Emocinė-ekspresinė leksika „Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne“ – naujadarų radimosi priežastys ir darybos būdai

AGNĖ ALEKSAITĖ Institutet för litauiska språket EMOTIONELL-EXPRESSIV LEKSIK NYORD I DET LITAUISKA SPRÅKETS NYORDSDATABAS – OMSTÄNDIGHETERNA BAKOM NYBILDNINGARS TILLKOMST OCH ORDBILDNINGSSÄTT NYCKELORD: emotionell-expressiv leksik, nyord, tillfälliga avledningar, ordbildningsanalys, ordbildningssätt, produktivitet. INLEDNING Om Det litauiska språkets nyordsdatabas (nedan ND, databasen) har det skrivits ur olika perspektiv (se utförligare Miliūnaitė 2012a: 3–11; 2015: 161–184; 2018: 1–21; Murmulaitytė 2016a: 1–27; 2016b: 68–88; Aleksaitė 2018: 1–2). Därför fördjupas här, utan att den allmänna översikten över databasen fortsätter, diskussionen om den traditionella uppfattningen om och indelningen av nyord, och ett nyskapande perspektiv presenteras på litauiska nyord som tecken på sin tids aktuella händelser. Den 5 april 2019 innehöll databasen 5 120 lexikografiskt beskrivna språkliga enheter. Man fann 572 nybildningar med emotionellt-expressiv funktion1. De stilistiskt markerade nybildningarna i databasen är indelade efter åtta expressiva nyanser: vulgär, nedsättande, förklenande, diminutiv, ömhetsfull, skämtsam, ironisk och familjär (se fig. 1). 1 Substantiv utgör 91,8 procent av all emotionell-expressiv leksik som registrerats i ND, verb 4,9 procent och adjektiv 3,3 procent. Med hänsyn till det sparsamma empiriska materialet för verb och adjektiv framgår det att det inte går att diskutera adjektivens och verbens ordbildningssätt ingående. Därför beskrivs här de allmänna ordbildningstendenserna för stilistiskt markerade nybildningar. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 FIGUR 1. Nya ords fördelning i databasen efter expressiv valör Det framgår att negativa konnotationer utgör den största delen av den emotionellt-expressiva lexiken i ND (hela 69,4 procent), det vill säga nybildningar med ironisk, nedsättande, föraktfull, vulgär och familjär valör. Denna ojämna fördelning kan förklaras med psykologiska och sociala orsaker: i litauiskan (liksom i många andra språk) uttrycks en negativ emotionell värdering oftare än en positiv, eftersom allt som är gott tas för givet som norm och människor inte uttrycker starka känslor inför normala företeelser. Därför betraktas allt som är dåligt som en avvikelse från normen och värderas med nyord med negativ konnotation (Jakaitienė 1988: 51; Gudavičius 2000: 130–131). Om de semantiska nyorden i ND som inte kan delas upp morfologiskt utelämnas, till exempel plūgas ”nedsättande: en obildad person som är missnöjd med allt”, runkelis ”nedsättande: en pessimistiskt inställd person som betraktas som obildad och ställs mot eliten”, ordkombinationer, till exempel kelių vištelė ”nedsättande: kvinnlig förare som fräckt och illvilligt struntar i trafikreglerna” (jfr kelių gaidelis, kelių erelis), naudingas idiotas ”nedsättande: någon som osjälviskt sprider misstänkt information och ideologier som är till nytta för motståndarna, utan att inse hur skadligt detta beteende är”, och lånord, till exempel nafris, -ė ”nedsättande: en invandrare i Europa från Nordafrika”, retarderis ”2. ironiskt i överförd betydelse – en efterbliven; politiska BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emotionellt-expressiv lexik i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – omständigheter bakom nybildningar och ordbildningsmetoder | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 procesų stabdis“ (plačiau apie etiškai netinkamus žodžius žr. Župerka 2005: 25–28), tyrimo objektu pasirinkti 479 kalbos vienetai2. Šio straipsnio tikslas – nustatyti pagrindinius emocinės-ekspresinės leksikos, užfiksuotos ND, žodžių darybos būdus ir produktyviausias darybos priemones. Uždaviniai: 1) išrinkti iš ND emocinę-ekspresinę funkciją atliekančius naujadarus; 2) atlikti darybinę ND stilistiškai žymėtų naujadarų analizę; 3) ištirti ir aprašyti stilistiškai žymėtų naujadarų darybos būdus ir priemones; 4) nustatyti naujus darybos polinkius ir 5) aptarti stilistiškai žymėtų naujadarų (gyvenamojo meto aktualijų ženklų) radimosi aplinkybes. Darbe taikyti darybinės analizės ir skaičiavimo metodai. BEGREPPET EMOTIONELLT-EXPRESSIV LEXIK Stilistiskt markerad lexik består av emotyvai och ekspresyvai. Vanligen definieras emotyvai som ord som uttrycker känslor; ”grunden för deras betydelse är talarens positiva eller negativa emotionella inställning till det som benämns. Det är talarens uppfattning om värdet hos en viss företeelse, och denna uppfattning framträder inte som ett logiskt omdöme utan som en känsla eller förnimmelse hos den talande personen” (Gudavičius 2000: 126). Av stilistiska skäl används också ekspresyvai – det vill säga ”ord som beskriver det som benämns genom en bild” (Jakaitienė 2010: 164). Den viktigaste skillnaden mellan emotyvai och ekspresyvai är att de påverkar på olika sätt, eftersom ”emotyvai påverkar samtalspartnerns känslor, medan bildliga ord påverkar fantasin, eftersom deras betydelse liksom förkroppsligas i synliga eller hörbara bilder” (Jakaitienė 2010: 164). Även om det i den vetenskapliga litteraturen är vanligt att skilja mellan emotyvai och ekspresyvai utifrån vilken riktning deras påverkan har, kan de ändå inte strikt hållas åtskilda, eftersom ”det som är emotionellt i språket alltid är expressivt” (Pikčilingis 2010: 211; se även Volek 1987: 5) och omvänt ”möts information som förmedlas genom en bild också av en eller annan emotionell värdering” (Jakaitienė 2010: 164–165). Därför används i artikeln termen emotionellt-expressiv lexik för stilistiskt markerad lexik3. 2 Detta är den första undersökningen av emotionellt-expressiv lexik, vilken visade att vissa av databasens nybildningar fortfarande borde redigeras systematiskt ur stilistisk synvinkel. ND:s syfte är att dokumentera lexikala nyheter, och eftersom orden läggs in i databasen ett i taget är hela systemet inte genast tydligt. Först när mer material har samlats in går det att se vilka grupper av nybildningar som framträder och att konsekvent bedöma dessa grupper stilistiskt. 3 På grund av svårigheten att dra denna gräns delas ND:s emotionellt-expressiva lexik inte upp närmare i de två nämnda grupperna. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 TRADITIONELL UPPFATTNING AV NYORD OCH DERAS TYPER Lietuvių kalbotyros veikaluose naujažodis (neologizmas) paprastai apibrėžiamas kaip naujai kalboje atsiradęs žodis (Urbutis 2009: 36–37; Jakaitienė 2010: 205; Girčienė 2011: 165), nors mokslinėje literatūroje pateikiama naujažodžio samprata įvairuoja (plačiau žr. Girčienė 2012b: 6): vieni skiriamąją naujažodžio ypatybę laiko keliamą naujumo, neįprastumo įspūdį (Palionis 1985: 212), kiti naujažodžiais laiko žodžius, iki tol neįtrauktus į atraminius žodynus (Miliūnaitė 2015: 169)4. Mokslininkai polemizuoja dėl naujažodžiui priskiriamos „naujumo aureolės“, „[m]at naujumas kartais gali būti suprantamas pernelyg subjektyviai: vieniems kalbos vartotojams koks nors žodis gali atrodyti jau įprastas, o kiti dar gali jo ir nesuprasti“ (Popova 2005: 9–13, cituojama iš Jakaitienė 2010: 205; dar žr. Kazlauskaitė, Župerka, Macienė 2013: 91). Patikimesnis esti naujažodžių atrankos kriterijus pagal atraminius leidinius, nors lietuvių kalbos atveju toks kriterijus nėra visiškai patikimas – žodynuose esama leksikografinių plyšių, susiduriama su žodynų sistemiškumo problema (Miliūnaitė 2015: 169). Duomenyne naujažodžiais laikomi žodžiai, kurie nėra įrašyti kaip atraminiais pasirinktuose žodynuose, t. y. Dabartinės lietuvių kalbos žodyne (6-asis (elektroninis) leidimas, 2011), internetiniame Lietuvių kalbos žodyne ir Tarptautinių žodžių žodyne (Alma littera, 2001) (žr. http://naujazodziai.lki.lt/?Apie_duomenyna; apie protologizmo ir neologizmo skirtumus žr. Aleksaitė 2018: 5–6). Funktionellt delas nyord in i två huvudgrupper – referentiella (även kallade nominativa, terminologiska, nödvändiga m.fl.) och expressiva (även kallade stilistiska, fakultativa m.fl.) (Girčienė 2012a: 249; 2012b: 15; se även Offord 2001: 98; Vaicekauskienė 2007: 34–43). Referentiella nyord betecknar nya företeelser, dvs. de fyller en referentiell funktion (informationsöverföring), medan expressiva nyord förs in i texten av stilistiska skäl; här är den emotionellt-expressiva funktionen viktigast (Girčienė 2012b: 15). Referentiella 4 Det bör dock sägas att ND även innehåller sådana språkliga enheter som sannolikt av misstag inte kom med i referensordböckerna. I ND är de märkta som icke-nya (obelagda), till exempel meiliauostis ”folkmedicinskt medel som framkallar eller ökar sexuell lust”. Databasen uppger att denna nybildning är ”en partiell motsvarighet till det nuvarande lånet afrodiziakas, som en gång användes i litauiskan men inte togs med i den stora ’Litauiska ordboken’”. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 Referentiella nyord, vars främsta särskiljande drag är stilistisk neutralitet (Girčienė 2012b: 41), benämns i verk om ordbildning som potentiella avledningar (potentialismer). En potentiell avledning är en nybildad avledning som är helt naturlig för en språkanvändare och följer kraven för en ordbildningstyp; den kan förverkligas när som helst i talakten, så snart behov uppstår (Plag 2003: 57; Paulauskienė 2006: 24; Urbutis 2009: 316; Vaskelienė 2011: 67). Till exempel bildas vid behov, vid sidan av de vanliga litauiska köttbeteckningarna (fjäderfäkött, fläsk, nötkött), orden buivoliena (: buivolas) ”buffelkött”, kengūriena (: kengūra) ”kängurukött”, kupranugariena (: kupranugaris) ”kamelkött” osv. Det främsta kännetecknet för potentiella avledningar är att deras nyhet ofta inte märks ens när de förekommer för första gången (Mikelionienė 2000a: 19; Urbutis 2009: 323). De skapas av nödvändighet för att beteckna en ny företeelse (Girčienė 2012b: 12), i syfte att fylla så kallade ”semantiska tomrum” (Mikelionienė 2000b: 65), till skillnad från expressiva nyord, som syftar till ”ett nyare, mer expressivt eller modernare språkligt uttryck” (Girčienė 2005: 78). Dessa stilistiskt markerade, eller konnoterade, textelement (Girčienė 2012b: 41; se även Lehrer 2003: 369) benämns i andra verk också okazionala avledningar (okazionalismer). En okazional avledning (okazionalism) är en expressiv nybildning som avviker från ordbildningssystemet och har fixerats i en individuell kontext (Blažinskaitė 2004: 59; Rozenbergs 2004: 156; Urbutis 2009: 323–324; Jakaitienė 2010: 207; Mattiello 2016: 115). Den benämns också med termerna författar-, individuell, stilistisk, situations-, kontextuell, engångs- och oregelbundet bildad nybildning/neologism samt ordboksobelagd avledning (Mikelionienė 2000c: 67; 2002: 74; Jakaitienė 2010: 207; Kazlauskaitė, Župerka, Macienė 2013: 92; Miliūnaitė 2014: 247). Till exempel betecknar išplautsmegenis, -ė (: išplautas, -a + smegenys) ”neds. någon med avtrubbat tänkande (med hjärnan urtvättad)”, vienavingis, -ė (: vienas, -a + vingis) ”neds. någon med en enda hjärnvindling, dvs. primitivt tänkande”, och žirniassmegenis, -ė (: žirnis + smegenys) ”neds. någon med primitivt tänkande, obildad och oborstad tölp” m.fl. Artikeln behandlar således ND:s emotionellt-expressiva lexik, som omfattar en stor del okazionala nybildningar. En möjlig fortsättning på forskningen är att undersöka hur ordbildningstendenserna skiljer sig mellan okazionala avledningar och referentiella nyord. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 NYORD – TECKEN PÅ SIN TIDS AKTUALITETER Kalba – vienas iš svarbiausių tautos požymių (Gudavičius 1992: 1), nes „[k]iekvienos tautos kalba saugo įdomią istoriją apie daugelio amžių žmonių pastangas pažinti, suvokti ir pajungti sau juos supantį pasaulį“ (Kopylenko 1995: 19, cituojama iš Gudavičius 2000: 8), kitaip tariant, nuo seno vartojamuose kalbos vienetuose yra išlikęs per šimtmečius susiklostęs tautos pasaulėvaizdis ir pasaulėjauta (Gudavičius 2003: 68). Kalbos ir tautos santykis nagrinėjamas ne tik kalbininkų, bet ir kitų sričių specialistų: „Kalba daugelio kultūrologų, mitologų seniai suvokiama kaip liaudies kultūros, tautos psichologijos ir filosofijos veidrodis, dažnai ir kaip vienintelis šaltinis tautos istorijai ir jos dvasiai pažinti ir yra tiriama šiuo požiūriu“ (Tolstojus 2009: 82). Världsbilden i modersmålet kännetecknas av mångskiktning och mångsidighet, eftersom språket bevarar inte bara sådana delar av världsbilden som inte längre är aktuella för samhället (gamla föreställningar och bilder), utan också nya aspekter av hur världen uppfattas (nya erfarenheter, nya företeelser och nya vetenskapliga sanningar) uppstår (Mackiewicz 1999a: 21; 1999: 195, citerad efter Gudavičius 2000: 13). Till exempel uppstod, vid sidan av de traditionella litauiska beteckningarna för gamla hus (gryčia, pirkia, stuba, troba), gradvis nya ord i språket när levnadsförhållandena förändrades (jordbrukskulturen försvagades och urbaniseringen tilltog): betonmonstris (: betonas + monstras) ”en enorm betongbyggnad med ett hotfullt utseende”, betonoidas (: betonas) ”en modern betongbyggnad som fördärvar en harmonisk miljö”, dangoraižynas (: dangoraižis) ”en plats i en modern stads centrum med många skyskrapor”, stiklainis, som fått en ny betydelse, ”neds. en modern glasbyggnad eller påbyggnad (vanligen av ringa värde och inte alltid lagligt uppförd)”, och žemėraižis (: žemė + raižyti) ”en byggnad som ligger djupt under jord, motsatsen till en skyskrapa”. Liknande nybildningar ger värdefull information inte bara om den världsbild som återges i det litauiska folkets språk, utan också om språkets världskänsla, som förmedlar människans emotionella förhållande till verkligheten (Gudavičius 2000: 16). Būtent laiko aktualijas bei laikinus, situacinius dalykus (Miliūnaitė 2012a: 4) ar net visuomenės raidos lūžius (Girčienė 2012c: 19) žymi naujų žodžių srautas. Duomenyne fiksuota keliasdešimt naujadarų, kuriuos derėtų laikyti gyvenamojo meto aktualių ženklai, pvz., 2018 m. politikų teikti transporto ir švietimo, maisto srities teisinio reglamentavimo siūlymai nesulaukė visuomenės palaikymo, todėl kalboje radosi stilistiškai žymėtų, laiko aktualijas žyminčių BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 nybildningar: dyzelheitas (: dyzelis ”dieseldriven bil” + -heitas < från engelska hate ”hata”) ”skämts. motvilja mot dieselbilar”5; maistnešys, -ė (: maistas ”mat” + nešti ”bära”) ”skämts. person som tar med mat som inte rekommenderas av hälsovårdsministeriet till skolan” (jfr užkandnešys, -ė6). Företagare reagerade omedelbart på hälsovårdsministeriets rekommendationer och erbjöd eleverna och deras föräldrar en lösning – tillsammans med en ny realitet uppstod alltså i språket en möjlig kontamination (blandning) (se vidare Kabašinskaitė: 1998: 5, 63–64, 67; Urbutis 2009: 354–355; Miliūnaitė 2014: 246–264; Murmulaitytė 2018: 60–70) sveikatronas (: sveikas, -a ”frisk, hälsosam” + -tronas) ”matlåda för barn som uppmuntrar dem att äta grönsaker”7. I ND finns det gott om fler nybildningar som uttrycker missnöje med den nuvarande regeringen och som har anknytning till Litauens bonde- och gröna union samt personer som sympatiserar med den: gandragalviai (: gandras + galva) ”nedsättande. den politiska kraft som leds av Ramūnas Karbauskis – Litauens bonde- och gröna union, vars symbol är en flygande stork”8, gandragalviškas, -a (: gandragalvis, -ė) ”nedsättande. kännetecknande för gandragalviai”, gandramintis, -ė (: gandras + mintis) ”nedsättande. person från Bonde- och gröna partiet eller någon som sympatiserar med det”9 och gandriniai (: gandras) ”ironiskt. den politiska kraft som leds av Ramūnas Karbauskis – Litauens bonde- och gröna union, vars symbol är en flygande stork”. I Databasen har man registrerat nybildningar som bildats av Litauens bonde- och gröna unions namn 5 Jfr exemplet i ND: Detta fenomen, där en del av bilgemenskapen uttrycker enbart negativa åsikter om dieselbilar, har redan fått ett allmänt namn – dyzelheitas (eng. diesel hate – att hata/inte tåla diesel), säger Vitoldas Milius, generaldirektör för Litauens bilhandlarförbund, skrattande (15min.lt 2018 07 31). För övrigt bör nybildningen dyzelheitas inte förväxlas med det fonetiskt liknande dyzelgeitas (jfr eng. dieselgate, ryska дизельгейт). Dyzelheitu betecknas ”motvilja mot dieselbilar”, medan det lånade ordet dyzelgeitas (: dyzelis + -geitas (eng. -gate < Watergate), ett sammansättningsled som vanligen betecknar en storskalig politisk skandal eller en skandal med koppling till hemlighållna handlingar från makthavarnas sida) – skandalen där Volkswagen förfalskade utsläppsdata för dieselbilar.” 6 Jfr användningsexemplen i ND: Det fanns boksmugglare, nu blir det maistnešiai [Kommentar från en elev som hade fått information om listan över mat som inte rekommenderas i skolan. – Red. anm.] (facebook.com 2018 09 04). 2018 började snacksbärarnas tid. Som det ser ut kommer det att fortsätta i 40 år [Reaktion på en Facebook-diskussion om hälsovårdsministeriets anvisningar om vilken mat elever inte får ta med sig till skolan. – Red. anm.] (facebook.com 2018 08 31). 7 Jfr exemplet i ND: ”Därför genomför vi för tredje året i rad det sociala ansvarsprojektet ’Sodinčius’, vars syfte är att hjälpa barn att lära känna grönsaker och frukter och på så sätt uppmuntra de små att äta mer av dem. I år beslutade vi oss för att hjälpa föräldrarna och fokusera på att deras barn på ett mer originellt och lekfullt sätt skulle få veta mer om hälsosam kost. Vi skapade särskilda snackslådor – ’Sveikatronas’ – med grönsaker som hjältar avbildade, såsom en tomat, broccoli, ett äpple, en morot och ett hallon, vilka symboliserar grönsakernas och frukternas superkrafter. För att barnen skulle lägga hälsosamma snacks i lådorna gav vi grönsakerna, frukterna och bären särskilda namn, till exempel ’morkatronas’”, berättar B. Čiakauskaitė (zmones.lt 2018 09 17). 8 Nybildningen har skapats analogt med ordet bukagalvis, -ė. 9 Nybildningen har skapats analogt med ordet bendramintis, -ė. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 ledaren Ramūnas Karbauskis efternamn: karbauskiada (: Karbauskis) ”händelser med anknytning till parlamentsledamoten Ramūnas Karbauskis verksamhet”, karbauskininkai (: Karbauskis) ”den politiska kraft som leds av Ramūnas Karbauskis – Litauens bonde- och gröna union” och karbauskizmas (: Karbauskis) ”nedsättande. politikern Ramūnas Karbauskis och hans ledda partis ideologi”. Det nära samarbetet mellan politikerna Saulius Skvernelis och Ramūnas Karbauskis benämns med den möjliga kontaminationen karboskvernelis (: Karbauskis + Skvernelis) ”nedsättande. duon av politikerna Saulius Skvernelis och Ramūnas Karbauskis”. I Databasen finns något färre nybildningar som bygger på premiärminister Saulius Skvernelis efternamn, till exempel skvernelininkas, -ė (: Skvernelis) ”premiärminister Saulius Skvernelis anhängare” och skvernelkė (: Skvernelis) ”nedsättande. en villkorad valutaenhet som föreslagits av regeringen under premiärminister Saulius Skvernelis, avsedd för socialt utsatta personer att handla för i småbutiker” (bildad analogt med slangordet vagnorkė10). I nybildningsskapandet – processen där tillfälliga nybildningar formas – skapas, när man uttrycker en känslomässig hållning till ledaren för Litauens bonde- och gröna union, även sådana bildningar där man som grund för ordbildningen väljer namnet på en ort i Litauen, Naisiai, som förknippas med Ramūnas Karbauskis: naisiada (: Naisiai) ”förvecklingar kring tv-serien ’Naisių vasara’ och Bonde- och gröna unionens politiska reklam i serien”, naisybė (: Naisiai) ”ironiskt. benämning på egenskaper som uttrycker oppositionella krafters negativa inställning till allt som har med Naisiai att göra som symbol för Bonde- och gröna unionen” (jfr naisu, naisumas, na sus, -i), naisietija (: naisietis, -ė) ”väljare för Bonde- och gröna unionen, vars symboler omfattar Naisiai”, naisietis, -ė (: Naisiai) ”1. invånare i Naisiai; 2. medlem eller anhängare av Bonde- och gröna unionen, vars symboler omfattar Naisiai”, naisizacija (: Naisiai) ”ironiskt. spridningen av Ramūnas Karbauskis idéer, genomförda i orten Naisiai” och naisuva (: Naisiai) ”representanter i parlamentet för Bonde- och gröna unionen, vars symboler omfattar Naisiai”. Det är uppenbart att de allra mest aktuella företeelserna med tiden omges av bildningar (oftast med negativ konnotation) (jfr Miliūnaitė 2000: 8). Skaparna av stilistiskt markerade nybildningar uppmärksammar också hälsovårdsminister Andrius Verygas verksamhet. Särskilt negativt bedöms den kampanj för skärpt alkoholkontroll som han initierade; därför väljs ministerns efternamn som ordbildningsgrund och man skapar inte bara negativa 10 Vagnorkė (: Vagnorius) var benämningen på de första litauiska pengarna som infördes efter återupprättandet av självständigheten (tillfälliga kuponger illustrerade med olika smådjur). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 konnotationer, men också skämtsamma bildningar som hånar eller driver med inte bara ministern själv utan även anhängarna av kampanjen för skärpt alkoholkontroll: kontaminationen veryganas, -ė (: Veryga + vegan) ”skämts. nybildning för att beteckna en nykterhetsförespråkare som aktivt stöder alkoholrestriktioner”, verygininkas, -ė (: Veryga) ”iron. anhängare av skärpt alkoholkontroll”, verygizacija (: Veryga) ”iron. den skärpning av alkoholkontrollen som initierats av Litauens hälsominister Aurelius Veryga”, verygmetis (: Veryga + period) ”iron. den period då lagen om skärpt alkoholkontroll, initierad av Litauens hälsominister Aurelius Veryga, trädde i kraft” och kontaminationen žvergyga (: best + Veryga) ”iron. nybildning skapad för att ironisera över den kampanj för skärpt alkoholkontroll som initierades av hälsoministern Aurelius Veryga”. En följd av förbudet är occasionalismen puslapiakarpys, -ė (: sida + klippa) ”skämts. den som verkställer lagen – en person som klipper ut sidor med förbjuden alkoholreklam ur utländska tidskrifter”. Att sådana politiska nybildningar har ”en tendens att utvecklas och är viktiga för språkbrukarna visas inte bara av <...> användningsfrekvensen, utan också av hur ordbildningen förgrenar sig” (Girčienė 2013: 85) – det faktum att det inte skapas enstaka bildningar, utan nya bildningar som tillsammans bildar omfattande ordbildningsfamiljer, visar att det litauiska folket kreativt utnyttjar ordbildningens möjligheter och uttrycker sitt känslomässiga förhållande till sin tids angelägna frågor på många olika sätt och i stor omfattning (se vidare Pikčilingis 1971: 225; Gudavičius 2007: 83). Tillfälliga, situationsbundna företeelser (t.ex. enskilda politikerskandaler och liknande) betecknas med endast någon enstaka nybildning: markauskiada (: Markauskas) ”iron. skandalen kring jordbruksministern Bronius Markauskas jordbruksverksamhet”, nusišalčiūtinti (: *šalčiūtintis: *šalčiūtinti: Šalčiūtė) ”iron. att ta en selfie i Monika Šalčiūtės, en profil inom sociala medier och nöjesvärlden, stil”, pakildišinti (: *kildišinti: Kildišienė) ”skämts. att kompromettera någon på grund av den före detta parlamentsledamoten Greta Kildišienė, som gynnades av politikern Ramūnas Karbauskis”, pūkintis (: *pūkinti: Pūkas) ”skämts. nybildning avsedd att beskriva parlamentsledamoten Kęstutis Pūkas verksamhet, som ledde till att han anklagades för sexuella trakasserier”, med flera. Några ytterligare tydliga tecken på 2018 års aktuella samhällsfrågor, registrerade i ND ”som ett vackert uttryck för språklig kreativitet och ett vittnesmål om språkets och dess skapares förmåga” (Miliūnaitė 2012b: 8): Sausuva (: torr, -t) ”det av torka drabbade Litauen”11 (jfr kontaminationen Vilnecija från 2017 (: Vilnius 11 Jfr exemplet i ND: Litauiska lidanden: i fjol – det verkliga Litauen, i år – redan Sausuva [rubrik] I stället för det väntade regnet – bara några droppar. Många av landets jordbrukare var särskilt besvikna den kvällen, eftersom de redan saknade hö till boskapen. Läget är inte mycket bättre i skogarna, så dzūkerna står tills vidare utan inkomster. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 + Venedig) ”skämts. Vilnius, som efter ett sommarregn då gatorna översvämmades blev likt Venedig”), kontaminationen Šiukšlinìškės (: skräpig, -t + Viršuliškės) ”nedsätt. ett nedskräpat bostadsområde (avses är Vilnius stadsdel Viršuliškės)”12, nybildningen vaikmušys, -ė, som blev aktuell det året (: barn + slå) ”nedsätt. någon som slår sina barn”. Den globala #metoo-rörelsen tillförde det litauiska språkets nya lexikala lager nybildningarna mytiūtis, -ė (: mytiu13 < från engelska metoo) ”offer för sexuella trakasserier som offentliggjort detta med en hashtag, #metoo, och på så vis uttryckt solidaritet med andra drabbade”, mytukė (: mytiu) och mytušnìkė (jfr ryska мутушница, мутушник). Oenigheten 2017 kring monumentet på Vilnius Lukiškių-torg14 fick allmänheten att skapa bildningarna vytininkas, -ė (: vytis) ”anhängare av monumentet på Vilnius Lukiškių-torg – en staty av Vytis” och bunkerininkas, -ė (: bunker) ”anhängare av monumentet på Vilnius Lukiškių-torg, som påminner om en partisanbunker”15. År 2016 spreds en politisk lånöversättning, trampokalipsė, inte bara i Litauen utan också i många länder runt om i världen (engelska trumpocalypse < Trump (efternamnet på USA:s nye president Donald Trump) + apocalypse) ”Donald Trumps val till USA:s president, liknat vid en apokalyps – världens nära förestående undergång”. Samma år togs kalafiorgeitas upp i ND (som ett fenomen som väckte stort missnöje i det litauiska samhället) (: blomkål ”blomkål” + -geitas I Litauen, som kallas regnets land, utlystes i fjol ett nödläge på grund av de skyfall som drabbade landet, medan det i år är precis tvärtom (lrytas.lt 2018 06 12). 12 Jfr exemplet i ND: På grund av sopbergen kallar invånarna i Vilnius Viršuliškės numera området Šiukšlininkėmis [rubrik] ”De kommer med bilar och slänger sopor; folk bär ut dem från alla hus och kastar dem. Man kan inte ändra människors medvetenhet, men när det inte fanns några containrar vid vägen förekom inte sådant här vansinne. Nu är det inte Viršuliškės längre, utan Šiukšlininkės, man kan kalla det så. Till och med barn på 7–8 år blir upprörda och undrar varför ingen hämtar soporna”, sade kvinnan (15min.lt 2018 11 05). 13 Jag skrattar. Hon kämpar mot sexuella trakasserier:-) Titta på ansiktet på den där mytiu-grundarens. Eller på den här. Alltså, normala män håller sig på avstånd. De är ju inte snygga. Sexuellt oattraktiva. Perverst. De skulle bli glada om någon trakasserade dem sexuellt:-D [Språket har inte korrigerats – red. anm.] (tv3.lt [e-postkommunikation] 2018 05 13). 14 För övrigt kan man, utifrån de uppgifter som historikern Gediminas Kulikauskas presenterar i sitt verk Lietuvio kodas. Įpročiai ir būdas senovės lietuvio prieš 100 metų, anta att det är vanligt att det litauiska samhället splittras och hamnar i konflikt kring ett monument eller en byggnad. Redan under mellankrigstiden (omkring 1931) delades nämligen befolkningen i Kaunas i två läger ”på grund av arvet efter den ockuperande tsarregimen mitt i stadens hjärta – katedralen S:t Petrus och S:t Paulus. Somliga ansåg att det räckte att döpa om byggnaden till S:t Mikaels ärkeängels kyrka och överlåta den till Kaunas militära garnison. Andra ville jämna byggnaden med marken” (Kulikauskas 2018: 399; se vidare 2018: 400–414; jfr de nyliga bråken kring skulpturerna på Gröna bron). 15 Jfr exemplet i ND: Ska vi högtidlighålla statens hundraårsjubileum med ”vytisanhängarnas” och ”bunkeranhängarnas” upplopp? [rubrik] Om vi förvandlar varje smakfråga till ett ideologiskt krig kan det mycket väl hända att vi firar hundraårsjubileet av den litauiska staten med upplopp mellan ”vytisanhängare” och ”bunkeranhängare” på Lukiškių-torget, en tyst striptease på Gediminasberget och en samhällelig polarisering utan motstycke sedan kuppen 1926 (delfi.lt 2017 12 02; Romas Sadauskas-Kvietkevičius). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 (eng. -gate < Watergate) ”skämts. en skandal som människor i Litauen utlöste på grund av de kraftigt stigande priserna; den började med en medborgares upprördhet över priset på blomkål (3,49 euro per huvud)” och kalafobija (: kalafioras ”blomkål” + fobija (grek. phobos) ”rädsla”) ”skämts. rädsla för att köpa blomkål på grund av de stigande priserna”. År 2015 bedömdes männens ovilja att ta värvning negativt, och därför uppstod den ironiska kontaminanten verktinis, -ė (: verkti + šauktinis) inom den samhälleliga militära vokabulären: ”iron. någon som gnäller över värnplikten och vill undvika den, eller någon som parodierar detta; någon som klagar obefogat över något”. År 2014 hamnade kriget, närmare bestämt den aggressiva politiken, i den litauiska allmänhetens blickfång; företeelsen kom in i litauiskan som lånordet okupendumas (ryska окупендум < okupuoti + referendumas), ”folkomröstningen på Krim den 16 mars 2014 om utträde ur Ukraina, som hölls under ockupationens (det okonventionella krigets) förhållanden”. I databasens material för 2013 fanns endast ett tecken på samtidens aktualiteter – det enstaka nyordet varškianėšys, -ė (: varškė + nėšti) ”skämts. en smugglare som under den blockad mot litauiska mejeriprodukter som Ryssland inledde i oktober 2013 fraktar kvarg över Nemunas till Kaliningradområdet” (bildat analogt med knygnešiu). Enligt ND:s uppgifter från 2012 kan man se att de åren präglades av den påstådda pedofilskandalen och bankskandalen kring ”Snoras”. Att pedofilskandalen hade inträffat framgår av nyorden i databasen, såsom kontaminanten kedofilas, -ė (: Kedys + pedofilas) ”nedsättande: anhängare till Drąsius Kedys, som kämpade mot pedofili och dog under oklara omständigheter”, kedofilija (: Kedys + pedofilija) ”stöd för sammanslutningen av Drąsius Kedys anhängare (kedofilas)”16, kedofilinis, -ė (: kedofilas, -ė) ”som har samband med kedofilija och kedofilas” och kedofilizacija (: *kedofilizuoti) ”kedofilijas spridning”. När banken ”Snoras” avvecklades det året uppstod olika bildningar med negativ konnotation i litauiskan, till exempel apsisnorinti (: *apsnorinti: *snorinti: Snoras) ”iron. göra bort sig när man diskuterar frågorna kring nationaliseringen av banken ’Snoras’”, nusnorinti (: *snorinti: Snoras) ”iron. likvidera banken ’Snoras’”, snoriada (: Snoras) ”iron. historien om banken ’Snoras’, som nationaliserades 2011, och allt som hör samman med den” och till och med diminutivbildningen snoriukas (: Snoras) ”en liten självbetjäningskiosk på gatan tillhörande den tidigare banken ’Snoras’ (nationaliserad i slutet av 2011)”. Det faktum att nyordet 16 Visserligen kan man här också urskilja suffixbildning. Nyordet kedofilija (: kedofilas, -ė) skulle kunna betraktas som en avledning med suffixet -ija. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 snoriukas och de andra bildningarna som registrerats i databasen faktiskt kan betraktas som tecken på samtidens aktualiteter, styrks av den anmärkning som databasens upphovspersoner har lagt till diminutivbildningen: snoriukas är ”ett vardagligt ord som sannolikt kommer att försvinna med tiden”17. Sådana tillfälliga bildningar, ”saker som varar ett par säsonger, fångas upp som aktualiteter men försvinner med tiden ur aktivt språkbruk” (Miliūnaitė 2006: 159). Det råder inget tvivel om att aktuella händelser från samtidens liv glöms bort med tiden, och att nyorden som betecknade dem blir svårbegripliga utan ytterligare förklaring. Detta påstående stöds av bildningen varškėfobija (: varškė + fobija) ”skämts.”, skapad i litauiska medier på internet 2011, ”namn på en samhällsrörelse som uppstod som en ironisk protest mot medierna, vilka blåste upp till en sensation att en vakt hade hindrat Zita Čepaitė från att ta med en burk grynig kvarg in på Antis konsert på innergården vid Lärarnas hus”. Det är förstås inte svårt att förstå bildningens innebörd (”rädsla för kvarg”), eftersom nyord bildas av befintligt språkmaterial och den nya bildningen därför har förankring och motivation i språket: när vi namnger ett nytt föremål, fenomen eller förhållande anger vi samtidigt varför vi har valt just det namnet och framhäver en eller annan egenskap eller aspekt hos det som benämns (Gudavičius 2000: 101; se vidare Urbutis 2009: 69–72). Det är värdefullt att undersöka materialet i databasen både ur etnolingvistisk synvinkel och ur ordbildningssynvinkel. Materialet som ND har samlat in visar att språkbrukarna reagerar på dagens aktualiteter och kan skapa en mängd stilistiskt markerade nyord. Det är uppenbart att lexikonet återspeglar samhället och att ”varje period i språkets utveckling återspeglar en motsvarande period i folkets liv” (Gudavičius 1992: 5; se även Wohlgemuth 2009: 258). DERIVATIONELL ANALYS AV DATABASENS EMOTIONELLA-EXPRESSIVA LEKSIK Den derivationella analysen av ND:s emotionella-expressiva lexik visade att de främsta ordbildningssätten för stilistiskt markerade nybildningar är suffixavledning (45,7 procent), sammansättning (31,7 procent) och det icke-morfemiska ordbildningssättet kontamination (sammanblandning) (om kontamination, se även Murmulaitytė 2018: 61). Med detta sistnämnda ordbildningssätt bildas nybildningar genom att icke-morfemiska delar av befintliga ord smälts samman, men inom litauisk språkvetenskap betraktas en sådan ”sammanblandning” inte som 17 Vissa nybildningar som betecknar aktuella företeelser från samtiden och som registrerats i ND tas sedan 2017 med på listorna över kandidater till Årets ord och Årets uttryck. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 tradiciškai suprantamos žodžių darybos proceso dalimi“ (Miliūnaitė 2014: 249; dar žr. Murmulaitytė 2018: 61) – „[ž]odžių darbai terupi dariniai, o ne fonetiniai ar kitokie perdirbiniai, vienų teksto žodžių keitimas kitais, kontaminacijos padariniai ir panašūs dalykai“ (Urbutis 2009: 324). Menko produktyvumo yra priešdėlinė daryba (5,6 proc.), mišrusis darybos būdas (2,4 proc.) ir galūninė daryba (1,9 proc.) (žr. 2 pav.). FIG. 2. Fördelningen av emotionell-expressiv leksik i databasen efter ordbildningssätt Produktyviausio darybos būdo – priesaginės darybos – dažiausia priemonė yra vardžodinės ypatybės turėtojų pavadinimų priesaga -(i)ukas, -ė, kuri sudaro 6,8 proc. visų priesaginių darinių18, pvz., karštukė (: karštas, -a) „malon. karšta seksual(i mergina“, mylიმukas, -ė (: mylimas, -a) „malon., mažb. asmuo ar daiktas, prie kurio labai prisirišama, kuris labai mėgstamas ar mylimas (ypač kalbant apie vaikus)“, neigaliukas (: neįgalus, -i) „malon. neįgalus 18 Ett av de vanligare suffixen inom en annan ordklass är -inis, -ė, som hör till kategorin avledningar av särskiljande (klassificerande) adjektiv (4,5 procent), t.ex. koloradinis, -ė (: koloradas) ”neds. med anknytning till Sankt Georgsband, deras bärare”, čikenfektorinis, -ė (: čikenfektorius) ”iron. med anknytning till čikenfektorius, dvs. ett företag där kycklingprodukter bearbetas; bildligt och ironiskt: tarvlig” m.fl. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 14 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 ”människa” m.fl. Bildningen beglobiukas, -ė (: beglobis, -ė) ”vard. ett hemlöst djur” kan analyseras på två sätt, beroende på vad som betraktas som avledningsbas – substantivet beglobis, -ė (hör till kategorin diminutiver [förminskande substantiv]) eller adjektivet (hör till kategorin benämningar på bärare av en nominal egenskap). Hälften så många avledningar med suffixet –(i)ukas, –ė påträffades, tillhörande kategorin agentbeteckningar och beteckningar på bärare av en verbal egenskap (3,6 procent), t.ex. nemiegiukas, -ė (: nemiegoti) ”vard. litet barn som har svårt att somna (särskilt för middagsvilan)”, nugirstukas (: nugirsti) ”skämts. rykte” m.fl. I databasen registrerades bara några få diminutiver, det vill säga avledningar med det förminskande suffixet –(i)ukas,-ė (2,7 procent): pabaisiukas (: pabaisa) ”dimin. litet monster” (om diminutivers användning i barnspråk och barns språkbruk, se Savickienė 2006: 260; Kamandulytė 2006: 269; om de mest produktiva suffixen i barns språk, se Dabašinskienė 2010: 44), samt den atypiskt bildade nėštukė (: nėščia) ”1. vard. väntande kvinna, gravid kvinna”, vars avledningsbas är ett adjektiv, m.fl. Troligen bör nybildningen snoriukas (: Snoras) ”dimin. den tidigare bankens ”Snoras” självbetjäningskiosker på gatan (banken förstatligades i slutet av 2011)” hänföras till diminutiver med särskild betydelse. Nybildningar tenderar också att bildas med suffixet –izmas från kategorin avledningar som betecknar egenskaper (nominala abstrakta substantiv) (6,8 procent), t.ex. priekvailizmas (: priekvailis, -ė) ”iron. en ideologi som förespråkas av dumskallar”, runkelizmas (: runkelis) ”neds. det tillstånd som kännetecknar människor präglade av inskränkthet och pessimism, vilka kallas runkelis”; jämför den atypiska tillfälliga bildningen nusispjovizmas (: nusispjovė) ”iron. ett avsiktligt och systematiskt åsidosättande av något”, vars avledningsbas är ett prefixavlett reflexivt verb. Särskilt bör avledningar med suffixet –iena (6,4 procent), som villkorligt hänförs till benämningar på kött, diskuteras. Till denna avledningstyp ansluter sig ett stort antal nybildningar som inte betecknar kött från något djur eller någon fågel, utan en stor mängd eller helhet (råvara) av något föremål, ting eller fenomen – avledningsbasen är en benämning på en del, t.ex. dokumentiena (: dokumentas) ”neds. utkast till dokument av tvivelaktigt värde (råvara)”, internetiena (: internetas) ”neds. information på internet (informationsråvara)”, laikraštiena (: laikraštis) ”neds. tryckt massmedieinnehåll av lågt värde, ofta av tabloidkaraktär”, skaitaliena (: skaitalas) ”neds. skräp, litteratur av lågt värde”, televizijiena (: televizija) ”neds. tv-produktion av lågt värde”, den atypiskt bildade verteliena (: vertalas?) ”neds. översättning av lågt värde, råmaterial till en riktig översättning”, žodiena (: žodis) ”iron. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 15 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 ett överflöd av tomma ord“ (jfr. žodeliena19 (se även Mikelionienė 2002: 75–76). I det moderna litauiska språkets textkorpus (nedan DLKT) har ytterligare två nybildningar som kan hänföras till denna undergrupp belagts, nämligen bulvariena (: bulvarinis, -ė)20 och žurnalistiena (: žurnalistas)21. Även om avledningar med suffixet –iena också kan hänföras till kategorin benämningar på bärare av en substantivisk egenskap (jfr. naujiena, seniena, žaliena; mėnesiena; se vidare DLKG 2006: 121), är det ändå rimligt att anta att benämningarna på dessa nedsättande och ironiska bildningar snarare hör samman med köttbenämningar – de används vanligen om någons obearbetade, osorterade material. Utifrån belägget žurnalistienos i DLKT och exemplen laikraštienos i ND22 framgår det att av de nämnda avledningarna med suffixet –iena var nybildningen laikraštiena den första som började användas; sannolikt bildades liknande former analogt efter denna. Med hänsyn till exemplen som samlats i ND kan man anta att en ny avledningstyp med suffixet –iena kanske håller på att växa fram. Det är naturligtvis inte möjligt att dra generaliserande slutsatser enbart utifrån materialet i databasen; därför måste denna hypotes prövas genom att samla in och ingående undersöka ett material som är rikare än ND. Ett något mer produktivt suffix i den emotionellt-expressiva lexiken är –ystė, som hör till kategorin avledningar för egenskapsbenämningar (abstrakta substantiv) (4,5 procent), t.ex. pelnagaudystė (: pelnagaudys, -ė) ”neds. profitjakt”, šūdmaly stė (: šūdmala) ”vard. nonsens, struntprat”, žemgro bystė (: žemgrobys, -ė) ”neds. olagligt förvärv av äganderätt till mark” med flera. Enligt ND:s sammanställare Rita Miliūnaitė visar ”den samling av nyare lexikalt material som lagts in i databasen att det litauiska språket rymmer större livskrafter än vi gärna föreställer oss” (se http://naujazodziai.lk i.lt/?Apie_duomenyną). Exemplen på suffixavledda nybildningar visar att samhället ”känner till språkets möjligheter och kan behärska dem” (Miliūnaitė 2012b: 7) – när stilistiskt markerade bildningar skapas används de mest skiftande suffix, till exempel pilstukininkas, -ė. 19 Jfr. ”Till denna avledningstyp ansluter sig också några nybildningar som används som vetenskapliga termer och betecknar materialet i en kropp (’kött’), till exempel: grybiena, mediena, uoliena” (DLKG 2006: 141). Nybildningarna verteliena, žodeliena kan ha bildats analogt efter ord med liknande avledning, till exempel: dvėseliena, ląsteliena med flera. 20 ”<...> och den press som håller sig för att vara seriös. Ren "bulvariena" kanske inte ens skulle såra en människa, <...>” (”Kauno diena” 2001). 21 ”<...> eftersom många fortfarande livnär sig på "laikraštiena", "žurnalistiena", dominerade kommersiella utgivningar bokmarknaden” (”Santara” 1997). 22 ”Sedan matades vårt samhälle under flera år med laikraštiena med gift” (”Lietuvos aidas” 1990 08 16; Jonas Juškaitis); Till att börja med, ärade professor, låt oss enas om att vi inte talar om publikationer eller radiosändningar för yrkesfolk, den vetenskapliga, konstnärliga eller kulturella eliten, utan om den tidningsvara, journalistvara och showvara som varje dag dukas fram för massläsarens bord (”Žurnalistų žinios” 1999 03 31; Domas Šniukas). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrine kalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 16 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 (: pilstukas) ”neds. någon som säljer eller dricker pilstuką” (2,7 procent), žvaigždūnas (: žvaigždė) ”iron. manliga kändisar, berömdheter (vanligen från nöjesvärlden)” (2,3 procent), mėšlainis (: mėšlas) ”neds. snabb, ohälsosam hamburgarliknande mat” (1,8 procent), stambutė (: stambus, -i) ”välvill. fyllig flicka eller kvinna med kraftig kroppsbyggnad” (jfr. pilnutė) (1,8 procent), kalbišius (: kalba) ”neds. en undermålig lingvist som skjuter bredvid målet” (jfr. kalbišiūtė) (1,4 procent), engykla (: engė) ”neds. företag som förtrycker sina anställda” (1,4 procent), apsisnukiuotojas (: apsisnukiuoti) ”iron. deltagare i slagsmål där man får slag i ansiktet” (1,4 procent), trolija (: trolis, -ė) ”iron. en gemenskap av nättroll” (0,9 procent), sveikatinė (: sveikata) ”skämts. plats där hjälpmedel för hälsofrämjande och skönhetsvård säljs” (0,9 procent), runkelynas (: runkelis) ”neds. plats där många människor samlats som hånfullt kallas runkelis” (0,9 procent), baisuoklis, -ė (: baisus, -i) ”iron., skämts. någon som är eller ser fruktansvärd ut, beter sig fruktansvärt eller dylikt” (0,9 procent), girtuomenė (: girtas, -a) ”iron. den alkoholiserade delen av samhället” (0,9 procent), konservatorienė (: konservatorius, -ė) ”skämts. en inflytelserik konservativ politikers hustru” (0,5 procent), davatkinas (: davatka) ”neds. en manlig davatka” (0,5 procent), švaistytuvės (: švaistyti) ”iron. tradition att slösa med (offentliga) pengar” (0,5 procent), spuoguotis (: spuogas) ”neds. någon som är finnig” (0,5 procent), darnuva (: darnus, -i) ”iron. helheten av allt som är harmoniskt” (0,5 procent) och många andra. Utifrån ND:s uppgifter framgår det att sammansättning är den näst mest produktiva ordbildningsmetoden (31,7 procent). Att sammansättningar är produktiva beläggs inte bara av databasens material. Om en sådan ”relativ ökning av sammansatta ord (jämfört med suffix- och ändelseavledningar)” (Gaivenis 1980: 31) skrevs det redan tidigare. I ND dominerar stilistiskt markerade sammansättningar bildade av två substantiv (43,4 procent), till exempel blusturgis (: blusa + turgus) ”neds. marknad där begagnade föremål eller hantverk säljs”, kiauliagyvis (: kiaulė + gyvis) ”neds. en gris som fötts upp på ett onaturligt (påskyndat) sätt”, špygsubinė (: špyga + subinė) ”vulg. en kvinna med mycket liten bakdel”, zombadėžė (: zombis + dėžė) ”iron. en tv-apparat (television) som gör människor dumma”23 med flera. Särskilt produktiva är sammansättningar av två substantiv (oftast med negativ konnotation) där det andra ledet är –žmogis, till exempel europažmogis (: Europa + žmogus) ”iron. invånare i ett federalt organiserat EU utan stat och nation”, galvažmogis (: galva + žmogus) ”iron. en person med ett huvud överlastat av information”, kėdžmogis (: kėdė + žmogus) ”skämts. någon som 23 I ND:s anmärkningar anges att ”ordet oftast används när man talar om rysk propagandatelevision”. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 17 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 ”arbetar med stillasittande arbete“, miniažmogis (: minia + žmogus) ”nedsättande en människa i mängden med en sorglös inställning till livet“, projektžmogis (: projektas + žmogus) ”iron. en person som lever på projekt“, rinkażmogis (: rinka + žmogus) ”iron. en människa som lever enligt den fria marknadens lagar“, sovietžmogis (: sovietai + žmogus) ”nedsättande en person som tjänat den sovjetiska ideologin“, šiukšliążmogis (: šiukšlės + žmogus) ”1. nedsättande en person som skräpar ned“, tolerantžmogis (: tolerancija + žmogus) ”iron. en människa formad av liberalismens ideologi som satt tolerans framför andra värden“ och valdžiažmogis, -ė (: valdžia + žmogus) ”nedsättande, iron. en självisk person vid makten; en byråkrat“ (jfr sammansättningar av adjektiv och substantiv: naujažmogis (: naujas, -a + žmogus) ”iron. en ny typ av människa“, šlykštažmogis (: šlykštus, -i + žmogus) ”nedsättande en person som ser ut och/eller beter sig motbjudande och fult“). Separat bör även det stilistiskt markerade första ledet i sammansättningar valdžia- nämnas, till exempel valdžiadurnis, -ė (: valdžia + durnius) ”skämts. en dåre vid makten“, valdžiagalvis (: valdžia + galva) ”nedsättande någon som sitter vid makten; en byråkrat“, valdžiagyvis (: valdžia + gyvis) ”nedsättande ett nedsättande namn på en makthavare“, valdžiატvarka (: valdžia + tvarka) ”iron. motsatsen till självreglering, dvs. att ge myndigheter befogenhet att reglera något samhällsområde (till exempel medierna)“, valdžiasnukis (: valdžia + snukis) ”nedsättande en nedsättande benämning på en makthavare“, valdžiaұvyris (: valdžia + vyras) ”iron. en person vid makten“ (jfr sammansättningar av substantiv och verb: valdžiაგrobis (: valdžia + grobti) ”iron. någon som tillskansat sig makten“ och valdžiasiekys, -ė (: valdžia + siekti) ”skämts. någon som strävar efter makten (kandiderar till Seimas eller kommunfullmäktige)“). Det finns något färre stilistiskt markerade sammansättningar av substantiv och verb i dataregistret (32,2 procent) – det rör sig om ”främst personbeteckningar där det andra ledet anger vilket arbete personerna utför eller vilken handling de företar, medan det första anger vad handlingen riktas mot, dvs. vad som är föremålet för arbetet eller handlingen“ (DLKG 2006: 162), till exempel spiritonėšis, -ė (: spiritas + nešti) ”skämts. spritsmugglare“, tautadrebys, -ė (: tauta + drebėti) ”nedsättande någon som darrar för nationens öde“, variavagis, -ė (: varis + vogti / vagis) ”nedsättande tjuv av färgmetall – koppar“, žinialaižys, -ė (: žinios + laižyti) ”iron. någon som omättligt jagar nyheter på internet“ m.fl. Ett enda belagt exempel är sammansättningen seimasedis, -ė (: Seimas + sėdėti) ”skämts. någon som sitter i Seimas (dvs. en ledamot av Seimas)“, där det första ledet anger platsen för handlingen i stället för dess föremål (DLKG 2006: 162). Några enstaka beteckningar på redskap eller bilar förekommer: galvaplovė (: galva + plauti) ”1. iron. hårtvättställ som används på frisersalonger“, pupyтvežis (: pupytė + vežti) ”skämts. en bil lämplig för att skjutsa BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 18 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 flickor (pupy­tės)“ m.fl. Bland de övriga få bildningarna av substantiv och verb kan nämnas nybildningar vars betydelse påminner om verbalsubstantiv (DLKG 2006: 162), till exempel žinialaiža (: žinios + laižyti) ”iron. ett omättligt jagande efter nyheter på internet“ m.fl. I dataregistret finns gott om bildningar av substantiv och verb (beteckningar för medier med negativ konnotation) där det andra ledet är skleisti (-skleidė)24: brukalosklaida (: brukalas + skleisti) ”nedsättande medier som sprider skräp (strunt)“, galias klaidagalias klaida AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 19 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 + Kalėdos) ”iron. jul som firas på två sätt – av makthavarna och folket“; 3) verbform (particip i preteritum passiv) och substantiv, till exempel apverstsmegenis, -ė (: apverstas, -a / apversti + smegenys) ”iron. någon som har hjärnan upp och ned, dvs. tänker bakvänt“; 4) verb och substantiv, till exempel spoksadėžė (: spoksoti + dėžė) ”skämts. television“, šikpopieris (: šikti + popierius) ”vard. toalettpapper“, šnyps­tavynis (: šnypšti + vynas) ”nedsättande billigt mousserande vin“; 5) adverb och substantiv, till exempel šiandienžmogis (: šiandien + žmogus) ”iron. en människa vars minne bara sträcker sig till dagens datum och saknar ett förflutet“; 6) pronomen och substantiv, till exempel kitovalda (: kitas, -a + valda / valdyti) ”iron. motsatsen till självstyre, där en gemenskap styrs av en makt som inte värnar om gemenskapens intressen utan sina egna“; 7) adjektiv/adverb och verb, till exempel sengyvena (: senas, -a / seniai + gyventi) ”nedsättande en person som strävar efter att leva som man gjorde förr“; ilgasedis, -ė (: ilgai + sėdėti) ”iron. någon som suttit kvar länge (på en viss post)“. Det framgår att sammansättningsprocessen använder led från olika ordklasser. Ytterligare ett produktivt sätt att bilda emotionellt-expressivt ordförråd (utöver den tidigare nämnda suffixbildningen och sammansättningen) är kontamination (blandning) (12,7 procent). Detta är inte en grammatisk process (av morfologisk art), och dess resultat (kontaminanter eller blendord) är ord som inte kan delas upp morfologiskt (omotiverade) (Urbutis 2009: 355). Även om kontamination (eng. blending – en ordbildningsprocess; kontamination, blend – ordbildningsresultatet, kontaminanten) (Miliūnaitė 2014: 250) är ett icke-morfemiskt sätt att bilda ord, kan man anta att medveten sammanblandning av två ord (sammanfogning av deras fragment till en nybildning) (Urbutis 2009: 354–355) gradvis sprider sig i litauiskan²⁶. Den ordbildningsmässiga analysen av det emotionellt-expressiva ordförrådet i ND visar att man inte tvekar att använda otraditionella ordskapande metoder, och att allt fler sådana bildningar (kontaminanter) förekommer i ND, till exempel biurozauras (: biuras + dinozauras) ”iron. en person som har lett en institution (vanligen en statlig) i flera årtionden“, kiaulega (: kiaulė + kolega) ”skämts. en grisig kollega“, klerk­vabalis (: klerkas + karkvabalis) ”nedsättande en nedsättande benämning på en tjänsteman“, melagienos (: melagingas, -a / melagis, -ė + naujiena) ”nedsättande en falsk, vilseledande nyhet“, seimonautas, -ė (: seimas + kosmonautas) ”iron. en veteran i Seimas som tappat kontakten med verkligheten och inte har någon aning om hur 26 Sedan 2014 har antalet kontaminanter i ND ökat ungefär 2,3 gånger, men deras andel av dataregistret har ökat mycket obetydligt i procent, nämligen från 3 till 4 procent (Murmulaitytė 2018: 62). BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 20 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 Litauen lever faktiskt enligt de lagar som Seimas stiftar”, vėminutyvas (: vėmė + deminutyvas) ”niek. en diminutivform som framkallar kräkningar (ett diminutiv med ömhetsbetydelse)” och många andra. Stilistiskt markerade nybildningar bildas mer sällan med prefix (4 procent), t.ex. aptamsa (: tamsa) ”iron. motsatsen till belysning” (nybildningen har skapats analogt med ordet apšvieta27, supermamytė (: mamytė) ”iron. en mamma som överdrivet bryr sig om sina barn och är särskilt stolt över det”, nukalbinti (: kalbinti) ”juok. genom att ställa många frågor förhöra någon grundligt”, surunkelėti (: runkelėti) ”menk. bli till en kålrot”, samt den blandade ordbildningsmetoden (2,4 procent), t.ex. galv apjūtė (: galva + pjauti + –tė) ”juok. massavskedande av tjänstemän som länge innehaft ledande poster, i syfte att åstadkomma förnyelse och transparens”, valdži apjūtė (: valdžia + pjauti + –tė) ”juok. en våg av avskedanden av chefer för statliga företag som innehaft sina poster länge”28, trešnėdra (: trešnės + ėsti (ėda) + –ra) ”juok. en storätare av söta körsbär” (nybildningen har skapats analogt med ordet žmogėdra29) m.fl. Inte heller suffixbildning är särskilt produktiv (1,9 procent). Större delen av de få avledningarna utgörs av benämningar efter könsskillnad (avledningar med ändelsen -ė): šviesulė (: šviesulys) ”iron. en känd kvinna (vanligen från nöjesvärlden)”, tėvė (: tėvas) ”iron. enligt genderismens ideologi – en av familjemedlemmarna som uppfostrar ett barn (oavsett kön)”, zombė (: zombis) ”niek. bildligt talat – en levande, men livlös kvinnlig varelse”; mūzas (: mūza) ”juok. maskulinumformen av substantivet mūza (gudinna, inspiration för poetiskt skapande)”, sesutis (: sesutė) ”juok. en man som arbetar som sjuksköterska”. De sistnämnda avledningarna med ändelserna -as och -is tillhör ordbildningskategorin benämningar efter könsskillnad, även om grammatikbeskrivningar endast hänför avledningar med ändelsen -ė till denna kategori. SLUTSATSER 1. En ordbildningsanalys av den emotionellt-expressiva lexiken i Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno (479 språkliga enheter undersöktes) visade att de huvudsakliga ordbildningssätten för stilistiskt markerade nybildningar 27 Troligen kan även avledning med förled urskiljas: aptamsa (: aptemti). 28rågskörd Analoga bildningar kan tolkas på två sätt: som resultat av blandad ordbildning eller som sammansättningar, det vill säga huvudskörd (: huvud + skörd) och maktskörd (: makt + skörd). 29 Visserligen skulle nybildningen trešnėdra (: trešnės + ėdrus, -i) också kunna betraktas som ett sammansatt substantiv. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų raidos aplinkybės ir darybos būdai | 21 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 metoder är suffixavledning (45,7 procent), sammansättning (31,7 procent) och ett icke-morfemiskt ordbildningssätt – kontamination (sammanblandning) (12,7 procent). 2. De mest produktiva medlen inom det produktivaste ordbildningssättet – suffixavledning – är suffixet för benämningar på bärare av egenskaper hos nomen –(i)ukas, -ė samt suffixet för kategorin egenskapsbenämningar (abstrakta nomen) –izmas: vartdera suffixet har använts för att bilda 6,8 procent stilistiskt markerade nybildningar. 3. ND:s data visar att leden valdžia- (första ledet), -skleisti (–skleidė) och –žmogis (andra ledet) i sammansättningar är produktiva beståndsdelar i stilistiskt markerade nybildningar. 4. Prefixavledning (5,6 procent), blandad ordbildning (2,4 procent) och ändelseavledning (1,9 procent) har låg produktivitet. 5. Detta var en första undersökning av ND:s emotionellt-expressiva lexik, vilken visade att vissa av ND:s nybildningar fortfarande borde redigeras systematiskt ur stilistisk synvinkel. För att dessutom grundligt undersöka tendenserna inom ordbildningen av emotionellt-expressiv lexik bör man utgå från mer varierade och rikligare källor. 6. Det är värdefullt att undersöka materialet i Duomenyne också ur etnolingvistisk synvinkel och ur ordbildningsperspektiv. Samlingen av emotionellt-expressiv lexik visar att språkbrukarna reagerar på dagens aktualiteter och förmår skapa en mängd olika stilistiskt markerade nybildningar. Förekomsten av många tillfälliga bildningar bekräftar att ett visst fenomen är aktuellt. Det är uppenbart att lexiken speglar samhället, och att de nybildningar som samlats i databasen (tecken på den tidens aktualiteter) ger värdefull information om en viss period i folkets liv. ŠALTINIAI DLKT – Dabartinės lietuvių kalbos tekstynas. Prieiga internete: http://tekstynas.vdu.lt/tekstynas/ [žiūrėta 2019 m. gegužės mėn.]. ND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.]. Miliūnaitė R., Aleksaitė A. Sudarytoja R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://naujazodziai.lki.lt [žiūrėta 2019 m. kovo–balandžio mėn.]. ISBN 978-609-411-147-1. https://doi.org/10.35321/neol. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 22 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 LITERATŪRA A l e k s a i t ė A. 2018: Ypatybių pavadinimai Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/91/Aleksaite_BK_91_straipsnis_apie_pavadinimus.pdf. B l a ž i n s k a i t ė D. 2004: Naujadarai ir perdibiniai reklamoje. – Kalbos kultūra 77, 56–65. D a b a š i n s k i e n ė I. 2010: The comprehension of derivational morphemes in early childhood: An experimental study for Lithuanian. – Estonian papers in applied linguistics 6, 43–50. D L K G 2006 – Dabartinės lietuvių kalbos gramatika. Red. V. Ambrazas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. G a i v e n i s K. 1980: Naujadarai ir naujažodžiai. – Mokslas ir gyvenimas 2, 31. G i r č i e n ė J. 2005: Neologizmų integracija į tekstą. – Žmogus ir žodis 1, 78–82. Prieiga internete: http://www.biblioteka.vpu.lt/zmogusirzodis/PDF/didaktinelingvistika/2005/girciene.pdf. G i r č i e n ė J. 2011: Naujažodžiai su dėmeniu (–)tinkl-. – Kalbos kultūra 84, 165–177. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/84/Girciene_KK_84_straipsnis.pdf. G i r č i e n ė J. 2012a: Metakalbiniai komentarai kaip internetinio naujažodžių diskurso elementas. – Lituanistica 58 (3/89), 248–272. G i r č i e n ė J. 2012b: Naujoji lietuvių kalbos leksika: teorija ir praktika. Metodinė priemonė [elektroninis išteklius], Vilnius: Edukologija. G i r č i e n ė J. 2012c: Pokyčiai, kalba ir mokykla. – Gimtasis žodis 8, 19–25. G i r č i e n ė J. 2013: Stilistiniai naujadarai internete. – Šiuolaikinės stilistikos kryptys ir problemos: mokslo straipsnių rinkinys, Vilnius: Lietuvos edukologijos universiteto leidykla, 79–88. G u d a v i č i u s A. 1992: Kalbos tautiškumas. – Gimtoji kalba 6, 1–5. G u d a v i č i u s A. 2000: Etnolingvistika, Šiauliai: Šiaulių universitetas. G u d a v i č i u s A. 2003: Žodžio reikšmės definicijos tautinis aspektas. – Leksikografijos ir leksikologijos problemos, 61–69. G u d a v i č i u s A. 2007: Gretinamoji semantika, Šiauliai: Šiaulių universiteto leidykla. J a k a i t i e n ė E. 1988: Leksinė semantika, Vilnius: Mokslas. J a k a i t i e n ė E. 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 23 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 K a b a š i n s k a i t ė B. 1998: Lietuvių kalbos liaudies etimologija ir artimi reiškiniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. K a m a n d u l y t ė L. 2006: Vaikiškosios kalbos ypatybės. – Bendrinė kalba 79, 264–271. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/79/Kamandulyte_KK_79_straipsnis.pdf. K a z l a u s k a i t ė R., Ž u p e r k a K., M a c i e n ė J. 2013: Okazionalūs deminutyvai: tipai ir paskirtis kalbiniame akte. – Žmogus ir žodis 1, 90–100. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/objects/LT-LDB-0001:J.04~2013~1371470739998/datastreams/DS.002.0.01.ARTIC/content. K u l i k a u s k a s G. 2018: Lietuvio kodas. Įpročiai ir būdas senovės lietuvio prieš 100 metų, Vilnius: Tyto alba. L e h r e r A. 2003: Understanding trendy neologisms. – Italian Journal of Linguistics / Rivista di Linguistica 15.2, 369–382. Prieiga internete: http://linguistica.sns.it/RdL/15.2/07.Lehrer.pdf. LKG 1965 – Lietuvių kalbos gramatika – fonetika ir morfologija I. Red. K. Ulvydas. Vilnius: Mintis. M a t t i e l l o E. 2016: Analogical neologisms in English. – Italian Journal of Linguistics 28.2, 103–142. Prieiga internete: http://www.italian-journal-linguistics.com/wp-content/uploads/4_Analogical-neologisms-in-English.pdf. M i k e l i o n i e n ė J. 2000a: Naujoji lietuvių kalbos leksika (1991–1996 m. kompiuterinio periodikos tekstyno pagrindu). Daktaro disertacijos santrauka. Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. M i k e l i o n i e n ė J. 2000b: Šiuolaikiniai metodai kalbos naujovėms tirti. – Darbai ir dienos 24, 65–73. M i k e l i o n i e n ė J. 2000c: Naujoji lietuvių kalbos leksika (1991–1996 m. kompiuterinio periodikos tekstyno pagrindu). Daktaro disertacija, Kaunas: Vytauto Didžiojo universitetas. M i k e l i o n i e n ė J. 2002: Analogija lietuvių kalbos žodžių daryboje. Potencialiniai ir okazininiai dariniai. – Acta Linguistica Lithuanica 46, 73–80. M i l i ū n a i t ė R. 2000: Nauji kalbos reiškiniai: natūralioji ir dirbtinė atranka. – Acta Linguistica Lithuanica 42, 3–14. M i l i ū n a i t ė R. 2006: Apie kalbą ir mus, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. M i l i ū n a i t ė R. 2012a: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas. – Gimtoji kalba 6, 3–11. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 24 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 Miliūnaitė R. 2012b: Kalbos vartotojai ir naujadarų kūryba. – Gimtoji kalba 9, 3–14. Miliūnaitė R. 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica 71, 246–264. Miliūnaitė R. 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184. Miliūnaitė R. 2018: Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–21. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/91/Miliunaite_BK_91_straipsnis.pdf. Murmulaitytė D. 2016a: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89, 1–27. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/89/Murmulaityte_BK_89_straipsnis.pdf. Murmulaitytė D. 2016b: Naujažodžių duomenyno leksika pakeliui į Bendrinės lietuvių kalbos žodyną. – Acta Linguistica Lithuanica 75, 68–88. Murmulaitytė D. 2018: Kontaminacija ir lietuvių kalbos naujadara. – Kalba ir kontekstai 8 (1), 60–70. Offord M. 2001: French Words: Past, Present and Future, Clevedon: Multilingual Matters. Palionis J. 1985: Kalbos mokslo pradmenys, Vilnius: Mokslas. Paulauskienė A. 2006: Lietuvių kalbos morfologijos pagrindai, Kaunas: Technologija. Pikčilingis J. 1971: Lietuvių kalbos stilistika 1, Vilnius: Mokslas. Pikčilingis J. 2010: Stilist ikos darbų rinktinė. Moksl. red. R. Koženiauskienė. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos centras. Plag I. 2003: Word-Formation in English, Cambridge: Cambridge University Press. Rozenbergs J. 2004: The Stylistics of Latvian, Riga: Latvijas Universitāte. Savickienė I. 2006: Komunikacinė pragmatika ir kalbėjimo situacijos tikslas: deminutyvų vartojimo atvejis. – Bendrinė kalba 79, 256–262. Prieiga internete: http://www.bendrinekalba.lt/Straipsniai/79/Savickiene_KK_79_straipsnis.pdf. Tolstojus N. 2009: Kalba ir kultūra. – Kalba ir žmonės, 81–100. Urbutis V. 2009: Žodžių darybos teorija. 2-asis leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 25 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 Vaicekauskienė L. 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai: kalbos politika ir vartosena, Vilnius: Lietuvių kalbos instituto leidykla. Vaskelienė J. 2010: Lietuvių kalbos žodyne nefiksuoti dariniai ir jų funkcionavimas Antano Kalanavičiaus poezijoje. – Filologija 15, 151–166. Vaskelienė J. 2011: Žodynų nefiksuotų darinių funkcionavimas Jono Strielkūno lyrikoje. – Res humanitariae 10, 54–70. Volek B. 1987: Emotive Signs in Language and Semantic Functioning of Derived Nouns in Russian. Amsterdam / Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Župerka K. 2005: Tekstas etinės stilistikos požiūriu. – Žmogus ir žodis I, 25–28. Prieiga internete: http://etalpykla.lituanistikadb.lt/fedora/get/LT-LDB-0001:J.04~2005~1367153622685/DS.002.0.01.ARTIC. Wohlgemuth J. 2009: A Typology of Verbal Borrowings, Berlin / New York: Mouton de Gruyter. Gauta 2019 07 21 Priimta 2019 12 18 BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 26 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 EMOTIVE-EXPRESSIVE LEXIS IN THE DATABASE OF LITHUANIAN NEOLOGISMS: FACTORS INFLUENCING ITS EMERGENCE AND TYPES OF WORD-BUILDING Summary The aim of the study is to identify the main types of word-building of the emotive-expressive neologisms and to examine the most productive means used in the coining of these new words. The object of the research includes 479 neologisms that perform emotive-expressive function. The word-formation analysis of emotive-expressive lexis included in “The Database of Lithuanian Neologisms” (DN) revealed that: 1. Stylistically connotated neologisms are formed mostly by means of suffixation (45.7%), composition (31.7%) and blending (12.7%), the latter being a non-morphemic type of word-building. 2. The most formative suffixes of the most productive type of formation, i.e. suffixation, are as follows: the suffix -(i)ukas, -ė (6.8%) in the formational category of names of possessors of nominal characteristics and the suffix -izmas (6.8%) in the formational category of names of characteristics (nominal abstractions). 3. The data of DN show that the following elements of compounds valdžia- (first component), -skleisti (-skleidė) and -žmogis (second component) are productive elements of stylistically connotated neologisms. 4. Less productive types of word-building are prefixation (5.6%), mixed type of word-formation (2.4%) and inflectional derivation (1.9%). 5. This was the primary research on emotive-expressive lexis, which revealed the necessity to stylistically edit some neologisms in DN. Moreover, seeking to conduct an in-depth analysis on tendencies in formation of emotive-expressive lexis, more diversified and numerous sources should be included. BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204 AGNĖ ALEKSAITĖ. Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai | 27 doi.org/10.35321/bkalba.2019.92.04 6. The data available in the database should be analysed not only in terms of word-formation but also from the perspective of ethno-linguistics. Lexis is a reflection of the society and the neologisms (signs of realities of current time) stored in the database provide valuable information about a certain period in the life of nation. KEYWORDS: emotive-expressive lexis, neologism, occasional derivatives, word-formation analysis, types of word-formation, productivity. AGNĖ ALEKSAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 92 (2019) www.bendrinekalba.lt ISSN 2351-7204