Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje

RASUOLĖ VLADARSKIENĖ Institutet för litauiska språket LEXIKALA FÖRÄNDRINGAR I DET LITAUISKA ADMINISTRATIVA SPRÅKET NYCKELORD: administrativt språk, lexikon, lexikal utveckling, nybildning, lånord, internationellt ord, ordets betydelse. SAMMANFATTNING Artikeln undersöker förändringar i det administrativa språkets lexikon i början av 2000-talet i jämförelse med situationen i slutet av 1900-talet. Ordförrådets sammansättning förändras i två riktningar: för det första tillförs lexikonet ständigt nya ord och nya betydelser, och för det andra faller föråldrade och obehövliga ord eller enskilda betydelser av dem bort ur lexikonet. Denna dubbelriktade process kännetecknar också det litauiska administrativa språket i början av 2000-talet: för det första medförde EU-medlemskapet nya krav på språket, eftersom nya behov av benämningar och uttryck uppstod; nya företeelser, begrepp, institutioner och namn måste beskrivas. Därför lånas nya ord in, semantiken hos ord som redan används utvidgas och nybildningar skapas. För det andra har den snabba teknikutvecklingen trängt undan benämningar på föremål som inte längre används i kontorsarbetet från aktivt bruk. Förändringarna i det administrativa språkets lexikon hänger samman med språkets särdrag. Statistiska undersökningar har visat att det administrativa språkets lexikon är mindre varierat än lexikonet i andra stilar, och därför går förnyelsen av lexikonet långsammare inom detta språkanvändningsområde. ABSTRAKT Artikeln behandlar de lexikala förändringar i det administrativa språket som ägde rum i början av 21st århundradet. De jämförs med situationen i slutet av 20th århundradet. EU-medlemskapet ställde nya krav på det litauiska administrativa språket, vilket ledde till nya behov i fråga om benämningar och uttryck. Nya företeelser, begrepp, institutioner och namn måste beskrivas. Därför lånas nya ord in, semantiken hos ord som redan används utvidgas och nybildningar skapas. Vissa ord faller dock i glömska, eftersom den snabba teknikutvecklingen tränger undan benämningarna på föremål som inte längre används i kontorsarbetet. De lexikala förändringar som äger rum i det administrativa språket hänger samman med särdragen hos denna språkvarietets användningsområde. Statistiska undersökningar visade att ordförrådet i administrativ stil inte är varierat BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 2 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 jämfört med ordförrådet i andra stilar. Av denna anledning sker den lexikala förnyelsen inte särskilt snabbt inom detta språkanvändningsområde. INLEDNING Språket förändras ständigt under påverkan av sociala omständigheter och andra språk; tydligast märks dessa förändringar i det lexikala skiktet. Ordförrådet reagerar känsligast på alla förändringar i samhällslivet, eftersom det behövs ord för att benämna nya företeelser. Algirdas Sabaliauskas beskrev på ett målande sätt förnyelsen av det litauiska ordförrådet: ”språkets ordförråd utgör en levande, ständigt föränderlig och oerhört komplex organism. För att den ska fungera behövs alltjämt nya ord, vilka likt organismens nya celler ersätter ord som inte längre behövs och redan har fyllt sin funktion” (Sabaliauskas 1966: 114). Rita Miliūnaitė (2015) hävdar att man i litauiskan i flera decennier har talat om ett snabbt förnyat ordförråd (jfr Rudaitienė, Vitkauskas 1998; Mikelionienė 2000a: 15–21; Girčienė 2005; Vaicekauskienė 2007). Denna förnyelse av ordförrådet är en oavbruten process som pågår hela tiden, ibland mer intensivt och ibland långsammare; de intensivare perioderna beror på samhällsutvecklingen. I det tjugoförsta århundradet återspeglas samhällsprocesserna i ett snabbt föränderligt ordförråd, i takt med att globaliseringen av världen fortskrider och den teknologiska revolutionen fortsätter. I denna artikel undersöks förändringarna i ordförrådet inom en av standardspråkets varieteter – det administrativa språket – i början av 2000-talet i jämförelse med situationen i slutet av 1900-talet. Valet av denna tidsperiod är ingen tillfällighet, eftersom det administrativa språket i hög grad påverkas av förändringar i statslivet. Efter Litauens anslutning till Europeiska unionen 2004 (nedan EU) behövde dokument som utarbetades i Litauen uppfylla de rättsliga normer som fastställts i EU-institutionernas dokument, vilka oftast översattes från engelska. Därför översattes EU:s regelverk till litauiska och litauiska dokument harmoniserades med det. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 3 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Syftet med artikeln är att, med utgångspunkt i uppgifter från Litauens republiks register över rättsakter om dokument som offentliggjorts sedan år 2000, diskutera de huvudsakliga förändringarna i det administrativa språkets ordförråd och klarlägga dess särdrag i jämförelse med utvecklingen av det litauiska ordförrådet i allmänhet. I undersökningen tillämpades analytiska, deskriptiva och kvantitativa metoder. DET LITAUISKA ADMINISTRATIVA SPRÅKETS ORDFÖRRÅD I BÖRJAN AV 2000-TALET Förändringar i det litauiska ordförrådet Lexikologer brukar framhålla att ”ordförrådets sammansättning förändras i två riktningar: för det första sker en process där ordförrådet växer, eftersom det ständigt tillkommer nya ord och nya betydelser, och för det andra försvinner föråldrade och onödiga ord eller enskilda betydelser ur ordförrådet, det vill säga en process där ord försvinner och dör” (Jakaitienė 2010: 2003). Jurgita Mikelionienė (2000a, 2000b) undersökte den nya lexiken från slutet av 1900-talet med hjälp av datorverktyg. Enligt hennes forskningsresultat utgjorde lånord 59 procent av de lexikala nyheterna i slutet av 1900-talet, inhemska ord 23 procent och hybrider 18 procent. När man talar om lexikala nyheter används vanligtvis termen nyord; den kan förstås på olika sätt. Rita Miliūnaitė menar att nyord vanligtvis avser ord som nyligen har uppstått i språket eller nya betydelser av ord, men även nya förkortningar och nybildade eller översatta fasta ordkombinationer kan räknas till nyorden (Miliūnaitė 2015). Den nya litauiska lexiken från 2000-talet samlas in, systematiseras och beskrivs vid Litauiska språkets institut i den nätbaserade databasen för litauiska nyord (nedan LKND), som har utvecklats sedan 2011. Databasen speglar förändringarna under de senaste decennierna i det litauiska ordförrådet och dess semantiska, morfemiska och ordbildningsmässiga struktur (Miliūnaitė 2018). LKND registrerar inte bara nyord utan kan också användas som källa för olika vetenskapliga undersökningar (se Aleksaitė 2019, 2021; Murmulaitytė 2016, 2019, 2020). BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 4 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Lexikaliska nyheter i det litauiska administrativa språket När man talar om det administrativa språkets lexik är det nödvändigt att beskriva dess särdrag. Vida Žilinskienė, som undersökte det administrativa språkets lexik med statistiska metoder, hävdar att den administrativa stilen kännetecknas av betydligt mindre variation än lexiken i andra litauiska språkstilar; samma ord återkommer oftare. Orden har inga känslomässiga nyanser. I den administrativa stilen betecknar ord, utöver allmänna begrepp, oftast förvaltningsinstitutioner och olika organisatoriska strukturer, människor och deras befattningar, benämningar på olika dokument eller delar av dem, ekonomiska begrepp, olika handlingar, juridiska begrepp och hushållsfrågor (Žilinskienė 2002). Efter att LKND hade bedömts som en möjlig forskningskälla försökte man undersöka i vilken utsträckning det administrativa språkets lexik återspeglas i denna samling av lexikaliska nyheter från hela det litauiska språket. Utifrån de användningsområden för nyord som anges i LKND hittades 108 nyord märkta med administration, 580 med politik och 78 med juridik (rättsväsende). Nyord märkta med dessa beteckningar söktes i Republiken Litauens register över rättsakter (nedan TAR), och det visade sig att av de nyord inom administration som dokumenterats i LKND används 27 i dokument, av nyorden inom politik 10 och av nyorden inom juridik (rättsväsende) 16. En betydande del av LKND:s nyord används i informell stil och har en känslomässig-expressiv nyans, varför de inte passar i administrativt språk; som framgår är sådana nyord främst från politikområdet. De nyheter i det administrativa språket som övergår i allmänt bruk har fått starkt fäste där och återspeglar tydliga förändringar i det litauiska språkets lexik. Nya lånord och hybrider i det administrativa språket Lånord används rikligt i det administrativa språket. V. Žilinskienė beräknade att ”[E]n betydande del av lexiken i litauiska administrativa texter utgörs av lånord. Bland de vanligaste orden i denna stil, som står för 87,63 procent av texterna, utgör lånorden 23,15 procent, medan lånorden bland ord med låg frekvens, som tillför nya ord till språkets eller stilens lexik, utgör 31,90 procent” (Žilinskienė 2003). Ökningen av lånord hänger samman med påverkan från andra språk, och i det administrativa språket i början av XXI-talet utövar översättningar av EU-dokument särskilt stor påverkan. Det är just i dessa som nya lånord (nya betydelser, nya hybrida bildningar) vanligen uppträder först, varefter de förs över till dokument som utarbetas i Litauen BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 5 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Den administrativa språkets särdrag innebär att det inte finns många verkligt nya lånord (lexiken är föga varierad och strävan efter saklig precision samt efter att beteckna samma begrepp med samma ord för att undvika risken för olika tolkningar gör sig gällande), och det kan inte heller finnas många sådana. Det finns en tydlig tendens att utvidga semantiken hos redan etablerade internationella ord (Vladarskienė 2019) eller att öka antalet hybrida bildningar1. När man talar om ett lånords integration visar hybridiseringsprocessen att lånordet kan anpassa sig till det nya språkets särdrag och få fäste i det. Exempelvis har det internationella ordet pseudonimas länge använts i litauiskan i betydelsen ”pseudonym”, och när det behövdes i det administrativa språket uppstod genom en direktöversättning en ordbildningsfamilj: pseudoniminis, -ė; pseudoniminti, supsedoniminti, pseudomizuoti, pseudoniminimas: Sådana begränsade personuppgifter bör kunna bevaras <...> som pseudoniminius uppgifter i autentiska eller förfalskade dokument EUR-lex, OL L 107, 2020-04-06; Skapa verktyg med hjälp av artificiell intelligens (DI) för att automatiskt anonymisera eller pseudoniminti domstolsavgöranden för återanvändning EUR-lex, OL C 96, 2019-03-13; Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån <...> bör vidta nödvändiga åtgärder för att supsedoniminti alla personuppgiftselement som inte är nödvändiga för de ändamål för vilka uppgifterna behandlas, i enlighet med principen om uppgiftsminimering EUR-lex, OL L 107, 2020-04-06; Fastställa bästa praxis och tekniska riktlinjer för offentliggörande av automatiskt anonymiserade / pseudonimizuotodomstolsavgöranden i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen EUR-lex, OL C 96, 2019-03-13; Byrån säkerställer att tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas, exempelvis pseudoniminimas, för att säkerställa att personuppgifter behandlas endast i den utsträckning som är strikt nödvändig för driften av FADO-systemet, i enlighet med principen om uppgiftsminimering, på ett sådant sätt att en fysisk person inte kan identifieras i FADO-systemet utan användning av ytterligare uppgifter EUR-lex, OL L 107, 2020-04-06. De nämnda besläktade nyorden kommer slutgiltigt att etableras i det administrativa språket om en lag antas vars utkast definierar begreppet pseudonymisering av hälsouppgifter – behandling av hälsouppgifter när dessa uppgifter 1Förhållandet mellan hybrider och lånord är omdiskuterat och beror ofta på forskningens inriktning, eftersom man teoretiskt skulle kunna betrakta alla lånord som försetts med litauiska ändelser som hybrider. Adjektiv med litauiska suffix räknas som hybrider, och alla verb är hybrider eftersom de används endast med litauiska suffix. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 6 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 ersätts så att den registrerades identitet inte längre direkt eller indirekt kan fastställas utan användning av ytterligare information, som lagras separat från hälsouppgifterna och omfattas av tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder för att förhindra att den kopplas samman med hälsouppgifterna TAR, 2021-08-16, Nr. 17579. Kitas pavyzdys galėtų būti Tarptautinių žodžių žodyne (2013) fiksuotas žodis fasili­tacija, tačiau TAR jo rasti nepavyko, bet administracinėje kalboje vartojama bendrašaknių žodžių fasilituoti, fasilitavimas, fasilitatorius: Vykdydamas Nuostatų 9 punkte nurodytas JST veiklas, pareiškėjas įsipareigoja įgyvendinti šiuos reikalavimus: <...> suteikti mentoriaus paslaugas priimančioms organizacijoms fasilituoti vidurio ir galutinį kuratoriaus (-ės) įsivertinimus su savanoriais TAR, 2020-02-11, Nr. 2973; Fasilitavimas – sumanios specializacijos sričių poreikių, verslui ir visuomenei aktualių problemų nustatymas ir analizė, idėjų, padedančių spręsti šias problemas ir turinčių potencialą naujoms technologijoms, produktams ar paslaugoms sukurti, formulavimas, idėjų įgyvendintojų, partnerių paieška ir idėjų įgyvendinimo organizavimas, ekspertinė pagalba pagal idėjas rengiamų paraiškų autoriams dėl tyrimų, technologijų, produktų ar paslaugų tobulinimo strategijos, technologijų perdavimo, finansavimo paraiškų rengimo TAR, 2018-07-25, Nr. 12386; Klasterio fasilitatorius – asmuo, kuris padeda klasterio nariams suprasti ir nustatyti jų bendrus tikslus ir juos pasiekti. Surasti bendri tarpsektorinio bendradarbiavimo sąlyčio taškai ir jų plėtojimas, aktyviai veikiant klasterių fasilitatoriams, padeda klasterio nariams efektyviau kurti produktus ir (arba) paslaugas TAR, 2017-10-12, Nr. 16171. När det gäller bildandet av hybrida nybildningar urskiljs så kallade falska sammansättningar, vars första led inte används som ett självständigt ord; sammansättningar med mikro- och makro- är särskilt typiska för det administrativa språket, till exempel: Man bör sträva efter att på lämpligt sätt anpassa och kalibrera modellerna för att säkerställa att de lämpar sig inte bara för analys av vanliga finansiella riskfaktorer på makronivåmakroveiksnių och mikroveiksnių på mikronivå, utan även för icke-finansiella riskfaktorer EUR-lex, OL C 57, 2019-02-013; Bland de viktigaste egenskaperna med koppling till biologisk mångfald kan nämnas produktionsområdet och de områdesspecifika förhållandena i makroaplinkos och mikroaplinkos, liksom de naturliga produktionsprocessernas platser (lokaler för djuruppfödning, osttillverkning och lagring) EUR-lex, OL C 216, 2019-06-27; Modern ledningsforskning bedrivs genom att integrera kunskap från andra samhällsvetenskaper om mikro- och makroaplinkosfaktorer som påverkar BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 7 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 för att förstå utvecklingsprocesser i organisationer och sociala system samt fatta beslut om styrning TAR, 2021-09-30, Nr. 20468; För att motverka de negativa effekterna av de grundläggande omvandlingar som unionens samhällen och arbetsmarknad kommer att genomgå under det kommande decenniet krävs investeringar i humankapital, social infrastruktur, mikrofinansiering, finansiering av etiska företag och sociala företag samt nya affärsmodeller inom den sociala ekonomin EUR-lex, OL L 107, 2021-03-26; Mikroföroreningarutvärdering, utformning och införande av alternativa reningstekniker TAR, 2021-03-01, Nr. 4085; Statistiska mikrodata om arbetsolycksfallmikrodataoch metadata lämnas till EUROSTAT enligt den ordning och inom de tidsfrister som fastställs i förordningen TAR, 2016-08-11, Nr. 22263; Möjliggöra utbyte av export- och importmikrodatamellan EU-länderna, samtidigt som företagens administrativa börda minskas och en korrekt statistik tas fram genom införande av tekniska åtgärder för utrikeshandelsstatistiken TAR, 2021-03-17, Nr. 5318. Paradoxalt nog har sammansättningar med förledet euro- inte blivit vanliga i det litauiska administrativa språket efter EU-inträdet. Även om Europeiska tesaurusen ”Eurovoc” (EUROVOC) innehåller 10 substantiv (6 lånord och 4 hybrider) med detta förled, visar TAR:s uppgifter att dessa nybildningar inte har fått spridning i det litauiska administrativa språket, till exempel: eurodoleris (0)2, eurokorpusas (0), eurokreditas (1), euroraketa (0), eurorinka (3 förekomster som symboliskt namn), euroskepticizmas (0), eurotinklas (0), eurotunelis (0), eurovaliuta (0), med undantag för sammansättningen euroobligacija (förekommer i 90 dokument sedan 1997). Av de tio nybildningar med leden euro- som ges i den europeiska tesaurusen har alltså endast en etablerats och används i det administrativa språket. Nybildningar i det administrativa språket Det finns inte många nybildningar i det administrativa språket; endast systematiska nybildningar, som bildas enligt typiska ordbildningsmodeller, är möjliga där. I det administrativa språket behöver man ofta uttrycka hierarkiska relationer mellan enskilda delar, och avledningar med prefixet pa- lämpar sig väl för detta. Betydelsen hos denna ordbildningstyp är ”en sak av mindre omfattning (del, art) än den sak (helhet, släkte) som grundordet betecknar” (ŽDV); prefixet kan också sättas till 2Inom parentes anges antalet TAR-dokument där nybildningen har använts. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 8 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 både till ett litauiskt ord och till ett lånord, t.ex.: Papriemonė – en beståndsdel av en åtgärd TAR, 2012–02–29, Nr. 00487 (sedan 2009 har TAR hittats i 45 dokument3); Efter att ha fått finansiering förbinder sig bidragsmottagaren eller projektgenomföraren att offentliggöra det projekt som genomförs och ange finansieringskällan – <...> kommunen och programmet, paprogramė, inom ramen för vilket projektet (verksamheten) finansierades och genomfördes TAR, 2020–02–14, Nr. 3387 (sedan 1999 har TAR hittats i 159 dokument); Projektet genomförs genom att verksamheterna delas upp i mindre, lätthanterliga enheter — paprojekčius, för vilka separata uppsättningar verksamhetskrav fastställs. Varje paprojektis har ett avgränsat arbetsmål och en fastställd verksamhetsomfattning TAR, 2020–01–14, Nr. 537 (sedan 2006 har TAR hittats i 25 dokument). Med en liknande betydelse används också den avledda formen po- poeikė ”en mindre enhet inom en systematik eller helt enkelt en avdelning som ingår i en större enhet eller avdelning betecknad med grundordet” (ŽDV): Om det är planerat att finansiera åtgärdens verksamhet från olika finansieringskällor delas verksamheten upp i poveikles, varvid högst en finansieringskälla tilldelas varje sådan del TAR, 2021–06–28, Nr. 14421 (sedan 2009 har TAR hittats i 46 dokument). Bland nya suffixavledningar kan den ovanliga hybriden startuolis nämnas, eftersom suffixet har fogats till en internationell rot, men den semantiska avledningsbetydelsen ”ett ting som kännetecknas av den egenskap som grundordet betecknar” är förenlig med innebörden; det handlar om ett företag som just har inlett sin verksamhet: Startuolis – ett mycket litet eller litet företag, verksamt i högst fem år, med stor utvecklingspotential för en verksamhet som bygger på innovation TAR, 2019–04–11, Nr. 5961 (sedan 2017 har TAR hittats i 25 dokument). Ytterligare ett fall bekräftar suffixets -sena livskraft: Optimera och effektivisera kulturarvsförvaltningen valdyseną – genomföra en omstrukturering av de institutioner som ansvarar för skyddet av det materiella och immateriella kulturarvet TAR, 2021–03–17, Nr. 5318 (sedan 2011 har TAR hittats i 195 dokument). Ett informationssystem för statliga data valdysena har skapats, och inom institutionerna tillkommer namn på enheter där detta nyord används: Strategi- och förvaltningsavdelningen, förvaltnings- och analysenheten; i Republiken Litauens lag om strategisk förvaltning fastställs bestämmelser om förvaltningen av det strategiska förvaltningssystemet. 3 Antalet dokument där nybildningen har använts visar att det inte rör sig om en tillfällig bildning, utan om ett ord som så småningom håller på att etablera sig i det administrativa språket. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 9 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Bland de få nybildningarna i det administrativa språket kan sammansättningar urskiljas; denna ordbildningstyp används oftare, vilket också överensstämmer med de allmänna tendenserna inom bildandet av nya litauiska ord. Först bör den nybildning som är mest etablerad i det administrativa språket nämnas: teisėkūra (sedan 2000 har TAR hittats i 5329 dokument): Teisėkūra – en process som omfattar framförande av lagstiftningsinitiativ, utarbetande av utkast till rättsakter, antagande, undertecknande och offentliggörande av rättsakter. <...> Teisėkūros initiativ – ett förslag om att införa en ny eller ändra en befintlig rättslig reglering, med angivande av syftena med att införa eller ändra regleringen och dess huvudsakliga bestämmelser TAR, Valstybės žinios, 2012-09-22, Nr. 110-5564. Ordets spridning berodde på betydelsen för rättsakternas system av det begrepp som det betecknar. I EU-rätten används, vid sidan av teisėkūros, även termen neteisėkūros: I alla lagstiftnings eller icke-lagstiftningsåtgärder <...> måste hänsyn tas till att rätten till yttrandefrihet omfattar rätten att uttrycka idéer som kan anses vara kritiska, aggressiva, kränkande eller kontroversiella EUR-lex, 52021DC0819, 2021-12-01. Vid sidan av teisėkūros har även bendrakūra uppstått: Vid bedömningen av detta område betonas sambandet mellan skapandet av miljöer och pedagogisk verksamhet samt att deltagarna i utbildningsprocessen involveras i den gemensamma utformningen av rum bendrakūrą TAR, 2016-03-29, Nr. 6439 (sedan 2017 har TAR hittats i 9 dokument). Olika former av tinklaveika håller också på att etablera sig i det administrativa språket (sedan 2008 har det förekommit i 102 dokument i TAR): Nätverkande på landsbygden (nedan kallat nätverkande) – en process för delning av idéer, information, kunskap, praxis och erfarenheter samt resurser, som äger rum mellan aktörer inom landsbygdsutveckling och syftar till att skapa ett mervärde för landsbygdsutvecklingen i ett gemensamt intresse TAR, 2020-11-19, Nr. 24391; Socialt nätverkande – en form av samarbete mellan sociala institutioner som kännetecknas av vertikal och horisontell interaktion mellan strukturer inom nätverket <...> TAR, Valstybės žinios, 2008-10-23, Nr. 122-4647; Ett effektivt utnyttjande av den offentliga infrastrukturens resurser säkerställs genom att koncentrationen av kulturtjänster och nätverkande främjas TAR, 2021-06-01, Nr. 12361. Varianterna av sammansättningen konkurrerar fortfarande: den äldre formen daugiafunkcinis, -ė (sedan 1994 har TAR hittats i 1785 dokument) och den kortare, systematiskt bildade nybildningen daugiafunkcis, -ė (sedan 2001 har TAR hittats i 2892 dokument): Kulturcentret är till sin verksamhetskaraktär mångfunktionellt – en kulturinstitution som värnar om och sprider flera kulturområden och genrer TAR, BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 10 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 2020-11-30, nr 25592. Till en början beskrev detta adjektiv en apparat eller anordning som utförde flera funktioner; senare utvidgades betydelsen, och ordet används för att beskriva byggnader eller institutioner där mångsidig verksamhet bedrivs eller som kännetecknas av sådan verksamhet, t.ex.: komplex, centrum. I det administrativa språket används ofta nya alfabetiska förkortningar som bildats av litauiska namn, t.ex.: BDAR (allmän dataskyddsförordning) från 2009 återfinns i TAR i 318 dokument, BPD (allmänt programmeringsdokument) från 2001 återfinns i TAR i 995 dokument, DUK (ofta ställda frågor) från 2005 återfinns i TAR i 105 dokument; DVS (dokumenthanteringssystem) från 2008 återfinns i TAR i 1124 dokument, LAMA BPO (Litauiska föreningen för högre läroanstalter för organisering av gemensam antagning) från 2003 återfinns i TAR i 62 dokument; MTEP (vetenskaplig forskning och experimentell utveckling) från 2003 återfinns i TAR i 840 dokument. Mer sällan används alfabetiska förkortningar som lånats från andra språk, t.ex.: EASO (eng. European Asylum Support Office, Europeiska stödkontoret för asylfrågor) från 2017 återfinns i TAR i 11 dokument; NAFO (eng. Northwest Atlantic Fisheries Organisation, Organisationen för fiske i Nordvästatlanten) från 1997 återfinns i TAR i 67 dokument; OPEC (eng. Organization of the Petroleum Exporting Countries, Organisationen för oljeexporterande länder) från 2005 återfinns i TAR i 5 dokument; PIF (eng. Pacific Islands Forum, Stillahavsöarnas forum) återfinns i TAR i 1 dokument år 2020; WADA (eng. World Anti-Doping Agency, Världsantidopningsbyrån) från 2002 återfinns i TAR i 15 dokument. Vanligare är stavelselika förkortningar som liknar ord, t.ex. ERASMUS, som från 2000 återfinns i TAR i 457 dokument. Förändringar i ordens betydelse En av de tydligaste förändringarna i det administrativa ordförrådet är att internationella ord får fler nya betydelser. Följande riktningar för semantisk förändring hos internationella ord kan urskiljas: 1) vid sidan av den allmänna grundbetydelsen utvecklas kompletterande specialbetydelser; 2) internationella ord som redan etablerats med särskilda, mer konkreta betydelser börjar beteckna ett utvidgat denotat och får vanligtvis en ny överförd betydelse, t.ex.: segment, start (se närmare Vladarskienė 2019). BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 11 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Översättningen av EU-dokument ger upphov till ovanliga betydelser av litauiska ord. Detta gäller särskilt benämningar på dokument och evenemang (eller vissa förfaranden). EU-företeelser har utvidgat betydelsen hos vissa litauiska ord. Exempelvis har översikt ersatts av rapport som benämning på ett dokument (jfr kommissionens rapport till Europaparlamentet / Tionde rapporten / Rapport om de handelsskyddsåtgärder som tredjeländer tillämpat på Europeiska unionen rapport); slutsats har ersatts av yttrande (jfr Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande. Att minska innovationsgapet). Färgbeteckningar har börjat användas i överförd betydelse; det rör sig om metaforiska termer översatta från engelska, t.ex.: vitbok; blå ekonomi, blå tillväxt, blå energi, blå teknik, blå korridor, blå zon; grå ekonomi, grå litteratur; silverekonomi, svart marknad, svart lista. Översatta färgbetydelser som kommer in i litauiskan genom översättningar av EU-institutionernas dokument uppfattas som begripliga och godtagbara när det finns en tydlig jämförelsegrund som betydelsen bygger på, t.ex.: blå ekonomi, silverekonomi. Adjektivet grön, grönt är problematiskt eftersom det har olika betydelser. Allt oftare används adjektivet grön, grönt i administrativt språk i betydelsen ”ekologisk, i enlighet med naturens lagar, miljövänlig, skonsam mot miljön, framställd av förnybara källor”: grön redovisning, grön diplomati, grön energi, grön el, grönt företag, grön (miljö-)skatt, grön produkt, grön revolution, grön offentlig upphandling, grön zon. En annan översatt betydelse av adjektivet grön, grönt, ”frihet att utföra någon handling eller verksamhet”, hänger samman med trafikljusens färgsemantik, t.ex.: grönt kort; grönt ljus, grön våg. Ibland är de litauiska och översatta betydelserna svåra att förena; exempelvis kan grön produkt betyda både obearbetad och ekologisk. Ord som håller på att falla ur bruk eller deras betydelser Till följd av den snabba teknikutvecklingen håller ord som betecknar föråldrad teknik och de yrken som försvinner med den på att försvinna ur aktivt språkbruk: telegraf, teleprinter, telex, skrivmaskin; telegrafist, teleprinteroperatör, teleprinteroperatör, telexoperatör, skrivmaskinsoperatör, maskinskrivare. Dessa ord förekommer dock fortfarande i TAR-dokument som överför bestämmelser från tidigare godkända dokument. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 12 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Vid uppdateringen av nätutgåvan av Kanceliarinės kalbos patarimų (KancKP) noterades det i artiklarna om endast några få ord att de inte längre är aktuella i dagens administrativa språk. Det gäller ordet diskelis, som betecknar ett informationsmedium som inte längre används. I stället för vissa ord börjar nya användas – exempelvis har dokumento grifą ersatts av dokumento žyma; förslaget att kalla institutioners strukturella enheter med ordet dalinys slog inte igenom, och ordet används inte längre i denna betydelse. Av etiska skäl har man börjat undvika orden invalidas, invalidumas i det administrativa språket. Ord försvinner mycket långsammare och mindre märkbart än nya ord uppstår. SLUTSATSER Förändringarna i det administrativa språkets ordförråd hänger samman med dess särdrag. Statistiska undersökningar visar att det administrativa språkets ordförråd är mindre varierat än ordförrådet i andra stilar, och därför sker förnyelsen av ordförrådet inom detta språkanvändningsområde i långsammare takt. Det tydligaste kännetecknet för förändringarna är att antalet internationella ord ökar, vilket beror på den allmänna globaliseringen och även på påverkan från andra språk, från vilka EU-dokument översätts. Särskilt många nya betydelser hos internationella ord tillkommer. Det uppstår också nya litauiska ord i det administrativa språket, men betydligt färre än i allmänspråket, eftersom nybildningar i det administrativa språket bara görs neutrala. Ordbildningen följer dock de allmänna tendenserna: sammansättningar är vanligare (t.ex. teisėkūra, bendrakūra, tinklaveika); det finns specifika avledningar med hybrida prefix (t.ex. paprojektis, paprogramė), liksom avledningar med rent litauiska prefix (t.ex. neteisėkūra, papriemonė, poveiklė) och suffix (startuolis, valdysena). Nya betydelser av litauiska ord uppstår också under påverkan från andra språk: det rör sig om översättningslån och metaforiska betydelser (t.ex. färgbeteckningar – žalia, mėlyna, sidabrinė), samt om behovet inom det administrativa språket att benämna företeelser som är typiska för detta språkanvändningsområde (t.ex. dokument – nuomonė). I takt med den snabba teknikutvecklingen övergår ord som betecknar företeelser och personer med anknytning till föråldrad teknik gradvis till passivt språkbruk. EU-medlemskapet ställde nya krav också på språket, eftersom nya behov av benämningar och uttryckssätt uppstod; nya företeelser, begrepp, institutioner och beteckningar måste beskrivas. Därmed kom BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 13 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 det administrativa litauiska språkets möjligheter och dess förmåga att tillgodose förändrade kommunikationsbehov till uttryck. ŠALTINIAI EUR-lex – Europos Sąjungos teisės aktų ir kitų viešų dokumentų bazė „EUR-lex“. Prieiga internete: http://eur-lex.europa.eu/lt/index.htm. EUROVOC – Europos žodynas. Prieiga internete https://www3.lrs.lt/pls/ev/ev.main. LKND – Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.], sud. R. Miliūnaitė. Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: https://ekalba.lt/naujazodziai/ (žiūrėta 2021 m. rugsėjo–lapkričio mėn.). KancKP 2021 – Kanceliarinės kalbos patarimai, sud. P. Kniūkšta, internetinis leidimas, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: http://kanceliariniaipatarimai.lki.lt/. TAR – Lietuvos Respublikos teisės aktų registras. Prieiga internete: https://www.e-tar.lt/portal/lt/index. ŽDV – Murmulaitytė Daiva, Aleksaitė Agnė. Žodžių darybos vedlys [elektroninis išteklius], Vilnius: Lietuvių kalbos institutas, 2021. Prieiga internete: ekalba.lt/zodziu-darybos-vedlys/ (žiūrėta 2021 m. lapkričio mėn.). LITERATŪRA Aleksaitė Agnė 2019: Emocinė-ekspresinė leksika Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne – naujadarų radimosi aplinkybės ir darybos būdai. – Bendrinė kalba 92. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/369. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 14 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Aleksaitė Agnė 2021: Lietuvių kalbos naujadarų neoklasikinės darybos polinkiai: Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno atvejis. – Lituanistica 67(1). Prieiga internete: https://www.lmaleidykla.lt/ojs/index.php/lituanistica/article/view/43. Girčienė Jurgita 2005: Naujųjų skolinių atitikmenys: struktūra ir vartosena, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Jakaitienė Evalda 2010: Leksikologija, Vilnius: Vilniaus universiteto leidykla. Mikelionienė Jurgita 2000a: Naujažodžiai Vytauto Didžiojo universiteto kompiuteriniame tekste. – Acta Linguistica Lithuanica 42, 15–21. Mikelionienė Jurgita 2000b: Šiuolaikiniai metodai kalbos naujovėms tirti. – Darbai ir dienos 24, 65–73. Miliūnaitė Rita 2015: Naujažodžių atranka ir pateikimas Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Leksikografija ir leksikologija 5, 161–184. Miliūnaitė Rita 2018: Naujažodžių pateikimas ir paieškos galimybės Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyne. – Bendrinė kalba 91, 1–21. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/71. Murmulaitytė Daiva 2016: Naujažodžių duomenynas ir naujadarų tyrimų perspektyvos. – Bendrinė kalba 89. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/168. Murmulaitytė Daiva 2019: Lietuvių kalbos sudurtinių daiktavardžių naujadara ir bendrinės kalbos normos. – Baltu filologija 28(2), 107–122. Murmulaitytė Daiva 2020: Naujųjų dūrinių analizės ir klasifikacijos galvosūkiai. – Acta Linguistica Lithuanica 82, 34–51. Rudaitienė Vida, Vitkauskas Vytautas 1998: Vakarų kalbų naujieji skoliniai, Vilnius: Enciklopedija. Sabaliauskas Algirdas 1966: Lietuvių kalbos leksikos raida. – Lietuvių kalbotyros klausimai 5, 5–141. Vaicekauskienė Loreta 2007: Naujieji lietuvių kalbos svetimžodžiai, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Vladarskienė Rasuolė 2019: Tarptautinių žodžių semantikos pokyčiai administracinėje kalboje. – Bendrinė kalba 92. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/bendrinekalba/article/view/409. BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 15 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 Žilinskienė Vida 2002: Lietuvių kalbos administracinis stilius ir bendras jo leksikos vaizdas. – Viešoji politika ir administravimas 1, 51–54. Žilinskienė Vida 2003: Administracinio lietuvių kalbos stiliaus skoliniai. – Viešoji politika ir administravimas 4, 74–81. Gauta 2021 12 06 Priimta 2021 12 30 CHANGES OF LEXICON ON LITHUANIAN ADMINISTRATIVE LANGUAGE Summary Language undergoes constant changes driven by social circumstances and other languages. These changes are most evident at the lexical level. The article addresses the lexical changes of the administrative language, one of the varieties of the standard language, which took place at the outset of the 21st century. They are compared with the situation of the late 20th century. This period was selected for the study, as it marks the turning point in the development of the administrative Lithuanian language. After Lithuania’s accession to the European Union in 2004, the documents prepared in Lithuania had to comply with the legal norms established in the documents of the EU institutions, which were usually translated from English. Therefore, the EU legislative acquis was translated into Lithuanian, and Lithuanian documents had to be made compatible with it. The most prominent change that occurred in the vocabulary of the administrative language is the growing number of international words determined by both globalisation and the direct influence of the languages from which the EU documents are translated. New meanings of international words are especially on the rise. The number of new Lithuanian words is also growing in the administrative language, but this growth is much less significant compared to the general usage, because the neologisms coined in the administrative language are only neutral, but their formation is consistent with the general BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204 RASUOLĖ VLADARSKIENĖ. Leksikos pokyčiai administracinėje lietuvių kalboje | 16 doi.org/10.35321/bkalba.2021.94.08 trends. Compounds are more common (e.g., bendrakūra, teisėkūra, tinklaveika); there are also specific hybrid prefixed derivatives (e.g., paprojektis, paprogramė) as well as purely Lithuanian derivatives (e.g., neteisėkūra, papriemonė, poveiklė). New meanings of Lithuanian words result from the emerging need of the administrative language to name the objects specific to this particular sphere of language usage (e.g., documents – nuomonė); they are also driven by the influence of other languages; this pertains to translated, metaphorical meanings (e.g., colours – žalia, mėlyna, sidabrinė). The lexical changes taking place in the administrative language are related to the specificities of this particular language variety. Statistical studies show that the vocabulary of administrative style is not as varied as the vocabulary of other styles. For this reason, lexical renewal does not occur at a very rapid pace in this field of language usage, but the changes are essential, as they allow us to decide on the direction in which the development of the overall standard language vocabulary is going to proceed. KEYWORDS: administrative language, vocabulary, lexical development, neologism, loanword, international word, word meaning. RASUOLĖ VLADARSKIENĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vile išio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] BENDRINĖ KALBA 94 (2021) http://journals.lki.lt/bendrinekalba ISSN 2351-7204