenden om betydelseförändringar Effektivitets- och uttrycksprinciper 1930–1975 Strukturalistisk semantik Språket som en autonom struktur Påståenden om paradigmatiska och syntagmatiska semantiska relationer Betydelsekomponentanalys eller betydelsepostulat 1970– Logisk semantik Språket som en hänvisning till möjliga världar Påståenden om propositioners sannings- och falskhetsvillkor Algoritmisk dekomponerbarhet hos betydelsen hos en sammansatt språkenhet 1975– Kognitiv Språket som Påståenden om Naturlig 2 Informationen översattes av A. Gaidienė. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 3 semantik kognitivt verktyg flexibilitet, inre struktur, erfarenhetsmässig grund, encyklopedisk karaktär m.m. kategorisering (prototypikalitet) och kognitiva strategier Strukturalistisk och kognitiv semantik kan förmodligen betraktas som de mest utbredda inom lingvistiken; de presenterar helt olika synsätt på begreppet ordbetydelse. Pasak Nikolajaus Boldyrevo (Boldyrev 2004: 7–8), viena iš teorinių struktūralistinės semantikos pozicijų – tarp lingvistinių ir ekstralingvistinių veiksnių yra aiški riba, t. y. žodžio reikšmė nepriklauso nuo to, ką kalbėtojas žino apie realų ar menamą pasaulį (plačiau žr. Gaidienė 2016: 16). Kitaip sakant, struktūralistų požiūriu, reikšmė yra gana savarankiška organizuota semantinių elementų visuma (Jakaitienė 2010: 56). Pasak kognityvistų, žodžio reikšmė yra pažintinės veiklos rezultatas (Mikلسkas 2009: 40), mąstomosios būties apraiška (Jakaitienė 1988: 40), t. y. žodžio reikšmė kognityvistų suvokiama kaip neatsiejama mentalinio turinio, kurį formuoja atitinkamos srities žinios, dalis (Gudavičius 2011: 113). Žodžio, apskritai lingvistinio vieneto, reikšmės perduoda tik dalį mūsų žinių apie pasaulį, o pagrindinė jų dalis slypi su jais siejamuose konceptuose (Boldyrev 2014: 87). Galima teigti, kad leksinė reikšmė yra kalboje, konkrečiame pasakyme aktualizuojama koncepto dalis. Svarbu pabrėžti, kad žodžio reikšmė tampa suprantama tik kitų kognityvinių struktūrų (kurios sužadinamos kalbėtojų sąmonėje) kontekste ir visiškai nesvarbu, ar šios struktūros yra verbalizuotos, t. y. žodžio reikšmė siejama su kognityviniais kontekstais – kognityvinėmis struktūromis arba žinių blokais, kurie ir leidžia tas reikšmes suprasti (Boldyrev 2004: 8–9; plačiau žr. Gaidienė 2016: 21). Daugelis kalbininkų (plg. Geeraerts 1989: 142; Vežbickaja 1996) sutinka, kad „<...> visiškai įmanoma suderinti ir kognityvinį, ir struktūrinį požiūrį į žodžio reikšmę“ (Jakaitienė 1988: 57). Būtent tokį žodžio reikšmės sampratos – kognityvinės ir struktūralistinės – derinį taiko BŽ rengėjai. Struktūralistinis žodžio reikšmės aspektas natūraliai atsiskleidžia analizuojant sintagminius ir paradigminius aiškinamųjų žodžių santykius konkrečiuose pasakymuose (iliustraciniuose pavyzdžiuose) bei jų santykius su savo hiponimais / hiperonimais ar sinonimais ir pan., o tiriamos tų žodžių sąsajos su platesnėmis mentalinėmis struktūromis (konceptais) leidžia jų reikšmių apibrėžtis papildyti prototipiniais požymiais, daugiareikšmio žodžio reikšmes susieti į motyvuotą tinklą ir kitaip patobulinti žodyninio straipsnio struktūrą. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 4 I denna artikel kommer vi alltså, med utgångspunkt i definitionerna av ord som betecknar växter och djur i BŽ, att visa hur dessa två semantiska uppfattningar kombineras. Förklarande ordböcker kritiseras ofta för att de tillämpar olika föreställningar om lexikal betydelse på ett inkonsekvent sätt. Enligt Evalda Jakaitienė (2005: 81) definieras vanliga vardagsord i Dabartinės lietuvių kalbos žodyne3 (huvudred. S. Keinys) genom att ett fåtal semantiska drag anges, medan välkända växter, djur och liknande definieras utförligt med angivande av semantiska drag. Denna brist på enhetlighet i betydelsedefinitionerna beror på flera faktorer: lexikalt urval, ordbokens syfte, dess målgrupp m.m. Inom modern lexikografi föreslås ofta att man använder prototypteorin för att undvika inkonsekvenser i definitionen av ords betydelser (se Geeraerts 2006: 327–355 för en utförligare diskussion). För det första hjälper teorin ordboksförfattaren att urskilja de väsentliga dragen i ett lexems betydelse. Den erbjuder också konceptuella verktyg för att presentera polysema ords betydelser på enhetliga grunder, exempelvis som ett motiverat betydelsenätverk dominerat av en eller flera noder (prototyper). 2. PROTOTYPTEORI OCH LEKSIKOGRAFISK PRAXIS Prototypbegreppet förknippas med Eleonor Roschs experimentella studier på 1900-talet. Resultaten visade att vissa kategorimedlemmar har fler egenskaper som är typiska för kategorin, medan andra har färre, och att kategoriernas gränser inte är skarpa. E. Rosch kallade den mest typiska kategorimedlemmen, genom vilken kategorin kan identifieras, för prototyp (Ungerer, Schmid 2006: 10). I stort sett blev kategoriseringen av den omgivande verkligheten, som kognitionspsykologer började betrakta ur perspektivet av människans kognitiva verksamhet, en grundläggande fråga (Kubriakova 1996: 45–46). Prototypteorins syn på kategorimedlemskap stod i motsats till den klassiska teorin. Enligt den klassiska teorin har kategorier tydliga gränser: alla medlemmar i en kategori förenas av samma uppsättning (nödvändiga) egenskaper, och därför är medlemmarna i samma kategori jämlika i förhållande till varandra (Dirvenas 2009: 15). Nedan återger vi Holger Diessels4 tabell5, som sammanfattar skillnaderna mellan den klassiska teorin och prototypteorin (se tabell 2). 3 E. Jakaitienė utgick från den fjärde upplagan av Dabartinės lietuvių kalbos žodyno, som utkom år 2000. 4 Se http://www.personal.uni-jena.de/~x4diho/Script.Language%20and%20Cognition%201.pdf. för en utförligare diskussion. 5 Informationen översattes av A. Gaidienė. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodynė: augalai ir gyvūnai | 5 TABELL 2. Skillnader mellan den klassiska teorin och prototypteorin Klassisk teori Prototypteori Kategorier definieras utifrån gemensamma kännetecken. Kategorier definieras utifrån den bästa medlemmen. Kategorier har tydliga gränser. Kategorier har otydliga gränser. Alla medlemmar i en kategori är likvärdiga. Vissa kategorimedlemmar är bättre än andra. Kategoriernas betydelse är konstant. Kategoriernas betydelse beror på kultur och kontext. Den kognitiva semantiken övertog begreppet prototyp från den kognitiva psykologin och började tillämpa det. Enligt Aloyzas Gudavičius (2009: 67) ”blev prototypen centrum för den semantiska beskrivningen – ett föremål eller fenomen som för språkbrukarna framstår som typiskt, exemplariskt och normalt i den brokiga mångfalden av liknande föremål eller fenomen”. Inom lexikografin kan prototypbegreppet användas och tillämpas på två nivåer: a) Ett ords betydelse definieras med utgångspunkt i en prototyp. När betydelser definieras på detta sätt avlägsnar man sig från de logiska kriterierna för nödvändighet och tillräcklighet, eftersom definitionen först och främst räknar upp de kännetecken som beskriver en prototypisk medlem av kategorin (Jakaitienė 2005: 82). b) Bland betydelserna hos ett polysemt ord betraktas den som prototypisk vilken en genomsnittlig språkbrukare (i språkgemenskapen) först associerar med ordet. Med andra ord struktureras ordets olika betydelser enligt samma princip som olika medlemmar av en kategori, det vill säga man utgår från att ordet har en prototypisk betydelse till vilken mindre prototypiska betydelser knyts. Enligt medlemmarna i Pragglejaz-gruppen (2007: 3) tenderar prototypiska betydelser att vara mer konkreta och beteckna sådant som är lättare att föreställa sig, se, höra, känna, lukta eller smaka; de har samband med kroppsliga handlingar, är mer avgränsade och är ofta historiskt äldre, men inte nödvändigtvis vanligare. I ordböcker placeras sådana betydelser ofta först. Rolando Mikulsko (2009: 72) teigimu, „[v]ienas pagrindinių leksikografinio apibrėžimo uždavinių yra padėti žodyno skaitytojui atpažinti žodžiais žymimų kategorijų atstovus tikrovėje“. Būtent tai padaryti padeda prototipus apibrėžiantys požymiai. Nors BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 6 Prototypteorins nytta för lexikografer är obestridlig, men i den praktiska tillämpningen av teorin finns det brister – att skilja verkligt prototypiska drag från icke-prototypiska. Enligt E. Jakaitienė (2005: 83) är ”en av lexikografins mest komplicerade uppgifter att fastställa hur många och vilka egenskaper hos det som benämns med ett ord (prototypen eller begreppet) som behöver tas med i en tillförlitlig betydelseförklaring och hur de ska ordnas i förklaringen”. I denna artikel undersöks hur författarna till BŽ löser uppgiften. 3. ORDBETYDELSENS DEFINITION OCH BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS I förorden till litauiska förklarande ordböcker behandlas förklaringar av ords betydelser tämligen formellt. Vanligen anges tre6 huvudsakliga sätt att förklara ords betydelser – det beskrivande7, det synonymiska och det hänvisande; i förorden till förklarande ordböcker8 nämns också kortfattat principerna för att förklara ords betydelser (se tabell 3). TABELL 3. Principer för att förklara ords betydelser i BŽ och DŽ7i BŽ DŽ7i ”Vid en beskrivande förklaring av betydelser anges kortfattat de utmärkande egenskaperna hos föremål, företeelser och begrepp <...>”9. ”Det huvudsakliga sättet att förklara ords betydelser är en definierande-beskrivande förklaring. Med den anges kortfattat de utmärkande egenskaperna hos föremål, företeelser och begrepp, utan anspråk på encyklopedisk exakthet och detaljrikedom”10. Som framgår nöjer sig ordboksredaktörerna med en antydan om de utmärkande egenskaperna hos föremål, företeelser och begrepp. Frågan uppstår med rätta hur dessa ”utmärkande” egenskaper förstås och enligt vilka kriterier de fastställs och väljs ut. För i själva verket är ”[a]tt fastställa ett minimalt komplex av semantiska särdrag i en betydelsedefinition, att skilja mellan det som hör till betydelsen och det som utgör vår kunskap om verkligheten, den grundläggande och kanske mest komplicerade uppgiften när en konkret betydelse ska definieras” (Gudavičius 2009: 61). 6 Utöver dessa tre sätt att förklara betydelser finns det även fler, till exempel det karakteriserande, det enordiga, det blandade och så vidare (jfr Naktinienė 2006: 22; Svetikienė 2006: 181). 7 Benämningen på detta sätt att förklara varierar: det kallas beskrivande (jfr Murmulaitytė 2006: 37; Svetikienė 2006: 181; LKŽe, avsnittet ”Struktūra”, underavsnittet ”Žodžio reikšmių aiškinimas”), förklarande (jfr Naktinienė 2006: 22), definierande (jfr Jakaitienė 2005: 79), definierande-beskrivande (DŽ₇i, avsnittet ”Įvadas”, underavsnittet ”Žodžių reikšmių aiškinimas”), definierande-förklarande (Murmulaitytė 2000: 148) och så vidare. 8 I den nätbaserade versionen av LKŽe beskrivs i avsnittet ”Žodžių reikšmių aiškinimas” endast de synonymiska och hänvisande betydelseförklaringarna mer ingående; därför citeras i tabellen endast BŽ och DŽ₇i. 9 Se http://bkz.lki.lt/?pg=reiksmiu_aiskinimas, avsnittet ”Reikšmių aiškinimas”, underavsnittet ”Reikšmių aiškinimo būdai”. 10 Se http://lkiis.lki.lt/lkz-ivadas, avsnittet ”Žodžių reikšmių aiškinimas”. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 7 I litauiska förklarande ordböcker används vanligtvis traditionella definitioner, det vill säga när ett ords betydelse definieras tar man stöd i element från vetenskaplig kategorisering (vetenskaplig nomenklatur). Kognitiv semantik, särskilt prototypteorin, erbjuder nya verktyg för att förbättra ordboksdefinitioner i förklarande ordböcker. Nedan presenteras kort hur traditionella och kognitiva definitioner av ords betydelser skiljer sig åt. Traditionella11 definitioner använder ofta element från vetenskaplig kunskap i syfte att återge en så objektiv bild som möjligt av verklighetens element. De utgår från kategorins hierarkiska inre struktur, som består av ett överordnat begrepp (hyperonym) och specifika (särskiljande) kännetecken som beskriver ett begrepp på lägre nivå (hyponym) (Gudavičius 2009: 70–72; Smetonienė 2015: 64–65). En kognitiv definition12 utgår från vardaglig, personlig kunskap om och erfarenhet av världen; den försöker visa vilka associationer som uppstår i talarens medvetande när ett ord nämns under en talakt. Den återspeglar alla lexikala betydelsekomponenter, det vill säga centrala och perifera, utan att dra en skarp gräns mellan de så kallade denotativa och konnotativa komponenterna, särskilt när de senare är förbundna med vissa konventionella kontexter (Gudavičius 2009: 70–72; Smetonienė 2015: 64–65). Jämför definitionen av ordet ära i DŽ7 med den kognitiva definition av ordet som formulerats av Irena Smetonienė (2015: 80) (se tabell 4). TABELL 4. Definition av ordet ära Traditionell definition Kognitiv definition är|a (4) respekt och erkännande från samhället för förtjänster; ära, gott namn: Det är en fråga om ~s ära. Beröva någon äran. Förlora ~s ära. Ett sådant förslag gör er ära. Det är inte till någon ~s ära. ~s medlem (vald för att hedras). hedersvakt (avsedd att hedra). ◊ hedersord (ett bestämt muntligt löfte) (DŽ7). ära – ”detta är en känsla av självvärde och ansvar, när en människa känner sig uppskattad för sitt liv och sina gärningar, samt ett gott namn som förvärvats i samhället genom goda och osjälviska handlingar, ett hederligt uppförande och ett hederligt liv, hög moral, ärlighet, rättvisa, att hålla sitt ord, respekt för andra och omsorg om andra, uppoffringar för fosterlandet, en idé och andra människors välfärd, patriotism och hjältemod” (Smetonienė 2015: 80). 11 Den kallas också klassisk, ordboksbaserad definition. 12 J. Bartminskio (1988), A. Gudavičiaus (2009), I. Smetonienės (2015) ir kt. darbuose vartojamas terminas kognityvinė definicija. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 8 Som synes är den kognitiva definitionen av ordet garbė betydligt bredare än den traditionella definition av ordet som ges i DŽ₇. I den kognitiva definitionen har man försökt visa alla tänkbara kännetecken hos begreppet som kan vara viktiga i vissa sammanhang och situationer. Begreppet garbė förstås här till exempel inte bara som ett yttre fenomen, ”den respekt som samhället visar för förtjänster”, vilket betonades när DŽ:s konceptuella grund lades, utan också som ”självkänsla och ansvarskänsla”; det vill säga att individen måste internalisera kriterierna för ett beteende som betraktas som hedervärt i samhället och uppfatta dem som ett inre imperativ för sitt beteende. Man kan hävda att redaktörerna för BŽ ofta kombinerar traditionella och kognitiva definitioner av ordets betydelse. Låt oss se hur det redan nämnda ordet garbė definieras i BŽ: garbė13 substantiv (4) 1. helheten av en människas moraliska värden (anständighet, ärlighet, pliktkänsla osv.): Att göra det här arbetet väl är en hederssak för mig. Du har varken heder eller samvete. 2. den respekt som samhället visar för förtjänster: Ära och heder åt boksmugglarna, som hindrade modersmålet från att utplånas! Ert förslag är en heder för oss. Det är inte till din heder. En hedervärd handling. Han är mycket angelägen om ära (att bli ärad). 3. gott namn, gott anseende; syn. ära: Fläcka sin heder. Förlora sin heder. Partiets heder har fläckats [smutsats ned]. Idrottaren försvarar Litauens heder vid olympiska spelen. ♦ garbės žodis se žodis. till ära för (någon) (för att hedra någon): En mottagning hålls på presidentpalatset till gästens ära. De viktigaste kännetecknen för begreppet garbė, som anges i den kognitiva definitionen, återfinns också i BŽ:s ordboksartikel för ordet garbė, men de har delats upp i separata betydelser (se tabell 5). TABELL 5. Jämförelse av definitionerna av begreppet garbė Betydelser angivna i BŽ | Den kognitiva definitionen enligt I. Smetonienė 1. helheten av en människas moraliska värden (anständighet, ärlighet, pliktkänsla osv.) ⇔ det är en ansvarskänsla 2. den respekt som samhället visar för förtjänster ⇔ självkänsla, när en människa känner sig uppskattad för sitt liv och det hon har uträttat 13 Den slutligt redigerade ordboksartikeln för ordet garbė i BŽ kan komma att ändras. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 9 3. gott namn, gott anseende ⇔ gott anseende, förtjänat i samhället genom goda och osjälviska gärningar, hederligt uppförande och ett hederligt liv, hög moral, ärlighet, rättvisa, att hålla sitt ord, respekt för andra och omsorg om andra, uppoffringar för fosterlandet, en idé och andra människors välbefinnande, patriotism och hjältemod Låt oss också jämföra definitionen av egennamnet Europa i BŽ med den kognitiva definition av detta begrepp som formulerats av Marius Smetona (se tabell 6). TABELL 6. Definitioner av ordet Europa BŽ M. Smetona (2016: 154) Europà subst. singularis (2) en del av världen på norra halvklotet, som tillsammans med Asien bildar kontinenten Eurasien14: Europas stater. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Europeiska kommissionen [rådet]. Resa genom Europa. Europa – ”detta är ett område på kontinenten, som sträcker sig från Iberiska halvön till Uralbergen, civilisationens vagga med en rik historia, en symbios av olika kulturer, folk, språk och seder, arkitektur grundad på samarbete och humanistiska idéer, som till och med kan uppfattas som en enda stor stat där fred, säkerhet och rättvisa råder och som förenar olika fria stater och människor, med en gemensam valuta och ekonomi som öppnar stora möjligheter” Det är uppenbart att de presenterade definitionerna redan skiljer sig avsevärt åt. I BŽ har man valt att systematiskt15 definiera alla stater, världsdelar (oavsett om de ligger nära eller långt från oss) och dylikt på ett enhetligt sätt, som i ett uppslagsverk – helt enkelt genom att ange deras geografiska läge, jfr: 14 Samma definition finns i DŽ6b. 15 Med M. Smetonas definition av ordet Europa framför sig skulle redaktörerna för BŽ kunna överväga dess definition ytterligare, eftersom Europa inte bara är en kontinent utan också ett begrepp som väcker många historiska, kulturella och politiska stereotyper. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 10 Amèrika subst. (1) 1. en världsdel på västra halvklotet mellan Atlanten och Stilla havet, bestående av två kontinenter – Nordamerika och Sydamerika – samt närliggande öar <...>. Lātvija subst. (1), officiellt Lātvijos Respublika en stat vid Östersjöns östra kust <...>. Omãnas subst. sing. (2), officiellt Omãno Sultonãtas en stat i västra Asien, på Arabiska halvön, vid Arabiska havet <...>. Således är BŽ:s definitioner i detta fall traditionella. M. Smetonas definition av Europa har tydligt kognitiv inriktning: den gamla kontinenten betraktas här inifrån, ur ett europeiskt perspektiv; definitionen räknar upp de historiska, kulturella och politiska kännetecken som definierar kontinentens särart. Med andra ord definieras Europa här i första hand inte som ett geografiskt utan som ett politiskt och kulturellt rum. 4. DEFINITIONER AV BETYDELSERNA HOS ORDEN VÄXT OCH DJUR I detta avsnitt av artikeln undersöks betydelsedefinitionerna för substantiven växt och djur, vilka betecknar två allmänna kategorier. Vid första anblicken verkar dessa ord mycket konkreta och tydliga, men är det verkligen enkelt att definiera dem så att andra intresserade användare lätt kan förstå vilka definitionstyper som tillämpas och vilka kännetecken som främst uppmärksammas när orden definieras i enspråkiga litauiska, engelska och ryska ordböcker? 4.1. Låt oss först se hur den allra mest övergripande kategorin inom växtvärlden – växt – definieras i utvalda litauiska, engelska och ryska ordböcker (se tabell 7). TABELL 7. Definition av växt i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet växt BŽ organism som livnär sig på oorganiska ämnen och vanligen använder ljusenergi för sin tillväxt DŽ7i organism som livnär sig på oorganiska ämnen och vanligen använder ljusenergi för sin tillväxt LKŽe organism som livnär sig på oorganiska ämnen i marken och luften och vanligen växer på en orörlig plats BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 11 Som synes är definitionerna i de nämnda ordböckerna mycket lika (i BŽ och DŽ7i identiska). Det viktigaste kännetecknet hos en växt som anges är att den är en ”organism”, det vill säga levande16. Ett annat kännetecken som definitionerna har gemensamt är att växten ”livnär sig på oorganiska ämnen”17 och behöver ”ljusenergi” (BŽ och DŽ7i; LKŽe – ”ämnen i luften”). LKŽe anger också att växter i allmänhet ”växer i ett orörligt läge”. När BŽ:s författare skrev ordbokstexten tog de också stöd i erfarenheterna från välkända utländska ordböcker, särskilt de som återges i tabell 8. Därför kan det vara nyttigt att undersöka hur dessa ordböcker definierar ordet växt. TABELL 8. Definitionen av växt i engelska ordböcker Ordbok Definitionen av ordet växt (eng. plant) Kännetecken hos realia som anges i definitionerna WEBSTER vilken som helst av ett rike (Plantae) av flercelliga eukaryota organismer, oftast fotosyntetiserande, som vanligtvis saknar förmåga till förflyttning eller tydliga nerv- eller sinnesorgan och har cellväggar av cellulosa ”levande”, ”flercellig”, ”utför fotosyntes”, ”förflyttar sig inte från en plats till en annan”, ”saknar tydliga sinnesorgan”, ”cellväggar av cellulosa” OXFORD en levande organism av den typ som exemplifieras av träd, buskar, örter, gräs, ormbunkar och mossor, som vanligtvis växer på en permanent plats, absorberar vatten och oorganiska ämnen genom sina rötter och syntetiserar näringsämnen i sina blad genom fotosyntes med hjälp av det gröna pigmentet klorofyll ”levande”, ”växer vanligen på en permanent plats”, ”absorberar vatten och oorganiska ämnen genom rötterna”, ”syntetiserar näringsämnen i bladen genom fotosyntes med hjälp av det gröna pigmentet klorofyll” MACMILLAN en levande varelse som växer i jord, har blad och rötter och behöver vatten och solljus för att leva ”levande”, ”växer i jord”, ”har blad och rötter”, ”vatten och solljus behövs för att upprätthålla livet” COLLINS en växt är en levande varelse som växer i ’levande’, ’växer på jorden’, ’har 16 Jfr: organism – ”en levande varelse som kan existera självständigt – ett djur eller en växt” (BŽ); organism – ”en levande varelse – ett djur eller en växt” (DŽ7i); organism – ”en levande varelse som har olika organ för att upprätthålla sitt liv” (LKŽe). 17 Denna egenskap kännetecknar den stora majoriteten av växter, även om det också finns sådana som livnär sig på insekter (insektsätande växter) (VLE II: 192). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 12 jorden och har en stam, blad och rötter stam, blad och rot’ CAMBRIDGE en levande varelse som växer i jorden, i vatten eller på andra växter, vanligtvis har en stam, blad, rötter och blommor samt producerar frön ’levande’, ’växer på jorden, ’i vatten eller på andra växter’, ’vanligen har en stam, blad, rötter, blommar och sätter frön’ Engelska ordböcker (och indirekt även litauiska) anger som växtens främsta kännetecken att den är ’levande’. Därefter kan man urskilja två inriktningar – den traditionella (mer vetenskapliga) och den kognitiva. WEBSTER-ordboken (och delvis även OXFORD-ordboken) registrerar mer vetenskapliga kännetecken hos växter, dvs. ’flercellig’, ’cellväggar av cellulosa’, ’utför fotosyntes’, ’livnär sig på oorganiska ämnen’, ’förflyttar sig inte från en plats till en annan’ (saknar lokomotion18), ’saknar uppenbara sinnesorgan’, ’absorberar vatten och oorganiska ämnen genom rötterna’. OXFORD-ordboken anger visserligen, till skillnad från de andra, även de typer som omfattas av växtkategorin i definitionen av ordet växt: träd, buskar, örter, ormbunkar och mossor. Andra engelska ordböcker (MACMILLAN, COLLINS, CAMBRIDGE) anger i sina definitioner först och främst prototypiska växtegenskaper som hänger samman med deras synliga utseende och/eller växtplats, dvs. växter har ’rötter’, ’blad’, ’stam’ (’trädstam’), ’blommar’, ’sätter frön’, ’växer i jord’ (’på marken’), ’i vatten’ och så vidare. Redaktörerna för BŽ valde här en traditionell (men enklare än WEBSTER:s eller OXFORD:s) definition av växt, eftersom det finns många olika slags växter och det skulle vara svårt att definiera ordet, till exempel genom att nämna egenskaper hos en viss art eller enbart egenskaper som beskriver en prototypisk växt. Det är förstås känt att växter i regel har rötter, stjälkar/stammar (grenar) och blad, men litauer känner väl till barrträd, som har barr i stället för blad, liksom mossor som växer i Litauen (dvs. inte någon exotisk växt som är obekant för oss) och som saknar rötter. I MACMILLAN- och COLLINS-ordböckerna anges att växter växer i jord, men de flesta känner ju också väl till vattenväxter, till exempel vass, näckrosor med mera, och i skogen ser vi mossor som växer på trädstammar. 18 Lokomotion är människors och djurs rörelser genom vilka de byter plats i rummet (VLE XVIII: 580). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 13 TABELL 9. Definition av en växt i ryska ordböcker Ordbok Definition av ordet växter (ryska растение) Realiernas egenskaper som anges i definitionerna CEM organism som får näring från luften genom fotosyntes och från jorden (mer sällan – från ett annat näringsmedium) som den är fäst vid ’levande’, ’livnär sig genom fotosyntes och från jorden’ (mer sällan – från ett annat näringsmedium), ’fäst vid en eller annan plats’ МАКС organism som livnär sig på oorganiska ämnen från luften och jorden, kan bilda organiska ämnen av oorganiska och vanligen är fäst vid sin livsmiljö ’levande’, ’livnär sig på oorganiska ämnen från luften och jorden’, ’kan producera organiska ämnen av oorganiska’, ’vanligen fäst vid en och samma plats’ ТСОШ organism som vanligen utvecklas på en fast plats och får näring (till skillnad från djur) från luften (genom fotosyntes) och jorden ’levande’, ’växer vanligen utan att byta plats’, ’livnär sig (till skillnad från djur) genom fotosyntes och från jorden’ Alla tre ryska ordböcker definierar växt på ett mycket likartat sätt – den är ’levande’, ’vanligen fäst vid en och samma plats’ och ’livnär sig genom fotosyntes’ (MAKC – ’på ämnen från luften’). MAKC nämner också ’oorganiska ämnen’, medan TCOII anger att detta sätt att livnära sig skiljer växter från djur. Ordböckerna anger inga egenskaper som rör växternas struktur eller form. Ordböckerna nämner växternas växtplats (’jorden’), men betonar den snarare som näringsmedium. Vid en jämförelse av de granskade definitionerna av betydelsen ’växt’ i ordböcker på de tre språken (tabell 7–9) framträder följande strategier för betydelsedefinition. WEBSTER-ordbokens definition är mycket utförlig och vetenskaplig. De övriga engelska ordböckerna definierar växt på ett annat sätt: större vikt läggs vid yttre, visuellt iakttagbara egenskaper, eller också anges de mest prototypiska medlemmarna i kategorin; här kan tillämpningen av prototypteorin redan urskiljas. Jämfört med WEBSTER återger även de ryska ordboksdefinitionerna vetenskapliga fakta, men presenterar dem enklare. De litauiska BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 14 Definitionerna i språkordböckerna ligger närmast definitionerna i ryska ordböcker, som är mer traditionella. 4.2. Härnäst ska vi se hur den näst mest övergripande kategorin – djur – definieras i litauiska, engelska och ryska ordböcker (tabell 10). TABELL 10. Definition av djur i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet djur BŽ (1) organism som livnär sig på organiska ämnen, reagerar på sin omgivning och vanligen kan röra sig själv (2) vilken levande varelse som helst (vanligen ett däggdjur), i motsats till människan (3) däggdjur, i motsats till fågel, fisk, insekt eller reptil DŽ7i en organism som rör sig själv, reagerar och känner, och livnär sig på naturliga ämnen LKŽe levande varelse med sinnesorgan Definitionerna av ordet djur varierar något mellan de ordböcker som presenteras, jämfört med definitionerna av ordet växt. För det första skiljer BŽ inte ut en enda betydelse, utan tre. Enligt BŽ:s författare menar vi inte alltid samma sak när vi säger ordet djur. Exempel19 som hittats med sökmotorn Google: bekräftar att det finns grund för att urskilja de tre nämnda betydelserna av ordet djur. (1) Människan är det enda djur som känner sig osäker med sig själv. Fåglar är de enda djuren med fjädrar. Fiskar är kallblodiga ryggradsdjur som lever i djupen och i havsvattnet. Reptiler är landdjur. Insekterna utgör den artrikaste djurgruppen på jorden. (2) Människor har tämjt djur. Ett dödligt skadat djur ser en människa i ögonen. Människor lämnade helt enkelt det kringströvande djuret. (3) Hur går det för Litauens fåglar och djur under vintern? Synen skiljer sig mycket mellan djur, insekter och reptiler. I syfte att begränsa den monopolistiska prisökningen på matfisk, havsdjur och produkter av dessa <...>. Exemplen i den första gruppen (1) omfattar alla djur – människor, fåglar, fiskar, reptiler, insekter och så vidare. Exemplen i den andra gruppen (2) kan hänföras till den andra betydelsen i BŽ – motsättningen till människan är tydlig, och dessutom visar exempel av den här typen vanligen på däggdjuret och 19 Hämtad 2017-09-05; exemplen har förkortats. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 15 motsättning till människan (och inte till exempel en insekt och människan eller liknande), och därför anges detta inom parentes i betydelsen. Detta framgår också tydligt av följande konkreta exempel – täms oftast däggdjur, lämnas kvar och strövar omkring är tydligen också ett tamt däggdjur, i människans ögon är det knappast heller så att en myra tittar. Av exemplen i den tredje gruppen (3) kan man däremot se en annan motsättning – djur och fåglar, djur och insekter, djur och reptiler, (marina) djur och fiskar. I det aktuella fallet är det dock definitionen av den första betydelsen i BŽ som är viktig (som den mest omfattande), och den kan jämföras med definitionerna i andra ordböcker. Det viktigaste kännetecknet för ett djur som anges i ordböckerna är att det är en ”levande varelse”. Ett annat kännetecken i BŽ och DŽ7i är ”föda”. BŽ anger att djur ”livnär sig på organiska ämnen”, medan DŽ7i anger ”naturliga ämnen”. Här uppstår dock frågor, eftersom naturen enligt samma DŽ7i är ”den levande och den livlösa världen”; med andra ord finns eller bildas både organiska och oorganiska ämnen i naturen. Det tredje kännetecknet för ett djur i alla tre ordböckerna är ”reaktion på omgivningen” (LKŽe: ”har sinnesorgan”). BŽ anger dessutom att ett djur vanligtvis (det vill säga inte alltid) ”kan röra sig på egen hand”. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det första kännetecknet hos växter och djur som anges i definitionerna i litauiska ordböcker sammanfaller – de är ”levande”. Nästa del av definitionen av dessa ord visar redan vad som skiljer växter från djur – de förstnämnda livnär sig, som nämnts, på oorganiska ämnen och behöver ljus, medan de sistnämnda livnär sig på organiska ämnen. Ytterligare ett särskiljande kännetecken hos växter och djur är att växter vanligtvis växer i ett orörligt läge (LKŽe), medan djur kan reagera på omgivningen och oftast kan röra sig (BŽ)20. Man kan säga att detta är mycket allmänt och abstrakt, men både växter och djur utgör två mycket stora och mångskiftande kategorier, och de kännetecken som anges i definitionerna passar nästan alla växter eller djur och visar vad deras grundläggande skillnad är21. Låt oss undersöka hur djur definieras i engelska ordböcker (se tabell 11). 20 I detta fall anger BŽ och LKŽe det som vanligtvis (typiskt sett) skiljer djur från växter, även om VLE återigen hävdar att ”växter saknar nervsystem, men är retbara” (VLE II: 192), medan alger rör sig med hjälp av flageller eller genom att utsöndra slem (jfr VLE V: 198). 21 Ordboksdefinitioner kritiseras ofta för att vara alltför vetenskapliga. Även här skulle man kunna säga att organiska och oorganiska ämnen är termer som passar bättre i ett uppslagsverk. Enligt författarna till BŽ är det dock knappast möjligt att definiera en så komplex kategori enklare utan att kärnan går förlorad och utan att definitionen blir alltför primitiv. Ordböckerna anger redan inte många viktiga kännetecken som uppslagsverk tar upp (VLE II: 192; LTE I: 444) – växter har en fast cellulosavägg, de flesta växter är autotrofer och så vidare. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 16 TABELL 11. Djurdefinition i engelska ordböcker Ordbok Definition av ordet djur (eng. animal) Verklighetsreferenternas särdrag som anges i definitionerna WEBSTER vilken som helst av ett rike (Animalia) av levande organismer, däribland flercelliga organismer och ofta många encelliga (såsom protozoer), vilka typiskt skiljer sig från växter genom att deras celler saknar cellulosaväggar, genom att de saknar klorofyll och fotosyntesförmåga, genom att de behöver mer komplexa näringsämnen (såsom proteiner), genom att de är organiserade på en högre komplexitetsnivå och genom att de kan röra sig spontant och reagera snabbt motoriskt på stimuli ”levande”, ”flercelliga” eller ”encelliga”; skiljer sig från växter genom att ”cellväggarna saknar cellulosa”, ”saknar klorofyll”, ”inte utför fotosyntes”, ”behöver mer komplex föda (såsom proteiner)”, ”kan röra sig spontant”, ”kan reagera snabbt på stimuli” OXFORD 1 En levande organism som livnär sig på organiskt material, vanligtvis med specialiserade sinnesorgan och nervsystem och med förmåga att reagera snabbt på stimuli. 1.1 En levande organism som inte är en människa. 1.2 Ett däggdjur, till skillnad från en fågel, reptil, fisk eller insekt. ”levande”, ”livnär sig på organiska ämnen”, ”har sinnesorgan och nervsystem”, ”kan snabbt reagera på stimuli”; ”levande, men inte människa”; ”däggdjur, men inte fågel, reptil, fisk eller insekt” MACMILLAN varje levande varelse som kan röra sig självständigt och har sinnen för att känna igen och reagera på den omgivande miljön. a. varje levande varelse som inte är en människa, en växt, en insekt, en fågel eller en fisk b. varje levande varelse, inklusive människor ’levande’, ’kan röra sig självständigt’, ’har sinnen’, ’känner igen omgivningen och reagerar på den’; ’levande, men inte människa, insekt, fågel eller fisk’; ’vilken levande varelse som helst, även en människa’ COLLINS 1. Ett djur är en levande varelse sådan ’levande, men inte fågel, fisk, BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 17 som en hund, ett lejon eller en kanin, snarare än en fågel, fisk, insekt eller människa. 2. Varje levande varelse utom en människa kan kallas ett djur. [...] 3. Varje levande varelse, även en människa, kan kallas ett djur. insekt eller människa’; ’levande varelse, men inte människa’; ’alla levande varelser’ CAMBRIDGE A1 något som lever och rör sig men inte är en människa, fågel, fisk eller insekt B2 allt som lever och rör sig, inklusive människor, fåglar osv. ’levande’, ’rör sig, men är inte människa, fågel, fisk eller insekt’; ’något som lever och rör sig, även en människa, en fågel’ Liksom i fråga om växten registreras i definitionerna i två ordböcker (WEBSTER och delvis OXFORD) fler vetenskapliga kännetecken som beskriver djuret, dvs. ’flercelligt’ eller ’encelligt’, ’kan röra sig av egen kraft’, ’reagerar snabbt på stimuli’ och ’livnär sig på organiska ämnen’. I WEBSTER-ordbokens definition betonas dessutom att djuret skiljer sig från växten genom att det saknar ’klorofyll’, ’inte utför fotosyntes’, att dess ’cellväggar inte innehåller cellulosa’ och att det ’behöver mer komplex föda, såsom proteiner’. I andra engelskspråkiga ordböcker (hädanefter även OXFORD) framhålls emellertid att djuret är ’levande’ och ’rör sig’, varefter flera betydelser av ordet gyvūnas skiljs åt, på liknande sätt som i BŽ, nämligen att djur kan omfatta alla levande varelser, att djur kan omfatta alla levande varelser utom människan och att djur endast är däggdjur. Dessutom räknar COLLINS-ordboken vid en av de urskilda betydelserna upp typiska däggdjur, vars kännetecken antas utgöra prototypens kärna för denna betydelse. De engelska ordböckerna, med undantag för WEBSTER, följer alltså en kognitiv betydelsestrategi när de definierar djur. Nedan återger vi definitionerna av gyvūno som formulerats i ryska ordböcker (se tabell 12). TABELL 12. Definitionen av Gyvūno i ryska ordböcker Ordbok Definition av ordet gyvūnas (ryska животное) Reella kännetecken som anges i definitionerna CEM 1. En levande organism, en varelse som (med undantag för svampar, korallpolyper och några andra) har förmågan ’levande’, ’kan (med undantag för koraller och vissa andra arter) röra sig’, ’livnär sig på organiska ämnen’; ’en levande varelse, men BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 18 att röra sig och livnära sig på färdiga organiska ämnen, till skillnad från de flesta växter. 2. En levande varelse i motsats till människan (vanligen om däggdjur). inte människa’ МАКС 1. Varje levande varelse, med undantag för växter. || En levande varelse i motsats till människan. ’allt som lever, med undantag för växter’; ’en levande varelse, men inte en människa’ ТСОШ 1. En levande organism, en varelse som har förmågan att röra sig och livnär sig på färdiga organiska föreningar, till skillnad från växter. 2. En sådan levande varelse, i motsats till människan. ’levande’, ’kan röra sig’, ’livnär sig på organiska ämnen, till skillnad från växter’; ’en levande varelse, men inte en människa’ I ryska ordböcker anges djurets grundläggande kännetecken: ’levande’, ’rör sig’ och ’livnär sig på organiska ämnen’. Vidare ställer ryska ordböcker, liksom engelska ordböcker och BŽ, människan i motsats till djuret. Däremot lyfts inte motsättningen mellan däggdjur och andra levande varelser (fiskar, fåglar, insekter, reptiler) fram i dessa ordböcker, med undantag för CEM-ordboken, där det anges att man oftast avser däggdjur. Definitionen av ordet gyvūnas i den sistnämnda ordboken är mer utförlig än i de två andra – där räknas även upp vilka levande varelser (svampar, korallpolyper) som ’inte kan röra sig’. En jämförelse av de granskade definitionerna av betydelsen hos gyvūno i ordböcker på alla tre språken visar följande strategier för betydelsedefinition. I litauiska ordböcker (LKŽe och DŽ₇ᵢ) följer man den traditionella strategin när djur definieras. BŽ:s första definition av ordets betydelse är också traditionell, men uppdelningen och definitionen av den andra och tredje betydelsen återspeglar en vardaglig snarare än vetenskaplig kategorisering som formats av den kulturella miljön och hör därmed samman med en kognitiv strategi för betydelsedefinition. Detsamma gäller de ryska ordböckerna. WEBSTER:s definition av ordet gyvūnas är traditionell (mer vetenskaplig). Andra engelska ordböcker (OXFORD, MACMILLAN, COLLINS, CAMBRIDGE), liksom BŽ, skiljer BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 19 Genom att ange flera betydelser av djur och räkna upp typiska däggdjur (COLLINS) tillämpar man en mer kognitiv strategi för betydelsedefinition. 5. DEFINITIONER AV TRÄDBETYDELSER Ord som hör till kategorierna växter och djur definieras på ett något annorlunda sätt. Låt oss jämföra hur ordböcker definierar tre träd – björk, asp och tall. Dessa träd har valts eftersom de är mycket typiska för det litauiska landskapet, och det är sannolikt att deras egenskaper till stor del formar prototypen för kategorin träd i denna geografiska region och, mer allmänt, i den språkliga medvetenheten hos invånarna på samma geografiska breddgrad. Tabell 13 återger definitionerna av ordet beržas i de viktigaste litauiska ordböckerna. TABELL 13. Definition av ordet beržas i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet beržas BŽ lövträd, vanligen med vit, lätt avskalbar näver, som blommar med hängen och ger sav på våren (Betula) DŽ7i lövträd med vit näver (Betula) LKŽe lövträd med vit näver (Betula) I alla tre ordboksdefinitioner anges först att björk tillhör kategorin träd; därefter nämns ett yttre kännetecken22 hos björken som alla känner igen och som skiljer den från andra träd – ’vit näver’. I BŽ har definitionen av ordet beržas dessutom utökats med sådana kännetecken som litauer känner igen – ’nävern är lätt att skala av’ och att den ’blommar med hängen’. Dessutom anges ytterligare ett kännetecken i BŽ: att björken ’ger sav’. Tabell 14 återger definitionerna av det undersökta ordet i engelska ordböcker. TABELL 14. Definition av ordet beržas i engelska ordböcker Ordbok Definition av ordet beržas (eng. birch) Verkliga kännetecken som anges i definitionerna WEBSTER någon art i ett släkte (Betula i familjen Betulaceae, björkfamiljen) av enhjärtbladiga lövfällande träd eller buskar ’sambyggare’, ’lövfällande’, ’träd eller buske’, ’blad med enkla bladskaft’, 22 Yttre kännetecken kallas sådana kännetecken som uppfattas och förnimmas visuellt, genom beröring eller på andra sätt. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 20 med enkla blad med bladskaft och vanligtvis ett skiktat, hinnartat yttre barklager som lätt flagnar av ’lätt avflagnande näver’ OXFORD ett smäckert, snabbväxande träd med tunn bark (som ofta flagnar) och hängen ’smäcker’, ’växer snabbt’, ’lätt avflagnande näver’, ’blommar med hängen’ MACMILLAN ett högt träd med tunna grenar och ett yttre skikt som lossnar i tunna remsor likt papper ’högt’, ’tunna grenar’, ’lätt avflagnande näver (i papperslika remsor)’ COLLINS är en typ av högt träd med tunna grenar ’högt’, ’tunna grenar’ CAMBRIDGE ett träd med slät, ofta vit bark (= yttre hölje) och tunna grenar ”slät”, ”vanligen vit bark”, ”tunna grenar” Liksom i litauiska ordböcker skiljer sig definitionen av ordet björk i de citerade engelska ordböckerna från definitionerna av orden växt och djur. De engelska ordböckerna anger inte björkens vetenskapliga kännetecken (med undantag för WEBSTER – ”familj”, ”sambyggare”, ”lövträd”), utan snarare trädets mest typiska yttre kännetecken: ”lätt avflagnande näver” (i tre ordböcker), ”tunna grenar” (i tre ordböcker), ”hög” (i två ordböcker). Ytterligare yttre kännetecken hos björken nämns endast i någon enstaka ordbok: ”smärt”, ”växer snabbt”, ”blommar med hängen”, ”vanligen vit bark”, ”slät bark”. Det här sista kännetecknet skulle kanske förvåna litauer något, eftersom barken på björkar som växer i Litauen oftare är fårad än slät. Det är också intressant att endast en CAMBRIDGE-ordbok nämner björkstammens vithet – även om björkstammar inte nödvändigtvis är vita, kännetecknas vårtbjörk och glasbjörk, som växer i Litauen,23 just av vita stammar, och för litauer är detta ett särskiljande kännetecken hos björkar. Vi betraktar inte heller detta träd som särskilt högt24, och därför anges kännetecknet ”hög” inte heller i litauiska ordböcker. Jämför definitionerna av ordet björk i ryska ordböcker (se tabell 15). 23 I Litauen finns också andra björkarter, men dessa är de vanligaste. 24 Jfr. https://lt.wikipedia.org/wiki/Karpotasis_ber%C5%BEas. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žod yne: augalai ir gyvūnai | 21 TABELL 15. Definitionen av ordet björk i ryska ordböcker Ordbok Definition av ordet björk (ru. берёза) Realiekännetecken som anges i definitionerna CEM ett lövträd eller en buske av björkfamiljen med vit (mer sällan mörk) bark och hjärtformade blad ”lövträd”, ”träd eller buske”, ”vit bark (mer sällan mörk)”, ”hjärtformade blad” МАКС ett lövträd med vit bark ”lövträd”, ”vit bark” ТСОШ ett lövträd med vit (mer sällan mörk) bark och hjärtformade blad ’lövfällande’, ’vit bark (mer sällan mörk)’, ’hjärtformade blad’ Som framgår av tabell 15 är det yttre kännetecken som är viktigast för björken i ryska ordböcker, liksom i litauiska ordböcker, ’vit bark’ (näver), förmodligen eftersom ryssarna är våra grannar och deras björkar liknar våra. Ett annat kännetecken som anges i ryska ordböcker är ’hjärtformade blad’. I BŽ saknas detta kännetecken, liksom ’smala kvistar’, som nämns i vissa engelska ordböcker. Det beror enbart på att definitionen i BŽ redan innehåller tillräckligt många typiska kännetecken för att man ska kunna identifiera en björk, nämligen ’vit näver’, ’lätt avskalad näver’ och ’blommar med hängen’. Det faktum att det nästan uteslutande är björkens bark25, vanligen dess översta, avskalbara, lager (även om jfr. tošis ”björkbarkens korkvävnad” (VLE XXIV: 50)), som i litauiskan har ett eget namn – tošies – (jfr. mängden avledningar: tošėti, tošiauti, tošininkas (-ė), tošinė, tošinukas osv. (LKŽ)), bör sannolikt kopplas till näverns betydelse i det traditionella litauiska bondesamhällets vardagsliv, jfr.: Ibland lindade man lerkrukor med björknäver – för att göra dem hållbarare (DLKT). Vi går från en bikupa till en annan och förundras över att björknävern, som lades under bikupans tak för fyrtio år sedan, ännu inte har ruttnat det minsta <...> (DLKT). Av björknäver tillverkades olika korgar och små lådor, tjära, garvämnen osv. Som redan nämnts anges ytterligare ett björkkännetecken i definitionen i BŽ, som saknas i utländska ordböcker26 – att den ’ger sav på våren’. Det kännetecken som nämns i definitionen i BŽ är uppenbarligen viktigt och igenkännbart för litauer, som på våren tappade (eller fortfarande tappar) sav och dricker den, 25 Ibland kan dock även bark från andra träd analogt kallas näver, jfr. ett exempel belagt i LKŽ: Skor tillverkades av lindnäver Erž. 26 När man letar efter ordet sap ’sav’ i de undersökta engelska ordböckerna är det bara en CAMBRIDGE-ordbok (se http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/sap?a=british)) som nämner lönnsav i ett exempel; den är (särskilt) i Amerika och Kanada betydligt populärare än björksav. Enligt de engelska och tyska WIKIPEDIORNA (se https://en.wikipedia.org/wiki/Birch_sap, https://de.wikipedia.org/wiki/Birkensaft),) används björksav mer i våra grannländer och i norra Kina. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 22 jfr.: En hink full av sav droppade ner, den söta vårglädjen J.Marcin27 (LKŽₑ). Litauiska bönder har sedan gammalt använt sav som dryck, mer sällan till att koka soppa eller syra rödbetor MLTEIII340 (LKŽₑ). Inga kalla vintrar mer, inga söta savar mer Šts (LKŽₑ). Detta björkkännetecken, liksom många andra, nämns även av A. Gudavičius (2007: 22), jfr. ”vit näverfärg, kronans koniska form, hjärtformade småblad, kvistarnas smalhet, karaktäristisk för det litauiska landskapet, och att människor på våren dricker dess saft – sav, osv.”. För övrigt anger två av de behandlade ordböckerna – WEBSTER och CEM – i sina definitioner att björken också kan vara en buske. BŽ (liksom de övriga ordböckerna) nämner inte detta kännetecken, trots att dvärgbjörk och hängbjörk, som är buskar, växer i Lietuvoje28. I den genomsnittliga talarens (litauiska) medvetande är björken ändå ett träd, och därför nämner författarna till BŽ inte busken i definitionen. Här följer man alltså, med utgångspunkt i den genomsnittliga talarens medvetande, den vardagliga kategorisering av verkligheten omkring oss som kognitivister ständigt framhåller; enligt denna väljs först kännetecken hos prototypiska kategorimedlemmar som deskriptiva drag i ordets betydelse. Med undantag för WEBSTER och CEM tillämpas ett liknande tillvägagångssätt i de behandlade engelska och ryska ordböckerna. Låt oss nu se hur litauiska, engelska och ryska ordböcker definierar ett annat vanligt träd i Lietuvoje – drebulę (se tabell 16–18). TABELL 16. Definitionen av ordet drebulė i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet drebulė BŽ högt träd med nästan runda blad på långa bladskaft, som darrar vid minsta vindpust (vanligen asp, Populus tremula); syn. epušė DŽ₇ᵢ träd med grå eller grågrön bark och darrande blad (Populus tremula), epušė LKŽₑ sådant träd med darrande blad, epušė (Populus tremula) Liksom i definitionen av björk anges i ordböckerna att asp är ett träd. Därefter anges ett av aspens särskiljande yttre kännetecken – ’darrande blad’. Definitionen i LKŽₑ begränsas till detta29. I BŽ beskrivs också hur bladen ser ut, nämligen ’nästan runda’ och ’på långa bladskaft’, liksom varför de darrar, nämligen ’vid minsta vindpust’ (ett yttre kännetecken). De nämnda kännetecknen är sannolikt de mest typiska och de som först förknippas med detta träd (trots allt hänger själva trädnamnets motivering samman med ett av de nämnda kännetecknen – ’darrandet’). I definitionen i DŽ₇ᵢ anges ytterligare ett yttre kännetecken hos aspen – ’barkens färg’, som är grå eller 27 Förkortningar för källor och orter som i LKŽₑ. 28 Jfr. VLE III: 121–122 och https://lt.wikipedia.org/wiki/Ber%C5%BEas. 29 Här avses den litauiska delen av definitionen. De latinska namnen, dvs. den ytterligare informationen i definitionen, behandlas senare. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 23 grågrön. I definitionen anger BŽ inte barkens färg som ett kännetecken, eftersom barkens färg förändras medan trädet växer30, men anger ett annat yttre kännetecken – att aspen är ett ”högt” träd31. TABELL 17. Definitionen av ordet drebulė i engelska ordböcker Ordbok | Definition av ordet drebulė (eng. aspen, quaking aspen) | Verklighetsbaserade kännetecken som anges i definitionerna WEBSTER | (Populus tremuloides) huvudsakligen av typen ”växer i USA och Kanada”, ”små”, ”nästan runda blad”, ”med tillplattade bladskaft” och ”tandade kanter”, ”darrar vid den minsta vindpust” OXFORD | ett poppelträd med rundade blad på långa skaft, vanligtvis med grovt tandade kanter, som darrar även vid en lätt bris | ”runda, tandade blad” ”på långa skaft”, ”darrar vid den minsta vindpust” MACMILLAN | ett högt, smalt träd som växer i Nordamerika och Europa och har blad som prasslar (=ger ifrån sig ljud när de gnids mot varandra) i vinden | ”växer i Nordamerika och Europa”, ”högt, smalt” (träd), ”bladen darrar i vinden” COLLINS | en asp är ett högt träd med blad som rör sig mycket i vinden | ”högt” (träd), ”bladen darrar mycket i vinden” CAMBRIDGE | ett träd i poppelfamiljen, med blad som skakar även när det bara blåser lite | ”blad som darrar vid den minsta vindpust” De mest typiska kännetecknen för asp, som anges i definitionerna av detta ord i de nämnda engelska ordböckerna, är följande: ”högt”, ”smalt” (träd), ”små”, ”nästan runda blad”, ”med tillplattade bladskaft” och ”tandade kanter”, ”blad med långa skaft”. I alla definitioner av ordet nämns också att ”bladen darrar vid minsta vind”. Två ordböcker anger dessutom var detta 30 WIKIPEDIA ger följande information: ”Barken på unga trädstammar är slät, blek, grågrön med fläckar; senare spricker den och mörknar. På fullvuxna träd är barken några meter ovanför marken gråbrun, fläckig och skrovlig, högre upp slät och jämn, grönaktig eller vitaktigt grön” (se närmare https://lt.wikipedia.org/wiki/Drebul%C4%97). 31 Den blir upp till 35 m hög (jfr VLE V: 134). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 24 trädet växer – i USA och Kanada (WEBSTER) eller i Nordamerika och Europa (MACMILLAN). För övrigt är detta träd faktiskt utbrett inte bara i Nordamerika och Europa, utan också i Nordafrika och Asien (se Litauens republiks termbank – härefter LRTB: http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result). I två ordböcker anges det vetenskapliga kännetecknet att detta träd tillhör poplar (family)32. TABELL 18. Definitionen av ordet drebulė i ryska ordböcker Ordbok Definition av ordet drebulė (ryska осина) Verklighetsbaserade kännetecken som anges i definitionerna CEM lövträd besläktat med poppel, med slät grå bark och blad som ständigt darrar på tunna, långa bladskaft ”lövträd”, ”besläktat med poppel”, ”slät grå bark”, ”blad med långa skaft”, ”blad som ständigt darrar” МАКС lövträd av poppelsläktet, med grönvit och slät bark ’lövträd’, ’besläktad med poppel’, ’grönaktigt vit, slät bark’ ТСОШ lövträd, besläktat med poppel ’lövträd’, ’besläktad med poppel’ För det första anger ryska ordböcker att asp är ett ’lövträd’ och ’besläktad med poppel’ (jfr engelska poplar (family)). Och faktiskt tillhör både asp och poppel familjen videväxter. I BŽ anges inte denna information i definitionerna av dessa ord, eftersom den betraktas som sekundär och kan hittas utifrån det latinska namnet som anges i BŽ. Om ett sådant till synes självklart yttre kännetecken – ’darrande småblad’ – talas det endast i CEM-ordboken, där asp över huvud taget definieras mest utförligt av de undersökta ryska ordböckerna. I två ordböcker anges ’barkens färg’ som ett typiskt kännetecken – i den ena grå, i den andra grönaktigt vit. Som redan nämnts saknas ett sådant kännetecken i BŽ, och därför anges inte heller att denna färg förändras (se fotnot 30). Efter att ha gått igenom ordböckerna på alla tre språken (tabellerna 16–18) kan man konstatera att definitionen av ordet asp liknar definitionerna i både de ryska och de engelska ordböckerna och oftast inte är mindre utförlig än dessa. Låt oss också undersöka definitionen av ordet tall (se tabellerna 19–21). 32 Poplar betyder poppel på litauiska, family betyder familj. I Litauen räknas asp till familjen videväxter (se LRTB: http://terminai.vlkk.lt/pls/tb/tb.result). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 25 TABELL 19. Definitioner av ordet tall i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet tall BŽ ständigt grön barrväxt med långa barr samlade i knippen, runda kottar, som avsöndrar mycket kåda (Pinus) DŽ₇ᵢ träd med brun bark, långa barr och runda kottar (Pinus) LKŽₑ ständigt grönskande träd med långa barr och runda kottar I definitionen av ordet tall anges först i alla tre litauiska ordböckerna (se tabell 19) att det är ett ’ständigt grönt’ (alltid grönskande) träd. Därefter noterar ordböckerna tallens yttre kännetecken, som alla känner igen – ’långa barr’ och ’runda kottar’. BŽ anger ytterligare ett yttre kännetecken – ’barren sitter samlade i knippen’ – och tillägger kännetecknet ’avsöndrar mycket kåda’. TABELL 20. Definitioner av ordet pušis i engelska ordböcker Ordbok Definition av ordet pušis (eng. pine, pine tree) Verklighetens kännetecken som anges i definitionerna WEBSTER vilken som helst art i ett släkte (Pinus) inom familjen tallväxter, en familj av barrträd, ständigt gröna träd med smala, långsträckta barr; omfattar några värdefulla timmerträd och prydnadsträd ‘ständigt grön’, ‘mognar kottar’, ‘långa tunna barr’, ‘värdefullt virke’, ‘vissa trädslag är dekorativa’ OXFORD ett ständigt grönt barrträd med knippen av långa, barrformade blad. Många arter odlas för sitt mjuka virke, som används i stor utsträckning till möbler och pappersmassa, eller för framställning av tjära och terpentin ‘ständigt grön’, ‘mognar kottar’, ‘barren sitter i knippen’, ‘värdefullt virke’, ‘harts och terpentin utvinns’ MACMILLAN ett högt träd med tunna, vassa blad som kallas barr och som inte faller av på vintern, samt hårda, bruna frukter som kallas kottar ‘ständigt grön’, ‘hög’, ‘tunna, vassa barr’, ‘bruna kottar’ COLLINS en tall är ett högt träd med mycket tunna, vassa barr och en frisk doft. Tallar har barr året om ‘ständigt grön’, ‘hög’, ‘tunna, vassa barr’, ‘frisk doft’ BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 26 CAMBRIDGE | ett städsegrönt träd (= som aldrig fäller sina löv) som växer i svalare delar av världen | ’städsegrön’, ’växer i kallare områden’ I engelskspråkiga ordböckers definitioner av ordet tall anges följande av barrträdets mest typiska kännetecken: ’städsegrön’, ’hög’ (om ett träd), ’långa, tunna barr’ och ’bruna kottar’. I BŽ står det också att tallen har ’långa barr’ och ’(runda) kottar’. Dessutom tillkommer ett kännetecken som nämns endast i OXFORD-ordboken men som enligt BŽ:s redaktörer är viktigt: barren sitter inte huller om buller, utan ’i knippen’. Just detta yttre kännetecken är ett av de visuella kännetecken som skiljer tallen från ett annat vanligt barrträd i Lietuvoje – granen. De citerade engelskspråkiga ordböckerna anger fler och mer varierade kännetecken hos tallen, jfr: ’växtplats’, ’användningsområde’ och ’frisk doft’. I litauiska ordböcker anges inte tallens växtplats, eftersom tallen för litauerna är ett av de vanligaste träden (jfr tallskogar utgör nästan 40 procent av Lietuvas skogsareal33). Det är troligt att vi inte skulle hitta någon som bor i Lietuvoje och aldrig har rört vid en tallstam, sett eller känt doften av dess kåda. Därför har, som redan nämnts, BŽ:s författare vid definitionen av tall inte fokuserat på kännetecknen ’växtplats’ och ’användning, dvs. ändamål’, utan valt yttre kännetecken hos trädet – ’barren sitter i knippen’ (detta kännetecken nämns inte i andra litauiska ordböcker, och bland de engelskspråkiga ordböckerna nämns det endast i OXFORD) och ’utsöndrar mycket kåda’. Det sistnämnda kännetecknet hos tallen är ganska framträdande och lätt att känna igen, eftersom vi säkert vid mer än ett tillfälle har rört vid tallkåda eller känt dess doft. Det kan antas att kännetecknet ’frisk doft’ hos tallen, som finns upptaget i COLLINS-ordboken, är typiskt för tallen och tallskogar och därför förtjänar att ingå i definitionen av ordet. TABELL 21. Definitioner av ordet tall i ryska ordböcker Ordbok | Definition av ordet tall (ru. сосна) | Realias kännetecken som anges i definitionerna | CEM | вечнозеленое хвойное дерево (реже стелющийся кустарник) сем. сосновых с длинными иглами и округлыми шишками | ’städsegrön’, ’barrträd’, ’långa barr’, ’runda kottar’ | MAKC | вечнозеленое хвойное дерево с небольшими шишками | ’städsegrön’, ’barrträd’, ’små kottar’ | ТСОШ | вечнозелёное хвойное дерево (реже – стелющийся кустарник) с длинными иглами и округлыми шишками | ’städsegrön’, ’barrträd’, ’långa barr’, ’runda kottar’ 33 Se vidare https://lt.wikipedia.org/wiki/Paprastoji_pu%C5%A1is. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 27 I ryska ordböcker (se tabell 21) anges följande kännetecken hos tallen: ’städsegrön’, ’barrträd’, ’långa barr’ och ’runda kottar’. De angivna kännetecknen är alltså nästan desamma som i BŽ (med undantag för ’barr som sitter i knippen’ och ’kåda’). Varken växtplats eller vad tallen används till anges i ryska ordböcker, liksom inte heller i litauiska ordböcker. Man kan dra slutsatsen att både litauiska och utländska ordböcker definierar de flesta träd enligt en liknande modell, det vill säga att de anger vilken klass trädet tillhör (städsegrönt, lövträd, barrträd), varefter de ofta räknar upp de yttre och/eller inre (träets struktur, kåda, sav) kännetecken som är mest typiska och lättast för ordbokens läsare att känna igen – med andra ord tillämpas en kognitiv strategi för betydelsedefinition. Naturligtvis kan många kännetecken räknas upp, men i definitionerna väljs ofta de mest typiska kännetecknen, som i första hand förknippas med det träd som beskrivs³⁴. Valet av kännetecken i definitionerna beror dock på nationella och kulturella särdrag, det vill säga att de angivna kännetecknen kan ha samband med människors verksamhet, seder och bruk med mera i den region där en viss trädart förekommer. Därför återfinns vissa kännetecken hos träd som anges i litauiska ordböcker inte nödvändigtvis i engelska eller ryska ordböcker, och vice versa. 6. DEFINITIONER AV FRUKTBUSKARS OCH FRUKTTRÄDS BETYDELSER Det bör sägas att inte alla träd och buskar definieras enligt samma schema i litauiska ordböcker. Låt oss till exempel ta kategorin fruktträd (och fruktbuskar) och se hur orden obelis, citrinmedis och abrikosas definieras i BŽ, DŽ₇ᵢ och LKŽₑ (tabell 22). 34 Naturligtvis lyckas ordboksredaktörer inte alltid lika väl med denna uppgift; detta gäller inte bara litauiska ordböcker utan även de utländska ordböcker som citeras. Till exempel skulle nog inte vem som helst utan vidare känna igen en björk utifrån definitionen i COLLINS: ”ett högt träd med tunna grenar”. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 28 TABELL 22. Definitioner av fruktträd (fruktbuskar) i litauiska ordböcker Ordbok Definition av ordet obelis Definition av ordet citrinmedis Definition av ordet abrikosas BŽ fruktträd som bär äpplen (Malus) 1. fruktträd eller fruktbuske från varma trakter, som bär söta, sötsyrliga eller sura frukter (Citrus). 2. fruktträd från varma trakter, som bär citroner (vanligen citronträd, Citrus limon) 2. litet fruktträd från varma trakter, som bär sådana frukter35 (vanligen vanlig aprikos, Armeniaca vulgaris) DŽ₇ᵢ fruktträd i rosväxtfamiljen (Malus) växten citron (citron – ett fruktträd i vinruteväxtfamiljen från varma trakter, som bär saftiga, sura frukter (Citrus limon)) fruktträd i rosväxtfamiljen från varma trakter, som bär saftiga frukter med en längsgående fåra och en rund kärna (Armeniaca) LKŽₑ fruktträd (Malus) citrusväxt från varma trakter (Citrus) aprikosträd (aprikosträd – fruktträd från varma trakter (Armeniaca)) Enligt författarna till BŽ är dessa växter – äppelträd, citronträd och aprikosträd – bäst kända (eller viktigast) för människor därför att de ger vissa frukter, inte på grund av sitt utseende (yttre kännetecken). I detta fall innebär BŽ-författarnas val att definiera de nämnda fruktträden utifrån frukter som är relevanta och välbekanta för den språkliga gemenskapen en kognitiv strategi för betydelsedefinition, dvs. 1) växten hänförs till en viss kategori – fruktträd eller bärbuskar; 2) växtens specifika (särskiljande) kännetecken anges – ’ger en viss frukt’. 35 Vad som är ”en sådan frukt” förklaras i ordboken under ordets första betydelse – ”en rund, köttig stenfrukt med gulorange, ofta ludet skal, som påminner om en persika”. BŽ gör så i alla motsvarande fall – i den första betydelsen beskrivs frukten, i den andra den växt som bär frukten. Detta görs eftersom betydelsen ’frukt’ vanligen är mer relevant för människan; hon kanske inte ens vet från vilken växt frukten plockats. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 29 I definitionerna av fruktträd som inte härstammar från Litauen (eller inte växer i Litauen)36 anger BŽ också var de växer37, t.ex.: aprikos, citronträd – fruktträd från varma trakter. DŽ7i och LKŽė har valt något annorlunda definitionsscheman, som inte alltid tillämpas konsekvent. I LKŽė är äppelträd och aprikosträd träd, medan citronträd redan definieras som en växt; vilken frukt växten i fråga ger anges endast om växtens och fruktens namn sammanfaller (se abrikosas). I DŽ7i anges den frukt växten bär endast för växter som inte härstammar från Litauen eller inte växer i Litauen (se citrina). 7. PRESENTATION AV TAXONOMISKA GRUPPER I DEFINITIONER I BŽ:s definitioner av växter (och djur) anges inte deras taxonomiska grupper, dvs. familjer, släkten osv. Detta görs eftersom sådan information säger föga för lekmän, då dessa begrepp saknas i den genomsnittliga talarens medvetande (se vidare Gudavičius 2009: 89). Låt oss jämföra några konkreta exempel (se tabell 23). TABELL 23. Definitioner av växter och djur i litauiska ordböcker Ord BŽ-definition DŽ7i definition LKŽė definition bobausis Ätlig svamp med vågigt skrynklig hatt (Gyromitra) ätlig svamp av klass skålsvampar med vågigt skrynklig hatt (Gyromitra, Helvella) 1. en sådan svamp, murkla (Morchella) 2. en sådan svamp med skrynklig hatt (Helvella) 3. en sådan svamp, kantarell (Cantharellus cibarius) 4. en sådan svamp, tryffel (Tuber cibarium). bi en flygande, social insekt med bruna och gulaktiga ränder, som samlar nektar och pollen och producerar honung (Apis) en social honungsbärande insekt i ordningen steklar (Apis) honungsbärande insekt (Apis mellifica) 36 Främmande och inhemska realia kommer att behandlas längre fram. 37 Samma information ges också i definitionerna av liknande träd, jfr baobabas – ett afrikanskt träd, bertolètija – ett sydamerikanskt träd. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 30 geting en stor insekt med svart- och gulrandig kropp som ger ett smärtsamt stick (Vespa crabro) en stor insekt av släktet getingar (Vespa crabro) en insekt i familjen pappersgetingar (Vespa crabro) sparv en liten fågel med bruna och grå fjädrar, som lever i byar nära hus och i städer, vanligen gråsparv (Passer domesticus) en liten fågel i finkfamiljen som lever vid gårdar och i städer (Passer domesticus) en liten fågel i finkfamiljen som lever vid gårdar och i städer (Passer) Som framgår saknas i BLK-definitionerna klassen sporsäcksvampar, ordningen steklar, familjen finkar, släktet getingar och familjen pappersgetingar, eftersom dessa termer, som redan nämnts, inte säger något för den genomsnittliga språkbrukaren38. Naturligtvis behövs sådana begrepp när man talar om vetenskapliga ämnen, men detta hör hemma i specialiserade ordböcker eller uppslagsverk, och därför tas namn på sådana realia inte med i BLK; exemplen nedan från LKŽₑ nämns som illustration. Jfr från LKŽₑ: sura blommor <...> en ordning av växter i underklassen Archichlamydeae av klassen tvåhjärtbladiga växter; hajar <...> tre underordningar av rovfiskar i underklassen Elasmobranchii: egentliga hajar (Selachoidei), ursprungliga hajar (Hexanchoidei) och tjurhuvudhajar (Heterodontoidei). Således har följande kognitiva strategi för definitionsformulering valts i BŽ: företräde ges åt de denotategenskaper som urskiljs när den omgivande verkligheten kategoriseras i vardagen (och därför lätt känns igen av ordbokens läsare). 8. PRESENTATION AV LATINSKA TERMER I DEFINITIONER Latinska termer ges i BŽ som ett slags tillägg till orddefinitionen, liksom i andra ordböcker. Enligt BŽ:s författare är latinska namn användbara, eftersom det inte alltid går att skilja liknande (och ofta benämnda på samma sätt) växter eller djur enbart utifrån definitionen. Denna information bör vara särskilt användbar för översättare. Till exempel betyder det engelska ordet elk för britter älg, men för amerikaner wapiti39, rabbit kan betyda både kanin och hare40, hedgehog – både igelkott och 38 Det bör betonas att detta inte är någon kritik av DŽ₇ eller LKŽₑ; i dessa ordböcker har man helt enkelt valt att definiera den här typen av ord på just detta sätt. Som framgår av exemplen följer DŽ₇ detta system konsekvent, medan LKŽₑ gör det inkonsekvent. 39 Jfr CAMBRIDGE (se http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/elk), WEBSTER (se https://www.merriam-webster.com/dictionary/elk). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 31 taggig råtta41, och till och med (knappast känt för litauer) stor igelkottsnäbbmus42. Nåväl, när det på engelska talas om näva, när om pelargon, när om begonia och när om dalgutis, vore det helt omöjligt att förstå utan det latinska namnet (se tabell 24). TABELL 24. Begonia, dalgutis, pelargon, näva Ordbok OrdANGLONAS2geranium <...> 1. näva 2. pelargon (även fish geranium); beefsteak geranium begonia; näva <...> näva begonia <...> begonia pelargonium <...> pelargon stork’s-bill <...> 1. näva 2. pelargon Som framgår av tabell 24 har ordet pelargon tre engelska motsvarigheter (geranium, pelargonium och stork’s-bill), begonia har två (begonia, beefsteak geranium), näva har två (geranium, cranesbill), dalgutis har en (stork’s-bill, som även betyder pelargon). Men när vi börjar söka efter orden med deras latinska namn faller allt på plats. Dessa växters latinska namn är: näva – Geranium, pelargon – Pelargonium, begonia – Begonia, dalgutis – Erodium. Dessa benämningar förväxlas på precis samma sätt även i engelska ordböcker – de engelska ord som räknas upp här har flera botaniska betydelser var. Men även dessa ordböcker löser problemet på samma sätt – de anger de latinska namnen. Jfr ett av dessa namn i tabell 25. TABELL 25. Definitioner av Geranium i engelska ordböcker OrdbokGeranium Definition43COLLINS 1. vilken som helst odlad växt av familjen näveväxter inom släktet Pelargonium (här och i resten av tabellen är författarnas markering fetstil), med pråliga scharlakansröda, rosa eller vita blommor. Se även pelargon, rosenpelargon, citronpelargon 40 Jfr WEBSTER (se https://www.merriam-webster.com/dictionary/rabbit), OXFORD (se https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/hare), (se https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/rabbit).41 Jfr WEBSTER (se https://www.merriam-webster.com/dictionary/hedgehog), OXFORD (se https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/hedgehog).42 Jfr COLLINS (se https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/hedgehog).43 Dessa engelska definitioner översätts inte till litauiska, eftersom det i detta fall endast är de latinska namnen som är viktiga. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 32 2. vilken geraniace växt som helst av släktet Geranium, såsom nävor och fläcknäva, med flikiga blad och rosa eller purpurfärgade blommor AMERICAN HERITAGE 1. Vilken som helst av olika växter av släktet Pelargonium, huvudsakligen inhemska i södra Afrika och allmänt odlade för sina rundade, ofta brokiga blad och praktfulla klasar av oregelbundna röda, rosa eller vita blommor. En eterisk olja utvinns ur bladen hos vissa arter. Kallas också pelargonium, näve. 2. Vilken som helst av olika växter av släktet Geranium, med handflikiga blad och regelbundna rosa eller purpurfärgade blommor. Kallas också näva. <...> INFOPLEASE 1. vilken som helst av de många växterna i släktet Geranium, som omfattar nävorna. 2. den vilda nävan, G. maculatum44, från östra Nordamerika, med glesa klasar av lavendelfärgade blommor. 3. Kallas också vilken som helst av olika växter i det närbesläktade släktet Pelargonium, inhemska i södra Afrika, med praktfulla blommor eller doftande blad, allmänt odlade i trädgårdar och som krukväxter. <...> Det är alltså uppenbart att latinska namn i vissa fall kan betraktas inte bara som kompletterande, utan som nödvändig information. 9. DEFINITIONER AV INHEMSKA / FRÄMMANDE REALIA Kalbėdamas apie tautinį apibrėžčių aspektą A. Gudavičius (2009: 85) teigia, kad žodžio reikšmių tautinę specifiką lemia ir pavadinamo daikto ar reiškinio ryšiai su visu materialiuoju ir dvasiniu tautos gyvenimu, žodžio sužadinamos emocijos ir vaizdiniai. Laikantis tautiškumo principo, pasak A. Gudavičiaus (2009: 86), artimų žodžių (su kuo tauta gyveno ir gyvena) reikšmės turėtų turėti išsamesnes, platesnes apibrėžtis negu svetimų kultūrų. Ir remdamasis DŽ pavyzdžiais teigia, kad šiame žodyne ir daugelyje rusų kalbos aiškinamųjų žodynų dažniausiai matomas atvirkščias vaizdas, o anglų kalbos žodynai vienodai detaliai apibrėžia ir savas, ir nesavas realijas (Gudavičius 2009: 86–88). Låt oss se hur de tre nämnda litauiska ordböckerna definierar växter som har sitt ursprung i Litauen (inhemska realia) och växter som inte har kommit till Litauen förrän relativt nyligen (främmande realia). 44Fläcknäva. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 33 9.1. Låt oss först diskutera definitionerna av egna realia (växter som är vanliga i Litauen) – äpple, nypon, potatis och rödbeta (se tabell 26). Eftersom orden bulvė och runkelis har två betydelser – själva växten och knölen/rotknölen – jämförs endast de senare. a) Definition av egna realia TABELL 26. Definitioner av grönsaker och frukter som växer i Litauen Ord Definition i BŽ Definition i DŽ7i Definition i LKŽe äpple rund, hård, saftig frukt från äppelträdet med grönt, gult eller rött skal och små kärnor äppelträdets frukt äppelträdets frukt nypon nyponbuskens (1:a betydelsen) frukt – ett avlångt eller runt, rött eller orange, vitaminrikt och sötsyrligt bär med många kärnor nyponbuskens frukt, bär nyponbuskens frukt, bär potatis rund eller oval, stärkelserik knöl med mycket tunt vitt, gulaktigt, rött eller violett skal, äts som grönsak45 (grönsak vars rotknölar innehåller mycket stärkelse (Solanum tuberosum)); dess rotknöl (grönsak vars rotknölar innehåller mycket stärkelse (Solanum tuberosum); denna grönsaks rotknöl rödbeta vit, gulaktig eller mörkröd, rund eller avlång rotfrukt som används som livsmedel, foder och sockerkälla (trädgårdsväxt i familjen amarantväxter med rund eller avlång rotfrukt (Beta); dess rotfrukt (rotfrukt med en tjock, köttig rot, rödbeta (Beta)); dess rotknöl Orden obuolys och erškėtuogė definieras mycket kortfattat i DŽ7i och LKŽe; man får bara veta vilken växt de är frukter av. BŽ har en helt annan definition av dessa ord, där 45 Den andra betydelsen av detta ord är ”trädgårdsväxt med förgrenad stjälk som ger sådana knölar (vanligen matpotatis, Solanum tuberosum”. I BŽ har sådana fall (växten och dess frukt) systematiskt genomgående delats upp i två betydelser – växten och dess frukt. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 34 anges inte bara vilken växt frukterna kommer från, utan frukternas mest typiska yttre kännetecken beskrivs också utförligt – form (äpple – ”rund”; nypon – ”avlångt” och ”runt”), färg (äpple – med ”grönt”, ”gult” eller ”rött” skal; nypon – ”rött” eller ”orange”), och även frukternas inre46 egenskaper anges – smak, konsistens (äpple – ”hårt”, ”saftigt”; nypon – ”sötsyrligt”). Schemat för definitionerna av orden bulvė och runkelis i BŽ är i huvudsak detsamma, det vill säga de yttre kännetecknen anges – form (bulvė – ”rund” och ”oval”; runkelis – ”rund” och ”avlång”), färg (bulvė – med ”vitt”, ”gulaktigt”, ”rött” eller ”violett” skal), ett inre kännetecken (hos bulvė) – ”stärkelsehalt”, men också vad de används till anges (bulvė – ”äts som grönsak”, runkelis – ”används som livsmedel, foder och som källa till socker”)47. Det sistnämnda kännetecknet anges i stället för smakegenskapen, eftersom grönsaker oftast äts på olika sätt – råa, stekta, kokta, stuvade och så vidare. Grönsakens smak förändras följaktligen också beroende på tillagningssättet. Om vi jämför definitionerna av alla fyra orden i DŽ7i och LKŽe är det uppenbart att definitionerna av bulvė och runkelis är utförligare. Men schemat för de två sistnämnda definitionerna skiljer sig också åt: för runkelis anges yttre kännetecken (utseende), medan för bulvė anges ett inre kännetecken, det vill säga dess ”stärkelsehalt”; således är tillvägagångssättet inkonsekvent. Definitionerna i DŽ7i och LKŽe skiljer sig från BŽ även genom att rotfruktens eller rotknölens egenskaper i dessa två ordböcker har lagts till i beskrivningen av växten, det vill säga egenskaper hos ett objekt förklaras under ett annat objekt48. b) Definition av främmande realia Vid beskrivningen av främmande realia (växter som inte växer under vanliga förhållanden i Litauen) anges, liksom vid beskrivningen av inhemska realia, inte definitionen av själva växten utan av dess frukter (se tabell 27). 46 Inre kännetecken är sådana kännetecken som inte har samband med växternas synliga utseende, utan avslöjar deras inre egenskaper med anknytning till smak, konsistens och liknande. 47 Vid orden bulvė och runkelis anges det inte vilken växt som ger upphov till dem, eftersom det framgår av den andra betydelsen: bulvė <...> 2. trädgårdsväxt med förgrenad stjälk, som ger sådana knölar (vanligen potatis, Solanum tuberosum); runkelis <...> 2. trädgårdsväxt med stora blad, som utvecklar en sådan rotfrukt (Beta). 48 I motsvarande fall, när det handlar om en växt och dess frukt, gör DŽ7i och LKŽe oftast just så, medan BŽ ger definitionen av frukten (rotfrukten, knölen och så vidare) där den logiskt sett hör hemma – i beskrivningen av rotfrukten eller knölen. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 35 TABELL 27. Definitioner av grönsaker och frukter som inte växer i Litauen Ord BŽ-definition DŽ₇i-definition LKŽe-definition aubergine en frukt med cylindrisk, päronformad eller rund form och glänsande, vanligen mörkviolett skal, som äts som grönsak (en växt i potatisfamiljen från varma länder, som får avlånga eller päronformade frukter (Solanum melongena);) dess frukt (en växt i potatisfamiljen med ätliga frukter som liknar gurkor (Solanum melongena)); denna växts frukt aprikos en rund, köttig, sötsur stenfrukt med gulorange, ofta luddigt skal, som påminner om en persika (ett fruktträd i rosfamiljen från varma länder, som bär saftiga frukter med en längsgående fåra och en rund kärna (Armeniaca); dess frukt (1. aprikosträd.) 2. aprikosträdets frukt dadel en liten, oval, mörk, köttig och söt frukt från dadelpalmen, med en enda kärna (en palm som bär söta, ätliga frukter (Phoenix dactylifera)); dess frukt (palm med ätliga frukter (Phoenix dactylifera)); det trädets frukt fikon mjuk, köttig, söt frukt av skärolobig fikus, formad som en lök eller ett päron, vanligen ätlig i torkat tillstånd (fruktträd i mullbärsfamiljen från varma trakter, som bär mjuka, ätliga frukter (Ficus carica)); dess frukt (träd i mullbärsfamiljen från tropiska trakter (Ficus carica)); och dess frukt I BŽ definieras orden aubergine, aprikos, dadel och fikon i huvudsak på samma sätt som inhemska företeelser – deras yttre kännetecken lyfts fram: form (aubergine – ’cylinder-, päron- eller klotformad’; aprikos – ’rund’; dadel – ’liten, oval’; fikon – ’päronformad’), färg (aubergine – ’glänsande, vanligen mörkviolett skal’; aprikos – ’gulorange, ofta luddigt skal’; dadel – ’mörk’), samtidigt som inre kännetecken också betonas – smak (aprikos – ’sötsur’; dadel – ’söt’; fikon – ’söt’) eller användning (aubergine – ’äts som grönsak’; fikon – ’vanligen äts torkat’). I DŽ₇i är definitionerna av alla fyra orden ganska BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 36 utförliga, men bygger på olika kriterier: aubergine – utseende (yttre kännetecken), aprikos – utseende (yttre kännetecken) och konsistens (’saftig’ – inre kännetecken), dadel och fikon – smak eller konsistens (’söt’, ’mjuk’ – inre kännetecken). LKŽₑ definierar aubergine utifrån utseendet och anger att det är en ätlig frukt, men aprikos, dadel och fikon definieras mycket kortfattat, enligt samma mönster som äpple eller nypon (dvs. frukten av vad). En undersökning av definitionerna av de nämnda orden i tre litauiska ordböcker (tabell 27) visar alltså att BŽ behandlar dem på samma sätt i samtliga fall – definitionerna är utförliga, ingen skillnad görs mellan inhemska och främmande företeelser, och definitionerna följer ett visst mönster: frukten (rotfrukten eller liknande) av vad, utseende (form, färg), mest karakteristiska inre egenskaper (smak, konsistens och liknande) och/eller (särskilt för grönsaker) användning. DŽ₇ᵢ gör på tre olika sätt i detta avseende: betydelserna av inhemska och främmande grönsaker definieras tillräckligt utförligt och på liknande sätt, betydelserna av inhemska frukter definieras synnerligen kortfattat, medan främmande frukter definieras mer utförligt men enligt olika kriterier – vissa utifrån utseende och smak, andra enbart utifrån smak och så vidare. LKŽₑ är mer systematisk, även om även det systemet väcker frågor: betydelserna av grönsaker (inhemska och främmande) definieras ganska utförligt, medan frukter (inhemska och främmande) definieras mycket kortfattat. Naturligtvis bör man ha i åtanke att dessa antaganden gjordes efter att endast några få exempel hade undersökts. 9.2. Även en annan kategori kan betraktas ur detta perspektiv – djur. a) Definition av egna realia I tabell 28 presenteras definitioner av egna realia (djur som lever i Litauen) i litauiska ordböcker. TABELL 28. Definitioner av djur som lever i Litauen Ord Definition i BŽ Definition i DŽ₇ᵢ Definition i LKŽₑ räv rovdjur med värdefull päls, spetsig nos och lång, yvig svans (vanligen rödräv, Vulpes vulpes) rovdjur med värdefull päls rovdjur som tillhör hundfamiljen (Vulpes) häst stort, starkt husdjur med vackert fallande man och svans, som används för tunga arbetsdjur husdjur med en enda tå, som används för arbete, körning och ridning (Equus BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai 37 för att transportera föremål, rida och dylikt. (Equus caballus)49 caballus) gås stor, god simmare, vild eller tam vattenfågel med lång hals och bred näbb (vanligen grågås, Anser) stor vild och tam vattenfågel (Anser) stor vild och tam vattenfågel (Anser) I BŽ anges, liksom i andra ordböcker, först den klass som djuret tillhör i definitionerna av de undersökta orden, jfr: räv – ”rovdjur”, häst – ”tam(djur)”, gås – ”vild eller tam vattenfågel”, samt särskiljande kännetecken, jfr: räv – ”med dyrbar päls”, häst – ”stor och stark”, gås – ”stor och god simmare”. I definitionerna i BŽ ägnas dock störst uppmärksamhet åt djurets utseende (yttre kännetecken), som är viktigt för identifieringen, eftersom vi ser det först, jfr: räv – ”med spetsig nos och lång, yvig svans”, häst – ”med vackert fallande man och svans”, gås – ”med lång hals och bred näbb”. Vid beskrivningen av husdjur anges också deras användningsområde, jfr häst – ”används för att transportera tunga föremål, rida och dylikt”. b) Definition av främmande realia I tabell 29 presenteras definitioner av främmande realia (djur från andra länder, som i Litauen endast lever i djurparker eller liknande) i litauiska ordböcker. TABELL 29. Definitioner av djur från andra länder Ord BŽ:s definition DŽ7 definition LKŽe definition elefant stort djur i Afrika och södra Asien med lång snabel och två betar (Loxodonta) stor snabelbärande däggdjursart från varma länder (Elephas ir Loxodonta) stort snabelbärande däggdjur från varma länder (Elephas) flamingo vitrosa vattenfågel från varma länder vitrosa vattenfågel från varma länder sådan vattenfågel från varma länder, med rosa 49 Det är ännu inte helt klart för BŽ:s redaktörer om ett sådant latinskt namn verkligen bör behållas. LRTB Equus caballus betyder vildhäst. I beskrivningen av tamhästar skriver VLE att de härstammar från vilda hästar (troligen från Przewalskis häst och tarpanen), men det latinska namnet anges inte (VLE I: 779). I definitionen av häst (horse) i WEBSTER anges samma latinska namn Equus caballus, och det sägs att hästar domesticerades för mycket länge sedan; deras användningsområden anges, så man kan förstå att det handlar om tamhästen och inte om vildhästen. I VIKIPEDIJA anges det latinska namnet Equus ferus caballus för tamhästen (se vidare https://lt.wikipedia.org/wiki/Naminis_arklys). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodynė: augalai ir gyvūnai | 38 fågel med långa ben, lång hals och nedåtböjd näbb (Phoenicopterus), med fjäderdräkt (Phoenicopterus roseus) (Phoenicopterus roseus) zebra afrikanskt djur som liknar en häst, med svarta och vita ränder ett randigt afrikanskt djur som liknar en häst (Equus zebra) ett randigt, enhovigt djur av hästfamiljen och ordningen uddatåiga hovdjur (Equus zebra) Främmande djur definieras i BŽ på samma sätt som inhemska, det vill säga deras utseende beskrivs i detalj, jfr: elefant – ’med en lång snabel och två betar’, flamingo – ’vitrosa’, ’med långa ben, lång hals och nedåtböjd näbb’, zebra – ’som liknar en häst’, ’med svarta och vita ränder’. I BŽ anges dessutom var dessa djur lever50, jfr: elefant – ’i Afrika och Sydasien’, flamingo – ’i varma trakter’, zebra – ’i Afrika’. I DŽ7i definieras dessa djur på ett mycket likartat sätt (ett ganska kortfattat utseende och en livsmiljö anges). I LKŽe går man till väga på ett liknande sätt. Men om det yttre kännetecknet ’randig’ inte hade angetts i LKŽes definition av ordet zebras, är det osäkert om en lekman skulle förstå vilket djur det handlar om; jfr den vetenskapliga klassificering som anges i definitionen av zebra: hästfamiljen, ordningen uddatåiga hovdjur, ett enhovigt djur. Om det dessutom dök upp en person som aldrig sett en elefant, är det osäkert om informationen att elefanten är ett snabeldjur däggdjur skulle hjälpa hen (denna definition har även övertagits av DŽ7i). Man kan anta att ordet snabeldjur betyder ”med snabel”, men i DŽ7i finns ett sådant ord över huvud taget inte, och i LKŽe betyder straublinis, -ė ”1. som tillhör ordningen snabelbärande däggdjur; 2. som tillhör ordningen snabelbaggar”. Ordet straubliniai förklaras däremot som ”1. en ordning högre däggdjur; 2. en ordning skalbaggar”. Vi har alltså återigen kunnat konstatera att den lämpligaste och tydligaste definitionen för en genomsnittlig språkbrukare inte är den som förmedlar encyklopedisk kunskap, utan den som utgår från vardaglig förståelse, vilken utgör grunden för den dagliga kategoriseringen av verkligheten omkring oss. Som framgår bygger BŽ:s redaktörer, när de definierar djur (som lever eller inte lever i Litauen), i huvudsak på samma schema: djurets tillhörighet till en viss överordnad vardaglig kategori fastställs, djurets utseende beskrivs prototypiskt (andra litauiska ordböcker nämner ofta inte alls djurets utseende) och, om det är ett husdjur, anges dess användningsområde. I definitionen av djur av främmande ursprung nämns den plats där de lever. 50 Så gör man också när man beskriver främmande växter (se abrikosas, citrinmedis). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 39 SLUTSATSER 1. En undersökning av betydelsedefinitionerna för några ord som betecknar växter och djur visar att författarna till Bendrinės lietuvių kalbos žodynas (hädanefter BŽ) ofta kombinerar traditionella (mer vetenskapliga) och kognitiva definitioner av ordens betydelser. 2. När BŽ:s författare förklarar betydelserna hos orden aug alas och gyvūnas, som betecknar övergripande kategorier (här avses den första betydelsen av ordet gyvūnas), valde de en traditionell (mer vetenskaplig) betydelsedefinition: de mest typiska kännetecknen hos växter och djur anges, det vill säga att växter och djur är ’organismer’, att växter livnär sig på ’oorganiska ämnen’ och djur på ’organiska ämnen’, att växter behöver ’ljusenergi’ och att djur ’vanligen kan förflytta sig från en plats till en annan’. Eftersom man känner till mycket många växt- och djurarter i naturen skulle det vara svårt att definiera dessa ord utifrån exempelvis de mest framträdande prototypiska medlemmarnas kännetecken – en sådan definition skulle oundvikligen bli schematisk och föga informativ och knappast tillräcklig för en ordboksartikel. Däremot är uppdelningen och definitionerna av den andra och tredje betydelsen av ordet gyvūnas i BŽ redan knutna till en kognitiv strategi för betydelsedefinition. 3. När BŽ:s författare definierar betydelserna hos ord som hör till kategorierna växter och djur, till exempel beržas, pušis, bulvė, lapė, žąsis, anger de först vilken klass det beskrivna ordet tillhör. Därefter räknar de oftast upp några av växternas och djurens mest typiska och lättast igenkännbara yttre och/eller inre kännetecken – de tillämpar alltså en kognitiv strategi för betydelsedefinition. Ofta anges växternas och djurens användningsområde och var de förekommer eller växer, särskilt om dessa kännetecken underlättar identifieringen av referenten. Det bör påpekas att fruktbuskar och fruktträd definieras annorlunda i BŽ, det vill säga inte utifrån sina mest typiska yttre och/eller inre kännetecken, utan utifrån de frukter de bär, eftersom människor vanligtvis känner igen dem på dessa. 4. Valet av de mest typiska kännetecknen när ord som betecknar växter och djur definieras beror ofta på nationella särdrag; det vill säga att kännetecknen som anges i orddefinitionerna kan ha samband med människors verksamhet, vanor och sedvänjor, med landets landskap och så vidare. Därför anges vissa kännetecken hos växter och djur i BŽ:s definitioner av dessa ord inte nödvändigtvis i engelska eller ryska ordböckers definitioner av samma ord, och omvänt. 5. Till skillnad från andra förklarande litauiska ordböcker som behandlas i artikeln anger BŽ inte de taxonomiska grupperna, det vill säga familjer, släkten och så vidare, när substantiv som betecknar djur och växter definieras. Detta görs eftersom denna information är till föga nytta för en genomsnittlig språkbrukare (som inte är botaniker eller zoolog). 6. I BŽ, liksom i vissa andra förklarande litauiska ordböcker, anges latinska termer för växter och djur. Enligt BŽ:s författare är latinska termer BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 40 Presentation i ordboksartiklar är användbar i de fall då det är svårt att identifiera liknande växter eller djur utifrån ordets definition. 7. Vid en undersökning av definitionerna av betydelserna hos vissa frukter och grönsaker konstaterades att i BŽ behandlas, till skillnad från i andra förklarande ordböcker över det litauiska språket, inhemska och främmande realia på samma sätt – orddefinitionerna är utförliga och utformas enligt ett liknande schema, till exempel anges vad frukten (rotfrukten eller liknande) kommer från, dess utseende (form, färg) och de mest karakteristiska inre egenskaperna (smak, konsistens och liknande), och/eller (särskilt för grönsaker) dess användningsområde. Med andra ord görs ingen skillnad mellan inhemska och främmande realia i definitionerna, utan de beskrivs lika utförligt. 8. En undersökning av definitionerna av ord för växter och djur i BŽ och i förklarande ordböcker över engelska och ryska visade att BŽ:s definitioner inte står tillbaka för de nämnda ordböckernas definitioner i fråga om utförlighet och systematik. 9. Sammanfattningsvis kan man säga att författarna till BŽ i större utsträckning följer en kognitiv väg, det vill säga att de ofta avstår från de vetenskapliga eller encyklopediska definitioner som är typiska för förklarande ordböcker och som är till föga nytta för vanliga användare av standardspråket. När författarna till BŽ definierar de ord som undersöks i artikeln ägnar de större uppmärksamhet åt de mest typiska, karakteristiska och lättast igenkännliga kännetecknen hos realia, vilka uppfattas genom syn, känsel och andra sinnen. På så sätt blir orddefinitionerna tydligare, mer begripliga, mer informativa och entydiga för ordbokens läsare. 10. Det skulle vara svårt att dra några obestridliga slutsatser om hela BŽ utifrån en analys av endast några få exempel från två kategorier (växter och djur). Därför vore det lämpligt att genomföra en motsvarande undersökning av en annan kategori eller andra kategorier och jämföra resultaten med resultaten från denna undersökning. Detta skulle göra det möjligt att dra mer välgrundade slutsatser och förutse framtida möjligheter att förbättra ordboken. ŠALTINIAI AMERICAN HERITAGE – The American Heritage® Dictionary of the English Language. Prieiga internete: https://www.ahdictionary.com/word/search.html. ANGLONAS2 – B. Piesarskas. Kompiuterinis anglų – lietuvių kalbų žodynas, UAB „Fotonija“. BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Redaktorių kolegija: D. Liutkevičienė (vyr. redaktorė), G. Naktinienė, R. Petrokienė, D. Svetikienė, K. Vosilytė, J. Zabarskaitė. (rengiamas). – Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodynė: augalai ir gyvūnai | 41 CAMBRIDGE – Cambridge Dictionary. Prieiga internete: http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/. COLLINS – Collins English Dictionary. Prieiga internete: https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/. DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/. DŽ6p – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: 6-as patais. ir papild. leid., kompak­tinė plokštelė. Vyr. red. Stasys Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006. DŽ7i – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas: 7-as patais. ir papild. leid. Vyr. red. Stasys Keinys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012; elektroninis variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkis.lkli.lt/dabartinis. INFOPLEASE – Infoplease Dictionary. Prieiga internete: https://www.infoplease.com/dictionary. LKŽe – Lietuvių kalbos žodynas (t. I–XX, 1941–2002): elektroninis variantas. Redaktorių kolegija: Gertrūda Naktinienė (vyr. redaktorė), Jonas Paulauskas, Ritutė Petrokienė, Vytautas Vitkauskas, Jolanta Zabarskaitė.Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2005 (atnaujinta versija, 2008). Prieiga internete: www.lkz.lt. LRTB – Lietuvos Respublikos terminų bankas. Prieiga internete: http://terminai.vlkk.lt. LTE I – Lietuviškoji tarybinė enciklopedija 1, Vilnius: Mokslas, 1976. MACMILLAN – Macmillan Dictionary. Prieiga internete: http://www.macmillandictionary.com/. OXFORD – Oxford Dictionaries. Prieiga internete: https://en.oxforddictionaries.com/. VIKIPEDIJA – Laisvoji enciklopedija. Prieiga internete: https://lt.wikipedia.org/wiki/Pagrindinis_puslapis. VLE I – Visuotinė lietuvių enciklopedija 1, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2001. VLE II – Visuotinė lietuvių enciklopedija 2, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2002. VLE III – Visuotinė lietuvių enciklopedija 3, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2003. VLE V – Visuotinė lietuvių enciklopedija 5, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2004. VLE X – Visuotinė lietuvių enciklopedija 10, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2007. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 42 VLE XVIII: Visuotinė lietuvių enciklopedija 18, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2013. VLE XIX: Visuotinė lietuvių enciklopedija 19, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2013. WEBSTER: Merriam-Webster Dictionary and Thesaurus. Prieiga internete: https://www.merriam-webster.com/. WIKIPEDIA: Die freie Enzyklopädie. Prieiga internete: https://de.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hauptseite. WIKIPEDIA: The Free Encyclopedia. Prieiga internete: https://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page. МАКС: Словарь русского языка. Под ред. А. П. Евгеньевой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. СЕМ: Русский семантический словарь. Отв. Ред. Н.Ю. Шведова. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. ТСОШ: Толковый словарь русского языка С. И. Ожегова и Н. Ю. Шведовой. Prieiga internete: http://slovari.ru/search.aspx?s=0&p=3068. Interneto tekstų ištekliai naršyti paieškos sistema Google. Prieiga internete: https://www.google.lt. LITERATŪRA Bartmiński J. 1988: Definicja kognitywna jako narzędzie opisu konotacji. – Konotacja. Lublin: Wydawnictwo UMCS. Boldyrev N. 2004: Болдырев Н. Концептуальное пространство когнитивной лингвистики. – Вопросы когнитивной лингвистики 1. Prieiga internete: http://www.boldyrev.ralk.info/dir/material/161Conceptual-Space-KL.pdf (žiūrėta 2017 08 15). Boldyrev N. 2014: Болдырев Н. Когнитивная лингвистика. Введение в когнитивную лингвистику. Курс лекций, Тамбов: Издательский дом ТГУ им. Г. Р. Державина. Diessel H. Language and Cognition I. Categorization. Prieiga internete: http://www.personal.uni-jena.de/~x4diho/Script.Language%20and%20Cognition%201.pdf (žiūrėta 2017 09 15). Dirvenas R. 2009: Kognityvinė lingvistika. – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 43 leidykla, 11–38. Gaidienė A. 2016: Lietuvių kalbos gėrimo ir valgymo veiksmažodžių semantinių ryšių ypatybės. Dak­taro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Geeraerts D. 1989: Prospects and Problems of Prototype Theory. – Linguistics 27 (4), 141–165. Prieiga internete: https://www.researchgate.net/publication/305762003_Prospects_and_problems_of_prototype_theory (žiūrėta 2017 10 31). Geeraerts D. 2006: Words and other wonders (Cognitive Linguistic research 33). Mouton de Gruyter, Berlin – New York. Gudavičius A. 2007: Gretinamoji semantika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius A. 2009: Etnolingvistika: tauta kalboje, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. Gudavičius A. 2011: Reikšmė – sąvoka – konceptas ir prasmė. – Res Humanitariae 10, 108–119. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/get/LT-LDB-0001:J.04~2011~1367184173024/DS.002.0.01.ARTIC (žiūrėta 2017 08 05). Jakaitienė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas. Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Jakaitienė E. 2010: Leksikologija. 2-as pakart. Leid, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Kubriakova E. 1996: Ку́брякова Е. Краткий словарь когнитивных терминов. Москва: Филол. ф-т МГУ им. М. В. Ломоносова. Mik ulskas R. 2009: Kognityvinė lingvistika ir leksikografijos problemos. – Kalba ir žmonės. Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla, 39–80. Murmulaitytė D. 2000: Vedinių pateikimas „Dabartinės lietuvių kalbos žodyno“ pamatinių žodžių straipsniuose. – Acta Linguistica Lithuanica 42, 141–159. Murmulaitytė D. 2006: Kai kurių daiktavardžių apibrėžimas Bendrinės lietuvių kalbos žodyne. – Leksikografija ir leksikologija 1. Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 34–54. Naktinienė G. 2006: Svarbesnieji Bendrinės lietuvių kalbos žodyno semantikos aspektai. – Leksikografija ir leksikologija 1. Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 19–33. Pragglejaz Group 2007: A Method for Identifying Metaphorically Used Words in Discourse. – Metaphor and Symbol 22 (1). Philadelphia, 1–39. Prieiga internete: http://lingwistyka.pbworks.com/w/file/fetch/51533082/Pragglejaz%20group%20-%20MIP.pdf (žiūrėta 2017 10 31). Smetona M. 2016: Europos samprata lietuvio sąmonėje. – Parlamento studijos 20. Prieiga BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 44 internete: http://www.parlamentostudijos.lt/Nr20/files/133-157.pdf (žiūrėta 2017 08 10). Smetonienė I. 2015: Lietuviška garbės samprata. – Parlamento studijos 18. Prieiga internete: http://www.parlamentostudijos.lt/Nr18/files/4.pdf. (žiūrėta 2017 08 10). Svetikienė D. 2006: Kai kurios išvestinių būdvardžių ir iš jų padarytų prieveiksmių pateikimo aiškinamuosiuose lietuvių kalbos žodynuose problemos. – Leksikografija ir leksikologija 1. Aiškinamųjų bendrinės kalbos žodynų aktualijos. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 181–191. Ungerer F., Schmid H.-J. 2006: An introduction to cognitive linguistics. 2nd edition, London: Longman. Vežbickaja A. 1996: Язык. Культура. Познание. Москва: Русские словари. Įteikta 2017 09 20 Priimta 2017 12 08 BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 45 SPECIFICS OF DEFINING MEANING IN THE DICTIONARY OF THE STANDARD LITHUANIAN LANGUAGE (BENDRINĖS LIETUVIŲ KALBOS ŽODYNAS): PLANTS AND ANIMALS Summary This article deals with the specifics of defining the meaning of several particular nouns denoting plants and animals. The nouns were picked out of the manuscript of The Dictionary of the Standard Lithuanian Language (DSLL) (Bendrinės lietuvių kalbos žodynas) and the section of it that is already available online. In the article, the definitions of the meaning of the nouns chosen are compared to the definitions of the matching nouns available in other Lithuanian glossaries and some English and Russian dictionaries. The article attempts to identify the definition (traditional or cognitive) of a word that is typically used in defining the general names of the categories of plant and animal and the words falling into these categories. 1. Investigation of the definitions of several words denoting plants and animals shows that, as often as not, the authors of DSLL navigate between the traditional (rather scientific) and the cognitive definition of the meaning of a word. 2. In defining the meanings of the words plant and animal (in the original meaning of the latter word) that stand for the two general categories, the authors of the DSLL have opted for the traditional (rather scientific) method to define the meaning of words, registering the most typical attributes of a plant and an animal, such as that plants and animals are ‘organisms’, plants feed on ‘non-organic substances’ and animals on ‘organic substances’, that plants require ‘solar energy’ to survive, that animals ‘can usually move from one place to another.’ Since plant and animal species in nature are plenty, it would be difficult to define these words through, say, the characteristics of their most prominent prototypical representatives; this kind of definition would inevitably be schematic, lacking in information, and hardly adequate for the purposes of a dictionary entry. Nonetheless, the distinction and definition of the second and third meaning of the word animal already has to do with the cognitive strategy of definition. 3. In defining the meanings of words falling into the categories of plants and animals, such as beržas (birch), pušis (pine), bulvė (potato), lapė (fox), žąsis (goose), the DSLL authors first of all indicate the class the word being described belongs to and then usually follow with a list of several most typical, easily recognisable external and/or internal features of these plants and animals, hence sticking to the cognitive strategy of their definition. Quite often, they BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 46 specify the purpose of plants and animals, their habitat, especially if such traits are instrumental in identifying the denotation. It should be said that the DSLL defines fruit bushes and trees under a different approach: not by their most typical external and/or internal attributes but rather by the fruit that their bear, which helps people recognise them in most cases. 4. Usually, the selection of the most typical characteristics for the purposes of definition of words denoting plants and animals depends on the national specifics: the attributes registered in the definitions of words may connect to human activity, habits and customs, the landscape, and so on. Therefore, some of the characteristics of plants and animals registered in the DSLL definitions of these words may not necessarily be present in the definitions of the matching words in the English or Russian dictionaries, and vice-versa. 5. Contrary to the other Lithuanian glossaries referred to in the article, when it comes to defining the meanings of nouns denoting plants and animals, the DSLL does not specify their taxonomical groups, such as families, genera, and such. This is because this type of information has little use to the average speaker (who is not a botanist or zoologist). 6. Just like in some of the other Lithuanian glossaries, the DSLL, too, provides Latin terms of plants and animals. The authors of the DSLL believe that providing Latin terms in dictionary entries is useful when the definition of a word alone makes it hard to identify similar plants or animals. 7. Examination of the definitions of some fruits and vegetables has revealed that, contrary to other Lithuanian glossaries, when it comes to defining own and foreign realities, the DSLL follows a non-discriminative approach: the definitions of words are thorough and are based on a similar scheme, for instance, the type of fruit (such as root-crop), appearance (shape and colour), the typical internal characteristics (taste, texture, and so on), and/or purpose (with vegetables in particular). In other words, the definition of realities does not differentiate between own and foreign but rather follows a non-discriminatively thorough approach. 8. Examination of the definitions of the words denoting plants and animals present in the DSLL and English and Russian glossaries has revealed that the DSLL’s definitions are on a par to those of the other dictionaries in terms and completeness and organisation. 9. In summary, we can say that the authors of the DSLL travel the cognitive path with more assurance, often abandoning scientific or encyclopaedic definitions so typical of glossaries that usually benefit the ordinary user of the standard language hardly at all. In defining the words (covered in the article), the authors of the DSLL rather focus on the most typical, inherent, easily recognisable attributes of the realities that can be perceived, sensed in a visual, BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 ANŽELIKA GAIDIENĖ, DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ. Reikšmių apibrėžimo ypatumai Bendrinės lietuvių kalbos žodyne: augalai ir gyvūnai | 47 tactile, and other ways. That way, the definitions of words become clearer, more understandable, informative, and unambiguous to the users of the Dictionary. 10. Analysis of but several examples of the two categories (of plants and animals) could hardly lead to some sure-fire conclusions about the entire Dictionary of the Standard Lithuanian Language. As a result, one should conduct a similar investigation of another category (or other categories) and compare its results to the outcomes of this research. This would give weight to our conclusions and would allow predicting the prospects of developing the Dictionary further. KEYWORDS: meaning, definition, cognitive definition, traditional definition, dictionary, Dictionary of the Standard Lithuanian Language. ANŽELIKA GAIDIENĖ DANUTĖ LIUTKEVIČIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] [email protected] BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204