Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai

DAIVA MURMULAIT YTĖ Institutet för litauiska språket DEN FÖRKLARANDE ORDBOKENS MIKROSTRUKTUR: SÄRDRAG I PRESENTATIONEN AV SEMANTISK INFORMATION NYCKELORD: lexikografi, förklarande ordbok, ordboksmikrostruktur, semantik, lexikal betydelse, arbetsbetydelse. INLEDNING Syftet med artikeln är att undersöka några fall av hur semantiska data presenteras i förklarande ordböcker och genom exemplen bland annat visa att lexikografi inte bara är en praktisk, tillämpad verksamhet. Mikrostrukturen hos allmänna förklarande ordböcker (se källförteckningen), som används av den breda allmänheten, har analyserats. Undersökningen genomfördes med metoder för jämförande, analytisk-beskrivande, ordbildnings- och lexikalsemantisk analys. Vid en ytlig betraktelse kan man hävda att ordboksförfattare endast använder forskningsresultat inom semantik, grammatik, accentologi, terminologi, ordbildningsteori, stilistik och andra vetenskaper och tillämpar dem i sitt praktiska arbete. Men kanske framträder vissa luckor eller blinda fläckar i deras teorier just när lexikograferna strävar efter sitt huvudsakliga mål – en systematisk presentation av data? I denna artikel försöker vi diskutera några till synes helt formella frågor om hur semantisk information och arbetsinformation presenteras i en förklarande ordbok och visa att även dessa kan ha återkoppling till forskning inom lexikal semantik eller ordbildning och dess resultat. Som framgår av citatet: ”[м]ногие проблемы, исследуемые терминоведами, возникли в практике разработки терминологических словарей, и решение этих проблем влияет на методы составления словарей” (”många problem som terminologer undersöker har uppstått i praktiken när terminologiska ordböcker utarbetats, och lösningen på dessa problem påverkar metoderna för att sammanställa ordböcker”; Гринев–Гриневич 2008: 30), är detta åtminstone inom terminografi uppenbart. En av de uppgifter som ställs inför den moderna lexikografiska teorin är att utforma principer för ordböckers mikrostruktur, det vill säga att definiera ordboksartikelns uppbyggnad, innehållet, omfattningen och formen hos dess beståndsdelar (sätt att presentera och markera data), tilläggsinformation med mera (jfr Jakaitienė 2005: 15). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 2 Elektroniska ordböcker har förmodligen redan blivit mer aktuella än de tryckta (jfr Granger, Paquot 2012, Fuertes-Olivera, Bergenholtz 2011)1, och de kräver också en annan, mer exakt form för presentation av data. Om den som utarbetar en ordbok inte vore forskare skulle hen inte ens kunna urskilja sådana problem; utan att se dem skulle hen inte heller försöka lösa dem eller ställa frågor till sig själv och specialister inom andra områden. Att upptäcka ett problem och formulera en fråga inom vetenskapen är inte mindre viktigt, och ofta ännu viktigare, än att finna svaret på den. ”En modern, bra ordbok kan endast skrivas av en forskare eller en yrkesperson inom ett annat område som behärskar lexikografins principer” (Jakaitienė 2005: 10). Å andra sidan ”bygger lexikografins teori naturligtvis inte bara på praktiken att skriva ordböcker (och därmed på ordboksförfattarnas erfarenhet), utan växer fram ur denna praktik och kristalliseras genom den” (Jakaitienė 2005: 14). 1. SEMANTISKA DATA OCH DEN FÖRKLARANDE ORDBOKENS MIKROSTRUKTUR Hur presenteras alltså semantisk information i ordböcker, hur förhåller sig avledningsbetydelse och lexikal betydelse till varandra, hur återspeglar det valda sättet att presentera data semantiska relationer, och vad säger detta språkforskaren och den vanliga ordboksanvändaren? Några av de fall som behandlas nedan bör visa hur ordboksartikelns struktur återspeglar ordets semantiska struktur, dess betydelsehierarki och de inbördes relationerna, samt vilken ytterligare information ordboksanvändaren kan få enbart genom att studera hur lexemen är ordnade i artikeln. 1.1. Generell förklaring av lexem i artikeln för ett polysemt ord Här följer några ordboksartiklar ur den internationella ordboken Interleksis: migrācija [lat. migratio – förflyttning, flyttning], förflyttning, flyttning, övergång från en plats till en annan: 1. befolkningens förflyttning från en plats till en annan; 2. djurens förflyttning från en plats till en annan; 3. kem. grundämnens rörelse i jordskorpan eller på jordytan i samband med geokem. processer. Interleksis 1 Enligt S. Tarp befinner sig lexikografin mitt i en intressant men samtidigt svår övergångsperiod från tryckta till elektroniska ordböcker (Tarp 2012: 322). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 3 metamorfos [gr. metamorphosis], förvandling av en form till en annan, förändring av något: 1. i mytologin – människors förvandling till djur genom trolldom, förvandling av vissa djur till andra och liknande; 2. biol. övergång från ett stadium till ett annat i den postembryonala utvecklingen hos vissa djur, t.ex. grodyngelns förvandling till groda, insektslarvens till puppa; 3. förändringar i växtorgans form som hänger samman med en förändring av funktionen, t.ex. ståndarnas omvandling till kronblad, rotens till rotfrukt. Interleksis Av lexemnumreringen framgår det att migracija och metamorfozė har tre betydelser vardera. I båda fallen finns det emellertid också en gemensam förklaring som ges före det första lexemet. Vad är detta? Är det den gemensamma delen av definitionen, placerad före alla lexem för att undvika upprepning? Är den nödvändig, eller skulle till exempel definitionen av det första lexemet i migracija, ”invånarnas förflyttning från en plats till en annan”, vara bristfällig och otillräckligt tydlig utan den mer allmänna förklaringen ”förflyttning, flyttning, övergång från en plats till en annan”? Denna gemensamma del av den semantiska informationen är mer abstrakt; den påminner liksom om en direktöversättning från grekiska eller latin – i fallet med migracijos upprepas uppenbarligen det som anges inom hakparenteser tillsammans med etymonet. Efter den mer abstrakta förklaringen följer lexikaliserade lexem, termer från olika ämnesområden. En sådan ordboksmikrostruktur, närmare bestämt ett av sätten att presentera uppgifter i en artikel, stör förmodligen inte den som bara slår upp i en ordbok för att se vad orden betyder. Ju mer utförlig information, desto bättre för läsaren. Kanske lägger hen inte märke till och funderar inte över varför informationen i artiklarna om orden koncentracija, kondensacija eller kompresija är upplagd på ett annat sätt, utan en gemensam förklarande del: koncentracija [eng. concentration < lat. com – med, tillsammans + centrum – centrum]: 1. ansamling, koncentrering, förtjockning; 2. chem. förhållandet mellan mängden av en komponent i ett fysikalisk-kemiskt system (blandning, lösning, smälta) och systemets volym, eller mellan komponentens massa och systemets volym; 3. fys. förhållandet mellan antalet partiklar i ett system och dess volym; 4. gruv. anrikning av en värdefull komponent i en nyttig mineralråvara så att det blir tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att vidareförädla råvaran; BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 4 5. fysiol. lokalisering av excitation eller hämning i hjärnbarken, som tidigare hade spridits (irradiation), till den ursprungliga uppkomstplatsen; 6. ek. marknadssituation där kontrollen över den ekonomiska verksamheten är koncentrerad till ett eller flera företag; 7. ek. företagssammanslagning, konsolidering. Interleksis kondensation [lat. condensatio – förtätning]: 1. kem. reaktion – när två likadana eller olika molekyler av en organisk förening förenas avspjälkas vatten eller någon annan förening med låg molekylmassa; 2. ångas övergång till vätska eller fast form; 3. att något blir tjockare eller förtjockas. Interleksis kompression [lat. compressio – sammanpressning]: 1. tekn. sammanpressning av luft, gaser eller arbetsblandning i cylindern på en kolvmaskin (kompressor, förbränningsmotor); 2. med. sammanpressning av en kroppsdel eller ett organ. Interleksis Ändå finns det även i de två första av de senare fallen allmän, mer abstrakt semantisk information – vid koncentration presenteras den som en separat första betydelse (1. ”samlande, koncentrering, förtätning”), medan den vid kondensation anges som en tredje betydelse (3. ”förtjockning eller förtjockande av något”) 2. När lexikografen (som bryr sig inte bara om uppgifternas fullständighet utan också om deras systematiska presentation) ser information som presenteras före betydelsebeskrivningarna och vet att det inte rör sig om grammatiska, accentuella, stilistiska uppgifter, uppgifter om användningsområden och liknande, vilka vanligen anges på denna plats i den lexikografiska artikeln, bör frågan genast uppstå: vilken strukturell del av artikeln är detta, hör den till (varje enskild betydelses) definition, är den tilläggsinformation (en förklaring), eller något annat som inte är lexikal betydelse? Är detta kanske den ursprungliga betydelsen, 2 I TŽŽ 2013 har mikrostrukturen för ordet kondensacija en helt annan utformning – i stället för den nämnda tredje, abstrakt definierade betydelsen anges en betydligt konkretare andra betydelse, ”förtjockning eller förtjockande av vätskor genom avdunstning” (preciserande semer: ”vätskor”, ”avdunsta”), medan den första betydelsen (enligt Interleksis) presenteras som en sammansatt term, en ordkombination: kondensacijos reakcija. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 5 ur vilken (i fallet med metamorfozės) senare termer från olika ämnesområden utvecklades? I så fall skulle detta starkt påminna om en situation där alla betydelser hos en avledning först beskrivs genom att dess allmänna bildningsbetydelse anges, och därefter definieras de enskilda betydelserna genom att var och ens lexikala betydelse anges, till exempel: meridian, som har samband med en meridian: 1. meridianinstrument – ett instrument för att mäta himlakroppars rektascension och deklination; 2. som har en riktning från norr till söder. Interleksis I den tryckta versionen av Interleksis (TŽŽ 2001) beskrivs inte detta sätt att presentera information i förordet eller i inledningen, som förklarar ordbokens uppbyggnad. Vid första anblicken är situationen i artikeln för den internationella orddelen analog med fallen migracija, metamorfozė: mikro… [gr. mikros – liten], första delen i sammansatta ord, som betecknar litenhet, obetydlighet: 1. med små dimensioner, mycket liten; 2. som avser undersökning eller mätning av små storlekar; 3. första delen av namnet på en delfysikalisk enhet, som anger att enheten är en miljon (106) gånger mindre än grundenheten, t.ex. mikrosekund (en miljondels sekund). Interleksis Där finns också tre lexem som föregås av en gemensam förklarande del. Det förklarande lexikala elementet mikro- beskrivs först morfologiskt (”första delen av sammansatta ord...”), därefter räknas två mer specifika betydelser upp som det tillför sammansättningar (men inte dess egna betydelser!), medan det tredje specialiserade lexemet (inom fysik) beskrivs både morfologiskt och semantiskt och illustreras med ett förklarat användningsexempel. Artikeln verkar till formen motsvara artiklarna för orden migracija ir metamorfozė, men uppgifternas karaktär och struktur är annorlunda – i fråga om ordelementet förekommer, vid sidan av lexikalisk-semantiska uppgifter, även uppgifter om ordbildning och dess semantik (likheten tycks möjligen vara att mer abstrakt information placeras före de enskilda lexemen). Jfr artikeln för elementet micro- i den engelska ordboken BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 6 är betydligt mer enhetlig när det gäller uppgifternas karaktär och struktur – fyra betydelser anges (den första består av två underbetydelser, vilka inte särskiljs i den litauiska ordboken utan presenteras som ett enda, första lexem), vilka den tillför sammansättningar, samt själva sammansättningarna som illustrerar sådan ordbildning: micro- 1) a) little, small, minute: microcosm b) exceptionally little, abnormally small: microcephaly 2) förstora eller förstärka: microscope, microphone 3) som omfattar mikroskop, mikroskopisk: micrography 4) en miljondel av; faktorn 10: symbol?: förkortning mc: microsecond Webster‟s New World College Dictionary, http://www.yourdictionary.com/micro#yMP22hIdBTP8wrk1.99 Strukturen hos artikeln mikro- i TŽŽ 2013 påminner till det yttre mer om den engelska än om Interleksio-varianten (den nämnda gemensamma förklarande delen saknas), men når inte upp till den engelska varianten när det gäller systematiken i de uppgifter som presenteras: mikro- [gr. mikros – liten] 1 små till måtten, mycket liten 2 μ, första delen av namnet på en sammansatt mätenhet som motsvarar en miljondel av grundenheten, t.ex. mikrosekundė (en miljondels sekund) TŽŽ 2013 Det framgår att ordbildningsinformationen förekommer endast i förklaringen av det andra lexemet. I det här fallet kan även en icke-lingvist undra varför det första lexemet definieras som ett adjektiv, vilket definitionen kan ge intryck av. Jfr artikeln för adjektivet mikroskopinis, -ė i samma TŽŽ 2013: mikroskopisk utförs med mikroskop, t.ex. ~analys synlig endast genom mikroskopmycket liten, pytteliten TŽŽ 2013 BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 7 I artikeln om ordet signalinis består den gemensamma förklarande delen till och med av två delar som definierar olika semantik och som till formen påminner om betydelsenyansser (i ordböcker skiljs dessa ofta åt med semikolon): signalinis [⇧ signalas], teckenbärande, ursprunglig; meddelande, signalerande: 1. signalexemplar – ett provexemplar av en tryckt publikation, vars godkännande innebär tillstånd att framställa upplagan; 2. språkvet. signalbetydelse – en ord betydelse som anger att ett föremål existerar, men inte benämner det konkret, t.ex. ”han”, ”det”, ”ovanför”. Interleksis Längre fram presenteras dock sammansatta termer – ordkombinationer där uppslagsordet ingår – som två lexem. I det här fallet är den semantiska informationen på första raden alltså gemensam inte för lexemen hos olika betydelser av en och samma lexikala enhet (ord), utan för olika lexikala enheter. 1.2. Förhållandet mellan derivationell och lexikal semantik Förhållandet mellan ordbildningssemantik och lexikal semantik framträder tydligt genom exempel från nyordsområdet. Först efter en ordbildningsmässig och semantisk analys av såväl de avledningar med suffixet -iklis som redan finns i ordböcker som de nyare, och efter en undersökning av deras användning, framträdde de viktigaste aspekter som kan ligga till grund för att systematiskt återge den semantiska strukturen och betydelsesystemet hos såväl dessa nyord som avledningar av denna ordbildningstyp i allmänhet i en förklarande ordbok (se närmare Murmulaitytė 2014). Det visade sig att många avledningar med suffixet -iklis i ordböcker definieras med mer eller mindre konkreta, men i grunden ordbildningsmässiga betydelser, kanske på grund av ordbildningsbetydelsens obestämdhet och de många ”semantiska möjligheter vars aktualisering i bruket är svår att förutse” (Urbutis 2009: 203), till exempel: raižiklis ”ett verktyg för gravering”, tirpiklis ”ett ämne som löser upp” (DŽ₇) m.fl. Sådana definitioner passar också för beteckningar på nya företeelser, så länge de ännu inte har blivit tillräckligt lexikaliserade för att tas upp som separata lexem. Här undersöks vidare användningen, semantiken och den lexikografiska behandlingen av ett nybildat ord. Med Blizgikliais avses mycket varierande kemiska produkter avsedda att polera och ge ett glänsande utseende åt många olika saker (skor, bilar, färger, läppar, djurpäls, växtblad, livsmedel osv.), men Lietuvių kalbos naujažodžių BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 8 I databasen (nedan – ND) presenteras neologismen blizgbilis som ett enda lexem. I början av 2014 definierades den som ”ett medel för att ge föremål en glänsande yta” (Murmulaitytė 2014: 17). Efter en grundligare undersökning av bruket ersattes den tidigare i huvudsak provisoriska betydelsen i maj 2015 med en mer specifik lexikal betydelse: ”medel för att polera skor, möbler, golv, bilar, hår, växtblad osv.; ämne som ger livsmedel ett glänsande utseende”. I grund och botten rör det sig om två betydelsenyanser, eller underbetydelser, av en och samma betydelse, med tanke på att benämningar på livsmedelstillsatser systematiskt bildas med detta suffix. Därtill fogas en anmärkning till användarna: ”för en kosmetisk produkt som ger läpparna glans håller varianten blizgis på att etableras”. Detta skulle tyda på att läppsemat håller på att försvinna ur blizgiklis semantik och att benämningarna på polermedel med suffix (blizgiklis) respektive ändelse (blizgis) i denna betydelse differentieras efter innebörd. Men mångfalden av andra företeelser som kallas blizgikliai visar att ordet fortfarande lätt kan användas för att benämna vilken ny företeelse som helst med samma funktion (vanligen ett ämne), vars objekt ännu inte nämns i blizgiklis lexikala definition. Det är alltså ännu inte ändamålsenligt att dela upp denna neologisms semantik genom att urskilja separata betydelser enbart på grundval av att ordet benämner mycket olika saker – om antalet sådana saker ökade skulle man ständigt behöva skapa nya betydelser. Det är också viktigt att avledningen i samtliga fall bygger på samma betydelse hos det grundläggande verbet3. Det är mest sannolikt att benämningen på livsmedelstillsatsen kommer att urskiljas som ett separat lexem. En stark grund för en sådan åtskillnad kan vara det ovan nämnda systematiska sättet att bilda benämningar på denna lexikala grupp med det aktuella suffixet4. Med tanke på det som noterats i diskussionen om ordlexemen migracija, metamorfozė och orddelen mikro-s ordboksartiklar uppstår frågan om man inte på liknande sätt skulle kunna presentera även neologismen blizgiklis och andra (nya) avledningar inom kategorin redskapsbildningar, särskilt sådana vars lexikala semantik ännu inte har stabiliserats, som används för allt fler nya företeelser och vars lexikala definitionsbeskrivningar inte återspeglar den provisoriska betydelsen osv.? Till exempel: 3 Jfr neologismerna gaiviklis 1. ”medel som friskar upp, skänker friskhet eller en frisk doft”; 2. ”medel som återupplivar, ger livskraft”, puriklis 1. ”naturlig eller syntetisk livsmedelstillsats som tillsätts i deg för att göra bakverket luftigare”; 2. ”kosmetisk produkt som gör håret luftigare”, eller rūgštiklis 1. ”naturlig eller syntetisk tillsats i livsmedel eller foder för att ge en sur smak”; 2. ”ämne som ökar jordens surhetsgrad eller minskar dess alkalinitet” bygger på olika betydelser hos de grundläggande verben gaivinti, purinti ir rūgštinti (utförligare i Murmulaitytė 2014: 8–10). 4 Med blänkarexemplet ville man bland annat visa hur snabbt ordboksuppgifter numera kan preciseras – genom att kontinuerligt undersöka språkbruket, vars förändringar det i sig skulle vara till liten nytta att registrera om man inte kände till reglerna för ordbildning, lexikal semantik och så vidare. ND är inte en ordbok; dess huvudsakliga mål är andra, men den har vissa drag som är typiska för lexikografiskt arbete och, framför allt, dess uppgifter används som underlag för att utarbeta den allmänna litauiska ordboken och andra definitionsordböcker, eftersom den snabbt reagerar på förändringar i språkbruket. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 9 blizgiklis substantiv (2) medel för polering: 1. medel för att polera skor, möbler, golv, bilar, hår, växtblad osv.; 2. ämne som ger livsmedel ett glänsande utseende. spalviklis substantiv (2) medel för färgning: 1. redskap för att markera text med en avvikande färg; 2. ämne som ger färg åt andra kemiska ämnen (färger, lacker, kosmetiska produkter osv.); 3. ntk. livsmedelstillsats – färgämne. I detta fall skulle en mer abstrakt gemensam provisorisk betydelse för båda lexemen anges före definitionerna av samtliga lexem. Det skulle dock inte handla om lexikal semantik utan om provisorisk semantik, det vill säga en annan typ av information, och då skulle det inte uppstå några frågor om hur den ska kopplas till de lexikala betydelserna i databasen. Denna gemensamma information (liksom andra uppgifter om hela ordet, inte om enskilda lexem – ordklass, uppgifter om accentueringsparadigm osv.) skulle helt enkelt lagras separat i databasen, på en därför avsedd plats. I ordboksartikelns mikrostruktur skulle den kunna särskiljas från uppgifterna om lexikal semantik genom mindre stilgrad eller på annat sätt. Ungefär samma tanke, men förverkligad i en annan form, väcks vid granskningen av artiklarna om adjektiv på suffixet -inis, -ė i DŽ₁. Här bör man erinra om att adjektiv som bildas på detta produktiva sätt (Kniūkšta 1976: 3, 7) ”i fråga om betydelsevariation vida överträffar alla andra adjektiv” (Kniūkšta 1976: 56–57, 59 m.fl.), och att deras (konkreta) provisoriska betydelser är mycket varierande (DLKG 2006: 209; LKG 1965: 568–573). När det gäller sådana relationella avledningar är inte bara basordets semantik viktig, utan även de semantiska relationerna mellan basorden och de ord de bestämmer (Kniūkšta 1976: 57; se även den litteratur som anges där). I olika upplagor av DŽ har man sedan länge oftare valt att förklara inte själva det relationella adjektivet som står som uppslagsord i artikeln, utan dess illustrativa förbindelser med de ord det bestämmer, samtidigt som man först helt enkelt anger basordet. Detta gäller särskilt när basorden betecknar föremål vars relationer till andra föremål kan vara av flera slag, vilket innebär att det härledda adjektivets betydelse också kan variera och vara oklar utan basordet (Kniūkšta 1976: 59). Till exempel: aliejin||is, ~ė (1) → a l i e j u s: ~ė statinė. A. valgis (med olja). ~ės kultūros (oljeproducerande växter). ~iais dažais tapo paveikslus DŽ₆ BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 10 potatis||s, ~ (2) → b u l v ē: B. säck (för att hälla potatis i). ~ potatismos (gjort av potatis). ~ potatisjord (där potatis växer bra) DŽ6 kyrk||a, ~ (1) → b a ž n y č i a: 1.: ~ kyrkliga kläder (ceremoniella kläder för en präst eller högtidskläder för en kyrkobesökare). 2.: ~ kyrkorätt. ~ kyrkokonst, kyrkomusik DŽ6 Jfr den vid första anblicken analoga återgivningen av adjektiv med suffixet -inis, -ė i en ordbok över internationella ord Interleksis: algebrinis, mat. som har samband med ⇧algebra (1); t.ex. algebraisk ekvation (en ekvation som förbinder polynom), algebraisk term (ett uttryck som består av bokstäver och tal sammanfogade med tecken för addition, subtraktion, multiplikation, division, upphöjning till heltalspotens och rotutdragning), algebraiska tal (lösningar till algebraiska ekvationer med heltalskoefficienter). Interleksis analizinis [gr. analytikos], som har samband med analys, karakteristisk för den, analyserande, t.ex. analytisk geometri (undersöker geometriska objekts egenskaper med matematisk analys metoder), analytisk funktion (uttryckt som en potensserie), analytisk kemi (undersöker med kemiska och fysikaliska metoder ämnens kvantitativa och kvalitativa sammansättning och struktur). Interleksis Vis dėlto šių žodyninių straipsnių mikrostruktūros tapatumas, palyginti su DŽ₇i, tėra regimas, nes būdvardžių algebrinis, -ė; analizinis, -ė atvejais Interleksyje kaip iliustraciniai pavyzdžiai pateikiami ne laisvieji žodžių junginiai (plg. bulvinis maišas, aliejinė statinė), bet sudėtiniai terminai, pasižymintys sukonkretėjusia, nuo atskirų dėmenų reikšmių labiau nutolusia semantika. Ytterligare bör man uppmärksamma variationen i formen för den ordbildningsmässiga informationen – i ett fall definieras den ordbildningsmässiga betydelsen (analizinis, -ė), i ett annat (algebrinis, -ė) innehåller definitionen också en direkt hänvisning till grundordet. Jfr i artikeln om adjektivet akademinis, -ė den ordbildningsmässiga BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai 11 betydelsen presenteras på ett annat sätt – som ett separat, första lexem (om ett sådant presentationssätt, se även nedan artiklarna i BŽ om adjektiven baltyminis, -ė; jūrinis, -ė), vars definition anger grundsubstantivet akademija i betydelsen ”benämning på de högsta vetenskapliga och konstnärliga institutionerna, sällskapen och högskolorna, t.ex. Lietuvos mokslų akademija, Vilniaus dailės akademija”5: akademinis: 1. som har samband med ⇧ akademija (2); 2. undervisnings-, utbildnings- eller vetenskaplig (i synnerhet högre), t.ex. akademinė valanda, akademinis jaunimas; 3. som strikt håller fast vid traditioner och kanon, kännetecknande för akademismen, t.ex. akademinė tapyba; 4. förebildlig, t.ex. akademinis teatras; 5. rent teoretisk, utan praktisk betydelse, t.ex. akademinis ginčas. Interleksis Jämför också Interleksio, där den bruksmärkande informationen begränsas till en hänvisning till grundordet: laboratorie [⇧ laboratorium], som utförs i ett laboratorium, t.ex. laboratorinis bandymas; som finns i ett laboratorium, tillhör ett laboratorium eller är avsett för det, t.ex. laboratoriniai prietaisai. Interleksis raketburen [⇧ raket]: 1. som fungerar enligt raketprincipen; 2. avsett för raketer; 3. beväpnad med raketer. Interleksis 5 Adjektivet akademinis, -ė i TŽŽ 2013 presenteras på nästan motsvarande sätt, med undantag för att det fjärde och femte lexemet har bytt plats. Det första lexemet hänvisar också till substantivet akademija, dess andra betydelse. I denna ordbok har akademija emellertid tre betydelser: 1 ”filos. skola grundad av Platon (omkring 387 f.Kr.) nära Aten, i trädgårdar uppkallade efter den mytiske hjälten Akademos; den existerade till 529 e.Kr.; centrum för den grekiska filosofin 2 under 1700–1800-talen i Italien och andra västeuropeiska länder: musikkonsert – en kompositörs- eller artistkväll 3 benämning på högre institutioner för vetenskap och konst, sällskap och högskolor, t.ex. Lietuvos mokslų Δ, Vilniaus dailės Δ. Alltså bör man förstå det som att akademinis, -ė i TŽŽ 2013 förknippas med den historiska konserten, inte med institutioner för vetenskap, konst och liknande. Utifrån bruket av detta vanliga ord är det uppenbart att detta är ett korrekturfel och inte ett medvetet val att knyta det första härledda lexemet till en annan betydelse hos grundordet än den som anges i Interleksiu, vilket presentationen annars tycks antyda. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 12 Artikeln för adjektivet raketinis, -ė skiljer sig från de tidigare exemplen från Interleksio också genom att den har strukturen hos ett polysemt ord; det vill säga att de tidigare nämnda semantiska relationerna mellan grundorden och de betecknade orden här realiseras som separata lexem. Några ordkombinationer som illustrerar bruket anges inte. Jfr den motsvarande mikrostrukturen hos ordboksartikeln i Bendrinės lietuvių kalbos žodyne (härefter BŽ), där lexemen definieras och illustreras med fria ordkombinationer eller sammansatta termer som inte kräver någon ytterligare förklaring, eftersom informationen i lexemdefinitionen räcker för att förstå deras betydelse: bahreiniėtiškas, bahreiniėtiška adj. (1) 1. karakteristisk för Bahrainborna, deras kultur eller Bahrain: Bahreiniėtiška bankininkystė. 2. tillverkad eller förekommande i Bahrain: Bahreiniėtiška nafta. BŽ baktèrinis, baktèrinė adj. (1) 1. orsakad av bakterier: Baktèrinis ódos [akių gleivinių] uždegimas. Baktèrinė būlių liga. Baktèrinės kilmės žarnyno infekcija. Baktèrinės dantų ãpnašos. 2. innehållande bakterier: Baktèrinis raugas. Baktèrinės trąšos. Baktèrinis naftos skáidymo preparãtas. BŽ zigzãginis, zigzãginė adj. (1) 1. liknande en sicksack (1 bet.), sicksackformad: Zigzãginė siūlė [linija]. 2. utförd eller försiggående i sicksack (1 bet.): Zigzãginis ekskavãtoriaus judėjimas. Zigzãginis jungìmas [apsisukìmas]. BŽ Åter till nyorden: det kan sägas att det just är presentationen av deras ordbildningsbetydelse som kan vara till nytta – när ett ord fortfarande är nytt, föga hört och används mer sällan kan dess ordbildningssemantik bidra till en bättre förståelse av den lexikala betydelsen. Men liksom i andra fall måste systematiken respekteras: när en viss ordboksmikrostruktur har skapats för att återge uppgifter om ordbildningssemantik och lexikal semantik, måste den följas konsekvent. Anta att man beslutar BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 13 att placera uppgifter om ordbildningssemantik i ordboksartikeln före informationen om lexikal semantik; då bör den inte också anges som ett separat lexem, till exempel: baltyminis, baltyminė adj. (2) 1. vars viktigaste beståndsdel är proteiner: Baltyminis maistas. Baltyminiai augalai [papildai]. 2. relaterad till proteiner: Baltyminė terpė. Baltyminiai klijai. Karvės pienas – baltyminis alergenas. BŽ jūrinis, jūrinė adj. (1) 1. blåsande från havet: Jūrinis vėjas. 2. påverkad av eller bestämd av havet eller oceanen: Jūrinis klimatas. 3. belägen vid havet: Jūrinė valstybė. 4. relaterad till havet: Jūriniai žemėlapiai. 5. levande eller växande i havet eller vid havet: Jūriniai karošai. BŽ Antroji žodžio baltyminis, -ė ir ketvirtoji žodžio jūrinis, -ė leksemos iš esmės apibrėžiamos pateikiant šių žodžių bendrąsias darybines reikšmes, kurios, žinoma, yra abstraktesnės už jų kitas leksines, todėl jų apibrėžtis tinka visoms kitoms, jas apima. Išties baltyminis maistas ar baltyminiai papildai yra tokie, kurių svarbiausioji sudedamoji dalis – baltymai, tačiau, žvelgiant plačiau, maistas ir papildai yra baltyminiai, nes tam tikru (sudėties) atžvilgiu yra susiję su baltymais. O jūrinis vėjas, klimatas, jūrinė valstybė ir jūriniai karošai, kaip ir jūriniai žemėlapiai, yra vienaip ar kitaip (vietos, poveikio ir pan. atžvilgiais) susiję su jūra. Vid undersökningen av ordböckernas mikrostrukturer utifrån hur ordbildningsbetydelser och lexikala betydelser presenteras påträffades även andra modeller. Till exempel: bankinis, bankinė adj. (1) relaterad till banker, utförd på en bank och liknande: Finansų įstaigos klientus ragina bankinius reikalus susitvarkyti anksčiau. Prancūzų automobilių koncernas planuoja bankinę veiklą Lietuvoje. BŽ BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 14 De föregående exemplen är hämtade ur BŽ. Det bör påpekas att det vore förhastat att anklaga ordbokens författare för bristande systematik i presentationen av uppgifter om ordbildningssemantik och lexikal semantik. För det första hade de inte som mål att skilja dessa olika slags uppgifter åt och skapade inte heller någon motsvarande mikrostruktur. Det är troligt att man i framtiden, när ordboken utökas och uppgifterna preciseras, kommer att hitta sätt att rätta till de tvetydigheter och logiska fel som förekommer. Det enklaste sättet tycks vara att i fråga om orden baltyminis, -ė och jūrinis, -ė komplettera den ordbildningsmässiga definitionen med ordet kitaip – ”på annat sätt förknippad med proteiner”, ”på annat sätt förknippad med havet”. På så sätt skulle man undvika den diskuterade överlappningen mellan ordbildningsmässiga och lexikala betydelser, där en mer abstrakt ordbildningsmässig definition i praktiken också passar för mer konkreta lexikala betydelser. Detta skulle emellertid strida mot en annan lexikografisk princip, som blir allt mer aktuell i takt med att elektroniska ordböcker och lexikografiska databaser blir fler. 1.3. Hänvisande definitioner När Alvydas Umbrasas diskuterade de uppdaterade allmänna kraven för utarbetandet av termordböcker uppmärksammade han hänvisande definitioner – där en senare ”betydelse formuleras med hjälp av substitutiva pronomen, det vill säga skrivs som om den fortsatte det som sagts i den första betydelsen <...>” (Umbrasas 2008: 222). Exempel på sådana i BŽ är definitionerna av substantivens biblioteka, basutė, butelis andra betydelser: bibliotekà, bibliotèkos dkt. (2) 1. institution som samlar in, anskaffar och bevarar böcker och andra trycksaker samt låter läsarna använda dem: Offentligt [skol-, by-]bibliotek. Bokbuss. Förse bybiblioteken med datorer. Använda institutets [universitetets] bibliotek. 2. lokalerna i en sådan institution: Det pågår en utställning på biblioteket. Jag satt på biblioteket hela dagen. Seminariet hålls på institutets bibliotek. | lokal avsedd för förvaring av böcker: När pappa låste in sig på biblioteket tog barnflickan med oss ut så att vi inte skulle störa honom. God dag, jag har kommit för att träffa professorn. – Var så god och stig in på biblioteket. <...> BŽ BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 15 basūtė dkt. (2) 1. lätt öppen sommarsko: Sandalen gick sönder i remmen. Hunden tuggade sönder två sandaler – mina och min systers. 2. ett par sådana skor: Strandsandaler. Jag köpte sandaler. Jag skulle vilja ha sandaler med snörning BŽ būtelis1 dkt. (1) 1. kärl av glas eller plast med smal hals som försluts med kork eller skruvkork: Ölflaska [flaska med plommonbrännvin]. Drick inte direkt ur flaskan. Var försiktig, två krossade flaskor ligger utspridda i trapphuset. 2. mängden som ryms i ett sådant kärl: Nu får du nog av den där colan; du har nästan druckit en hel flaska själv. Karlar, ni har druckit två flaskor, det räcker med den där vodkan nu! ◊ släppa ut gin ur flaskan se släppa ut. BŽ Det händer att sådana formuleringar binder samman inte bara betydelser utan också underbetydelser inom en och samma betydelse: váistinė sf. (1) <...> företag där läkemedel tillverkas och säljs; dess lokaler: Få går till polisstationen eller apoteket frivilligt. Den som ofta går till skogen går sällan till apoteket. Jag skulle inte kunna leva på mig, apoteket skulle inte gå runt, jag är aldrig sjuk. <...> LKŽe Inom terminografin ”[u]ppmuntrar datorisering av ordböcker och inläggning i termdatabaser till att varje betydelse definieras så självständigt som möjligt. För att enklare kunna ange begreppens relationer och elementen i de artiklar som innehåller de termer som betecknar dem, tenderar man att presentera betydelser i databaser i separata artiklar (så gör man till exempel i den äldsta termdatabasen vid Institutet för matematik och informatik http://www.terminynas.lt och i Republiken Litauens termbank); därför måste definitioner i termordböcker vara sådana att de kan skiljas från varandra, struktureras och föras in i en databas” (Umbrasas 2008: 222). I BŽ, som exemplen visar, används hänvisande definitioner systematiskt för att presentera benämningar på par (skodon och liknande), liksom på lokaler, mängder som ryms i kärl och annat. Informationen i denna ordbok var avsedd att presenteras på samma sätt som i tryckta ordböcker – i en hel ordboksartikel och inte i separata lexem. I tryckta ordböcker är sådana BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 16 definitioner ändamålsenliga, eftersom de gör det möjligt att formulera ordboksartikeln som helhet mer flytande, utan att upprepa sådant som redan har sagts (i fråga om tryckning är även utrymmesbesparing och kompakthet viktiga). Man utgår från att användaren, när hen har hittat en hänvisande definition, utan svårighet också kan undersöka ordets övriga betydelser. Så även om ”[v]arje termbetydelse bör definieras som en självständig enhet – dess definition måste vara tydlig när den betraktas separat från andra betydelser” (Umbrasas 2008: 222), betraktas hänvisande definitioner i BŽ, åtminstone i detta skede, inte som det allra största problemet. 1.4. Undergestalter (betydelsenyanser) Att detta fenomen existerar och återges i ordboken visar också särdrag i människans tänkande, hur hennes föreställningar bildas och hur begrepp förbinds med varandra. Av strukturerna i de citerade ordboksartiklarna vaistinė och biblioteka framgår att BŽ och LKŽₑ uppfattar en likartad betydelsehierarki på olika sätt – i det ena fallet presenteras betydelserna ’institution’ och ’lokal’ som likvärdiga, självständiga lexem, i det andra anses betydelsen ’lokal’ liksom inte ha skilts tillräckligt från betydelsen ’institution’, och därför behandlas de som nyanser (undergestalter) av en och samma betydelse och presenteras tillsammans som ett lexem. Är detta bara ett olikartat val som ordboksredaktörer gör när de presenterar samma företeelser på det ena eller andra sättet, eller borde de trots allt presenteras på samma sätt? Rör det sig om regelbunden polysemi och semantisk avledning (jfr Babickienė 1985, 2012)? Är begreppen institutioner och deras vistelseplatser tillräckligt åtskilda för en litauisk talare, eller kan alla bruksexempel (närmare bestämt varje bruksexempel) entydigt och utan tvekan hänföras till betydelsen ’institution’ eller ’lokal’? När vi till exempel säger vaistinės / bibliotekos darbuotojai eller vaistinės / bibliotekos darbo laikas jau pasibaigė uppfattar vi apoteket och biblioteket som institutioner. Det är uppenbart lokaler som avses när man talar om statomas, remontuojamas, renovuojamas och liknande apotek (bibliotek). Samma ordkombination kan emellertid vara tvetydig beroende på sammanhanget – jfr užėjau į vaistinę / biblioteką: om avsikten är att köpa läkemedel eller böcker syftar man på institutionen, men om man går in för att vänta ut ett kraftigt regn syftar man på lokalen. För att systematiskt återge förhållandet mellan betydelser och betydelsenyanser i en ordbok måste man klarlägga systemet genom att studera språkbruket och hur ord ur en viss semantisk grupp presenteras i ordböcker över det egna och andra språk – både hur orden delas upp i betydelser och hur lexemen illustreras med bruksexempel. När man undersöker språkbruk och ordböcker på främmande språk måste man också ta hänsyn till dessa språks särdrag – en engelsktalande förbinder inte nödvändigtvis samma begrepp genom semantiska relationer på samma sätt som en litauisktalande, och därför behöver en ordbok över litauiska inte kopiera den engelska ordbokens mikrostruktur. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 17 Detsamma gäller naturligtvis andra fall av regelbunden polysemi (semantisk ordbildning) – benämningar på ett kärl och den mängd som ryms däri (plastikinis kibiras – kibiras bulvių), på en färg och företeelser som har den färgen (raudona spalva – raudona skarelė)6. Jfr den tidigare återgivna artikeln för butelio i BŽ och artikeln för buteliuko (i detta fall är den diminutiva seman inte betydelsebärande) i LKŽe: buteliùkas sm. (2) 1. en halvflaska (vodka): De ställde en liten flaska på bordet och smuttar Èr. Hur mycket drack vi egentligen där – vi tre ur en enda liten flaska Pnd. <…> LKŽe Det framgår att sememen ’kärl’ och ’mängden som ryms däri’ i den senare artikeln inte alls hålls isär – vare sig som separata betydelser eller som betydelsenyanser. Det är ju uppenbart att det är kärlet man kan ställa på bordet, medan det vid tal om att tre personer druckit ur en liten flaska är mängden alkohol som druckits som är viktig, inte att de drack ur ett och samma kärl (och för övrigt behöver det inte heller ha varit ett enda kärl; man kan säga detsamma även om man har druckit ur separata glas eller liknande). Sammanfattningsvis väcker det som sagts om ordens betydelser och deras betydelsenyanser, liksom om hänvisande definitioner, frågan om i vilken utsträckning uppdelningen av en ordboksartikel i separata lexem och den separata presentationen av information om dessa påverkar uppfattningen av (a) ordets semantiska struktur som helhet och (b) dess relationer till besläktade ord. En del – ofta den största delen – av de besläktade orden hamnar ofta intill varandra i tryckta ordböcker (se fig. 1): 6 J. Apresjan urskiljde 39 typer av regelbunden polysemi hos substantiv i ryska. Några av dem ligger ”på gränsen till monosemi”, och ord som tillhör dessa typer betraktas inte alltid som flertydiga i ordböcker (men åtminstone för ett ord av varje sådan typ anger ordböcker antingen skilda betydelser eller betydelsenyanser) (Апресян 1995: 200–203). Exempel är benämningar på en växt och en livsmedelsprodukt som framställs av den (Tropiniuose miškuose juodieji pipirai pipirai växer liksom humle eller lianer på långa stjälkar – malen svart pipirai), benämningar på träd och deras ved (kedro cederplantor – kedro möbler), benämningar på djur och deras pälsar (lapės jaunikliai – lapės kepurė), benämningar på djur och deras kött (dėsli višta – och återigen kyckling till lunch višta?), benämningar på material och produkter tillverkade av dem (kasti gipsą – får man köra bil med gipsu (brutet finger)?), samt benämningar på behållare och deras innehåll (rymlig aula – aula fullsatt stående) och så vidare. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 18 FIG. 1 Utdrag ur DŽ4 Detta är ord utan prefix från samma ordbildningsfamilj (ord med prefix som bildats av samma rot sprids ut i den alfabetiska ordboken och hamnar intill andra avledningar med samma prefix). Med en sådan, om än ofullständig, ordbildningsfamilj framför sig är det lättare att knyta dess medlemmar till varandra genom semantiska relationer, lägga märke till förskjutningar i den semantiska utvecklingen och kanske bättre förstå definitionen av ett eller annat lexem, särskilt om den av en eller annan anledning inte är fullkomlig. Detta är naturligtvis relevant för allmänspråkliga ordböcker. Det har nämnts att det inom terminografin, särskilt den elektroniska, visat sig ändamålsenligt att redovisa betydelser i separata artiklar för att mer bekvämt ange sambanden mellan begrepp och elementen i artiklarna för termer som betecknar dem. 2. LEKSIKOGRAFINS PRAKTISKA OCH TEORETISKA ASPEKTER Eftersom undersökningen av ordboksartiklarnas mikrostruktur inte bara syftade till att fördjupa förståelsen av hur semantisk information presenteras i en förklarande ordbok, utan också till att med hjälp av detta exempel underbygga vetenskapligheten och teoretiska karaktären hos ordboksarbetet, vill vi avslutningsvis återkomma till definitionen av lexikografi. Begreppet definieras på olika sätt i ordböcker, till exempel: ”en vetenskapsgren som omfattar praktiken och teorin för att skapa ordböcker” (Interleksis); ”en gren av språkvetenskapen som BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai 19 sysslar med att skapa ordböcker; teori och praktik för utarbetande av ordböcker” (MLVV), 1) ordboksarbete, sammanställning av ordböcker; 2) en gren av språkvetenskapen som studerar teorin och praktiken för sammanställning av ordböcker (НСИС); ”en gren av tillämpad språkvetenskap som ägnar sig åt teori och praktik för utarbetande av ordböcker” (ISWDJP) med mera.7 Många engelska ordböcker definierar lexikografi utan att uttryckligen nämna dess teoretiska sida, men på ett eller annat sätt (till exempel genom jämförelser med andra grenar av språkvetenskapen eller liknande) återspeglas lexikografins teoretiska karaktär ändå i definitionerna eller i de bruksexempel som ges för ordet, till exempel lexicography 1. ”redigering eller framställning av en ordbok”; 2. ”principerna och metoderna för att sammanställa ordböcker” (MV); ”praktiken att sammanställa ordböcker”: Även om dessa två kategorier – grammatik och lexikografi – är organiskt förbundna och sammanflätade, kommer de att behandlas separat för största möjliga tydlighet; Winchester är utmärkt när det gäller lexikografins teori och praktik <...> (EOLD); ”handlingen, processen, konsten eller arbetet med att skriva, sammanställa eller redigera en eller flera ordböcker” (WNWCD) med mera. Så skulle de frågor som uppmärksammas i denna artikel vara viktiga för en oskapande sammanställare av ett lexikalt material, eller skulle denne, utan tillräckliga kunskaper i lexikografi och andra grenar av språkvetenskapen, se problem här som rör bristande systematik, informationens precision och tillförlitlighet samt andra sakfrågor? Är informationens placering i ordbokens mikrostruktur och den lexikografiska tekniken (typsnitt, förkortningar, specialtecken, ordningsföljden för dataredovisningen med mera) enbart en fråga om praktiskt ordboksarbete? Med hjälp av talrika exempel från olika ordböcker har det visats att även sådana till synes helt formella aspekter av hur semantisk information och ordbildningsinformation presenteras i en förklarande ordbok kan vara kopplade genom återkoppling till forskning om lexikal semantik eller ordbildning och till dess resultat. Informationens placering i ordbokens mikrostruktur, ordningsföljden för dataredovisningen och andra frågor som rör lexikografisk teknik är viktiga inte bara för det praktiska ordboksarbetet; lexikografi är inte enbart praktik för utarbetande av ordböcker, utan också ett visst system av kunskapsresultat, en teori, det vill säga en vetenskap8. ”Det är omöjligt att strikt skilja mellan lexikografins teori och praktik <...>” (Jakaitienė 2005: 7, jfr Tarp 2011: 462). 7 De citerade ordböckerna redovisar också en annan betydelse av detta ord, till exempel ”samlingen av tryckta ordböcker och verk av ordbokstyp” (Interleksis), ”samling av tryckta verk av ordbokstyp, ordbokslitteratur” (НСИС), ”samling av verk av ordbokstyp; ordbokslitteratur” (LKŽₑ), ”samling av ordböcker (till exempel i ett visst land eller på ett visst språk)” (LLVV, MLVV), ”den samlade mängden ordböcker för ett visst språk, land eller en viss period” (ISWDJP). 8 Många olika lexikografiska traditioner (ryska, tyska, delvis kinesiska med flera) har hyst eller hyser denna uppfattning, liksom olika danska och sydafrikanska ordboksförfattare, den tjeckisk-amerikanske lexikografen L. Zgusta (1992) med flera (Tarp 2012: 322). Det finns dock också personer som inte tror att lexikografisk teori existerar (Atkins, Rundell 2008: 4) och som betraktar ordboksarbete som ett hantverk, ett yrke eller en konst, men inte som en vetenskap: ”En teori är ett system av idéer som läggs fram för att förklara fenomen som annars inte kan förklaras. En vetenskap har en teori, ett hantverk har det inte. Alla naturfenomen behöver en teori, men hur skulle det kunna finnas en teori om framställningen av artefakter? Det finns teorier om språk, det kan finnas teorier om lexikologi, men det finns ingen teori om lexikografi.” BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 20 Endast med hjälp av lexikal semantik, ordbildning och logik kan man lösa sådana uppgifter inom lexikografin, nu betraktad som praktisk verksamhet. Utan kunskaper i dessa och andra språkvetenskapliga områden kan ordböcker kanske visserligen, som man ofta brukar säga, sammanställas (jfr telefonkataloger eller alfabetiska inventarieförteckningar över något), men de kan sannerligen inte skrivas, skapas, vilket i grunden är vad som bör göras för att tillhandahålla vetenskapligt analyserad och systematiserad information. ”<...> lexikografin bestäms utan tvekan inte bara av samhällets behov, utan också av språkforskningen” (Jakaitienė 2005: 10). SLUTSATSER 1. Fyra aspekter av hur semantisk information presenteras i definitionsordböcker har undersökts: den övergripande förklaringen av lexem i en artikel om ett polysemt ord, förhållandet mellan arbetssemantik och lexikal semantik vid förklaring av ord, hänvisande definitioner samt åtskillnad och presentation av betydelsevarianter (betydelsenyancer) i en ordboksartikel. Det är uppenbart att dessa är viktiga och bör beaktas när systematiska, det vill säga högkvalitativa, framtida ordböcker utarbetas – såväl elektroniska som traditionella, tryckta. 2. I ordböcker förekommer artiklar om polysema ord där den allmänna, mer abstrakta delen av den semantiska informationen placeras före förklaringen av det första lexemet, det vill säga gäller alla lexem. Ofta sker detta dock inte systematiskt, inte ens i en och samma ordbok. Ibland presenteras på detta sätt även arbetsinformation när betydelserna hos ordets beståndsdelar förklaras. 3. Presentationen av arbetssemantik kan bidra till en bättre förståelse av uppslagsordens (särskilt neologismernas) lexikala betydelser. Kanske skulle man kunna göra något liknande med polysema ord – presentera arbetsbetydelsen före alla lexikala betydelser hos det polysema ordet. 4. Hänvisande definitioner, formulerade som om de vore en fortsättning på det som sagts tidigare, är ett tämligen vanligt fenomen i traditionella ordböcker. Sådana definitioner bör dock undvikas, och i elektroniska ordböcker, där varje lexem ofta presenteras separat från de övriga betydelserna av samma ord, bör de inte förekomma alls. 5. Åtskillnaden av betydelsevarianter (betydelsenyancer) är inte heller systematisk, vare sig när olika ordböcker jämförs eller när en enskild ordboks mikrostruktur bedöms. Inte alltid, särskilt när det inte är möjligt att Lexikografi är framför allt ett hantverk, konsten att sammanställa ordböcker, men också en konstform, som Landau (2001) säger. Den kan bli mer vetenskaplig, men den har inte blivit en vetenskap.“ (Béjoint 2010: 381); „Lexikografin saknar teoretiska grunder, och inte ens de bästa lexikograferna kan, när de pressas, någonsin förklara vad de gör eller varför“ (Wierzbicka 1985: 5). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 21 Genom att stödja sig på användningsexempel som otvetydigt illustrerar det ena eller det andra delbetydelsemomentet lyckas man följa systematikprincipen. Men fall av regelbunden polysemi kan och bör ofta presenteras mer olikartat i samma ordbok. 6. Få skulle komma på tanken att ifrågasätta vetenskapligheten hos lexikologi, ordbildning och lexikal semantik, medan lexikografin, som bygger på dessa och andra språkvetenskapliga grenars påståenden, tillämpar deras metoder både teoretiskt och praktiskt, följer forskningsnyheter inom olika språkvetenskapliga områden och (så långt förmågan räcker) beaktar deras resultat, av någon anledning, särskilt i vetenskapliga tjänstemäns bedömningar, ständigt balanserar på gränsen mellan att erkännas som vetenskap och att förnekas detta. Ändå är lexikografins praktiska och teoretiska aspekter, likt kommunicerande kärl, nära förbundna, bygger på varandras resultat och främjar framsteg. Lexikografi är inte bara ett yrke eller ett hantverk, utan en språkvetenskaplig disciplin som i själva verket ”så att säga ansvarar för hela språkvetenskapen, eftersom man av ordböckerna kan dra slutsatser om den allmänna nivån på språkvetenskapen i landet” (Jakaitienė 2005: 10). ŠALTINIAI BŽ – Bendrinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. D. Liutkevičienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://bkz.lki.lt/ (žiūrėta 2017 m. birželio – spalio mėn.). DŽ4 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 4-as leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 2000. DŽ6 – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 6-as (3-ias elektroninis) leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2006. DŽ7i – Dabartinės lietuvių kalbos žodynas. Vyr. red. S. Keinys. 7-as pataisytas ir papildytas leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2012; elektroninis variantas, 2015 (atnaujinta versija, 2017). Prieiga internete: http://lkis.lki.lt/dabartinis. EOLD – English Oxford Living Dictionaries. Prieiga internete: https://en.oxforddictionaries.com/ (žiūrėta 2017 08 15). Interleksis – Kompiuterinis tarptautinių žodžių žodynas „Interleksis“, Vilnius: Alma littera, Fotonija, 2008. ISWDJP – Internetowy słownik wyrazów i definicji języka polskiego online Definicja.NET. Prieiga internete: http://definicja.net (žiūrėta 2017 08 18). BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 22 LKŽe 2008 – Lietuvių kalbos žodynas 1–20 (elektroninis variantas). Vyr. red. G. Naktinienė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: www.lkz.lt (žiūrėta 2017 m. balandžio–spalio mėn.). LLVV – Latviešu literārās valodas vārdnīca, 1–8. Rīga: Zinātne, 1972–1996. Prieiga internete: http://tezaurs.lv/llvv/ (žiūrėta 2017 09 23). MW – Merriam-Webster.com. Prieiga internete: https://www.merriam-webster.com/ (žiūrėta 2017 06 15). MLVV – Mūsdienu latviešu valodas vārdnīca. Prieiga internete: http://www.tezaurs.lv/mlvv (žiūrėta 2017 09 23). TŽŽ 2001: Tarptautinių žodžių žodynas. Ats. red. A. Kinderys, Vilnius: Alma Littera. TŽŽ 2013: Tarptautinių žodžių žodynas. Red. D. Svetikienė, Vilnius: Alma Littera. WNWCD – Webster’s New World College Dictionary, 4th edition. Prieiga internete: http://www.yourdictionary.com/ (žiūrėta 2017 06 15). НСИС – Захаренко Е. Н., Комарова Л. Н., Нечаева И. В. Новый словарь иностранных слов: 25 000 слов и словосочетаний. Москва: Азбуковник, 2003. Prieiga internete: http://slovari.ru/default.aspx?s=0&p=232 (žiūrėta 2017 09 30). LITERATŪRA Atkins B. T. S., Rundell M. 2008: The Oxford Guide to Practical Lexicography, Oxford: Oxford University Press. Babickienė Z. 1985: Reguliariųjų išvestinių reikšmių pateikimas aiškinamuosiuose lietuvių ir rusų kalbų žodynuose. – Lietuvių kalbotyros klausimai 24, 223–235. Babickienė Z. 2012: Veiksmažodžių abstraktų semantiniai pokyčiai. – Santalka: Filologija, Edukologija 20(1), 18–25. Béjoint H. 2010: The Lexicography of English, Oxford: Oxford University Press. DLKG 2006: Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas. 4-ta pataisyta laida, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Fuertes-Olivera P., Bergenholtz H. (Eds.) 2011: e-Lexicography: The Internet, Digital Initiatives and Lexicography, London, New York: Continuum. Granger S., Paquot M. (Eds.) 2012: Electronic Lexicography, Oxford: Oxford University Press. Jakaitienė E. 2005: Leksikografija, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 23 Kniūkšta P. 1976: Priesagos -inis būdvardžiai (Daryba, reikšmės, gramatiniai sinonimai), Vilnius: Mokslas. LKG 1965: Lietuvių kalbos gramatika 1. Vyr. red. K. Ulvydas, Vilnius: Mintis. Murmulaitytė D. 2014: Priesagos -iklis naujadarų apibrėžčių sistemiškumas. – Bendrinė kalba 87, 1–17. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/87/Murmulaityte_BK_87_straipsnis.pdf. Tarp S. 2011: Reflections on the Academic Status of Lexicography. – Lexikos 20 (AFRILEX-reeks/series 20: 2010), 450–465. Prieiga internete: https://www.researchgate.net/publication/271292019_Reflections_on_the_Academic_Status_of_Lexicography (žiūrėta 2017 10 27). Tarp S. 2012: Do We Need a (New) Theory of Lexicography? – Lexikos 22 (AFRILEX-reeks/series 22: 2012), 321–332. Prieiga internete: https://www.researchgate.net/publication/271292019_Reflections_on_the_Academic_Status_of_Lexicography (žiūrėta 2017 10 27). Umbrasas A. 2008: Atnaujinti „Terminų žodynų rengimo bendrieji reikalavimai“. – Terminologija 15, 216–225. Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija, 2-as leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Wierzbicka A. 1985: Lexicography and conceptual analysis, Ann Arbor: Karoma. Zgusta L. 1992: The Czech–Chinese Dictionary and the Theory of Lexicography. – International Journal of Lexicography 5(2), 85–128. Апресян Ю. 1995: Лексическая семантика: Синонимические средства языка. Второе исправленное и дополненное издание. – Ю. Д. Апресян. Избранные труды 1, Москва: Школа „Языки русской культуры“. Гринев-Гриневич С. 2008: Лексикография и терминоведение. – Terminologija 15, 30–42. Įteikta 2017 10 30 Priimta 2017 12 20 BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 DAIVA MURMULAITYTĖ. Aiškinamojo žodyno mikrostruktūra: semantinės informacijos pateikimo ypatumai | 24 MICROSTRUCTURE OF EXPLANATORY DICTIONARY: THE PECULIARITIES OF PRESENTING SEMANTIC INFORMATION Summary The goal of this article is to analyse several cases of semantic data presentation in explanatory dictionaries in order to show that lexicography is not just a practical and applied discipline. The article also aims at explaining how semantic information in dictionaries is provided, how derivational and lexical meanings are correlating with each other, how the semantic relationships are reflected by the manner of presenting the chosen data, what it says to the linguist and to an ordinary dictionary user. Several aspects are reviewed in the article: the general explanation of lexemes in a polysemic word entry, the relationship between derivational and lexical semantics of words, bound definitions, submeaning (shades of meaning) distinctions and their presentation in a dictionary entry. It also analyses how the structure of a dictionary entry reflects the semantic structure of a word, the hierarchy of its meanings, their relationship, what additional information a dictionary user can get by only studying lexeme arrangement in the entry. On the basis of extensive examples from various dictionaries, it is shown that even the formal aspects on semantic and derivational information presentation in the explanatory dictionary could be related to feedback on lexical semantics or word formation research and their results. The place of information in the microstructure of a dictionary entry, data presentation order, and etc., aspects of lexicographic technique are important not only for the practical work of a lexicographer; and lexicography is not only dictionary-making practice, but also a certain system of result recognition, i.e. a science. Vertė L. Inčiuraitė-Noreikienė KEYWORDS: lexicography, explanatory dictionary, microstructure of a dictionary, semantics, lexical meaning, derivational meaning. DAIVA MURMULAITYTĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 90 (2017) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204